RAPPORT. Samhällsekonomiska nyttan av kollektivtrafikåtgärder REGION SKÅNE SWECO SOCIETY RESULTATRAPPORT UPPDRAGSNUMMER [SLUTRAPPORT]

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT REGION SKÅNE Samhällsekonomiska nyttan av kollektivtrafikåtgärder UPPDRAGSNUMMER 000 RESULTATRAPPORT [SLUTRAPPORT] SWECO SOCIETY

2 repo001.docx Dokumentinformation Titel: Kollektivtrafikens samhällsnytta - Resultatrapport Beställare: Region Skåne, Kollektivtrafikmyndigheten, Emma Morin Foto framsida: Skånetrafiken, Karl-Johan Hjertström och Thomas Elfsten Uppdragsledare Sweco: Utredare Sweco: Ola Wilhelmsson Zsuzsanna Olofsson Roland Petersson Carl-Henrik Sandbreck Andreas Almroth Ändringsförteckning VER. DATUM GRANSKAD GODKÄND Utkast EM reviderad och uppdaterad version efter granskning KL Reviderad efter intern granskning samt nytt underlag Ytterligare underlag och uppdateringar EM 1.0 Slutrapport OW Sweco Drottningtorget 14 SE Malmö, Sverige Telefon +46 ( Sweco Society AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Ola Wilhelmsson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) Ola.wilhelmsson@sweco.se

3 Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Kollektivtrafikmyndigheten i Region Skåne utrett samhälsnyttan av planerade kollektivtrafikåtgärder. Syftet med utredningen är att visa på de nyttor som planerade kollektivtrafikåtgärder i Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 förväntas leda till. Såväl åtgärdernas totala nyttor som varje enskild åtgärds nyttor har beräknats och redovisats. Förutom de prissatta kvantitativa nyttorna i en samhällsekonomisk beräkning har även andra nyttor av åtgärderna beskrivits och bedömts. De beräkningar, bedömningar och analyser som har genomförts är indelade i fyra huvudmoment. Kvantitativa nyttor, beräkningar av de samhällsekonomiska nyttorna. Nyttorna som har beräknats är resenärsnyttor, nyttor och kostnader för transportföretag, miljö i form av utsläpp till luft, utsläpp av klimatgaser och buller, trafiksäkerhet samt budgeteffekter. I denna utredning har även en beräkning av nyttor kopplat till hälsa inkluderats. Hälsonyttor ingår normalt sett inte i de kvantitativa nyttorna i samhällsekonomiska beräkningar. Kvalitativa nyttor, bedöms för områden som inte kan beräknas kvantitativt. Dessa områden är arbetsmarknad, bostadsmarknad, näringsliv, regional balans, orts- och stadsutveckling samt landskap. Målanalys, åtgärdernas bidrag till ett antal utvalda regionala mål bedöms. Målen är hämtade från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 och från Trafikförsörjningsprogram för Skåne Fördelningsanalys, de kvantitativa nyttorna fördelas på olika parter med avseende på vilka som tar del av den primära nyttan. Nyttan fördelas mellan kommun, region, stat och övriga. Utredningen omfattar 24 olika planerade kollektivtrafikåtgärder i, eller kopplat till, Skåne för trafikslagen regionaltåg (5 stycken), regionbuss (12 stycken), stadsbuss (4 stycken) och spårväg (3 stycken). Det övergripande resultatet är att de kollektivtrafikåtgärder som har analyserats ger en stor samhällsekonomisk nytta. Det är framför allt resenärerna som får del av denna nytta i form av minskade restider. De minskade restiderna är den överlägset största och dominerande nyttan, värderad till 357 Mkr/år 2040). För transportföretaget (Region Skåne/Skånetrafiken) är åtgärderna totalt sett förknippade med ökade trafikeringskostnader. De ökade kostnaderna motsvaras inte av ökade biljettintäkter utan uppvisar ett negativt netto på motsvarande 40 Mkr/år De samlade effekterna för miljö och trafiksäkerhet är positiva, knappt 20 Mkr/år Staten kommer att minska skatteintäkterna med 33 Mkr/år 2040 på grund av minskade intäkter från drivmedelsskatt. De beräknade hälsoeffekterna av åtgärderna är positiva och uppgår till knappt 20 Mkr/år Om denna nytta helt kan adderas till de övriga nyttorna eller om den till viss del ingår i andra värderingar är inte klart. De direkta kostnaderna för de investeringar i infrastruktur som krävs för att genomföra kollektivtrafikåtgärderna uppgår till drygt åtta miljarder kronor. Detta motsvarar en samhällsekonomisk investeringskostnad, nuvärdet av investeringskostnaden med hänsyn till skattefaktorn, på knappt tolv miljarder kronor. Värdet av åtgärdernas samlade nyttor över åtgärdernas livslängd beräknats uppgå till drygt nio miljarder. Den samhällsekonomiska effektiviteten, nettonuvärdeskvot, har beräknats för varje åtgärd. För sju av åtgärderna är nettonuvärdeskvoten positiv, åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

4 Nettonuvärdeskvoten är negativ, åtgärden är samhällsekonomiskt olönsam, för 15 av åtgärderna. För två åtgärder har inte nettonuvärdeskvoten beräknats då de inte har några investeringskostnader. Skulle en nettonuvärdeskvot beräknas för alla åtgärder summerat skulle den bli svagt negativ. De positiva kvalitativa nyttorna från kollektivtrafikåtgärderna finns framförallt inom områdena arbetsmarknad, bostadsmarknad och regional balans. För pendling till utbildning bedöms åtgärderna ge stor positiv effekt. Även delmålet ökad rörlighet inom området orts- och stadsutveckling ger ett tydligt positivt bidrag. De negativa effekterna är få och uppstår framför allt för trygghet och tillgänglighet (området orts- och stadsutveckling) och i viss mån för intrång och barriär (landskap). Kollektivtrafikåtgärdernas bidrag till de regionala målen är positivt. Att åtgärderna bidrar positivt till målen i trafikförsörjningsprogrammet är naturligt då dessa mål är direkt kopplade till kollektivtrafiken. Målen i den regionala utvecklingsstrategin är mer övergripande för regionens samlade verksamhet. Det kan konstateras att det finns ett tydligt bidrag från kollektivtrafiken även mot dessa mål. Kollektivtrafiken bidrar tydligt till den regionala utvecklingen även på ett brett plan. Nyttorna tillfaller i huvudsak de enskilda individerna/resenärerna vilka som grupp har kopplats till kommun. För Region Skånes del överstiger kostnaderna de nyttor som primärt kommer regionen till del. Region Skåne investerar i bättre kollektivtrafik vilket ger invånarna i Region Skåne de stora nyttorna. Staten får minskade skatteintäkter från drivmedelsskatt. Åtgärderna genererar nyttor som är mer globala då de kopplar till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Dessa nyttor kommer alla till godo och har förts till gruppen övriga. RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER

