SALA KOMMUN. Samrådsyttrande, Vindkraftspark - Norrberget. Mark och vatten. Ink ~!2-1 3

Transkript

1 Bilaga KS 2011/251/1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering- och utveckling SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink ~! (2) YITRANDE YTTRANDE Samrådsyttrande, Vindkraftspark - Norrberget BAKGRUND VKS Vindkraft i Sverige AB planerar att etablera en vindkraftsanläggning inom ett höjd område mellan Västerfärnebo och Sala, nordväst om Ljömsebosjön. VKS har studerat två olika preliminära utformningsalternativ för vindkraftsparken, ett med 22 vindkraftverk och ett med 16. För Sala kommun är förnyelsebar energi är en viktig fråga. I den gällande översiktsplanen är hållbar utveckling i fokus och i Klimatstrategin för Sala kommun, antagen av kommunfullmäktige , anges följande: Den energi som produceras i kommunen ska självklart vara förnybar. De förutsättningar som finns i kommunen medger goda förutsöttningar för t.ex. kraftvärme för el- och värmeproduktion samt småskalig biogasproduktion. De bränslen som används till detta ska vara lokalt producerade, vilket ger fiera hållbarhetsvinster; en ekonomiskt livskraftig landsbygd, en bibehållen öppen landskapsbild, ökadförsörjningssäkerhet och minskade transporter. Tyvärr är vindförhållandena inom kommunen relativt ogynnsamma för vindkraft enligt de vindkarteringar som gjorts och med dagens energipriser. Även vad gäller småskalig vattenkraft är möjligheterna begränsade. Solenergi, både aktiv och passiv, borde däremot kunna utnyttjas betydligt mer omfattande än idag. Mycket har dock hänt på vindkraftsområdet sedan Klimatstrategin antogs Idag antas vindförhållandena vara goda för vindkraftverksetablering på flera platser inom Sala kommun, bland annat på Norrberget. YTTRANDE Innan Sala kommun kan ta ställning till föreslagen vindkraftspark på Norrberget förutsätter vi att VKS kommer att utreda och redovisa följande punkter: Mark och vatten Vindkraftsanläggningens påverkan på mark, vatten och våtmarker i och omkring verksamhetsområdet. Påverkan kan uppkomma nedströms avrinningsområdet under både anläggningsarbeten, vägbyggen och ledningsdragningar. SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Box Sala Besöksadress: Stora Torget 1 Växel: Fax: komrnun.info@sala.se

2 2 (2) Kommunstyrelsens förvaltning Planering för framtida nedmontering och skrotning av vindkraftverk och internt kabelnät. Djur, natur och kulturmiljö Vindkraftsanläggningens påverkan på skyddsvärd natur, kulturmiljö och riksintressen i närområdet. Vindkraftsanläggningens påverkan på djurlivet. Frågan kring flyttfåglar och fladdermöss behöver utredas särskilt. Hur påverkas floran av vindkraftsanläggningen? Friluftsliv och bostadsbebyggelse Hur påverkas utvecklingen till permanentboende i Ljömsebo stugområde av vin dkraftsanläggningen? Visuell påverkan av rörliga periodiska skuggor och reflexer från vindkraftverkens rotorblad för närliggande bostäder och känsliga närmiljöer behöver redovisas genom skuggberäkningar. Hur hanteras risker runt vindkraftverken, såsom nedisning? Ljudnivåberäkningar som visar vilka bullerstörningar som uppkommer för boende och friluftsliv i närområdet. Vilka effekter får friluftslivet inom verksamhetsområdet och i närområdet? Landskapsbild Trafik Det visuella intrycket av de två olika exploateringsalternativen bör redovisas genom tydliga fotomontage, illustrationer, perspektiv eller liknande för att visa hur landskapsbilden påverkas från olika platser. Vilka nya vägar behövs till området? Hur påverkar nya vägar landskap och natur i byggskedet och vid skötsel av vindkraftsparken? Hur påverkas trafikrörelserna i området? Kan den planerade vindkraftsanläggningen komma att beröra förslaget kring ny sträckning av Dalabanan? Kicki Söderback planarkitekt Kommunstyrelsens förvaltning Kjell Eklund kommunekolog Bygg- och miljöförvaltningen Helena Lindström miljöinspektör Bygg- och miljö förvaltningen

