1. Projektets namn/kodbeteckning projektägare och medsökande

Transkript

1 Projektplan 1. Projektets namn/kodbeteckning projektägare och medsökande Projektets namn: Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder Kodnamn: IMU-Södermalm Projektägare: Södermalm Stadsdelsförvaltning, Stockholm Stad Medsökande: Stockholms läns landsting, psykiatri Södra. 2. Läge och utvecklingsplan Tidigare och pågående aktiviteter på området Södermalm stadsdelsförvaltning träffade 2007 en överenskommelse med Socialstyrelsen (IMS) om ett samarbete som innebar att Individ och familjeomsorgen skulle utgöra en försöksarena för hur man bygger upp en kunskapsbaserad socialtjänst. Under de tre åren ( ) har Södermalm fungerat som en pilotkommun där olika bedömningsmetoder och nya lokala uppföljningsmetoder har testats. IMS har även testat metoder att analysera organisationens beredskap för förändring (ORC) och bidragit med föreläsningar. Stadsdelen har dessutom haft stöd av forskare i lokala utvärderingar som gjorts. För Södermalms del har samarbetet syftat till att brukarna i större utsträckning än tidigare ska få utredningar och insatser som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Satsningen har bland annat lett till att användningen av bedömningsinstrument ökat i de sociala utredningarna. För Södermalms del har stödet från IMS blivit en bas att utgå ifrån i arbetet med att införa en evidensbaserad praktik men det är ett långsiktigt förändringsarbete. Samarbetet med IMS avslutades under december Ett samarbetsprojekt fortsatte dock t o m juni 2010 ett pilotprojekt som gällde att prova metoden Single System Design (SSD). Single System Design (SSD) SSD är en individuell uppföljnings- och utvärderingsmetod som används för att systematiskt följa och utvärdera arbetet. Metoden går ut på att man i samarbete med klienten bestämmer vad som är viktigt att jobba med (t ex att öka ett målbeteende eller minska ett visst problem). Med utgångspunkt från problemformuleringen och mätbara mål, planeras en insats och därefter görs mätningar före, under och efter insats. Resultaten från mätningarna kan sedan illustreras grafiskt, och skillnader kan beräknas och jämföras. Eventuella förändringar eller brist på sådana kan tydligt åskådliggöras och ge er en naturlig återkoppling samt stöd för fortsatt planering. Inom enheten för socialpsykiatri deltog 3 boendestödjare och 2 socialsekreterare, metodutvecklaren och chefer i projektet. Totalt deltog 3 enheter och 17 personer från Södermalm i projektet. Inom enheten för socialpsykiatri prövades SSD på 3 klienter. Socialstyrelsens utvärdering av projektet är ännu inte klar. GAS Goal attainment scale Parallellt med SSD prövades även en annan metod för systematisk uppföljning på individnivå, GAS Goal attainment scale. Metoden kan användas i kombination med SSD (Bloom, M., Fischer, J. & Orme, J Evaluating practice.). Goal Attainment Scale är en validerad och reliabilitetstestad metod för utvärdering av vård för personer med psykisk 1