5 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning Arbetets syfte Disposition Avgränsningar Aktuella åtgärder 2 2 Metod Arbetsstruktur/ Principiell modell Kvantitativa effekter Kvalitativa effekter Måluppfyllelse Fördelningsanalys 6 3 Resultat De sammantagna effekterna Kvantitativa effekter, samhällsekonomi Kvalitativa effekter Målanalys Fördelningsanalys Effekterna uppdelat per trafikslag Kvantitativa nyttor, samhällsekonomi Kvalitativa nyttor per trafikslag Målanalys Fördelningsanalys Effekterna av de enskilda åtgärderna Känslighetsanalys 71 4 Sammanfattande resultat 74 Bilaga 1 Kvantitativa nyttor 76 RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

6 repo001.docx RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

7 repo001.docx Inledning 1.1 Beskrivning Kollektivtrafikmyndigheten planerar att införa kollektivtrafikåtgärder i Skåne enligt Trafikförsörjningsprogram för Skåne Målet med åtgärderna är att förbättra kollektivtrafiken i Skåne. De planerade investeringarna är av tre olika slag: Regional busstrafik som förbättras eller förändras. Åtgärderna omfattar förändringar i linjedragning, förändringar i turutbud eller en uppgradering av trafiken enligt superbusskonceptet med högklassig regional busstrafik. Regional tågtrafik i form av nya tåglinjer inom länet eller i anslutning till länet. Lokal kollektivtrafik i form av expressbusslinje inom Malmö och Helsingborg samt spårvägslinjer inom Malmö och Lund. Samhällsekonomiska beräkningar görs i samband med planering av nya investeringar, men de tillämpade beräkningsverktyg eller beräkningsmetod som Trafikverket rekommenderar för kollektivtrafikåtgärder beräknar inte hälsoeffekter. 1.2 Arbetets syfte Uppdraget omfattar att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av kollektivtrafikåtgärder som finns planerade enligt Trafikförsörjningsprogram 2016 genom såväl kvantitativa som kvalitativa beräkningar och bedömningar. Till detta ska en enkel analys av hur nyttor och kostnader fördelas mellan parter genomföras samt en bedömning av regional måluppfyllelse. 1.3 Disposition Denna rapport redovisar resultaten av de genomförda analyserna. Först redovisas de sammantagna effekterna av samtliga 24 objekt. Efter det följer en redovisning av varje enskilt objekt. De analyser som har genomförts är indelade i fyra huvudmoment: Kvantitativa nyttor, samhällsekonomi Kvalitativa nyttor Målanalys Fördelningsanalys 1.4 Avgränsningar Arbetet har baserats på tillgänglig indata för respektive objekt. Då indata har saknats har uppskattningar fått genomföras. Kvaliteten på indata har varierat samtidigt som inverkan 1(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

8 repo001.docx på resultatet är stort. Indata har så långt som möjligt kontrollerats genom interna rimlighetskontroller och dialog med Skånetrafiken och Kollektivtrafikmyndigheten. De beräkningar som genomförts har varit överslagsmässiga genom enkla effektsamband och schablonmässiga antaganden. Arbetet har inte genomförts med någon datormodell varken för beräkningar eller för prognoser. Det gör att resultatet i vissa fall är indikativt mer än ett exakt resultat. 1.5 Aktuella åtgärder Följande åtgärder har analyserats i detta arbete. Åtgärderna baseras på planerade händelser enligt Trafikförsörjningpsrogram Åtgärder i närtid såsom Marieholmsbanan (objektnummer 2) utgår. Även mindre åtgärder såsom utökning av enstaka turer ingår inte heller i detta arbete. Objektnummer Objekt Typ Genomförande (enl TFP 2016) 1 Malmöpendeln Tåg Malmöexpressen linje 8 MEX/HEX Spårvagn Lund Spårvagn Malmö-Lomma-Löddeköpinge Regionbuss Markaryd-Halmstad Tåg Malmö-Lund, linje 169 Regionbuss Helsingborgsexpressen linje 1 MEX/HEX Lommabanan Tåg Söderåsbanan Tåg Superbusskoncept Lund-Sjöbo-Simrishamn Reg superbuss Skånebanan, direkttåg Hässleholm-Helsingborg Tåg Malmö Spårvagn linje 5 Spårvagn Malmö Spårvagn linje 8 Spårvagn Superbusskoncept Kristianstad-Osby Reg superbuss Superbusskoncept Kristianstad-Älmhult Reg superbuss Superbusskoncept Malmö-Vellinge-näset Reg superbuss Superbusskoncept Malmö-Sjöbo Reg superbuss a Malmöexpressen linje 2 MEX/HEX b Malmöexpressen linje 4 MEX/HEX Superbusskoncept Helsingborg-Örkelljunga Reg superbuss a Superbusskoncept Kristianstad-Simrishamn Reg superbuss b Superbusskoncept Kristianstad-Ystad Reg superbuss Superbusskoncept Helsingborg-Höganäs Reg superbuss Superbusskoncept Kristianstad-Malmö Reg superbuss (81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