3 Bilaga KS 2011/251/2 SALA KOMMUN Komm /lnstvrc",ns förvaltning Ink 20il -11-1'0 Vindkraftspark Norrberget Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådshandling 17 november 2011

4 Lokalisering VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk inom ett höjdområde mellan Västerfärnebo och Sala i Sala kommun, Västmanlands län. Merparten av området är skogsmark och genom området går ett antal skogsbilvägar och vandringsleder Efter våra kontakter med markägarna i området har vi valt att kalla projektområdet för Norrberget. Under sommaren 2010 identifierade vi området som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i Sala kommun. Den vindkartering som finns för Sverige visar på goda vindförhållanden i området samtidigt som vi bedömer att det finns goda möjligheter att vindkraft i området kan samsas med andra intressen. Projekt Norrberget är så stort att det enligt lagstiftningen automatiskt kan antas innebära betydande miljöpåverkan och VKS genomför nu ett utökat samråd enligt MB 6 kap 4 andra stycket. Ett utökat samråd innebär att vi förutom Länsstyrelsen, kommunen och enskilda särskilt berörda även bjuder in övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer och berörd allmänhet. Samrådstiden är 18 november - 19 december Under samrådstiden kan synpunkter lämnas skriftligen till. VKS Vindkraft Sverige AB Strandvägen 169, Motala Märk kuvertet "Samråd Norrberget" Har du frågor, kontakta oss gärna: Projektledare Nadine )örres: , nadine.jorres@vksvind.se eller Informationsansvarig Fredrik Sander: , fredrik.sander@vksvind.se Besök även vår hemsida där det finns ytterligare samrådsunderlag, bland annat ett antal fotomontage av projektet och de utställningsplanscher som vi använder vid samrådsmöten. Foto ptj framsidan : Fotomontage som visar ett av parkalternativen, frfm Tappebo i riktning mot sydöst. 2 Loka I iseri ng Vindförhållanden Vid lokalisering av Norrberget har vindtillgången varit en grundläggande faktor. Enligt den nationella vindresursberäkningen från Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU) har projektområdet Norrberget en årsmedelvind kring 6,2 m/s på 71 meters höjd och 7 m/s på 103 meters höjd, vilket är bra vindar för att få ekonomisk bärighet i projektet. Under oktober 2011 byggdes en 120 meter hög vindmätningsmast i området. Masten är utrustad med meteorologisk utrustning och levererar kontinuerligt vinddata. De uppgifter som framkommer ligger sedan till grund för parkens slutliga utformning och val av vindkraftverk. Bebyggelse Närmaste bebyggelse kring projektområdet utgörs av permanent- och fritidsbebyggelse kring Tappebosjön och Ljömsebosjön, ca 1 km från projektområdet. Avståndet till Västerfärnebo tätort är ca 5 km. Avståndet till Sala tätort är ca 8,5 km. I övrigt omges projektområdet av mindre jordbruksbyar och enstaka bostadshus. Motstående intressen Området omfattas inte av något riksintresse för naturmiljö, ku lturmiljö eller friluftsliv. lomgivningarna finns emellertid höga natur- och kulturvärden i Svartådalen väster om området, samt i området kring Sala Silvergruva inklusive dess dammsystem. Infrastruktur Projektområdet har god tillgång till befintligt elnät och vägstruktur, vilka hå ller hög standard. I projektområdet finns ett antal skogsbilvägar för skogsbruk vilket minskar behovet av att anlägga nya vägar. Fastigheter inom projektområdet: Gullvalla 12 : l, Gullvalla 131, Gullvalla 2: 18, Gu llvalla 2:2, Farnebo-Hedbo 5:14. Färnebo-Hedbo 3:3, Farnebo Hedbo 4 :2, Färnebo-Hedbo 1 :6, Färnebo-Hedbo 44, Färnebo-Hedbo 1:3, Väster Vrennrnge 2:8, Skogbyn 41. Farnebo-Hedbo 5: 18, lrndsjo 3.1, Gullvalla 3:35, Gullvalla 10: l, Gullvalla 11:3, Gullvalla 1 :50, Gullvalla 3:33, Gullvalla 3:19. Tvarhandsbdcken 1 :5, Norrsalbo 2: 12 och Gullvalla 2:25 (samtliga Inom Sala kommun ).

