Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse: en intervjustudie

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse: en intervjustudie Författare Sofia Lindblad Torstensson Rebecca Lindgren Olsén Handledare Barbro Wadensten Examinator Ulrika Pöder Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012

2 SAMMANFATTNING Syfte: Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första yrkesverksamma tid och om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie. Åtta sjuksköterskor som arbetat mellan åtta och 18 månader på en medicinsk avdelning intervjuades med semistrukturerade frågor. Alla var kvinnor och i åldrarna år. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det upplevs som en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska. Det var mycket nytt att lära och de upplevde yrket som ansvarsfullt, vilket kunde kännas skrämmande. Successivt upplevde de att de blev tryggare i sin roll. Upplevelser av skräck och osäkerhet inför att börja arbeta var vanliga men arbetskamraterna upplevdes vara ett stort stöd. Att börja arbeta möttes med blandade känslor och den grundläggande omvårdnaden upplevdes vara det lättaste. Det som upplevdes vara mest relevant från utbildningen var kurserna med medicinskt innehåll inklusive den verksamhetsförlagda utbildningen. Det sjuksköterskorna upplevde var mindre relevant i utbildningen var den vetenskapliga metodiken samt pedagogikkurserna. Slutsats: Det kan upplevas vara en stor omställning att gå från student till legitimerad sjuksköterska och möts ofta med blandade känslor. Det finns flera delar i utbildningen som skulle kunna omarbetas för att bättre förbereda sjuksköterskan inför yrket. Nyckelord: Kunskap, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, kompetens.

3 ABSTRACT Aim: Investigate newly graduated nurses experiences of their first period as nurses and if the education are perceived to provide a sufficient preparation for the nursing profession. Method: Descriptive qualitative study. Eight registered nurses who had worked between eight and 18 months at a medical ward were interviewed using semi-structured questions. All participants were female in the ages between years. The analytical method used was qualitative content analysis. Results: It s perceived as a major adjustment beginning to work as a nurse. There were many new things to learn and they perceived the profession as a great responsibility, which could be frightening. Gradually they experienced that they became more comfortable in their role. Experiences of fear and uncertainty were common before starting their work but their colleagues were a great support. Starting to work was met with mixed emotions and the basic nursing care was perceived to be the easiest thing. The courses with medical content and the clinical education were perceived to be relevant during the education. They felt that the scientific methodology and the pedagogical courses were less relevant. Conclusion: Going from student to registered nurse could be perceived as a big adjustment and is often met with mixed emotions. There are several elements in the education that could be revised to better prepare nurses for the profession. Keywords: Knowledge, newly registered nurses, experiences, competence.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 Sjuksköterskeutbildningen... 1 Övergången från student till sjuksköterska... 2 Tiden som sjuksköterskestudent... 2 Handledning under inskolning av den nyutexaminerade sjusköterskan... 2 Första tiden som sjuksköterska... 3 Osäkerhet... 4 Kompetens... 4 Syfte... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval... 6 Datainsamlingsmetod... 7 Tillvägagångssätt... 7 Etiska överväganden... 8 Bearbetning och analys... 9 RESULTAT Upplevelser av stort ansvar Mycket nytt att lära Att ha stort ansvar Bli tryggare med tiden Upplevelser av situationer som är svåra att klara av Ett stressigt arbete Otillräcklig handlingsberedskap vid akuta situationer Att ha otillräcklig kunskap Upplevelser av professionell interaktion Kollegialt stöd Mötet med patienten... 15

5 Upplevelser av arbetstillfredsställelse Blandade känslor Det som varit lätt Att göra skillnad Upplevelser av att utbildningen har ett för yrket relevant innehåll Nöjd med utbildningen Relevans för yrket Upplevelser av att utbildningen är otillfredsställande Att inte känna sig färdig efter examen Icke relevans för yrket DISKUSSION Resultatdiskussion Upplevelser av stort ansvar Upplevelser av situationer som är svåra att klara av Upplevelser av professionell interaktion Upplevelser av arbetstillfredsställelse Upplevelser av att utbildningen har ett för yrket relevant innehåll Upplevelser av att utbildningen är otillfredsställande Metoddiskussion Slutsats REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Intervjufrågor Bilaga 2. Informationsblad... 33

6 INTRODUKTION Alla sjuksköterskor omfattas av en kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005). Avsikten med denna är att tydliggöra sjuksköterskans yrkesutövande och profession. Kompetensbeskrivningen beskriver inte ingående arbetsuppgifter, utan beskriver kravet på kompetens i ett mer övergripande perspektiv. Kraven på sjuksköterskeyrket ökar ständigt, såsom att arbeta självständigt, ha ett vetenskapligt förhållningssätt och ett professionellt ansvar. Kompetensbeskrivningen gäller från det att legitimationen utfärdas, vilket omfattar både den nyblivna sjuksköterskan såväl som den med har mångårig erfarenhet. Detta ställer särskilt höga krav på en nyutexaminerad sjuksköterska med bristande erfarenheter från vårdyrket (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskeutbildningen Sjuksköterskeutbildningen är en treårig universitets-/högskoleutbildning som avslutas med en yrkesexamen. Vid flertalet lärosäten leder utbildningen även till en kandidatexamen (Socialstyrelsen, 2005). Utbildningens teoretiska del ska uppgå till minst en tredjedel och den kliniskt förlagda utbildningen till minst hälften (Högskoleverket, 2000). Kraven ökar ständigt på sjuksköterskeyrket, att arbeta självständigt enligt ett vetenskapligt förhållningssätt och att ha ett professionellt ansvar (Socialstyrelsen, 2005). Enligt World Health Organisation [WHO] (2001) ska utbildningen förbereda den blivande sjuksköterskan att utöva sitt yrke i ett samhälle där vetenskapen ständigt går framåt. Därför är en av de viktigaste grunderna i utbildningen att lära studenterna att ständigt utvecklas och ta in ny kunskap, såväl från den teoretiska delen såväl den praktiska erfarenheten de får ute i den kliniska verksamheten. Reflektion är en viktig del i detta lärande för att studenten ska kunna tillämpa den teoretiska kunskapen i praktiken. Enligt Standing (2007) behöver lärandet och undervisningen ha ett tillvägagångssätt som är problembaserat och reflexivt i sjuksköterskeutbildningen. Det rekommenderas att lärande om den kliniska bedömningen och färdigheter i beslutsfattande ska starta redan i början av utbildningen och att det är interagerat i hela läroplanen. Enligt Wangensteen, Johansson, Björkström och Nordström (2010) är den intellektuella nyfikenheten viktig inom områden där kunskapen ständigt ökar. Därför är det av yttersta vikt för både lärare på sjuksköterskeutbildningen och arbetsledare inom den kliniska verksamheten att vårda den nyfikenheten och lusten att lära. 1

