Smittskydd Stockholm ESBL MRSA MÄSSLING AKUT MEDIAOTIT ANTIBIOTIKA NUMMER 3/2011, ÅRGÅNG 22 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
|
|
- Britt-Marie Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 3/2011, ÅRGÅNG 22 ESBL MRSA MÄSSLING AKUT MEDIAOTIT ANTIBIOTIKA
2 2 Kära vänner Hösten är här och med den kommer förstås också ett fullmatat nummer av Smittskydd Stockholm. Från smittskyddssynpunkt har sommaren varit relativt lugn. EHEC-utbrottet i Tyskland med flera smittade svenska resenärer klingade av och förutom en del ströfall av salmonella har det varit ganska stillsamt på tarmfronten. Antalet fall av TBE tycks dock bli fler än förra året, vilket kan bero på en varm och på många ställen fuktig sommar. En glädjande nyhet är att vi i sommar fått en ny biträdande smittskyddsläkare till enheten, Helena Hervius Askling. Helena, du är varmt välkommen! Samtidigt är det tråkigt att behöva berätta att Bosse Svenungsson går i pension under hösten. Bosse har varit vår klippa när det gäller epidemiplanering, tarmsmittor och utbrottshantering med mera, och vi kommer att sakna honom mycket. I oktober är det åter dags för start av den årliga influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen! Båda vaccinerna ger en avsevärd minskning av sjuklighet och dödlighet och är gratis under kampanjen för alla som är födda 1946 eller tidigare, samt för yngre personer som tillhör vissa riskgrupper. Mer information finns på under rubriken ämnesområden/ vaccinationer. Den 11 oktober kör kampanjen igång. Alla pensionärer får som vanligt ett vykort i brevlådan och brukar vara duktiga på att låta vaccinera sig, men hjälp oss att få iväg även yngre personer ur riskgrupperna till vaccination - vi vet inte vilka dessa personer är, men det vet ni! Passa på att informera och vaccinera när de ändå kommer på besök till er mottagning! Åke Örtqvist ake.ortqvist@sll.se Innehåll Smittskyddsläkaren informerar... 2 Vår nya läkare Helena... 2 Akut mediaotit... 3 ESBL - Allt fler fall oroar... 4 ESBL - Frågor och svar... 4 ESBL inom vården... 5 Avskrivning av MRSA-diagnos... 6 Mässling... 6 Kampanj: Mer styrka av egen kraft 7 Antibiotika eller inte - internetkurs. 7 Höstens utbildningar... 8 Tidningen Smittskydd Stockholm ges ut fyra gånger per år av landstingsenheten Smittskydd Stockholm. Prenumeration och adressändringar: ingela.josephson@sll.se Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Rebecka Vyth Redaktör och illustrationer: Johan Sjöblom Tryck: Tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning Adress: Smittskydd Stockholm, Box 17533, Stockholm Telefon: (växel) Fax: registrator@smittskyddstockholm.se Omslagsbild: Traité complet de l Anatomie de l Homme, av Bourgery & Jacob. Än en gång stort tack till Gertie Johansson och Ove Hagelin på Hagströmerbiblioteket, KI Vår nya läkare Helena Jag heter Helena Hervius Askling och tillrädde tjänsten som biträdande smittskyddsläkare i början av juni Min infektionsutbildning påbörjades på infektionskliniken i Uppsala och följdes av flytt till Stockholm och arbete på Karolinska Universitetssjukhusets infektionsklinik. Jag blev färdig infektionsspecialist 2005 och disputerade 2009 inom ämnesområdet resemedicinsk epidemiologi. Mitt nuvarande forskningsarbete handlar om vaccinationer av äldre (TBE), immunsupprimerade personer (Hepatit A och TBE) och de som inte har följt det rekommenderade vaccinationsschemat (TBE, difteri, tyfoidfeber, japansk encephalit). Jag är också ordförande i Svensk förening för resemedicin ( sedan dess nystart Inom Smittskydd Stockholm är mina medicinska ansvarsområden tarmpatogener inklusive utbrottsutredningar, ESBL-producerande bakterier samt ovanliga diagnoser som till exempel malaria, Q-feber och dengue. Jag kommer också att arbeta med TBE, vaccinationsfrågor, NYSA-registret och ansvara för utbildningsverksamheten. helena.hervius-askling@sll.se Papper som används till denna tidning är märkt med bland annat Svanen och FSC.