5 Forutsattnlngar Landskap och kulturmiljö Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och övrig markanvändning har förändrat landskapet kan gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse såsom bagarstugor och ängslador. Riksintresse för kulturmiljövård Till de miljöer som anses som riksintresse för kulturmiljövård kring projektområdet hör bia. Hedbo, ca. 2 km väster om projektområdet, som har en bevarad radbebyggelse med tydliga exempel från äldre tiders bymiljö. Nötmyran, strax väster om Västerfärnebo, är ett vidsträckt odlingslandskap, med ängslador längs Svartån, som varje M svämmas över och ger näring till sensommarens skörd. Nötmyran har även historiska lämningar i form av tidiga järnframställningsplatser och stenå ldersboplatser. Sätra brunn är en kurortsm iljö från 1700-talet med kyrka, brunnshus och delvis bevarad anlagd park. Sala Silvergruva och Sa la bergstad har lämningar och bebyggelse i form av rätvinkliga stadskvarter, gruvlavar och småskalig gruvarbetarbebyggelse från 1S talen. Det vidsträckta fördäm ningssystemet, som försörjde gruvan med vatten- Figur 1. kraft, sträcker sig från sjöarna norr om Broddbo, via Silvköparen/Olof-Jons damm och Långforsen, till Sala gruva. Bevarandeplan för odlingslandskapet och kulturminnesvårdsprogram I Svartådalen och öster om projektområdet finns områden som ingår i länsstyrelsens och kommunens bevarandeområde för odlingslandskapet och kulturminnesvårdsprogram. Till dessa hör exempelvis kyrkplats, bebyggelsemiljöer, betesmarker, strandängar och vägmi ljöer. Fornlämningar Fornlämningsinventering i projektområdet genomfördes 1989 av Riksantikvarieämbetet och en fast fornlämning och en övrig kulturhistorisk lämn ing registrerades inom projektområdet. Fornlämningen är ett hy tt- och hammarområde längs Sågbäcken i projektområdets nordvästra del, som bl.a. består av hyttruin, hammarlämning och dammvallar. Områdets övriga kulturhistoriska lämning består av höjden Hyttberget, en plats av värde för seder och traditioner i bygden. I direkt anslutning till anslutningsvägen som ska användas för transporter finns ett mindre antal övriga kulturhistoriska lämningar. e:3 Riksintresse kulturmiljövärd C3 Bevarandeområde för odlingslandskapet Kulturminnesvårdsprogram WR Fast fornlämning C3 Övrig kulturhistorisk lämning W Bevakningsobjekt 3