7 Övergången från student till sjuksköterska Tiden som sjuksköterskestudent Skillnaden att gå från student till legitimerad sjuksköterska kan upplevas som stor. Övergången känns ofta som ett stort steg och det är vanligt att känna sig otillräckligt förberedd inför uppgiften (Gerrish, 2000). En intervjustudie av Mooney (2007) visade på att sjuksköterskestudenter upplevde det svårt att under den kliniska utbildningen förbereda sig för övergången till sjuksköterska. De upplevde sig vara en börda för sjuksköterskorna på avdelningen och blev ofta tillsagda att göra saker bara för att se upptagna ut. Studenterna kunde även känna sig i vägen under sina verksamhetsförlagda utbildningar, ibland till och med helt osynliga. Enligt Clark och Holmes (2007) känner många avdelningsföreståndare att studenterna fokuserar alldeles för mycket på medicintekniska moment, såsom katetersättning och injektioner. Detta kan leda till att studenterna inte lär sig att bedöma patienten i dess helhet och inte använder sig av ett holistiskt synsätt. Detta kan bli ett problem när de är legitimerade sjuksköterskor. Handledning under inskolning av den nyutexaminerade sjuksköterskan I en studie av Mooney (2007) framkom det att sjuksköterskor kände sig synliggjorda i den övriga personalens ögon i och med att de fick sin legitimation, till skillnad från under studenttiden då de många gånger kunde känna sig osynliga. Enligt Hardyman och Hickey (2001) har handledaren en viktig roll i sjuksköterskans övergång från student till legitimerad sjuksköterska. Handledarens roll vid inskolning av en nyutexaminerad sjuksköterska är att underlätta övergången till den nya rollen, och att hjälpa den nya sjuksköterskan att utveckla sina förmågor. Nästan alla nyutexaminerade sjuksköterskor vill ha en handledare under sin första tid. Handledarens viktigaste uppgifter är att ge konstruktiv feedback på kliniska färdigheter och att lära ut nya. Andra viktiga funktioner är att stärka sjuksköterskans självförtroende, underlätta acklimatiseringen på den nya arbetsplatsen samt vara ett emotionellt stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan uppskattar en välkomnande atmosfär på den nya arbetsplatsen, där de får utrymme att känna sig nya och uppmuntras att ställa frågor (Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Stöd från handledaren uppmuntrar den nya sjuksköterskans eget beslutsfattande och utvecklar dennes kliniska bedömningsfärdigheter och förmågan att använda sig av ett holistiskt synsätt (Fergusson & Day, 2007). Att ha en 2

8 erfaren handledare under sin inskolningstid upplevs som positivt, samtidigt som personkemin mellan båda parter har en avgörande roll (Zinsmeister & Schafer, 2009). Det stöd som handledaren ger är avgörande för den nya sjuksköterskans kompetensutveckling. Det är orealistiskt att förvänta sig att en nyutexaminerad sjuksköterska ska vara helt självständig direkt efter avlagd examen. Därför är det viktigt att noga följa och stötta denne i sin utveckling (Clark & Holmes, 2006). Första tiden som sjuksköterska Många sjuksköterskor upplever att den största skillnaden mellan att vara student och legitimerad sjuksköterska är att ha allt ansvar. Trots att de blivit förberedda på detta under den senare delen av utbildningen känns det som ett stort steg att axla detta ansvar (Wangensteen et al., 2008). En stödjande arbetsmiljö bidrar till att denna övergångstid från student till legitimerad sjuksköterska känns mer positiv (Zinmeister & Shafer, 2009). Till en början upplevs det gynnsamt att arbeta på en avdelning med färre patienter. Många upplever sitt jobb som stressigt, att de måste arbeta över för att hinna med sina arbetsuppgifter, samt att det inte finns tillräckligt med personal på avdelningen (Bowels & Candela, 2005). Många sjuksköterskor upplever sin första tid som stressande på grund av det nytillkomna egna ansvaret. Från att ha haft en handledare som ständigt stöttade och kontrollerade att allt var rätt gjort under studenttiden, till att plötsligt vara helt på egen hand och ta ansvar för allt man gör som legitimerad sjuksköterska (O Shea & Kelly, 2007). Många nya sjuksköterskor kan känna att kollegor och andra personalkategorier har orimligt höga förväntningar på deras förmågor och kunskaper. En stor del av dessa förväntningar härstammade i själva verket från sjuksköterskan själv. Sjuksköterskorna upplevde att de försökte ge bästa möjliga vård till alla sina patienter och kände skuld om de ansåg sig ha misslyckats med detta (Mooney, 2006). Nya sjuksköterskor upplever det ofta som problematiskt med tidsplaneringen. De känner att de inte längre har samma tid som när de var studenter på verksamhetsförlagd utbildning. Särskilt bekymrade var de över att inte ha tillräckligt med tid att sitta ned och samtala med sina patienter (O Shea & Kelly, 2007). Till en början är sjuksköterskan väldigt fokuserad på sig själv och är väldigt låst till sin egen planering för att hinna med sina arbetsuppgifter (Newton & McKenna, 2006). 3

