VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftspark. Norrberget. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken. Samrådshandling

Transkript

1 VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftspark Norrberget Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådshandling 17 november 2011

2 Lokalisering VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk inom ett höjdområde mellan Västerfärnebo och Sala i Sala kommun, Västmanlands län. Merparten av området är skogsmark och genom området går ett antal skogsbilvägar och vandringsleder. Efter våra kontakter med markägarna i området har vi valt att kalla projektområdet för Norrberget. Under sommaren 2010 identifierade vi området som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i Sala kommun. Den vindkartering som finns för Sverige visar på goda vindförhållanden i området samtidigt som vi bedömer att det finns goda möjligheter att vindkraft i området kan samsas med andra intressen. Projekt Norrberget är så stort att det enligt lagstiftningen automatiskt kan antas innebära betydande miljöpåverkan och VKS genomför nu ett utökat samråd enligt MB 6 kap 4 andra stycket. Ett utökat samråd innebär att vi förutom Länsstyrelsen, kommunen och enskilda särskilt berörda även bjuder in övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer och berörd allmänhet. Samrådstiden är 18 november 19 december Under samrådstiden kan synpunkter lämnas skriftligen till. 2 VKS Vindkraft Sverige AB Strandvägen 169, Motala Märk kuvertet Samråd Norrberget Har du frågor, kontakta oss gärna: Projektledare Nadine Jörres: , nadine.jorres@vksvind.se eller Informationsansvarig Fredrik Sander: , fredrik.sander@vksvind.se Besök även vår hemsida där det finns ytterligare samrådsunderlag, bland annat ett antal fotomontage av projektet och de utställningsplanscher som vi använder vid samrådsmöten. Foto på framsidan: Fotomontage som visar ett av parkalternativen, från Tappebo i riktning mot sydöst. Lokalisering Vindförhållanden Vid lokalisering av Norrberget har vindtillgången varit en grundläggande faktor. Enligt den nationella vindresursberäkningen från Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU) har projektområdet Norrberget en årsmedelvind kring 6,2 m/s på 71 meters höjd och 7 m/s på 103 meters höjd, vilket är bra vindar för att få ekonomisk bärighet i projektet. Under oktober 2011 byggdes en 120 meter hög vindmätningsmast i området. Masten är utrustad med meteorologisk utrustning och levererar kontinuerligt vinddata. De uppgifter som framkommer ligger sedan till grund för parkens slutliga utformning och val av vindkraftverk. Bebyggelse Närmaste bebyggelse kring projektområdet utgörs av permanent- och fritidsbebyggelse kring Tappebosjön och Ljömsebosjön, ca 1 km från projektområdet. Avståndet till Västerfärnebo tätort är ca 5 km. Avståndet till Sala tätort är ca 8,5 km. I övrigt omges projektområdet av mindre jordbruksbyar och enstaka bostadshus. Motstående intressen Området omfattas inte av något riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv. I omgivningarna finns emellertid höga natur- och kulturvärden i Svartådalen väster om området, samt i området kring Sala Silvergruva inklusive dess dammsystem. Infrastruktur Projektområdet har god tillgång till befintligt elnät och vägstruktur, vilka håller hög standard. I projektområdet finns ett antal skogsbilvägar för skogsbruk vilket minskar behovet av att anlägga nya vägar. Fastigheter inom projektområdet: Gullvalla 12:1, Gullvalla 13:1, Gullvalla 2:18, Gullvalla 2:2, Färnebo-Hedbo 5:14, Färnebo-Hedbo 3:3, Färnebo- Hedbo 4:2, Färnebo-Hedbo 1:6, Färnebo-Hedbo 4:4, Färnebo-Hedbo 1:3, Väster Vrenninge 2:8, Skogbyn 4:1, Färnebo-Hedbo 5:18, Lindsjö 3:1, Gullvalla 3:35, Gullvalla 10:1, Gullvalla 11:3, Gullvalla 1:50, Gullvalla 3:33, Gullvalla 3:19, Tvärhandsbäcken 1:5, Norrsalbo 2:12 och Gullvalla 2:25 (samtliga inom Sala kommun).