2 funktionsnedsättning (Lindstedt, H; Ivarsson, A-B 2008., Goal Attainment Scaling GAS Måluppfyllelseskala: Manual, skriftserie i vårdvetenskap ). Metodiken bygger på att patient och behandlare gemensamt värderar och formulerar tydliga och mätbara mål som skall höja den enskilde patientens livstillfredställelse. Målen ska vara konkreta och möjliga att träna, kunna uppnås i personens närmiljö under insatsens gång samt vara viktiga för patienten. En ny bedömning görs och nya mål sätts upp vid varje uppföljningstillfälle. GAS skapades inom den psykiatriska vården i USA på 60-talet i syfte att bli ett arbetsverktyg som brukare och professionella kunde använda för målformulering och för att skapa bättre möjligheter till systematisk uppföljning på individnivå. Inom enheten utbildades 14 personer under 2010 (9 boendestödjare i eget hem samt 5 personer som arbetar i våra boenden). Målet är att varje person ska använda metoden på fyra klienter var under av 14 personer i personalstyrkan har börjat använda metoden och majoriteten är positiva; Det här ger så stor stimulans för både oss och klienterna så det kommer att leda till högre kvalitet i det vi gör, GAS blir som ett kvitto på att vi bryr oss, att vi är angelägna om att de ska komma vidare, känns seriöst, blir ett skarpare fokus på mål, kräver en ansträngning är exempel på kommentarer av boendestödjare. Några brukare kommer även att intervjuas för att ta reda på deras uppfattning och erfarenheter om detta sätt att formulera problem/mål och följa upp. Cheferna använder även metoden i sina utvecklingssamtal med personalen. MI-Motiverande samtal Motivational Interviewing/motiverande samtal (MI) är en strukturerad samtalsmetod som används för att påverka människor till förändring. Ett implementeringsarbete avseende metoden MI pågår inom kommunen. Utgångspunkten är att rådgivaren genom motivation ska kunna påverka till en beteendeförändring. Metoden bygger på ett aktivt och empatiskt lyssnande inriktat på klientens förändringsberedskap. I motiverande samtal används samtalsfärdigheter som enkla och komplexa reflektioner, sammanfattningar och öppna frågor. Metoden används bl a inom missbruksbehandling, psykoterapi, rådgivning, behandling och rehabilitering. All personal inom socialpsykiatrin i kommunen har gått en eller flera grundutbildningar i MI, några har även en fördjupningsutbildning. Under hösten 2010 ska alla i kommunen gå en 4 dagars fördjupningsutbildning i MI med särskild inriktning på arbete med psykiskt funktionshindrade. Därefter vill vi säkerställa att metoden används genom att dels spela in samtal och få dem kodade Karolinska Institutet men även genom s k boosterdagar, påfyllnadsdagar en gång per år. ESL Ett Självständigt Liv Ett Självständigt Liv (ESL) är det övergripande namnet på en manualbaserad träning som handlar om att höja de mest grundläggande färdigheterna inom olika livsområden. Som exempelvis att sköta den personliga hygienen, att sköta sin medicinering, att knyta sociala kontakter och att uppmärksamma tidiga varningstecken om man mår sämre. Grunderna kommer från social skills training (SST), KBT samt allmänna erfarenheter vid rehabilitering. Arbetet, som kan ske antingen i grupp eller enskilt, börjar med att man identifierar vilket eller vilka livsområden personen har störst behov av att utveckla. Sedan lärs färdigheterna inom livsområdet ut, vilket ofta sker med stöd av en steg för steg-manual. I metodiken kan samtal, film, rollspel, problemlösning och utbyte av erfarenheter tillsammans med människor med liknande funktionsnedsättning ingå. Individen får även hemuppgifter som att utföra praktiska moment i vardagen. Flera av personalgrupperna inom både psykiatrin och kommunen har för 2

3 6-10 år sedan gått utbildning inom ESL men metoden används inte idag på något strukturerat sätt. En orsak kan vara att vi inte haft t ex studie- eller metodgrupper med metodstödjare eller följt upp utbildningarna på annat sätt. Våra utvecklingsbehov Efter snart ett års arbete med både GAS och SSD och ett flerårigt arbete med att implementera MI kan vi konstatera att dessa metoder kompletterar varandra. SSD kan behöva kompletteras med ett strukturerat arbete med målformuleringsarbetet och i arbetet med GAS skulle det i flera fall ha varit fruktbart med en före-mätning innan själva målformuleringen. En annan svårighet som har visats sig med både SSD och GAS är också definitionen av interventioner - själva föremålet för utvärderingen. Det är ju en fördel om man vet vad som utvärderas. Vi har därför ett stort utvecklingsarbete framför oss vad gäller att begreppsliggöra och definiera våra insatser. Idag har vi alltså kommit en liten bit på vägen vad gäller att konkretisera och specificera mål eller problemformuleringar till individuella och mätbara sådana. Vi har även genom SSD fått bekanta oss med olika former av mätmetoder för att kunna följa klienters utveckling och om utvecklingen påverkas av de insatser vi gör. Utifrån erfarenheter av pilotprojekten, tidigare utbildningssatsningar och samarbetet med IMS har vi kommit fram till några utvecklingsbehov som vi vill prioritera. 1) Dokumentera problem/mål och resultat. Ett fortsatt arbete med systematisk dokumentation av problem - mål insats uppföljning. I detta arbete kommer SSD och GAS användas och erfarenheterna kommer att följas upp och utvärderas. 2) Begreppsliggöra våra insatser och öka användningen av kognitiva hjälpmedel. Tydligare beskrivningar av våra interventioner, dvs vad vi gör. Genom utbildning i metoden ESL- Ett Självständigt Liv, kan det första steget i processen att forma en gemensam begreppsapparat avseende insatser och interventioner tas. Vi kommer även att öka användningen av kognitiva hjälpmedel för brukarna (som är en av de konkreta insatser vi har idag), bl.a. genom återkommande föreläsningar och informationsträffar för personal och brukare. 3) Använda metoden MI - Motiverande samtal, i motivationsarbetet. Vi ska fortsätta implementeringsarbete avseende metoden MI. Dels genom att spela in och få samtal kodade men även genom sk boosterdagar, påfyllnadsdagar av metoden en gång per år. De satsningar som hittills gjort inom dessa områden, har skett inom ramen för den befintliga budgeten. Projektets mål är dels att personalen själva ska kunna följa upp och sammanställa resultat av arbetet och dels att kunskaperna om forskning ska förbättras. Med det föreslagna projektet fördjupas vår ambition att bygga en långsiktigt hållbar kompetens med hjälp av att kombinera dessa metoder. Utvecklingsplan SSD & GAS Under tre års tid ska en årligt återkommande utbildning i metoderna SSD och GAS ges samt en studiegrupp skapas för de personer som gått utbildningen. Individuell handledning/stöd i metoderna ska även ges. 3