3 Akut mediaotit så ska den handläggas Akut otitis media - AOM är en varig, symptomgivande infektion i mellanörat orsakad av bakterier och/eller virus. Det är den vanligaste bakterieinfektionen hos barn och i Sverige uppskattas antalet fall till ca per år. 3 Flera studier har visat att AOM ofta spontanläker och därför lanserade Läkemedelsverket och Strama hösten 2010 nya rekommendationer för diagnostik, behandling och uppföljning. Komplikationer till AOM är i dag ovanliga - antalet fall av mastoidit (infektion i ben nära mellanörat) ligger runt 70 per år i Sverige och har inte ökat sedan år 2000 trots minskad antibiotikaanvändning. Aktiv expektans rekommenderas Huvudbudskapet i de nya riktlinjerna är att barn i åldern ett till tolv år rekommenderas aktiv expektans vid okomplicerad AOM. Aktiv expektans innebär att ingen antibiotika ges primärt, men att smärtstillande ges vid behov och högläge rekommenderas. Föräldrarna ska vara välinformerade kring normalförloppet av AOM samt eventuella komplikationer och noga följa hur barnets tillstånd utvecklas. Ett nytt läkarbesök ska erbjudas efter två till tre dagar vid utebliven förbättring eller omedelbart vid försämring Antibiotikabehandling rekommenderas direkt vid säker AOM för: barn ett till tolv år med komplicerande faktorer till exempel infektionskänslighet, cochleaimplantat, känd sensorineural hör selnedsättning samt svår smärta trots adekvat smärtlindring barn yngre än ett år samt ungdomar över tolv år och vuxna 1 12 år: aktiv expektans Pat med symptom på akut AOM ska erbjudas läkarbesök inom ett dygn Läkarbesök: bedöming - perforerad AOM - dubbelsidig AOM < 2 år - allmänpåverkad antibiotikabehandling direkt Pat sämre/ej bättre efter 2-3 dygn: läkarbesök för ny bedömning < 1 år > 12 år: antibiotikabehandling direkt barn yngre än två år med dubbelsidig AOM alla med perforerad AOM oavsett ålder. Annika Hahlin annika.hahlin@sll.se Strama Stockholm Att följa riktlinjerna innebär att onödig antibiotikaanvändning undviks och att kvaliteten på behandlingen förbättras. Dessutom minskar risken för både biverkningar och ytterligare ökad resistensutveckling. Ensidig otit utan tidigare hörselnedsättning behöver ej kontrolleras Uppföljning: barn < 4 år med dubbelsidig AOM ges återbesök efter 3 månader
4 4 ESBL 2011 ESBL- allt fler fall oroar ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) är ett enzym som produceras av bakterier, främst E. coli och Klebsiella. ESBL-produktion i sig gör inte att bakterierna är mer sjukdomsframkallande men bakterierna utvecklar resistens mot betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner, men ibland även andra typer av ESBL 2011 antibiotika). ESBL komplicerar infektionsbehandling Problemet med ESBL-bildande bakterier uppstår först vid en antibiotikakrävande infektion då det blir mer komplicerat att hitta en effektiv behandling. Detta kan resultera i att det enda alternativet är inläggning på sjukhus med intravenös behandling istället för tabletter i hemmet. Positiva odlingsfynd smittskyddsanmäls av de mikrobiologiska laboratorierna men det krävs ingen klinisk anmälan av behandlande läkare. Patienterna ska informeras om fyndet och bärarskapet ska dokumenteras i journalen men eftersom det inte är en allmänfarlig sjukdom ges inga särskilda förhållningsregler. Ökning av antalet fall De senaste åren har det skett en kontinuerlig ökning av antalet anmälda ESBL-fall. Under 2010 rapporterades nästan fall av ESBL-bildande Är ESBL en sjukdom? Nej - den korrekta benämningen är bärarskap av en ESBL-producerande bakterie. Hos symptomfria bärare ingår ESBL-producerande tarmbakterier i normalfloran. Problemet uppstår först när bakterien ger upphov till antibiotikakrävande infektion. Infektioner med ESBL-producerande bakterier skiljer sig inte, avseende symptom, från infektioner med icke-esbl-producerande. De