SBK granskningsutlåtade i sin helhet:

Transkript

1 Mitt granskningsyttrande in extenso GRANSKNING sex detaljplaner Lund C till Science Village Scandinavia/ESS med bilaga Vilar på mitt samrådsyttrande , som i allt väsentligt fortfarande är aktuellt. Att granska är det tredje formella steget i en planprocess enligt PBL i tillblivelsen av en ny verklighet 1. att samla alla goda krafter för att formulera vad man vill och av detta göra planförslag PBL 1, 2, 5 kap 2. att samråda med utomstående för bästa möjliga beslutsunderlag och att ge möjlighet till insyn och påverkan PBL 5 kap 11 ff och nu, 3. att underkasta resultatet en granskning 5 kap PBL 18 ff; blev det rätt så här? Planeringsprocessen för dessa spårvägsplaner har präglats av spårvagnar som förgivettagen lösning på arbetsresorna i Kunskapsstråket. Man har blundat för andra behov, andra möjligheter. Processen framstår som intern, envis och hetsig. Att granska planeringsprocessen som sådan har tyvärr blivit grundläggande: SBK granskningsutlåtade i sin helhet: Sammanfattning samt kommentarer i kursiv stil Lennart Nord, boende Gernandtska Lyckan 17 framför i skrivelse bland annat att: Generella synpunkter Synpunkter på detaljplan Clemenstorget Bredgatan Delar av detaljplaneringen har inte underställts samråd, A D enl nedan Redovisad samrådsredogörelse strider mot PBL, enl nedan Miljökonsekvensbeskrivningen , enl nedan Planeringsprocessens kvalitet, enl nedan Övrigt, enl nedan Jag yrkar att BN upphäver sitt beslut att detaljplan för Spårväg Clemenstorget - Bredgatan, Lunds kommun, ska hållas tillgänglig för granskning., Dnr BN 2014/0008, liksom följande fem detaljplaner. 9 14, Dnr BN 2014/ DELAR AV DETALJPLANERINGEN HAR INTE UNDERSTÄLLTS SAMRÅD är inte redovisade under förutsättningar i granskningsförslaget eller på annat sätt. A. Utredning (Ks ) om hållplatslägen är inte publicerad beslutas oannonserat under Ks sammanträde att begära ny utredning om lämpligt hållplatsläge på Clemenstorget: diagonalt eller i norra kanten. (Opublicerade skäl). Kommunkontoret ges uppdrag att ta fram en utredning Så sker också. En 17 sidor lång utredning landar i att Kommunkontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att spårvägens hållplats ska placeras diagonalt över Clemenstorget i enlighet med kommunstyrelsens tidigare inriktningsbeslut Ks beslutar som kommunkontoret föreslår. Förfarandet strider mot PBL kap 4 33 Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av.4 de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, Ifrågasättandet av spårvagnar som lämpligaste metod är i sanning ett motstående intresse. Kommunkontorets utredning är en programkomplettering i PBL mening, kap 5 10,11. Lennart Nord yrkar att BN upphäver sitt beslut att detaljplan för Spårväg- Clemenstorget Bredgatan, Lunds kommun, ska hållas tillgänglig för granskning liksom följande fem detaljplaner 9-14, Dnr BN 2014/0009- A- Delar av detaljplaneringen har inte underställts samråd. Utredning om alternativa hållplatslägen för spårvägen på Clemenstorget (KS ) är inte publicerad. Detta strider mot PBL kap 4 33 där det klargörs att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av de överväganden som legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Beslutet att skicka ut detaljplanerna för granskning togs av Byggnadsnämnden Det är de planhandlingarna som nu har varit föremål för granskning. Det togs ett beslut i Ks om spårvägens hållplatsläge på Clemenstorget. Beslutet som Ks tog bekräftar ett tidigare beslut som togs , alltså innan detaljplanerna skickades ut för granskning