9 Osäkerhet Att helt plötsligt efter examinationen ha ett individuellt ansvar för allt man gör som sjuksköterska kan kännas som en börda och många sjuksköterskor kan känna oro över konsekvenserna av ett eventuellt misstag. Rädslan för rättsliga påföljder och att förlora legitimationen är ett stort orosmoment (Gerrish, 2000). Vissa sjuksköterskor upplever det som att de förväntas veta allting efter examen. Det är vanligt att känna osäkerhet inför de utmaningar som väntar en nyutexaminerad sjuksköterska. Dessa utmaningar kan bestå av ett oväntat och ökat ansvar, oro för patienternas säkerhet och oförmågan att interagera teorin i praktiken (Mooney, 2006). Ibland upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att fatta beslut när de ställdes inför nya situationer. Ofta visste sjuksköterskorna vad de i teorin borde göra, men när de konfronterades med situationen i verkligheten saknade de självförtroendet att agera (Gerrish, 2000). Många sjuksköterskor upplever blandade känslor under den första tiden. De känner att arbetet är tillfredställande men samtidigt nervöst och skrämmande (O Shea & Kelly, 2007). Upplevelser av osäkerhet, främmande rutiner, okända patienter och medarbetare är vanligt (Wangensteen et al., 2008). Den första chocken och nervositeten det ofta innebär att börja arbeta på en avdelning som nyutexaminerad släpper dock efter några veckor och en känsla av ökat självförtroende infinner sig (O Shea & Kelly, 2007). Efter ett halvår känner många sjuksköterskor att de har tillräckligt med självförtroende för att klara av arbetet. Detta understryker hur viktigt det är att ge den nyutexaminerade sjuksköterskan tillräckligt med tid att bygga upp sitt självförtroende, att komma tillrätta med sin nya roll och de nya arbetsuppgifterna (Clark & Holmes, 2006). Många sjuksköterskor förlitar sig på skriftliga instruktioner på grund av osäkerhet. Förmågan att delegera uppgifter kan upplevas som ett problem för den nyblivna sjuksköterskan. De kan känna att de inte har tillräcklig överblick för att delegera, inte känner patienterna tillräckligt bra eller är osäkra på medarbetarnas förväntningar på dem (Wangensteen et al., 2008). Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområden att handleda studenter. När nyutexaminerade blir tilldelade en student kan det kännas problematiskt och stressigt att handleda denne, då de ännu inte kommit tillrätta med sin egen roll som sjuksköterska (O Shea & Kelly, 2007). Kompetens Ordet kompetens är ett samlingsbegrepp för hur en person använder sina kunskaper och färdigheter för att lösa en arbetsuppgift (Swedish Standards Institute, 2011). Enligt SOSFS 4

10 (1997) har en sjuksköterska i och med utfärdandet av sin legitimation formell kompetens för sjuksköterskeyrket. Enligt Tabari-Khomerian, Kiger, Parsa-Yekta och Ahmadi (2007) finns det fem steg i kompetensutvecklingen. Det första steget i denna utveckling är motivation, som utgörs av intern och extern drivkraft. Hos sjuksköterskor är en vanlig intern drivkraft att vilja tillmötesgå sina patienter och en vanlig extern drivkraft är de överordnades förväntningar. Många nyutexaminerade sjuksköterskor blir medvetna av behovet att utveckla en högre kompetens när de börjar arbeta. Det andra steget är en inlärningsfas, där sjuksköterskan ska tillskansa sig de nödvändiga teoretiska kunskaperna inom kompetensområdet. Här är det vanligt att använda sig av mer erfarna kollegor, litteratur samt vetenskapliga artiklar. Det tredje steget är erfarenhet, då det är hög tid att i praktiken använda sig av sina teoretiska kunskaper. Här är det viktigt med en handledare som instruerar och ger positiv feedback. Det fjärde steget är att befästa sina kunskaper där sjuksköterskan fullt ut bemästrar momentet. Här förfinas kunskapen genom upprepad övning och nya utmanande situationer. Det femte och sista steget är integration, här är sjuksköterskan förmögen att se patienten som helhet och ge individanpassad vård. Nu är sjuksköterskan mogen att lära ut sin kunskap till andra. Enligt Tabari-Khomerian, Yekta, Kiger och Ahmadi (2006) anser sjuksköterskor att den viktigaste faktorn som påverkar kompetensutvecklingen är erfarenhet. Upprepad övning anses viktigt både gällande medicintekniska uppgifter samt övriga uppgifter såsom beslutsfattande. En annan faktor som påverkar kompetensutvecklingen är inlärningstillfällena. Det ger sjuksköterskan en chans att utvärdera sin förmåga och göra denne medveten om både styrkor och svagheter, vilket i slutändan höjer kompetensen. Det är även viktigt med en god arbetsmiljö för att inspireras att utveckla sin kompetens. Hur pass förberedda nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig vad gäller de kliniska färdigheterna kan variera. Vissa känner sig kompetenta nog att klara alla situationer, medan andra upplever att de saknar viktiga färdigheter. De sjuksköterskor som känner att de saknar de färdigheter som behövs upplever att övergången från student till legitimerad sjuksköterska är extra svår. Särskilt svårt upplevs det att fatta egna beslut baserat på kliniska uppgifter. Trots de teoretiska kunskaperna kan det upplevas svårt att implementera den i kliniska situationer som innebär beslutsfattande. Det är viktigt att sjuksköterskan fått möjlighet att träna sina kliniska färdigheter under utbildningen, för att känna sig mer säker i sin framtida roll (Gerrish, 2000). 5

11 Det finns få studier som undersökt kopplingen mellan nyutbildade sjuksköterskor och deras åsikter om utbildningen förberett dem inför yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskors kompetens och upplevelser av sitt yrke kan påverka patienters upplevelse av att vårdas och inverka på patientsäkerheten. Att få utökad kunskap om hur sjuksköterskor upplever sitt första yrkesverksamma år, samt hur de upplever att utbildningen förberett dem inför yrket är viktigt för att på sikt kunna utveckla och förbättra patientsäkerheten samt sjuksköterskeutbildningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första yrkesverksamma tid och om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse inför yrket. METOD Design Deskriptiv kvalitativ studie (Polit & Beck, 2008). Urval Undersökningsgruppen bestod av åtta legitimerade sjuksköterskor som hade arbetat mellan åtta och arton månader på en medicinsk avdelning sedan sin sjuksköterskeexamen. Detta urvalskriterium valdes för att undersökningsgruppen ska överensstämma med uppsatsens syfte. Vid tidpunkten för intervjun hade sjuksköterskorna endast haft en anställning sedan examen, inom medicindivisionen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare var kvinnor i åldrarna år. Innan sin sjuksköterskeexamen hade de arbetat som undersköterska/vårdbiträde mellan tre månader till åtta år. Det var svårt att rekrytera lämpliga deltagare till studien, därför skedde urvalet genom bekvämlighetsurval. Enligt Polit och Beck (2008) används bekvämlighetsurval med fördel för att rekrytera deltagare från en specifik klinisk miljö. 6