kan vara alltifrån okomplicerade som till exempel en vanlig urinvägsinfektion hos en frisk kvinna till blodförgiftning hos vårdkrävande patienter med flera riskfaktorer (kateter, stomi, stora sår). bakterier till Smittskyddsinstitutet, vilket var en ökning på 33 procent jämfört med I Stockholm anmäldes fall år En svensk studie har påvisat ESBL-bärarskap hos hemvändande resenärer från Asien och Egypten och troligtvis finns det ett betydande mörkertal med friska bärare. Ny resistens oroar Ett särskilt orosmoment är ESBL-producerande bakterier som dessutom är resistenta mot bredspektrumantibiotika i klassen karbapenemer. Detta är ett stort och tilltagande globalt problem, med flera rapporterade dödsfall, som är beroende av utvecklingen av nya antibiotika mot gramnegativa bakterier som till exempel E.coli. För den enskilde bäraren är det viktigt att vid en infektion informera om ESBL-bärarskapet för att få adekvat antibiotikabehandling. Helena Hervius Askling helena.hervius-askling@sll.se ESBL- frågor och svar: Varför är ökningen av ESBL-producerande bakterier ett problem? ESBL-producerande bakterier är resistenta mot vanliga betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) vilket innebär att patienten kan behöva antibiotika som inte kan ges i tablettform. Det kan i vissa fall innebära att infektionen blir mer svårbehandlad eller inte kan behandlas alls. Utvecklingen kan leda till att man oftare behöver ge bredspektrumantibiotika till enklare infektioner eller tidigare i förloppet, vilket i sin tur kan bidra till att förvärra problemet med antibiotikaresistens. Hur smittas man vanligen med ESBL? Smittan sker oftast fekalt-oralt som vid alla tarmsmittor. En god handhygien efter toalettbesök och före matlagning ger ett bra skydd mot alla typer av tarmsmitta. Varje person har ungefär 1,5 kg naturligt förekommande bakterier i tjocktarmen varav den vanligaste är E. coli (Escherichia coli). Hur länge kan man bära på en ESBL-producerande bakterie? Det är inte känt hur länge men sannolikt är det ett långvarigt bärarskap eftersom bakterien blir en del av normalfloran. Kan man använda en toalett som andra har tillgång till när man är symptomfri bärare? Ja. Behöver bärare informera familj, vänner eller sexualpartners? Nej - bärare av ESBL-producerande bakterier har inga särskilda förhållningsregler och är inte skyldig att informera om bärarskapet. Uppdaterade versioner av patient- och läkarinformation vid handläggning av ESBL finns på under rubriken Sjukdomar. Välj ESBL i scrollistan
5 ESBL inom vården ESBL 2011 Grunden till all förebyggande smittspridning är handtvätt med flytande tvål och vatten efter toalettbesök och före måltid det gäller inom såväl sjukvården, som i hemmet och ute i samhället. Genom att tillämpa basala hygienrutiner minimeras risken för kontaktsmitta även i de fall då vi inte känner till bärarskap med resistens eller blodsmitta. 5 OBS Risken för smittspridning är helt beroende av att personal tillämpar basala hygienrutiner med god handhygien och rätt användning av skyddsutrustning Riskfaktorer Smittspridning med tarmbakterier är alltid svår att kontrollera. Patienter som har utbredda sår, urininfart med KAD, supra-pubiskateter eller uro-/ ileo- eller colostomi har lättare att förvärva bärarskap med resistenta bakterier. Det gäller också patienter som vårdats på sjukhus eller fått avancerad poliklinisk vård som dialys eller cytostatikabehandling utomlands det gångna halvåret Poliklinisk vård Om patienten som är ESBL-bärare sköter sin handhygien och inte har diarré, är det sällan problem vid mottagningsbesök. Risken för smittspridning är minimal med tillämpning av basala hygienrutiner och ytdesinfektion av patientnära ytor. Rengöring av instrument som används för undersökningar av tarm och urinvägar ska göras enligt fastställda rutiner. Sluten