2 Den skall alltså ingå i ett samrådsförfarande. Så har inte skett. Behandlades strängt internt. Syftet med Ks order är oklart, men behandlat problem är av stort allmänt intresse. Att undanhålla analys och utvärderingar från samråd strider mot PBL kap 5 12,13 Återkommer till utredningens innehåll nedan. B. Ks inriktningsbeslut ovan, fattades två veckor innan dessa detaljplaner ställdes ut för samråd (beslut BN ). Planer som inte innehöll några alternativ. Beslutet måste i praktiken ha fattats långt innan. Utan insyn. Utan samråd om de överväganden som ledde till nämnda beslut. I ett problemkomplex av stort allmänt intresse, Clemenstorget och Lund C. Strider mot PBL kap 5 11 C. Gestaltningsprogram har varit ett underlag vid utformningen av granskningsförslagen. Delar är citerade i granskningshandlingarna. Programmet skickades ut till Ks av kommunkontoret Ks godtog programmet Det har uppenbart icke varit föremål för samråd, trots de viktiga effekter resultaten har för stadens miljö och identitet. Byggnadsnämnden har inte varit ansvarig, samrådsredogörelse saknas. D. Kostnadsberäkningar. I samrådsredogörelsens kommentarer återfinns, t o m upprepat: En osäkerhetsanalys med successivprincipen av Lundalänken har gjorts vilken visar kostnadsberäkningar för anläggandet av spårväg från Lund C till Brunnshög.. Indexuppräknade siffror för investeringen är ca 720 miljoner kronor för infrastruktur, ca 200 miljoner kronor för spårvagnar samt ca 180 miljon kronor för spårvagnsdepå... Kostnadsberäkningarna (i ett tvådagarsseminarium) ingår inte i redovisat underlag. Har inte kunnat synas och nu heller inte granskas. Investeringsbehovet upprepas i handlingarna som något faktiskt. Ändå är det så att Lunds kommun ofta underkalkylerar. Internationellt är det en vanlig erfarenhet att spårvägsprojekt blir långt dyrare än uppgivet från början. Spårvägsprojektet i Lund berör uppenbart dess skattebetalare. Samråd saknas, dvs insyn och inflytande. Båda besluten är anslagna på kommunens anslagstavla och hemsida enligt Kommunallagen 5 kap 62 Ett sådant beslut måste inte följa detaljplaneprocessen, med samråd och granskning. Underlag till besluten redovisas i de tjänsteskrivelser som ligger till grund för Ks beslut Kommunen har noga utrett hållplatsläget på Clemenstorget där förutsättningar och framtida funktion och behov har legat till grund för val av placering. B- Inriktningsbeslutet angående Clemenstorget och Lund C fattades i kommunstyrelsen , två veckor innan detaljplanerna ställdes ut för samråd (Beslut i BN ). Besluten och vilka alternativ som ledde fram till dessa har ej redovisats på ett adekvat sätt. Detta strider mot PBL kap C- Gestaltningsprogrammet från har varit ett underlag vid utformningen av granskningsförslagen. Gestaltningsprogrammet har inte varit föremål för samråd, trots de viktiga effekter resultaten har för stadens miljö och identitet. Gestaltningsprogrammet har inte varit föremål för samråd eller granskning eftersom det inte ingår i detaljplaneprocessen. Ks beslutade att godkänna riktlinjer för gestaltning för Lund C - ESS som en övergripande vägledning i det fortsatta arbetet med spårväg Lund C ESS Beslutet är anslaget på kommunens anslagstavla och hemsida enligt Kommunallagen 5 kap 62. Stora delar av gestaltningsprogrammet finns redovisat i planhandlingarna för spårvägen D- I kommentarer till samrådsredogörelsen återfinns en skrivelse rörande kostnadsberäkningarna för spårvägsprojektet där investeringen beräknas uppgå till cirka 720 miljoner kronor för infrastruktur, cirka 200 miljoner för spårvagnar samt cirka 180 miljoner för spårvagnsdepå. Dessa kalkyler har inte synts eller kunnat granskas. Kostnadsberäkningar och kalkyler måste inte redovisas i en detaljplan. Detaljplanen redovisar dock genomförandefrågor. I genomförandebeskrivningen redovisas vem som står för vilka kostnader, men inte om hur stora dessa kostnader är.