4 Metodutvecklaren ansvarar för det praktiska kring genomförandet av denna del och ett samarbete med Avdelningen för Kunskapsstyrning på Socialstyrelsen är planerat. ESL & Kognitiva hjälpmedel ESL Under tre års tid ska en årligt återkommande utbildning i metoden ESL ges samt studiegrupper skapas för personerna som gått utbildningen. Arbetsterapeuten ansvarar för det praktiska kring genomförandet. Tillsammans med två boendestödjare ska de delta i en utbildarutbildning i ESL i syfte att själva hålla utbildningen och studiegrupper efter år Kognitiva hjälpmedel Under tre års tid ska en årligt återkommande föreläsning om kognitiva hjälpmedel ges för all personal (boendestöd, socialsekreterare och personal inom sysselsättning inom kommunen samt behandlingsanvariga och kontaktpersoner inom landstingets psykiatri). Dessutom ska en informationsträff för brukare anordnas en gång/år på Aktivitetshuset (sysselsättning - och arbetsträningsverksamhet) samt en informationsträff för personal 1 g/år. Syftet är att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel så att användningen hos våra brukare ökar. Arbetsterapeuten ansvarar för det praktiska kring genomförandet. MI - Motiverande Samtal Under tre års tid ska en årligt återkommande s k Booster-dag ges avseende MI (uppfräschning och påfyllnad) av metoden. All personal i kommunen ska även skicka in inspelade samtal en gång/termin (2 ggr/år per person) för kodning till Karolinska Institutet i utbildnings- och kvalitetssäkringssyfte. Metodutvecklaren ansvarar för det praktiska kring genomförandet. Hur ska den kunskap som uppnås i denna satsning långsiktigt tas tillvara i kommunernas och landstingens ordinarie kompetensutveckling? En evidensbaserad praktik integrerar bästa vetenskapliga kunskap med brukares erfarenheter och önskemål och de professionellas yrkeskunnande. Metoderna SSD och GAS bygger på brukarens medinflytande - på så sätt lyfts brukarens perspektiv och medinflytande in. Genom användningen av dessa metoder samlar de professionellas erfarenheter med en systematik som ökat deras yrkeskunnande. Ökad användning av vetenskaplig kunskap kan förbättras genom bättre kunskap och ökad användning av evidensbaserade metoder. Idag används MI (Motiverande Samtal), en insats med påvisade effekter inom andra områden som t ex alkohol, droger, kost, fysisk aktivitet, sexuellt riskbeteende, spelproblem, tobak. Förhoppningen är att metoderna MI, ESL och kognitiva hjälpmedel ska ge en arsenal av evidensbaserade metoder och öka användningen av dessa. Ambitionen är även att själva kunna utvärdera de egna interventionerna. En annan förhoppning är att arbetet med SSD, GAS och tydliga interventioner ska leda till en ökad och fördjupad medvetenhet om de olika delarna i arbetsprocessen i klientärendena. Inte minst viktigt är att få en tydligare bild av vad klienten söker hjälp med och hur väl vi lyckas hjälpa klienten. Projektet är ett försök att anpassa våra insatser utifrån klientens behov och 4