3 Förutsättningar Landskap och kulturmiljö Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och övrig markanvändning har förändrat landskapet kan gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse såsom bagarstugor och ängslador. iksintresse för kulturmiljövård Figur 1. Projektområdets registerade kulturmiljövärden Till de miljöer som anses som riksintresse för kulturmiljövård kring projektområdet hör bla. Hedbo, ca. 2 km väster om projektområdet, som har en bevarad radbebyggelse med tydliga exempel från äldre tiders bymiljö. Nötmyran, strax väster om Västerfärnebo, är ett vidsträckt odlingslandskap, med ängslador längs Svartån, som varje år svämmas över och ger näring till sensommarens skörd. Nötmyran har även historiska lämningar i form av tidiga järnframställningsplatser och stenåldersboplatser. Sätra brunn är en kurortsmiljö från 1700-talet med kyrka, brunnshus och delvis bevarad anlagd park. Sala Silvergruva och Sala bergstad har lämningar och bebyggelse i form av rätvinkliga stadskvarter, gruvlavar och småskalig gruvarbetarbebyggelse från talen. Det vidsträckta fördämningssystemet, som försörjde gruvan med vattenkraft, sträcker sig från sjöarna norr om Broddbo, via Silvköparen/Olof-Jons damm och Långforsen, till Sala gruva. Bevarandeplan för odlingslandskapet och kulturminnesvårdsprogram I Svartådalen och öster om projektområdet finns områden som ingår i länsstyrelsens och kommunens bevarandeområde för odlingslandskapet och kulturminnesvårdsprogram. Till dessa hör exempelvis kyrkplats, bebyggelsemiljöer, betesmarker, strandängar och vägmiljöer. Fornlämningar Fornlämningsinventering i projektområdet genomfördes 1989 av iksantikvarieämbetet och en fast fornlämning och en övrig kulturhistorisk lämning registrerades inom projektområdet. Fornlämningen är ett hytt- och hammarområde längs Sågbäcken i projektområdets nordvästra del, som bl.a. består av hyttruin, hammarlämning och dammvallar. Områdets övriga kulturhistoriska lämning består av höjden Hyttberget, en plats av värde för seder och traditioner i bygden. I direkt anslutning till anslutningsvägen som ska användas för transporter finns ett mindre antal övriga kulturhistoriska lämningar. Fast fornlämning Kulturmiljö Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt iksintresse kulturmiljövård Föreslagen Bevarandeområde kraftledningsdragning för odlingslandskapet Projektområde Kulturminnesvårdsprogram Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Föreslagen kraftledningsdragning Projektområde N 0 1,5 3 km 3

4 Förutsättningar Naturmiljö Flora och fauna Projektområdet består i huvudsak av barrskog, med inslag av lövskog och hällmark, och nyttjas för skogsbruk. Hyggen och ungskogar blandas med äldre bestånd. På torrare och mer näringsfattig mark finns tallskog och på fuktigare och mer näringsrik mark finns större inslag av gran. Markskiktet består av lägre risväxter, mossor och lavar. I projektområdet rör sig de vanligast förekommande arterna av småvilt och gnagare, liksom stammar av klövvilt såsom rådjur, älg och vildsvin. äv, björn, varg och lodjur har observerats i närheten av projektområdet. Sala Silvergruva, ca 8 km sydöst om projektområdet, är en känd övervintringsplats för fladdermöss. Inom projektområdet finns inga kända gruvhål eller övervintringsplatser för fladdermöss. Skyddade områden Inga Natura 2000-områden eller naturreservat finns inom projektområdet. Några kilometer väster om området finns emellertid värdefulla naturområden. Där i Svartådalen finns våtmarksområden som är skyddade enligt amsarkonventionen och EU:s fågeldirektiv (Natura 2000). Svartådalen är en viktig rastlokal framför allt under våren för sädgäss och sångsvan och deras flyttsträck passerar projektområdet. Fåglar behandlas vidare på sid 5. Andra områden som omfattas av skydd är naturreservaten Gullvalla och Fläckebo söder om projektområdet, vilka består av hasselskog respektive björksumpskog. Nyckelbiotoper, biotopskydd och våtmarker Till de avsnitt av skyddsvärd natur som finns inom projektområdet hör mindre (0,1-5 hektar), åtskilda områden med nyckelbiotoper, skogliga naturvärden och sumpskogar. Deras inslag av döda träd, skrymslen och skrevor, branter och stillastående vatten erbjuder goda livsbetingelser för mossor, svampar och ormbunksväxter. De skogliga värdena utgörs av äldre, uppvuxen skog, kalkbarrskog och andra typer av blandad skog. Inom området finns våtmarker som klassats som våtmark klass 2 i länsstyrelsens inventering. Det innebär att de har höga naturvärden, med stor biologisk mångfald och betydelse för vattengenomströmning och avrinning.inom projektområdet finns även sumpskogar, som är skogsbevuxna våtmarker. Sumpskog Naturmiljö Nyckelbiotoper Sumpskog Naturvärden Nyckelbiotoper Biotopskydd Naturvärden Naturvårdsprogram Biotopskydd Våtmarksinventering klass 1 Naturvårdsprogram Våtmarksinventering klass 2 Våtmarksinventering klass 1 Projektområde Våtmarksinventering klass 2 Föreslagen kraftledningsdragning Projektområde Föreslagen kraftledningsdragning N Figur 2. Projektområdets registrerade naturvärden 4 0 1,5 3 km

