Baskompetensprojektets verksamhet och resultat under kalenderåret 2009

Transkript

1 Handläggare Vuxenpsykiatrisk klinik 1 och 2 Datum Sida (6) Baskompetensprojektets verksamhet och resultat under kalenderåret 2009 Projektets namn KomBas Kompetensutveckling för Baspersonal en fortsättning på SamKom Kontaktuppgifter till projektledare/rapportförfattare Ansvarig för rapporten: Ordf. samverkansrådet för psykisk hälsa Bengt-Arne Andersson, verksamhetschef Vuxenpsykiatrisk klinik 1, Södra Älvsborgs Sjukhus bengt-arne.andersson@vgregion.se Kontaktuppgifter till projektägare Stimulansmedel administreras av Sjuhärads kommunalförbund, Gunilla Bothén, gunilla.bothen@sjuharad.se

2 Handläggare Vuxenpsykiatrisk klinik 1 och 2 Datum Sida (6) Innehållsförteckning 1 Mål, läge och utveckling Kompetenssatsningens innehåll Utvecklingsprogram Utbildningsmodeller/moduler Satsningens omfattning under Uppföljning och Resultat Uppföljning och utvärdering, resultat och effekter Hinder och stötestenar samt ev. avvikelser från projektplanen Framgångsfaktorer och framtid...6

3 1 Mål, läge och utveckling Det finns en hög grad av följsamhet till den ansökan som erhöll stimulansmedel. Fokus ligger på utbildning för baspersonal inom kommun, specialistpsykiatri och i någon mån primärvård. Det går att följa inriktningen på satsningarna i södra Älvsborg från våra Miltonprojekt till KomBas 1 och sedermera till KomBas 2. Inventeringar, behovsanalyser, utbildningsinnehåll, former för utbildningen tar hela tiden sin utgångspunkt i Samverkansrådet för psykisk hälsa. Projektmedarbetare rekryteras från verksamheterna efter omsorgsfull rekryteringsprocess. Redovisningen ska läsas mot bakgrunden att den absoluta huvudparten av utbildningsaktiviteterna planerades under 2009 för att driftsättas med start För utvärdering nyttjas den lokala FoU-enheten FoU Sjuhärad Välfärd som även tidigare engagerats för utvärderingsinsatser. För poängkurser kommer i huvudsak den lokala högskolan att användas. Samverkan och dialog har skett med det samordnande och övergripande projektet inom ramen för VästKom och Västra Götalandsregionen. 2 Kompetenssatsningens innehåll 2.1 Utvecklingsprogram Det finns några huvudspår i satsningarna; pröva och erbjuda gemensam handledning, psykiatri - kommun som ett instrument för ökad förståelse mellan verksamheter och samsyn, pröva och tillskapa en gemensam basutbildning för de ingående parterna som på sikt kan innefatta moduler som riktas mot vidgad målgrupp, arrangerande av ett antal utbildningsaktiviteter efter önskemål från samverkanspartners, olika former och djup för utbildningarna; föreläsning, studiecirkel, DVD-material, poäng-kurser m m, arbeta fram en långsiktigt hållbar organisation för gemensam kompetensutveckling. 2.2 Utbildningsmodeller/moduler Utbildningsaktivitet 1, Grunden Personer från kommunen prövar befintlig utbildning inom regionen, deras uppfattning om utbildningen utvärderas genom intervju. Gemensam basutbildning, moduluppbyggd, startar Utbildningsaktivitet 3, MI, Motiverande intervju. 6 kurser á 3 dagar. 180 personal fördelning ca 60% region och 40% kommun. Användningsgrad och nyttoeffekter utvärderas. Utbildningsaktivitet 5, DBT, dialektisk beteendeterapi Personal i ett av de kommunala boendena lär sig färdighetsmodulerna inom DBT, för att kunna använda sina färdigheter i arbetet med de boende. Specialistpsykiatri via BUP utbildar. Utbildningsaktivitet 7, Gemensam handledning. Sid 3 (6)

4 Personal från region och kommun möts i handledningsgrupper kring problem som är gemensamma i arbetet med patienter/brukare. Utbildningsaktivitet 8, Äldrepsykiatri Efter en förberedande test planeras för pilottest i en kommun som genomför studiecirkel under våren Eget framtaget DVD-material används. Utbildningsaktivitet 9, Meningsfull sysselsättning Medverkan i forskningsprojekt förbereds och upphandling av poängkurs Supported employment genomförd. Kursen startar hösten 2010 och kommer att driva fram nyskapande verksamheter ute i kommunerna. Utbildningsaktivitet 10, Neuropsykiatri De lokala psykiatriråden tillfrågas om behov av kompetenshöjning och hur samverkan kan se ut och föreläsningar ordnas i ämnet. Utbildningsaktivitet 11, Psykosocialt rehabiliteringsarbete 25 personer kommunen, 7,5 högskolepoäng, Deltagarna kommer från både boendestöd och sysselsättningsverksamhet. Dubblering av kursen planeras. 3 Satsningens omfattning under 2009 Antal utb dgr totalt Utbildningar *=exklusive högskolekurser Summa Varav utan högskoleexamen anställda av landsting 3 Äldrepsykiatri Ca Prestest 18 3 dagar, MI 180 under 60 % 40 % 6 tillfällen hela Grunden 5 (20 st ord. kurs) 46 DBT anställda av kommun 5 st inkl utvärdering anställda av annan 10 Psykosocialt arbete % Case Management hp 21 Gemensam Handledning Sid 4 (6)