5 planera insatser med rätt inriktning. Det är också ett försök att fördjupa kunskaper genom att lära oss metoder som underlättar ett systematiskt arbete med där reflektion över kopplingen mellan problem mål insats utvärdering ingår i arbetet med varje enskild klient. Genom dessa metoder och uppföljning av insatserna kan de resultat som uppnås tydliggöras. Ex på Figur med en ABC-design P r o b le m / m å l b e t e e n d e Baseline A Insats B Insats C Ett exempel på hur SSD/GAS kan länkas i klientarbetsprocessen finns i bilaga Planerade aktiviteter och målgrupper Målgrupper Antal personer som omfattas av projektet är 91 personer. Från Enheten för Socialpsykiatri på Södermalm stadsdelsförvaltning ska 66 personer delta. Personalgrupperna är boendestöd, socialsekreterare, personal inom sysselsättningsverksamhet samt arbetsterapeuter. Samtliga personer ska delta i alla delar men med olika fokus beroende på arbetsuppgifter. Från psykiatrin deltar 25 behandlingsanvariga och kontaktpersoner i delarna som gäller kognitiva hjälpmedel och ESL. 5

6 Aktiviteter för 2011 Aktiviteter 2011 När Målgrupper Antal pers Utbildningsanordnare Planeringsdag En heldag Repr från 10 Metodutvecklare Januari kommun, landsting & avd för kunskapsstyrnin g Information uppstart projektet SSD och av En halvdag februari SSD 1g/mån á 3 tim feb-maj Socialstyrelsen Personal från kommun och psykiatri Boendestöd eget hem + Hammarby Sjö 80 (60+20) 9+3 Metodutvecklare Metodutvecklare i samarbete med Socialstyrelsen (SSD) & psykolog.nu alternativt Uppsala universitet, Inst för folkhälso- vårdvetenskap (GAS) GAS+SSD GAS- Två halvdagars utbildning mars + 3 tillfällen á 2 tim timmars handledning i arbetssättet Boendegruppen, soc sekreterare, boendestöd stödboende, sysselsättning SSD 1g/mån á 3 tim aug-dec ESL utbildning 2 heldagar mars-april ESL vidareutbildning Föreläsning kognitiva hjälpmedel En maj heldag En förmiddag maj Boendestöd stödboende + Behandlingsans variga psykiatrin Boendestöd Stödboende - arbetsterapeut Alla personal i kommun + Behandlingsans variga psykiatrin + jourmottagning psykiatrin Arb terapeut i samarbete med Kerstin Wennström 3 Arb terapeut i samarbete med Kerstin Wennström 91 ( ) Hjälpmedelsinstitutet samarbete arbetsterapeut i med 6

7 Informationsträff En eftm Brukare 30 Arbetsterapeut kognitiva oktober hjälpmedel MI Booster 2 dagar sept All kommunal 66 Metodutvecklare i personal (33+33) samarbetet med Liria Ortiz MI-inspelningar 2 ggr/år All kommunal 66 Metodutvecklare personal Skapande av Nov Ansvariga för 12 Metodutvecklare metodgrupper olika delar Uppföljning 2 Metodutvecklare & arb terapeut 4. Förväntade resultat och specificering av insatserna Medel söks dels för att bygga en gemensam kunskapsbas och åtgärder inom boende och vardagsstöd, sysselsättning samt vård och behandling. Vad kommer att ha uppnåtts vid projektperiodens slut? Förhoppningen är att arbetet med SSD, GAS och tydliga interventioner ska leda till en ökad och fördjupad medvetenhet om de olika delarna i arbetsprocessen i klientärendena. Vi vill införa att man systematisk jobbar med att reflektera över kopplingen problem mål insats utvärdering med den enskilde och till stöd för detta ska utbildning och metodgrupper skapas. Särkilt viktigt är att förbättra vår kännedom om hur man tar reda på och specificerar vad det är klienten har problem med och vill ha hjälp med och om vi lyckas med detta eller inte. Användning av metoderna och uppföljning av insatserna kommer att visa om resultat uppnås eller inte. Vid projektperiodens slut vill vi att: - Att målformuleringarna blir tydliga och konkret och utifrån klientens egna önskemål - Enskilda klienters mål följs upp systematiskt - Resultatet av enskilda insatser utvärderas i varje enskilt fall - Att kunskaper om forskning och evidensbaserade metoder ökar - Att brukarinflytandet har förbättras Genom en ökad användning av: - SSD & GAS Mål och uppföljningsmetod - ESL En insatsmetod för att öka klienters färdigheter inom valda livsområden - MI - Samtalsmetod för att hjälpa människor att förändras - Kognitiva hjälpmedel Förväntas hela eller någon del av projektet bli modellbildande för basutbildning/fortbildning i visst ämne? Den del i projektet som behandlar utbildning och implementering av metoderna SSD & GAS kan bli till hjälp för att skapa en modell för fortbildning inom utvärdering med hjälp av SSD 7