12 Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervju med 13 öppna frågor. Denna metod ger deltagarna möjlighet att prata fritt om ämnet som författarna bestämt. Detta gör att författarna får den information de behöver samtidigt som deltagarna kan beskriva ämnet med egna ord och ge så många exempel de önskar (Polit & Beck, 2008). Intervjufrågorna utformades av författarna, i samråd med handledaren, på så sätt att de var relevanta för studiens syfte (bilaga 1). Intervjuerna utfördes i ett grupprum på ett bibliotek på ett sjukhus i Mellansverige eller ute på deltagarnas respektive avdelning och genomfördes av båda författarna samtidigt, genom att frågorna delades upp på förhand. Båda författarna hade möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång. Intervjuerna spelades in med en Iphone 4, efter att författarna inhämtat sjuksköterskans godkännande. De inspelade intervjuerna fördes över och genomlyssnades via dator, för att sedan transkriberas samma dag eller dagen efter. Enligt Polit och Beck (2008) rekommenderas det att författarna objektivt lyssnar igenom intervjuerna efteråt och är kritiska gentemot sin egen intervjuteknik, detta för att förbättringar ska kunna genomföras till senare intervjuer. Författarna lyssnade tillsammans igenom intervjuerna och efter intervju nummer två togs beslut om att ändra ordningsföljden på intervjufrågorna. Under området första tiden på arbetet ändrades ordningsföljden på de två första intervjufrågorna så att vilka känslor hade du efter examen inför att börja arbeta som sjuksköterska? blev fråga nummer ett och hur har det känts att börja arbeta som sjuksköterska? blev fråga nummer två. Det upplevdes av författarna att frågorna då fick en mer logisk följd. Ett tillägg gjordes dessutom till sista frågan är det något mer du vill berätta om din första tid som sjuksköterska? där något positivt eller negativ? lades till. Författarna gick igenom och diskuterade intervjufrågorna och upplevde att tillägget till sista frågan ökade möjligheten för mer uttömmande svar. Tillvägagångssätt Författarnas handledare kontaktade avdelningschefer inom medicindivisionens verksamhetsområde och inhämtade deras tillstånd att genomföra studien. Avdelningscheferna förmedlade namn på för studien lämpliga deltagare till handledaren som sammanställde en lista med dessa uppgifter och vidarebefordrade denna till författarna. Personlig kontakt togs därefter med sjuksköterskorna på deras respektive arbetsplats. Sjuksköterskorna fick ett 7

13 skriftligt informationsblad om studiens syfte och utformning (se bilaga 2), fick tillfälle att ställa frågor till författarna och tillfrågades om intresse att delta i studien. Samtliga tillfrågade tackade omedelbart ja till att delta i studien och tid samt plats för intervjun bokades in i god tid inom tidsplanen för studien. Deltagarna fick själv bestämma den tid som passade bäst och tillfrågades om var de föredrog att intervjun skulle ägda rum. Enligt Polit och Beck (2008) är miljön för intervjun en vanlig fallgrop vad gäller kvalitativa intervjuer. Den ideala miljön är lugn och innehåller så lite störande ljud som möjligt. Med detta i åtanke erbjöd sig författarna att i förväg boka ett grupprum på sjukhusets bibliotek. Sex deltagare föredrog att använda grupprummet, medan en avdelning hade ett samtalsrum där två av deltagare hellre ville bli intervjuade. Fem av intervjuerna utfördes under sjuksköterskornas arbetstid och tre stycken valde att förlägga intervjuerna i anslutning till ett arbetspass. Då sjuksköterskornas arbetsbörda var väldigt varierande och några sjuksköterskor blev beordrade att byta pass fick många intervjuer bokas om. Denna kontakt sköttes till största delen via telefon, då författarna innan intervjun ringde upp till avdelningen för att kontrollera att arbetsbördan tillät sjuksköterskan att gå ifrån för att genomföra intervjun. Deltagarna blev tillfrågade om inspelning av intervjun fick ske. Enligt Polit & Beck (2008) är den rekommenderade datainsamlingsmetoden för kvalitativa intervjuer digital inspelning. Detta för att försäkra sig om att det är deltagarens faktiska ord som avspeglas i resultatet och inte författarnas förförståelse. Digital inspelning möjliggör för intervjuarna att kunna lyssna aktivt, istället för att behöva fokusera på att ta anteckningar. Inspelning skedde därför med en Iphone 4 och intervjuerna förvarades därefter lagrade på en lösenordsskyddad dator som bara var tillgänglig för författarna. Intervjuernas pågick mellan 12 minuter och 26 minuter. Etiska överväganden Ett forskningsetiskt problem kan vara att deltagarna i studien på något sätt kan bli igenkända. För att förhindra att detta sker är det viktigt att allt material hanteras konfidentiellt på ett sådant sätt att deltagarnas identiteter endast är kända för författarna och inte avslöjas för andra. Konfidentialiteten säkerställs genom att inspelade intervjuer samt transkriberingar förvaras på ett säkert ställa samt inte visas för någon utomstående. Resultatet presenteras på ett sådant sätt att ingenting som sagt går att härleda till en enskild deltagare. För att tillmötesgå Etikprövningsnämndens (2002) rekommendation om att deltagarna ska informeras 8

14 om studiens syfte gavs informationen muntligt, samt skriftligt genom ett informationsblad. Deltagarna informerades om att medverkan i studien var frivillig samt att de när som helst kunde välja att avbryta. Efter studien ska deltagarna erbjudas möjlighet att ta del av forskningsresultatet. Detta med stöd i Kvale och Brinkmanns (2009) åsikter kring etiska frågor. Bearbetning och analys Som analysmetod valdes en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2003). Då detta är första gången författarna genomför en intervjustudie valdes en manifest innehållsanalys, som fokuserar på det påtagliga och uppenbara innehållet i materialet och lämnar ett litet utrymme för egna tolkningar. Intervjuerna transkriberades en till två dagar efter genomförandet av intervjun och hela materialet lästes senare igenom flertalet gånger, detta för att kunna skapa sig en helhetsbild. Områden formulerades utifrån studiens syfte. Därefter plockades meningsbärande enheter ut, som sedan kondenserades för att göra texterna mer lätthanterliga, men samtidigt bevara det centrala innehållet. De kondenserade meningsenheterna delades in i subkategorier genom att författarna klippte ut lappar med alla meningsenheter och sorterade dem efter likheter och skillnader i innehåll. Därefter formulerades subkategorierna, som i sin tur delades in i kategorier (se tabell 1). Detta enligt Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Tabell 1: Exempel på innehållsanalysens olika steg. Meningsbärande enheter Kondenserade meningsenheter Subkategorier Kategorier Områden det lättaste tror jag ändå har varit omvårdnadsbiten för mig eftersom att jag jobbat som undersköterska tidigare. Då har man ändå det i grunden liksom. Om man jobbat som undersköterska finns grunden för omvårdnad redan. Det som varit lätt Upplevelser av arbetstillfredsställelse Upplevelser av första tiden som sjuksköterska Svårt är väl kanske att lära sig alla rutiner. Vi har ju jättemycket PM och standardvårdplaner på avdelningen som man kan följa Svårt att lära sig alla nya rutiner och PM som finns. Mycket nytt att lära Upplevelser av stort ansvar Upplevelser av första tiden som sjuksköterska 9