9 repo001.docx Metod Kapitlet beskriver den valda strukturen, beräkningsmetoden samt de ingående analyserna. 2.1 Arbetsstruktur/ Principiell modell Målet med arbetet var att kunna jämföra olika nyttor för 24 utvalda åtgärder som hör till tre olika typer. För samtliga åtgärder har kvantitativa effekter beräknats, kvalitativa effekter och målanalys bedömts samt att fördelningsanalysen genomförts med de fastlagda fördelningarna. Därefter kan sammanställningar av helhet och på de olika typerna genomföras. För beräkningar och bedömningar finns en modell upprättad. Varje åtgärd har beräknats och bedömts separat med upprättande, beräkningar och dokumentation i modellen. Beräkningarna följer samma fastlagda struktur och innehåll för varje åtgärd. Om någon anpassning har genomförts så dokumenteras det. Resultaten från varje objektblad lyftes över till en sammanställande flik där respektive åtgärd sammanfattas. Denna sammanställning summeras också till en separat totalbild. Modellens robusthet har testats genom att beräkna tre utvalda objekt (Superbusslinjerna Kristianstad Osby och Kristianstad Älmhult samt spårvagn Lund C Brunnshög). Under avstämningen konstaterades att modellen fungerar tillfredställande. En känslighetsanalys har genomförts för några utvalda åtgärder. Detta för att illustrera vilken påverkan olika indata eller val av förutsättningar har för resultaten. Se vidare kapitel 3.4 Känslighetsanalys. 2.2 Kvantitativa effekter De kvantitativa effekter som har beräknats har gjort det genom de samband och värderingar som finns i ASEK. Beräkningarna har genomförts överslagsmässigt genom att tillämpa respektive samband och värderingar kopplat till detta. Inget modellstöd har använts för beräkningarna. Indata från beställarens underlag har om möjligt använts, kompletterat med framtaget underlag och i vissa fall skattningar. Detta gör att samtliga beräkningar har en stor osäkerhetsmarginal, se vidare kapitel 3.4 Känslighetsanalys. De kvantitativa nyttor som har beräknats är: Resenärsnyttor, restidsförändringar Transportföretag o o Trafikeringskostnad Biljettintäkter 3(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

10 repo001.docx Miljö o o o Utsläpp till luft Utsläpp av klimatpåverkande gaser Buller Trafiksäkerhet Budgeteffekter o o Skatt på drivmedel Moms Hälsoeffekter (ingår normalt sett inte i de kvantitativa nyttorna) 2.3 Kvalitativa effekter Som komplement till de kvantitativa effekterna har även åtgärdernas kvalitativa effekter bedömts. Utifrån ett antal bestämda indikatorer har respektive åtgärd bedömts i förutbestämda bedömningssteg. För att uppnå en enhetlig och strukturerad bedömning är bedömningsstegen samma som i samlad effektbedömning (SEB). De nyttor som ingår i studien är: Arbetsmarknad för arbetsmarknadsnyttor har indikatorer för att identifiera om pendlingsbenägenheten påverkas beaktas i form av: o o o kopplar samman Skånes sju noder/rundare region, påverkar 45/60-minutersgränserna för pendling, påverkar kopplingen till kringliggande arbetsmarknadsregioner Bostadsmarknad aktuella frågor när det gäller bostadsmarknad är dels att skapa nya bostäder (exploatera) dels att bebyggelsen ska vara mer effektiv (förtätning). Indikatorer som beaktas är: o o bidrar till förtätning bidrar till exploatering Utbildning effekterna på utbildning, förutom de som uppkommer som samlade restidsvinster (redovisas i kvantifierade effekter) bedöms gentemot indikatorer: o pendling till grundskola/gymnasium/universitet/högskola. Näringsliv när det gäller kollektivtrafikåtgärder kopplat till näringsliv så ligger de primära effekterna (förutom de rena restidsnyttorna) i en större arbetsmarknad och därmed bättre möjligheter till matchning mellan arbetstagare och arbetstillfällen. I det här fallet bedöms näringslivseffekterna och arbetsmarknadseffekterna vara samma. I den mån näringslivets övriga transporter påverkas görs en bedömning av indikatorn 4(81) o godstransporter RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

11 repo001.docx Stadsutveckling kollektivtrafikåtgärder kan bidra till stadsutvecklingen och en attraktiv stad. De indikatorer som beaktas är: o o o trygghet tillgänglighet ökad rörlighet Landskap kollektivtrafiken eller dess anläggningar kan leda till intrång eller bidra till att barriärer skapas i landskapet. I vissa fall kan även åtgärderna leda till att barriärer minskar. De indikatorer som beaktas är: o o intrång barriärer För att själva bedömningen ska vara jämförbar mellan olika objekt samt även harmoniera med liknande bedömningar i andra sammanhang används samma bedömningssteg som i Trafikverkets samlade effektbedömning (SEB): Negativ Ej bedömt En kort motivering till hur bedömningen genomförts per åtgärd och effekt dokumenteras i objektsbladet. 2.4 Måluppfyllelse Åtgärdernas måluppfyllelse mot regionala mål har bedömts. Det är mål i den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna Skåne 2030, samt det regionala trafikförsörjningsprogrammet som varit grund för bedömningen. Målen är breda i sin utformning och målen i Det öppna Skåne är anpassade för Region Skånes hela verksamhet, inte bara kollektivtrafik. Detta medför att målen behöver tolkas. Den tolkning som har använts är de delstrategier som finns kopplade till målen. De mål som har valts ut för målanalysen är följande: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år (81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

12 repo001.docx Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år De fyra första målen är hämtade från Det öppna Skåne 2030 och benämns där som strategiska inriktningar. Dessa strategiska inriktningar beskriv mer konkret i sin tur av ett antal delstrategier. Det är framför allt mot delstrategierna som bedömningarna av dessa regionala mål har utförts. De fyra övriga målen är hämtade från det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Dessa mål är direkt kopplade till kollektivtrafiken och därmed direkt applicerbara i måluppfyllelseanalysen. I målanalysen bedöms i vilken grad den enskilda åtgärden bidrar till måluppfyllelse av de olika relevanta regionala målen. en är mer indikativ än absolut och är enligt följande nivåer: Negativt bidrag mot målet 2.5 Fördelningsanalys Åtgärdernas fördelning av nytta mellan olika parter har bedömts. Detta genom att nyttorna tillfaller vissa grupper vilka kan knytas till olika parter. I detta fall har en uppdelning mellan kommun, region, stat och övriga gjorts. De nyttor som tillkommer individer eller kommuner direkt har hänförts till kommun. De nyttor som tillkommer regionen består i nyttor för förvaltaren av kollektivtrafiken (Skånetrafiken) samt nyttor kopplat till sjukvård. Statliga nyttor är framför allt skatt. De nyttor som fördelas internationellt, är i det här fallet kopplat till klimatpåverkande gaser, läggs till gruppen övriga. 6(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