6 Forutsattnmgar Naturmiljö Flora och fauna Projektomr~det best~r i huvudsak av barrskog, med inslag av lövskog och hällmark, och nyttjas för skogsbruk. Hyggen och ungskogar blandas med äldre best~nd. P~ torrare och mer näringsfattig mark finns tallskog och p~ fuktigare och mer näringsrik mark finns större inslag av gran. Markskiktet best~r av lägre risväxter, mossor och lavar. I projektomr~det rör sig de vanligast förekommande arterna av sm~vilt och gnagare, liksom stammar av klövvilt s~som rådjur, älg och vildsvin. Räv, björn, varg och lodjur har observerats i närheten av projektomr~det. Sala Silvergruva, ca 8 km sydöst om projektomr~det, är en känd övervintringsplats för fladder möss. Inom projektomr~det finns inga kända gruvh~1 el ler övervintringsplatser för fladdermöss. Skyddade områden Inga Natura 2000-omr~den eller naturreservat finns inom projektområdet. N~gra kilometer väster om omr~det finns emellertid värdefulla naturomr~den. Där i Svart~dalen finns v~tmarksomr~ den som är skyddade enligt Ramsarkonventionen och EU :s f~geldirektiv (Natura 2000). Svart~dalen är en viktig rastiokai framför allt under v~ren för sädgäss och s~ngsvan och deras flyttsträck passerar projektomr~det. F~glar behandlas vidare p~ sid 5. Andra omr~den som omfattas av skydd är naturreservaten Gullvalla och Fläckebo söder om projektomr~det, vilka best~r av hasselskog respektive björksumpskog. Nyckelbiotoper, biotopskydd och våtmarker Till de avsnitt av skyddsvärd natur som finns inom projektomr~det hör mindre (0,1-5 hektar), Mskiida omr~den med nyckelbiotoper, skogliga naturvärden och sumpskogar. Deras inslag av döda träd, skrymslen och skrevor, branter och stillast~ende vatten erbjuder goda livsbetingelser för mossor, svampar och ormbunksväxter. De skogliga värdena utgörs av äldre, uppvuxen skog, kalkbarrskog och andra typer av blandad skog. Inom omr~det finns våtmarker som klassats som v~tmark klass 2 i länsstyrelsens inventering. Det innebär att de har höga naturvärden, med stor biologisk m~ngfald och betydelse för vatten genomströmning och avrinning.lnom projektomr~det finns även sumpskogar, som är skogsbevuxna v~tmarker. Våtmarksinventering klass 1 Våtmarksinventering klass 2 4

7 Forutsattnmgar Fåglar I Svart~dalen väster om projektomr~det finns ett internationellt värdefullt v~tmarksomr~de som p~ grund av f~gellivet är skyddat som Ramsaromr~de (ett av 51 omr~den i Sverige) och Natura 2000 enligt F~geldirekt ivet som ett SPA-omr~de (Specially Protected Area). Tillg~ng p~ föda och goda övernattningsomr~den gör dalg~ngen til l en viktig rastiokai under framför allt v~ren för änder, gäss, s~ngsvanar, tranor och vadare. Fr~gan om eventuell p~verkan p~ näraliggande Natura 2000-omr~den och rastande flyttfåglar kommer därför att belysas särskilt i kommande Miljökonsekvensbeskrivning. Rastande sädg~s är rödlistad och s~ngsvan ing~r i bilaga 1 i EU:s f~geldirektiv och kommer att behandlas mer utförligt. S~ngsvan har ett mycket stort utbredningsområde, främst i Ryssland, och populationen är stor, mer än individer. Den svenska populat ionen har ökat starkt de senaste 30 ~ren och bedöms även öka starkt de närmaste 30 åren. Rastplatser är viktiga för populationen och Svart~da len är troligen en av Sveriges fyra viktigaste rastlokaler för s~ngsvan. Sädgås har ocks~ ett mycket stort utbredningsområde, främst i Ryssland, och globalt finns det en mycket stor population, individer. Vanligen skiljer man p~ taigasädg~s och tundrasädgås och den population av taigasädgäss som övervintrar i nordvästra Europa har minskat från i mitten p~ 1990-talet till cirka 15 år senare. Orsaken till minskningen är okänd men kan vara jakt. På grund av minskningen är rastande sädgås i Sverige rödl istad som NT (Nära hotad). Sädgäss har två flyttvägar i Sverige, en östlig över Åland och en längs Norrlandskusten. Sädgäss individmärkta med halsringar visar att båda fly ttlederna används av gäss som rastar i Svartåomr~det. Svartåomr~det är dock inte en av de stora svenska rastlokalerna för sädg~s. Omr~det ligger i utkanten av huvudflyttstr~ket genom Mellansverige. Figur 3. SJngsvan. Jens Morin 5