5 Förutsättningar Fåglar I Svartådalen väster om projektområdet finns ett internationellt värdefullt våtmarksområde som på grund av fågellivet är skyddat som amsarområde (ett av 51 områden i Sverige) och Natura 2000 enligt Fågeldirektivet som ett SPA-område (Specially Protected Area). Tillgång på föda och goda övernattningsområden gör dalgången till en viktig rastlokal under framför allt våren för änder, gäss, sångsvanar, tranor och vadare. Frågan om eventuell påverkan på näraliggande Natura 2000-områden och rastande flyttfåglar kommer därför att belysas särskilt i kommande Miljökonsekvensbeskrivning. astande sädgås är rödlistad och sångsvan ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv och kommer att behandlas mer utförligt. Sångsvan har ett mycket stort utbredningsområde, främst i yssland, och populationen är stor, mer än individer. Den svenska populationen har ökat starkt de senaste 30 åren och bedöms även öka starkt de närmaste 30 åren. astplatser är viktiga för populationen och Svartådalen är troligen en av Sveriges fyra viktigaste rastlokaler för sångsvan. Sädgås har också ett mycket stort utbredningsområde, främst i yssland, och globalt finns det en mycket stor population, individer. Vanligen skiljer man på taigasädgås och tundrasädgås och den population av taigasädgäss som övervintrar i nordvästra Europa har minskat från i mitten på 1990-talet till cirka 15 år senare. Orsaken till minskningen är okänd men kan vara jakt. På grund av minskningen är rastande sädgås i Sverige rödlistad som NT (Nära hotad). Sädgäss har två flyttvägar i Sverige, en östlig över Åland och en längs Norrlandskusten. Sädgäss individmärkta med halsringar visar att båda flyttlederna används av gäss som rastar i Svartåområdet. Svartåområdet är dock inte en av de stora svenska rastlokalerna för sädgås. Området ligger i utkanten av huvudflyttstråket genom Mellansverige. Figur 3. Sångsvan. Jens Morin Figur 4. Flyttande sädgäss, där en fågel är individmärkt med halsring. Jens Morin 5

6 Omfattning & Utformning 6 Möjliga transportvägar in till området Föreslagen kraftledningskorridor km Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0151. Figur 5. Projektområdet för vindkraft. Se beskrivning på sida 7.

7 Omfattning & Utformning Föreslagna parklayouter och utformning Figur 6. Parklayout Alternativ A - max antal verk. Vindkraftverk I planeringsarbetet har två preliminära utformningar av vindkraftparken studerats, en med maximalt antal verk och en med maximal effekt på verken. Det ger 22 st 2 MW verk med max höjd 172 meter eller 16 st 3 MW verk med max höjd 186 meter. Båda alternativen genererar ungefär samma energimängd, en årlig elproduktion av 125 GWh. Vilken verkplacering som väljs beror på resultaten av vindmätningarna, men också på det pågående samrådet och den fortsatta tillståndsprocessen. I de båda principalternativen har vindkraftverkens placering främst styrts av vindenergi- och markförhållanden, att minimera påverkan från ljudutbredning och skuggning gentemot närboende, samt att undvika identifierade natur- och kulturmiljövärden. Teknik För att nyttja senaste teknik fastställs normalt leverantör och modell av vindkraftverk i ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Beroende på geotekniska förhållanden och vindkraftverkleverantör används vanligtvis gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Figur 7. Parklayout Alternativ B - max storlek på verken. 7

