Evidensbaserade metoder och strategier som underlättar barns utveckling och vardagsfungerande

Transkript

1 Evidensbaserade metoder och strategier som underlättar barns utveckling och vardagsfungerande

2 Vad ska vi gå igenom? Skolövergripande insatser Insatser i klassrummet Särskilda anpassningar för NPF När en åtgärdsplan behövs Implementering i verksamheter

3 SKOLÖVERGIPANDE INSATSER

4

5 Skollagen, 5 kap: Trygghet och studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

6 Skolövergripande Beteendestöd Skapa studiero Uppmärksamma det som funkar Stöd att utveckla sociala färdigheter 3-5 år att implementera Material och information från Malin Bruhn, Peter Karlsson och Beteendebyrån

7 Skolövergripande beteendestöd Nivå 3: Intensiva individinriktade åtgärder baserade på noggrann individuell kartläggning Nivå 2: Mer riktade, förebyggande insatser för elever där nivå 1 inte är tillräckligt Nivå 1: Generella förebyggande strategier för alla elever på hela skolan. Främst tydliggörande av förväntningar, färdighetsträning och positiv feedback

8 Tydliggör förväntade beteenden Värdegrund Skolövergripande förväntningar: T ex ta ansvar, visa hänsyn, göra sitt bästa Situationsspecifika förväntningar i allmänna utrymmen: t ex matsalen, biblioteket, skolgården, korridorerna Situationsspecifika förväntningar i klassrummet: t ex börja lektion, gruppgenomgång, be om hjälp, avsluta lektion

9 Gemensam kartläggning Diskussion i lärarlaget Var och när behövs stöd? Enkät till eleverna Var funkar det dåligt? Var är ni inte trygga Hur vill vi ha det?

10

11 Förväntningar i hall och korridor Samarbeta Vi hälsar Vi använder ljudnivån formal normal Vi påminner kamrater på ett trevligt sätt Ansvara Vi hänger upp våra kläder ordentligt Vi visar hänsyn för lektioner och möten Vi tar hjälp av vuxna och kamrater Fokusera Vi går lugnt Vi anstränger oss att göra rätt Vi är i hallen och korridoren när vi får det

12

13 Systematiskt arbete Förtydliga förväntningar Underlätta Träna Systematisk feedback

14 För några Ökat stöd i form av ytterligare anpassningar Ökad vuxenkontakt Ökad kommunikation mellan skola och hemmet

15 Effekter hos eleverna Ökad förekomst av prosociala beteenden och minskning av problematiska beteenden Förbättrade resultat på motsvarigheten till nationella prov Data courtesy of

16 Effekter hos personal Ökad tro på att de kan påverka elevernas utveckling och möjligheter att nå målen Ökad välbefinnande och minskad stress Minskat användande av negativa konsekvenser McIntosh, K., Bennett, J. L., & Price, K. (2011) Evaluation of Social and Academic Effects of Schoolwide Positive Behaviour Support in a Canadian School District. Exceptionality Education International, 21, vol 21/iss1/5

17 Forskningsprojekt IBIS Inkluderande Beteendestöd i Skolan Uppsala universitet och Uppsala kommun Anpassning av amerikanska och norska varianter Pilotstudie Finns en väntelista (för skolor i Uppsala)

18 INSATSER I KLASSRUMMET

19 Skapa en trygg klassrumsmiljö Stötta utveckling av Självreglering Prosociala färdigheter En strukturerad och flexibel verktygslåda till lärare Material och information från Magnus Johansson och Gustav Nilsson

20

21 Några av verktygen i PAX Röster Lyssna Pinnar Timer Överraskning

22

23

24 Pinnar och timer Med namn För att tydliggöra hur länge en aktivitet pågår

25 Spring på stället i 30 sekunder Överraskning

26 PAX-spelet Efter att alla verktyg har introducerats och använts i klassrummet kan PAX-spelet introduceras (ca 6-8 veckor) Går först igenom vilka PAX man vill se, höra, göra eller känna Aktivitet i mindre grupper där man får träna på att självreglering 2-3 ggr/dag i början 3 minuter

27 Projektet PAX i skolan Översättning och kulturanpassning (2016) Pilotstudie lärare (årskurs 1-2) fördelade på 6 skolor

