Har syfte och mål och målgrupp förändrats under projekttiden? Varför, i så fall, och hur har ni resonerat kring detta?:

Transkript

1 Skriv för att söka.. Inlagt av Stenungsund tors, 04/27/ :25 Lokalt syfte, mål och målgrupp och hur dessa relaterar till övergripande nationellt syfte och mål i Plug in 2.0: Övergripande mål med projektet återfinns i effektmålen för PlugIn2.0: - Minska studieavbrotten på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund - Öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program på de IM-program som deltar i projektet. - Öka andelen ungdomar som återgår till studier eller annan aktivitet inom projektet. (KAA) Lokala mål: 1. Genom projektet ska vi skapa strukturer för strategisk och operativ samverkan i syfte att kunna hitta rätt insatser för ungdomen oavsett dennes förutsättningar och behov. Vi ska kunna erbjuda dessa insatser, samt identifiera eventuella insatsbehov som man inom projektet inte kan erbjuda som utvecklingsområden. 2. Ungdomarna som deltar i projektet ska, utifrån sina förutsättningar och behov, nå en ökad måluppfyllelse och en likvärdig progression under projekttiden. Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering ska synliggöras i arbetet, beaktas och analyseras i lägesrapporter och övrig dokumentation. De lokala målen bygger på de framgångsfaktorer som identifierats via tidigare Plug In-projktet och forskning. Projektets övergripande idé är samverkan, vilket genomsyrar arbetet från strategisk till operativ nivå. I kartläggning och handlingsplan utgår vi tydligt från individens förutsättningar och behov. Projektgruppen arbetar som ett team kring ungdomen, här finns rutiner kring koll och uppföljning såväl kring utveckling av arbetet i projektet som kring den enskilde individen. Varje ungdom har en kontaktperson. Vi har arbetat med alla målgrupper med den gemensamma grunden för urval att ungdomen riskerar avbrott från studier eller redan har avbrutit sin skolgång. Ungdomar aktuella i Det Kommunala Aktivitetsansvaret har erbjudits att delta i Plug in men de som tackat nej och ändå varit intresserade av stöd och hjälp har i stort sett kunnat ta del av samma aktiviteter som de ungdomar som varit aktuella i Plug in erbjudits. De mest frekventa aktiviteterna har varit: utökad vägledning, stöttning i att ta kontakter, cv-skrivning, studier, praktik och vardagliga samtal om livet. Har syfte och mål och målgrupp förändrats under projekttiden? Varför, i så fall, och hur har ni resonerat kring detta?: Syfte mål och målgrupp kvarstår men vi fick flytta fram tidpunkten för när antalet planerade ungdomar skulle ha påbörjat aktivitet då det visade sig svårare att nå rätt målgrupp än vi förutsatt. Vi hade redan under senvåren 2016 kontaktat samtliga rektorer på grundskolan för att få information om vilka ungdomar i riskzonen som var på väg in till gymnasieskolan och vilka nyanlända som skulle börja år 9. Då vi därefter kontaktade några av de blivande IM-ungdomarna visade det sig att deras fokus helt var inriktade på gymnasiet och att de alls inte var intresserade av den extra hjälp som Plug in kunde erbjuda. Det blev tydligt att vi var alldeles för sent ute och borde varit med långt tidigare och informerat dessa ungdomar och deras vårdnadshavare om den utökade möjligheten att få hjälp. Flera av dessa ungdomar har sedan blivit aktuella i Projektet då skolnärvaron minskat successivt eller då den unge på annat sätt visat att det inte fungerat i ordinarie skolmiljö.