3 REDOVISAD SAMRÅDSREDOGÖRELSE STRIDER MOT PBL Samrådsredogörelse, PBL kap 5 11, utförs av SBK tjänstemän som underlag för BN beslut i planärendet. Politikerna är i praktiken hänvisade till dess beskrivning av inkomna yttranden och kommentarer till dessa. Få politiker har tid och lust att läsa yttrandena i original. Det ställer stora krav på författarna till samrådsredogörelsen. Redogörelsen lever inte upp till dessa. Trots omfattningen (77 sid) ger den politikern en dålig bild av vad yttrandena vill ha sagt. Dåligt beslutsunderlag i strid med PBL kap 2 3, 5, 6 kap 5 6, 10, 12, 13, 17 1 Redovisad samrådsredogörelse strider mot PBL. - Samrådsredogörelsen strider mot PBL då den utgör ett dåligt politiskt beslutsunderlag. Ett exempel: mitt eget yttrande. Detta är på 8 sidor (3750 ord) + en bilaga med ett konkret alternativ till trafikföring Clemenstorget m m. Rubriker i yttrandet: inledning; planärendets tre nivåer; en nivå till (öp); nivåerna ett steg i sänder; spårvägens outbytbarhet, en konstruerad myt, en förgivettagen bekräftelse av kommunledningens gamla vision ; oavvisligt krav Kunskapsstråket Planbeskrivning, alla planerna; Plankarta med bestämmelser, allmänt; Här kunde yttrandet egentligen avslutas; resten är meningslöst om inte; De sex detaljplanerna med resp Planbeskrivning, Plankarta med bestämmelser, SBK sammanfattar detta med 378 ord ( ). Vad får politikern veta? Mitt sammanfattande yrkande kommer nästan med. Men väsentligheter som Kollektivtrafiken i hela kommunen kom inte med, inte heller alternativa möjligheter till trafikering, informerar sig om tekniska möjligheter, adekvata kostnadsberäkningar. Varför? Och Inte att jag framhåller att det är SBK som behöver göra det. SBK avstår också i övrigt från mina formuleringar (med ett undantag). Man lägger ord i min mun, alternativ till spårväg saknas upprepas. Mina synpunkter på de sex planförslagen får två/tre meningar. 1 PBL kap 5 17 Kommunen ska redovisa de synpunkter som kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Redovisningen ska göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådsredogörelsen utformas så att den också uppfyller kraven i 6 kap. 16 andra stycket miljöbalken. Lennart Nords originalyttrande är 8 sidor långt med 3750 ord samt bilagor. Detta har kortats ner till 378 ord. Väsentliga delar som Kollektivtrafiken i hela kommunen, alternativa möjligheter till trafikering, adekvata kostnadsberäk-ningar, informerar sig om tekniska möjligheter samt nya förslag till alternativ trafikering på Clemenstorget och Lasarettsterminalen har uteblivit. Kritiken mot utformnigen av MKB och hänvisningen till gamla direktiv om kollektivplanen för hela kommunen har också uteblivit. Samrådsredogörelsen är ett dokument som samlat redovisar vilka synpunkter som inkommit. Det görs samlat för alla synpunkter med kommentarer från kommunen. Att redovisa yttranden i sin helhet blir en ohanterlig mängd text, därför sammanfattar SBK alla inkomna yttranden. Yttrandena diarieförs i sin helhet

