Arbetsplan. Inledning. Åtgärder för utveckling

Transkript

1 Arbetsplan Inledning Utgångspunkten till framtagandet av denna arbetsplan är Ross Tensta gymnasiums senaste kvalitetsredovisning och framtagna vision för 2015 (se bilaga). Arbetsplanen har samverkats i två APT, två SVG och med eleverna på mentorstid. Den har utifrån denna samverkan bearbetas av rektor tillsammans med lagledarna inom enheten. Ambitionen med årets arbetsplan är att den skall vara ett levande dokument, ett verktyg för pedagogisk personal men även för eleverna inom enheten i att arbeta mot samma mål. Det är viktigt att alla inom Enhet 2 kan relatera och identifiera sig med vad som står i arbetsplanen. Ross Tensta gymnasium är en ytterstadsskola i ett mångkulturellt område. Det finns över 60 olika nationaliteter representerade på skolan och eleverna kommer från ett femtiotal olika grundskolor i Stockholm med kranskommuner. Av våra elever är ca 95% första- och andragenerationsinvandrare, de flesta från grundskolor i närområdet. Integrationen av eleverna i det svenska samhället har hög prioritet, vilket märks på skolans arbetssätt. Skolan har sedan 2003 genomfört ett intensivt utvecklingsarbete i att implementera Rosskoceptet. Som en del i detta utvecklingsarbete har personalen tillsammans tagit fram sk Mission Statement som sammanfattar den utbildning vi erbjuder våra elever: På Ross Tensta Gymnasium förbereder vi eleverna för en globaliserad värld som kännetecknas av förändring och utveckling. Detta sker genom en ämnesintegrerad undervisning där historisk tillbakablick och modern teknik kombineras för att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Arbetet på RTG genomsyras av hänsyn, omtanke och respekt för alla människors likheter och olikheter. Ross-konceptet är numera etablerat och ett varumärke för skolan. Implementeringsarbetet fortsätter alltjämt med fokus på anpassningen till Gy11. Läs mer om vårt arbetssätt på vår hemsida: Från och med 1 juli 2011 är Ross Tensta Gymnasium indelat i tre enheter. Enhet 1 består av Vård- och Omsorgsprogrammet (inkl Yrkesintroduktion, Prep och Priv), Samhällsvetenskapsprogrammet (inkl Prep) och Språkintroduktion. Enhet 2 inkluderar Naturvetenskapsprogrammet (inkl Prep), Handel- och Administrationsprogrammet (Inkl Yrkesintroduktion, Prep och Priv) samt Ekonomiprogrammet (Inkl Prep). Enhet 1 och enhet 2 är lokaliserade i huvudbyggnaden på Hagstråket 11 i Tensta. Enhet 3 utgörs av SALUT och TCC (Tensta Community Center). SALUT erbjuder programmen Individuellt Alternativ och Yrkesintroduktion i Vällingby. TCC erbjuder eleverna vid skolan fortsatt utveckling efter skoldagens slut med kurser i dans, capoeira, föreläsare, läxhjälp, inspelningsstudio, fotboll, körkortsteori, bakning, ateljé och biograf bland annat. TCCs lokaler finns ovanför skolans matsal vid Tensta Träff. Att arbeta i lag är den bärande organisationsprincipen för Ross Tensta gymnasiums tre enheter. Varje arbetslag leds av en lagledare som tillsammans med rektorerna utgör den pedagogiska ledningsgruppen. Den pedagogiska ledningsgruppen leder tillsammans utvecklingsarbetet på skolan. Ledningsgruppen utgörs av tre rektorer, gymnasiechefen för området och en administrativ chef. Åtgärder för utveckling Prioriterade utvecklingsområden på Enhet 2 är 1) Ökad måluppfyllelse/förbättrade studieresultat 2) Ökad trivsel och studiero 3) Ökad närvaro på lektioner samt 4) Utveckla mentorsrollen. Utifrån de prioriterade utvecklingsområdena för 2012 har respektive arbetslag inom enheten inklusive övrig pedagogisk personal, under ledning av lagledarna, tagit fram lokala, lagspecifika mål för läsåret. De lagspecifika målen grundar sig på de behov av utveckling man utifrån given elevgrupp man anser sig ha. De lagspecifika målen utvärderas av laget i juni varje år och ligger till grund för den planering arbetslaget tar fram för kommande läsår. LAG NATUR med 132 elever fördelade på sju klasser kommer att fortsätta arbetet för en positiv studiekultur. Särskilt prioriterat är hög elevnärvaro, aktivt motivationsarbete, hitta bra sätt att följa upp och återkoppla elevernas resultat på samt arbeta med elevernas uppförande. I det arbetet ligger att verka för ett aktivt marknadsföringsarbete (ge utvalda elever uppdraget och ansvaret att marknadsföra programmet). Ett sida 1 av 8 ( )