8 Omfattning & Utformning Omfattning Vägsystem och uppställningsplats Under byggskedet kommer vägtransporterna att vara av stor omfattning. Transporterna är av olika typer; tunga, långa och i vissa fall med stor bredd. Huvuddelen av transporterna in i projektområdet kommer sannolikt att gå över Gullvalla. Generellt är förhållandena inom projektområdet gynnsamma då marken är torr och det inte förekommer stora höjdskillnader. Breddning och förstärkning kommer att behöva ske på vissa befintliga vägar för att uppnå de geometriska standardkrav som ställs på vägsystemet p.g.a. tunga eller långa trailerfordon. Förutom de befintliga vägarna måste nya vägstråk tillkomma fram till vart och ett av verken. Dessutom tillkommer uppställningsplats vid varje vindkraftverk för kran vid uppförande och underhåll av vindkraftverken. För att fastställa den slutliga utformningen av tillfartsvägar kommer en detaljprojektering att genomföras. Elanslutning Elledningar inom parken kommer att förläggas i anslutning till de tillfartsvägar som avses nyttjas inom vindkraftparken. Det interna elnätet kopplas till en ny fördelningsstation i östra delen av vindkraftparken. Det finns två alternativ till externt kraftledningsnät för att koppla in vindkraftparken till transformatorstationen söder om Sala. Antingen byggs den befintliga 70 kv-ledningen om eller så anläggs en ny 20 kv-ledning längs befintlig kraftledningsgata öster om projektområdet. För att fastställa den slutliga utformningen av det interna och externa elnätet kommer en detaljprojektering att genomföras i samverkan med nätägaren. 8

9 Förväntade konsekvenser Konsekvenser En vindkraftetablering påverkar landskapet på ett direkt sätt; genom den fysiska etableringen med fundament, vägar och elledningar, samt på ett indirekt sätt genom att landskapsbilden förändras. Landskapsbild Vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden beror mycket på avståndet till vindkraftverken, verkens storlek, antal och hur hela anläggningen är utformad och konstruerad. Fotomontage har tagits fram för att illustrera de två layoutalternativens påverkan från olika platser i projektområdets omgivning. Dessa montage kommer att visas under Öppet hus. Landskapets skogliga karaktär och områdets topografiska förutsättningar medför att vindkraftverken främst syns på avstånd från de öppna delarna i omgivande landskap. Kulturmiljö Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och markanvändning har förändrat landskapet kan gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse. Vindkraftparken kommer i varierande grad att påverka kulturmiljövärden visuellt från det öppna landskapet. Ljud Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladen. Naturvårdsverkets generella rekommendationer är att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Figur 8. Vy från Svartådalen öster om Västerfärnebo i riktning mot projektområdet. Fotomontage med utformningsalternativ med 16 vindkraftverk. Fler fotomontage finns tillgängliga på VKS hemsida. Figur 9. Vy från Ljömsebrosjön öster om projektområdet. Fotomontage med utformningsalternativ med 22 vindkraftverk. 9

10 Förväntade konsekvenser Alla ljudnivåer anges som ekvivalentnivåer. Med ekvivalentnivå menas ett medelvärde över tid, inte ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis ett passerande tåg. Parklayouten har utformats så att riktvärdet 40 db(a) kan klaras med god marginal för samtliga närliggande bostadsfastigheter. Se figur 10 nedan för den beräknade ljudutbredningen. Oavsett vilken leverantör och vilket vindkraftverk som slutligen väljs för Norrberget kommer gällande riktvärde avseende ljudpåverkan gentemot närboende att innehållas. Skuggor örliga skuggor från vindkraftverkens rotorblad kan upplevas som störande nära vindkraftverk vid soligt väder. I och med att avståndet ökar täcker rotorbladen en allt mindre del av solskivan och skuggorna blir mer diffusa. På meters avstånd från vindkraftverken är skuggorna såpass diffusa att de inte längre går att uppfatta. I praktiken blir påverkan obefintlig eller lägre än vad beräkningarna visar eftersom beräkningarna är utförda med värsta fall-scenario. De antaganden som har vägts in är bl.a. att alltid solen lyser under dygnets ljusa timmar, alla dagar om året och att ingen skog eller terräng finns mellan vindkraftverken och betraktaren. Friluftsliv och jakt Vindkraftparken kommer inte vara inhägnad och hindrar därmed inte tillgängligheten till området. Inom området kommer anläggningens vindkraftverk och vägar att dominera området visuellt även om en liten del av markytan påverkas direkt. Mycket lokalt, rakt under vindkraftverken, kan Figur 10. Ljudberäkning för Alternativ B (16 verk) med källjud 107 db(a). Alternativ A, med fler men mindre vindkraftverk ger lågot lägre ljudnivå 10