sjukhusvård och äldreboende På sjukhus är det generellt viktigt att undvika omflyttning av patienter och att noggrant tillämpa basala hygienrutiner. Patient med ESBL bör vårdas på enkelrum med egen toalett och alltid om patienten har diarré, inkontinens, dränage, kateter, större sår eller assisterad andning. Personer som har fått antibiotika, är multisjuka och/eller har nedsatt immunitet är mer utsatta då mikroorganismer och bakterieresistenser finns i den kontaminerade sjukhus- eller äldreboendemiljön. Städningsrutiner Vård- och hygienutrymme (toalett och dusch) ska städas dagligen. De patientnära ytorna, till exempel sänggavlar och sängsidor, larmknapp, TVmonitor och dörrhandtag ska ytdesinficeras varje dag. Snabbkurs - hygienråd vid ESBL När patient med ESBL skrivs ut ska städning/ytdesinfektion göras enligt faställda rutiner. Alla engångsprodukter, till exempel omläggningsmaterial och katetrar, i patientens rum och sluss ska slängas. På äldreboenden bör kläder från patienter med ESBL-bärarskap, hanteras och tvättas separat i den lokala tvättstugan. Patient och besökare Patienternas och besökares handhygien har uppmärksammats alltmer för att minska smittspridning i vårdmiljö. God handhygien rekommenderas vilket innebär handtvätt med flytande tvål och vatten samt handdesinfektion med handsprit efter toalettbestyr. Besökare bör tvätta/sprita händerna före visiten på vårdavdelningen och när man gått därifrån. Smittspårning endast i undantagsfall Vid upptäckt ESBL-smitta görs smittspårning i regel endast då patient och medpatient har riskfaktorer och vårdats på samma sal eller haft gemensamt hygienutrymme. Vid mer omfattande resistens (karbapenemresistens) eller tecken på smittspridning görs utvidgad mittspårning i samråd med Vårdhygien. Mall Kriisa mall.kriisa@sll.se god handhygien hos patient och besökare patient med diarré ska vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme daglig städning och ytdesinfektion av patientnära ytor slutstädning och kassation av engångsmaterial när patienten skrivs ut informera annan mottagande vårdenhet om bärarskap strikt tillämpning av basal hygien enl SOSFS 2007:19 tillämpa SLLs handlingsprogram för ESBL
6 6 Avskrivning av MRSA-diagnos Sedan hösten 2009 pågår en uppföljning av patienter som diagnostiserats med MRSA från år Syftet med uppföljningen är att kunna avskriva ett MRSA-bärarskap som inte längre är aktuellt. Avskrivna patienter anses inte längre vara smittsamma för MRSA och har följaktligen inte heller någon informationsskyldighet vid kontakt med sjukvården. I sjukvården vårdas dessa patienter utan krav på enkelrum. Förutsättningen för att kunna avskriva diagnosen är att tre på varandra följande odlingar tagna under tolv månader är negativa för MRSA och att riskfaktorer för MRSA som sår eller eksem inte föreligger. OBS Uppföljningen sker på infektionskliniken och BESLUT om AVSKRIVNING kan ENDAST tas av smittskyddsläkare och infektionsläkare i samråd. Informationen om avskrivning registreras på flera olika sätt: patienten informeras per brev om att MRSA-diagnosen är avskriven märkning av journalen som finns i TakeCare tas bort och en anteckning görs i journalen om att patienten inte längre är MRSA-positiv chefläkarna informeras om att MRSA-märkningen av alla journaler på patienten ska tas bort samt att anteckning ska göras i journalen patienten markeras som avskriven från MRSA i Vårdhygiens dataregister (NYSA) Ingegerd Hökeberg ingegerd.hokeberg@sll.se Mässling - ytterligare fall funna i Stockholm En stor ökning av antalet mässlingsfall har rapporterats från flera europiska länder under året, bland andra från Frankrike, Spanien och Bulgarien. I Stockholms län har det sedan mars 2011 anmälts tio fall av laboratorieverifierad mässling till Smittskydd Stockholm. De flesta är smittade utomlands men några har smittats av hemvändande