2 ökat söktryck på Naturvetenskapliga programmet är målet. På så sätt blir betygssnittet högre och därmed antas elever med bättre förkunskaper. Vidare fortsätter arbetet med att implementera Rosskonceptet som utvecklats samt allmänt arbeta för ett ökat naturvetenskapligt tänkande. LAG EKONOMI/HANDEL har med 124 elever fördelade på sex klasser och två nationella program formulerat sina mål i enlighet med Rosskonceptets idé: Att implementera Units i alla årskurser hela året. I ljuset av Gy11 sker ett anpassningsarbete till Rosskonceptet i årskurs 1. Vidare kommer laget att med eleverna i alla klasser under hela året vid upprepade tillfällen ha information och diskussion kring högre studier (Sp och Ek) eller arbetsliv (Hp och Ha). LAG NASA med 63 elever på tre klasser fortsätter arbetet med Gy11 och anpassningen till Ross-konceptet. Tydligt fokus blir även att arbeta med att förbättra elevernas studieresultat samt att verka för en positiv studiekultur. Mål/Åtaganden Normer och värden 3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 6 % 2012 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende lugn och arbetsro 100 % 2012 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % 2012 ÅTAGANDE: Ökad trivsel och studiero Skolans "core values" skall genomsyra den dagliga verksamheten på skolan. Skolans Core Values är respekt, ansvar, omtanke, hänsyn och språk. Fler elever än föregående år uttrycker att de trivs och upplever studiero. Arbetsmiljön för eleverna skall upplevas som god såväl fysiskt som psykiskt i olika mätningar. Skolbiblioteket är välutrustat och datorer till alla elever ger goda möjligheter till studier såväl enskilt som i grupp. Vi har en mycket engagerad personal och en väl fungerande organisation som gör att eleverna får den hjälp och det stöd som efterfrågas. När lektionerna slutat för dagen finns TCC med sina frivilliga aktiviteter som bidrar till att hela skoldagen upplevs som trygg. Låta eleverna vara med och utforma regler hur de vill ha det och ha samkörda regler i lagen. Ha ett professionellt förhållningssätt till eleverna; ta upp i samråd med eleverna vad som krävs för att få studiero och goda studieresultat. Arbeta aktivt med miljön i lagutrymmena. en för att nå ett resultat där alla upplever att man trivs och där det finns studiero beror på ett väloljat samarbete kring det som är gemensamt. Att arbeta inkluderande, låta eleverna ha inflytande över och ta ansvar för sin studietid är grundläggande. I de olika arbetslagen kan det innebära att eleverna är med och utformar gemensamma trivselregler hur de vill ha det. Andra sätt att engagera sig för sin skola är att tillsammans med eleverna arbeta aktivt med miljön i lagutrymmena. Att på dessa sätt skapa delaktighet öppnar upp för möjligheterna för ökad trivsel och studiero. sida 2 av 8 ( )

