KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) Styrelse/Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Dag, tid: , kl. 13:30 Plats: Sammanträdesrum Nämnden Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Val av justeringsperson 2 Motion - Musikkultur i Åbroparken BUN Motion - Daglig fysisk aktivitet i skolan BUN Boende för eleverna som studerar på Nationellt idrottsgymnasium BUN Planprogram för område söder om Vandalorum. BUN Plan för trafiken samrådsversion BUN Detaljplan för Dalen 1 med flera BUN Samråd detaljplan Landsgärdet 1:17 m.fl. BUN Redovisning av delegationsbeslut 9 Delegeringsbeslut Beredningsärenden 10 Riktlinjer Välkommen till barnomsorg i Värnamo kommun 11 Kvalitetsrapport/delårsrapport BUN Informationsärenden 12 Information från verksamhetschef förskola 13 Information från verksamhetschef grundskola 14 Information från verksamhetschef för de fria skolformerna

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) 15 Information från förvaltningen 16 Meddelanden Övriga ärenden Glenn Lund Ordförande Ulla Söderström Sekreterare

3 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Motion Musikkultur i Åbroparken. Ärendebeskrivning Till bakgrund av den motion som inkommit angående möjligheterna att kunna skapa en musikkultur i Åbroparken med underhållning från elever och lärare på Kulturskolan ska jag försöka ge en bild av hur det ser ut idag med våra evenemang som vi anordnar från Kulturskolan. Förslaget låter väldigt spännande och roligt och vi hoppas kunna göra en del av det som nämns men jag tror också att vi inte är den enda kulturaktör som skall ha detta uppdrag. Vi ser också ett tydligt samband att de evenemang vi gör lockar allt fler att söka sig till Kulturskolan. Dock är detta komplext då vi har fler än någonsin som vill börja hos oss, men våra resurser ser likadana ut som för tio år sedan. Vi har idag nästan femhundra sökande elever till Kulturskolan, och det är fantastiskt, men där vi som mest kan ta in en tredjedel inom ramen för vår befintliga budget. Ju fler elever vi har desto fler program och evenemang kan vi göra men just nu kan vi inte göra mycket mer än det vi redan gör. Kulturskolans elever och lärare gör idag ca hundra evenemang om året där ett flertal av dessa är i offentliga miljöer. Som exempel är vi den största kulturaktören under Värnamo karnevalen med sjuhundra medverkande elever och lärare. Vi är också en aktör som håller och medverkar i Värnamodagarna, Värnamo Lucia, Nydaladagarna, Apladalsdagarna, Åminnedagarna, kulturprogram för kommunens barn och ungdomar i skolan, offentliga kulturprogram såsom lärarshow, dansföreställningar på Cupolen, stipendiekonsert, kyrkokonserter med vår symfoniorkester, konserter med våra körer, orkesterkonserter med våra stråk och blåsorkestrar samt Jazz och rockensembler. Kulturskolan är i första hand en undervisningsbaserad verksamhet som följer skolåret måndag till fredag. Och det är också det vi vill vara i första hand. En skolform som erbjuder kvalitativa och spännande undervisningsmiljöer för barn, ungdomar och vuxna. Vi gör idag ett flertal evenemang där vi förskjuter vår arbetstid till att det hamnar på helgdagar för att också kunna vara tillgängliga med våra evenemang när Värnamoborna har den största möjligheten att vara där. Dock är det orealistiskt att varje lördag kunna ha evenemang i stan. Dels för att arbetstiden framförallt är förlagd till vardagar och det hade blivit en enorm kostnad för oss, men också för att flera av våra elever inte har möjlighet att vara med på helger. Ett realistiskt mål hade varit att vara mer tillgängliga på vissa helgdagar i samband med andra aktiviteter såsom marknad, långlördagar och andra kommunala evenemang, men samtidigt gör vi redan mycket av detta så jag ser det mer troligt att om vi ökar elevantal och lärare kommer detta att ske per 1 (2)

4 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN automatik. Den kostnad som finns för att isåfall utöka Kulturskolan, beräknad på den personal som behövs, uppgår till ca en miljon kronor. När jag presenterade förslaget för mina medarbetare såg flera av dem möjligheter att låta några specifika elevgrupper, tillsammans med lärare, få uppdraget läsårsvis. Isåfall tänker vi oss att starta en ny grupp med elever som vill satsa extra mycket på sitt skapande och där de ges extra undervisning samt fler tillfällen för att utveckla det entreprenöriella lärandet i att stå på scen, skapa egna föreställningar samt nätverka. Kulturskolan är idag en aktör som förstärker det kulturella utbudet i Värnamo. Detta kan vi självklart göra mer av. Som exempel har det från elever och lärares håll funnits tankar om att bland annat vara tillgängliga vid skateparken och att låta musiken möta just skatekulturen. Hade varit fantastiskt att få åka skateboard till levande musik. Det finns inget motstånd till att vara den aktör som kan åta sig detta uppdrag, eftersom det är några av de starkaste näringarna vi har i vårt samhälle, men att göra det varje vecka och som enda kulturaktör tror vi inte är möjligt. Vi ser också ett tydligt samband med en musikkultur att det finns möjligheter för det i alla utbildningsnivåer. Kanske framförallt på gymnasiet där både Estetiska programmet och Musikprofil finns där också flera av Kulturskolans elever går. Ett uppdrag som detta är en perfekt möjlighet för dessa elever att göra evenemang utanför skolan i samverkan med andra aktörer i kommunen. Detta skapar ett långsiktigt mervärde som sätter Värnamo på den konstnärliga kartan, som i sin tur leder till att fler intressenter riktar blickarna mot Värnamo. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta. att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen Andreas Westberg Kulurskolechef Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 2 (2)

5 5

6 6

7 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Dnr: Motion - Musikkultur i Åbroparken Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ärendebeskrivning Vänsterpartiet har lämnat en motion, där man föreslår musikkultur varje lördag förmiddag i Åbroparken eller annan central plats i Värnamo. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har inkommit med remissvar den 1 juni Barn- och utbildningsnämnden har behandlat ärendet 7 juni Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige, verksamhetschef Kulturskolan, Kulturförvaltningen och motionären Justerare

8 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Motion - Daglig fysisk aktivitet i skolan Ärendebeskrivning Socialdemokratiska kommunfullmäktige gruppen har inkommit med en motion. Alla kan lärar sig. Eleverna ska lära sig mycket, mer än de gör idag. Men det räcker inte med att lära sig skriva, läsa och räkna skolan ska rusta eleverna på många andra sätt. God folkhälsa uppnås genom näringsrik skolmat och daglig fysisk aktivitet. Forskning under flera år visar sambandet mellan idrott/ fysisk aktivitet, välmående och goda kunskaper. Det finns en koppling som är till stor nytta för barnen. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden beslutar Att bifalla bisatserna - Utforma skoldagen så att eleverna får tillgång till fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten måste inte varje gång kräva ombyte och dusch. - Skolgårdarna, när det byggs om, utformas så att eleverna lockas att vara utomhus på rasterna. Eleverna skall vara delaktiga i förarbetet. Att avslå bisatsen - Ersätta håltimmarna med aktivitet Helene Kristins Verksamhetschef Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (2)

9 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen, dels genom undervisning i ämnet idrott och hälsa och dels genom andra typer av fysisk aktivitet och motorisk träning. I skolans läroplan anges att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Hur skolorna väljer att uppfylla kraven på daglig rörelse kan inte detaljstyras. Det här är en fråga för respektive skola. Idag finns bl.a. planerade och lärarledda rastaktiviteter som främjar fysisk aktivitet på flertalet av kommunens grundskolor. Det finns också ett par skolor som genomför projekt kring PULS, att utöver idrottslektionerna vid några tillfällen i veckan höja elevernas puls, träna med hjälp av en pulsklocka. Det är viktigt att rörelsen blir en naturlig del av dagen för alla barn. Vid ombyggnation av skolgårdar involveras både pedagoger och elever i planeringen. Det som ofta upplevs som hinder av elever och pedagoger är budget och framtida skötsel, t.ex. framkomlighet vid gräsklippning och snöskottning som begränsar en hel del i utformningen av miljön. Vi eftersträvar också att även den yttre miljön ska bli en resurs för elevernas lärande. Det är också utifrån FN:s barnkonvention viktigt att barn/ elever får möjlighet att vara med och påverka beslut som berör deras vardag. Skolorna eftersträvar att ej lägga håltimmar i elevernas schema, dessa timmar skapar för en del elever onödig oro och ibland även en källa till ogiltig frånvaro för kommande lektioner. På våra högstadieskolor finns fritidsledare som planerar för aktiviteter för dessa stunder. Tillgången till lokaler/ resurser gör ibland det svårt att helt undvika. 2 (2)

10 Motion till Värnamo Kommunfullmäktige Daglig fysisk aktivitet i skolan. 10 Alla kan lära sig. Eleverna ska lära sig mycket, mer än de gör idag. Men det räcker inte med att lära sig skriva, läsa och räkna skolan ska rusta eleverna på många andra sätt. God folkhälsa uppnås genom näringsrik skolmat och daglig fysisk aktivitet. Forskning under flera år visar på sambandet mellan idrott/fysisk aktivitet, välmående och goda kunskaper. Det finns en koppling som är till stor nytta för barnen. Härmed yrkar vi att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att Utforma skoldagen så att eleverna får tillgång till fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten måste inte varje gång kräva ombyte och dusch. Skolgårdarna, när de byggs om, utformas så att eleverna lockas vara utomhus på rasterna. Eleverna skall vara delaktiga i förarbetet. Ersätta håltimmar med aktivitet (S) Vision: Värnamo, en framtidskommun för alla Övergripande mål: Jobb och framtidstro; Verksamheten i Värnamo Kommun ska främja fler och bättre jobb Ansvar för kommande generationer; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett meningsfullt och långsiktigt hållbart sätt främja trygg och skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett ansvarsfullt och hållbart sätt möta medborgarna Skolverket poängterar att en god hälsa och trygg miljö i skolan är förutsättningar för att barn och elever ska kunna utvecklas och lära sig. En god elevhälsa främjar önskad utveckling. En viktig uppgift är att ge rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Forskningsstudier inom området har visat att barnens välmående och studieresultat ökar genom idrott och hälsa i skolan. Visar också att det har positiv effekt för att minska risken för depression, ångest och ökar barn och ungdomars självförtroende. Forskning från bl.a. Umeå universitet (Bergström) respektive Lunds universitet (Ericsson/Karlsson) visar att när den fysiska miljön på skolan utformas för att på olika sätt organisera och strukturera hela barngrupper skapas aktiviteter som både skapar möjligheter och gränser. Pedagogernas normer och regler för vad man får göra och inte får göra med vem och när man får göra det, blir synliggjorda just genom utformningen av den fysiska miljön. Värnamo kommuns skolor har alla mer eller mindre tillgång till natur och grönska, varje skola har en skolgård. Standarden på skolgården varierar vilket innebär att vissa skolgårdar är i behov av upprustning. Innevarande år är Bors skola aktuell. Att eleverna är med i förarbetet med skolgårdens utseende och planlösning är en självklar del i projekteringen, anser vi. En del i att uppnå mål enligt FN:s Barnkonvention. Idrott och hälsa finns idag schemalagt. Det vi med denna motion vill föra till är ytterligare tillfällen för rörelse och aktivitet. Lek på skolgården, promenader och annan fysisk aktivitet som sätter igång blodcirkulation, ökar syreintag och stärker muskulaturen. All fysisk aktivitet måste inte innebära ombyte, dusch och redskap. En hel del kan med fördel utföras utomhus i och vid skolan. Värnamo den 20 februari 2017 Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Genom Åsa Pettersson, Anders Ferngren och Pär AJ Persson

11 11

12 KS /

13 13

14 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Hyresreducering för elever på Nationell Idrottsutbildning Ärendebeskrivning Finnvedens gymnasium är måna om att elever från andra kommuner får förutsättningar för att studera på gymnasiet. Det höjer kvalitén på utbildningen och ökar attraktionsvärdet. Ansökan om reducering av hyror för 15 elever á :- totalt :-/läsår dvs :-/termin. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta. Att lämna ärendet vidare till Kommunstyrelsen Magnus Flink Verksamhetschef grundskola Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (3)

15 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Angående boende för elever som studerar på Nationellt idrottsgymnasium från andra kommuner Under vårterminen 2017 kommer studentbostäderna på Östboskolan att börja avvecklas till förmån för ombyggnation. Detta påverkar de 15 elever från Finnvedens gymnasium som för närvarande bor där. Som ersättning till Östboskolans boende har eleverna erbjudits det nybyggda lägenheterna vid kvarteret Kärleken, vilket är ett mycket väl anpassat alternativ, men hyrorna överstiger den betalningsförmåga de inflyttade eleverna oftast har. Av ovanstående anledning önskar vi nu att Barn-Och utbildningsnämnden avsätter medel för att reducera de hyror som eleverna behöver för att kunna flytta till Värnamo och gå sin utbildning på Finnvedens gymnasium. Per månad avser detta ca kr eller kr per år. Detta skulle medföra att hitflyttade elever får betala ca kr per månad utöver det inackorderingsbidrag de får från sin hemkommun. På Östboskolan täcker bidraget i stort sett boendekostnaden. En flytt till Kärleken skulle utöver ett lämpligt boende med närhet till skolan, också leda till att det samarbete mellan Fotbollsakademin som Finnvedens gymnasium och IFK tillsammans driver, skulle gynna de nyanlända ungdomar som också ska bo på Kärleken genom gemensamma aktiviteter och gemensam personal. Finnveden gymnasium är måna om att elever från andra kommuner flyttar till Värnamo då det, inte bara genererar pengar till skolan, utan också höjer kvalitén på utbildningen och ökar attraktionsvärdet av denna. Riskbedömning 2 (3)

16 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN 3 (3)

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46 Samrådshandling Dnr Samråd kring PLAN FÖR TRAFIKEN i Värnamo kommun UTSÄNDA HANDLINGAR: Allmän information Planen Så här tas planen för trafiken fram Sändlista SAMRÅDSTID: JULI 2017 SEPTEMBER 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

47 Samrådshandling Dnr ALLMÄN INFORMATION PLAN FÖR TRAFIKEN i Värnamo kommun. SAMRÅD Plan för trafiken ska göra det möjligt för Värnamo att växa med attraktiva och hållbara livsmiljöer utan trafikproblem. Trafiksystemet i kommunen ska vara hållbart miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Planen stödjer översiktsplanen. Den innehåller kommunens ställningstaganden för trafiksystemets utveckling och förbättrar samordningen av fysisk planering och trafikplanering. Planen innehåller inga åtgärder och har därför inte heller någon budget eller tidplan, men den kommer att få konsekvenser i form av framtida åtgärder. Planen ligger till grund för fortsatt arbete med åtgärdsplaner för trafik som dels är tjänstemännens stöd i det dagliga arbetet med kommunens fysiska planering och dels omfattar olika åtgärder. Planen innehåller övergripande principer, dvs. vad som ska uppnås. Åtgärdsplanen beskriver sedan hur detta ska uppnås. Allmänheten inbjuds att ta del av planen och lämna in sina synpunkter. Handlingarna finns utställda i Stadshusets foajé, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt Värnamo huvudbibliotek. De finns även tillgängliga på kommunens webbplats I detta sammanhang vill vi också föreslå fastighetsägare, intresseorganisationer och liknande om att informera särskilt berörda hyresgäster, medlemmar m.m. om samrådet. SAMRÅDSTID: 1 juli september 2017 Synpunkter på planförslaget lämnas i skriftlig form senast 30 september 2017 till någon av nedanstående adresser: Värnamo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plan- och byggavdelningen, Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Ytterligare upplysningar lämnas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anders Norén, tel Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

48 48 Plan för trafiken Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

49 2 ( 21 ) Plan för trafiken 49 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Xxxxx Datum: 20xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Anders Norén, Samhällsbyggnadsförvaltningen

50 3 ( 21 ) Plan för trafiken 50 Inledning En övergripande trafikplanering är viktig för att en kommun ska kunna göra verksamhets- och investeringsplaneringen med långt perspektiv och för att tjänstemän inom detaljplanering, bygglov och väghållning ska kunna göra nödvändiga prioriteringar och avvägningar i det dagliga arbetet. Utöver ställningstagandena i översiktsplanen behövs en mer detaljerad plan för trafiken. Plan för trafiken ska utgå ifrån och stödja översiktsplanen, Värnamo kommuns vision och Värnamo kommuns övergripande mål. Den ska göra det möjligt för Värnamo att växa med attraktiva och hållbara livsmiljöer utan trafikproblem. Trafiksystemet i kommunen ska vara hållbart miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Samtidigt som kommunens befolkning ökar och en höghastighetsjärnväg med station planeras i kommunen så visar tidigare gjorda utredningar att delar av vägnätet i centrala Värnamo stad inte tål mer biltrafik. Att fortsätta att planera med målet att biltrafiken ska öka skulle kräva omfattande och kostsamma åtgärder i form av trafikleder, gatubreddningar och rivningar av bebyggelse i centrum. Stadsplaneringen måste därför ha som mål att en större del av framtidens trafik ska utgöras av mindre kostsamma och mer ytsnåla transportsätt som kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik. Planen innehåller kommunens ställningstaganden för trafiksystemets utveckling och förbättrar samordningen av fysisk planering och trafikplanering. Den innehåller inga åtgärder och har därför inte heller någon budget eller tidplan, men den kommer att få konsekvenser i form av framtida åtgärder. Planen ligger till grund för fortsatt arbete med åtgärdsplaner för trafik som dels är tjänstemännens stöd i det dagliga arbetet med kommunens fysiska planering och dels omfattar olika åtgärder. Planen innehåller övergripande principer, dvs. vad som ska uppnås. Åtgärdsplanen beskriver sedan hur detta ska uppnås. Plan för trafiken i Värnamo kommun är utarbetad av tjänstemän på nuvarande samhällsbyggnadsförvaltningen med hjälp av tjänstemän från tekniska förvaltningen och kommunledningsförvaltningen, antagen av samhällsbyggnadsnämnden och slutligen fastställd av kommunfullmäktige i septober Avgränsning Planen innehåller inga geografiska, lokaliseringsmässiga eller tidssatta ställningstaganden. Den omfattar inte flygtrafik, båttrafik eller tågtrafik, inte friluftsliv eller turism och inte heller digital infrastruktur såsom bredband och fiber. Planen omfattar hela Värnamo kommun men det är i centralorten och tätorterna som behovet att kunna göra olika avvägningar som rör trafiken är som störst. Planen ger inte svar på alla frågor om trafiken. Det kommer fortfarande att finnas situationer då man måste göra avväganden från fall till fall. Sammanfattning och läsanvisning Kärnan i planen är ett antal ställningstaganden om trafikslagen. Ett ställningstagande består av en mening, till exempel Gångtrafik ska ses som ett