2 Att det är viktigt att sätta in rätt insats tidigt vet vi och för oss var det självklart att man från skolans sida skulle önska den extra hjälp som Plug in kunde erbjuda, men det visade sig inte var riktigt så enkelt att få information om dessa ungdomar och vi kom fram till att vi behövde bjuda in oss till skolans EHT-team, vilket gav bättre utdelning. Det har varit och är fortfarande en lärprocess att få alla berörda att förstå att vi är ett verktyg, inte en verksamhet som tar över. När det väl lossnade så visade det sig att det fanns så många ungdomar med behov av Plug in att vi var tvungna att förtydliga kriterierna för deltagande. Dessa innebar att initierande personal först tagit ställning till följande: * Är den unge i riskzonen för att avbryta sina studier t.ex. på grund av hög frånvaro eller oförmåga att nå målen för betyg trots anpassning/särskilt stöd. * Hur ser närvaron ut?(ströfrånvaro, mönster?) * Vilka stödinsatser har prövats av: - mentor/undervisande lärare - arbetslaget - elevhälsoteam - andra * Vilka resultat har uppnåtts? Glädjande nog verkar Plug in nu i stort sett vara inarbetat och vi har valt att fortsätta att ta emot ungdomar även sent på terminen då vi får möjlighet att fortsätta vår verksamhet även efter Plug in. Redogör för hur ni både genom strategiskt arbete och konkreta aktiviteter arbetat för att öka tillgängligheten i er verksamhet: Strategiskt kan vi säga att vi haft som mål att nå ungdomen som initierats till Plug in oavsett HUR vi behövt gå tillväga. Då vi vänt oss till alla tre målgrupperna har vi behövt tänka mycket flexibelt. Detta har inneburit allt ifrån information till hembesök och det mesta däremellan. Konkret har vi efter initierande tagit kontakt med ungdomen och i de fall det varit möjligt, vårdnadshavare genom kontaktperson på skola eller samarbetspartner. Vi har ofta träffat ungdomen tillsammans med denna för att skapa så stor trygghet som möjligt. Den unge har sedan fått tid på sig att fundera innan denne tackat ja eller nej. Då det gäller ungdomar med behov av språkstöd har dessa haft med sig språkstödjare(på skolan) och vid något tillfälle telefontolk. Vi har också använt oss av vår samarbetspartner inom socialtjänsten, socialsekreterare med kunskap om språk och kultur för att informera om projektet och dess aktiviteter. Vi har utgått från den unges behov och har kunnat erbjuda olika aktiviteter alltifrån hembesök och hämtning i hemmet till att komma och träffa oss i lokal utanför skolhuset för samtal/studier till stödundervisning i skolhus eller praktik på arbetsplats. För de flesta av de deltagande ungdomarna har det inneburit att de kunnat ta del av aktiviteter/undervisning som annars varit omöjliga ofta på grund av funktionsvariationer och/eller ohälsa. Det har resulterat i att de flesta av ungdomarna som deltagit i projektet kunna nå egen måluppfyllelse även om det inte alltid lett till ökad närvaro eller betyg. Beskriv hur det intersektionella perspektivet bidragit till verksamhetens arbetssätt och metoder? : Vi har haft tänket med oss i det dagliga arbetet och blivit medvetna om flera aktiviteter som behöver problematiseras och utvecklas. Ett av dessa områden är feriearbeten för nyanlända, till vilka asylsökande idag inte kan söka. För att öka kunskap och fortsätta vår utveckling i det nu implementerade Plug in har vi önskat fortsatt stöd från GR ex. kring arbetet med de horisontella kriterierna, vilket vi planerat för till höstens uppstart. Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? : Då de gäller de övergripande målen kan vi inte konkret säga att vi minskat antalet studieavbrott under året då vi inte med säkerhet kan veta att det är just vårt arbete som är orsaken till att de finns kvar i skolsystemet. Det vi vet är att två av de ungdomar som varit inskrivna i projektet, valt att sluta skolan under projekttiden. Den ene har placerats på annan ort och den andre har gått vidare till arbete. Ytterligare