3 Trivselfrågor bygger också på ett professionellt förhållningssätt till eleverna med höga förväntningar och en pågående diskussion kring vad som krävs för att nå goda studieresultat. Ett aktivt arbete med att engagera eleverna i att vara delaktiga och ta ansvar för gemensamma lagutrymmen i t ex möblering och utsmyckning är andra metoder som leder till ökad trivsel. Resursanvändning TCC har efter-skola-verksamhet. Tät vuxennärvaro finns på skolan med kamratstödjare och elevassistenter som arbetar i elevens närhet. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för samråd kring eleverna under läsåret. Uppföljning Enkäter som brukarundersökningen skall genomföras där eleverna i åk 2 uttalar sig. Samtal förs på mentorstid i klassråd/elevråd, vid utvecklingssamtal, ämnesutvecklingssamtal samt vid arbetslagsmöten. En utvärdering av arbetssättet för EHT och mentorerna görs varje år för eventuella justeringar och förbättringar. Utvärdering av likabehandlingsplanen är en del av denna uppföljning. Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg 1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa Indikator Årsmål Period Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i slutbetyget 95 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som andraspråk B i slutbetyget 100 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i engelska 5 75 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i matematik 1 65 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i svenska 1 75 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i engelska A 85 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i matematik A 65 % 2012 Andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i svenska B 95 % 2012 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget 60 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM 100 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM 100 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM 75 % 2012 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 13 Poäng 2012 ÅTAGANDE: sida 3 av 8 ( )

4 Ökad måluppfyllelse - förbättrade studieresultat Samtliga elever ska utifrån sina förutsättningar kunna nå sina mål så långt det är möjligt. Andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen ska öka jämfört med föregående läsår. Vår målsättning skall vara att allt material i samband med tester/prov skall läggas upp i Fronter liksom inlämningen av resultaten. På detta sätt skapas ett underlag för elevdokumentation tillgänglig för eleverna och deras målsmän. Vi strävar efter att reducera antalet elevavhopp från skolan i jämförelse med föregående läsår. Ha höga förväntningar på elevernas prestationer och skapa en bra studiekultur. Undervisningen/examinationerna måste anpassas efter hur det går för eleverna för att alla elever ska nå så långt som möjligt (pedagogisk variation/formativ bedömning/matriser) Använda schemat (blocktid) som pedagogiskt verktyg så att eleverna ska kunna plugga mer effektivt med ex två parallellagda lärare En förutsättning att lyckas i arbetet med att nå ökad måluppfyllelse och förbättra studieresultaten handlar om att som lärare ha höga förväntningar på elevernas prestationer och tidigt skapa en bra studiekultur. Kartläggningen av elevernas förkunskaper i engelska, matematik och svenska i årskurs 1 blir ett annat viktigt instrument för lärarna att planera undervisningen och nivån på densamma. Bearbetningen av de resultaten är avgörande för den anpassning som därefter sker i undervisningen. Under året pågår ett intensivt arbete i de olika ämnesgrupperna kring formativ bedömning och arbete med matriser i syfte att konkretisera och göra kunskapskraven begripliga för eleverna. Inom matematiken pågår till exempel ett arbete med examinationer utan poängsättning. Här sker återkopplingen genom lärarens skriftliga kommentarer i förhållande till kunskapskraven. Att successivt öka elevernas medvetenhet över hur de ligger till i ämnena sker genom ämnesutvecklingssamtal och genom utvecklingssamtal. Återkopplingen av hur det går för eleven studiemässigt sker inte enbart från läraren till eleven. Elevens eget ansvar över sin studietid, i enlighet med devisen äga sin studietid, har prövats under föregående läsår med lyckat resultat. I år har modellen nått andra arbetslag