8 inom socialt arbete. Enheten samarbetar med Avdelningen för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen i denna del av projektet. Avdelningen för Kunskapsstyrning på Socialstyrelsen kommer att fortsätta sitt projekt med tydligare fokus på lämpliga grupper och verksamheter och vill förlänga sitt stöd till vår verksamhet om vi väljer att satsa på detta. 5. Samverkansparter Ansökan är utformad i samverkan med RSMH och samarbetet ska vidare ske genom att en referensgrupp för detta projekt ska bildas. Andra samverkansparters är Socialstyrelsens Avdelning för Kunskapsstyrning avseende hjälp med utbildningsupplägg och implementering av SSD. 6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning SSD + GAS Metodutvecklaren ska 1g/år sammanställa de erfarenheter som gjorts vid användningen av SSD och GAS och visa konkreta exempel på resultat. Metodutvecklaren ska även genomföra individuella intervjuer alternativt fokusgrupper med personal och några brukare angående deras uppfattning om hinder och möjligheter med metoderna. ESL Arbetsterapeuten och de 2 boendestödjare som utbildas till utbildare i ESL ansvarar för att följa upp tillämpningen av metoden i det praktiska arbetet genom uppföljning i metodgrupperna. Kognitiva hjälpmedel Arbetsterapeut och metodutvecklare genomför en årlig enkät som ska gå ut till alla boendestödjare avseende användningen av kognitiva hjälpmedel hos alla aktuella brukare med start MI Utvecklingen av antalet godkända i samtalsmetoden MI följs upp 2 ggr/år av enhetens metodutvecklare som sammanställer resultaten av de kodade samtalen. Utvärdering Vi avser att köpa in utomstående utvärderare för utvärdering av projektet. Vi planerar att kontakta Preventionscentrum i Stockholm alternativt Socialhögskolan i Stockholm för att diskutera ett utvärderingsupplägg. Vilken dokumentation av utprövade modeller för basutbildning/fortbildning i visst ämne planeras? Dokumentation av utprövade modeller för fortbildning avser SSD. Avsikten är att i projektet följa det upplägg och de steg i utbildningsprocessen som använts under pilotutbildningen med justeringar utifrån de erfarenheter som dragits under 2010 (t ex mer individuellt metodstöd, mer teknik&datasupport, fler utbildningstillfällen). Tanken är även att prova att kombinera SSD och GAS. Denna del i projektet kan bli till hjälp för att skapa en modell för fortbildning 8

9 inom utvärdering med hjälp av SSD inom socialt arbete. Enheten samarbetar med Avdelningen för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen i denna del av projektet. 7. Budget, omfattning och tidsplan Totalkostnad för hela projektperioden är kr, varav kostnad för år 2011 beräknas till Belopp som söks från Socialstyrelsen är År 2011 Bidragets fördelning mellan olika insatser/områden samt vilka personalgrupper som berörs. Aktiviteter/in När Vilka personal Antal Utb anordnare Kostnad satser pers Planeringsdag En heldag Januari Repr från kommun, landsting & avd för kunskapsstyrnin g 10 Metodutvecklare Lokal inkl lunch och fika 6000:- Information och uppstart av projektet SSD GAS+SSD En halvdag februari SSD 1g/mån á 3 tim feb-maj GAS- Två halvdagars utbildning mars + 3 tillfällen á 2 tim timmars handledning i arbetssättet Socialstyrelsen Personal från kommun och psykiatri Boendestöd eget hem + Hammarby Sjö Boendegruppen, soc sekreterare, boendestöd stödboende, sysselsättning 80 (66+20) Repr från kommun & landsting Metodutvecklare i samarbete med Socialstyrelsen (SSD) & psykolog.nu alternativt Uppsala univeritet, Inst för folkhälsovårdvetenskap (GAS) Lokal inkl lunch och fika :- Kursmaterial GAS 1200:- Kursmaterial SSD 1440:- Kursmaterial GAS 2000:- Kursavgift :- Handledning 7500:- ESL utbildning SSD 1g/mån á 3 tim augdec 2 heldagar Mars-april Boendestöd stödboende + Behandlingsans variga psykiatrin Arbetsterapeut i samarbete med Kerstin Wennström Kursmaterial 2400:- Kurs avg :- Kursmaterial 2000:- Resa & logi för kursledare 2000:- Lokal inkl lunch och 9