4 Politikerna ges inte den minsta antydan om mitt alternativ till trafikering på Clemenstorget resp utformning av lasarettsterminalen (bilaga A), inte om min kritik av MKB, inte om min hänvisning till gamla direktiv om kollektivtrafikplan för hela kommunen. PBL Alla synpunkter som kommit fram 17. Hur skall politiker kunna ta ansvar? Medvetet. SBK kommenterar mig med fler ord (643), dock mest upprepningar av text i planbeskrivningen eller t o m min egen text Spårväg är den bästa lösningen ; alternativa sträckningar har studerats men inte förankrats i samrådsprocesser; att bidra till att minska bilismen är vi överens om, men är SBK bra på det? SBK avslutar med en samlad bedömning Denna visar i sitt koncentrat att samrådsproceduren givit märkvärdigt lite resultat. Samrådshandlingarna tycks ha varit bra nog. Åtminstone för SBK. Här räknar man upp marginella justeringar i plangränser m m. Dagvattenproblematik och bulleroch fältstudier är nödvändigheter som fått nytt utrymme. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN nu daterad Kulturmiljö bearbetad samt projektets påverkan på buller, vibrationer och elektromagnetiska fält. Den enda argumentationen för spårväg är fortfarande förd till konsekvensbeskrivningen. Har kvar samma obalanserade jämförelse mellan spårväg och alternativ. På sid 8, 9 MKB görs en summarisk jämförelse med planförslagen positivt beskrivna, medan de andra alternativen beskrivs med sämre egenskaper. I fortsättningen beskrivs från sid 26 till 47 en serie ramprogram etc för att visa kommunens avsikter utmed kunskapsstråket. I dessa följs metoden med samma förhållningssätt: spårvägen är en god, ibland nödvändig förutsättning för att dessa delar skall bli lyckade. Jämförelserna har alltid nackdelar. Ett exempel (sid 28 MKB). Samma mantra återkommer i alla sex detaljplanerna Sammanfattande bedömning av alternativen Spårvägen bedöms ge förutsättningar för att det fortsatta stadsbyggandet i Kunskapsstråket ska understödja såväl attraktiva mötesplatser som kollektivtrafikens konkurrenskraft. Jämförelsalternativet bedöms inte ge samma fokus på förtätning vid hållplatslägena och inte samma incitament till stadsutveckling som en spårväg skulle ge. Och fördjupas som följer Spårvägens påverkan Spårvägen är en av utgångspunkterna för planeringen av Kunskapsstråket. Erfarenheten från moderna spårvägar är att ett kapacitetsstarkt kollektivtrafikssystem framgångsrikt kan kombineras med attraktiva stadsrum. Noderna i Kunskapsstråket kan med spårvägen utvecklas till lokala centrumpunkter och ge förutsättningar för att det fortsatta stadsbyggandet understödjer såväl attraktiva mötesplatser som kollektivtrafikens konkurrenskraft. Införandet av spårvägen i sig markerar att trafiksystemet och stadsbyggandet i stråket tar en ny mer hållbar riktning. - Miljökonsekvensbeskrivningen har ett obalanserat och ofullständigt utförande. När jämförelser görs mellan spårväg och BRT-bussar beskrivs utvecklingsmöjligheterna orealistiskt. Ingen saklig information ges från SBK om motiv och underlag för dessa påståenden. Även resonemang kring ytanspråk för diverse trafikslag förefaller osant.