15 RESULTAT Utifrån studiens syfte formulerades följande två områden; Upplevelser av första tiden som sjuksköterska och Sjuksköterskors upplevelser om utbildningen förberett dem inför yrket. Dessa områden var utgångspunkterna för intervjuerna. Dataanalysen resulterade i sex kategorier och femton subkategorier, se tabell 2. Nedan presenteras kategorier och underkategorier med citat från olika deltagare. Tabell 2: Områden, kategorier och subkategorier Områden Kategorier Subkategorier Upplevelser av första tiden som sjuksköterska Sjuksköterskors upplevelser om utbildningen förberett dem inför yrket Upplevelser av stort ansvar Upplevelser av situationer som är svåra att klara av Upplevelser av professionell interaktion Upplevelser av arbetstillfredsställelse Upplevelser av att utbildningen har ett för yrket relevant innehåll Upplevelser av att utbildningen är otillfredsställande Mycket nytt att lära Att ha stort ansvar Bli tryggare med tiden Ett stressigt arbete Otillräcklig handlingsberedskap vid akuta situationer Att ha otillräcklig kunskap Kollegialt stöd Mötet med patienten Blandade känslor Det som varit lätt Att göra skillnad Nöjd med utbildningen Relevans för yrket Att inte känna sig färdig efter examen Icke relevans för yrket Upplevelser av stort ansvar Denna kategori består av tre subkategorier; Mycket nytt att lära, Att ha stort ansvar och Bli tryggare med tiden. Det upplevs som en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska, det är mycket nytt att lära och ständigt nya kunskaper som ska inhämtas. Sjuksköterskorna upplever det som ett stort ansvar och känner rädsla att glömma saker samt göra misstag. Men denna nervositet släpper med tiden och successivt känner de sig tryggare i sin roll. 10

16 Mycket nytt att lära Alla sjuksköterskor upplevde att de under sin första tid hade haft otroligt mycket nytt att lära sig. Det var alltifrån nya rutiner till nya arbetsuppgifter. De upplevde att det ständigt fanns nya kunskaper att inhämta och att de aldrig skulle bli färdiglärda. Att börja arbeta som sjuksköterska var som att börja om från början och lära sig saker på nytt. Man lär sig liksom något nytt varje dag, man är ju inte färdig för att man har tagit examen. Det är ju som att börja lära sig om igen är det. All ny kunskap upplevdes som överväldigande att ta in, det var mycket nytt att lära. Det kunde nästan kännas lite panikslaget till en början. Även positiva upplevelser lyftes fram, det upplevdes roligt och utvecklande att kunna lära sig något nytt. Det (yrket) är ju så oerhört brett väldigt roligt liksom att man kan hela tiden fortsätta utvecklas, hela tiden lära sig nytt. Även om man kommit en bit. Att ha stort ansvar Ett stort område som sjuksköterskorna lyfte fram var att med det nya yrket medförde ett enormt stort ansvar. Detta ansvar upplevdes många gånger som läskigt och svårt att hantera. Att vara helt ensam och ha allt ansvar, nej det var jätteläskigt, det var ett stort steg att gå från student till att vara färdig sjuksköterska. Rädsla och nervositet var en stor del i upplevelserna av deras nya ansvar. De kände rädsla inför att råka glömma saker, göra fel i läkemedelshanteringen och inte lyckas med medicintekniska moment. Upplevelser av att övriga arbetsgrupper lade mycket ansvar på sjuksköterskan fanns också, de kände press från både undersköterskan och läkarens håll. Sjuksköterskorna upplevde att de ville ha bekräftelse på att de gjort rätt, liknande de system de haft under den verksamhetsförlagda utbildningen. Skillnaden var att nu låg ansvaret enbart på dem själva. första veckan var problemet att jag alltid ville att någon skulle kolla är det här rätt? Stämmer det liksom? Men det var ju slut med det, det var ju mitt ansvar. Så varje gång jag gick och gav något eller blandade något så var det ju på mitt ansvar om det blev fel var det mitt fel liksom man hade inte det skyddet som man faktiskt hade under utbildningen, att det alltid finns någon som kollar liksom. 11

17 Det upplevdes som ett stort ansvar att vårda många patienter helt själv och att de patienterna även kunde vara svårt sjuka, det var ett ansvar de inte var beredda på. Att sedan tidigare ha arbetat inom vården medförde en upplevelse av att klara av den grundläggande omvårdnaden. Men efter examen tillkom dessutom det medicinska ansvarsområdet, utöver omvårdnaden. Det nya ansvaret upplevdes stort då misstag kunde medföra svåra konsekvenser för patienterna. det är jättemycket, jättetungt och man känner liksom ansvarsoket på en liksom att jag får inte göra fel liksom. Det handlar inte om att ja en kund blir lite missnöjd eller liksom att det blir fel med några hundralappar i kassan liksom, utan sätter jag ett dropp fel kan den här personen dö. Bli tryggare med tiden Till en början kände alla sjuksköterskor att det var mycket nytt och mycket de kände sig osäkra på. Det upplevdes positivt att till en början arbeta intensivt för att snabbare komma in i yrkesrollen. Känslan av osäkerhet släppte successivt och efter en tid kände de sig tryggare. första dagen jag skulle hålla en CVK, det var så länge sen jag höll en CVK, jag var skitnervös det är man ju inte längre alls. Så nervositeten är ju borta på det viset. Nu gör man ju bara saker utan att tänka på det. jag började i januari det var väl efter sommaren som jag började känna men gud jag är faktiskt sjuksköterska. Innan det har jag bara känt men gud vad läskigt nu är inte allting lika läskigt längre och liksom man känner man har koll det är nu man känner sig som en sjuksköterska. Ungefär efter ett halvår upplevde sjuksköterskorna att de kände sig trygga i sin yrkesroll, då hade de hunnit lära sig avdelningens alla rutiner och visste vad de skulle göra. Upplevelser av situationer som är svåra att klara av Denna kategori består av tre subkategorier; Ett stressigt arbete, Otillräcklig handlingsberedskap vid akuta situationer och Att ha otillräcklig kunskap. Denna kategori genomsyras av upplevelser av stress, svårigheter att hantera akuta situationer och upplevelser av bristande kunskap. 12

