Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder. IMU-Södermalm. Södermalm Stadsdelsförvaltning, Stockholm Stad

Transkript

1 2010 års beslut Dnr AB års beslut Dnr AB Anna Gärdegård Projektnamn: Projektägare: Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder. IMU-Södermalm Södermalm Stadsdelsförvaltning, Stockholm Stad Projektledare/ rapportförfattare: Anna Gärdegård [ ]

2 1. Mål, läge och utveckling Personalgrupper Kompetenssatsningens innehåll Utbildningarnas omfattning under Uppföljning och utvärdering Resultat och effekter Målet att mer långsiktigt trygga kompetensutvecklingen Hinder, stötestenar och ev. avvikelser från projektplanen Framgångsfaktorer och framtid Till projektkatalog sammanfattning Bilagor: Bilaga 1 - Delrapport II: utvärdering 2012 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder Bilaga 2 - Bilaga 2 Sammanställning fokusgrupper

3 1. Mål, läge och utveckling Syfte och mål Syftet med projektet är att kompetensen och användning av metoderna Single System Design (SSD), Goal Attainment Scaling (GAS), Motivational Interviewing (MI), och Ett Självständigt Liv (ESL) ska öka hos medarbetaren och att användning av kognitiva hjälpmedel ska öka hos klienterna. Några viktiga mål med projektet är att brukarinflytandet är förbättrat, resultatet av enskilda insatser är utvärderade, att målformuleringar är förtydligade och är konkretiserade utifrån klienternas egna önskemål samt att personalens kunskap om forskning och evidensbaserade metoder är förbättrade. Organisering och styrformer Projektet leds av en styrgrupp med projektledare, vårdadministrativ chef från psykiatrin, representanter från brukarorganisationerna IFS och RSMH, enhetschefer beställare från socialpsykiatri, enhetschef utförare från socialpsykiatri, bitr. enhetschef boendestöd, bitr. enhetschef sysselsättning samt bitr. enhetschef beställare. Arbetsgruppen består av sex personer, projektledarens samt en person från vardera arbetsgrupp (boendegrupp, boendestöd, beställare, sysselsättningsverksamhet, samt psykiatrin). Projektet utvärderas med hjälp av en extern forskare från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Utgångspunkter - när utbildning inleddes och avslutades Vid socialpsykiatrin, Södermalms stadsdelsförvaltning, har utbildningsinsatser avseende nämnda metoder pågått under flera år. Vissa utbildningar inom MI har dock legat utanför ramen för detta projekt medan andra MI utbildningar ingår. De olika delarna syftar dock tillsammans att uppnå syfte och målet med detta projekt och att den nya kunskapen ska omsättas praktiskt i verksamheten. Avseende MI så har utbildning och implementering pågått sedan I MI utbildningen har ingått grund- och fördjupningsutbildning samt boosterdagar. Därutöver har medarbetare inom enheten utbildats till MI ledare därutöver har andra specifikt inriktade kurser också genomförts (se 3:4). Den första utbildningen i SSD och Måluppfyllelseskalan (GAS) genomfördes i två pilotprojekt Utifrån resultaten från pilotprojektet beslutades en fortsatt satsning på och utveckling av dessa metoder. Under 2011 genomfördes dock ingen regelrätt utbildning i SSD utan mer i form av en läs/studiegrupp. Under 2012 har utbildning i SSD genomförts i samarbete med Stockholms stads utvecklingsenhet och Socialstyrelsen, en utbildarutbildning planeras att genomföras i november Fyra kurser för medarbetare i Måluppfyllelseskalan (GAS) har genomförts sedan pilotprojektet 2010 till och med hösten Under 2012 har även cheferna utbildats i en beteendebaserad metod i samband med att metodutvecklaren genomförde ett uppdrag för att bli certifierad organisationskonsult inom BAOU (Beteendeanalytiska organisationsutveckling). 2. Personalgrupper Antal personal som omfattas av projektet är 85 personer. Från Beställar- och utförarenheterna för socialpsykiatri på Södermalm stadsdelsförvaltning deltar alla medarbetare (66 personer) 3