13 repo001.docx Resultat Resultaten ska redovisa de sammantagna effekterna samt beskrivas för varje åtgärd. Till detta genomförs en summering per trafikslag för att studera om trafikslagen skiljer sig åt samt identifiera speciella nyttor eller styrkor hos vissa trafikslag. 3.1 De sammantagna effekterna De summerade effekterna av samtliga 24 åtgärder redovisas i denna del för de fyra olika aspekter som har analyserats Kvantitativa effekter, samhällsekonomi Den kvantitativa samhällsekonomiska nyttan redovisas som den nettonytta som erhålls i prognosåret Nettonyttan är den tillkommande nytta som erhålls av åtgärderna jämfört med ett jämförelsealternativ. Jämförelsealternativen är olika för olika åtgärder och ska spegla situationen i prognosåret om inte åtgärden genomförs. Det kan till exempel vara att dagens trafik fortsätter på likartat sätt, med endast mindre justeringar, för att möta resandeökningen (utökad turtäthet). I vissa fall saknar den föreslagna åtgärden en motsvarande trafik i dagsläget (jämförelsealternativet). I sådana fall innebär åtgärden ny tillkommande trafik som inte motsvaras av någon trafik i jämförelsealternativet. Åtgärderna redovisas i tabellen nedan grupperade i typerna regionbuss, expressbuss (tätort), spårvagn och tåg. Nytta Transport- Miljö Trafik- Nr Namn SUMMA Resenär företag Luft Klimat Buller säkerhet Skatt Hälsa 5 Regionbuss Malmö - Lomma - Löddeköpinge 10,69 7,74 2,90 0,02 0,18 0,03 0,13-0,74 0,42 17 Regionbuss Falsterbonäset - Malmö (Superbuss) 41,96 20,86 21,74 0,34 0,46 0,15 0,57-3,27 1,10 7 Regionbuss Malmö-Lund, linje ,05 7,27 3,61 0,07 0,26 0,05 0,22-1,21 0,79 22 Regionbuss Helsingborg - Höganäs (Superbuss) 24,36 10,07 14,55 0,23 0,26 0,10 0,35-1,98 0,79 11 Regionbuss Lund - Sjöbo - Simrishamn (Superbuss) 0,84 6,79-6,41-0,17 0,25-0,03 0,01-0,09 0,48 15 Regionbuss Kristianstad-Osby (Superbuss) 8,96 7,12 1,84 0,01 0,21 0,02 0,14-0,81 0,43 16 Regionbuss Kristianstad-Älmhult (Superbuss) -10,22 5,43-16,83-0,46 0,18-0,14-0,27 1,52 0,35 20 Regionbuss Helsingborg - Örkelljunga (Superbuss) 4,32 1,67 2,77 0,04 0,06 0,02 0,07-0,43 0,11 18 Regionbuss Malmö - Sjöbo (Superbuss) 0,57 0,62-0,19-0,05 0,02-0,02-0,03 0,17 0,05 21 a Regionbuss Kristianstad - Simrishamn (Superbuss) -0,95 2,72-3,93-0,14 0,09-0,04-0,06 0,32 0,09 21b Regionbuss Kristianstad - Ystad (Superbuss) 0,74 4,42-3,80-0,12 0,16-0,03-0,01-0,02 0,14 23 Regionbuss Malmö-Kristianstad (Superbuss) 20,92 13,74 6,84 0,06 0,35 0,06 0,27-1,49 1,09 3 MalmöExpressen på linje 8 5,12 5,49-0,84 0,16 0,04 0,15 0,11-0,19 0,20 19a MalmöExpressen på linje 2 23,06 13,55 8,59 0,81 0,11 0,69 0,47-1,43 0,28 19b MalmöExpressen på linje 4 13,25 12,56-0,26 0,89 0,11 0,76 0,51-1,58 0,26 8 Helsingborgsexpressen (HEX) 60,28 57,94 0,70 0,15 0,25 0,24 0,29-0,57 1,27 4 Spårväg Lund, Lund C-Brunnshög 4,88 10,81-6,31 0,77 0,09 0,25 0,20-1,28 0,36 13 Malmö Spårvagn linje 5 58,94 41,93 15,42 1,52 0,32 0,58 0,53-2,71 1,35 14 Malmö Spårvagn linje 8 66,94 47,52 17,35 1,89 0,33 0,73 0,62-3,24 1,73 1 Malmöpendeln 4,80 24,48-19,83 0,12 0,20 0,23 0,06-1,91 0,98 6 Markaryd-Halmstad 2,84 13,14-8,46 0,30 1,72-0,19 0,38-6,71 2,66 9 Lommabanan 2,71 19,21-17,24 0,10 0,54-0,23-0,20-2,27 2,79 10 Söderåsbanan 5,02 12,00-6,95 0,12 0,23 0,08-0,09-1,01 0,65 12 Skånebanan, direkttåg Hässleholm-Helsingborg -37,89 10,01-45,44 0,08 0,46-0,67-1,08-2,01 0,75 SUMMA 323,21 357,10-40,19 6,77 6,86 2,83 3,19-32,95 19,12 7(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

14 repo001.docx Alla objekt - total kvantitativ nettonytta MKR/ÅR ,00-40,00-20,00 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 Malmö-Lomma-Löddeköpinge Malmö - Näset Malmö - Lund, linje 169 Malmö-Kristianstad Helsingborg - Höganäs Lund-Sjöbo-Simrishamn Kristianstad - Osby Kristianstad - Älmhult Helsingborg - Örkelljunga Malmö - Sjöbo Kristianstad - Simrishamn Kristianstad - Ystad MalmöExpressen linje 8 MalmöExpressen linje 2 MalmöExpressen linje 4 HelsingborgsExpressen linje 1 Lund C - Brunnshög Malmö Spårvagn linje 5 Malmö Spårvagn linje 8 Malmöpendeln Markaryd - Halmstad Lommabanan Söderåsbanan Skånebanan 8(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