18 Ett stressigt arbete Sjuksköterskorna upplevde sin första tid som stressig och de förväntade sig inte att arbetet skulle vara så tungt som det faktiskt var. Detta hade bland annat med dåliga arbetstider och tunga patienter att göra. man glömmer saker hela tiden, man går in och ut till en patient kanske tio gånger för att man glömt något som man gjorde i början. Att man inte har någon struktur liksom De tyckte att det var svårt att strukturera och lägga upp en bra plan för dagen. Känslor av att alltid vara några minuter sen med allting uttrycktes. Otillräcklig handlingsberedskap vid akuta situationer Något som gjorde att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig otillräckliga var akuta situationer. De upplevde att deras kunskap inte räcker till och att de inte visste vad de skulle göra. De oroade sig för att under den akuta situationen inte komma ihåg hur de ska agera utefter vad de läst under utbildningen. Det är många rutiner, specifika läkemedel som ska ges och andra medicinska åtgärder som ska göras vid en akut situation, som gör att sjuksköterskorna upplevde att de inte litade till sin egen kunskap. akuta situationer tycker jag kan vara läskiga, det känner jag inte att man ha riktigt koll på, om det blir nåt hjärtstopp eller nån blir jättedålig eller får nån komplikation efter nån operation och så. så jag gick in där och patienten blev bara blåare och blåare och stod upp och försökte andas men hon fick ingen luft och jag visste inte vad jag skulle göra Sjuksköterskorna upplevde också att det blir svårt att hantera akuta situationer när de har ansvar för flera patienter samtidigt. När det inträffar en akut situation måste de lägga allt fokus på den försämrade patienten och upplever att de övriga patienternas behov kommer i skymundan. Att ha otillräcklig kunskap Sjuksköterskorna upplevde känslor av skräck och osäkerhet inför att börja arbeta. De var nervösa och kände sig inte förberedda inför att vara färdig, plötsligt skulle de använda sin kunskap. De upplevde att de ännu inte hunnit utveckla sin kliniska blick och kände att de inte förmådde att snabbt bedöma hur en patient egentligen mådde. 13

19 Varje dag känner jag att min kunskap är otillräcklig faktiskt exempelvis som en läkare kommer och ordinerar hundra saker samtidigt då tänker jag okej vad är bäst att börja med? där kan jag känna att jag liksom måste gissa mig till egentligen, asså när man tänker vad som är viktigast och där känner jag ju att kunskapen liksom tappar. Sjuksköterskorna upplevde att det varje dag fanns något som de inte hade tillräcklig kunskap om, många gånger var de tvungna att återvända till litteraturen. Vid vårdandet av svårt sjuka patienter upplevde sjuksköterskorna att deras kunskap brast samt att de hade behövt besitta en högre kompetens än vad de gjorde. Sjuksköterskorna upplevde att patienternas många olika sjukdomstillstånd krävde att de hade en bred kunskap för att ge en god vård, en kunskap de inte upplevde att de hunnit få än. Att man har ju läst lite om hjärtan, lite om lungor men man har ju inte gått in på djupet på nånting, så man kan ju allting väldigt ytligt när man kommer ut och jobbar, det är lite synd. Att skriva ut patienter var också något sjuksköterskorna lyfte fram som svårt och ett område där de saknade tillräcklig kunskap. Det upplevdes svårt att vårdplanera patienter, samordna med andra instanser, till exempel distriktssköterskan, samt hålla ordning på vilka läkemedel patienten skulle ha med sig hem. Även dokumentation upplevde sjuksköterskorna att de hade en otillräcklig kunskap om för att klara av på ett korrekt sätt. Upplevelser av professionell interaktion Denna kategori består av två subkategorier; Kollegialt stöd och Mötet med patienten. Den beskriver sjuksköterskornas upplevelser av inskolning och handledning, samt att kollegorna många gånger fungerar som ett stort stöd i arbetet. I mötet med patienten upplever sjuksköterskorna att de saknar tid samt att det är svårt att informera. Kollegialt stöd Det har upplevts som väldigt viktigt att ha bra arbetskamrater som tillåter sjuksköterskan att känna sig ny på arbetsplatsen och få utrymme att våga ställa frågor. Att sedan tidigare känna personalen upplevdes som bekvämt, då man från början var trygg med sina arbetskamrater. Bra stöd av arbetskamraterna, vi är en jättebra arbetsgrupp, man har verkligen fått vara ny. Man har verkligen fått fråga mycket, och det är aldrig någon som ifrågasätter om man frågar om samma saker och sånt. 14

20 Sjuksköterskorna upplevde att handledningen under introduktionen var väldigt bra. De såg det som en viktig del i att känna sig tryggare i sin yrkesroll. Upplevelser av att lära sig av att se på hur andra mer erfarna sjuksköterskor arbetade lyftes fram. När patienterna hade många svåra frågor upplevde de nya sjuksköterskorna att det var skönt att kunna vända sig till mer erfarna kollegor för att få råd. Mötet med patienten Patientkontakten upplevdes av sjuksköterskorna som väldigt positiv, det är en av anledningarna till yrkesvalet. Tidsaspekten var en stor del i det som sjuksköterskorna upplevde som negativt i mötet med patienten. Sjuksköterskorna lyfte fram att de upplevde att de haft mer tid över för samtal med patienterna när de tidigare arbetade som undersköterskor. Detta upplevdes det inte finnas tid över i samma utsträckning efter examen. Sjuksköterskorna uppfattade det som att patienterna uppskattade den tid de lade på samtal. det som har känts dåligt är ju det här mycket med tiden, att man faktiskt inte har tid att lägga, alltså att lägga så mycket på patienterna som man vill. Att det ofta bara känts som man flänger förbi dem och inte hinner lyssna. Sjuksköterskorna upplevde att de inte ville att patienten skulle veta om att de var nyutexaminerade då det skulle skapa en oro hos denne och göra patienten otrygg. Därför hände det att sjuksköterskorna låtsades inför patienten och satte upp en fasad för att verka mer kunnig än vad de kände sig. Informationssamtal med patienten upplevdes som svårt, bland annat samtal med nydiagnostiserade patienter som hade många frågor om sin sjukdom gjorde att sjuksköterskan kände sig osäker. Ibland kan det vara vissa informationssamtal och sånt där man ska ha med patienter, och de ställer massa följdfrågor. Då känner man, oj det här kanske jag inte har full koll på, alla gånger. Det som gjorde att sjuksköterskorna upplevde sig som säkrare vid informationssamtalen var om de kände att de hade tillräcklig kunskap inom området som behandlades. Upplevelser av arbetstillfredsställelse Denna kategori består av tre subkategorier; Blandade känslor, Det som varit lätt och Att göra skillnad. Här tar sjuksköterskorna upp sina upplevelser av att börja arbeta, vad de känt har varit lätt i arbetet och hur givande det har varit att få göra skillnad för en patient. 15