5 Spårvägen bedöms ge goda förutsättningar att gå vidare med bebyggelseplanering och utbyggnad i de föreslagna noderna vid hållplatserna Jämförs med: Jämförelsealternativets påverkan En helt separat bussbana (BRT) från Lund C till ESS ger möjlighet att ta om hand det stigande kapacitetsbehovet med ca 25 m långa dubbelledsbussar. Jämförelsealternativet ger sämre förutsättningar för utvecklingen av noderna vid hållplatslägena. Infrastrukturen för och trafikeringen av ett kapacitetsstarkt busstrafiksystem är svårt att kombinera med attraktiva mötesplatser och stadsrum. Jämförelsealternativet bedöms inte ge samma fokus på förtätning vid hållplatslägena och inte samma incitament till stadsutveckling som en spårväg skulle ge. Ingen saklig information ges om SBK motiv och underlag för dessa påståenden. Det står uppenbart för ett förhållningssätt. Men spårväg är helt utbytbart till elbuss. En BRT-bana skulle här ha samma rumsliga villkor som spårväg. Hållplatser på samma ställen. Det är trafiken och hållplatsen och kommunens satsning på bebyggelseutveckling som ger attraktivitet. Inte spåren i backen. Den s k spårfaktorn har ingen bekräftelse i forskning. Eftersom politikerna inte får någon annan information (än på eget initiativ) är MKB missvisande (förledande). Trafikantunderlag i Kunskapsstråket I MKB liksom i planbeskrivningarna hävdas trots påpekanden i samrådet, att stråket har arbetsplatser och studenter. Mitt yttrande: Kommunens egen statistik säger ca resp universitetet Visserligen växande över tid med förväntade förtätningar kring hållplatserna. Antalet boende vid dessa är nu försvinnande litet. Inte ens på längre sikt mer än 5% av de boende i kommunen i st f en avsevärd skillnad. Ett önsketänkande kanske, och en förklaring till att ett kommunalråd kunde påstå att 65% av stadens arbetsplatser ligger kring kunskapsstråket. Vanlig befolkningsstatistik ger helt annan uppgift. SBK vet rimligtvis detta, men kan man vänta sig att politiker kan ifrågasätta SBK uppgifter? - I MKB och i planbeskrivningen hävdas att kunskapsstråket har arbetsplatser och studenter. Däremot säger kommunens egen statistik arbetsplatser och studenter. Befolkningsstatistiken stämmer ej överens med uppgifterna i planhandlingarna. Befolkningsstatistik i miljökonsekvensbeskrivingen visar antalet studenter och verksamma inom kunskapsstråket och är statistik och uppgifter från universitetet och fastighetsägarna. Universitet har redovisat att de har studenter därav är studenter heltidsstudenter vilket är det antal som redovisas på kommunens informationssida om kunskapsstråket Skrivningen är en avrundning från de studenterna då antalet varierar. Antalet arbetsplatser är en sammanställning som presenterats i samband med utredningen av kunskapsstråket PLANERINGSPROCESSENS KVALITET Oklara definitioner, brist på objektivitet, subjektivt språkbruk. Bedömning t ex är ett frekvent använt ord som alltid saknar referens till bedömningsunderlag. Politiker tvingas acceptera. Påtvingad tillit. PBL kap 4 33.