3 en har gjort ett studieuppehåll men har varit kvar i projektet. Samtidigt kan vi se att vi på olika sätt lyckats möta ett antal ungdomar som av olika skäl, främst psykisk ohälsa, inte kunnat komma till skolan tidigare och på så sätt har vi påbörjat en minskning av ungdomar som inte börjar gymnasiet. Dessa ungdomar hade annars inte kunnat ta del av studier men genom tålamod och initiala hembesök har vi delvis eller helt kunnat möta behoven i vår lokal utanför skolhuset och i vissa fall också i gymnasiets lokaler. En annan grupp elever som vi kunnat hjälpa är de ungdomar som av olika skäl varit avstängda från studier och som inte haft tillgång till gymnasieskolans lokaler. Genom denna verksamhet har vi nått 7 ungdomar, varav 2 annars inte hade varit i skolan. Vi kan inte heller säga att det är vårt arbete inom Plug in som gjort att fler ungdomar på IM blivit behöriga till Nationellt program, men det vi vet är att vi gjort oss väldigt tillgängliga för denna grupp av elever genom kontinuerligt samarbete med IM s specialpedagog och de ungdomar som haft extra behov har snabbt kunnat erbjudas stöd via Plug in. Vi har också följt upp de ungdomar som initierades från grundskolan. I de lokala målen ingick att utveckla metoder för samverkan och där har vi kommit en bit på väg genom kontinuerliga träffar varannan vecka i projektgrupp och en gång per månad i ledningsgrupp. På grund av omorganisationer och lite olika synsätt/regelverk är vi inte helt i mål och vi kan se att socialtjänsten är en för skolan mycket viktig samarbetspartner. Det är inte sällan arbetet med ungdomen stannat upp på grund av att socialtjänsten inte kunnat ta sig an den unge trots att flera anmälningar gjorts. Flera av de ungdomar vi arbetat med har svårigheter av den art(t.ex. droger och funktionsvariationer) att det inte räcker med de vanliga aktiviteter Plug In erbjuder. Det finns behov av familjebehandlare, kontaktperson, placering mm. Gällande regelverk sätter t.ex. stopp för att omhänderta en person över 18 år som inte själv är intresserad av stöd och brist på personal fördröjer ärendegången. Vi behöver utveckla samverkansarbetet och socialtjänsten behöver komma in i pågående ärenden tidigare då det visat sig att ett flertal av de ungdomar vi arbetat med i projektet varit aktuella hos socialtjänsten vid något tillfälle nu eller tidigare utan skolans vetskap. Det finns förslag på att socialtjänsten bjuds in redan till kartläggningsmötet med den unge. Vårt mål var att arbeta med 40 st ungdomar fördelade på samtliga målgrupper och detta mål är uppnått även om vi inte lyckats nå fullt antal nyanlända utifrån satta mål. Detta tror vi till stor del berott på att flera av de som initialt tackat ja antingen flyttat eller har börjat fungera bättre i skolan vilket i sig är positivt. Vårt mål var att göra en kartläggning för att hitta huvudproblematik och därefter göra en handlingsplan med rätt insatser. Framtagning av Kartläggnings- och handlingsmaterial ingick också som ett lokalt mål. Detta material har sammanställts, prövats och kommer nu att utvärderas och eventuellt revideras. Det vi kunnat se är att, vi behöver titta över och säkerställa att vi täcker in alla områden som kan vara av värde för att hitta orsaker till den unges problematik. (t.ex. pedagogiska, sociala och medicinska). Vi behöver också ta ställning till om skolans åtgärdsprogram kan ersätta handlingsplanen för att undvika dubbelarbete samt hur vi ska föra löpande dokumentation. Ytterligare en viktig del i projektet var att var ungdom skulle ha en kontaktperson vilket fungerat bra i de flesta fall. Möjlighet att ta del av aktiviteter utanför skolhuset har kunnat genomföras då vi redan tidigt fick tillgång till en egen lokal med centralt läge, vilket varit en förutsättning för att kunna nå en del ungdomar. Vad gäller frånvaron så har det blivit tydligt att trots att skolan har en bra databas för att registrera närvaro, så fungerar det inte optimalt för den grupp ungdomar vi arbetar med i Plug in. Av olika anledningar så har det visat sig inte gå att göra en relevant mätning. Det handlar dels om mänskliga faktorn men också om att systemet inte är heltäckande. Ett utvecklingsarbete kring närvaron har påbörjats på skolan. Sist men inte minst så kan vi säga att nästan samtliga av våra deltagande ungdomar har utvecklats och lyckats nå måluppfyllelse utifrån sina egna förutsättningar vilket också var ett lokalt mål för Möjligheten i Stenungsund. Då Plug in kommer att implementeras kan vi fortsätta att arbeta med de ungdomar som är i behov av fortsatt stöd efter projekttiden. Hur många deltagare har ni haft i projektet (SCB-rapporterade)?: I juni 2017 har 48 ungdomar varit aktuella i projektet(målet var 40 st).den faktiska rapporteringen till