resenärer och i något fall saknas säker smittkälla. Mässling sprids via luften och är mycket smittsamt. Inkubationstiden är tio till elva dagar och de första symptomen är ofta torrhosta, snuva, feber, halsont och ibland irritation i ögonen. De klassiska utslagen uppträder oftast efter tre till fyra dagar och börjar vanligen i ansiktet/bakom öronen. Patienten är smittsam ungefär fyra dagar före till cirka fyra dagar efter att utslagen debuterat. Framför allt kan gravida personer, barn under 18 månaders ålder och immunsupprimerade personer bli allvarligt sjuka av mässling. Ytterligare information finns på www. smittskyddstockholm.se, och Björn K Eriksson bjorn.k.eriksson@sll.se På vårdcentralen: åtgärder vid misstänkt mässling Hänvisa patienten till Infektionskliniken för undersökning och omhändertagande på isoleringsrum. Kontakt ska först tas med infektionsbakjour dagtid (under jourtid konsulteras jour/ bakjour på infektionskliniken för anvisning av rum med ingång utifrån). Patienter som söker utan föregående telefonkontakt ska omgående tas in på slussat isoleringsrum. Vid kontakt med misstänkt fall, använd skyddsrock, handskar och, om man är osäker på sitt immunstatus, munskydd samt visir eller glasögon som skydd mot droppsmitta i ögonen. Smittspårning ska genomföras snarast. Personer med okänt immunstatus eller är ovaccinerade och som kan ha blivit utsatt för smitta ska ges profylax (till och med sex dagar efter exponering, vaccin kan ges till och med två dygn se vidare PM på www. smittskyddstockholm.se Vid misstänkt fall av mässling kontaktas vid behov Smittskydd Stockholm (dagtid) på (Björn K Eriksson), (Madeleine Kais) eller (Karin Persson).
7 Mer styrka av egen kraft Ny kampanj för att minska överförskrivningen av antibiotika 7 Stockholms län har den högsta förskrivningen i hela landet - för närvarande 413 recept per invånare och år (det nationella patientsäkerhetsmålet är 250 recept per invånare). Överförskrivningen är störst till barn under sex år vid förkylning och lindrigare luftvägsinfektioner. I dagarna startar därför Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och SLL en informationskampanj på vårdcentraler, närakuter och barnavårdscentraler. Småbarnsföräldrar målgrupp Kampanjen riktas i första hand till småbarnsföräldrar. Med hjälp av affischer och en informationsfolder berättas varför det är bra att deras barn slipper få antibiotika i onödan. Den förklarar också varför läkare i vissa fall hellre avvaktar behandling. Föräldrar uppmuntras också att låta förskolebarn stanna hemma en dag extra för att minska smittspridning. Förståelse för restriktiv behandling Det är oerhört viktigt att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier och skona patienterna från onödiga biverkningar genom att minska överförskrivningen av antibiotika, säger Johan Struwe, överläkare på Strama. Det gäller att motivera föräldrar och andra att själva vilja vara restriktiva med att använda antibiotika. Syftet är inte att hålla barnfamiljerna borta från sjukvården utan vi betonar vikten av bedömning och diagnos. Tanken är inte att ge några pekpinnar utan satsa på ett positivt budskap där man istället framhäver kroppens immunförsvar som den bästa kraften mot lindriga infektioner där antibiotika inte gör någon nytta. Annika Hahlin annika.hahlin@ sll.se Antibiotika eller inte Internetkurs för allmänheten Senare i höst lanseras som är en Internetbaserad snabbkurs för allmänheten om antibiotika. Meningen är att läkare/vårdgivare ska kunna hänvisa patienter och föräldrar till informationen i situationer där man har valt att avvakta med antibiotikabehandling. Kursen tar upp både infektioner i allmänhet och specifikt öron- och bihåleinflammation, halsfluss och hosta men också antibiotikaresistens. Materialet är samproducerat av SKL och Strama Stockholm Astrid Lundevall astrid.lundevall@sll.se