6 SBK köper illustrationer av konsulter och reklambyråer. Bilder är talande. Får inte vara missledande. Bilden i Laurentiigatan t ex visar en cykelbana långt bredare än planens 1,6 m. Och träden är inte borta. Överblick saknas. Konsekvenser av spårvägens exklusivitet för övrig trafik har inte givits systemkartor (inte gjorts?). Bilar, cyklar, bussar. Vad som händer kan i viss mån läsas i text. I urval. I inledningen till varje detaljplan står pröva lämpligheten Vad betyder det här? (4 kap 2). 1 lämpligheten över huvud taget att anlägga spårväg 2 lämpligheten att välja tekniken spårväg Vad betyder det långsiktiga behovet av? Som är fortsättningen på meningen. Om lämpligheten för spårväg som teknik ifrågasätts, kan inte andra möjligheter att tillgodose behovet av ett attraktivt kollektivtrafiksystem uteslutas. Om behovet finns. Fråga kvarstår från mitt samrådsyttrande: Vad är det man skall yttra sig över? Plan för långsiktigt attraktivt kollektivtrafiksystem Planbeskrivningarna De formella planerna PBL ger endast stöd för den formella planen, men granskningshandlingarna, liksom samrådsplanerna är mycket yviga i sin beskrivning av spårvägens kontext (spårvägen förgivettagen). Planbeskrivning tar över erforderlig text till resp plan. Risk för feltolkning är stor. Att antagandet gäller mer i vidare omfattning än lagen medger. Spårvägen är i SBK mening ett attraktivt kollektivtrafiksystem. Varför system? Det är en linje. System är rimligtvis kommunens kollektivtrafik, den som politikerna gav SBK uppdrag att ha som primär struktur för ÖP Skulle gett en kollektivtrafikplan för hela kommunen. Men det blev inte så. SBK satsade på lundalänken (för max 5%) - Bild över Sankt Laurentiigatan redovisar en bredare cykelbana än den föreslagna 1,6 meter. Samt är träden bevarade. - Översiktliga bilder som redovisar konsekvenser för trafiksystemet är bristande. Sektion och illustration över Sank Laurentiigatan samt översiktliga bilder över trafiksystemet visar gaturummets uppdelning för olika trafikslag samt trädplantering. Illustrationerna ska ses som och en vägledning för hur gaturummet ska anordnas och gestaltas - Inledningsvis står att detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten.. åsyftar detta att pröva lämpligheten att överhuvudtaget anlägga spårväg eller lämpligheten att välja tekniken spårväg? - Vad är det man ska yttra sig över? Är det planen för långsiktigt attraktivt kollektivtrafiksystem, planbeskrivningarna eller de formella planerna? Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att anlägga spårväg mellan Lund C och Science Village Scandinavia/ESS, för att tillgodose det långsiktiga behovet av ett attraktivt kollektivtrafiksystem mellan Lund C och Brunnshög/ESS Vid samrådet ska kommunen höra länsstyrelsen, lantmäteriet, berörda myndigheter, berörda sakägare, boende, organisationer och sammanslutningar. Vid granskningen ska förslaget hållas tillgängligt för granskning för alla. Då kan allmänheten alltså lämna in synpunkter på den formella detaljplanen Översiktsplan 2010 talar om regionalt system. Med etapp 2 från Dalby,( från Simrishamn) och etapp 3 från Lund C till Staffanstorp (Malmö) genom Lunds innerstad. Dessa är nedtonade i granskningshandlingarna. Ks beslutade att etapp 3 skall utgå. Likväl figurerar förlängningen genom innerstaden i SBK föreställningsvärld. I Utredningen om hållplatslägen på Clemenstorget påminns om överenskommelser med Region Skåne och Skånetrafiken som anser att en förlängning av spårvägen söderut är en viktig framtida möjlighet. Några strategiska studier av konsekvenserna kan inte vara gjorda. Klostergatan får t ex 12 dm breda trottoarer och korsningen med Kyrkogatan kräver rivning om inte extremt liten kurvradie accepteras.