51 eget trafikslag med sina egna behov och förutsättningar, och sammanfattar vad Värnamo kommun anser i frågan. Till varje ställningstagande hör ett förtydligande stycke text. Ställningstagandena använder kvalitativa formuleringar som hög prioritet, attraktiv, goda möjligheter, bra och så vidare. De kvalitativa formuleringarna är tänkta att preciseras med kvantitativa kriterier i åtgärdsplanerna, dvs. det är först i åtgärdsplanerna som kommunen kommer att fastslå vad som ska räknas som bra. Sist i planen redovisas hur den ska följas upp med olika åtgärdsplaner, vem som ansvarar för detta och när det ska göras. Ställingstagandena i sammanfattning Gångtrafik ska ses som ett eget trafikslag med sina egna behov och förutsättningar. Gångstråk ska vara attraktiva, säkra och trygga för alla. I centrummiljöer och på huvudstråk i tätorterna ska gångtrafiken ha hög prioritet gentemot andra trafikslag. Gångvägnätets drift och underhåll ska ha hög prioritet. Cykeltrafik ska ses som ett eget trafikslag med sina egna behov och förutsättningar. Cykelstråk ska vara attraktiva, säkra och trygga för alla. På huvudstråk i tätorterna ska cykeltrafiken ha hög prioritet gentemot andra trafikslag. Det ska finnas möjlighet att cykla mellan större tätorter i kommunen och till grannkommunerna. Cykelparkeringar och annan service ska finnas i anslutning till viktiga målpunkter. Cykelvägnätets drift och underhåll ska ha hög prioritet. Planeringen av den byggda miljön ska ge förutsättningar för en hållbar kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska ges god framkomlighet och hög prioritet gentemot biltrafiken. Kollektivtrafikens stationer och knutpunkter ska stärkas och ha god utformning och tillgänglighet. Kommunen ska verka för varierade kollektivtrafiklösningar som även ger landsbygden tillgång till kollektivtrafik. Vägnätet på landsbygden ska hålla hög standard. Invånarna i tätorterna ska ges goda möjligheter att välja andra transportsätt än bil. Den som kör bil in i centrum ska inte åka ut utan att ha uträttat ett ärende. Goda förutsättningar ska finnas för miljöanpassade motorfordon och alternativa drivmedel. Kommunen ska främja samåkning, bilpooler, infarts- och pendlarparkeringar. Gatumark ska i första hand användas för rörlig trafik i fallande ordning gång, cykling, kollektivtrafik, näringslivets transporter och biltrafik. Parkeringsplatser på kommunal mark ska i första hand användas för besöksparkering, inte för boende- eller arbetsplatsparkering. Utbyggnad, drift, underhåll och övervakning av kommunal bilparkering ska finansieras av parkeringsavgifter. 4 ( 21 ) Plan för trafiken 51

52 Vision Kommunen ska verka för samlade bilparkeringslösningar och samnyttjande. Kommunen ska verka för samordnade regler för besöksparkering i centrum. Kommunen ska verka för goda cykelparkeringsmöjligheter på kvartersmark. Kommunens parkeringspolitik ska möjliggöra bilfritt boende för den som önskar. Utryckningstrafik ska kunna nå alla målpunkter i tätorterna effektivt och trafiksäkert. Gods- och distributionstrafik ska genomföras effektivt, trafiksäkert och med minsta möjliga konflikt med andra trafikslag. Kommunen ska verka för goda förutsättningar för att rida trafiksäkert och tryggt där behovet finns. Fyrstegsprincipen ska tillämpas i samhällsbyggnadsprocessen. Kommunen ska utgå ifrån nollvisionen i sitt trafiksäkerhetsarbete. Väghållningen ska minimera skadeolyckorna. Kommunen ska ta en aktiv roll i att informera om och stimulera användandet av hållbara transporter. Värnamo kommuns mål Värnamo kommuns vision är Värnamo kommun den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Till visionen hör målkriterierna hållbarhet, attraktivitet, tillväxt och trygghet. De mål som sätts på olika organisatoriska nivåer i kommunen ska bidra till att kommunen utvecklas inom de områdena. Plan för trafiken ger tjänstemän och politiker verktyg för att säkra att tillväxten kan ske med minsta möjliga negativa konsekvenser för invånarnas livsmiljöer. 5 ( 21 ) Plan för trafiken 52 Övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt fyra övergripande mål för innevarande mandatperiod. Delaktighet: medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling. Kompetensförsörjning: arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver. Klimat: klimatsmarta val underlättas. Kvalitet: grunduppdrag av god kvalitet för de vi är till för. När det gäller delaktighet så ger framtagandet av plan för trafiken medborgarna en chans att tycka till om hur trafiken ska hanteras i kommunen samtidigt som den färdiga planen underlättar för medarbetarnas arbete. När det gäller kompetensförsörjning så främjar planen en långsiktigt hållbar tillväxt där det är enkelt att bo och verka i Värnamo kommun. När det gäller klimat så innehåller planen en lång rad ställningstaganden som underlättar för alla som bor och verkar i kommunen att göra miljö- och klimatvänliga transportval. När det gäller kvalitet så framhåller planen att ställningstagandena ska konkretiseras i åtgärdsplaner. Därmed kan planering och genomförande av

53 åtgärder bygga på konstaterade behov och brister som avhjälps med lösningar som uppfyller åtgärdsplanernas kriterier och planens ställningstaganden. Planen ger också medarbetarna stöd att göra avväganden och fatta beslut på ett konsekvent sätt. 6 ( 21 ) Plan för trafiken 53 Relevanta nämndsmål Nämnderna sätter mål för det egna ansvarsområdet, mål som baseras på de övergripande målen. Förvaltningarna arbetar efter nämndsmålen och sätter egna verksamhetsmål för att uppnå nämndsmålen. Plan för trafiken berör flera förvaltningar, framför allt samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen. En attraktiv stadsbyggnad som präglas av hållbar arkitektur, trygghet och tillgänglighet. Bra och säker miljö med trevliga park- och grönytor och väl fungerande infrastruktur En jämn och hög kvalitet på gator och grönytor i såväl tätorten som kransorterna Plan för trafiken hjälper förvaltningarna att planera och prioritera trafikåtgärder och göra avvägningar mellan olika intressen. Detta underlättar förvaltningarnas arbete med attraktiv stadsbyggnad, väl fungerande infrastruktur och hög kvalitet. Planeringsförutsättningar Omvärldsanalys Analysföretaget Kairos Future tar i sin omvärldsanalys för Värnamo kommun från januari 2017 upp ett antal trender som påverkar Värnamo kommun. Urbaniseringen i världen, Sverige, Småland och Värnamo innebär att Värnamo stad kommer att fortsätta att framstå som mer attraktivt än de mindre orterna runtom och samtidigt framstå som mindre attraktivt i jämförelse med de större städerna i närheten, framför allt Jönköping och Växjö. Värnamo kan däremot erbjuda småstadskvaliteter som lugn, grönska och närhet vilket inte de större städerna kan. Kommunen behöver därför kunna hantera en befolkningstillväxt i Värnamo stad utan behöva göra avkall på småstadskvaliteterna. Hållbarhets- och klimatfrågor får större betydelse och det kommer att bli viktigare att anpassa städerna så att klimatpåverkan minskas, till exempel genom att minska användningen av fossila bränslen, öka kollektivtrafiken och cykla mer. Nuläge Översiktlig planering och befolkningstillväxt Parallellt med plan för trafiken tar kommunen fram en ny översiktsplan, Mitt Värnamo 2035, som kommer att kunna antas under Översiktsplanen utgår ifrån Värnamo kommuns mål om invånare till 2035 vilket innebär en befolkningsökning på omkring personer de närmaste 20 åren. Bedömningen är att tre fjärdedelar av befolkningstillväxten kommer att ske i Värnamo stad och resten på landsbygden och i de större tätorterna. I den så kallade Sverigeförhandlingen har kommunen lovat att det ska byggas bostäder i Värnamo stad till 2035 men för att klara den önskade tillväxten krävs ytterligare ungefär bostäder i staden.

54 Under framtagandet av den nu gällande översiktsplanen för Värnamo stad, från 2006, så beställdes en trafikutredning från konsultbolaget Tyréns. Rapporten innehåller en konventionell trafikalstringsutredning för Värnamo stad och de utbyggnadsområden som pekas ut i översiktsplanen och en kapacitetsutredning av sex centralt belägna korsningar (Galgaplan, Lasarettsplan, Plombohusplan, Malmöplan, Sveaplan och Köpmangatan/Myntgatan). Resultatet visar att vid maximal utbyggnad av områdena, omkring bostäder och 470 hektar industrimark, så kommer den så kallade belastningsgraden under maxtimman vid fem av sex korsningar att ligga runt 1,0 och vid den sjätte korsningen (Plombohusplan) närma sig 0,8. Vid en belastningsgrad på 0,7 så kommer det upplevas som problematiskt att komma ut i korsningen och vid 1,0 så uppstår växande köer. För att vägnätet i Värnamo stad ska klara av den planerade befolkningsökningen så krävs därför åtgärder, antingen i form av kraftigt utbyggd infrastruktur för motortrafik eller i form av åtgärder som gör att en större del av trafiktillväxten sker med andra trafikslag än privatbilism. 7 ( 21 ) Plan för trafiken 54 Infrastruktur Värnamo kommun ligger i sydvästra Småland och genomkorsas av europaväg 4, riksväg 27 samt länsvägarna 127 och 151. Längst i norr berörs kommunen också av länsväg 152. Vägarna ger kommunen goda förbindelser med hela Sydsverige. Värnamo stad är också en regional järnvägsknut där Kust-till-kustbanan mellan Göteborg, Kalmar och Karlskrona korsas av de småländska lokalbanorna mellan Jönköping, Nässjö och Halmstad. Via Alvesta har Värnamo förbindelse med tåg mot Skåne och Mälardalen och den framtida höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Skåne planeras få en station i Värnamo, något som kommer att öka kommunens betydelse som järnvägsknut. Reguljär flyg- eller båttrafik saknas i kommunen. Resande I mars och april 2012 genomfördes en omfattande resvaneundersökning för Blekinge, Småland och Öland (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län). I Värnamo kommun tillfrågades slumpvist utvalda invånare i åldrarna år om sina resvanor varav svarade. Arbetspendling: Omkring 60 % av alla arbets- och studieresor görs inom kommunen. 9 % av resorna görs till och från Gislaveds kommun, 6 % till och från Gnosjö, 6 % till och från Vaggeryd och 3 % till och från Ljungby. Resterande 16 % görs till övriga Sverige. Tillgång till färdmedel: 49 % av invånarna i Värnamo kommun har tillgång till minst två bilar medan 77 % har tillgång till minst två cyklar. Endast 7 resp. 6 % saknar tillgång till bil eller cykel. 80 % av invånarna saknar tillgång till reskort i kollektivtrafiken. 5 % har periodkort, övriga har någon form av värdekort eller specialkort (skolkort, färdtjänst och liknande). Män har något högre tillgång till bilar och cyklar medan kvinnor har något högre tillgång till kollektivtrafikkort.

55 Olika färdmedels andel av resandet: 8 ( 21 ) Plan för trafiken 55 I kommunen görs 70 % av resorna med bil, 12 % till fots, 13 % med cykel och 3 % med tåg och buss. I Värnamo tätort görs 63 % av vardagsresorna med bil, 27 % med cykel och resten, cirka 10 % till fots. Kollektivtrafikens andel av resandet inom tätorten är försumbar. Av arbetsresorna i kommunen upp till 5 km görs 53 % i bil, 31 % med cykel och 15 % till fots. Av arbetsresorna i kommunen mellan 5 och 10 km görs 77 % med bil, 15 % med cykel, 4 % med buss, 2 % till fots och 2 % med annat transportsätt (bl.a. tåg). Attityd till förändrat bilanvändande: 40 % av invånarna använder bil till de flesta resorna och avser fortsätta att göra det. 19 % av invånarna använder bil till de flesta resorna men funderar på att minska sin bilanvändning. 12 % av invånarna använder bil till de flesta resorna och har redan börjat ersätta bilresorna med andra färdmedel. 30 % använder sällan bil och tänker därför inte ändra sitt vardagliga bilresande. Jämfört med regionen som helhet: Värnamo kommuns invånare har något högre tillgång till bilar och cyklar. Invånarna har något lägre tillgång till kollektivtrafikkort. Invånarna åker något mindre bil och cyklar något mer. Invånarna åker mycket mindre buss och tåg. Invånarna är något mer positiva till att minska sitt framtida bilresande. Strategier och metoder Strategi Ett hållbart trafiksystem Ett miljömässigt hållbart trafiksystem är yteffektivt, orsakar lite buller, ger små utsläppsmängder och förbrukar lite resurser. Det främjar andra transportmedel än bil och utnyttjar befintlig infrastruktur så långt det är möjligt. Ett socialt hållbart trafiksystem är säkert och tillgängligt för alla, främjar en god hälsa och bidrar till attraktiva livsmiljöer i såväl tätort som på landsbygden. Ett ekonomiskt hållbart trafiksystem är effektivt och långsiktigt. Det utnyttjar befintlig infrastruktur på ett bra sätt, minimerar behovet av nyinvesteringar och gör samhällets funktioner tillgängliga. Det hjälper Värnamo kommun att behålla sin position som viktig industrikommun och lokalt centrum i västra Småland. Metoder Ett antal ställningstaganden för trafiken i Värnamo kommun talar om vad kommunen vill och måste göra för att uppnå ett hållbart trafiksystem. Ställningstagandena säger framför allt när, var och hur man ska prioritera mellan olika trafikslag.

56 Trafikslagen Gångtrafik Förutsättningar Alla resor påbörjas och avslutas till fots. Vi promenerar för att nå andra transportsätt, våra målpunkter, för motion, rekreation och för socialt umgänge. Att promenera är ett flexibelt färdsätt som är bra både för vår egen hälsa och för miljön. Gångvänliga miljöer gör våra stadsmiljöer levande, tryggare och mer attraktiva. Fotgängare finns i alla åldrar, samhällsklasser och funktionsvariationer. Det innebär att många fotgängare är beroende av olika tekniska hjälpmedel för sin förflyttning t.ex. barnvagn, rullstol eller käpp. Även om hastighetsspridningen mellan olika typer av fotgängare är liten så ställer de olika krav på trafikmiljöns utformning. Att promenera är ett miljövänligt och hälsosamt sätt att ta sig fram och fotgängare bidrar till levande stadsmiljöer. Samtidigt är gångtrafiken också ett känsligt färdsätt. Som fotgängare kan man uppleva sig som oskyddad och otrygg, större vägar och annat kan utgöra barriärer och man är utsatt för väder och vind och ibland halka. Dessutom möts fotgängare med olika funktionsnedsättningar ofta av hinder som begränsar tillgängligheten. I svensk planeringstradition har gångtrafik och cykeltrafik setts som ett och samma trafikslag, gång- och cykeltrafik, trots att de som transportmedel skiljer sig markant åt. Gångtrafikanter kan på vissa platser uppleva en otrygghet när de ska dela utrymme med cyklister och omvänt kan cyklister uppleva att fotgängare begränsar deras framkomlighet. Gångtrafikanter med syn- eller hörselnedsättningar är särskilt otrygga då de tvingas dela utrymme med cykeltrafikanter. Gångtrafikens styrka är förflyttningar upp till två kilometer (cirka 20 minuters promenad). Det innebär att gångtrafik är attraktivt vid förflyttningar i kommunens mindre tätorter och i stora delar av Värnamo stad. Gångtrafiknätet är väl utbyggt i Värnamo stad och de större tätorterna. I Värnamos ytterområden och längs större gator är det dock vanligt att ytorna delas med cykeltrafiken. I mindre tätorter och på landsbygden saknas vanligen gånginfrastruktur och gångtrafikanterna är där hänvisade till vägkanter och vägrenar. För att gångtrafiken inom tätorterna ska öka så måste gångstråk vara gena, trygga och upplevelserika. Där korsningar med motortrafik ska anpassas för personer med synnedsättningar krävs att cykeltrafiken i förekommande fall separeras från gångtrafiken. Plan- och bygglagen säger att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda tomter och allmänna platser och att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. Lagkraven preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM) resp. föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN). Ställningstaganden Gångtrafik ska ses som ett eget trafikslag med sina egna behov och förutsättningar. I modern svensk trafikplanering har gångtrafik setts som en del av trafikslaget gång- och cykeltrafik trots att gångtrafik och cykeltrafik har helt olika trafikregler och fysiska förutsättningar. Gående, framför allt äldre och personer med synnedsättning, känner sig ofta otrygga när de tvingas dela ytor med 9 ( 21 ) Plan för trafiken 56

57 cykeltrafik. Genom att se gångtrafik som ett eget trafikslag blir det enklare att vidta åtgärder för att förbättra för gångtrafiken. Gångstråk ska vara attraktiva, säkra och trygga för alla. Ett attraktivt gångstråk är tillräckligt brett för att rymma olika typer av gångtrafikanter, har en hög standard på gångytan, är gent och går genom en upplevelserik miljö. Synskadade kan orientera sig längs stråket, det finns tydlig skyltning och det finns bänkar och andra vilplatser för de som har svårt att röra sig. Ett säkert gångstråk har hastighetssäkrade korsningar för att undvika kollisionsolyckor och en hög standard på drift och underhåll för att undvika halkolyckor. Ett tryggt gångstråk är separerat från cykeltrafik och motortrafik, väl belyst och går inte genom mörka och svåröverskådliga miljöer. I centrummiljöer och på huvudstråk i tätorterna ska gångtrafiken ha hög prioritet gentemot andra trafikslag. Där man behöver göra prioriteringar mellan trafikslagen ska gångtrafiken prioriteras. Det kan kräva åtgärder som separering från andra trafikslag och hastighetssäkring av korsningspunkter. Ett huvudnät för gångtrafik ska pekas ut i en åtgärdsplan. Gångvägnätets drift och underhåll ska ha hög prioritet. Traditionellt underhålls och snöröjs körbanor för motortrafik bättre än andra ytor trots att motorfordon är mindre känsliga för dåligt väglag. Det gör andra trafikslag, som gångtrafik, mindre attraktiva och mindre trafiksäkra. Huvudnätet för gångtrafik ska ha en högre driftsstandard än bilvägnätet. Cykeltrafik Förutsättningar Cykeln som transportmedel är en viktig del i ett hållbart trafiksystem. Det är ett lättillgängligt, ytsnålt, miljövänligt och hälsofrämjande transportmedel som också är relativt snabbt på kortare sträckor. Cykeln gör det enkelt, snabbt och billigt att förflytta sig inom tätorten, oberoende av tidtabeller, trafikstockningar och parkeringsproblem. Liksom gångtrafiken är cykeltrafiken känslig för väder, vind och väglag och kan upplevas otrygg i närheten av stor eller tung motortrafik. Cykeltrafiken är ett heterogent trafikslag som rymmer många olika typer av cyklister och cyklar barn, flanörcyklister, pendlare, cykelkärror, lastcyklar, handikappcyklar med mera. Hastighetsspridningen är stor och varierar från strax över promenadfart till cirka 30 km/h. Även vissa motordrivna fordon, till exempel mopeder klass II, räknas till cyklarna. Cykeltrafikens styrka är förflyttningar upp till fem kilometer (cirka 20 minuters cykelfärd). Med elassisterad cykel (elcykel) kan räckvidden utökas ytterligare. Lastcyklar och cykelkärror gör cykeln användbar även för transporter men ställer större krav på infrastrukturen. Värnamo stad har goda förutsättningar för cykeltrafik. Tätorten är förhållandevis kompakt och tätbefolkad och nästan hela tätorten ligger inom 2,5 km från Centralplan. Det innebär att en resa tvärs över hela tätorten nästan aldrig överstiger 5 kilometers längd. Den stora nivåskillnaden mellan östra och västra Värnamo utgör däremot en barriär tillsammans med järnvägen. 10 ( 21 ) Plan för trafiken 57