där eleven själv förbereder, samlar in data och leder sitt eget utvecklingssamtal under vägledning av mentorn. Vidare ges eleverna möjligheter att påverka och ha inflytande över examinationsformerna. Andra examinationsanpassningar som testas är att dela upp mer tidsomfattande skriftliga examinationer i flera delprov utspridda vid olika tillfällen. Detta underlättar möjligheterna för elever som behöver mer tid att lyckas med sina mål. Av skolans elever har ca 15% dokumenterade inlärningssvårigheter, vilket kräver särskilda pedagogiska lösningar i såväl undervisningssituationer som vid examinationstillfällena. Samtliga elever har rätt att nå så långt som möjligt utifrån sina mål, vilket innebär att anpassningar görs för de elever som siktar högre än E. I ett arbetslag arbetar man med schemat som ett pedagogiskt verktyg. Inför vårterminens schemaläggning kommer pilotprojektet utvecklas ytterligare. I praktiken innebär det att schemat utgår från idén att eleverna kan plugga mer effektivt om mer parallelläggning av lärarresurser och ämnen genomförs i schemabygget. Vissa ämnen kan tillexempel läsas mer koncentrerat över tid, medan andra läses mer utspritt över läsåret. Beroende på elevernas förkunskaper och mål med studierna kan planeringen av studierna göras i elevernas absoluta närhet på ett pedagogiskt välmotiverat sätt. Lärarnas professionalitet, den garanterade undervisningstiden och elevernas rätt till kunskap utgör grunden för synsättet för schemat som ett pedagogiskt verktyg. Resursanvändning sida 4 av 8 ( )

5 Ett omfattande arbete görs med diagnostiska tester i åk 1 i svenska, engelska och matematik för att kartlägga elevernas förkunskaper. I kalendariet finns dagar avsatta för utvecklingssamtal och ämnesutvecklingssamtal. Vi har en IT-pedagog som stöder lärare och lag med att utveckla datorn som ett pedagogiskt verktyg. Uppföljning Elev och förälder/vårdnadshavare inbjuds till välkomstsamtal i början av läsåret. Detta följs upp i ämnes- och utvecklingssamtal en gång per termin. Vid dessa samtal diskuteras elevens studiesituation i allmänhet samt planer och eventuella stödinsatser för att nå målen. En modell där eleverna själva fått förbereda och genomföra utvecklingssamtalen har testats under föregående år på skolan med gott resultat. Modellen har nu tagits vidare till ytterligare arbetslag för anpassning till elever på andra program. I samtalen understryks också de bestående kunskaperna. Kursutvärderingar görs efter avslutad kurs. Två gånger per läsår hålls mentorskonferenser där elevernas studiesituation och resultat följs upp. Elevhälsans personal och skolledning närvarar vid dessa konferenser. Här sker ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring elevernas studiesituation som fördjupar personalens kunskap om elevvårdsarbetet. Utveckling Ämnesintegration enligt Ross-konceptets idé hjälper eleverna att sätta in sina kunskaper i ett större sammanhang. Ämnesintegrationen anpassas för varje program med historia som grund. Eleven söker i stor utsträckning själv kunskap med sin dator, externa kontakter och/eller via vårt väl fungerande bibliotek. Eleven tränas fortlöpande i ett källkritiskt förhållningssätt i dessa sammanhang. Vi stimulerar även eleven till ett elevaktivt arbetssätt genom att de får reflektera över sin egen inlärningsstrategi enligt Howard Gardners teorier. När eleverna bereds möjligheter att söka och bearbeta kunskaper samt redovisa vad de kommit fram till ges de goda chanser att nå de bestående kunskaper som eftersträvas. I arbetet kring de integrerade projekten med ämnessamverkan förstärks och befästs kunskaperna ytterligare. Ytterligare insatser för att förbättra elevernas resultat görs av mentorerna som arbetar med positiv coachning och höga förväntningar på eleverna. Nära kontakter med föräldrar med