7 Återkommer till jämförelser spårväg med alternativ Om Clemenstorget skriver SBK i MKB s Spårvägens påverkan Spårvägen har hög kapacitet och den tar förhållandevis lite plats i anspråk. Erfarenheten från moderna spårvägar är att ett kapacitetsstarkt kollektivtrafikssystem framgångsrikt kan kombineras med attraktiva stadsrum. Spårvägen och dess hållplatsläge på Clemenstorget ger goda förutsättningar för en samlad lösning för stationsområdet med en välfungerande knutpunkt och attraktiva mötes- och handelsplatser, samtidigt som man bevarar de historiska byggnaderna och utvecklar torgets karaktär. Spårvagnens körväg är rak, vilket innebär god komfort för resenärer och låga anläggnings- och driftkostnader då spåret slits mindre. Spårvagnstrafik blandas inte med övrig trafik runt torget, och det är en förutsättning för god trafiksäkerhet Jämförelsealternativets påverkan En helt separat bussbana (BRT) från Lund C till ESS ger möjlighet att ta om hand det stigande kapacitetsbehovet med ca 25 m långa dubbelledsbussar med hög turtäthet. I jämförelsealternativet utformas Lund C och Clemenstorget som en bytespunkt mellan järnväg och buss. Ytbehovet för busshållplatser och busslogistik ökar mycket kraftigt, vilket bedöms vara svårt att kombinera med attraktiva mötesplatser och stadsrum. Sammantaget ger det negativ påverkan på möjligheterna att utforma ett attraktivt stationsområde och bevara och utveckla stads- och kulturmiljön. ger goda förutsättningar för spårväg; Ytbehovet ökar mycket kraftigt för BRT. På vad hade det baserats före ? Skrivningen är uppenbart ensidig. Och osann beslutade Ks om förnyad utredning. Varför? Och varför intern, opublicerad? Resultatet, en 17 sidor lång jämförelse mellan hållplatsläge i norra kanten av torget och diagonalt, förordade diagonalen. Men metod och analys och värderingar var så osakliga att enda förklaring är att resultatet skulle bli så. Annan tolkning av rapporten fann snarare placering utmed norra kanten mer fördelaktigt. Se bilagd kommentar. Beträffande Spårvägens hållplats på Clemenstorget, Nord Avslutat med: Vad har kommunstyrelsen, och kommunen fått som beslutsunderlag? Om man nu ville ha något. Vad har lundensarna fått? Besked om att kommunledningen kör sitt lopp? Har Ks fått objektivt underlag för vidare hantering av planeringsprocessen? Vad är objektivt? Saklighet, förankring i tillgänglig kunskap och erfarenhet. Kan ledamöterna hysa tillit,så att man vet vad man gör, vad man beslutar? Däri visas också alternativ med elbussar som löser problemen bättre än något av spårvägsalternativen (s 3).

8 ÖVRIGT Kollektivtrafikterminalen vid lasarettet. Min kritik från samrådet kvarstår. Hela terminalområdet (eller hållplatsen som det heter ibland) måste omarbetas till den trafikering som visar sig lämplig. Planförslaget innebär 35 m långt övergångställe för dem som skall söderut eller kommer norrifrån. Över sju körfält bussar, bilar, spårvagnar, cyklar. Det är 20 sekunder för en frisk, olastad, fokuserad person. Hur lång tid för många av patienterna? Hälften räcker, med två perronger och passage av högst tre körfält. Se illustration i bilaga A Ej omnämnt i samrådsredogörelsen. Obekant för politiker. SBK tycks inte vara bekant med lundensisk cykelkultur. Man förutsätter ett disciplinerat uppträdande och att långa omvägar accepteras. Ytterligare: Att placera gång - och cykelbanan i anslutning till spårvägens gaturum är en generell princip för att öka tryggheten och tydliggöra spårvägssträckningen som kommunikationsstråk. Skriver man. Är det verkligen optimal miljö för lundacyklisterna, långa raka stråk med spårvagn vid armbågen. Min kritik i samrådet om SBK avsaknad av medvetenhet om blåsigheten på Brunnshög, på Romeleåsens krön här, med den dominerande sydvästvinden koncentrerad. SBK svarar att mikroklimatstudie utförts för dp Solbjer. I efterhand, ja. Lundalänken (spårvägen) ligger där som en perfekt vindtunnel. Orefererat och okommenterat i redogörelsen. Når ej politiker. Detaljplanerna