15 repo001.docx Mkr/år Nyttorna fördelar sig olika mellan de beräknade områdena där vissa nyttor är starkt positiva, så som resenärsnyttan, och andra är negativa, så som transportföretag. Kvantitativa nyttor Varje åtgärd är även kopplad till en investeringskostnad för den förändring i infrastruktur som krävs för att åtgärden ska vara möjlig. Investeringskostnaderna har hämtats från olika källor med olika status under arbetet gång. Kostnaderna kan förändras beroende på i vilket skede utredningarna är, förändrad omfattning av åtgärden eller att nya uppgifter tillkommer. De kostnader som redovisas här ska betraktas som indikativa för den status åtgärderna har i detta skede. Samtliga investeringskostnader har räknats om till en samhällsekonomisk investeringskostnad. Den omräkningen omfattar två delar. Först så jämställs alla kostnader så att de baseras på samma basår för kostnader (2014 enligt nuvarande beräkningsförutsättningar), beaktar de olika åtgärdernas byggtid samt ansätter samma öppningsår. Allt detta för att kostnaderna mellan åtgärderna ska vara enhetligt behandlade och jämförbara. Sedan räknas investeringskostnaden upp med den så kallade skattefaktorn (i det här fallet 30 %). Detta ska göras när det är offentliga medel som används för investeringarna. På motsvarande sätt som kostnaderna jämställs till ett år beräknas även nyttorna över de år åtgärden bedöms ge nytta (prognostiden) och diskonteras till ett år. Detta benämns som nuvärdet av nyttorna. Syftet är att få ett värde som är jämförbart med investeringskostnaden. Nyttorna jämförs med investeringskostnaden genom att beräkna nettonuvärdeskvoten (NNK). Den beräknas genom att nuvärdet av nyttorna minskas med den 9(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

16 repo001.docx samhällsekonomiska kostnaden och detta divideras sedan med den samhällsekonomiska kostnaden ((nyttan-samhällsekonomiska kostnaden)/samhällsekonomiska kostnaden). Är kvoten över noll så är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam, nyttorna överstiger kostnaderna. Är kvoten under noll så är åtgärden samhällsekonomiskt olönsam. Objektnummer Objekt Investeringskostnad (Mkr) 1) Åtgärden har ingen fastställd investeringskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad (Mkr) Nyttor, nuvärde 5 Regionbuss Malmö - Lomma - Löddeköpinge ,1 17 Regionbuss Falsterbonäset - Malmö (Superbuss) ,3 7 Regionbuss Malmö-Lund, linje 169 1) Regionbuss Helsingborg - Höganäs (Superbuss) ,0 11 Regionbuss Lund - Sjöbo - Simrishamn (Superbuss) ,1 15 Regionbuss Kristianstad-Osby (Superbuss) ,3 16 Regionbuss Kristianstad-Älmhult (Superbuss) ,5 20 Regionbuss Helsingborg - Örkelljunga (Superbuss) ,8 18 Regionbuss Malmö - Sjöbo (Superbuss) ,9 21a Regionbuss Kristianstad - Simrishamn (Superbuss) ,9 21b Regionbuss Kristianstad - Ystad (Superbuss) ,3 23 Regionbuss Malmö-Kristianstad (Superbuss) ,5 3 MalmöExpressen på linje 8 2) a MalmöExpressen på linje 2 3) ,5 19b MalmöExpressen på linje ,3 8 Helsingborgsexpressen (HEX) ,4 4 Spårväg Lund, Lund C-Brunnshög ,8 13 Malmö Spårvagn linje ,3 14 Malmö Spårvagn linje ,4 1 Malmöpendeln ,5 6 Markaryd-Halmstad ,3 9 Lommabanan ,4 10 Söderåsbanan ,7 12 Skånebanan, direkttåg Hässleholm-Helsingborg ,9 2) Åtgärden är enbart en trafikeringsmässig förändring och inte kopplad till någon investeringskostnad för förändrad infrastruktur 3) Osäker åtgärdskostnad då åtgärdens sträckning kan förändras jämfört med beräknad åtgärdsutformning (Mkr) NNK 10(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

17 repo001.docx Kvalitativa effekter Utöver de kvantifierbara effekterna finns det även effekter som inte går att prissätta. Ett antal av dessa har bedömts utifrån om åtgärderna ger en positiv, negativ, försumbar eller ingen effekt. De 24 objekten har summerats för att ge en bild av hur kollektivtrafikåtgärderna tillsammans bidrar med kvalitativa nyttor. Diagrammet nedan redovisar fördelningen av samtliga objekts bedömningar för respektive effekt. Det som kan utläsas ur diagrammet är i hur stor utsträckning kollektivtrafikåtgärderna ger positiv, negativ eller neutral effekt (effekter som bedöms vara försumbara eller som inte har någon effekt alls klassas som neutrala). Kvalitativa effekter - Alla åtgärder summerat Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Negativ påverkan Försumbar påverkan Positiv påverkan 11(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

18 repo001.docx Målanalys Åtgärdernas måluppfyllelse mot regionala mål har bedömts. Det är mål i den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna Skåne 2030, samt det regionala trafikförsörjningsprogrammet som varit grund för bedömningen. Målen är breda i sin utformning och målen i Det öppna Skåne är anpassade för Region Skånes hela verksamhet, inte bara kollektivtrafik. Detta medför att målen behöver tolkas. Den tolkning som har använts är de delstrategier som finns kopplade till målen. Diagrammet nedan redovisar hur åtgärderna påverkar de regionala målen. För varje regionalt mål går det att utläsa hur många av åtgärderna som bidrar till målet, bidrar delvis till målet, inte påverkar målet eller ger en negativ inverkan mot målet. Sammantaget ger det en bild över i hur stor utsträckning åtgärderna påverkar de regionala målen. Målanalys - Samtliga objekt Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade. Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Skåne ska vara globalt attraktiv Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Negativ 12(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