4 men alla genomgår inte alla utbildningar (se bilaga 1). Personalgrupperna är chefer, boendestödjare, biståndshandläggare, medarbetare inom sysselsättningsverksamhet samt arbetsterapeuter (se även bilaga 1). Från psykiatrin deltar 19 personer i utvalda delar. 3. Kompetenssatsningens innehåll 3:1 Utvecklingsprogram. Avseende MI, GAS och SSD är kriterierna för att behärska metoderna att delta i teoretisk undervisning, att öva genom t ex rollspel eller att lösa uppgifter och därefter träna i form av att använda sig av metodiken i arbetet. Feedback från utbildare och/eller handledare samt från KI vid inspelade MI samtal är också andra viktiga komponenter i inlärning av nya färdigheter. Andra delar som bedöms nödvändiga är att det finns metodgrupper och/eller handledning för möjligheten att problemlösa tillsammans med kollegor och metodutvecklare och/eller handledare. 3:2 Utbildningsmodeller/moduler Single System Design (SSD) Upplägget för utbildning är två heldagar med teori varvat med övningar i att genomföra de åtta steg som ingår i SSD-metodiken. Några regler för kursintyg/examination finns inte ännu. Ett metodpaket för SSD har tagits fram under 2012 i samarbete med Utvecklingsenheten i Stockholm Stad. Deltagarna har därefter fått tillgång till metodhandledning enligt individuella behov/önskemål. Goal Attainment Scaling (GAS). Kursen består av två halva dagars utbildning, totalt 7 timmars undervisning, med teori varvat med övningar. Deltagarna erbjuds därefter 3-6 timmars handledning i metodiken i grupp samt har tillgång till metodhandledning individuellt via mail genom att man skickar sina GAS-blanketter för feedback och/eller att man träffats med metodutvecklaren. Motivational Interviewing (MI). Majoriteten av medarbetare har utbildats i MI innan 2012, både grundutbildning och fördjupningsutbildning. Nyanställda ges grundutbildning och fördjupningsutbildning i MI utanför ramen för detta projekt. Projektets fokus med MI är att genom flera interventioner skapa förutsättningar för medarbetare att öka och behålla sina färdigheter i MI. Boosterdagar Boosterdag har arrangerats i syfte att få påfyllning av och uppdatering om ändringar i metoden. Innehållet i Boosterdagarna som genomförts under 2012 var att träna på MI-i vardagen/vid korta interventioner. Fokus var hur man kan tillämpa MI i styrande samtal, vid lyssnande samtal samt vid rådgivande samtal. Inspelade samtal Medarbetare skickar in samtal för kodning till Karolinska Institutet en gång per termin i utbildningssyfte för att få feedback på hur mycket MI som används i samtalet. Återkoppling 4

5 sker i skriftligt form med stöd av det protokoll som fås från KI samt i ett återkopplingssamtal med metodutvecklaren där man utifrån protokollet går igenom vad som var bra i samtalet och vad man kan träna mer på. MI grupper Det finns 6 MI grupper och 10 MI gruppledare inom enheten för socialpsykiatri, beställare och utförare. Gruppledarna lägger själva upp sitt arbetssätt, teman för träffarna, hur ofta de ses och vad de gör. Gemensamt är att de leds av en MI-coach som är en kollega med särskilt ansvar för att hålla i strukturen i form av att boka tid, lokal och arrangera teman och program för gruppträffarna. MI coacherna träffas med metodutvecklaren 2-3 gånger per termin för att berätta för varandra om hur det går i de olika grupperna och dela idéer och tips. MI för MI-ledare En utbildningsdag arrangerade i januari för MI ledarna med temat hur bedriva MI i grupp. En halv dag planeras även genomföras i november. Syftet är att få en genomgång av nyheter i MI då en ny handbok nyligen publicerats av grundarna till metoden. Ett Självständigt Liv (ESL) Under 2012 har ingen ESL utbildning arrangerats enligt planerat. Se avsnittet hinder under punkt 8. Kognitiva hjälpmedel För arbetet med kognitiva hjälpmedel finns ingen utbildningsmodul att beskriva eftersom projektets syfte har varit att informera brukare och personal om kognitiva hjälpmedel. En temadag har arrangerats för brukare på sysselsättningsverksamheten Aktivitetshuset. Under dagen kom sammanlagt 45 besökare för att titta på hjälpmedel och för att ställa frågor till arbetsterapeuterna. Informationsfilmen En krycka för själen visades vid tre tillfällen och besökarna fick några enklare hjälpmedel i gåva. En halv dags föreläsning för personal ska även genomföras på psykiatrin under hösten Tre personer har även deltagit i en en-dags konferens anordnad av Hjälpmedelsinstitutet om hur smarta telefoner och applikationer kan användas som kognitiva hjälpmedel. BAOU Beteendeanalytisk organisationsutveckling Utbildning och coachning i BAOU för chefer har genomförts under hösten 2011 och våren 2012 i form av fyra utbildningstillfällen á 2-3 timmar om BAOU och Beteendeanalytiskt ledarskap med fokus på feedback för alla enhetschefer och biträdande chefer inom socialpsykiatrin, samt tre utbildningstillfällen med de tre utförarcheferna. Teori har blandats med praktiska övningar och gruppdiskussioner. Därutöver har de tre cheferna inom socialpsykiatri utförare haft individuell coaching av metodutvecklaren i metoden. 3:3 Utbildningsmaterial förteckning Här listas de utbildningsmaterial (böcker, filmer, videos etc.) som använts i utbildningarna. 5