Fortfarande visar granskningshandlingarna som tidigare Under PLANFÖRSLAG återfinns mycket mer än vad plankartan omfattar. T ex är i första detaljplanen hela Clemenstorget inkluderat, sid Är detta förslag plan också för torget/stationsområdet? Nej, men kan tolkas så i kommande beslutssituationer Det får inte finnas någon möjlighet till missförstånd om vad som är beslutat eller ej. Om Plankarta med bestämmelser, allmänt, skrev jag: Svårtolkade. Allting händer i plangränsen. Illustrationsplanen gör det inte lättare. Skalan liten, 500 meter per A4-blad är konsekvensen av elva blad för att täcka hela sträckan på konventionellt sätt. Använt teckenspråk i kartorna för dess bestämmelser är kryptiskt för en vanlig läsare Relation gata/fastigheter framgår inte av illustrationskartorna. De som skall vara primär info i samråd och för politiker. - Sjukhushållplatsen bör omformas så att gångtrafikanter som kommer norrifrån eller ska söderut, ej behöver passera 7 körfält av bussar, bilar, spårvagnar och cyklar. Hälften räcker med två perronger och passager av högst tre körfält. Sjukhusterminalen har diskutertas mellan kommunen och Skånetrafiken. Utredningar har tagits fram som visar att den lösning som presentertas i detaljplanen är den mest lämpliga och effektiva. Det är många trafikslag som ska passera och stanna på platsen vilket kräver avvägningar och kompromisser för alla trafikslag. Resenärsmiljön för oskyddade trafikanter bedöms bli välfungerande - SBK har ej redovisat synpunkter rörande hur mycket det blåser på Brunnshög, och risken för att Solbjer blir utsatt. Vindstudier för Solbjer och övriga Brunnshög utreds i planeringen av respektive område - Otydligt vad som menas med Clemenstorget i illustrationer i planbeskrivningen kontra den faktiskta plankartan och beslutsunderlaget. Clemenstorget är en plats som kan vara svårdefinierad. Området ingår i programarbete för Lund C där hela torgplatsen innefattas. Ändhållplatsläget för spårvägen etapp 1 kallas Clemenstorget, och den formella detaljplanen för detta innefattar endast en mindre del av torgplatsen

9 Beteckningen SPÅR behövs inte. Det är allmän platsmark. Kommunen har kontroll, ansvar och makt. Att låsa till spår är oflexibelt. Anser SBK att beteckning krävs, kan prioriterat kollektivtrafikstråk användas. Förkortat KOLLEKTIV Att lägga en enkelriktad BRT-fil mitt i gatan behöver inte detaljplanebestämmas. (jämför Tornavägen) Vill kommunen särskilt markera sina avsikter med Kunskapsstråket och dess platsbildningar, bör det vara lämpligt att använda beteckningen TORG för dessa knutpunkter. Jag framhöll i mitt samrådsyttrande att Det framstår som ett oavvisligt krav att grundliga studier görs av andra moderna, långsiktiga lösningar för kollektivtrafiken att andra alternativ utreds. att lundalänken inordnas i en kollektivtrafikplan för hela kommunen, i vart fall en påbörjad, innan detaljplaner upprättas. Det gäller fortfarande. BN får backa, upphäva beslutet Lund Användningen SPÅR kan ersättas av KOLLEKTIV (prioriterat kollektivtrafikstråk). Användningen SPÅR kan inte ersättas av KOLLEKTIV. Användningen SPÅR säkerställer spårvägstrafik - Vill kommunen förtydliga platsbildningarna längs Kunskapsstråket bör det vara lämpligt att använda bestämmelsen TORG för knutpunkterna. Knutpunkterna vid hållplatslägena kan anordnas inom markanvändningen. Utformning av områdena runt hållplatserna hanteras i projekteringsskedet av spårvägen samt i respektive plan för just det området - Nya grundliga studier bör göras av andra moderna, långsiktiga lösningar för kollektivtrafiken och andra alternativ utreds. Lundalänken ska inordnas i en kollektivtrafikplan för hela kommunen, i vart fall en påbörjad, innan detaljplaner upprättas. Detaljplanerna för spårvägen föregicks av en förstudie. En kollektivtrafikplan för hela kommunen har inte gjorts innan detaljplanen för spårvägen började tas fram. Lennart Nord framför även synpunkter rörande utredningen av alternativa hållplatslägen på Clemenstorget Lennart Nord