19 repo001.docx Fördelningsanalys De olika kvantitativa nyttorna kan knytas till olika aktörer eller parter beroende på var effekterna uppstår. Fördelningsanalysen innebär en grov uppdelning där nyttor som kopplas mot individen förs till parten kommun. Nyttor kopplat till Region Skåne är i första hand nyttor som påverkar förvaltaren av kollektivtrafiken, i detta fall Skånetrafiken. Statliga eller nationella nyttor är kopplat till förändringar i skatt och moms. Nyttor som har kopplats till övriga är globala nyttor av förändringar i utsläpp av klimatpåverkande gaser. Nytta Part Mkr Totalt 323,21 Kommun/Individ 387,18 Region Skåne -39,10 Stat/ Nationellt -31,73 Övriga 6,86 Fördelningsanalys 387,2-39,1-31,7 6,9 13(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

20 repo001.docx Effekterna uppdelat per trafikslag Nyttorna grupperade per trafikslag ger en bild över vilka nyttor respektive trafikslag ger. Det kan skilja sig såväl i de kvantifierbara nyttorna som i de kvalitativa. Detta ger de olika åtgärdstyperna en specifik karaktär Kvantitativa nyttor, samhällsekonomi Regional kollektivtrafik, tåg Nytta Resenärs- Transport- Miljö Trafik- Nr Namn SUMMA nytta företag Luft Klimat Buller säkerhet Skatt Hälsa 1 Malmöringen 4,80 24,48-19,83 0,12 0,20 0,23 0,06-1,91 0,98 6 Markaryd-Halmstad 2,84 13,14-8,46 0,30 1,72-0,19 0,38-6,71 2,66 9 Lommabanan 2,71 19,21-17,24 0,10 0,54-0,23-0,20-2,27 2,79 10 Söderåsbanan 5,02 12,00-6,95 0,12 0,23 0,08-0,09-1,01 0,65 12 Skånebanan, direkttåg Hässleholm-Helsingborg -37,89 10,01-45,44 0,08 0,46-0,67-1,08-2,01 0,75 SUMMA -22,52 78,84-97,91 0,72 3,15-0,78-0,93-13,92 7,83 Regional kollektivtrafik, buss Nytta Resenärs- Transport- Miljö Trafik- Nr Namn SUMMA nytta företag Luft Klimat Buller säkerhet Skatt Hälsa 5 Regionbuss Malmö - Lomma - Löddeköpinge 10,69 7,74 2,90 0,02 0,18 0,03 0,13-0,74 0,42 17 Regionbuss Falsterbonäset - Malmö (Superbuss) 41,96 20,86 21,74 0,34 0,46 0,15 0,57-3,27 1,10 7 Regionbuss Malmö-Lund, linje ,05 7,27 3,61 0,07 0,26 0,05 0,22-1,21 0,79 23 Regionbuss Malmö-Kristianstad (Superbuss) 20,92 13,74 6,84 0,06 0,35 0,06 0,27-1,49 1,09 22 Regionbuss Helsingborg - Höganäs (Superbuss) 24,36 10,07 14,55 0,23 0,26 0,10 0,35-1,98 0,79 11 Regionbuss Lund - Sjöbo - Simrishamn (Superbuss) 0,84 6,79-6,41-0,17 0,25-0,03 0,01-0,09 0,48 15 Regionbuss Kristianstad-Osby (Superbuss) 8,96 7,12 1,84 0,01 0,21 0,02 0,14-0,81 0,43 16 Regionbuss Kristianstad-Älmhult (Superbuss) -10,22 5,43-16,83-0,46 0,18-0,14-0,27 1,52 0,35 20 Regionbuss Helsingborg - Örkelljunga (Superbuss) 4,32 1,67 2,77 0,04 0,06 0,02 0,07-0,43 0,11 18 Regionbuss Malmö - Sjöbo (Superbuss) 0,57 0,62-0,19-0,05 0,02-0,02-0,03 0,17 0,05 21 a Regionbuss Kristianstad - Simrishamn (Superbuss) -0,95 2,72-3,93-0,14 0,09-0,04-0,06 0,32 0,09 21b Regionbuss Kristianstad - Ystad (Superbuss) 0,74 4,42-3,80-0,12 0,16-0,03-0,01-0,02 0,14 SUMMA 113,25 88,46 23,07-0,15 2,47 0,19 1,39-8,03 5,85 Lokal kollektivtrafik, buss och spårvagn Nytta Resenärs- Transport- Miljö Trafik- Nr Namn SUMMA nytta företag Luft Klimat Buller säkerhet Skatt Hälsa 3 Malmöexpressen på linje 8 5,12 5,49-0,84 0,16 0,04 0,15 0,11-0,19 0,20 19a MalmöExpressen på linje 2 23,06 13,55 8,59 0,81 0,11 0,69 0,47-1,43 0,28 19b MalmöExpressen på linje 4 13,25 12,56-0,26 0,89 0,11 0,76 0,51-1,58 0,26 8 Helsingborgsexpressen (HEX) 60,28 57,94 0,70 0,15 0,25 0,24 0,29-0,57 1,27 4 Spårväg Lund, Lund C-Brunnshög 4,88 10,81-6,31 0,77 0,09 0,25 0,20-1,28 0,36 13 Malmö Spårvagn linje 5 58,94 41,93 15,42 1,52 0,32 0,58 0,53-2,71 1,35 14 Malmö Spårvagn linje 8 66,94 47,52 17,35 1,89 0,33 0,73 0,62-3,24 1,73 SUMMA 232,48 189,80 34,65 6,19 1,24 3,41 2,73-11,00 5,44 14(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

21 repo001.docx Landskap Ort-/stadsutveckling Reg bal. Bostadsmarknad Närings -liv Utb 10 Söderåsbanan Arbetsmarknad 1 Malmöpendeln 6 Markaryd - Halmstad 9 Lommabanan 12 Skånebanan, direkttåg Kvalitativa nyttor per trafikslag en av åtgärdernas påverkan på de kvalitativa effekterna redovisas för respektive åtgärd inom de olika typerna av åtgärd; tåg, regionbuss och stadstrafik. Regional kollektivtrafik, tåg Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Positiv påverkan Försumbar påverkan Negativ påverkan 15(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