4 SCB omfattar 31 ungdomar fördelat på 14 flickor och 17 pojkar. Samtycke, som varit vårt kriterium för rapportering, har inte av olika skäl (framförallt språk då det gäller nyanlända) kunnat inhämtas. Hur många deltagartimmar har rapporterats till SCB? Fördelning mellan killar och tjejer?: Drygt 2500 timmar har redovisats varav ca 1700 timmar för pojkar och ca 800 för flickor Reflektion till fördelning mellan könen, både när det gäller antal deltagare och antal deltagartimmar?: Det är spännande att resultatet av antalet flickor och pojkar är relativt jämt fördelat då vi i Plug in inte själva gjort urvalet. Dock kan vi se att pojkarna fått nästa dubbelt så många timmar. En av orsakerna som vi vet är att en av pojkarna varit aktiv heltid i studier och praktik. En annan orsak är att flera av ungdomarna i Det Kommunala Aktivitetsansvaret som varit inbjudna att delta i Plug in har avböjt men ändå fått ta del av många aktiviteter. Det har i de flesta fall här handlat om flickor. Ett arbetslag på skolan har, utifrån att vi från PlugIn initierat frågan, uppmärksammat och börjat problematisera frågan om vilka ungdomar som får mest stöd. Vi har utgått från behov i de kartläggningar och handlingsplaner som är grunden i vårt Plug in arbete och kommer att utvärdera och fundera över om och i så fall på vilket sätt pojkar och flickor bedömts ha olika behov och vilka stöd som kunnat ges. Redogör för hur ni organiserat ert projekt. Vilka personer/yrkesroller/organisationer har ingått i projektet? : Vi har haft både en ledningsgrupp och en projektgrupp. Projektgruppen har bestått av för ungdomen viktiga funktioner från olika verksamheter i kommunen. Av deltagarna är en man (praktiksamordnare) och övriga kvinnor. I projektgruppen ingick: Skola: Projektledare PlugIn2.0, Samordnare/Studie och yrkesvägledare, Specialpedagog, Projektledare Elevcoach, Handledare, Praktiksamordnare AME: Arbetsmarknadskonsulent Fritid: Fritidsassistent Socialtjänst: Arbetsledande socialsekreterare och senare socialsekreterare som arbetat aktivt med ungdomar Ledningsgruppen har bestått av enhetschefer för varje verksamhet i projektgruppen samt verksamhetschef för Gymnasiet. Syftet har varit att kunna belysa fram- och motgångar under projektets gång, samt implementering av de positiva effekter som uppnåtts. Det har varit väldigt tydligt att samtliga professioner är nödvändiga för att lyckas då det på grund av omorganisation och personalbrist inom framförallt socialtjänsten varit svårt att komma vidare då socialsekreterare inte haft möjlighet att delta vid samtliga möten. Det har också visat sig ta tid att våga lita på varandra trots deltagarens (och vårdnadshavare då ungdomen är under 18 år) samtycke och vi tar med oss att samlokalisering (alla på plats under samma tak) i alla fall delvis skulle vara av betydelse liksom att ett vidare kontaktnät med fler professioner vore av värde, så som till exempel med vården och Arbetsförmedlingen. Projektgruppen har träffats två timmar varannan måndag och ledningsgruppen en gång per månad. Kommer ert projektarbete helt eller delvis att implementeras i ordinarie verksamhet? : Plug in kommer att implementeras och arbetet fortgår. Vi kommer att arbeta med den grupp av ungdomar som ligger i mellanskiktet av gymnasieskolan och Det Kommunala Aktivitetsansvaret. Det innebär ungdomar i riskzonen som finns inskrivna i skolan men där studierna inte fungerar och ungdomar som avbrutit studier men som kan vara på väg tillbaka. Handledare som anställts för projektet kommer att finnas kvar liksom den specialpedagogs- och syv-tjänst som ingått i projektet. Dessutom hoppas vi genom vårt samarbete med Tjörns kommun kunna