6 SSD Bergström, U., & Nyström, S (2012) Med målet i sikte. Målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda klienter. Socialstyrelsen (Artikelnr ) Bloom, M., Fischer, J. & Orme, J., (2009). Evaluating practice: guidelines for the accountable professional. 6th edition. GAS Kiresuk, T., Smith, A., & Cardillo, J., (1994) Goal Attainment Scaling: Applications, theory, and measurement, New York: Psychology press Lindstedt, H; & Ivarsson, A-B., (2008). Goal Attainment Scaling GAS Måluppfyllelseskala: Manual, skriftserie i vårdvetenskap 3, Örebro Universitet. MI Holm Ivarsson, B., Ortiz, L., & Wirbring, P., (2011). MI Motiverande samtal. Praktiska handbok för socialt arbete. Stockholm: Gothia Förlag Näsholm, C., & Barth, T., (2006). Motiverande samtal MI: Studentlitteratur Ortiz, L., (2011). Motiverande Samtal med Ungdomar. Stöd vid rådgivning om levnadsvanor.: Karolinska Institutets Folkhälsoakademi: 2010:14 Ortiz, L., (2011). Motiverande samtal i grupp. Hur kan MI användas med grupper vid coaching eller handledning? En guide. Till kunskap Liria Ortiz AB. Ortiz, L. (2010). Motiverande samtal i teori och praktik. Hur kan MI användas inom habilitering? En handbok. Till kunskap Liria Ortiz AB. Miller, W. R., Rollnick, S., (2012) Motivational Interviewing, Third Edition. Helping People Change. Guilford Press Rosengren, D., (2012) Motiverande samtal - MI : en praktisk handledning: Studentlitteratur AB Folkhälsoguiden, Kognitiva hjälpmedel Informationsfilm En krycka för själen. Producerad av Fireturtle productions AB för Hjälpmedelsinstitutet BAOU Olofsson, R., (2010). Beteendeanalys i organisationer. Stockholm; Natur och Kultur 6

7 3:4 Kategorisering av projektets innehåll och inriktning år 2012 Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av projektet under år 2012 perspektiv och metoder Återhämtning/Bemötande Case Management enligt ACT-modell (CM/ACT) Case Management enligt modell Integrerad psykiatri (CM/IP) Case Management annan modell (CM) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) Ett Självständigt Liv (ESL) Supported Employment (SE) Psykopedagogisk Intervention (PPI) Annat innehåll? Målformulering och uppföljning. Goal Attainment Scale (GAS) Annat innehåll? Systematisk uppföljning och utvärdering av insatser. Single System Design (SSD). Fr o m okt 2012 nytt svenskt namn MOS-Målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda klienter Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av projektet under år 2012 särskilda ämnen i fokus Att förebygga hot och våldssituationer Att förebygga självmord Hälsa och livsstil Annat särskilt ämne i fokus? Ange vad! Målformulering och uppföljning X X X X Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av projektet under år 2012 särskilda grupper i fokus Barn, unga och föräldrar Äldre Personer med missbruk och psykisk ohälsa Personer med neuropsykiatriska tillstånd Personer med utländsk bakgrund/flyktingar med psykisk ohälsa Annan grupp? Ange vilken! Vuxna personer med psykisk ohälsa X 7

8 4. Utbildningarnas omfattning under 2012 Ingen av utbildningarna kategoriseras in under högskolekurs. X= antal dagar eller sammanlagda timmar som ryms inom det tidsspann som angetts enligt den vänstra kolumnen. Utbildningsläng d alt. kurs med högskolepoäng SSD-studiecirkel inkl handledning 0,5-1 dag exklusive högskolekurser 2-5 dagar exklusive högskolekurser Antal utbildningsdagar /högskolekurser Antal deltagare * Varav deltaga re utan högskol e- examen Deltagare anställda av: Landsting Kommun X Annan Utbildningsläng d alt. kurs med högskolepoäng GAS Kurs inkl handledning 0,5-1 dag exklusive högskolekurser 2-5 dagar exklusive högskolekurser Antal utbildningsdagar /högskolekurser Antal deltagare * Varav deltaga re utan högskol e- examen Deltagare anställda av: Landsting Kommun X Annan Utbildningsläng d alt. kurs med högskolepoäng Antal utbildningsdagar /högskolekurser Antal deltagare * Varav deltaga re utan högskol e- Deltagare anställda av: Landsting Kommun Annan 8

9 MI MI grundutbildning (psykiatri) examen 4 19? 19 Fördjupningsut bildning MI Booster MI dag för MI 1, ledare MI på Aktivitetshuset Halv dag Utbildningsläng d alt. kurs med högskolepoäng Kogn Hjälpmedel, Föresläsning + Konferens 0,5-1 dag exklusive högskolekurser 0,5-1 dag exklusive högskolekurser Antal utbildningsdagar /högskolekurser Antal deltagare * Varav deltaga re utan högskol e- examen Deltagare anställda av: Landsting Kommun Annan X Föreläsning Vet ej? Ej genomf örd ännu X Konferens Uppföljning och utvärdering Uppdraget att genomföra utvärdering har institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Slutrapport avseende utvärderingen av projektet ska färdigställas under Delrapporter som skapats under 2012, se bilagorna 1 och 2. Bilaga 1 är den andra av tre planerade mätningar som undersöker resultatet av utökade utbildningsinsatser för personalen och beskriver situationen i april-maj 2012 samt förändringar mellan 2011 och Ett andra syfte var att utvärdera om klienternas innehav och användning av kognitiva hjälpmedel har ökat 2012 jämfört med