22 repo001.docx Landskap Ort-/stadsutveckling Reg bal. Bostadsmarknad Närings -liv Utb Kringliggande AOregioner Arbetsmarknad 5 Malmö-Lomma- Löddeköpinge 7 Malmö Lund, linje Lund-Sjöbo- Simrishamn 15 Kristianstad - Osby 16 Kristianstad - Älmhult 17 Malmö - Falsterbo 18 Malmö - Sjöbo 20 Helsingborg - Örkelljunga 21a Kristianstad - Simrishamn 21b Kristianstad - Ystad 22 Helsingborg - Höganäs 23 Malmö-Kristianstad Regional kollektivtrafik, bussar Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Positiv påverkan Försumbar påverkan Negativ påverkan 16(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

23 repo001.docx Landskap Ort-/stadsutveckling Reg bal. Bostadsmarknad Närings -liv Utb Kringliggande AOregioner Arbetsmarknad 3 MEX Linje 8 Hyllie-Malmö C 19a MEX Linje 2 Kastanjeg-V Hamnen 19b MEX Linje 4 Sibbarp-Segevång 8 HEX Linje 1 Dalhem-Råå 4 Spårvagn Lund C-Brunnshög 13 Spårvagn Linje 5 Stenkällan-V hamnen 14 Spårvagn Linje 8 Lindängen-V Hamnen Lokal kollektivtrafik, buss och spårvagn Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Positiv påverkan Försumbar påverkan Negativ påverkan 17(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

24 repo001.docx Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 % år 2030 Minst 91,5% av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade Målanalys en av åtgärdernas påverkan på de regionala målen redovisas för respektive åtgärd inom de olika typerna av åtgärd; tåg, regionbuss och stadstrafik. Regional kollektivtrafik, tåg Indikator Objekt 1 Malmöpendeln 6 Markaryd-Halmstad 9 Lommabanan 10 Söderåsbanan 12 Skånebanan Negativ påverkan 18(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

25 repo001.docx Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Minst 91,5% av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade. Regional kollektivtrafik, buss Indikator Objekt 5 Malmö-Lomma- Löddeköpinge 17 Malmö - Falsterbo 7 Malmö - Lund 18 Malmö - Sjöbo 11 Lund-Sjöbo- Simrishamn 15 Kristianstad - Osby 16 Kristianstad - Älmhult 21a Kristianstad - Simrishamn 21b Kristianstad - Ystad 20 Helsingborg - Örkelljunga 22 Helsingborg - Höganäs 23 Malmö- Kristianstad Negativ påverkan 19(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

26 repo001.docx Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Minst 91,5% av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade. Lokal kollektivtrafik, buss och spårväg Indikator Objekt 3 Linje 8 Hyllie- Malmö C (MEX) 8 Linje 1 Dalhem- Råå (HEX) 19a Linje 2 Kastanjegården- Västra Hamnen (MEX) 19b Linje 4 Sibbarp- Segevång (MEX) 4 Lund C-Brunnshög, spårvagn 13 Linje 5 Stenkällan- Västra hamnen, spårvagn 14 Linje 8 Lindängen- Västra Hamnen, spårvagn Negativ påverkan 20(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

27 repo001.docx Fördelningsanalys En uppdelning av åtgärdernas kvantitativa effekter utifrån vilken part som tar del av nyttorna redovisas i tabellen nedan uppdelat på olika typerna av åtgärd; tåg, regionbuss och stadstrafik. Regional trafik Lokal trafik Part Tåg Buss Buss och spårväg Total nytta (Mkr/år) -22,52 113,25 232,48 Kommun 84,62 95,38 207,18 Region Skåne -97,59 23,44 35,06 Stat/ Nationellt -12,70-8,03-11,00 Övriga 3,15 2,47 1,24 21(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

28 repo001.docx Effekterna av de enskilda åtgärderna En sammanfattning av resultatet för respektive åtgärd, uppdelat på de fyra olika effekterna, redovisas nedan. Varje åtgärd redovisas på två sidor på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultaten är framtagna med beräkningar och bedömningar som finns dokumenterat i respektive modellfil för åtgärderna. 22(81) RAPPORT [SLUTRAPPORT] SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV KOLLEKTIVTRAFIKÅTGÄRDER OLWI \\sestofs010\projekt\7301\\000\10_original\leverans\kollektivtrafikens samhällsnytta-resultatrapport 1.0.docx

29 Objektnummer: 1 Objektsnamn: Malmöpendeln Beskrivning: Innebär ny persontågstrafik med pågatåg på kontinentalbanan i Malmö. Sträckning Hyllie-Malmö C övre, alltså ej genom Citytunneln. Halvtimmestrafik i båda riktningarna. Anpassning och nybyggnad av stationer samt bullerskyddsåtgärder. Beräkningen bygger på att ny trafik läggs till (tågtrafiken) och att befintlig busstrafik behålls som komplement. Resultatet blir alltså vilka effekter och kostnader som uppstår av den utökade trafiken. en av antalet resande varierar mellan olika källor, resande/dag. Med utgångspunkt från befintligt resande på linje 33 samt bedömning av överflyttat och tillkommande resande bedöms resandet till drygt 2000 resande/dag. Del 1 - Kvantitativa nyttor Nyttoanalys Resenärsnyttor 10,51 24,48 24,48 2 Transportföretag Trafikeringskostnad, totalt -20,79-21,33-21,33 Biljettintäkter 0,76 1,50 1,50 3 Miljö Luft 0,06 0,12 0,12 Klimat 0,10 0,20 0,20 Buller -0,20-0,11-0,11 4 Trafiksäkerhet -0,46-0,35-0,35 5 Budgeteffekter -0,35-0,70-0,70 6 Hälsoeffekter 0,50 0,98 0,98 Summa -9,89 4,80 Mkr/år Del 2 - Kvalitativa nyttor Nytta Arbetsmarknad Bostadsmarknad Utbildning Näringsliv Regional balans Ort-/Stadsutveckling Landskap Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Negativ inverkan \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_1.xlsx