8 en ': "---.:o r : 'f-i -r L di.'u J~ I : Figur 5. Projektområdet för vindkraft. Se beskrivning på sida l. ~ Lantmateriet Gävle Medgivande /0151.

9 Omfattning & Utformning Föreslagna parklayouter och utformning Figur 6. Parklayout Alternativ A - max antal verk. Vindkraftverk I planeringsarbetet har tv~ preliminära utformningar av vindkraftparken studerats, en med maximalt antal verk och en med maximal effekt p~ verken. Det ger 22 st 2 MW verk med max höjd 172 meter eller 16 st 3 MW verk med max höjd 186 meter. BMa alternativen genererar ungefär samma energimängd, en ~rlig elproduktion av 125 GWh. Vilken verkplacering som väljs beror p~ resultaten av vindmätningarna, men ocks~ p~ det p~g~ende samr~det och den fortsatta tillst~ndsprocessen. I de b~da principalternativen har vindkraftverkens placering främst styrts av vindenergi- och markförhållanden, att minimera p~verkan från ljudutbredning och skuggning gentemot närboende, samt att undvika identifierade natur- och kulturmiljövärden. Teknik För att nyttja senaste teknik fastställs normalt leverantör och modell av vindkraftverk i ett sent skede i tillst~nds- och utvärderingsprocessen. Beroende på geotekniska förh~llanden och vindkraftverkleverantör används vanl igtvis gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Figur l. Parklayout Alternativ B - max storlek pa verken. 7

10 Omfattning & Utformning Omfattning Vägsystem och uppställningsplats Under byggskedet kommer vägtransporterna att vara av stor omfattning. Transporterna är av olika typer; tunga, I~nga och i vissa fall med stor bredd. Huvuddelen av transporterna in i projektomr~det kommer sannolikt att g~ över Gullvalla. Generellt är förh~llandena inom projektomr~det gynnsamma d~ marken är torr och det inte förekommer stora höjdski llnader. Breddn ing och förstärkning kommer att behöva ske p~ vissa befintliga vägar för att uppnå de geometriska standardkrav som ställs p~ vägsystemet p.g.a. tunga eller I~nga trailerfordon. Förutom de befintliga vägarna måste nya vägstr~k tillkomma fram t ill vart och ett av verken. Dessutom tillkommer uppställningsplats vid varje vindkraftverk för kran vid uppförande och underhå ll av vindkraftverken. För att fastställa den slutliga utformningen av t ill fartsvägar kommer en detaljprojektering att genomföras. Elanslutning Elledningar inom parken kommer att förläggas i anslutnin g till de tillfartsvägar som avses nyttjas inom vindkraftparken. Det interna elnätet kopplas t ill en ny förde lningsstation i östra delen av vindkraftparken. Det finns tv~ alternativ till externt kraftledning s nät för att koppla in vindkraftparken till transformatorstationen söder om Sala. Antingen byggs den befintliga 70 kv-ledningen om eller så an läggs en ny 20 kv-ledning längs befintlig kraftledningsgata öster om proje ktomr~det. För att faststäl la den slutliga utformningen av det interna och externa elnätet kommer en deta ljprojektering att genomföras i samverkan med nätägaren. 8