5 Förbrukade medel under 2009 Utfall jan-dec 2009 Intäkter Kostnader Utfall Kostnaderna är direkta lönekostnader från utbildningsaktivitet 7, Gemensam handledning (1 pers.) och Projektledare för övriga aktiviteter (2 pers.) 4 Uppföljning och Resultat 4.1 Uppföljning och utvärdering, resultat och effekter Uppdraget att utvärdera KomBas-projektet har lämnats till FoU Sjuhärad Välfärd. Lolo Lebedinski, anställd vid Högskolan i Borås har knutits till FoU Sjuhärd Välfärd för att genomföra utvärderingen. Utvärderingen är påbörjad och löper parallellt med de utbildningsinsatser som äger rum inom ramen för KomBas-projektet. Utvärderingsinstrumenten är framtagna i samråd med uppdragsgivarna, projektledarna och i vissa fall även utbildningsledaren för specifika insatser. Syftet med detta arbetssätt är att utvärderingen skall kunna fungera som ett processtöd för projektet. Det innebär att utvärderingen kommer att vara såväl formativ som summativ. Olika metoder kommer att användas i olika delar av utvärderingen och för olika utbildningsinsatser. Några av de utbildningsinsatser som äger rum inom ramen för projektet kommer att utvärderas på traditionellt sätt för kursvärdering med vedertagna utvärderingsverktyg. I de fallen handlar det om kvantitativa metoder, i första hand utvärderingsenkäter som delas ut och samlas in vid kursslut. Andra utbildningsinsatser kommer att bestås med en djupare genomlysning där olika kvalitativa metoder såsom intervjuer med kursdeltagarna används löpande, med olika intervall, under hela utbildningstiden. Utvärderingsfokus ligger på nyttan och användbarheten av de (förmodat) inhämtade kunskaperna i kursdeltagarnas praktik och verksamheter. Resultatet av kursvärderingarna och andra utvärderingsinsatser kommuniceras regelbundet till uppdragsgivarna och projektledningen. Uppföljningsmöten äger som regel rum en gång i månaden. På så sätt kan utvärderingen och då även utvärderaren fungera som ett processtöd. KomBasprojektet utvärderas av samma utvärderare som utvärderade SamKom-projektet, som var ett projekt finansierat med Milton-pengarna och de goda erfarenheter och det samarbete som uppstod då, har lyfts över till KomBas-projektet. Vi menar att det finns en poäng i att KomBas utvärderas av samma person som utvärderade SamKom eftersom det då, utifrån den historiska kunskapen, blir möjligt att i utvärderingen att göra kopplingar mellan de båda projekten, då KomBas ses om en fortsättning av SamKom. Utvärderingen av KomBas påbörjades under hösten 2009 och kommer, som framkommit ovan, att pågå löpande under hela projekttiden. Delrapporter kommer att föreligga ca 2 månader efter det att varje enskild utbildningsinsats avslutats. En slutrapport för hel projektet kommer att föreligga cirka tre månader efter det att projektet avslutats. 5 Hinder och stötestenar samt ev. avvikelser från projektplanen Tid har behövts för att planera en hållbar och möjlig väg för att få de olika delarna i projektet i hamn. Vissa svårigheter att sprida inbjudningar och få upp intresset/ges möjlighet att gå utbildning Sid 5 (6)

6 inom verksamheterna har funnits. Projektet startade när sparbeting inom speciellt kommunerna skulle genomföras, vilket i vissa fall lett till att det varit svårt att lösa vikariefrågan för deltagare i utbildningar. Att sprida samverkanstanken och planera för en hållbarhet måste få ta tid, detta försvåras av att det är under en snäv begränsad tid som de beviljade pengarna får användas. 6 Framgångsfaktorer och framtid Stimulansmedlen hanteras inom ramen för det som benämns Samverkansrådet för psykisk hälsa i södra Älvsborg. Rådet är ett resultat från tidigare Miltonprojekt och ska säkra den långsiktiga samverkan mellan kommun, primärvård och specialistsjukvård inom det geografiska området. Till dags dato synes rådet behandla angelägna frågor såsom tillämpning av lagstiftning öppen psykiatrisk tvångsvård, implementering nationella riktlinjer, kompetensutveckling med mera. Mer om samverkansrådet hittas under adress Rådet är organiserat med representanter för alla berörda verksamheter, se bild nedan. Samverkansrådet har uttalat sig starkt för att driva frågan med att över tid säkra den långsiktiga satsningen på gemensam kompetensutveckling. Inom specialistpsykiatrin finns angivna utbildningsresurser som kan samverka vid kursarrangemang m.m. Motsvarande finns ännu inte inom kommunerna men det finns en klart uttalad viljeinriktning att tillskapa funktionen genom gemensam finansiering mellan kommunerna. Samverkansrådets arbetsutskott är styrgrupp till projektet och därmed till de medarbetare som anställts och, frigjorts från sina ordinarie tjänster hos resp. huvudman och möter således alla projektmedarbetare varje eller varannan månad. Innehållet, och även de huvudsakliga arbetsformerna, i kompetensutvecklingen har tagits fram av samverkansrådet med underlag från de lokalt förankrade lokala psykiatriråden. Det vore gynnsamt att få möjlighet att senarelägga vissa utbildningsavsnitt/kurstart, se under kapitel. 5. Projekttiden är snäv då vi ägnat tid åt en omsorgsfull planering. Bengt-Arne Andersson Ordförande i samverkansrådet för psykisk hälsa Sid 6 (6)