10 Bilaga 2 är en sammanställning av fyra fokusgruppsintervjuer som gjordes juni och september 2011 med syftet att undersöka klienternas uppfattning om Södermalms stadsdelsförvaltning beviljat boendestöd och sysselsättning. 6. Resultat och effekter I detta avsnitt redovisas ett urval av resultat från bilaga 1 och 2 (delrapporter i utvärderingen) samt annan statistik. För en genomgång av metod hänvisas till dessa dokument bilaga 1 och 2. Mål i projektet: - Att brukarinflytandet har förbättrats - Att resultatet av enskilda insatser har utvärderats - Att målformuleringar förtydligats och konkretiserats utifrån klienternas egna önskemål - Att medarbetarens kunskap om forskning och evidensbaserade metoder har ökat. Bedömning av om utbildningsinsatserna leder mot målen i projekten utgår från antagandet att har man använt sig av metoderna GAS och SSD så förbättras brukarinflytandet genom att man arbetar med de problem och mål som är angelägen för den enskilda klienten. Målformuleringar förtydligas och konkretiseras utifrån klienternas egna önskemål och resultatet av enskilda insatser följs upp på ett systematiskt sätt. Genom MI får man redskap att arbeta med de problem och mål som är angelägna för brukarna att arbeta med. Genom att använda alla tre metoder antas personalens kunskap om evidensbaserade metoder förbättras. 6:1 Medarbetare Utbildning i och användning av metoderna All personal (n=54 t.o.m. 2012) uppger att de deltagit i minst en utbildning i arbetsmetoderna SSD, GAS och MI. Samma person kan förekomma i fler än en utbildning. Fyrtiotre personer använde sig av sin nya kunskap 2011 och motsvarade siffra för 2012 var 31 personer. MI är den metod som flest personal fått utbildning i och även använder. SSD är den metod som lägst antal personal är utbildade i och använder. Tabell 2. Antal personal som rapporterar att de deltagit i utbildningar och som använder metoderna regelbundet fördelade på verksamheter. SSD GAS MI Verksamheter Utbildning Använder Utbildning Använder Utbildning Använder (2011/2012) Beställare (n=12/11) Aktivitetshuse t (n=9/6) Boendestödjar e (n=15/20) Boendegruppe n (n=13/13) Total (n=49/51)

11 I tabell 4 presenteras den personal som utbildats i någon av de tre metoderna och deras uppfattning t.o.m Samtliga påståenden besvarades genom att sätta ett kryss, som bäst motsvarade personens aktuella uppfattning, på en tio centimeter lång linje med extrema ändslut som 1=Inte alls till 10=Väldigt mycket (Visual Analoge Scale, VAS-skala). Personalen rapporterade att av de tre metoderna har de bäst användning och kände de sig mest säkra att använda sig av MI i arbetet. Personalen ansåg vidare att klienterna var mest delaktiga i sin förändring och arbetet kändes mer meningsfullt om de använde SSD, däremot uppgav personalen att de kände sig osäkra att använda SSD. Avseende personalens uppfattning av Måluppfyllelseskalan (GAS) så kan arbetet kännas mer meningsfullt när den metoden används. Tabell 4. Beskrivning av personalens uppfattning om arbetsmetoderna fördelade på antal personal som utbildats i någon eller flera av arbetsmetoderna t.o.m (n=102). SSD (n=17) GAS (n=32) MI (n=53) Påståenden om arbetsmetod Medelvärde Medelvärde Medelvärde Standard - avvikels e Standard - avvikels e Standard - avvikels e har god användning i mitt arbete 4,13 2,14 4,12 2,51 6,66 2,28 känner mig säker att använda 3,37 1,51 4,59 2,60 5,56 2,38 klienterna är mer delaktiga i förändring 5,54 2,24 4,56 2,49 5,21 2,57 Klienterna får ett bättre liv 4,28 2,16 4,11 2,03 4,03 2,02 Mitt arbete är mer meningsfullt 5,27 2,76 4,91 2,34 5,00 2,48 Hjälpa klienterna till ett bättre liv 4,82 2,07 4,74 1,94 4,78 2,27 Not: Siffror i fetstil anger högsta medelvärden för respektive arbetsmetod. Kursivering anger lägsta medelvärden. Medelvärdets standardavvikelse informerar om att det finns stor variation hur personalen skattat sin uppfattning. Ju högre standardavvikelse desto större variation av medelvärdet inom gruppen. Särskild vaksamhet gäller för medelvärden där få personer lämnat svar t. ex. SSD. Det betyder att inom personalgruppen finns många skilda uppfattningar. Tillämpning av Måluppfyllelseskalan (GAS) Från mars 2011 fram till sept 2012 har 31 ifyllda formulär lämnats som underlag till utvärderingen. Totalt har 32 mål formulerats. De uppsatta målen var fördelade på 20 klienter. Trettioen mål var ifyllda enligt anvisningarna som anges i manualen för Måluppfyllelseskalan. I ett formulär var startnivån angiven som förväntad utfalls nivå, vilket innebär att klienten började på den nivå som han/hon förväntades nå, alltså kunde ingen förändring noteras (figur 1). I alla 32 mål var Steg för måluppfyllelse och angett datum för Uppföljning korrekt ifyllda. De fyra graderingsfaktorerna för att mäta förändring användes enligt följande: Förmåga=6 mål, Frekvens=22 mål, Hjälp och stöd=0 mål och Varaktighet=2 mål. Två mål i två formulär var felaktigt graderade och det var därför inte möjligt att mäta förändring i dessa fall. Arton av de 32 uppsatta målen uppnåddes, varav sex mål hade en högre utfallsnivå än förväntad, se figur 1. Av de 14 målen som inte uppnåddes kunde fyra mål ses som en förbättring och ett mål som försämring. För de övriga sju, ej uppnådda, målen 11