10 Aktiviteter/in satser När Vilka personal Antal pers Utb anordnare fika :- Kostnad ESL vidareutbildni ng 1 heldag maj Boendestöd stödboende 3 Arbetsterapeut i samarbete med Kerstin Wennström Kurs avg :- Kursmaterial 600:- Resa & logi för kursledare 2000:- Föreläsning kognitiva hjälpmedel Informationstr äff kognitiva hjälpmedel MI Booster En fm maj En eftm oktober All personal i kommun + Behandlingsans variga psykiatrin + jourmottagning psykiatrin 2 dagar sept All kommunal personal 91 ( ) Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med arbetsterapeut Lokal inkl lunch och fika :- Brukare 30 Arbetsterapeut Fika 2000:- Enklare hjälpmedel att ge till besökare 2500:- 66 Metodutvecklare i samarbetet med Liria Ortiz & Peter Wirbring Utbildningskostnad :- Lokal inkl lunch och fika :- MIinspelningar 2 ggr/år All kommunal personal 66 Metodutvecklare 66 x 400:-/samtal x 2=52800:- Planering och Nov Ansvariga för 12 Metodutvecklare Kursmaterial 3000:- uppföljning av olika olika delar Lokal inkl lunch och fika 6000:- metodgrupper Uppföljning november Metodutvecklare & arb. terapeut :- 10

11 8. Sammanfattning 1. Projektets namn/kodbeteckning projektägare och medsökande Projektets namn: Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykisk funktionshinder. Projektägare: Södermalm Stadsdelsförvaltning, Stockholm Stad. Medsökande: Stockholms läns landsting, psykiatri Södra. 2. Läge och utvecklingsplan Följande utvecklingsområden är prioriterade: 1) Dokumentation av problem/mål och resultat utifrån den enskilda brukaren 2) Tydligare beskrivningar av de interventioner som genomförs, dvs vad vi gör och en ökad användning av kognitiva hjälpmedel 3) Fortsatt implementeringsarbete med avseende på metoden MI-motiverande samtal. Syftet är att arbetet med SSD (Single System Design) och GAS (Goal attainment scale) och tydliga interventioner ska leda till en ökad och fördjupad medvetenhet om de olika delarna i arbetsprocessen i klientärendena. Inte minst viktigt är att få en tydligare bild av vad klienten söker hjälp med och hur väl vi lyckas hjälpa klienten. Projektet är dels ett försök att anpassa våra insatser utifrån klientens behov och planera för insatser med rätt inriktning och dels ett försök att fördjupa kunskaperna genom metoder. Detta ska underlätta ett systematiskt arbete som ger utrymme för reflektion över kopplingen mellan problem mål insats utvärdering i arbetet med varje enskild klient. 3. Planerade aktiviteter och målgrupper Under planeras årligen återkommande utbildningar i metoderna SSD, GAS, ESL, MI samt årligen återkommande föreläsningar om kognitiva hjälpmedel för all personal inom kommunen samt för brukare. All personal ska delta i projektet och ta del av samtliga delar men med skiftande fokus beroende på arbetsuppgifter. Från landstinget deltar behandlingsansvariga och kontaktpersoner i de delar som gäller kognitiva hjälpmedel och ESL. 4. Förväntade resultat och specificering av insatserna Vid projektperiodens slut ska 1) enskilda klienters mål följas upp systematiskt, 2) resultatet av enskilda insatser utvärderas i varje enskilt fall, 3) kunskaper om forskning och evidensbaserade metoder ha ökat, 4) klienternas önskemål beaktas och brukarinflytandet ha ökat. Resultaten ska uppnås genom en ökad användning av ovanstående metoder. 5. Samverkansparter RSMH samt Socialstyrelsens Avdelning för Kunskapsstyrning. 6. Uppföljning och utvärdering Resultat av varje del i projektet ska följas upp minst 1g/år. Vi avser att ge en utomstående utvärderare uppdraget att utvärdera projektet. 7. Budget, omfattning och tidsplan Totalkostnad för hela projektperioden är kr, varav kostnad för år 2011 beräknas till Belopp som söks från Socialstyrelsen är

12 Bilagor: Bilaga 1 Ett exempel på hur SSD/GAS kan länkas i klientarbetsprocessen Bilaga 2 Insatser