21 Blandade känslor Att börja arbeta upplevde sjuksköterskorna som väldigt positivt, något de såg fram emot. jag har tyckt att det har varit jättekul att börja jobba, verkligen. Dock var känslorna blandade och upplevelsen av att börja arbeta var väldigt kluven. Det kändes spännande, roligt och lite jobbigt på samma gång. Det var med en viss skräckblandad förtjusning som sjuksköterskorna började arbeta. Det har känts bra, fast det har varit lite jobbigt ibland. Det kunde även upplevas som ännu bättre och ännu roligare att börja arbeta än själva förväntningarna. Det som varit lätt Det sjuksköterskorna upplevde som lätt under sin första tid var främst den grundläggande omvårdnaden. De upplevde att de hade med sig den från tidigare arbetserfarenheter som undersköterskor alternativt vårdbiträden. det lättaste tror jag ändå har varit omvårdnadsbiten för mig eftersom att jag jobbat som undersköterska tidigare. Då har man ändå det i grunden liksom. Några sjuksköterskor upplevde det även som lätt att dela tabletter och iordningsställa läkemedel till infusioner och till injektioner. Patientkontakten upplevdes som enkel, sjuksköterskorna tyckte att de hade lätt för den sociala delen, att träffa och prata med människor. jag ha ringa problem att prata med människor. Så det har varit lätt. Att göra skillnad Sjuksköterskorna upplevde det som givande när de kände att de kunde påverka och göra skillnad för en patient. Bland annat när de uppmärksammat något, vidarebefordrat detta till läkarna och det blivit åtgärdat. Det upplevdes också som givande att ha ett sådant viktigt yrke, att faktiskt kunna göra skillnaden mellan liv och död för en patient. 16

22 det är ganska givande när man ser att man har till exempel räddat nån människa från att dö, liksom för att det inte är många yrken där man verkligen har människors liv i sina händer och kan hjälpa dem. Upplevelser av att utbildningen har ett för yrket relevant innehåll I denna kategori ingår två subkategorier; Nöjd med utbildningen och Relevant för yrket. En upplevelse som framkom var att sjuksköterskorna kände att de var nöjda med utbildningen. Denna kategori beskriver vad sjuksköterskorna anser vara relevant för yrket i utbildningens innehåll. Nöjd med utbildningen En upplevelse som framkom gällande utbildningen var sjuksköterskorna kände sig nöjda med utbildningen och att den mötte upp kraven på dem som färdig sjuksköterska. De upplevde att grunden i utbildningen var nog för att sedan kunna börja arbeta som sjuksköterska, förutsatt att man studerat ordentligt. Det ansågs vara en god jämvikt mellan teori och praktik under utbildningen. det var bra balans mellan verksamhetsförlagd utbildning och teori. Och sen hade vi ganska mycket metodövningar och man fick prova på allt man skulle göra sen i verkligheten. Relevans för yrket Sjuksköterskorna upplevde att den verksamhetsförlagda utbildningen var en väldigt viktig del under sjuksköterskeutbildningen, det var här de kände att de fick det mesta av sin kunskap. De hade önskat att det skulle varit mer verksamhetsförlagd utbildning. Studentsal upplevdes som ett positivt inslag i praktiken, då det gav möjlighet för studenterna att ta mer självständigt ansvar och på så vis utvecklas i sin roll som blivande sjuksköterska. kanske ännu mer praktik, för det är ändå då man lär sig, alltså visst man måste ju ha teori i botten men det är ändå på praktiken man får använda allt Sjuksköterskorna upplevde att den praktiska undervisningen utvecklade deras kunskaper väldigt mycket och de hade önskat att det varit mer sådant i utbildningen. Få mer praktisk undervisning i bland annat att sätta perifer venkateter och koppla dropp, detta upplevs inte hinnas med under de verksamhetsförlagda utbildningarna. Även simuleringsövningar efterfrågades, för att få träna på att bedöma patienten samt öva på akuta situationer. Det 17

23 framkom även att deltagarna ville ha en medicinsk placering som sista verksamhetsförlagda utbildning, detta för att få avsluta med en medicintekniskt utmanande praktikplats för att känna sig redo inför arbetslivet. De hade också velat ha mer undervisning i utbildningen om EKG och sårvård, både praktiskt och teoretiskt. Även tillfällena på KTC var ganska få ibland kändes det som. Är det en gång för venprov, en gång för kateter och en gång för andningshjälp. Och det kanske hade behövts vara lite mer upprepade tillfällen. Sen när man står där ute själv då ska man kunna göra det själv, då är det ingen docka längre. Sjuksköterskorna upplevde att kurserna med medicinskt innehåll var givande. De hade velat ha mer av medicinska sjukdomar, mer anatomi och fysiologi, mer kirurgiska sjukdomar samt mer mikrobiologi. Även mer fokusering på läkemedel efterfrågades i de olika kurserna. Det framkom även att mer samtalsövningar skulle vara önskvärt, liksom mer undervisning om handledning. Det medicinska och anatomin och liksom medicinska sjukdomar, absolut mer kan jag tycka mer mikrobiologi, alltså väldigt snabb kurs kunde jag känna. Upplevelser av att utbildningen är otillfredsställande Denna kategori består av; Att inte känna sig färdig efter examen och Icke relevant för yrket. Här gås igenom de moment i utbildningen som sjuksköterskorna upplever inte har varit relevant för yrket. Att inte känna sig färdig efter examen Sjuksköterskorna förväntade sig att de efter utbildningens gång skulle känna sig mer färdiga än vad de faktiskt gjorde. De förväntade sig att de skulle ha mer kunskap än vad de upplevde att de hade när de tog examen. att jag skulle kunna allt kanske att jag skulle vara en duktig sjuksköterska det var väl mina förväntningar under utbildningen. Det framkom upplevelser av att utbildningen inte lyckats förbereda dem inför yrket på ett för dem tillfredställande sätt. 18