58 I kommunens mindre tätorter är avstånden korta och därmed gynnsamma för cykeltrafik inom tätorten. Eftersom mycket av servicen och många arbetsplatser finns i Värnamo stad så kommer däremot arbets- och ärenderesorna i allmänhet att vara för långa för att cykelresan ska vara praktisk. Mellan tätorterna i kommunen finns en potential för arbetspendling på cykel i upp till 10 km (30-40 minuters cykelfärd). Sommartid finns också en potential för cykelturism. För att cyklingen inom tätorterna ska öka måste cykelfärden upplevas som enklare och bekvämare än alternativen, från startpunkten till målpunkten. Det kräver en standardhöjning av den befintliga infrastrukturen, viss utbyggnad av ny infrastruktur och utbyggnad av cykelparkeringen vid bostäder, arbetsplatser, handel och besöksmål. Det kräver också att driften och underhållet av cykelinfrastrukturen utvecklas. För att cyklingen mellan tätorterna ska öka krävs att cykelmöjligheterna längs det statliga vägnätet förbättras. Ett vanligt exempel är att cykling oftast omöjliggörs nästan helt när en 13-metersväg med breda vägrenar byggs om till trefältsväg med mitträcke. Ställningstaganden Cykeltrafik ska ses som ett eget trafikslag med sina egna behov och förutsättningar. I modern svensk trafikplanering har cykeltrafik setts som en del av trafikslaget gång- och cykeltrafik trots att cykeltrafik och gångtrafik har helt olika trafikregler och fysiska förutsättningar. I stadstrafik är hastighetsskillnaden mellan en cyklist och en bilist ofta mindre än mellan en cyklist och en gående. Många cyklister väljer att hellre cykla i körbanan med motortrafiken än att behöva samsas med gående. Genom att se cykeltrafik som ett eget trafikslag blir det enklare att vidta åtgärder för att förbättra för cykeltrafiken. Cykelstråk ska vara attraktiva, säkra och trygga för alla. Ett attraktivt cykelstråk är brett nog att rymma alla typer av cyklister och cyklar. Cykelstråket ska vara gent, sammanhängande och logiskt. Det ska alltid framgå tydligt hur man ska cykla oavsett åt vilket håll man ska och riktningsförändringar ska undvikas. Utformning, skyltning och vägvisning ska göra det lätt att följa gällande trafikregler. Ett säkert cykelstråk är brett nog att klara omkörningar och möten och har inga fasta hinder i, eller direkt intill, stråket. Det är utformat för att minimera konflikterna med motortrafik och gångtrafik och har hastighetssäkrade korsningar där det behövs för att undvika kollisionsolyckor. Drift- och underhållsstandarden är hög för att undvika singelolyckor. Ett tryggt cykelstråk är separerat från snabb eller tung motortrafik, väl belyst och går inte genom mörka och svåröverskådliga miljöer. Kriterier för utformning av cykelnätet ska tas fram i en åtgärdsplan. På huvudstråk i tätorterna ska cykeltrafiken ha hög prioritet gentemot andra trafikslag. Där man behöver göra prioriteringar mellan trafikslagen ska cykeltrafiken prioriteras. Det kan kräva åtgärder som separering från andra trafikslag och hastighetssäkring av korsningspunkter. Ett huvudnät för cykeltrafik ska pekas ut i en åtgärdsplan. 11 ( 21 ) Plan för trafiken 58

59 Det ska finnas möjlighet att cykla mellan större tätorter i kommunen och till grannkommunerna. Idag saknas helt vägvisning för cykeltrafik utanför Värnamo stad. Med vissa fysiska åtgärder och vägvisning som pekar ut lämplig väg underlättas cykling även utanför staden. Eftersom kommunen i regel inte är väghållare utanför större tätorter kräver åtgärderna samarbete med staten, andra väghållare liksom med grannkommunerna. Cykelparkeringar och annan service ska finnas i anslutning till viktiga målpunkter. Varje cykelresa påbörjas och avslutas med att cykeln står parkerad men idag saknas helt kriterier för cykelparkering i Värnamo kommun. En åtgärdsplan ska tas fram med kriterier för cykelparkering och annan service i anslutning till offentliga målpunkter, bostäder och arbetsplatser. Cykelvägnätets drift och underhåll ska ha hög prioritet. Traditionellt underhålls och snöröjs körbanor för motortrafik bättre än andra ytor trots att motorfordon är mindre känsliga för dåligt väglag. Det gör andra trafikslag, som cykeltrafik, mindre attraktiva och mindre trafiksäkra. Huvudnätet för cykeltrafik ska ha en högre driftsstandard än bilvägnätet. Kollektivtrafik Förutsättningar I strävan efter ett hållbart trafiksystem spelar kollektivtrafiken en viktig roll. En buss eller ett tåg rymmer många personer som om de satt i varsin bil skulle kräva en betydligt större yta på gator och parkeringar. Att resa kollektivt ger också möjligheten att under restiden koncentrera sig på annat än vägen man kör på, exempelvis arbeta eller bara koppla av. Kollektivtrafik är ett enkelt och billigt sätt att förflytta sig inom och mellan tätorter utan några särskilda förkunskaper eller kapitalinsats. Nackdelen är att man är bunden till linjesträckningar och tidtabeller vilket gör att man kanske inte kan resa exakt dit man vill exakt när man vill. Linjerna går ofta mellan ytterområde och centrum, eller mellan omland och centralort, vilket gör resor på tvären besvärliga. Kollektivtrafikens styrka är vardagliga punkt-till-punktresor på upp till en timmes restid, till exempel arbets- eller skolpendling. För enstaka längre fritidsresor finns ingen egentlig längsta acceptabel restid. Kollektivtrafiken i Värnamo kommun utgörs i huvudsak av ett antal regionala buss- och tågförbindelser mellan kommunens större tätorter och till grannkommunerna samt av stadsbusstrafiken i Värnamo. Förutsättningarna för regional arbetspendling med buss eller tåg till centrala Värnamo är därmed goda. Värnamo station är kommunens största kollektivtrafikknut men det finns också andra platser i kommunen där man kan byta färdmedel. Stadsbusstrafiken i Värnamo är begränsad men under 2017 startar Jönköpings länstrafik en kraftigt utökad busstrafik med nya linjer och högre turtäthet som kommer att öka tillgängligheten till både lokal och regional kollektivtrafik i Värnamo stad. För att kollektivtrafikresandet i kommunen ska öka krävs hög turtäthet, fasta tidtabeller, god tillgänglighet till viktiga resmål samt attraktiva hållplatser och knutpunkter där man kan byta mellan linjer och färdmedel. Det är dock viktigt att en resandeökning inte sker på bekostnad av cykling eller gång. 12 ( 21 ) Plan för trafiken 59

60 Ställningstaganden Planeringen av den byggda miljön ska ge förutsättningar för en hållbar kollektivtrafik. Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras inom nära gångavstånd från befintliga hållplatser eller på ett sådant sätt att förutsättningar ges för en framtida kollektivtrafik med gen linjesträckning och god turtäthet. Kollektivtrafiken ska ges god framkomlighet och hög prioritet gentemot biltrafiken. Där man behöver göra prioriteringar mellan kollektivtrafik och annan motortrafik ska kollektivtrafiken prioriteras. Det kan kräva trafikregler som ger busstrafiken företräde eller fysiska åtgärder som till exempel stopphållplatser, timglashållplatser, reserverade körfält eller bussgator. Kollektivtrafikens stationer och knutpunkter ska stärkas och ha god utformning och tillgänglighet. Större hållplatser och knutpunkter i kollektivtrafiken ska vara lättillgängliga med olika trafikslag och ha en hög standard för de väntande resenärerna. Åtgärder kan kräva samverkan med andra aktörer än kommunen som förvaltar hållplatser, till exempel Trafikverket. Principer för utformning av olika typer av hållplatser ska tas fram i en åtgärdsplan. Kommunen ska verka för varierade kollektivtrafiklösningar som även ger landsbygden tillgång till kollektivtrafik. Exempel på andra typer av kollektiva trafiklösningar är anropsstyrd busstrafik, merutnyttjande av skolbussar och samåkning mellan privatpersoner. Biltrafik Förutsättningar Idag är bilen det överlägset populäraste färdmedlet för invånarna i Värnamo. Trots att en bil är dyr i både inköp och drift jämfört med andra trafikslag är den så flexibel och bekväm att det är värt kostnaderna. På längre sträckor är restiden dörr till dörr överlägsen de flesta andra trafikslag. Samtidigt finns nackdelarna i form av utsläpp, trängsel, buller, hälsorisker, trafikfaror och barriäreffekter. Kapacitetsutnyttjandet i biltrafiken är dessutom lågt: en vanlig personbil står parkerad upp till 23 timmar per dygn och används ofta bara av en person. Bilen är viktig för att landsbygden ska kunna leva samtidigt som de negativa konsekvenserna är som störst i tätorterna. För att uppnå ett hållbart trafiksystem är det tydligt att det totala bilkörandet måste minska. På Värnamos landsbygd spelar bilen en viktig roll i mångas vardag. En del av kommunens invånare bor utanför tätorterna och deras närområden, på platser där alternativen till att använda bil ofta är få och avstånden till olika målpunkter är stora. Samtidigt används idag bilen även till många korta resor inne i tätorterna, resor som lika gärna skulle kunna ske till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Målsättningen är att bilen används för de resor där den faktiskt behövs och inte annars. Minskad biltrafik har många fördelar. Övriga trafikslag ges bättre förutsättningar, utsläppen minskar, trängseln blir mindre och det hälsoskadliga stillasittandet minskar. Dessutom är det positivt för den kvarvarande biltrafiken i och med att färre bilar ska dela på utrymmet i trafiksystemet och framkomligheten därmed blir bättre. Parallellt med en minskad biltrafik går också utvecklingen framåt när det gäller bilarnas teknik och mer miljövänliga drivmedel. Värnamo kommun har på vissa platser installerat laddstolpar för elbilar och vid E4 finns en tankstation för biogas. 13 ( 21 ) Plan för trafiken 60

61 Vägnätet för bilar och annan motortrafik är mycket väl utbyggt i hela Värnamo kommun. De flesta vägarna utanför större tätorter är dock inte kommunala utan enskilda eller statliga. De statliga vägarna förvaltas av Trafikverket och finansieras av staten. De enskilda vägarna förvaltas av vägföreningar, vägsamfälligheter eller enskilda fastighetsägare och finansieras av ägarna, ofta med ekonomiskt bidrag från kommunen och staten. Ställningstaganden Vägnätet på landsbygden ska hålla hög standard. Kommunen ska utveckla samarbetet med övriga väghållare för att säkra att det icke-kommunala vägnätet håller en hög standard vad beträffar utformning, drift och underhåll. Invånarna i tätorterna ska ges goda möjligheter att välja andra transportsätt än bil. Vid bostäder, arbetsplatser och viktiga målpunkter ska det finnas bra cykelparkering Invånarna ska ha tillgång till bra gångvägar, bra cykelvägar och bra kollektivtrafik. Principer och kriterier för utformning av olika typer av infrastruktur ska tas fram i en åtgärdsplan. Den som kör bil in i centrum ska inte åka ut utan att ha uträttat ett ärende. I tätorternas centrum ska trafik med målpunkt i centrum prioriteras framför genomfartstrafiken. Genomfartstrafiken ska ges goda möjligheter till kringfart på huvudgator utanför eller i utkanten av tätorter. Åtgärder som försvårar för genomfartstrafiken kan användas vid behov. Ett huvudnät för motortrafik ska pekas ut i en åtgärdsplan. Goda förutsättningar ska finnas för miljöanpassade motorfordon och alternativa drivmedel. Kommunen ska underlätta etableringen av infrastruktur för nya drivmedel (till exempel el, natur- och biogas eller vätgas). Kriterier för laddinfrastruktur på privata och kommunala parkeringsanläggningar ska tas fram i en åtgärdsplan. All etablering och användning av drivmedelsinfrastruktur ska på sikt finansieras av brukaravgifter. Kommunen ska främja samåkning, bilpooler, infarts- och pendlarparkeringar. Lämpliga samåknings-, infarts- och pendlarparkeringar ska pekas ut i en åtgärdsplan. Kommunen och kommunala bolag ska verka för lösningar där de egna bilarna kan merutnyttjas utanför arbetstid. Kriterier för bilpooler i bostadsprojekt ska tas fram i en åtgärdsplan. Parkering Förutsättningar Värnamo är sedan gammalt en centralort för handel och service i sydvästra Småland och biltillgängligheten för besökare från omlandet är därför viktig för stadens näringsliv. Men i en växande stad är ytorna i centrum begränsade och olika anspråk konkurrerar om markytorna. Det är därför viktigt att de allmänna parkeringsplatserna i centrum i första hand används av besökare, inte av boende eller arbetspendlare. Bilparkering är viktig för dem som har svårt att använda andra färdmedel eller promenera längre sträckor. Samtidigt tar bilparkering stora ytor i anspråk och 14 ( 21 ) Plan för trafiken 61

62 enkelheten i att parkera bilen nära sin målpunkt kan också medföra att folk väljer bilen framför andra, mer hållbara färdsätt. Bilparkeringens roll i tätorterna ska vara att stödja de olika funktionerna i stadsmiljön, exempelvis handel, service och kollektivtrafiknoder. Ökad omsättning på parkeringsplatserna förbättrar tillgängligheten till dessa för bilburna besökare medan långtidsparkerade bilar istället hämmar tillgängligheten. En balans mellan tillgänglighet och efterfrågan på parkeringsplatser bör råda. På samma sätt är den allmänna cykelparkeringen i tätorterna till för att skapa tillgänglighet till tätortens målpunkter medan boende och anställda ska parkera på kvartersmark. Det finns olika styrmedel för att hantera parkeringssituationen i tätorterna. Placering och utformning av parkeringsplatser för framför allt cyklar och bilar är viktigt för att tillgängliggöra olika samhällsfunktioner och målpunkter. Genom att kommunen är den dominerande ägaren av allmänna parkeringsplatser kontrollerar man marknaden genom prissättning och tidsreglering. Parkering på kvartersmark kontrolleras med detaljplaner och bygglov. Styrning av parkeringsmöjligheterna har i sin tur ofta påverkan på folks val av transportmedel. I Värnamos kommersiella centrum finns parkeringsplatser för cirka bilar och ställ för cirka 400 cyklar. Enligt den inventering av bilparkeringsbeläggningen i centrum som gjordes 2013 och 2016 finns cirka 400 tomma bilplatser vid maximal beläggning men de lediga platserna är ojämnt fördelade. Någon inventering av antalet parkerade cyklar har inte gjorts. Utanför cykelställ är det dock generellt tillåtet att parkera cykeln om den inte hindrar eller stör trafiken. Plan- och bygglagen ger kommunerna långtgående rätt att genom detaljplan och bygglov reglera markanvändningen för alla fastigheter, även dem som kommunen inte själv äger. Lagen säger att det ska finnas utrymme för parkering i skälig utsträckning på en tomt men säger också att om det inte finns tillräckligt utrymme på en tomt att ordna både friyta och parkering så ska man i första hand ordna friyta. Boverkets byggregler anger att angöringsplatser för bilar och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska finnas inom 25 meter från entréer. Detta gäller både på kvartersmark och allmän platsmark. Befintliga ställningstaganden Värnamo kommuns energi- och klimatstrategi innehåller åtgärden miljöstyrande parkeringsavgifter som innebär att avgift för bilparkering ska tas ut för att gynna cykel och gång och för att täcka kommunens kostnader för bilparkering. Åtgärden är inte genomförd. Ställningstaganden Gatumark ska i första hand användas för rörlig trafik i fallande ordning gång, cykling, kollektivtrafik, näringslivets transporter och biltrafik. Där det krävs för ett högre prioriterat ändamål kan parkeringsytor tas bort till förmån för körytor och körbaneutrymme tas bort till förmån för högre prioriterade trafikslag. Parkeringsplatser på kommunal mark ska i första hand användas för besöksparkering, inte för boende- eller arbetsplatsparkering. 15 ( 21 ) Plan för trafiken 62

63 Boende- och arbetsplatsparkering ska i första hand ske på kvartersmark. Parkeringsregler som försvårar för boende- och arbetsparkering på kommunal mark kan införas för att underlätta för besöksparkering och för att uppmuntra till boende- och arbetsparkering på kvartersmark. Utbyggnad, drift, underhåll och övervakning av kommunal bilparkering ska finansieras av parkeringsavgifter. Idag tas endast begränsade avgifter ut för bilparkering. Drift, underhåll och övervakning av parkeringsplatser särskiljs inte i budgeten men 2015 uppskattade tekniska förvaltningen att parkeringen kostar kommunen mellan och kronor netto per år. Till detta kommer nyinvesteringar och större reinvesteringar i parkering, kostnader som budgeteras särskilt. För att inte parkering ska konkurrera om skattepengar med andra behov behöver intäkterna från parkering höjas genom fler och högre parkeringsavgifter. Kommunen ska verka för samlade bilparkeringslösningar och samnyttjande. Vid planering av tätare bebyggelse ska kommunen verka för samlade bilparkeringslösningar och att samma bilparkeringsplatser kan användas till parkering för olika ändamål vid olika tidpunkter. Det ger förutsättningar för en effektivare användning av parkeringsytorna. Kommunen ska verka för samordnade regler för besöksparkering i centrum. I tätorternas centrum, där det kan finnas flera olika fastighetsägare som erbjuder parkering, bör regler och betalsystem samordnas för att underlätta för besökare. Kommunen ska verka för goda cykelparkeringsmöjligheter på kvartersmark. Gällande parkeringsnorm behandlar bara bilparkering, inte cykelparkering. För att säkerställa att allmän cykelparkering är tillgänglig för besökare krävs goda parkeringsmöjligheter även på kvartersmark för boende och anställda. Kriterier för cykelparkering ska tas fram i en åtgärdsplan. Åtgärderna måste genomföras i samverkan mellan kommunerna och fastighetsägarna. Kommunens parkeringspolitik ska möjliggöra bilfritt boende för den som önskar. Idag är det vanligt att hela eller nästan hela kostnaden för parkering är inbakad i boendekostnaden vilket osynliggör kostnaden och fördyrar boendet för den som inte har bil, däribland många unga och låginkomsttagare. Kommunen ska verka för att fastighetsägare debiterar bilparkering separat och använda regler och taxor för kommunal parkering så att fastighetsägare uppmuntras att debitera den fulla kostnaden. Kommunens framtida styrdokument för parkering ska innehålla förslag till åtgärder som sänker minimiantalet bilparkeringsplatser för exploatörer och fastighetsägare i samband med bygglov. Övrigt Utryckningstrafik Utryckningstrafiken utgörs i huvudsak av räddningstjänsten, ambulanssjukvården och polisen. I akuta situationer behöver utryckningstrafiken använda kommunens vägnät för att snabbt nå fram till mål i tätorterna. Att vidta åtgärder för att öka trafiksäkerheten och attraktiviteten i 16 ( 21 ) Plan för trafiken 63

64 stadsrummet kan därför komma i konflikt med utryckningstrafikens behov av framkomlighet. Utryckningstrafik ska kunna nå alla målpunkter i tätorterna effektivt och trafiksäkert. Ett huvudnät för utryckningstrafik ska pekas ut i en åtgärdsplan. På huvudnätet ska särskild hänsyn tas till utryckningstrafikens behov av framkomlighet. Näringslivets transporter Näringslivets transporter utgörs i huvudsak av godstrafik till och från industrier och distributionstrafik till butiker och serviceinrättningar. De är en förutsättning för fungerande verksamheter som ger sysselsättning och service samtidigt som transportfordonen är stora, bullriga och utgör en trafikfara för framför allt gående och cyklister. Ridning Gods- och distributionstrafik ska genomföras effektivt, trafiksäkert och med minsta möjliga konflikt med andra trafikslag. Ett huvudnät för godstrafik ska pekas ut i en åtgärdsplan. Varudistribution på gågator kan behöva regleras ytterligare. Ridning är ett transportsätt med marginell betydelse i vardagen. Samtidigt är hästhållning och ridning en populär fritidssysselsättning på landsbygden och det kan finnas platser där ridningen kommer i konflikt med andra trafikslag. Kommunen ska verka för goda förutsättningar för att rida trafiksäkert och tryggt där behovet finns. Där ridningen kommer i konflikt med andra trafikslag kan fysiska åtgärder såsom särskilda ridvägar, hastighetssänkningar eller hastighetssäkringar av biltrafiken krävas. Ridning eller ledning av kreatur räknas som fordonstrafik och är inte tillåten på gång- eller cykelinfrastruktur utan särskilt beslut från väghållaren. 17 ( 21 ) Plan för trafiken 64 Samhällsplanering Fyrstegsprincipen ska tillämpas i samhällsbyggnadsprocessen. Fyrstegsprincipen är en planeringsstrategi i fyra steg: Tänk om går ut på att man överväger åtgärder som påverkar behovet av transporter och valet av transportsätt, Optimera överväger åtgärder som medför ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur, Bygg om överväger begränsade ombyggnadsåtgärder och först i det fjärde och sista steget, Bygg nytt, överväger man nyinvesteringar eller större ombyggnadsåtgärder. Trafiksäkerhet och beteendepåverkan Utformning och skötsel av infrastruktur och fordon har en mycket stor betydelse för hur trafiken fungerar och hur säker den är. Men i strävan mot ett mer hållbart trafiksystem och resande spelar inte bara infrastrukturen och våra fordon en stor roll. Det handlar även hur vi väljer att använda dessa, vilket i sin tur grundar sig i vår attityd och vårt beteende. Målet med beteendepåverkande arbete är att människor genom ökad kunskap och medvetenhet ska välja mer hållbara transportsätt och använda transportinfrastrukturen på ett trafiksäkert sätt. Kommunens sätt att stimulera detta kan t.ex. vara genom olika informationsinsatser och kampanjer.