uppföljningar är andra insatser som ska hjälpa eleverna att nå målen. Arbetet med formativ bedömning och att tydliggöra målen för eleverna med hjälp av sk bedömningsmatriser är under utveckling i flera arbetslag inom alla ämnen. I ljuset av Gy11 sker ett omfattande arbete för att tydliggöra de nya betygsstegen för eleverna. Även examinationsformerna anpassas efter eleverna då eleverna är med att påverka och har inflytande över utformningen av examinationerna. Ansvar och inflytande 4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras skola informerar om vad man ska kunna och hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen år 2 Årsmål Period 70 % % % 2012 sida 5 av 8 ( )

6 ÅTAGANDE: Ökad närvaro på lektionerna samt utveckla mentorsrollen Målet är att andelen elever som är ogiltigt frånvarande ska minska jämfört med föregående läsår. Fler elever känner ett större ansvar för sina studier och att mentorn arbetar coachande kring sina mentorselever. Utvecklingssamtalen styrs i större grad av eleverna själva med handledning av mentor. Åtagande Ökad närvaro på lektionerna Se till att lektionerna är varierade. Tala om konsekvenserna tidigt om vad som händer om man är borta mycket (vidarestudier/anställning är målet). Få eleverna att uppleva att varje lektion är meningsfull genom kontinuerliga, meningsfulla moment med betydelse för studieresultatet. Åtagande Utveckla mentorsrollen Viktigt att bemöta eleverna på ett positivt sätt, t.ex. med gruppstärkande aktiviteter Intern mentorsutbildning kring åtgärdsprogram Skapa en positiv relation med vårdnadshavare tidigt för att uppföljning av frånvaro etc. skall gå smidigt. EHT-personal deltar vid behov i samtal Få eleverna att ta eget ansvar vid utvecklingssamtalen Ta upp arbetssätt på mentorstiderna. Eleverna bör ha en överblick över sina studier under 3 år eleverna måste själv äga sin studietid. Detta kan ske genom aktivt arbete med poängplaner, studieplaner av mentorerna. Ökad närvaro på lektionerna Den ogiltiga frånvaron måste minska. Tendensen är snarare att den ökar. Angeläget är att göra ansträngningar för att bryta den trenden och istället titta på vad vi kan göra för att få eleverna att uppleva att varje lektion är meningsfull. Att se till att lektionerna är varierade och innehåller moment och metoder som riktar sig till och berör samtliga elever är en väg. Elever har olika lärstilar och dessa lärstilar kräver variation i undervisningen. Utveckla mentorsrollen På olika sätt skall mentorerna inom enheten efter läsåret uppfatta sig vara stärkta i sin roll som mentor för sin grupp av mentorseleverna. Genom att ta vara på interna kunskaper och erfarenheter inom enheten och över enhetsgränserna, och, på olika sätt inkludera eleverna i beslut och ansvarstagande, tror vi att mentorsrollen kan utvecklas. Andra prioriterade arbetssätt är att arbeta med gruppstärkande aktiviteter för att skapa sammanhållning i mentorsgrupperna. Att tidigt etablera kontakt med vårdnadshavare och arbeta för ett bra samarbete med positiva relationer med föräldrar är ett prioriterat område. Elever på ett nationellt program i ett lag efterfrågar pass i studieteknik på mentorstiderna, vilket ligger i linje med att lärarna i samråd med eleverna diskuterar olika arbetssätt i olika ämnen. Resursanvändning Frånvarosystemet Fronter är nytt för i år, då skolan tidigare hade Skola 24. Här har skolans IT-pedagog utgjort en intern fortbildare i verktyget. Inrapportering av närvaro sker i Fronter under lektion eller direkt efter avslutad lektion. EHT deltar vid behov i elevsamtal tillsammans med mentor och vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen utgör EHT ett professionellt stöd för mentorerna i mentorsrollen. sida 6 av 8 ( )