30 Del 3 - Målanalys Mål Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år Del 4 - Fördelningsanalys Nyttor Netto Part Nytta 2040 Mkr/år Totalt 4,80 Fördelningsanalys Kommun 25,10 25,10 Region Skåne -19,79-19,79 Stat/ Nationellt -0,70-0,70 Övriga 0,20 0,20 Samhällsekonomi Anläggningskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad (inkl skattefaktor) Nuvärde, nyttor Nettonuvärde (nytta-investering) Nettonuvärdeskvot (NNK) 394 Mkr 567 Mkr 303 Mkr -264 Mkr -0,5 \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_1.xlsx

31 Objektnummer: 3 Objektsnamn: MalmöExpressen på linje 8 Beskrivning: Malmöexpressen (dubbelledbuss) införs på sträckan Hyllie-Malmö C och ersätter linje 8 på denna sträcka. Turtätheten förblir oförändrad mot dagens turtäthet, restiden jämförs med Malmöexpressen 5 (innebär jämförbar medelhastighet). Jämförelsealternativet är att sträckan trafikeras som idag men med utökad turtäthet för att möta resenärsökningen. Del 1 - Kvantitativa nyttor Nyttoanalys Resenärsnyttor 2,50 5,49 5,49 2 Transportföretag Trafikeringskostnad, totalt -8,38-1,95-1,95 Biljettintäkter 0,51 1,12 1,12 3 Miljö Luft 0,01 0,16 0,16 Klimat 0,02 0,04 0,04 Buller 0,02 0,15 0,15 4 Trafiksäkerhet 0,02 0,11 0,11 5 Budgeteffekter -0,05-0,19-0,19 6 Hälsoeffekter 0,09 0,20 0,20 Summa -5,25 5,12 Mkr/år Del 2 - Kvalitativa nyttor Nytta Arbetsmarknad Bostadsmarknad Utbildning Näringsliv Regional balans Ort-/Stadsutveckling Landskap Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_3.xlsx

32 Del 3 - Målanalys Mål Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år Del 4 - Fördelningsanalys Nyttor Netto Part Nytta 2040 Mkr/år Totalt 5,12 Fördelningsanalys Kommun 6,09 6,09 Region Skåne -0,82-0,82 Stat/ Nationellt -0,19-0,19 Övriga 0,04 0,04 Samhällsekonomi Anläggningskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad (inkl skattefaktor) Nuvärde, nyttor Nettonuvärde (nytta-investering) Nettonuvärdeskvot (NNK) Mkr Mkr 134 Mkr 134 Mkr - Det finns ingen beräknad investeringskostnad då åtgärdens omfattning ännu inte är fastlagd. Detta innebär att ingen nettonuvärdeskvot kan beräknas \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_3.xlsx

33 Objektnummer: 4 Objektsnamn: Spårväg Lund, Lund C-Brunnshög Beskrivning: Ny spårvägslinje från Lund C till Lunds nya exploateringsområde Brunnshög (cirka 5,5 km). Turtäthet 7,5 minuterstrafik för spårvägen och en total restid på 15 minuter. Jämförelse mot att trafikera sträckan med bussar, antaget JA. Del 1 - Kvantitativa nyttor Nyttoanalys Resenärsnyttor 3,59 10,81 10,81 2 Transportföretag Trafikeringskostnad, totalt -8,57-8,63-8,63 Biljettintäkter 1,06 2,32 2,32 3 Miljö Luft 0,74 0,77 0,77 Klimat 0,04 0,09 0,09 Buller 0,20 0,25 0,25 4 Trafiksäkerhet -0,04 0,20 0,20 5 Budgeteffekter -1,16-1,28-1,28 6 Hälsoeffekter 0,17 0,36 0,36 Summa -3,98 4,88 Mkr/år Del 2 - Kvalitativa nyttor Nytta Arbetsmarknad Bostadsmarknad Utbildning Näringsliv Regional balans Ort-/Stadsutveckling Landskap Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_4.xlsx

34 Del 3 - Målanalys Mål Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska vara globalt attraktiv Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer, med en restid på max en timme. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år Del 4 - Fördelningsanalys Nyttor Netto Part Nytta 2040 Mkr/år Totalt 4,88 Fördelningsanalys Kommun 12,36 12,36 Region Skåne -6,28-6,28 Stat/ Nationellt -1,28-1,28 Övriga 0,09 0,09 Samhällsekonomi Anläggningskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad (inkl skattefaktor) Nuvärde, nyttor Nettonuvärde (nytta-investering) Nettonuvärdeskvot (NNK) 789 Mkr 1156 Mkr 202 Mkr -954 Mkr -0,8 \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_4.xlsx

35 Objektnummer: 5 Objektsnamn: Regionbuss Malmö - Lomma - Löddeköpinge Beskrivning: Ny regionbuss införs på sträckan Malmö - Lomma - Löddeköpinge. Sträckan trafikeras idag av regionbuss 132 och 134. Utredning "Granskningshandling Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder" underlag. Resandestatistik för linje 132 och för linje 134 är tillgänglig (2005). Del 1 - Kvantitativa nyttor Nyttoanalys Resenärsnyttor 5,21 7,74 7,74 2 Transportföretag Trafikeringskostnad, totalt 1,28 1,65 1,65 Biljettintäkter 0,84 1,25 1,25 3 Miljö Luft 0,02 0,02 0,02 Klimat 0,12 0,18 0,18 Buller 0,02 0,03 0,03 4 Trafiksäkerhet 0,09 0,13 0,13 5 Budgeteffekter -0,50-0,74-0,74 6 Hälsoeffekter 0,29 0,42 0,42 Summa 7,37 10,69 Mkr/år Del 2 - Kvalitativa nyttor Nytta Arbetsmarknad Bostadsmarknad Utbildning Näringsliv Regional balans Ort-/Stadsutveckling Landskap Indikator Rundare region Pendlingsbenägenhet Kringliggande AO-regioner Bidrar till förtätning Bidrar till exploatering Pendling till utbildning Påverkan godstransporter Landsbygd Trygghet Tillgänglighet Ökad rörlighet Intrång Barriär Negativ inverkan \\Sestofs010\projekt\7301\\000\10_Original\Leverans\Objekt_5_v2.xlsx