12 skedde ingen förändring. Tretton klienter hade ett mål vardera, sex klienter hade två till fem uppsatta mål vardera. Målen för två av dessa klienter hade justerats och anpassats efter uppföljningsperioderna så att klienterna till slut hade ett realistiskt, tydligt och mätbart mål (bilaga 1) Antal mål startpoäng utfallsnivå, poäng Måluppfyllelseskalan Figur 1. Presentation av startpoäng och poäng för utfallsnivå, enligt Måluppfyllelseskalan, för 32 uppsatta mål. Tillämpning av Single System Design (SSD) 2010 (pilotprojekt) SSD har använts med 2 brukare 2011 SSD har använts med 4 brukare 2012 SSD har använts med 2 brukare samt delar av metodiken har använts i en grupp på 6 personer ett av stadsdelens boende. Källa: Metodutvecklare/projektledare Tillämpning av MI 2011 skickade 54 % av medarbetare (35 av 65) in MI samtal till Karolinska Institutet. En tredjedel av dessa (11 av 35) hade 3.5 eller mer i MI-anda vilket är det referensvärden som Södermalm valt att ha som godkänt MI-samtal skickade 48 % av medarbetare (31 av 64) in samtal. En tredjedel av vårens inlämnade samtal (9 av 27) hade 3.5 eller mer i MI-anda. Höstens samtal lämnas in den 15 oktober därför finns inte resultat av dessa ännu. Källa: Metodutvecklare/projektledare Förändring av arbetsuppgifter Några av personalen har fått förändring av arbetsuppgifter till följd av förstärkt kompetens efter avslutad kurs. Det gäller två av MI ledarna som kommer att få förändring av arbetsuppgifter, bl a återkoppling av kodade MI samtal. De personer som kommer att gå SSD utbildarutbildning (5 personer) i november kommer därefter ha uppdrag att utbilda i SSD 12

13 (eller MOS som är det nya namnet) i stadsdelen men även utbilda i andra stadsdelar en till ett par gånger per år. 6:2 Verksamheter Inga mätningar har gjorts avseende punkterna under 6:2 6:3 Organiserat brukarinflytande och anhörigsamarbete Inför starten hade vi kort om tid vilket gjorde att brukarorganisationerna fick knappt om tid att komma med synpunkter på projektansökan. Ansökan sändes både till IFS och RSMH. IFS avstod att kommentera innehållet då styrelsen inte hann träffas innan vi behövde synpunkterna. RSMH ställde sig helt bakom vår ansökan. IFS och RSMH medverkar i Styrgruppen för projektet som adjungerade medlemmar. Informationsutbyte sker kontinuerligt och synpunkter hämtas upp från brukarrepresentanterna. Brukarorganisationerna har även fortlöpande fått information om projketutvärderingen som Uppsala universitet gör och i samband med återrapportering av utvärderingen har synpunkter inhämtats, både muntligen vid möten och genom att möjlighet funnits att lämna skriftliga synpunkter på delrapporten. På de brukarmöten som socialpsykiatrin regelbundet har några gånger per år finns representanter från RSMH, IFS och Ananke närvarande. Även detta är ett forum för dialog kring projektet. Vad gäller brukarmedverkan som utbildningsanordnare, kurslärare eller deltagare har vi istället valt att köpa in externa utbildare. Utbildningarna är så specialiserade på specifika metoder att det har varit svårt att få kunskapsstöd från brukarorganisationer för att utveckla detta. Den betydelse brukarorganisationernas medverkan har är att det underlättar att bland brukarna förankra metoder om brukarorganisationerna står bakom satsningen. Det är också ett stöd för förvaltningen att förankra en förändring och implementera och utveckla nya metoder inom vår egen organisation och profession om brukarorganisationerna uttalat står bakom projektet. Detta har t ex skett med GAS där brukarorganisationerna uttrycker att metoden stärker den enskildes medverkan i sin rehabilitering, metoden är tydlig och lätt att följa upp vilket underlättar feedback om förändring. Vår ambition är att fler brukarorganisationer ska delta och via brukarmötena försöker vi få fler att engagera sig i projektet. 6:4 Brukare/patienter/klienter För att få reda på klienternas uppfattning om insatserna som ges och undersöka klienternas upplevelse av inflytande och delaktighet i den egna rehabiliteringsprocessen samt självständighet i det egna livet genomfördes fyra fokusgrupper med brukare under 2011 som sammanställts i en delrapport (bilaga 2). Uppföljande intervjuer planeras under