7 Uppföljning Mentor stämmer av elevernas närvaro dagligen och följer veckovis upp elevernas närvaro på schemalagd mentorstid. Två gånger per termin hålls mentorskonferenser där elevernas studiesituation följs upp. Här ges tillfälle för mentorer och elevhälsans team att utbyta erfarenheter kring mentorsrollen. Utveckling Ett möjligt framtida utvecklingsområde är intern kompetensutveckling i mentorsrollen. Goda exempel i mentorsskapet kan till exempel spridas över enhetsgränserna vid exempelvis pedagogiska caféer eller studiedagar. Samverkan 5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks ÅTAGANDE: Stärkt samarbete med socialtjänst, närpolis och andra skolor i området Ökad samverkan med olika aktörer utanför gymnasieskolan bidrar till ökad förståelse för våra elevers förutsättningar till lärande. På andra sätt utgör samverkan ett stöd för skolan där vi också blir en aktör och en naturlig samarbetspartner för t ex närpolis och socialtjänst. Skolans kurator och skolsköterska deltar i samverkansträffar genom Samtidigt Först där stadsdelen, polis, socialtjänst och områdets grundskolor ingår. Lärare och övrig pedagogisk personal deltar även i andra samverkansprojekt i närområdet. Som exempel kan nämnas samarbete med Tensta konsthall, KTH i Tensta, Blå huset och Tensta Träff. Samverkan med närpolis, socialtjänst och olika samverkansprojekt i Järvaområdet skall fortsätta vidareutvecklas vilket är nödvändiogt för att förstå vilka sammanhang eleven är satt i. Det kräver stor och ofta bred kompetens för att möta våra elevers behov och utifrån de förutsättningarna bedriva undervisning mot målen. Elevhälsans personal utgör här ett ovärderligt stöd för mentorerna i mer komplexa fall. 6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vidareutveckla och fördjupa befintliga externa samarbeten både nationellt och internationellt Att fler elever ska ha fått en personlig kontakt med någon från näringslivet/högre utbildningssamordnare kopplad till elevens studier. Vidare ska fler elever någon gång under sin skoltid fått möjligheten att delta i sammanhang där internationella kontakter har varit fokus. Genom arbetet med Ung Företagsamhet på Ekonomiprogrammet och Handelsprogrammet, den arbetsplatsförlagda utbildningen samt internationella utbyten med skolor ges eleverna många tillfällen att knyta kontakter. Samarbetet med Karolinska Institutet genom elevernas projektarbeten inom ramen för Naturvetenskapliga programmets forskningsinriktning är etablerat och vidareutvecklas under året. Ett fördjupat samarbete med KTH i Tensta, som redan finns fysiskt i skolans lokaler, fortgår under året. I det samarbetet ingår samplanering kring start av Teknikprogrammet på RTG ht Vidare deltar skolan i Global Citizen programme, Next China och Next India. Här är vi i startgroparna i mer sida 7 av 8 ( )

8 långtgående samarbeten med utbytesskolor i Bangalore och Shanghai. Inplanerat är resor till Indien i november och till Kina i mars. Skolan kommer även att ta emot en delegation från Kina i december för att etablera samarbete på längre sikt. Uppföljning Utvärderingar görs under junidagarna av de olika samarbetsprojekten för eventuella justeringar och förbättringar. Resursanvändning Övrigt Bifogat finns följande bilagor; Vision 2015 som uttrycker samtliga enheters riktning för att möta framtidens utmaningar. Visionen är tagen i facklig samverkan och utgör ett viktigt styrdokument för skolans långsiktiga planering av verksamheten och pedagogiskt utvecklingsarbete. Vidare biläggs elevsvaren från Brukarundersökningen för åk 2 som genomfördes vt 2011 nedbrutna på enhetens tre arbetslag. Lag HAM benämns i år lag NASA, lag HMM är i år lag NATUR och slutligen lag MOL som i år är lag EKONOMI och HANDEL. Bilagor Bilaga avhopp elever 15 okt 2011 Ross Tensta gymnasium Lag HAM Ross Tensta gymnasium Lag HMM Ross Tensta gymnasium Lag MOL Vision2015 sida 8 av 8 ( )