65 Kommunen ska utgå ifrån nollvisionen i sitt trafiksäkerhetsarbete. Nollvisionen innebär att det långsiktiga målet är ett trafiksystem där ingen dödas eller skadas allvarligt. Genom att ta hänsyn till att människor inte är perfekta utan begår misstag så ska trafiksystemet utformas så att misstag inte leder till död eller allvarlig skada. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar men inte att de leder till allvarliga personskador. Väghållningen ska minimera skadeolyckorna. Enligt statliga Väg- och transportforskningsinstitutet så är halka, ojämnt underlag eller annan orsak som kan relateras till drift och underhåll orsaken till nästan en femtedel av de olyckor som leder till allvarligt skadade eller dödade cyklister. Räknas även lindriga skador in så är bristande drift och underhåll orsaken till mellan 20 och 30 % av skadeolyckorna. Motsvarande forskning för fotgängare, utförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visar att mellan 60 % och 70 % av fotgängares skadeolyckor orsakas av brister i drift och underhåll, framför allt halka. Förbättrad väghållning för cyklister och gående har därmed mycket stor potential att minska antalet skadeolyckor. En åtgärdsplan för väghållning ska tas fram. Kommunen ska ta en aktiv roll i att informera om och stimulera användandet av hållbara transporter. En åtgärdsplan för beteendepåverkan ska tas fram. 18 ( 21 ) Plan för trafiken 65 Organisation och ansvar Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för fysisk samhällsplanering (inklusive trafikplanering och trafikreglering), planering enligt plan- och bygglagen samt bygglovgivning. Nämnden ansvarar för att samordna kommunens planering och för att samverka om planering med andra myndigheter och aktörer. Kommunstyrelsens tekniska utskott är väghållare och ansvarar för utformning, utbyggnad, drift och underhåll av vägar och annan offentlig miljö där kommunen är väghållare. Trafikverket ansvarar för utformning, utbyggnad, drift och underhåll av vägar där staten är väghållare. Vägföreningar och fastighetsägare ansvarar för utformning, utbyggnad, drift och underhåll av vägar och annan offentlig miljö där varken kommunen eller staten är väghållare. Jönköpings läns landsting genom Jönköpings länstrafik ansvarar för planering och drift av samhällsfinansierad kollektivtrafik på väg och järnväg. Planens ekonomiska konsekvenser Planens ställningstaganden för trafikslagen får direkta konsekvenser för kommunen i form av ombyggd eller utbyggd infrastruktur för gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik och ökade kostnader för vinterväghållning. I gengäld minskar behovet av utbyggnad av infrastruktur för privatbilism. Minskad ohälsa hos befolkningen tack vare ökad fysisk aktivitet och färre personskador i trafiken får indirekta ekonomiska konsekvenser för kommunen i form av lägre kostnader för sjukfrånvaro, ökad produktivitet och högre skatteintäkter. En uppskattning av kostnaderna är omöjlig att göra i detta läge utan kan göras först i en åtgärdsplan.

66 För den enskilde får planen direkta konsekvenser i form av eventuellt höjda avgifter för bilparkering på kommunal mark. Hyresgäster och bostadsrättsinnehavare med bil kan på sikt räkna med en hyresväxling där avgiften för bostaden sänks och avgiften för bilparkering höjs i motsvarande grad. Boende utan bil kan på sikt räkna med lägre boendekostnader. Restiden genom tätorterna med bil kan öka något medan restiden med cykel eller kollektivtrafik kan minska något. Ökad fysisk aktivitet hos befolkningen och färre personskador i trafiken ger en minskad risk för den enskilde att drabbas av inkomstbortfall på grund av ohälsa eller sjukskrivning. 19 ( 21 ) Plan för trafiken 66 Dokumentansvariga Dokumentansvarig på politisk nivå är kommunfullmäktige. Dokumentansvarig på tjänstemannanivå är trafikingenjören på samhällsbyggnadsförvaltningen eller motsvarande. Uppföljning Åtgärdsplan för trafiken En åtgärdsplan för trafiken ska tas fram och innehålla avsnitt om gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, motortrafik, parkering, beteendepåverkan och väghållning. Avsnitten om trafikslagen ska, för vart och ett av trafikslagen, innehålla kriterier för utformning av olika typer av infrastruktur, huvudnät samt planerade fysiska åtgärder. Avsnittet om parkering ska innehålla kriterier för utformning av olika typer av parkering vid detaljplanering, vid bygglovsprövning samt vid olika typer av kommunala och privata målpunkter. Avsnittet ska också innehålla kriterier för reglering av allmän parkering på kommunal och privat mark samt fysiska åtgärder. Avsnittet om beteendepåverkan ska innehålla åtgärder och arbetsmetoder för att informera och stimulera användandet av hållbara transporter. Avsnittet om väghållning ska innehålla åtgärder och arbetsmetoder för väghållning med målet att minimera personskadeolyckor. Åtgärdsplanen ska vara ett underlag för kommunens investerings- och driftsbudgetar, för kommunens verksamhetsplanering samt för kommunens deltagande i arbetet med trafikförsörjningsprogram enligt lagen om kollektivtrafik. Kommunstyrelsen antar åtgärdsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden har ett samlat ansvar för att åtgärdsplanen tas fram i samverkan med övriga berörda nämnder. Samhällsbyggnadsnämnden och tekniska utskottet är gemensamt ansvariga för genomförande av parkeringsåtgärder. Tekniska utskottet ansvarar för genomförande av övriga infrastruktur- och driftsåtgärder. Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med övriga berörda nämnder ansvarar för genomförande av beteendepåverkansåtgärder. Åtgärdsplanen ska tas fram senast 2018 och revideras senast år Referenser

67 Andersson, Karin, Torberger, Fredrik, Pernemalm, Peter: Omvärldsanalys för Värnamo kommun. Stockholm: Kairos Future, 2017 BFS 2011:5 - ALM 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader BFS 2011:13 - HIN 2. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser Energi- och klimatstrategi , fastställd av kommunfullmäktige 2011 Miljöpolicy för Värnamo kommun, fastställd av kommunfullmäktige Nilsson, Lars: Trafikutredning för centralorten Värnamo. Helsingborg: Tyréns, Niska, Anna, Gustafsson, Susanne, Nyberg, Jonna, Eriksson, Jenny. Cyklisters singelolyckor. Rapport/Väg- och transportforskningsinstitutet: VTI rapport 779. Linköping : Väg- och transportforskningsinstitutet, Program för ökad tillgänglighet i Värnamo kommun, fastställt av kommunfullmäktige Resvaneundersökning i sydöstra Sverige. Rapport/Trafikverket: publikation 2012:237. Borlänge : Trafikverket, Schyllander, Jan. Fotgängarolyckor: statistisk och analys. Rapport/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB744. Karlstad : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Thulin, Hans och Niska, Anna. Tema cykel skadade cyklister. Rapport/Vägoch transportforskningsinstitutet: VTI rapport 644. Linköping : Väg- och transportforskningsinstitutet, Översiktsplan för Värnamo kommun, fördjupning för delen Värnamo stad, antagen av kommunfullmäktige Översiktsplan för Värnamo kommun 2017 (arbetsmaterial) 20 ( 21 ) Plan för trafiken 67 Ordförklaring Hastighetssäkring Hastighetssäkring av en korsning eller sträcka innebär åtgärder som omöjliggör eller försvårar för fordonstrafiken att överskrida 30 km/h, den hastighet då 9 av 10 oskyddade trafikanter överlever en kollision. Hastighetssäkring kan i princip utföras på tre sätt med god effekt enligt erfarenhet: chikan, vägbula eller kameraövervakning. Kvartersmark, allmän platsmark, gatumark I detaljplan delas marken upp i kvartersmark och allmän platsmark. Kvartersmark är den mark som är avsedd för ett specifikt ändamål, t.ex. bostäder, handel eller industri, medan allmän platsmark är till för ett gemensamt, exempelvis gatumark eller torg. Kvartersmark har i regel privat huvudman medan kommunen oftast är huvudman för allmän plats.

68 Gatumark är sådan allmän platsmark som är avsedd för vägtrafik, oavsett trafikslag. I gatumarken ingår gångbanor, körbanor, parkeringsytor, cykelbanor, planteringar, busshållplatser m.m. Parkeringsnorm Parkeringsnorm är den vanliga benämningen på ett kommunalt dokument som anger det minsta antal parkeringsplatser som anses behövas per bostad, våningsyta eller dylikt. Dokumentet används i samband med detaljplanering eller bygglovsprövning. Värnamo kommuns gällande parkeringsnorm antogs av kommunfullmäktige Resvaneundersökning Undersökningen genomfördes 2012 genom att enkät och resedagbok skickades till ett urval på personer i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Syftet var att ge uppdaterad kännedom om medborgarnas resor i regionen, regionalt och interregionalt. Svarsfrekvensen var 47 %. Stopphållplats och timglashållplats En stopphållplats är en busshållplats där bakomvarande trafik måste vänta medan bussen står vid hållplatsen. Stopphållplatsen saknar alltså hållplatsficka. En timglashållplats är en variant av stopphållplatsen men där trafik i båda riktningarna måste vänta medan bussen står vid hållplatsen. Vid timglashållplatsen finns bara ett enda körfält. Tätort Tätort definieras i de nordiska länderna som ett sammanhängande bebyggelseområde med minst 200 invånare och högst 200 m mellan husen. I Sverige gör Statistiska centralbyrån avgränsningar av tätorterna med hjälp av registren över befolkning, företag, fastigheter och byggnader. Tätortens utbredning är helt oberoende av administrativa gränser och kan därför ligga i flera kommuner. Den senaste tätortsavgränsningen är från 2016 och i Värnamo kommun fanns då 11 tätorter. 21 ( 21 ) Plan för trafiken 68 Revidering Plan för trafiken ska följa översiktsplanens fyraåriga revideringscykel så att den reviderade versionen kan antas två år efter översiktsplanen. Eftersom gällande plan är antagen samtidigt som översiktsplanen, 2017, innebär det att den ska revideras senast 2019.

69 69 SÅ HÄR TAS PLANEN FÖR TRAFIKEN FRAM Planen för trafiken är inte baserad på plan- och bygglagen och följer därför inte en lagstadgad process. Den process som valts liknar dock en vanlig PBL-planprocess. Enligt Värnamo kommuns riktlinjer för mål- och styrdokument ska denna typ av dokument kallas plan, tas fram av kommunstyrelse eller nämnd och fastställas av kommunfullmäktige. UPPDRAG SAMRÅD SAMRÅDS- REDOGÖRELSE ANTAGANDE Förfrågan från ex kommunstyrelse eller nämnd. Dåvarande miljö- och stadsbyggnadsnämnden (MSN) gav kontoret i uppdrag att ta fram en plan Planen har arbetats fram under 2016 och 2017 och efter beslut om samråd i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) skickas materialet ut till kommunala nämnder, politiska partier, regionala myndigheter, intresseorganisationer, större fastighetsägare och liknande. sakägarkrets, vilka är bl a berörda markägare och intressenter. Samrådstiden är tre månader. Inför samråd annonseras information om planen i en ortstidning och kungörs på kommunens anslagstavla. I samrådsredogörelsen ska alla inkomna synpunkter från samrådet redovisas tillsammans med kommunens kommentarer och förslag på ändringar. Planen hanteras via SBN och kommunstyrelsen (KS) samt antas av kommunfullmäktige (KF). Plan för trafiken Planprocessen

70 70 Samrådshandling PLAN FÖR TRAFIKEN i Värnamo kommun. Dnr SÄNDLISTA SAMRÅD Planhandlingarna skickas till följande: Fastighetsbolag: Finnvedsbostäder, Hemfosa fastigheter, Nivika fastigheter, Bengt Maurd fastigheter, Bo Vänestig fastigheter, Heimstaden fastigheter, BoBra i Värnamo, Värnabo fastigheter, Remnes fastigheter, Bofast fastigheter Intresseorganisationer i fastighetsbranschen: Sveriges fastighetsägareförening, Villaägarna Finnveden, HSB Göta, Riksbyggen region väst, Hyresgästföreningen Värnamo Vägföreningarna i Bor, Bredaryd-Lanna, Forsheda, Horda, Hånger, Hörle, Kärda, Rydaholm, Tånnö, Åminne och Ohs. Regionala myndigheter: länsstyrelsen i Jönköpings län, Trafikverket, Jönköpings länstrafik, Polismyndigheten polisregion öst, ambulanssjukvården Region Jönköpings län, regionfastigheter Region Jönköpings län Politiska partier i kommunfullmäktige och nämnder: Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet Värnamo Nyheter Kommunala tillgänglighetsrådet och kommunala pensionärsrådet Värnamo stadsbibliotek Politiska styrelser och nämnder i Värnamo kommun: barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, medborgarnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, tekniska utskottet och upphandlingsnämnden. Intresseorganisationer i näringslivet: Företagarnas riksorganisation Värnamo, Svensk Handel Värnamo, Värnamo företagareförening, Värnamo City, Värnamo Näringsliv Intresseorganisationer i trafiken: Cykelfrämjandet, NTF Jönköpings län, Motormännens riksförbund avdelning Jönköping Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1)

71 71 Granskningshandling Dnr Granskning av detaljplan för fastigheten DALEN 1 MED FLERA (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad UTSÄNDA HANDLINGAR: Allmän information Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Så här upprättas en detaljplan Sändlista Fastighetsförteckning (endast till länsstyrelsen och lantmäteriet samt utställd) Trafikbullerutredning, miljöteknisk markundersökning, geoteknisk utredning (utredningar endast till länsstyrelsen och trafikverket samt utställda) Svarsblankett GRANSKNINGSTID: 14 JULI 28 AUGUSTI 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

72 Granskningshandling Dnr ALLMÄN INFORMATION Detaljplan för fastigheten DALEN 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad GRANSKNING enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18, utökat planförfarande Planen syftar till att möjliggöra för en ny förskola med utrymme för fyra avdelningar inom fastigheten Dalen 1 och del av fastigheten Mossle 16:20 samt att förbättra trafiksituationen inom och kring planområdet. Handlingarna finns utställda i Stadshusets foajé och på Samhällsbyggnadsförvaltningen. De finns även tillgängliga på Vråens bibliotek, sjukhusbiblioteket samt på kommunens webbplats En behovsbedömning är gjord i samband med planen och dess genomförande anses inte medföra betydande miljöpåverkan. I detta sammanhang vill vi också uppmana fastighetsägare om medverkan till att informera sina hyresgäster om granskningen. Den som inte senast under granskningstiden lämnat in skriftliga synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om antagande. GRANSKNINGSTID: 14 juli 28 augusti 2017 Synpunkter på planförslaget lämnas i skriftlig form (använd gärna bifogad svarsblankett) senast 28 augusti 2017 till någon av nedanstående adresser: Värnamo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plan- och byggavdelningen, Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Ytterligare upplysningar lämnas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Josefina Magnusson, telefon Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

73 Granskningshandling 73 Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera Dnr MOSSLELUNDS FÖRSKOLA i Värnamo stad SAMRÅDSREDOGÖRELSE ALLM ÄNT Samrådshandlingar tillhörande detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera har varit utsända på samråd under tiden 5 december 30 december Under samrådet har 17 yttranden utan kommentarer/erinringar och 11 yttranden med kommentarer/erinringar kommit in. S AMR ÅDSMÖTE Ett samrådsmöte hölls den 15 december Totalt deltog 16 personer. Josefina Magnusson, från kommunen, gick igenom planprocessens olika delar och förklarade hur och när återkoppling sker till alla som har lämnat synpunkter. Detaljplanens syfte och huvuddrag redovisades. Vid mötet framkom bland annat följande synpunkter och frågeställningar: 1. Den största frågan på mötet var att öppna upp Libanonvägen/Ättehögsvägen för allmän trafik. De flesta var negativa till det förslaget. Tidigare har det varit genomfartstrafik. Möjligheten togs bort då det blev för mycket trafik på sträckan. Gång- och cykelvägen används frekvent och det finns ingen trottoar. Därmed är oron stor att ett öppnande av vägen kommer att innebära en säkerhetsrisk. 2. Det är viktigt med bra cirkulation vid hämtning och lämning, även ur säkerhetssynpunkt. Det vore önskvärt med en separerad in- och utfart till parkeringen, exempelvis lämning i en riktning och hämtning i en annan riktning. Parkeringen upplevs för liten. 3. Synd att flytta gång- och cykelvägen så att pulkabacken försvinner. 4. Förskolans storlek kommenterades. Går det att bygga mindre? Kommunens kommentarer på synpunkter som inkom på samrådsmötet. 1. Trafik För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget med användningen gång- och cykel. 2. Parkering och angöring Frågan om var infarten-/infarterna ska placeras och parkeringens storlek kommer att behandlas i projekteringsskedet och i bygglovsskedet. Planförslaget skapar möjlighet till separerad in- och utfart och möjlighet att anordna parkering. Inom vissa delar finns det i

74 Granskningshandling planförslaget förbud mot att anorna in- och utfart. I planförslaget skapas tillräckliga utrymmen för parkering Pulkabacke Det finns ett behov av att ha en gång- och cykelväg som länkar samman gång- och cykelvägen som går under Uddebovägen med bostadsområdet vid Backegårdsgatan, Ljunglidsvägen med flera. Det finns även ett behov att skapa en förskolefastighet med tillräckligt stora utrymmen. Därmed görs bedömningen att det allmänna intresset av att ha en gång- och cykelväg samt behovet av en förskola med en bra utegård väger tyngre än det allmänna intresset att ha en pulkabacke på platsen. Av säkerhetsskäl bedöms det inte lämpligt att ha en pulkabacke nära en väg och där det finns risk för att åka ut med pulkan på omkringliggande gång- och cykelvägar. Vidare kommer förskolans utemiljö, samt gång- och cykelvägen användas mer frekvent än vad en pulkabacke används. 4. Behov av förskola Förskolechefen informerade om att det är ett stort behov av förskoleplatser inom den västra delen av Värnamo. Många barn från stadsdelen får plats på förskolor på andra sidan staden, vilket innebär att föräldrar skjutsa sina barn. Boverket rekommenderar en utemiljö på cirka 40 kvm/barn. Planområdet uppfyller rekommendationerna. Räknar man med en förskola på fyra avdelningar med cirka 70 barn, blir utrymmet/barn cirka 51,7kvm/barn. YTTRANDEN UTAN KOMMENTARER/ERINRINGAR 1. Räddningstjänsten, inkom Lantmäteriet, inkom TS Skanova Access, inkom Barn- och utbildningsförvaltningen, Bun 196, inkom , Värnamo kommun har lokalbrist när det gäller förskola/skola. Nybyggnaden av Mosslelunds förskola är därför av största vikt för barn- och utbildningsförvaltningens växande verksamhet. 5. Tekniska utskottet, Tu 282, inkom Odlaren 1 YTTRANDEN MED KOMMENTARER/ERINRINGAR 1. Länsstyrelsen i Jönköpings län Det är bra att en geoteknisk markundersökning ska utföras och vara klar inför granskningen. Slutsatserna i den geotekniska markundersökningen samt kommunens bedömning om markens lämplighet och eventuella åtgärder ska framgå av planbeskrivningen. Det är bra att en trafikbullerberäkning ska göras inför granskning. En sammanfattning av resultatet och kommunens bedömning ska framgå av planbeskrivningen. När det gäller kommunens bedömning av vibrationer från spårtrafiken så vill Länsstyrelsen framföra att det som har störst betydelse för vibrationer är vilken jordart marken består av. Leriga jordar för vidare vibrationer medan morän stoppar vibrationerna snabbare. De punkter som tas upp i planbeskrivningen har inte så stor betydelse för att minska vibrationerna. Resonemanget i planbeskrivningen bör därför kompletteras med ovanstående. Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 2 (10) Samrådsredogörelse