5 samfinansiera en praktikanskaffare. Vi har också kvar vår lokal utanför skolhuset där vi kan erbjuda alternativ studiemiljö. Projekt- och styrgrupp fortsätter sitt arbete som tidigare. Beskriv (oavsett implementeringsgrad) hur ni under projekttiden arbetet för att säkerställa implementering av lyckade resultat. : Vår projektgrupp bestående av personal från skola, arbetsmarknadsenhet, fritid, enheten för flerspråkighet och socialtjänsten har träffats varannan vecka där dagordningen bland annat handlat om olika fallbeskrivningar och hur vi gemensamt kan lösa de problem som uppstår. Implementeringstänket har funnits med som en naturlig fråga det senaste halvåret och projektledaren har kontinuerligt haft möjlighet att informera den ledningsgrupp med chefer ur ovannämnda personalgrupper om behov inför framtiden vilket lett till att implementering kunnat påbörjas. Arbetet behöver utvecklas ännu mer då vi sett att socialtjänsten (som inte kunnat delta till fullo på grund av omorganisation och personalbrist) är en mycket viktig kugge för att vi tillsammans ska lyckas komma vidare med de ungdomar som inte enbart har svårigheter av pedagogisk karaktär. Vi behöver också arbeta upp ett bättre och enklare kontaktnät med fler aktörer så som till exempel vården. Genom PlugInprojektet har också ett fördjupat samarbete med Tjörns kommun kring ungdomar som riskerar avbrott initierats. Eftersom majoriteten av Tjörns ungdomar finns på Nösnäsgymnasiet är goda samverksanformer mellan kommunerna av stor vikt. Flera av dessa ungdomar har likande behov som de ungdomar vi arbetat med i Plug in men på grund av folkbokföringsort har de inte varit aktuella i projektet. Tjörn har kunnat följa det arbete vi gjort inom projektet under året och utifrån framgångsfaktorers och den arbetsmodell som byggts upp kommer vi att from HT-17 även omfatta Tjörns ungdomar i PlugIn. Tjörns KAA och socialtjänst blir då samverkansparter i såväl det operativa arbetet som i styrguppen. Har ni gjort någon egen utvärdering? Beskriv tillvägagångssätt och resultat.: Projektledare och samordnare/studie- och yrkesvägledare har träffats kontinuerligt under året för att t.ex. bolla frågor som kommit upp och behov av revidering. Dessutom har personal från skoldelen av projektet träffats vid några tillfällen utöver projektgruppens möten, för att utvärdera hur Plug in kan implementeras i det ordinarie arbetet på skolan i avsikt att undvika två skilda verksamheter. Plug in kommer också att träffa rektorsgruppen på gymnasiet för att informera om framgångsfaktorer/utvecklingsbehov och ta del av deras syn på implementering av verksamheten. Ledningsgrupp och projektgrupp kommer att få besvara ett antal frågor som dels bygger på frågorna i slutrapporten men också på funderingar som framkommit under årets arbete. Ungdomarna får också besvara några enkla frågor om vad som varit bra/dåligt, utöver slutenkäten. Vår egen rapport, som vi beräknar ska vara klar i augusti-17, kommer att bygga på ovanstående och på fallbeskrivningar. Erfarenheter ni vill dela med er av?: För alla 3 målgrupper har vi sett behovet av utveckla rutiner för registrering, kartläggning och insatser för ökad närvaro i skolan. Det är också tydligt att många elever behöver en kontaktperson som håller i arbetet och fördjupad studie- och yrkesvägledning. Behov av olika sorters praktikplatser (ex. motivationspraktik, skuggning, arbetsträning) finns för alla 3 grupperna. Många ungdomar behöver mycket stöd på sin praktik. Den som arbetar med ungdomarna och deras praktikplatser behöver kunna finnas nära och vara ett stöd för såväl ungdomar som handledare. Innan praktiken påbörjas behöver ungdomarna också ha en bild över vilka deras behov på den tänkta praktikplatsen är. Vi har fått erfarenheter som visar att samverkan när den fungerar bra kan göra stor skillnad (ex. styrkan i när vi kan stötta en ungdom mot målet att klara sitt betyg i ett ämne från både socialtjänst (kontaktperson som kan hjälpa till möten, undervisning och peppa) och skola (lärare som tar fram och anpassar undervisningsmaterial, specialpedagog i projektet som möter i lokalen och jobbar med ungdomen)). Vi har också erfarit att samverkan är svårt och krävande, särskilt då resurserna är knappa eller då vi inte har

6 samma bild av vad samverkan handlar om. Detta har vi beskrivit under andra rubriker i rapporten. Samverkan i projektet handlade inte bara om det som sker mellan olika verksamheter i kommunen, samverkan med skolans lärare och elevhälsa behöver också vara bra för att insatserna ska fungera för ungdomarna. Här har vi sett att vi behöver bygga tydligare rutiner för hur denna samverkan ska ske, både då PlugIn initieras men också under hela arbetets gång. För fler erfarenheter hänvisar vi till den egna rapporten som kommer under hösten Gäller projekt: Möjligheten- PlugIn2.0 Stenungsund Andra delrapporter Delrapport 1