14 Kognitiva hjälpmedel/brukare Projektet har under 2011 och 2012 arrangerat en temadag per år för brukare på sysselsättningsverksamheten Aktivitetshuset. Under temadagen 2012 kom sammanlagt 45 brukare för att titta på en film om hjälpmedel, titta på hjälpmedel och för att ställa frågor till arbetsterapeuterna. Besökarna var mycket intresserade. Många frågade och diskuterade kognitiva hjälpmedel och jämförde mobilen med smartphone som hjälpmedel. Det märktes tydligt att både unga som äldre var intresserad av att lära sig ny teknik och utnyttja den potential som smartphone erbjuder. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel och ge information till brukarna om de produkter som finns. Intresse finns men det är fortfarande inte lätt-tillgängligt att få kognitiva hjälpmedel på Södermalm. Arbetsterapeuterna hänvisade intresserade brukare till vårdcentral och psykiatri för att få korrekt information vilka hjälpmedel man kan få. För de brukare som bor i stadsdelens egna boende kan de kommunalt anställda arbetsterapeuterna förskriva kognitiva hjälpmedel. 7. Målet att mer långsiktigt trygga kompetensutvecklingen Hur förhåller sig resultat och effekter till detta långsiktiga mål och till era egna uppsatta mål? Utifrån personalens självskattning 2012 avseende utbildning i och användning av de nya kunskaperna så använder 53 % av personalen som utbildats i MI metoden, 15 % av de som utbildats i Måluppfyllelseskalan/GAS använder metoden samt 15 % av de som utbildats i SSD använder metoden. Så avseende målet att målformuleringar ska förtydligas och konkretiseras utifrån klienternas egna önskemål och att resultatet av enskilda insatser ska utvärderas så är bedömningen att metoderna Måluppfyllelseskalan/GAS och SSD används i låg grad. I de fall man har använt Måluppfyllelseskalan/GAS så har uppföljning genomförts och genom detta vet vi att 18 av de individuellt formulerade 32 uppsatta målen uppnåddes, varav sex mål hade en högre utfallsnivå än förväntad. Av de 14 målen som inte uppnåddes kunde fyra mål ses som en förbättring och ett mål som försämring. För de övriga sju, ej uppnådda, målen skedde ingen förändring. Vad den låga användningen av GAS och SSD beror på kan vi endast spekulera i. Vi ser framemot utvärderingen som kan koppla resultaten till teori kring implementering och organisationsteori för att bringa kunskap kring detta. Tills dess refereras till Vedung (1998) som menar att det är lättare att införa en metod/arbetssätt som liknar den metod/arbetssätt som redan används. MI är inte helt väsensskild från hur många tidigare har arbetat inom socialpsykiatrin. MI arbetet har till stor del handlat om att få ett gemensamma synsätt, tillvägagångssätt men även en gemensam terminologi för det motiverande arbetet. GAS och SSD är däremot ett nytt sätt att arbeta. Det metodiska arbetssättet där man stegvis i samtal med klienten närmar sig en målformulering är nytt. Att därefter ägna tid åt att hitta sätt att mäta om målen nås i varje individuellt fall och att noggrant följa upp detta är också nytt. Vi är mer vana med att snabbt sätta igång med insats och hjälpa till. Det kräver inte bara envishet och vilja från chefer och medarbetare utan även system och strukturer för att lyckas uppnå en sådan kursändring. Vi får inse att det är en omfattande uppgift som kräver lång tid att 14