75 Granskningshandling Länsstyrelsen skriver vidare att enligt planbeskrivningen skapas plats för en ny lekplats inom parkmarken i och med att den nuvarande lekplatsen tas bort. Om syftet med planen också är att skapa plats för ny lekplats kan detta med fördel tydliggöras genom en egenskapsbestämmelse på den allmänna platsen PARK. 75 Kommunens kommentarer - Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Värnamo kommun utfört en geoteknisk undersökning som ska ligga till grund för detaljplanen. Planbeskrivningen kompletteras med slutsatserna i den geotekniska markundersökningen samt kommunens bedömning om markens lämplighet och eventuella åtgärder. - Soundcon AB har på uppdrag av Värnamo kommun utfört en trafikbullerutredning. Planbeskrivningen kompletteras med en sammanfattning av resultatet av trafikbullerutredningen samt kommunens bedömning. - Planbeskrivningen kompletteras med vilken jordart som finns inom planområdet och hur vibrationerna bedöms föras vidare. - Inom delar av den allmänna platsen PARK läggs egenskapsbestämmelsen lek för att tydliggöra att utrymmet är avsett för lekplats. 2. Trafikverket Vägar; Planområdet omges av kommunala vägar. Järnväg; Området ligger strax väster om spårområde till banan mot Halmstad. Från plangräns är det ca 70 m till närmaste spår. Buller; Enligt den översiktliga beräkningen av vägbuller från 2005 framtagen av Ingemansson Technology AB ligger större delen av planområdet inom intervallet <50 dba och en liten del inom intervallet dba. Enligt uppgifter inhämtade från Trafikverket går det 16 persontåg och 2 godståg på banan. Enligt Trafikverkets basprognos för 2040 bedöms trafiken ha samma omfattning 2040 som idag. Inför granskningen planerar kommunen ta fram en enklare trafikbullerberäkning från både bil- och tågtrafik. Trafikverket delar uppfattningen att en bullerutredning ska tas fram som beskriver förskolemiljö och omfattar både väg- och järnvägstrafik. Trafikverket vill särskilt påpeka att det också behövs en redovisning av ljudmiljön på förskolans utemiljö. Utredningen bör beakta både ekvivalenta och maximala ljudnivåer och tillfogas planhandlingen. Om utredningen visar att riktvärdena överskrids ska utredningen redovisa möjliga åtgärder. Kommunen är planerande myndighet. Om avsteg från riktlinjerna tillämpas anser Trafikverket att kommunen ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Trafikverket anser att åtgärderna ska inarbetas i detaljplanen och bekostas av kommunen och/eller exploatören. Vibrationer; I Lägen med vibrationskänslig mark bör en vibrationsutredning tillföras planhandlingen. Kommunen gör bedömningen att förutsättningarna på platsen minskar vibrationerna från spårtrafik. Riskanalys; Farligt gods förekommer på järnvägen som ligger cirka 70 meter från planområdet för förskoleverksamhet. Kommunen tillämpar ett riskbedömningsområde på 150 meter från dessa transportleder för farligt gods. På grund av nivåskillnad och vegetation ner till järnvägen, att hastigheten på järnvägen är låg, det är en begränsad mängd farligt gods på järnvägen, det är ingen uppställning och rangering på sträckan gör kommunen bedömningen att risken för skada minskar vid en eventuell järnvägsolycka. Kommunen rekommenderar att entréer och friskluftsintag placeras på motsatt sida sett från järnvägen. Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 3 (10) Samrådsredogörelse

76 Granskningshandling Trafikverket menar att kommunen bör inhämta och beakta Länsstyrelsen och Räddningstjänstens synpunkter om den beskrivna risksituationen på fastigheten är tillräcklig. Underlag och bedömning bör ingå i planbeskrivningen. Åtgärder säkras med planbestämmelser. 76 Trafikverket har i övrigt inget att erinra mot planförslaget. Kommunens kommentarer - En trafikbullerutredning har tagits fram av Soundcon AB. Av resultatet framgår att stort sett hela planområdet erhåller ekvivalenta ljudnivåer som understiger 50 dba. I närheten av Backegårdsgatan ökas de ekvivalenta ljudnivåerna till cirka 55 dba. Därmed uppfylls riktvärdet gällande utemiljöer vid skolgårdar för nästintill hela planområdet. Gällande maximala ljudnivåer från vägtrafik så erhåller stora delar av planområdet ljudnivåer som understiger 70dBA. Närmare Backegårdsgatan ökas de maximala ljudnivåerna till intervallet dba. Gällande maximala ljudnivåer från järnväg erhåller hela planområdet maximala ljudnivåer som understiger 70dBA. - Följande bedöms minska vibrationerna från spårtrafik inom planområdet: Markmarkskiktet under mull- och sandskiktet består av morän. Morän stoppar vibrationer relativt snabbt. Mellan planområdets lägre delar och järnvägen skiljer cirka 8,30 meter i nivåskillnad, där järnvägen ligger lägst. Hastigheten på järnvägen är förhållandevis låg. - I samband med att samrådshandlingarna har tagits fram har synpunkter inhämtats från länsstyrelsen och räddningstjänsten angående riskerna från farligt gods. Under samrådsskedet har varken räddningstjänsten eller länsstyrelsen kommenterat texten om farligt gods. 3. Fastighetsägare till GJUTAREN 5, inkom Vi anser att öppnandet av vägarna Ättehögsvägen och Libanonvägen för genomfartstrafik är en väldigt dålig idé som vi är starkt emot. Det rör sig väldigt mycket barn och barnfamiljer, till och från skola och förskola osv, idag på Ättehögsvägen samt cykelbanan/gångvägen som går förbi Gjutaren 5 (vårt hus). Detta var ett skäl till att vägen en gång i tiden stängdes för genomfartstrafik. Eftersom det nu är ännu fler barn i rörelse och biltrafiken i samhället har ökat tycks detta som ett väldigt ogenomtänkt förslag. Vi köpte huset sommaren 2016 och en av anledningarna till köpet vara att området hade en bra och säker trafikmiljö för våra barn. Uppöppnandet skulle också öka bullernivån och mängden avgaser i området. Kommunens kommentar För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. 4. Fastighetsägare till JÄGAREN 2, inkom Jag är positiv till byggandet av en ny större förskola nära bostäderna i vårt område. Samtidigt uppstår frågor kring trafikmiljön för oss äldre och för de alltfler barn som bor och rör sig i området. Om Ättehögsvägen öppnas upp för genomfartstrafik är vi oroliga för att trafiken i kvarteret kommer att öka väsentligt jämfört med idag. Ättehögsvägen har inga trottoarer och med en ökad trafik blir gatan osäkrare framför allt för gående och cyklande barn, föräldrar med barnvagn och äldre personer med rollator. Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 4 (10) Samrådsredogörelse

77 Granskningshandling Ättehögsvägen är en skolväg inte bara för barn i vårt område utan också för barn från t ex de nyare gatorna Buregatan och Tyrvägen med omgivande gator. Här har vi märkt en ökning av gående och cyklister de senaste åren. Vi har tidigare haft genomfartstrafik på Libanonvägen och Ättehögsvägen vilket ledde till ökad bilism i vårt bostadsområde och vi upplevde det som tryggare ur trafiksäkerhetssynpunkt när den genomfarten stängdes av. Nu när ännu fler bilar ska färdas till och från förskolan känns det olämpligt att man vill öppna upp den genomfartsvägen igen. 77 Jag vill därför: att den del av förslaget som handlar om att öppna för genomfartstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen stryks ur förslaget. Det borde vara ett bättre alternativ att också i fortsättningen ha Backegårdsgatan/Libanonvägen som enda infart till förskolan. Där går eller cyklar ett fåtal barn och där finns trottoar. Efter breddning av Libanonvägen från Backegårdsgatan och ner till Libanongårdens tomtgräns ökar dessutom tillgängligheten på sträckan. Kommunens kommentar För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. 5. Fastighetsägare till GJUTAREN 3, inkom Vi har tagit del av planförslaget Dalen 1 med flera. Vi ställer oss positiva till att det ska byggas en ny förskola i området. Men vi känner oss oroliga för den ökade fordonstrafiken som kommer att bli på Ättehögsvägen när man öppnar upp cykelvägen för fordonstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen. Vi har bott på Ättehögsvägen i drygt 8 år, och har upplevt en del trafikproblem med den befintliga trafiken som har varit. Vägen och de lite speciella korsningarna som är, har inbjudit till att hastigheten tenderat vara lite för hög med tanke på att det bor en hel del barn i området. Den ökade belastningen på trafiken kommer att infalla vid samma tidpunkt som vi och våra barn använder gatan som mest, vilket känns mycket oroväckande. I och med att det inte finns möjlighet till att anlägga några trottoarer på Ättehögsvägen ber vi er att tänka om. Kommunens kommentar För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. 6. Fastighetsägare till FÖRMANNEN 5, inkom Varför ska man tredubbla antalet barn på Mosslelunds fsk, en fördubbling vore mer rimligt. Idag är det 22 barn inskrivna, det är planerat för ca 70 barn i den nya förskolan. För oss som bor i fastigheten på Förmannen 5, blir det en stor påverkan genom att antalet bilar kommer att tredubblas när barnen ska lämnas/hämtas vid förskolan. Det man sa på samrådsmötet om att alla inte åker bil är en vision. Vi ser att det är ett fåtal av dagens inskrivna barn som hämtas/lämnas genom att man går eller cyklar. Värnamo kommun har ett Miljöprogram där ett av målen är att minska utsläppen av växthusgaser från våra transporter. I detta förslag (detaljplan) kommer man att tredubbla utsläppen på ett litet område. Även vid en fördubbling av barnantalet blir det många fler bilar. För att undvika mötande trafik på Libanonvägen med trafikkaos som följd, vore en lämplig Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 5 (10) Samrådsredogörelse

78 Granskningshandling åtgärd att leda in trafik från Backegårdsgatan till av- och på-lastningsområdet för förskolan. Utfart via Libanonvägen. 78 Flytta inte gång- och cykelvägen väster om förskolan, den kommer från Backegårdsgatan. Den backen är områdets pulkabacke. Den är väldigt populär och används flitigt hela dagarna. Kommunens kommentar - Det stämmer att kommunen har som intention att kommunen som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt har kommunen ett ansvar att ordna lokaler för förskoleverksamhet, då det idag är lokalbrist i Värnamo tätort när det gäller förskola/skola. En utökad förskoleverksamhet medför ökad bilpendling till planområdet. Förhoppningsvis medför förskolans placering i anslutning till villaområden att man även cyklar eller går och lämnar/hämtar barnen samt använder kollektivtrafik. Även att det blir en ökning av utsläpp från fordonstrafik görs bedömningen att ökningen är acceptabel. I och med att det är ett stort behov av förskolelokaler i den västra delen av Värnamo stad medför förhoppningsvis förskolans placering att barn från närområdet får en plats i den nya förskolan istället för en förskola på andra sidan staden. -Det allmänna intresset av att ha en gång- och cykelväg samt intresset av att ha en förskola med en bra utemiljö bedöms överväga intresset av att bevara pulkabacken. Av säkerhetsskäl bedöms det inte lämpligt att ha en pulkabacke nära en väg och där det finns risk för att åka ut med pulkan på omkringliggande gång- och cykelvägar. Vidare kommer förskolans utemiljö, samt gång- och cykelvägen användas mer frekvent än vad en pulkabacke används. 7. Fastighetsägare till GJUTAREN 4, inkom För boende på Ättehögsvägen får förslaget stor påverkan då kvarterets trafikmiljö förändras väsentligt. Idag består biltrafiken i kvarteret av boende och besökande, men om förslaget går igenom görs delar av kvarteret till genomfartsväg. Även om den ökade trafiken till största del kan förväntas bestå av personal och föräldrar på Mosslelunds och Libanongårdens förskolor samt Libanongårdens besökare kommer antalet fordon på gatan att öka stort jämfört med idag. Det kan antas att trafikökningen till stor del sammanfaller med förskolans lämnings och hämtningstider, samma tider då många boende i kvarteret använder gatan som skolväg. Vi anser därför: - att den del av förslaget som handlar om att öppna för genomfartstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen stryks ur förslaget och att motortrafik till och från Mosslelunds förskola och Libanongården hänvisas till de gator som används idag. Trafikflödet till platsen kan tillgodoses med befintlig vägsträckning. - att förslagets fördelar med genomfartstrafik via Ättehögsvägen inte står i proportion till den negativa inverkan på kvarterets trafikmiljö som kan förväntas uppstå. Vi anser inte att förslaget ökar tillgängligheten. Boende på Ättehögsvägen har redan god tillgång till området runt förskolorna och Libanongården. Övriga besökare når enkelt och närmast området via Backegårdsgatan. Med den breddning av Libanonvägen från Backegårdsgatan och ned till Libanongårdens tomtgräns som föreslås ökar dessutom tillgängligheten och trafiksäkerheten på sträckan ytterligare. Säker vändplats för fordon kan uppnås i samband med byggnation av ny parkeringsplats och yta för hämtning och lämning vid Mosslelunds förskola, alternativt en utökad yta för vändplan i den nordöstra delen av det planerarde förskoleområdet. Nuvarande vägsträckning till området passerar en utfart från bostad (Backegårdsgatan 27) och fyra villatomter som saknar utfart mot sträckan. Med genomfartstrafik via Ättehögsvägen ökar Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 6 (10) Samrådsredogörelse

79 Granskningshandling antalet utfarter till 10 och ytterligare fyra tomter passeras. Antalet korsningar utmed vägen ökar från två till sex varav en korsning består av cykelvägen till och från doktorsområdet. Ättehögsvägen är ett kvarter med boende i alla generationer. Ca 20 barn i åldern 0-12 år bor idag på gatan, varav 11 på den del som påverkas mest, nr Dessutom bor ett antal äldre med begränsad rörelseförmåga i området. De som bott i kvarteret länge berättar att gatorna varit öppna för genomfart tidigare. Detta upphörde då trafiken upplevdes som farlig och olämplig. Med den erfarenheten vore det extra olyckligt att återgå till genomfartstrafik. 79 I övrigt är vi positiva till förslaget till ny förskola. Utöver de synpunkter som vi har lämnat har vi två önskemål: - Den allmänna lekparken på platsen försvinner och en ny allmän lekpark i området bör tas med i ett eventuellt beslut om byggnation på platsen. - Den del av backen mellan nuvarande förskola och Backegårdsgatan som planeras utgöra nya förskolans utemiljö används idag som pulkabacke vilket hindras av förslaget. Går detta att ta hänsyn till är det positivt. Någon slags avskiljning mellan backen och Backegårdsgatan är i så fall önskvärd då den ökar säkerheten på platsen ytterligare. Kommunens kommentar - För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. - Inom delar av den allmänna platsen PARK läggs egenskapsbestämmelsen lek för att tydliggöra att utrymme är avsett för lekplats. -Det allmänna intresset av att ha en gång- och cykelväg samt intresset av att ha en förskola med en bra utemiljö bedöms överväga intresset av att bevara pulkabacken. Av säkerhetsskäl bedöms det inte lämpligt att ha en pulkabacke nära en väg och där det finns risk för att åka ut med pulkan på omkringliggande gång- och cykelvägar. Vidare kommer förskolans utemiljö, samt gång- och cykelvägen användas mer frekvent än vad en pulkabacke används. 8. Fastighetsägare till FISKAREN 5, inkom Som boende på Ättehögsvägen vill vi komma med invändningar till planerna på att i samband med uppförandet av en ny förskola på Dalen 1 öppna upp för allmän trafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen. Vi vill också understryka vikten av goda lösningar för gångoch cykeltrafik genom området. Ättehögsvägen är planerad och anpassad efter biltrafik till fastigheterna på området, och genomfartstrafik skulle innebära en ansenlig förändring av trafiksituationen på gatan. Det finns inga trottoarer på gatan, och de många barnen som bor i fastigheterna går och cyklar på bilvägen. Det finns två vägkorsningar inne på Ättehögsvägen där blandtrafik innebär särskild fara för gångtrafikanter. Det har förekommit att bilar regelbundet överskridit hastighetsbegränsningarna på gatan, såväl besökare till fastigheter som hemtjänst och renhållningsfordon, varför det i omgångar har satts upp blomlådor för att lugna trafiken. Att öppna upp för genomfartstrafik på Ättehögsvägen, med stressade morgontrafikanter som ska lämna barn på förskolan innan jobbet, och kanske dagliga matleveranser i tunga lastbilar, skulle givetvis innebära att trafiksituationen förändrades i fel riktning. Det är viktigt att ta hänsyn till att Ättehögsvägen används som skolväg av barn boende på Ättehögsvägen men också från området runt Mosslegatan/Idavallsgatan/Buregatan via järnvägsövergången på Uddebovägen. Det finns brist på GC-vägar i området, och den som i planbeskrivningen finns utmärkt mellan Ättehögsvägen och järnvägen är olycksdrabbad och inte lämplig som skolväg eftersom den har flera branta backar, och mer har karaktären av att Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 7 (10) Samrådsredogörelse

80 Granskningshandling vara en skogsväg som är mörk och blir hal när löven faller. Oavsett vad som händer med Dalen 1 borde åtgärder vidtas för att säkerställa säkra skolvägar för barn i området, och genomfartstrafik på Ättehögsgatan skulle ha motsatt effekt. 80 På den GC-väg som kommer från viadukten och går ner mot Libanongården kommer ofta cyklar i hög hastighet nedför backen. Vid Libanongården övergår den oskyddat till att bli bilväg med blandtrafik där barn går på väg till Libanongårdens förskola. Det är bra att denna trafiksituation nu ska ses över, men det är svårt att se hur man kan hitta tillfredsställande och säkra lösningar för GC-trafik om man ska öppna för genomfartstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen. För att ligga i framkant vad gäller cykelförbindelser och minska bilpendlingen inom tätorten måste kommunen sträva efter att minska blandtrafiken och anlägga ett cykelnät som i största möjliga mån är skilt från biltrafik. Hänsyn till detta bör tas i samband med planeringen av Dalen 1. I samrådshandlingarna framgår det att flertalet utredningar gjorts eller ska göras med tanke på bland annat rekreaktionsytor, buller och säkerhet, men någon utredning eller konsekvensanalys av föreslagna genomfartstrafik nämns inte. Detta ser vi som en brist i underlaget. Vi motsätter oss planerna på genomfartstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen och hoppas på goda och säkra lösningar för trafiken i området, gång- och cykeltrafiken i synnerhet. Kommunens kommentarer - För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. 9. Fastighetsägare till Gjutaren 6, inkom Vi har inget emot att Mosslelunds förskola byggs ut. Däremot är det med stor förvåning vi noterar förslaget om att öppna Ättehögsvägen för genomfartstrafik. Detta eftersom vi de senaste åren med tillfredsställelse noterat Värnamo kommuns åtgärder för att minska olycksrisker i trafiken genom diverse åtgärder som främjar säkerheten för gång och cykeltrafikanter. Det förslag som ni presenteras skulle direkt motverka denna strävan. För flera decennier sedan stängde kommunen Ättehögsvägen för genomfartstrafik. Orsaken vara att biltrafiken innebar uppenbara olycksrisker vid korsandet av gång- och cykelvägen vid Libanongården. Sedan dess har, vilket väl knappast behöver påpekas, biltrafiken i såväl riket i stort som lokalt i Värnamo, ökat rejält. Att då återigen blanda barn och vuxna på gång- och cykelvägen från sjukhuset och Doktorsområdet med framrusande bilar framstår som obegripligt. Dessutom kan vi påpeka att det längs den berörda korta sträckan av Ättehögsvägen idag bor ett tiotal barn, som använder gatan för att ta sig till lekplatsen, förskolan eller skolan. Med ett öppnande av gatan för genomfartstrafik skulle deras trygghet försvinna. Avslutningsvis en undran: Vem skulle öppnandet av Ättehögsvägen gagna? Knappast de som redan bor på gatan. Övriga har ju en redan mycket kort färd på Backegårdsgatan och Libanonvägen för att ta sig till förskolan. Kommunens kommentar - För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 8 (10) Samrådsredogörelse