8 Avsändare: Smittskydd Stockholm Box Stockholm B SVERIGE PORT BETALT SmSt / Strama / Vårdhygien utbildningar 13 sept - Listeriosis och kostråd vid graviditet, influensa, hiv och MRSA Målgrupp: Mödrahälsovårdens personal i Stockholms län Lokal: van der Nootska Palatset sept - Urinvägsinfektioner (arr: Strama/Vårdhygien) Målgrupp: Läkare och sköterskor på äldreboenden/södermalm Lokal: Fataburen, Fatburen 2 27 sept + 12 okt - Aktuella smittskyddsfrågor och årets influensakampanj Målgrupp: Lokalt smittskyddsansvariga läkare o sköterskor Lokal: Lustikulla konferens 5 okt - Emma-dagen Friskare barn på förskolan - vems är ansvaret och hur gör vi? Smitta, infektioner och hygien i förskolan (arr: Strama) Målgrupp: Verksamhetschefer på förskolor, chefer o utbildningsansvariga inom kommunerna Lokal: ABF-huset 12 okt - Urinvägsinfektioner (arr: Strama) Målgrupp: Läkare och sköterskor på äldreboenden/södermalm Lokal: Spårvägshallarna 27 okt - Hiv och STI Målgrupp: Primärvården i Stockholms län Lokal: Lustikulla konferens nov - Hepatit C (i samarbete med Convictus) Målgrupp: Missbruksvården Lokal: NürnbergHuset 16 nov + internat 7-8 dec Antibiotika idag - resistens imorgon (arr: Strama/CeFAM ) Målgrupp: Distriktsläkare Lokal: ej fastställt 23 nov - Infektioner och telefonrådgivning (arr: Strama) Målgrupp: Sköterskor i telefonrådgivning inom öron-näsa-hals Lokal: ej fastställt nov - Smittspårningskurs som ger smittspårarexamen Målgrupp: Öppenvården i Stockholms län Lokal: van der Nootska Palatset nov/dec - Gemensamma smittskyddsfrågor (datum ej fastställt) Målgrupp: STI mottagningar i Stockholms län Lokal: ej fastställt 7 dec - Aktuella smittskydds- och vårdhygieniska frågor (i samarbete med Vårdhygien) Målgrupp: MASAR Lokal: Fataburen, Fatburen 2 Anmälan: Smittskydd Stockholm: ulla.hellstrom@sll.se eller Strama: Vårdhygien: Klicka på rubriken Utbildning
ESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merNytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.
ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merInfluensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merInfluensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merIntroduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Läs merAktuellt smittskydd 2018
Anmälan www.sminet.se Välj Anmälan med elektronisk log-in, kan fås av Denise Jarvis 090-785 13 68 Aktuellt smittskydd 2018 Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska Om patienten inte har fullständigt personnummer
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merAntibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merBARN, infektioner och antibiotika
BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merPersonalskydd och smitta
Personalskydd och smitta Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare regiongavleborg.se AFS 2005:1 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/ https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter
Läs merGutesmittu. Influensasäsongen så här långt. Influensa- och RS-virus kan analyseras i Visby
R e g i o n G o t l a n d Gutesmittu Å RGÅNG 8, NUMMER 3 2014-12-16 I det här numret: Influensa och RS-virus 1 Influensasäsongen 1 Influensa- och RS-virus kan analyseras i Visby En glädjande nyhet är att
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merRisker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Läs mer2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se
Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien
Läs merEn skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merIntroduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 2018-12-05 Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Disposition 1. Vad gör Smittskydd Stockholm? 2. Söka vård och HU 3. Hur smittar
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs mer