15 implementera systematiska arbetsmetoder som GAS, SSD och MI i en stor personalgrupp som arbetar med multiproblematiska klienter. Det är därför extra viktigt att cheferna under hösten 2012 formulerar en långsiktig kompetensplan för att skapa hållbarhet över tid. Har ni byggt långsiktiga strukturer? Långsiktiga strukturer är under uppbyggnad. MI grupper har skapats. Två gånger per år ska medarbetare ha möjlighet att skicka in samtal till KI för feedback. När det gäller måluppfyllelseskalan (GAS) så har cheferna beslutat att beställarna i sin beställning till utförarna som en rutin ska skriva att minst ett av målen ska formuleras och följas upp enligt denna metod. På så sätt förväntar man sig att utförarna ska använda måluppfyllelseskalan i en högre grad som en rutin i arbetet samt att beställarna använder uppföljningen som en del av den information de inhämtar i sitt arbete inför nya bedömningar och beslut. För att kunna följa upp resultat på gruppnivå så ska en excelfil tas fram. Avseende SSD så skapar Utvecklingsenheten på Socialtjänstförvaltningen i Stockholm stad ett nätverk av utbildade personer och utbildare som ska träffas en eller två gång per år och utbyta erfarenheter. Från Södermalm ska fem personer gå utbildarutbildning, på så sätt ska det finnas egna utbildare inom denna metod. I de fall man har använt SSD i sitt arbete så ska dessa exempel sparas och avidentifierats för att kunna dokumentera metodutvecklingen inom detta område. Är strukturen gemensam för landsting och kommun(er)? Nej. Psykiatrins medarbetare har deltagit i endast grundutbildning inom MI men dock blivit erbjudna att gå både GAS och SSD utbildning. På vilket sätt ingår organisationer som företräder personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och anhöriga i den långsiktiga kompetensutvecklingen? I styrgruppen ingår representanter från IFS och RSMH. Nej Nej Är den länsövergripande? Finns planer för webbaserad utbildning eller distansutbildning de närmaste åren? Finns en långsiktig kompetensplan för de närmaste åren? Innehåll och utförare? Nej. Men under hösten 2012 eller våren 2013 bör en långsiktig kompetensplan formuleras så att det finns en planering för vilken funktion i organisationen som ska göra vad. Ev. avtal med högskola/universitet eller andra utbildningsanordnare om återkommande fortbildningar? Ja, avtal kommer att skrivas mellan Utvecklingsenheten på Socialtjänstförvaltningen Stockholm Stad och de fem SSD/MOS utbildare som utbildas i november 2012 så att dessa 15

16 personer ska kunna utbilda även i andra stadsdelar än på Södermalm. Avtal bör även skrivas med utbildare avseende Måluppfyllelseskalan för återkommande utbildning och handledning. 8. Hinder, stötestenar och ev. avvikelser från projektplanen ESL ESL utbildningen har inte genomförts enligt planerat vilket gör att psykiatrins deltagande i projektet har varit låg (psykiatrin skulle delta i ESL + kogn hjälpmedel). Psykiatrin önskade istället utbildning i MI under 2012 varför beslut har tagit om att inte satsa på ESL enligt plan men däremot utbilda i MI. På så sätt lär sig kommun och psykiatrin en gemensam metod. Under 2011 och även under 2012 har organisationsförändringar genomförts inom kommunen. Detta i kombination med att medarbetare inom kommunen börjar lära sig att tillämpa SSD, GAS och MI i sitt arbete har gjort att beslut tagits om att prioritera dessa tre metoder och inte fullfölja planen om utbildning inom ESL. Projektet avslutas 2012 Att arbeta med detta i projektform kommer att avslutas 2012 och inte 2013 som var planerat. Detta pga av en omorganisation som träder i kraft fr o m 2013 samt pga att projektledaren har nya arbetsuppgifter fr o m Arbetet med att implementera metoderna avslutas dock inte utan fortsätter enligt den plan som bör formuleras under hösten Utvärderingen av projektet ska även genomföras enligt en plan som planeras att utformas under hösten Framgångsfaktorer och framtid Viktiga förutsättningar och handlingar som bedöms leda till måluppfyllelse är att: Det är viktigt att cheferna under hösten 2012 formulerar en långsiktig kompetensplan för att säkra att det finns en tydlig planering för vilken funktion i organisationen som ska göra vad avseende de olika metoderna. Organisationen för förskrivning av kognitiva hjälpmedel behöver tydliggöras så att alla medarbetare vet var de kan hänvisa eller vända sig för att stödja brukare att få tillgång till kognitiva hjälpmedel. System och rutiner behöver skapas för att sammanställa resultat på gruppnivå (Måluppfyllelseskalan/GAS) för att återkoppla till personal, politiker och brukarorganisationer om insatserna leder till de mål brukarna formulerat. Strukturer för metodhandledning behöver skapas genom att t ex skriva avtal med utbildare avseende Måluppfyllelseskalan och för återkommande utbildning och handledning eller andra sätt att erbjuda arbetsförlagd handledning. Användning av metoderna behöver systematiseras in i det vardagliga arbetet så att de blir ett naturligt arbetssätt och inte något man gör utöver sitt vanliga arbete (t ex genom det beslut som tagits av cheferna avseende måluppfyllelseskalan/gas att beställarna i sin beställning till utförarna som en rutin ska skriva att minst ett av målen ska formuleras och följas upp enligt denna metod. På så sätt förväntar man sig införa 16