81 Granskningshandling 10. Fastighetsägare till Gjutaren 7, inkom Den föreslagna sammanbindningen av Libanonvägen med Ättehögsvägen förändrar trafikläget utanför våran tomt på ett mycket nackdelsaktigt sätt, från ren boendetrafik (för några få villatomter) till genomfartstrafik. Trafiken befaras öka mest vid den nya förskolans lämtnings- / hämtningstider då våra egna barn är på väg till och från skolan/fritids. Den nya gatan skulle dessvärre bli en raksträcka utan avdelad trottoar eller dylikt som bjuder på en avsevärd medelhastighetsökning vilket kommer äventyra våra barns säkerhet på ett orimligt sätt. Tillkommer att den lugna fina gatumiljön som återvändsgata, där barnen har möjlighet till innebandyspel, inlineåkning med mera, förstörs på ett ihålligt sätt vilket får anses som minskat livskvalitet för oss som flerbarnsfamilj. Just placeringen av våran tomt långt in på en återvändsgata kändes som ett plus i kanten redan 2005 då vi köpte fastigheten. Vi reserveras oss därför starkt mot den föreslagna gatusammanbindningen även om vi generellt välkomnar kommunens satsning på nya förskolor. 81 Som föräldrar till ett barn som går på Libanongårdens förskola vill vi dessutom anmärka att kommunens bokbuss vid de mycket uppskattade besöken brukar stå på den befintliga (aldrig fullbelagda) parkeringen till Mosslelunds förskola. Detta vore synd om den större förskolan med den mindre rymliga parkeringsytan skulle omöjliggöra en fortsättning av detta. Kommunens kommentar - För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. - I detaljplanen skapas utrymme för att anordna parkering, i samband med projekteringen av den nya förskolan och dess parkeringsutrymmen är det viktigt att ta med aspekten att bokbussen ska få plats på parkeringsytan tillhörande den nya förskolan. 11. Fastighetsägare till Odlaren 6, inkom Undertecknad är positiv till förslaget om ny utbyggnad av förskola. Dock har förslaget brister gällande den lokala trafikmiljön i området: Jag har stora betänkenheter gällande förslaget att åter göra Ättehögsvägen till genomfartsgata. Då vägen var genomfartsgata hade de familjer som bodde på Ättehögsvägen stora problem med biltrafiken. Eftersom området har ett antal utfarter kommer risker för olyckor att öka igen. Det vore mycket olyckligt att återgå till en på grund av olycksrisken, för många år sedan, redan avvecklad trafiksituation. Idag består biltrafiken i området av boende och besökande vilket gör vägen säker för både boende och de gång och cykeltrafikanter som flitigt använder gatan. Många barn använder Ättehögsvägen som naturlig väg till och från skola. Dessa barn kommer att få en väsentligt farligare väg eftersom biltrafiken kommer att störa den idag lugna och trygga trafikmiljön. Trafiken kommer att vara tät under de tider barnen rör sig till och från skolan. Vintertid används backen vid förskolan flitigt som pulkabacke. Denna backe är väldigt populär bland barnen och måste för deras skull vara kvar. Att placera cykelvägen så att den förstör pulkabacken är inte en bra lösning. Jag anser därför att förslaget ska ändras enligt följande: Att öppna genomfartstrafik mellan Ättehögsvägen och Libanonvägen skall strykas ur förslaget. Motortrafik till och från förskola och Libanongården ska ske via de gator som används idag, eftersom det är tillräcklig för att komma till och från platsen. Fördelen med trafiken står inte i proportion till de nackdelar som uppstår för kvarterets trafikmiljö. En ny allmän lekplats ska finnas med vid beslut gällande byggnation på platsen. Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 9 (10) Samrådsredogörelse

82 Granskningshandling Kommunens kommentarer - För att sammankopplingen av Libanonvägen/Ättehögsvägen inte ska bli öppen för allmän genomfartstrafik kommer planförslaget ändras. Användningen GATA införs från Libanonvägen till fastigheten Muraren 6 och från Ättehögsvägen till fastigheten Gjutaren 5. Området där emellan regleras i planförslaget till användningen gång- och cykel. - Inom delar av den allmänna platsen PARK läggs egenskapsbestämmelsen lek för att tydliggöra att utrymme är avsett för lekplats. -Det allmänna intresset av att ha en gång- och cykelväg samt intresset av att ha en förskola med en bra utemiljö bedöms överväga intresset av att bevara pulkabacken. Av säkerhetsskäl bedöms det inte lämpligt att ha en pulkabacke nära en väg och där det finns risk för att åka ut med pulkan på omkringliggande gång- och cykelvägar. Vidare kommer förskolans utemiljö, samt gång- och cykelvägen användas mer frekvent än vad en pulkabacke används. 82 SAMMANFATTNING FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR AV PLANFÖRSLAGET - Möjligheten till allmän genomfartstrafik mellan Libanonvägen och Ättehögsvägen tas bort i och med att delen mellan fastigheten Muraren 6 och Gjutaren 5 planläggs med användningen gående/cykel. - Planförslaget tar bort möjligheten att ha kvar pulkabacken. - Planförslaget kompletteras med egenskapsbestämmelsen lek inom delar av den allmänna platsen PARK, för att tydliggöra att utrymme är avsett för lekplats. - Planhandlingarna har i övrigt kompletterats/ändrats utifrån inkomna synpunkter. MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Maj 2017 Josefina Magnusson Planeringsarkitekt Detaljplan för fastigheten Dalen 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad 10 (10) Samrådsredogörelse

83 Granskningshandling 83 Detaljplan för fastigheten DALEN 1 MED FLERA (MOSSLELUNDS FÖRSKOLA) i Värnamo stad Dnr Antagen 20xx.xx.xx Laga kraft 20xx.xx.xx PLANBESKRIVNING PLANENS DOKUMENT En detaljplan består av flera olika dokument. Vissa av dem är obligatoriska och andra kompletterande. För att berörda ska kunna bedöma detaljplanens innehåll och för att undvika missförstånd behövs en redovisning med både karta och förklarande text. Obligatoriska handlingar i en detaljplan är en plankarta med bestämmelser. När detaljplanen har vunnit laga kraft blir plankartan med bestämmelser juridiskt bindande. I en detaljplan ska det även finnas en aktuell grundkarta och en aktuell förteckning över fastighetsägare och andra sakägare. Fastighetsförteckningen redovisar vilka fastigheter samt kända servitut och andra rättigheter som berörs av planen. Till varje detaljplan hör en planbeskrivning som förklarar innehållet i planen för att man ska förstå avvägningarna. Planbeskrivningen ska också redogöra bland annat för hur planen ska genomföras. Beskrivningen är inte juridiskt bindande men vägledande vid rättsprövning. Beroende på vilket planförfarande som ska användas för aktuell plan kan det behövas ytterliga handlingar. Andra dokument som kan komplettera planbeskrivningen kan vara behovsbedömning, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, illustrationskarta och särskilda utredningar. UTSÄNDA HANDLINGAR Till denna detaljplan hör följande handlingar: Allmän information Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning Sändlista 1 (28)

84 Granskningshandling Utredningar som har tagits fram som underlag till detaljplanearbetet: Trafikbullerutredning, upprättad av Soundcon, daterad Miljöteknisk markundersökning upprättad av Ramböll Sverige AB, daterad Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (MUR), upprättad av Ramböll Sverige AB, daterad PM Geoteknik upprättad av Ramböll Sverige AB, daterad Utklipp från kommunens ortofoto 2015 över Värnamo stad. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att möjliggöra för en ny förskola med utrymme för fyra avdelningar inom fastigheten Dalen 1 och del av fastigheten Mossle 16:20 samt att förbättra trafiksituationen inom och kring planområdet. Planområdet ger förutsättningar för uppförande av en förskola med kapacitet för cirka 70 barn med tillhörande komplementbyggnader, angöring och parkering. Planen medför också att infarten till Libanongården tryggas genom att planen säkerställer marken för allmän gatuanvändning. Vy över delar av planområdet sett från sydväst. Infart till Libanongården. Detaljplan för Dalen 1 med flera 2 (28) Planbeskrivning

85 Granskningshandling Planområdet är cirka m 2 stort och innefattar större delen av Libanonparken. I Värnamo Grönplan från 1991 klassas området som värdefullt (klass II). Libanonparken består idag mestadels av en gräsyta med några enstaka träd, lekplats och bollplan. 85 PLANFÖRFARANDE På grund av att planförslaget innebär en avvikelse från Grönplanen antagen av kommunfullmäktige 1991, som är ett underlag till den kommunomfattande översiktsplanen, samt att planen kan ha ett visst allmänt intresse görs bedömningen att planen ska upprättas med ett utökat planförfarande enligt Plan- och bygglagen (2010:900), kapitel 5. Planförslaget bedöms däremot förenligt med intentionerna i översiktsplanen och inte medföra betydande miljöpåverkan. PLANENS FÖRENLIGHET MED 3 OCH 5 KAP MB Planförslaget bedöms vara förenligt med Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Den tänkta markanvändningen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet MB överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. PLANDATA Läge, areal och markägare Planområdet tillhör stadsdelen Mosslelund/Libanon och är beläget väster om järnvägsspåren genom Värnamo stad, strax nordost om Värnamos sjukhusområde. Planområdet gränsar i väst mot Backegårdsgatan, i norr mot fastigheterna Förmannen 4 och 5 och mot öster fastigheten Muraren 6 (Libanongården, förskola och frikyrka) samt fastigheterna Gjutaren 5 och 8. I söder gränsar planområdet mot parkmark och fastigheterna Odlaren 1 och 11. Planområdet är ungefär m 2 stort och berör fastigheten Dalen 1 och del av Mossle 16:20. Kommunen äger all mark inom planområdet. Fastighetskarta som redovisar planområdets placering. Detaljplan för Dalen 1 med flera 3 (28) Planbeskrivning

86 Granskningshandling TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan En kommunomfattande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i mars 2002 och en fördjupning av översiktsplanen för delen Värnamo stad antogs av kommunfullmäktige mars Det aktuella planområdet redovisas inte specifikt. I enlighet med det övergripande målet i översiktsplanen ska det i framtiden finnas en väl utbyggd samhällsservice, goda kommunikationer, möjlighet till en aktiv fritid, miljön ska vara trygg och säker med mera. Vidare står i kapitlet om grönstrukturen att det i alla tätorter ska vara nära till grönska, skolor och förskolor ska kunna erbjudas närnatur av varierande typer. 86 Detaljplaner m.m. Nedanstående befintliga detaljplaner berörs direkt av planförslaget. För de markområden som ingår i det nya detaljplaneförslaget upphör nedanstående planer att gälla vid den tidpunkt då den nya detaljplanen vinner laga kraft. F 180 F 167 Förslag till ändring av stadsplanen för del av Värnamo kommun, parkområdet söder om Libanonvägen med mera, fastställd Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Värnamo kommun, Mosslelundsområdet, fastställd Äldre stadsplaner gäller sedan Plan- och bygglagens införande som detaljplaner. Ingen av de ovanstående planerna har någon genomförandetid kvar. Del av stadsplan F 180. Del av stadsplan F 167. Detaljplan för Dalen 1 med flera 4 (28) Planbeskrivning

87 Granskningshandling I gällande stadsplan F 180, ges möjlighet för byggnad inom allmänt ändamål (fastigheten Dalen 1), en allmän parkering samt område för park eller plantering (del av Mossle 16:20). Byggnaden på fastigheten Dalen 1 får uppföras i en våning till en höjd av max 4, 0 meter. Detaljplanen upprättades bland annat för att möjliggöra mark för en förskola. På fastigheten finns idag Mosslelunds förskola. Den befintliga infarten till Libanongården är i gällande detaljplan parkmark. 87 I gällande stadsplan F 167 är området planlagt för område för parkeringsändamål samt område för park eller plantering. Program för planområdet Ett program för planområdet anses inte nödvändigt, inga riksintresseområden påverkas och planförslaget bedöms inte strida mot översiktsplanens intentioner. Riksintresse Inga dokumenterade riksintressen finns inom planområdet. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen har , Ks 304 beslutat att en ny detaljplan över kv. Dalen med flera i Värnamo stad ska upprättas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har , Msn 242 beslutat att en detaljplan för kvarteret Dalen med flera i Värnamo stad ska upprättas utifrån behoven av en ny förskola i området. Området är omnämnt som nummer 31, Libanonparken, i Värnamo Grönplan antagen av Kommunfullmäktige Området har klassats som värdefullt (klassii). Där står bland annat att Libanonparken är stadsdelens enda iordningställda park med lekplats. Beskrivningen av området är att det är en liten, men ödslig gräsmattepark i anslutning till förskolan. Lekplatsen används för lek av förskolan och stadsdelens barn. Vidare står det att det är en kal och oskyddad plats som bör ges bättre avgränsning och lä- och skuggivande växtlighet. Området finns även med i grönstrukturprogrammet för Värnamo stad, Gröna, sköna Värnamo, upprättad av miljö- och stadsbyggnadskontoret juni FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur, geoteknik och kultur Planområdet utgörs främst av ett allmänt grönområde med cykelvägar och lekpark. Idag finns en allmän parkering i anslutning till den befintliga förskolan på fastigheten Dalen 1. Inom planområdet finns även en grusplan som vid behov används som extra parkeringsyta. Närmast förskolebyggnaden finns även en instängslad lekyta. Planens genomförande medför att en stor del av området tas i anspråk som kvartersmark för förskoleändamål. Delar av planområdet blir även efter planens genomförande allmän platsmark, park vilket medför att det i framtiden finns möjlighet att anlägga en ny lekpark och behålla cykelvägen som går genom området. För att skapa en större förskoletomt behöver cykelvägen mot Backegårdsgatan flyttas söderut. Detaljplan för Dalen 1 med flera 5 (28) Planbeskrivning

88 Granskningshandling Konsekvenserna med en större förskola på platsen är att fler barn från bostadsområdet och intilliggande bostadsområden får nära till en förskola med en attraktiv utemiljö. En större förskola på platsen med tillhörande förskolegård medför att området även fortsättningsvis kommer att upplevas grönt. Möjligheten för allmänheten att vistas i området kommer dock begränsas när större delen av Libanonparken ingår i kvartersmark. 88 Mark och vegetation Planområdet består i huvudsak av gräsbeväxta ytor. Vid förskolan finns en samling lövträd med inslag av bland annat apel, björk, rönn, skogsek. Det rekommenderas att så många som möjligt av de befintliga träden bevaras. Växtlighet inom planområdet. Marken inom planområdet sluttar från väst till öst. Högsta respektive lägsta markhöjderna inom planområdet är 176,78 meter över havet och 166,74 meter över havet. Karta som redovisar nivåskillnader inom planområdet. Detaljplan för Dalen 1 med flera 6 (28) Planbeskrivning

89 Granskningshandling I Värnamo Grönplan, antagen av Kommunfullmäktige 1991 och i Grönstrukturprogrammet för Värnamo (2006) omnämns området som Libanonparken. 89 I Värnamo Grönplan klassas området som värdefullt (klass II). Vidare står i Grönplanen och Grönstrukturprogrammet att Libanonparken är stadsdelens enda iordningställda park med lekplats. Parken är i behov av komplettering och förbättring, för att fungera som en park. Platsen saknar särskilda naturvärden och har idag låga vistelsevärden. Närmaste grönområde är Järnvägsbranten, området vid järnvägen, som sträcker sig till Mosslelunden, som är grönområde med ängsmarker, ekar och fornlämningar. Enligt Grönstrukturprogrammet har stadsdelen Mosslelund/Libanon cirka 116 kvm grönyta/invånare. - Libanonparken är idag stadsdelens enda iordningställda park. För att kvalitéerna i området ska lyftas behöver så många av de befintliga träden som möjligt sparas och området kompletteras med ytterligare träd. Träd skapar också naturliga solskydd för barnen. - För att framtidens behov av exempelvis en ny kommunal lekplats ska säkras, kommer en del av marken i det sydöstra hörnet av planområdet även fortsättningsvis vara parkmark, allmän platsmark med egenskapsbestämmelsen lek. Utdrag ur ortofoto för Värnamo stad, markerat område parkmark med egenskapsbestämmelsen lek. Detaljplan för Dalen 1 med flera 7 (28) Planbeskrivning

90 Granskningshandling Geotekniska förhållanden och risker för skred/höga vattenstånd I översiktlig jordartskarta utgörs marken inom planområdet av morän. Det finns inga kända risker för skred, inte heller höga vattenstånd. 90 En översiktlig geoteknisk undersökning har upprättats av Ramböll Sverige AB. Rapporten redovisar utförda fält- och laboratorieundersökningar. Enligt utredningar gjorda av Ramböll Sverige AB består översta markskiktet av fyllnadsmaterial (mull,sand). Fyllnadsmassornas mäktighet varierar huvudsakligen mellan 0 och cirka 2 meter och dess tydligaste förekomst är i ett stråk från sydväst till ost-ostnordost inom området. Jordlagren utgörs under mulljorden, vegetationsskiktet av sand med mäktighet på mellan cirka 0,5 och 3 meter. Ytligt kan sanden vara mullhaltig. I en undersökningspunkt belägen i gångstråket söder om byggnaden, intill grönytan har ingen sand noterats. Under sanden finns huvudsakligen morän. 1 I slutsatserna och rekommendationerna står att marken inom detaljplaneområdet i stort sett är plan och tillfredsställande god. Jordlagren i området är inte sättningskänsliga och måttliga belastningar kan ske med endast små sättningar som följd. Förutsättningar för grundläggning på hel bottenplatta är goda. I den geotekniska utredningen framgår att beroende på våningshöjder/lasttillskott kan det bli aktuellt att i projekteringsskedet utföra flera undersökningar för att få bättre information gällande parmetarval med mera för att optimera grundkonstruktionen. Kartan är hämtad från Geoteknisk utredning upprättad av Ramböll Sektion A markerat med blått. 1 PM Geoteknik, Geoteknisk utredning daterad av Ramböll Sverige AB Detaljplan för Dalen 1 med flera 8 (28) Planbeskrivning

91 Granskningshandling I den geotekniska utredningen har stabilitetsberäkningar utförts för Sektion A. Beräkningarna visar att området uppnår de erforderliga säkerhetsfaktorerna mot skred med god marginal. Säkerhetsfaktorerna är redovisade i nedanstående tabell. 91 Tabellen är hämtad från Geoteknisk utredning upprättad av Ramböll. Utifrån bedömningen att jordlagren i området inte är sättningskänsliga och att markskiktet under mull- och sandskiktet består av morän anses de geotekniska förhållandena på platsen lämpliga för en förskola i en våning. Radon En översiktlig geoteknisk undersökning har upprättats av Ramböll Sverige AB. I rapporten ingår även en radonundersökning. Mätningar har utförts och marken klassificeras som lågradonmark. Vid nybyggnation kopplas markradonklassningen samman med krav på byggnaden, framförallt utförandet av grundkonstruktionen. Byggnader på högradonmark ska utföras radonsäkert och byggnader på normalradonmark ska utföras radonskyddade. Hanteras i samband med bygglovsskedet. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet enligt fornsökverktyget på riksantikvarieämbetets hemsida. Närmaste fornlämning är belägen cirka 50 meter sydost om planområdet och utgör en gravstenssättning från bronsåldern/järnåldern. Om fornfynd påträffas ska kontakt omedelbart tas med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Detaljplan för Dalen 1 med flera 9 (28) Planbeskrivning