11 Förväntade konsekvenser ljudet från vindkraftverken påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande jakthund. Ljud och aktiviteter runt vindkraftverken under byggtiden kommer att störa viltet. Erfarenhet visar att viltet vänjer sig och kommer tillbaka när de anpassat sig till de nya förhållandena på platsen. Lokal naturmiljö Vindkraftetableringens påverkan på naturmiljöerna utgörs av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras, samt där vägar och kraftledningar kommer att anläggas fram till vindkraftverken. För att minimera påverkan på områdets värdefulla naturmiljöer har hänsyn tagits vid planering och anläggande av vindkraftanläggningen och därför kan mindre registrerade naturvärden undvikas. Skyddade områden Eventuella konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden som finns i Svartådalen är under utredning; framför allt betydelsen som rastlokal för sädgäss och sångsvan. Fladdermöss Det stora avståndet, 8 km, gör att ingen påverkan förväntas på de fladdermöss som övervintrar i Sala silvergruva. astande fåglar Undersökningar visar att både gäss och svanar undviker vindkraftverk när de flyttar. Dessutom är det långt, 2-10 km, från projektområdet till de områden där fåglarna brukar rasta. Därför kan det förväntas att merparten av fåglarna kommer att undvika att flyga genom en vindkraftpark. Men flyttfåglarnas användning av området är under fortsatt utredning och en eventuell inventering kan bli aktuell under våren isker De källor till elektromagnetiska fält som finns vid en vindkraftanläggning är lågspänningskablar, transformatorstation och anslutande kraftledningar. Ofta finns det större källor till elektromagnetiska fält i hemmen än de som uppstår kring exempelvis en transformatorstation. Genom att marklägga elkablarna kommer styrkan på magnetfältet vara minimal inom parken. Anläggnings- och avvecklingsskedet Under byggtiden kommer transporter till och inom området öka. De ökade transporterna bedöms medföra att ljudpåverkan gentemot närboende ökar i samband med att lastbilstransporterna passerar. Med anledning av att förhållandevis få närboende påverkas, samt beroende på att etableringsfasen är begränsad i tiden, bedöms denna påverkan vara rimlig. Återställandet förväntas ske efter år och bedöms orsaka mindre störningar än byggskedet. Eftersom fundament och merparten av nyttjade tillfartsvägar sannolikt kommer att behållas, bedöms transportbehovet bli något lägre. De tyngre transporter som emellertid kommer att krävas till och från området är i samband med resning av kranar och nedmontering. 11

12 Företagen VKS Vindkraft Sverige AB VKS utvecklar, genomför, säljer och leder byggprojekt fram till dess anläggningen är driftsatt och kan överlämnas till den slutliga ägaren. Vi arbetar med vindkraftprojekt över hela Sverige och i olika utvecklingsfaser, vårt huvudkontor finns i Motala. Inom VKS organisation finns kompetens och kapacitet för alla de delar som ett vindkraftsprojekt består av; projektfasen, byggnationen och för driften när anläggningen står klar. VKS ägare har omfattande erfarenhet av vindkraft i Sverige och internationellt WKN AG Vår huvudägare WKN AG är en av Europas mest framstående projektörer inom vindkraft byggde man sin första vindkraftsanläggning i norra Tyskland. Idag är WKN cirka 200 personer i koncernen som dagligen arbetar med vindkraft och solkraft och med över 80 vindkraftparker att erfarenhetsmässigt luta sig emot. WKN s affärsområden omfattar allt från utvärdering av markområden och utveckling, planering, finansiering, nyckelfärdig konstruktion och drift, ända fram till kommersiell och teknisk administration. Förutom i Tyskland är WKN AG representerat i flera andra europeiska länder samt i USA och Sydafrika. Telecontracting Scandinavia AB VKS andra delägare är Telecontracting Scandinavia AB, en av Sveriges ledande aktörer inom vindmätning för vindkraftbranschen. Både i Sverige och i flera andra europeiska länder har kompletta vindmätningsmaster och anläggningar uppförts i enlighet med den gällande IEC-normen. Telecon driver egna vindkraftsprojekt i Sverige och erhöll nyligen miljötillstånd för ett av sina projekt omfattande 34 turbiner. Telecons huvudkontor finns i Motala.