17 som rutin att utförarna ska använda måluppfyllelseskalan samt att beställarna använder uppföljningen som en del av den information de inhämtar i sitt arbete inför nya bedömningar och beslut). Det behöver skapas en verksamhetsdatabas där resultat av utvärderingar enligt SSD/MOS och måluppfyllelseskalan/gas samlas så att kunskapen bli tillgänglig. Man behöver informera brukarna om arbetssätten och vad det innebär, t ex skapa en broschyr och besluta om vem som delar ut denna och informerar om detta. Slutligen när metoderna är implementerade och används reguljärt i verksamheten vore det önskvärt att genomföra en effektutvärdering av t ex måluppfyllelseskalan/gas för att se om arbetssättet är positivt eller inte för klienten. En framåtblickande bedömning i ett mer långsiktigt perspektiv: Socialpsykiatrin inom Södermalms stadsdelsförvaltning har kontakt med och ger insatser för ca 300 klienter varje år. För denna stora klientgrupp har genom IMU projektets genomförande påbörjats ett bemötande med ett systematiskt arbetssätt och att insatserna för klienterna följs upp. Det metodiska arbetssättet där man stegvis i samtal med klienten närmar sig en målformulering är nytt. Att därefter ägna tid åt att hitta sätt att mäta om målen nås i varje individuellt fall och att noggrant följa upp detta är också nytt. Vi är mer vana med att snabbt sätta igång med insats och hjälpa till. Det kräver inte bara envishet och vilja från chefer och medarbetare utan även system och strukturer för att lyckas uppnå en sådan kursändring. Vi får inse att det är en omfattande uppgift som kräver lång tid att implementera systematiska arbetsmetoder som GAS, SSD och MI i en stor personalgrupp som arbetar med multiproblematiska klienter. Det är därför extra viktigt att cheferna under hösten 2012 formulerar en långsiktig kompetensplan och planerar för att skapa organisatoriskt stöd för medarbetarna att använda metoderna i sitt arbete. På så sätt kan målen uppnås och bli hållbara i ett mer långsiktigt perspektiv. Referenser Vedung. E., (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 17

18 10. Till projektkatalog sammanfattning Projektets namn: IMU - Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder. Projektägare: Södermalm Stadsdelsförvaltning, Stockholm Stad. Projektledare/rapportförfattare: Anna Gärdegård, , Anna.gardegard@stockholm.se Syfte och mål Syftet med projektet är att kompetensen och användning av metoderna Single System Design (SSD), Goal Attainment Scaling (GAS), Motivational Interviewing (MI) ska öka hos medarbetaren och att användning av kognitiva hjälpmedel ska öka hos klienterna. Några viktiga mål med projektet är att brukarinflytandet är förbättrat, resultatet av enskilda insatser är utvärderade, att målformuleringar är förtydligade och är konkretiserade utifrån klienternas egna önskemål samt att personalens kunskap om forskning och evidensbaserade metoder är förbättrade. Innehåll Under har årligen återkommande utbildningar i ovan nämnda metoder samt årligen återkommande föreläsningar om kognitiva hjälpmedel för medarbetare samt årligen återkommande information om kognitiva hjälpmedel för brukare genomförts. Alla medarbetare i kommunen planeras delta i projektet och ta del av samtliga delar i det men med skiftande fördjupning beroende på arbetsuppgifter. Från landstinget deltar behandlingsansvariga och kontaktpersoner i de delar som gäller kognitiva hjälpmedel och MI. Under 2012 har även cheferna i kommunen genomgått utbildning i och fått handledning i BAOU- Beteendeanalytisk organisationsutveckling. Resultat Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har uppdraget att utvärdera projektet och slutrapporterar under Två delrapporter biläggs denna återrapportering. Utifrån personalens självskattning 2012 avseende utbildning i och användning av de nya kunskaperna använder 53 % av personalen som utbildats i MI metoden, 15 % av de som utbildats i Måluppfyllelseskalan/GAS använder sig av sina nya kunskaper samt 15 % av de som utbildats i SSD använder metoden. Avseende målet att målformuleringar ska förtydligas och konkretiseras utifrån klienternas egna önskemål och att resultatet av enskilda insatser ska utvärderas så är bedömningen att metoderna Måluppfyllelseskalan/GAS och SSD används i låg grad. I de fall man har använt Måluppfyllelseskalan/GAS så har uppföljning genomförts och genom detta vet vi att 18 av de individuellt formulerade 32 uppsatta målen uppnåddes, varav sex mål hade en högre utfallsnivå än förväntad. Av de 14 målen som inte uppnåddes kunde fyra mål ses som en förbättring och ett mål som försämring. För de övriga sju, ej uppnådda, målen skedde ingen förändring. Att ägna tid åt att specificera mål och hitta sätt att mäta om målen nås i varje individuellt fall och att systematiskt följa upp detta är ett nytt sätt att arbeta. Det är en omfattande uppgift som kräver lång tid att implementera systematiska arbetsmetoder som GAS, SSD och MI i en stor personalgrupp som arbetar med multiproblematiska klienter. Ett arbete som har påbörjats i och med detta projekt. 18