92 Granskningshandling Bebyggelseområden Inom planområdet på fastigheten Dalen 1, finns idag en fristående mindre förskolebyggnad med två avdelningar. Förskolan som finns på platsen idag, Mosslelunds förskola, är en byggnad i en våning med röd träfasad och svart sadeltak. 92 Mosslelunds förskola. Förskolefastigheten föreslås enligt planförslaget, bli cirka m 2. Vilket motsvarar en förskola med fyra avdelningar. Användningen och omfattningen säkerställs med planbestämmelse S1, förskola. En del av förskolefastigheten planläggs med mark som inte får bebyggas, så kallad prickad mark och på delar av fastigheten får endast komplementbyggnad och parkering uppföras. Byggnaden får en naturlig placering ungefär i mitten av fastigheten i och med att delar av området i norr begränsas av u-områden. Placeringen medför därmed en bra förskolegård i söderläge med lämplig placering av parkering och varumottagning i norr. Detaljplan för Dalen 1 med flera 10 (28) Planbeskrivning

93 Granskningshandling Byggnadens centrerade placering medför att den inte blir dominant, utan mer upplevs som en byggnad i parkmiljö. Vilket återkopplar till placeringen av Libanongården samt lyfter fram kvalitéerna med att förskolan placeras i ett område som idag utgör Libanonparken. 93 Illustrationsförslag upprättat av tekniska förvaltningen, ett exempel på hur planområdet kan utformas. Detaljplan för Dalen 1 med flera 11 (28) Planbeskrivning

94 Granskningshandling 94 Bostäder Planområdet är beläget i ett grönområde mellan bostadsområden. Bostäderna i direkt anslutning till planområdet i norr är byggda i mitten av 1940-talet. Huvudbyggnaderna har fasader i ljust tegel med tillhörande komplementbyggnader i ljus träpanel. Bostäder norr om planområdet. Villorna väster om planområdet är mestadels uppförda i början av 1970-talet. De flesta byggnaderna har ljusa tegelfasader. På fastigheten Verkmästaren 19 finns en unik Bruno Mathsson villa från 1950-talet. Bostäder väster om planområdet. I vyn västerut syns höghusen på Doktorsområdet som är uppförda i slutet av 1960-talet. Detaljplan för Dalen 1 med flera 12 (28) Planbeskrivning

95 Granskningshandling Öster om planområdet på fastigheten Gjutaren 5 finns en villa uppförd Villa öster om planområdet. Söder om planområdet. Villorna söder om planområdet är mestadels uppförda i mitten av 1970-talet. Där finns även en obebyggd tomt. Service Angränsande till planområdets östra gräns, på fastigheten Muraren 6 finns en samlingslokal och en förskola tillhörande Värnamo Missionskyrka, Libanongården. Libanongården. Detaljplan för Dalen 1 med flera 13 (28) Planbeskrivning

96 Granskningshandling 96 Arbetsplatser Förskolan på fastigheten Dalen 1 och förskolan på fastigheten Muraren 6 är båda arbetsplatser. Tillgänglighet I Program för ökad tillgänglighet i Värnamo kommun antagen av Kommunfullmäktige , 222, anges som målsättning: Värnamo kommun ska så långt det är möjligt göra den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar människor har. Kommunen ska också se till att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Området samt dess byggnader ska i största möjliga mån anpassas för att underlätta för funktionshindrade enligt riktlinjer i gällande lagstiftning samt Boverkets byggregler. Marken kring den tänkta förskolan är relativ flack. I de sydvästra delarna av planområdet är det stora nivåskillnader, men den i övrigt flacka marken gör att marken bedöms lämplig för förskoleändamål efter tillgänglighetsanpassning i nödvändiga delar. Tillgänglighetsfrågorna bevakas i samband med bygglovsprövning. Byggnadskultur och gestaltning Bebyggelsen inom och i anslutning till planen har en varierad byggnadskultur. Intilliggande bostadsområden utgörs av villabebyggelse med friliggande huvudbyggnader, i en eller två våningar och komplementbyggnader. Libanongården som gränsar till planområdet består av byggnader med röd träpanel och vita knutar samt sadeltak. Kommunfullmäktige har antagit Miljöprogram för byggnader som är ett av flera verktyg för att uppnå ett hållbart byggande. Programmet hänvisar till tuffare krav i förhållande till Boverkets byggregler (BBR). Skyddsrum Skyddsrum finns inte inom planområdet. Friytor Lek och rekreation När friytor för lek och utevistelse ska placeras och anordnas bör man särskilt beakta friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet samt förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet avses att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Texten är hämtad från Boverkets vägledning, Gör plats för barn och unga! Enligt vägledningen 2 bör friytan vara så rymlig att det utan svårigheter eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsområden. Friytan bör också kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Vidare står i vägledningen att ett rimligt mått utifrån antalet barn kan vara 40 m 2 2 Boverkets vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, Detaljplan för Dalen 1 med flera 14 (28) Planbeskrivning

97 Granskningshandling friyta per barn i förskolan. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga m Inom Mosslelund/Libanonområdet utgör Libanonparken ett grönområde samt lekplats. I Värnamo Grönplan, antagen av Kommunfullmäktige 1991) klassades området som värdefullt (klass II). Området består mestadels av en gräsbeväxt yta med inslag av träd. Parken behöver rustas upp med mer skyddande vegetation kring lek och sittplats för att fungera för lek och rekreation. Detaljplaneförslaget medför att mark som idag är allmän platsmark blir kvartersmark innehållande mark för förskoleändamål med tillhörande parkeringsyta. Förskolefastigheten blir enligt planförslaget cirka m 2. Av fastigheten får maximalt 30 % bebyggas. Vilket är cirka m 2. Ifall 1000 m 2 räknas bort för parkering, angöringsmöjligheter med mera blir förskolans utemiljö cirka m 2 vilket innebär cirka 51,7 m 2 /barn. Räknat med 4 avdelningar och totalt 70 barn. Utdrag ur ortofoto från 2015 över Värnamo stad som visar förskoleändamål i detaljplanen markerat med gult. Planområdet inbjuder med varierande terrängförhållanden till lek med olika möjligheter. Marken kring förskolan är relativt flack. I de sydvästra delarna av området finns nivåskillnader, vilket kan bidra till att förskolegården kan inspirera till lek, fysisk och pedagogisk aktivitet. På alla sätt behöver de gröna värdena och möjligheterna till lek och social samvaro maximeras för att ta hänsyn till barnperspektivet och för att uppnå en god bebyggd miljö. Vattenområden Planområdet omfattas inte av vattenskyddsområde. Vattentäkterna i Värnamo kommun omges av ett skyddsområde som länsstyrelsen har fastställt. Närmaste vattenskyddsområde är cirka 240 meter öster om planområdet och bedöms inte beröras av planförslaget. Gator och trafik Planområdet gränsar till lokalgatan Backegårdsgatan och omfattar delvis Libanonvägen. Enligt kommunens hastighetsplan, antagen av Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen , är högsta tillåtna hastighet i området runt kvarteret 40 km/h. Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik På omkringliggande gator tillåts blandtrafik (samtliga fordon och gående får uppehålla sig på samma körbana). I allmän park inom planområdet finns en asfalterad gång, cykel- och mopedväg (gcm-väg) som går upp till sjukhusområdet under Uddebovägen och Götavägen. Gcm-vägen fortsätter i blandtrafik ner till Södra övergången. Gcm-stråket är ett viktigt huvudstråk för gång- och cykeltrafik i Värnamo stad. Detaljplan för Dalen 1 med flera 15 (28) Planbeskrivning

98 Granskningshandling 98 Planens geonomförande medför att en del av gcm-vägen som går genom planområdet behöver flyttas för att skapa en större förskolegård. Gcm-väg inom planområdet som behöver flyttas. Karta över cykelstråk i Värnamo Cykelväg som visas i bild kommer flyttas längre ifrån förskolan och därmed tillskapa merutnyttjad mark. Norr om planområdet kommer det som idag är parkmark ingå i mark för gata. Inom gatuanvändningen får planteringar och gräsytor finnas för att skapa kvalitéer i gaturummet. För att säkra att gatuutrymmet i planområdets västra delar, Backegårdsgatan, behöver vara nio meter, tas en liten del gatumark med i planen. I planförslaget ökas gatuområdet på delar av Libanonvägen. Därmed skapas möjlighet att i framtiden anlägga en vändplats i de östra delarna av Libanonvägen I nu gällande detaljplan är den befintliga infarten till Libanongården och gång- och cykelvägen parkmark. Infarten till fastigheten Muraren 6, Libanongården säkras i planförslaget genom användningen GATA. Mellan infarten till fastigheten Muraren 6 och fastigheten Gjutaren 5 regleras användningen till GÅNG-CYKEL. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats är på Götavägen, cirka 150 meter från planområdet. Detaljplan för Dalen 1 med flera 16 (28) Planbeskrivning

99 Granskningshandling Parkering, varumottagning, utfarter Enligt 8 kap 9 i Plan- och bygglagen (2010:900) ska lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Det är den enskilde fastighetsägares skyldighet att inrätta parkeringsplatser till den verksamhet som finns på fastigheten. Kommunens parkeringsnorm (p-norm) har olika värdetal för att få fram behov av antal bilplatser per bruttoarea (BTA) som olika användningssätt kan behöva. Även om cykelparkering inte nämns i kommunens p-norm ska det enligt Plan- och bygglagen finnas lämpligt utrymme för cykel då även cyklar räknas som fordon. I enlighet med Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska minst en tillgänglig och användbar gångväg finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar, friytor och allmänna gångytor ska finnas i anslutning till tomten. En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré. 99 Utdrag ur ortofoto från 2015 över Värnamo stad, markeringen visar tänkt yta för parkering, varutransporter med mera Vid maximal exploatering och användning av tillåtna ändamål med högst trafikomsättning så bedöms det enligt kommunens p-norm behövas ca 5 bilplatser/ 1000m 2 BTA (Skola LMH). Planen medger en byggrätt på cirka m 2 BYA, vilket innebär 10 bilplatser, samt plats för att hämta/lämna barn, varuleveranser, soptömning, räddningsfordon med mera. Ytan som behövs bedöms totalt vara cirka 1000 m 2. Om förskolan ska ha ett serveringskök kommer matleveranser ske minst 5 gånger/vecka. All varumottagning ska ske på den enskilda fastigheten och det är därmed viktigt att ha en välfungerad parkering som har tillräckligt med plats och inte skapar onödiga backningsrörelser. Intilliggande samlingslokal på fasigheten Muraren 6 har vid olika evenemang större behov av parkeringsplatser än vad som ryms inom den egna fastigheten. Idag används grusplanen på fastigheten Mossle 16:20 tidvis som parkering. Inom kvartersmark behöver parkeringsbehovet lösas varaktigt, exempelvis via avtal. För förskoleverksamhet är det viktigt att olycksrisken mellan barn och trafik minimeras. Vilket främst gäller för trafik vid parkering, hämtning och lämning, varutransporter med mera och trafiken längs Backegårdsgatan och Libanonvägen. Staket behöver uppföras kring förskolegården. Hämtning och lämning av barn till och från parkeringen ska kunna ske säkert och avskilt från gatutrafiken. Bilister ska ha så få backningsmoment som möjligt och en god Detaljplan för Dalen 1 med flera 17 (28) Planbeskrivning

100 Granskningshandling överblick över hela parkeringen. Vid varuleveranser är det extra viktigt att kunna köra runt parkeringen utan att behöva backa. Varuleveranser till förskolan ska så långt som möjligt separeras från de områden där barn vistas oskyddat. 100 Störningar, hälsa och säkerhet Buller Buller är oönskat ljud som mäts i decibel. Det ljud som uppfattas av människan mäts normalt i så kallad decibel A, skrivet som db(a). Buller beräknat i ett genomsnitt per dygn kallas ekvivalent bullernivå. Decibelskalan är logaritmisk. Enligt Boverkets vägledning, Gör plats för barn och unga är det önskvärt med högst 50 dba ekvivalent dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. För övriga ytor är högst 55dBA en målsättning. Enligt en översiktlig beräkning av vägtrafikbuller från 2005 framtagen av Ingemansson Technology AB ligger större delen av planområdet inom intervallet <50 dba och en liten del inom intervallet dba. Cirka 70 meter från planområdet ligger järnvägen som leder till Halmstad. Enligt uppgift från Trafikverket går det 16 persontåg och 2 godståg, varav ett person- och godståg körs på nattetid (kl 22-06). Persontågen körs med korta dieselmotorvagnar, i regel 38 eller 55 meter långa. Godstågen är cirka 250 meter i genomsnitt. Största tillåtna hastighet är 80 km/h, men tågen kör i praktiken saktare eftersom de är under inbromsning eller acceleration. Enligt Trafikverkets basprognos för 2040 bedöms trafiken ha samma omfattning 2040 som idag. En trafikbullerutredning har tagits fram av Soundcon. Av resultatet framgår att stort sett hela planområdet erhåller ekvivalenta ljudnivåer som understiger 50 dba. I närheten av Backegårdsgatan ökas de ekvivalenta ljudnivåerna till cirka 55 dba. (Bild 1) Därmed uppfylls riktvärdet gällande utemiljöer vid skolgårdar för nästintill hela planområdet. Bild 1: Utdrag från trafikbullerutredning som visar ekvivalent ljudnivå upprättad av Soundcon. Situation trafik framtid Detaljplan för Dalen 1 med flera 18 (28) Planbeskrivning

101 Granskningshandling 101 Bild 2: Utdrag från trafikbullerutredning som visar maximal ljudnivå upprättad av Soundcon. Situation framtid Bild 3: Utdrag från trafikbullerutredning som visar maximal ljudnivå 1,5 meter över mark (järnväg) upprättad av Soundcon. Situation framtid Gällande maximala ljudnivåer från vägtrafik så erhåller stora delar av planområdet ljudnivåer som understiger 70dBA. Närmare Backegårdsgatan ökas de maximala ljudnivåerna till intervallet dba. (Bild 2) Gällande maximala ljudnivåer från järnväg erhåller hela planområdet maximala ljudnivåer som understiger 70dBA. 3 (Bild 3) 3 Trafikbullerutredning upprättad av Soundcon, daterad Detaljplan för Dalen 1 med flera 19 (28) Planbeskrivning

102 Granskningshandling I och med att de ekvivalenta ljudnivåerna för området i stort sett understiger 50 dba och endast på en mindre del närmast Backegårdsgatan ökas till cirka 55 dba görs bedömningen att de ekvivalenta bullervärdena i enlighet med Boverkets byggregler anses uppfyllda. 102 För förskola finns inga riktvärden för maximal ljudnivå. För bostäder gäller förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Då gäller 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Inom kvartersmarken, förskola, erhåller större delen maximala ljudnivåer som understiger 70 dba. Därmed görs bedömningen att det finns tillräckliga ytor att vistas på. Detaljplan för Dalen 1 med flera 20 (28) Planbeskrivning

103 Granskningshandling Farligt gods Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län tog 2006 fram ett faktablad med riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktabladet redovisar hur markanvändning, avstånd och riskhantering samspelar i detaljplaner nära transportleder för farligt gods. 103 Riskpolicyn är en vägledning i hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas i samband med planprocessen. Riskhanteringsavståndet i detta faktablad ser ut enligt bilden nedan. Bilden är hämtad ur Riskhantering i detaljplaneprocessen: Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län Avståndet enligt bilden ovan avser regionala förutsättningar i de tre svenska storstäderna. Policyn motsäger inte lokala bedömningar; det viktiga i sammanhanget är att hänsyn tas till den riskbild som råder i det aktuella området. Farligt gods förekommer på järnvägen som ligger cirka 70 meter från planområdet för förskoleverksamhet. Kommunen tillämpar ett riskbedömningsområde på 150 meter från dessa transportleder för farligt gods. Detaljplan för Dalen 1 med flera 21 (28) Planbeskrivning

104 Granskningshandling På grund av att: det mellan planområdets lägre delar och järnvägen skiljer cirka 8,30 meter i nivåskillnad, där järnvägen ligger lägst - att hastigheten på järnvägen är förhållandevis låg, - det vid det aktuella stället inte sker någon uppställning och rangering, - det är en begränsad mängd farligt gods på järnvägen, - trädridån mellan järnvägen och planområdet utgör en barriär avseende farliga ämnen görs bedömningen att ovan nämnda punkter minskar risken för skada vid en eventuell järnvägsolycka. Kommunens bedömning är att ingen detaljerad riskanalys krävs. Räddningstjänstavdelningen har deltagit i diskussion och beaktande vad gäller riskhantering i förhållande till järnvägen. Planområdets närhet till rekommenderad led för farligt gods fordrar emellertid vissa riskreducerande åtgärder. Det rekommenderas att entréer och friskluftsintag placeras på motsatt sida sett från järnvägen. Förorenad mark Det finns inga registrerade föroreningar i GIS-portalen. I planbeskrivningen tillhörande detaljplanen för området fastställd 1975 nämns att det tidigare har funnits ett gjuteri på platsen. En miljöteknisk markundersökning har utförts av Ramböll Sverige AB. Ramböll bedömer att föroreningshalterna inom fastigheten överlag är låga. I en provtagningspunkt har halter av bly och zink över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, påträffats i fyllnadsmassor på nivån 1-2 meter under markytan. Ovanliggande fyllnadsmassor 0-1 meter under markytan är inte analyserad men underliggande sand visar inga förhöjda halter. Inom övriga delar av fastigheten har inga halter över riktvärdena för känslig markanvändning, KM, påträffats. 4 Vidare skriver Ramböll att enligt föreslagen detaljplan planeras en förskolebyggnad där förhöjda bly- och zinkhalter påträffas. Exponeringsvägar för bly och zink är intag av jord och växter (odling), inandning av damm samt hudkontakt. Om marken är täckt, till exempel genom hårdgjorda ytor (parkering) eller av byggnad, kan flera av exponeringsvägarna försummas och därmed kan risken för negativ påverkan på människors hälsa minska. Inget grundvatten påträffas på djup ner till tre meter och spridningsrisken via grundvattnet bedöms därmed som låg. Vid schaktning ska man vara uppmärksam på avvikande lukt och utseende, eftersom det inte kan uteslutas att det kan finnas högre halter av föroreningar i punkter eller områden som inte undersökts eller att det förekommer ämnen eller föroreningar som inte analyserats. Miljöavdelningen ska kontaktas om man stöter på föroreningar på icke undersökta platser på fastigheten. I fall massorna ska användas för anläggningsändamål utanför fastigheten, ska det samrådas med miljöavdelningen, eftersom en anmälan enligt miljöbalken kan krävas. Massor som transporteras från platsen ska omhändertas av godkänd mottagare. 4 Ramböll Sverige AB, Miljöteknisk markundersökning för Dalen 1, Värnamo, upprättad Detaljplan för Dalen 1 med flera 22 (28) Planbeskrivning

105 Granskningshandling Ramböll bedömer att fastigheten Dalen 1 kan lämpa sig för förskoleändamål under förutsättning att jord på exponerade ytor inom området inte överstiger riktvärdet för känslig markanvändning Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att samtliga förorenade massor över nivån för känslig markanvändning, KM 6 ska vara borttagna innan startbesked medges. Innan området exploateras ska exploatören inlämna en 28 - anmälan enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till tillsynsmyndigheten. En administrativ bestämmelse har införts på plankartan som anger att startbesked inte får medges förrän markföroreningar har avhjälpts. Åtgärder som hindrar spridning av eventuella markföroreningar från omgivningsmark ska även vara utförda innan startbesked medges. Vibrationer från spårtrafik Det finns inte några politiskt beslutade riktvärden för vibrationer. Trafikverket och Naturvårdsverket tillämpar ett eget formulerat riktvärde för miljökvalitet för vibrationer vid spårburen trafik. Nivån 0,4 mm/s vägd RMS ska eftersträvas i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Det gäller i utrymmen där människor vistas stadigvarande. Följande punkter bedöms minska vibrationerna från spårtrafik inom planområdet: - Markskiktet under mull- och sandskiktet består av morän. Morän stoppar vibrationer relativt snabbt. - Mellan planområdets lägre delar och järnvägen skiljer cirka 8,30 meter i nivåskillnad, där järnvägen ligger lägst. - Hastigheten på järnvägen är förhållandevis låg. Magnetfält Cirka 12 meter söder om planområdet finns en transformatorstation. Enligt skriften Magnetfält och hälsorisker från Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten upprättad 2009, ger transformatorstationer som finns utomhus på några meters avstånd mycket låg exponering för magnetfält. Sol- och skuggförhållanden Dagsljus och solinfall är viktiga för människors hälsa och välbefinnande, både i den enskilda bostaden och i närmiljön. Byggnaderna behöver därför utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå. Från Länsstyrelsen i Jönköpings län, Hälsans miljömål, åtgärdsprogram för hälsans miljömål, står det: Förskolegårdar och utemiljöer ska vara beskuggade så att, merparten av de attraktiva lekmiljöerna är i minst 50 % skugga kl Sandlådor för barn på en småbarnsavdelning är till minst 50 % i skugga kl För att målet ska kunna uppnås behöver fler träd planteras i området samt skärmtak byggas över sandlådor. 5 Ramböll Sverige AB, Miljöteknisk markundersökning för Dalen 1, Värnamo, upprättad Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Detaljplan för Dalen 1 med flera 23 (28) Planbeskrivning