24 Icke relevans för yrket Det framkom två stora ämnen som sjuksköterskorna inte ansett vara relevanta för yrket och som de senare inte använt sig av i sitt yrke. Dessa var vetenskaplig metodik och pedagogik. Sjuksköterskorna upplevde att den vetenskapliga metodiken genomsyrade hela utbildningen och att det skrevs promemorior i varenda litet delmoment. Dock kunde sjuksköterskorna se nyttan i att läsa vetenskaplig metodik och hade en förståelse för varför kursen ingick i utbildningen. De uttryckte att den gjorde dem medvetna om vikten av att ha ett evidensbaserat förhållningssätt. Trots detta ansåg de att dessa delar hade kunnat kortas ned avsevärt för att bereda utrymme för andra för yrket mer relevanta ämnen, samt att den vetenskapliga metodiken hade kunnat vara ett tillval för dem som var intresserade. Tycker man läser så mycket skit, vetenskapligt skit. Kunde varit någon vidareutbildning eller läsa nån extra kurs med massa sånt. Alldeles för mycket PM för det är ju inte så många som vill forska vidare, och vill man det kan man ju ta en vidareutbildning, det behöver ju inte vara så himla mycket vetenskaplig metod. Det tar upp jättestor del av utbildningen det har man ju ingen nytta av nu. Alls. Den andra delen var pedagogikkurserna. Sjuksköterskorna upplevde att kursen var dålig, icke givande och tråkig. De upplevde att det var skönt att få ett uppbrott från de intensiva studierna och kunna slappna av lite, då kursen inte kändes som särskilt krävande. Men de upplevde att pedagogiken var helt överflödig, meningslös och icke relevant för yrket. Pedagogiken tyckte jag var jättedålig, det var ju inte alls givande, jag hade hellre haft praktik liksom. Man har ju ingen nytta av den i praktisk verksamhet över huvud taget. Ett moment som sjuksköterskorna också upplevde som meningslöst var den praktiska undervisningen i början av utbildningen där man på varandra fick träna grundläggande omvårdnad. Bland annat att tvätta varandra i ansiktet och borsta varandras tänder. De kände inte att detta var något som utvecklade dem mot deras framtida roll som sjuksköterska. 19

25 DISKUSSION Det upplevdes som en stor omställning att börja arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska, det är otroligt mycket nytt att lära och de upplevde yrket som väldigt ansvarsfullt. Detta nya ansvar upplevdes ibland som skrämmande, då de nya sjuksköterskorna var rädda för att begå misstag. Successivt med tiden upplevde de dock att de blev mer trygga i sin roll och att arbetet började gå lättare. Situationer som sjuksköterskorna upplevde att de hade svårt att hantera var framförallt akuta situationer, till exempel hjärtstopp, på grund av att de kände att deras kunskap inte räckte till. Upplevelser av skräck och osäkerhet inför att börja arbeta var vanliga, de kände att de ännu inte besatt tillräckliga kunskaper. Framför allt vid vårdandet av svårt sjuka patienter eller patienter med flera samtida sjukdomstillstånd, upplevde sjuksköterskorna att de inte hade en tillräckligt utvecklad eller bred kunskap. Arbetskamraterna upplevdes vara ett stort stöd för den nya sjuksköterskan och att få utrymme att ställa frågor var värdefullt. I mötet med patienten upplevde sjuksköterskorna att de inte hade tillräckligt med tid över för samtal. Att börja arbeta som sjuksköterska möttes med blandade känslor, de kände att det var både spännande och lite jobbigt på samma gång. Sjuksköterskorna upplevde att den grundläggande omvårdnaden av patienten hade varit det lättaste under den första tiden som yrkesverksam och de upplevde det som väldigt givande att få göra skillnad för patienterna. Det som upplevdes vara mest relevant från utbildningen och det som förberett sjuksköterskorna mest inför yrket var det medicinska blocket, kirurgikursen samt anatomi och fysiologi. Dessutom upplevdes den verksamhetsförlagda utbildningen vara väldigt värdefullt för lärandet. Det sjuksköterskorna upplevde inte var relevant för yrket i utbildningen var den vetenskapliga metodiken samt pedagogikkurserna. Resultatdiskussion Upplevelser av stort ansvar I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever det som ett stort ansvar att börja arbeta som sjuksköterska och de känner ofta rädsla inför att råka glömma något eller att göra ett misstag. Detta framgår också i en studie av Wangensteen et al. (2008) där deltagarna upplevde det som ett stort steg att axla det nytillkomna ansvaret som yrket medförde. I resultatet på föreliggande studie uppger sjuksköterskorna att de upplever ansvaret som stort 20

26 eftersom de är oroade för vilka konsekvenser det kan medföra för patienten om de skulle begå ett misstag, vilket även kommer fram i en studie av Gerrish (2000). Enligt O Shea och Kelly (2007) upplevde sjuksköterskorna att det var stressande att helt plötsligt vara på egen hand och ta ansvar för allt de gör som legitimerade sjuksköterskor. Det upplevdes vara stor skillnad från studenttiden, då en handledare ständigt kontrollerade att allt var rätt gjort. Detta framkom även i intervjuerna i föreliggande studie då sjuksköterskorna uttryckte att de saknade skyddet det innebar att hela tiden ha en handledare som hade det övergripande ansvaret. Enligt Socialstyrelsen (2005) är ett av kraven på sjuksköterskan att denne ska ha ett professionellt ansvar. Detta ansvar är lika stort och gäller oavsett om sjuksköterskan är nyutexaminerad eller har arbetat i flera år. Det ställer särskilt höga krav på den nyutexaminerade sjuksköterskan med bristande tidigare erfarenheter från vårdyrket. Den osäkerhet och rädsla inför ansvaret som framkom i resultatet att sjuksköterskorna upplevde under sin första yrkesverksamma tid relaterar författarna till en bristande erfarenhet. Det kan kännas som en stor press att ha samma yrkesansvar som en mycket mer erfaren sjuksköterska när man är nyutexaminerad. Det lyftes även fram i resultatet att känslan av osäkerhet släppte med tiden och efter ungefär ett halvår upplevde de att de kände sig tryggare i sin yrkesroll och att de klarade av arbetet. Detta stöds i en studie av O Shea och Kelly (2007) där deltagarna uppgav att de kände att de hade tillräckligt med självförtroende efter ett halvår för att klara av arbetet. Upplevelser av situationer som är svåra att klara av I resultatet framgår det att sjuksköterskorna upplevde att arbetet var stressigt och yrket var mer slitsamt än vad de hade förväntat sig. I en studie av Bowles och Candela (2005) uppger deltagarna att de upplever sitt arbete som stressigt och att de har svårt att hinna med sina uppgifter under arbetspasset. Enligt O Shea och Kelly (2007) upplever nyutexaminerade sjuksköterskor ofta att det är problematiskt att planera sin arbetsdag tidsmässigt. Detta framkom även tydligt i resultatet i föreliggande studie att sjuksköterskorna upplevde det svårt att strukturera och lägga upp en bra plan för dagen, de kände att de alltid var lite sen med allting som skulle göras. Författarna uppfattade under intervjuerna att sjuksköterskorna tyckte att det blev lättare att planera sin dag ju längre de hade arbetat, och att detta kom successivt med den ökade erfarenheten. 21