11 Forvantade konsekvenser Konsekvenser En vindkraftetablering p~verkar landskapet p~ ett direkt sätt; genom den fysiska etableringen med fundament, vägar och elledningar, samt p~ ett indirekt sätt genom att landskapsbilden förändras. Landskapsbild Vindkraftverkens p~verkan p~ landskapsbilden beror mycket p~ avst~ndet till vindkraftverken, verkens storlek, antal och hur hela anläggningen är utformad och konstruerad. Fotomontage har tagits fram för att illustrera de tv~ layoutalternativens p~verkan fr~n olika platser i projektomr~dets omgivning. Dessa montage kommer att visas under Öppet hus. Landskapets skogliga karaktär och omr~dets topografiska förutsättningar medför att vindkraftverken främst syns på avstånd från de öppna delarna i omgivande landskap. Kulturmiljö Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och markanvändning har förändrat landskapet kan gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse. Vindkraftparken kommer i varierande grad att påverka kulturmiljövärden visuellt från det öppna landskapet. Ljud Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladen. Naturvårdsverkets generella rekommendationer är att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Figur 8. Vy från SvartJdalen öster om Västerfärnebo i riktning mot projektområdet. Fotomontage med utformningsalternativ med 16 vindkraftverk. Fler fotomontage finns tillgängliga på VKS hemsida. Figur 9. Vy från Ljömsebrosjön öster om projektomradet. Fotomontage med utformningsafternativ med 22 vindkraftverk. 9

12 Forvantade konsekvenser Alla Ijudn i v~er anges som ekvivalentniv~er. Med ekvivalentniv~ menas ett medelvärde över tid, inte ett tillfälligt ljud som kan uppst~ av exempelvis ett passerande t~g. Parklayouten har utformats s~ att riktvärdet 40 db(a) kan klaras med god marginal för samtliga närliggande bostadsfastigheter. Se figur 10 nedan för den beräknade ljudutbredningen. Oavsett vilken leverantör och vilket vindkraftverk som slutligen vä ljs för Norrberget kommer gällande riktvärde avseende Ijudp~verkan gentemot närboende att inneh~l l as. Skuggor Rörliga skuggor fr~n vindkraftverkens rotorblad kan upplevas som störande nära vindkraftverk vid so ligt väder. I och med att avst~ndet ökar täcker rotorbladen en allt mindre del av solskivan och skuggorna blir mer diffusa. P~ meters avst~nd fr~n vindkraftverken är skuggorna s~pass diffusa att de inte längre g~r att uppfatta. I praktiken blir p~verkan obefintlig eller lägre än vad beräkningarna visar eftersom beräkningarna är utförda med värsta fall-scenario. De antaganden som har vägts in är bl. a. att alltid solen lyser under dygnets ljusa timmar, alla dagar om ~ret och att ingen skog eller terräng finns mellan vindkraftverken och betraktaren. Friluftsliv och jakt Vindkraftparken kommer inte vara inhägnad och hindrar därmed inte till gäng li gheten till omr~det. Inom omr~det kommer anläggningens vindkraftverk och vägar att dominera omr~det visuellt även om en liten del av markytan p~verkas direkt. Mycket loka lt, rakt under vindkraftverken, kan EkvivalenI ljudnivå "". I db(a) (frifalsvarde) - 55 ~ '" "' 45." "' 35 "EJwlY;llvol ljvdnivå I'tin ~indk! a n, db(a) 1 $mover ma rk o O Vindkraftverk l judkänslig punkt Skala 1 :27000 o _ _ l m Figur lo. Ljudberäkning för Alternativ B (16 verk) med källjud 107 db(a). Alternativ A, med fler men mindre vindkraftverk ger ItJgot lägre IjudnivA 10