28

29

30

31

32 Om någon har stora svårigheter. Öva lite extra på PAX för öka elevens chanser att hänga med

33 SÄRSKILDA ANPASSNINGAR

34 Kunskap om NPF Exekutiva funktioner Uttröttbarhet Motivation Inlärningssvårigheter

35 Involvera eleven Hjälp att planera Utvärdera ofta (varje dag/vecka) Utforskande strategi Sätt mål för skolarbetet

36 Samtalsstöd Påståenden smiley/tummar Skatta på skala 0-10 Rita temperatur

37 Tydliggöra TID Öppet hus i visningsmiljön:

38 Tydliggöra VAD och VAR

39

40

41

42 Tydliggöra HUR och VARFÖR

43 Uttröttbarhet Hur var det i skolan idag? Rast Läraren är sjuk Bussen är försenad Favorittröjan ligger i tvätten Fel frukost Hur var det i skolan idag? Läraren är sjuk Bussen är försenad Favorittröjan ligger i tvätten Fel frukost Barn med NPF Barn utan NPF

44 Paus när det behövs I klassrummet I angränsande rum På rasten

45 Viktigt att vara aktiv Koncentration Lägg in aktivitet vid genomgångar Variera aktiviteter Svarslappar Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

46 Tidigare erfarenheter Motivation Dagsform Hur uppgiften uppfattas Verkar det rimligt Hur länge ska jag hålla på Vad händer sen Hur det går under aktiviteten

47 Matematik att göra; 1. Räkna tal i boken. 2. Skriv in uträkningar och svar i räknehäftet 3. Gör stencil Paus 10 min, Läsa Harry Potter (överenskommet innan) 5. Mattespel dator 10 min

48 Systematisk positiv feedback Individuell Tydlig Motivationssystem Uppmuntra försök och ansträngning!!

49 Uppgiftsanalys Dela upp färdigheter i mindre steg Lär in färdigheten stegvis Baklänges-kedja Framlänges-kedja

50 Planerat stöd (prompt) Olika typer Guida fysiskt Visa/vara modell Verbal Minskas systematisk Olika procedurer Mycket till lite Lite till mycket

51 Modellinlärning Lära sig att härma Enstaka rörelser Hela moment Följa modell Live/video

52 Inlärning via kompisar Välj kompisar med omsorg Träning med kompisar innan Olika typer av fokus och mål Öka antal situationer Öka kvaliteten på interaktionen Minimera stöd från vuxna

53 Funktionell kommunikation Kunna förmedla vad man vill Ökar självständigheten Ersätta problematiska beteenden Kan vara tal eller alternativ kommunikation AKK bilder tecken symboler

54 NÄR DET BEHÖVS EN ÅTGÄRDSPLAN

55 När problem uppstår Problematisk skolnärvaro Utmanande beteenden Svårigheter att nå kunskapsmålen

56 Processen Frågeställning Kartläggning och analys Utvärdering Målformulering och åtgärdsplan Genomförande av åtgärd

57

58 1. Kartläggning och analys

59 Vilka situationer När går det bra? När går det inte bra? Vad gillar eleven för aktiviteter och saker Hur? Samtal Observation Registrering

60 Situation Bra OK Dåligt samling X idrott X spela spel X äta i matsalen X räkna matte X

61 Kartlägga energiåtgång Tar energi Ger energi Personer Platser Aktiviteter

62

63 Styrkor och utmaningar Andra världskriget Ordkunskap Simning Grupparbete Skrivuppgifter Orientering

64 Omgivningen kartlägger

65 2. Mål och planering

66 Formulera mål Specifikt och konkret beskrivna Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta Kortsiktiga och långsiktiga

67 Plan Vad ska göras för att nå målen Hur ofta ska det göras Vem ska göra vad Vilka hinder behöver vi undanröja

68 3. Genomförande av åtgärd Regelbunden avstämning Är vi på rätt väg utvärderade kortsiktiga målen Vet alla vad de ska göra och hur? Justera om det behövs

69 Nytorpsmodellen Problematisk skolnärvaro Mobilt team med coacher Långsiktigt Flexibelt

70 4. Utvärdera Har vi nått det långsiktiga målet? Behöver vi göra mer? Har vi fått några positiva bi-effekter? Viktigt att dokumentera

71 5. Plan för vidmakthållande Gradvis utfasande av stöd Plan för självständighet Utvidga till fler områden eller högre krav Vad gör vi ifall problemet återkommer

72 IMPLEMENTERING

73 Implementering Innebär att införa något nytt t.ex. ett arbetssätt, riktlinjer eller en värdegrund Systematiskt förbättringsarbete Innebär att arbeta med ständiga förbättringar Löpande (fråga eleverna, observera varandra) Övergripande (ingå i årshjul, skolenkäter mm)

74

75 Sammanfattning Skolövergripande insatser Insatser i klassrummet Särskilda anpassningar för NPF När en åtgärdsplan behövs Implementering i verksamheter

76 TACK FÖR IDAG!