13 Forvantade konsekvenser ljudet från vindkraftverken påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande jakthund. Ljud och aktiviteter runt vindkraftverken under byggtiden kommer att störa viltet. Erfarenhet visar att viltet vänjer sig och kommer tillbaka när de anpassat sig till de nya förhållandena på platsen. Lokal naturmiljö Vindkraftetableringens påverkan på naturmiljöerna utgörs av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras, samt där vägar och kraftledningar kommer att anläggas fram till vindkraftverken. För att minimera påverkan på områdets värdefulla naturmiljöer har hänsyn tagits vid planering och anläggande av vindkraftan läggningen och därför kan mindre reg istrerade naturvärden undvikas. Skyddade områden Eventuell a konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden som finns i Svartåda len är under utredning; framför allt betydelsen som rastiokai för sädgäss och sångsvan. Fladdermöss Det stora avståndet, 8 km, gör att ingen påverkan förväntas på de fladdermöss som övervintrar i Sala silvergruva. Rastande fåglar Undersökningar visar att både gäss och svanar undviker vindkraftverk när de flyttar. Dessutom är det långt, 2-10 km, från projektområdet t ill de områden där fåg larna brukar rasta. Därför kan det förväntas att merparten av fåglarna kommer att undvika att flyga genom en vindkraftpark. Men flyttfåglarnas användning av området är under fortsatt utredning och en eventuell inventering kan bl i aktuell under våren Risker De källor till elektromagnetiska fält som finns vid en vindkraftanläggning är lågspänningskablar, transformatorstation och anslutande kraftledningar. Ofta finns det större källor till elektromagnetiska fält i hemmen än de som uppstår kring exempelvis en transformatorstation. Genom att marklägga elkablarna kommer styrkan på magnetfältet vara minimal inom parken. Anläggnings- och avvecklingsskedet Under byggtiden kommer transporter till och inom området öka. De ökade transporterna bedöms medföra att ljudpåverkan gentemot närboende ökar i samband med att lastbilstransporterna passerar. Med anledning av att förhållandevis få närboende påverkas, samt beroende på att etableringsfasen är begränsad i tiden, bedöms denna påverkan vara rimlig. Aterställandet förväntas ske efter år och bedöms orsaka mindre störningar än byggskedet. Eftersom fundament och merparten av nyttjade tillfartsvägar sannolikt kommer att behållas, bedöms transportbehovet bl i något lägre. De tyngre transporter som emellertid kommer att krävas till och från området är i samband med resning av kranar och nedmontering. 11

14 Företagen ~ VKS ~ WKNAG $L-eC::CJrl VKS Vindkraft Sverige AB VKS utvecklar, genomför, säljer och leder byggprojekt fram till dess anläggningen är driftsatt och kan överlämnas till den slutliga ägaren. Vi arbetar med vindkraftprojekt över hela Sverige och i olika utvecklingsfaser, vmt huvudkontor finns i Motala. Inom VKS organisation finns kompetens och kapacitet för alla de delar som ett vindkraftsprojekt består av; projektfasen, byggnationen och för driften när anläggningen står klar. VKS ägare har omfattande erfarenhet av vindkraft i Sverige och internationellt WKNAG Vår huvudägare WKN AG är en av Europas mest framstående projektörer inom vindkraft byggde man sin första vindkraftsanläggning i norra Tyskland. Idag är WKN cirka 200 personer i koncernen som dagligen arbetar med vindkraft och solkraft och med över 80 vindkraftparker att erfarenhetsmässigt luta sig emot. WKN 's affärsområden omfattar allt från utvärdering av markområden och utveckling, planering, finansiering, nyckelfärdig konstruktion och drift, ända fram till kommersiell och teknisk administration. Förutom i Tyskland är WKN AG representerat i flera andra europeiska länder samt i USA och Sydafrika. Telecontracting Scandinavia AB VKS andra delägare är Telecontracting Scandinavia AB, en av Sveriges ledande aktörer inom vindmätning för vindkraftbranschen. Både i Sverige och i flera andra europeiska länder har kompletta vindmätningsmaster och anläggningar uppförts i enlighet med den gällande lee-normen. Telecon driver egna vindkraftsprojekt i Sverige och erhöll nyligen miljötillstånd för ett av sina projekt omfattande 34 turbiner. Telecons huvudkontor finns i Motala. ~ VKS