106 Granskningshandling Belysning Gatubelysning finns idag på samtliga gator inom och i närområdet till planområdet. Bredvid gcm-vägen som kommer tas bort och ingå i kvartersmark för skoländamål finns en belysningsstolpe som behöver flyttas. Det finns även ett par belysningsstolpar som lyser upp grusplanen. Övrig gatubelysning blir placerad på allmän platsmark. En del gatubelysning kan med tiden behöva flyttas, ifall gatan behöver breddas. Det finns även ett par belysningsstolpar som lyser upp grusplanen. 106 Anslutande belysning bör ses över för att gcm-stråket ska upplevas tryggt och säkert. I sammanhanget är det även viktigt att placeringen av armaturer sker på ett sådant sätt att boende inte störs av oönskat ljus in i bostaden. Brand och räddning Tillgänglighet för brandfordon samt till brandvatten Parkeringen tillhörande förskolan behöver utformas så att den blir tillgänglig för brandfordon och andra utryckningsfordon. Närmaste vattenbrandposter finns i anslutning till Ljunglidsvägen samt söder om fastigheten Muraren 6, Libanongården. Brandposten är A-klassad, vilket innebär att den ska leverera minst 1000 l/min och aldrig får blockeras. På vintern snöröjs det till brandposten och den kontrolleras årligen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA). Anslutning sker till befintligt nät. Det finns flera ledningar inom planområdet och för att säkerställa dessa möjliggör detaljplanen för att servitut lättare kan upprättas genom planbestämmelse u i plankartan: u Allmänna underjordiska ledningar. Ledningar som går inom planområdet består av vatten- dagvatten och spillvattenledningar som tillhör det kommunala nätet. Dagvatten När planen är fullt utbyggd innebär det en större andel hårdgjorda ytor än vad som finns idag. Det finns en förhoppning om att lösa dagvattenfrågan på den egna tomten. Det bästa sättet att lösa dagvattenöverskottet är genom ytor som direkt kan fånga upp vatten, exempelvis med en lekplats med grus som är genomsläpplig och fångar upp vatten samt gräsplaner. Enligt uppgift från tekniska förvaltningen kommer den ökade förtätningen medföra att det kommer behövas ett dagvattenmagasin på minst 10 m 3. Det finns utrymmen för att kunna hantera dagvatten inom allmän platsmark, park. Värme Värnamo Energi har inte dragit fram fjärrvärme till fastigheten. Intentionen är dock att ansluta till fjärrvärmen som finns i området. Närmaste anslutningen är från Götavägen alternativt Hagagatan. Detaljplan för Dalen 1 med flera 24 (28) Planbeskrivning

107 Granskningshandling El och tele Värnamo Energi ansvarar för eldistributionen. Planområdet omfattas av Försvarsmaktens stoppområde för vindkraft. 107 Inom planområdet har Skanova en teleledning som går till fastigheten Dalen 1. Avfall Avfallshanteringen ska ordnas inom fastigheten. MILJÖMÅLEN Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som drar upp riktlinjer för dagens och morgondagens miljöarbete i Sverige. Dessa har sedan utvecklats inom varje länsstyrelse, efter regionala förutsättningar. Värnamo kommun har också fört ner miljökvalitetsmålen till kommunal nivå och tagit fram lokala delmål. Det lokala miljömål som kan anses beröras av detta planförslag är: God bebyggd miljö Kommunen ska verka för: att hälsosamma och sociala boende- och arbetsmiljöer med närhet till grönska och vatten skapas samt att störningar i redan befintliga miljöer begränsas samt att god balans mellan grönytor och bebyggelse inom etablerade tätortsområden bibehålls. Detaljplanens genomförande innebär att större delen av Libanonparken tas bort för att skapa kvartersmark för förskola, vilket innebär att områdets närpark tas bort. En liten del av parken kommer dock finnas med i detaljplanen för att marken ska vara tillgänglig för en framtida kommunal lekplats. En förskola på platsen med tillhörande förskolegård innebär att området även fortsättningsvis kommer att upplevas grönt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med, utan fara för påtagliga olägenheter. Idag finns det miljökvalitetsnormer för: - olika föroreningar i utomhusluften, - olika parametrar i vattenförekomster, - olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten, - omgivningsbuller. Värnamo kommun har under perioden fram till genomfört olika mätningar av luftkvalitén i Värnamo tätort och på andra enstaka platser i kommunen. För att tillgodose kraven på kontroll av utomhusluften har Värnamo kommun därefter deltagit i det samverkansområde som Jönköpings läns Luftvårdsförbund står bakom. En första utvärdering av resultaten har publicerats under Av denna framgår att nivån nedre utvärderingströskel överskrids vid några tillfällen, vilket motiverar fortsatt kontroll av luftkvalitén. Något överskridande av miljökvalitetsnorm förekommer inte. Mätningar/beräkningar har utförts vid de mest belastade/ogynnsamma platserna varför aktuellt planområde inte bedöms vara påverkat av oacceptabla halter av luftföroreningar. Detaljplan för Dalen 1 med flera 25 (28) Planbeskrivning

108 Granskningshandling Det bedöms inte finnas behov av Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för denna plan. 108 Behovsbedömning (Miljöbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning) Enligt plan- och bygglagen (PBL 4:34) ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Redovisningen ska uppfylla kraven i 6 kap, 7 första och andra styckena i miljöbalken. Enligt 3 kap, 8 i samma lag, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap, och 22 ska tillämpas om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning är genomförd för att utreda huruvida planförslaget bör innehålla en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen hade under plansamrådet inget att erinra över behovsbedömningen. Planen förväntas inte medföra en betydande miljöpåverkan. Planens miljökonsekvenser är av sådan komplexitet att de redovisas löpande i planebeskrivningen. Kommunens bedömning är därmed att det inte krävs någon separat miljöbedömning i samband med planläggningen av området. Sammanfattningsvis från behovsbedömningen så påverkas miljömålen; Frisk luft, God bebyggd miljö och Säker strålmiljö. Planens genomförande bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. De största miljöeffekterna bedöms bli den ökade biltrafiken inom området särskilt under förskolans öppettider. Omfattningen bedöms inte leda till att några riktvärden för buller eller luftpartiklar överskrids. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Inledning Genomförandedelen i planbeskrivningen ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandedelen har ingen rättsverkan utan skall ses som ett förtydligande av planens syfte ur genomförandesynpunkt. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår enbart av plankartan med tillhörande planbestämmelser. Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs med utökat planförfarande, efter samråd och granskning antas planen av kommunfullmäktige. Kommunen verkar för att planen blir antagen under hösten/vintern När detaljplanen är antagen och lagakraftvunnen kommer de juridiska, ekonomiska och praktiska åtgärder som krävs för planens genomförande att företas. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram ny plan, ändrar Detaljplan för Dalen 1 med flera 26 (28) Planbeskrivning

109 Granskningshandling eller upphäver gällande plan. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). 109 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän platsmark, vilket i huvudsak innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän plats samt framtida drift och underhåll av densamma. Kommunen har vid kommunalt huvudmannaskap en rättighet, samt vid fastighetsägarens påkallande också en skyldighet, att mot författningsenlig ersättning lösa in allmän platsmark som inte redan är i kommunal ägo. Allmän platsmark i denna detaljplan är redan kommunalt ägd. Den nya detaljplanen kommer att innebära upprustning och förändring av allmän plats. Exploatörerna i området ska enligt lag bekosta utförandet av allmän plats. Kommunen äger all mark inom planområdet varför kommunen också ska bekosta genomförandet av allmän plats. Kommunen ansvarar för tillhandahållande av färskvatten samt bortledande av dag-, drän- och spillvatten inom verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. Huvudmannen ansvarar för att allmänna ledningar byggs ut fram till kvartersmark för respektive fastighet, samt ansvarar för framtida drift och underhåll av det allmänna ledningsnätet. Värnamo Energi AB är huvudman för fjärrvärme, opto och elnät inom planområdet. Skanova har Telias ledningar i området. Exploatören (Värnamo kommun) ansvarar för planens genomförande inom kvartersmark, d v s byggnader, anläggningar, interna ledningar med mera. Inom kvartersmark behöver parkeringsbehovet lösas varaktigt. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning med mera När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detaljplanen påbörjas. Genomförande av planen förutsätter följande åtgärder: Överföring genom fastighetsreglering av del av fastigheten Mossle 16:20 till fastigheten Dalen 1 som i enlighet med detaljplan utgör kvartersmark. I den mån det behövs trygga underjordiska ledningar med avtalsservitut eller ledningsrätt inom markreservat i kvartersmark. Fastighetsplan Planområdet omfattas inte av fastighetsplan. Ekonomiska frågor Planekonomi Framtagandet av detaljplanen bekostas av Värnamo kommun. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunen kommer att erhålla utgifter till följd av fastighetsbildning, upprustning/ändring och utbyggnad av allmän platsmark med mera. Detaljplan för Dalen 1 med flera 27 (28) Planbeskrivning

110 Granskningshandling Kommunen kan komma att erhålla utgifter till följd av genomförandet av kvartersmark. 110 Kommunen kan komma att erhålla inkomster och utgifter till följd av avgifter för VA. Kommunen kan komma att erhålla inkomster och utgifter till följd av avgifter för bygglovspliktiga åtgärder inom planområdet. Avgifter för VA och bygglov grundas på en vid var tid för respektive avgift gällande taxa. Planavgift tas ut vid bygglov. Tekniska frågor Tekniska utredningar Geoteknisk undersökning inklusive mätning av markradon och miljöteknisk markundersökning har tagits fram av Ramböll Sverige AB och en trafikbullerutredning har tagits fram av Soundcon. Påverkan under byggtiden Under byggnadstiden kommer störningar från byggtrafik och byggverksamhet att förekomma. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser ska tillämpas. Råden ger vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller störningar av buller. Störningar från byggtrafik i form av minskad framkomlighet på det allmänna vägnätet ska minimeras. Det gäller även störningar för gående och cyklister. Säkra gång- och cykelstråk ska finnas under byggtiden. Framkomlighetsfrågor, trafiksäkerhetsfrågor med mera ska studeras av exploatören inför genomförandet. Exploatören svarar för erforderliga åtgärder av det befintliga vägnätet och gång- och cykelvägnätet med anledning av byggverksamheten. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Konsekvenserna med en större förskola på platsen är att fler barn från bostadsområdet och intilliggande bostadsområden får nära till en förskola med en attraktiv utemiljö. En större förskola på platsen med tillhörande förskolegård medför att området även fortsättningsvis kommer att upplevas grönt. Möjligheten för allmänheten att vistas i området kommer dock begränsas när större delen av Libanonparken ingår i kvartersmark. oktober 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Josefina Magnusson Planeringsarkitekt Behnam Sharo Stadsarkitekt Detaljplan för Dalen 1 med flera 28 (28) Planbeskrivning

111 Götavägen " " l Ko lo ni områ de Sörs jö Rid ce n te r T pl Sö r sjö VITA RÖR Lundbyvä gen SÖ RSJ Ö Räd d n in gs st at io n Gr ön da lspla n Sörs k ogs - väge n Energiv Lum m erv ägen Apelsinvä gen Kum m in Koc k v Kapris 24 Serv itörv ägen Sör sko g väge n väge n 1 Bäck ad al A A HORNA RYD Häs tha ge n 71 Trädgatan Ädels tens v Sm ink örv ägen Krögar vä gen Jong lör v Ek ox e Gullväge n pige v Kras s ev GRÖN DAL Väs trab o Kar l- sko g VÄSTHORJ A SÖDRA väge n Ringduv ev ägen Bola sko g Bolav ägen Grö nd a lssk ol an Spo rth a ll Li nn e be rg Folkets Park SJUK HUS Sagov ägen Freds gatan grops v Gr us 21 Tr älle bo rg s- pa rke n S:t Jo h an n es ky rk a Fo lk ta n dv ård 18 Träl leb o rgs - sk ol an 21 Hantv erk ar egatan 42 Bunk egatan Lillgatan Melanga tan Släntv ägen Gr äns gatan Dok tors gatan Fo lk h ög - sk ol an 8 arps bac k en 2 31 Grö na Lu n d en 31 Egn a- he ms - pa rke n Mo s sle sk o lan Ry dgatan Svea pla n Göta väge n Trädgårds g Rek tors g Brink v Kullagatan Solbac k s g 16 T pl M o ss le Ljun glidsv Bangårdsgatan Klev a 2 Hagagata n Sm edgatan Bac k egårds gatan 2 DUVE LUND 1 Sågareliden liden Norr a över gången Klev alids - tunneln 1 2 Liba nonv Viaduk ten Snic k areg 22 Jär nv ägs g Repgatan M agas ing 1 Jvg Re se - pla n ce n tr um 10 Li ba n on gå rde n Pos tgatan 164 Karls dals g 25 2 Mo ssle lun de n Jönköpin gsvägen Boag Ox dr.gr änd Ga lga pla n Västermogata n Tor sg ränd Oxtor gsg. Julia Fr ed rik sso ns pla ts Ku ltu rh us et Cu po le n Idava ls - Frejav ägen gatan Bureg. 2 Flintg atan N Sa lutor ge t 2 Luddög V. Pum par eg Lu d d ö Tyr vä gen Gär desvä gen Tunadals gatan M ust agatan Bränner ig atan Balders g Oden - Bragegat an 5 Pilgatan Källgr gatan Lillegård sg Lu d d ö- pa r ke n KA RLSD AL Karls dals - tunneln 21 Dr Lundskogs pla n Br M a ths son s pla ts Cen tr alp lan Fla na de n MO SS LE Camp in g p lat s 4 15 Åbr o- pa rke n La ga - pa rke n 1 2 Sun din s pla ts Ap lad a lssk ol an Ap larin k en 162 Pro stsk og en Ene h ag s- sk ol an S.Kyr kogå rd en Kyrk - tor ge t Tin g s- hu s 163 Tin a s ö Värn amo ky rk a Sta ds - hu s Kaf fe st u ga n 11 APLADAL EN Nat ur pa rk och he mb yg dsp ar k Pr os tsjön Pol ish u s Os ud d en Gä stispla n 3 Pros ts jöv Fi nn v ed en s - ut b ild n in gs - 2 ce nt rum Ku ltu ren s hu s Has s elbergs g Fö rs. he m 4 37 Storgatan 3 Väx jöv ägen Åk rok s - tunneln Verk s tads g Rörs tor ps gatan Ös ter Norra Kyrkogården 52 Up ps tå n de ls e- ka pe lle t 1 Gäs tgiv areg Södergat an 34 Ringv ägen Pilagårds gatan Ängag Brändög malm sga tan Plom bo hu s- pla n Söd er slät t Ma lm ö- pla n Vallmo v Gjuter ig 5 1 Ene rgi ve rk Väx jöv ägen 2 34 Blom s terv ägen 2 Ko mmun e ns fö rrå d Öst bo - pla n T pl Nö b b e le Rö rs to rp s- sk ol an Ny lu nd s pla n Tor nfalks v. 24 Rö rs to rp s- gå rde n Spo rth a ll Ös tb o sk ol an Vr åe np ar ke n UU Ynglingag Ling onvä gen 5 1 Rörstorp hpl Ren in g sv erk Va n da lo rum Vård - ce nt ral 2 Engelbrek ts g Vråen centr um Ny ponv ägen NÖB BE LE Törn Körs bärs v Salv ia- Päron Ma riak yrk an 26 väge n 1 Plom m on 2 4 NYLUND Fo lk ta n dv ård 16 4 Olofs gatan RÖRS TORP Skog sfå llen 83 Sna bb e- ha ge n 1 Tran Ös trab o VRÅ E N Nor re få llen Jor dgubbs v Hjortr onv Kris tinag T pl Vä r na m o Sö dr a 68 gatan AM E RIKA Va tt en t orn 19 Skog så kra BRE DA ST EN " " "" UU UU 178, P 178, P " " " " 9674 P 9675 P " " " 13 " 12 " , P 176 Uddebovägen 175,8 Ljunglidsvägen 9834 P AA 176 UUUU " 175 UU UU UU UU UU BETECKNINGAR FÖR GRUNDKARTA Gällande användningsoch egenskapsgräns Traktgräns Fastighetsgräns Servitutgräns M O S S L E Traktnamn 0:00 Block- och enhetsnummer DALEN Kvartersnamn 00 Tomtnummer Storgatan Gatunamn Befintliga byggnader (husliv) Fornlämning Markkontur Staket Häck Stödmur Mur Järnvägsspår Slänt Dike Strandlinje Ledning E Ledning i jord Lyktstolpe Träd 0000 Polygonpunkt " VERKMÄSTAREN 174,7 176,9 " UU P " ,8 " 174 " " " ,6 " " UU UU 175, UU UU ,4 173 AA 172,5 173 UU Backegårdsgatan A )3, UUUU UU 172 UU UU UU 8327 P 171,7 E E E E E E E E E E E E E E... E.. E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E. E E E E E E E E E E E. E E. 171, )3, u..... G 16: P... G. G G. G G. G S 1 G I G 1 G p 1 G DALEN G GG lek ( ( ( ( Ø ( ( ( l GCM-VÄG , b UU UU UU UU UU 171 Ø 170 UU UU ( VALLAREN 169 l d d A A 9837 P UU UU UU UU 169 GATA d UU UU UU UU UU UU UU UU ,2 UU UU UU UU UU Ättehögsvägen UU UU UU UU 168 UU UU FÖRMANNEN UU UU UU UU 0000 Höjdfixpunkt Rutnätspunkt Befintlig markhöjd Nivåkurvor Grundkartan upprättad genom utdrag ur Värnamo kommuns primärkartverk, standard 3 Koordinatsystem Sweref ', höjdsystem RH Fastighetsredovisningen aktuell Värnamo kommuns miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Danfilip Lundberg mätningschef 167,8 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4 1 l Ø 10 ( UU UU UU Libanonvägen ( A UU UU ( UU UU UU UU Ø G PARK 9 UU UU UU 8 Libanonvägen UU 168,0 ODLAREN Deponeringsanläggning och återvinningsgård GÅNG CYKEL AA 5 f A GATA A UU UU UU UU UU UU 9841 P 167,3 A A Ättehögsvägen 6 167,1 ORIENTERINGSKARTA Bok åk rav Sörs jöv ägen Leke lund sv Sörs jöporten Vitarörs v Speditörv ägen Gröndalsleden S e k at ö r v ä g e n Aprik os v ägen Pålabov ägen Citronv ägen Guldbäc k s v ägen Rörlägga rvägen Silke svägen Kås örv Dans örv ägen Sk ålgrops v Dans örv ägen Hov s lagarev ägen Åk erm y ntav ägen Stenm urs v ägen Fjärilsv ägen Pepparm ynta väge n Reps lagarev ägen MURAREN Söderås v Sälggatan Ha lmstadsvägen Sk ogs duv ev Horn arydsväg en Taltra stvägen Väs tbov ägen M yr agatan Ek gatan Söderås v Salviaväg en Lind gatan Alm gatan Rus thållarev Alands ry ds v ägen Poppelgatan Sk ogs v ägen Trollsländev Sk attejords v ägen Bok gatan Silke svägen Trollgatan Bigatan Tom t egatan Planområdet Sv eav ägen Lönngatan Riddareg Prins gatan gatan Mossgata n Björk gatan Borggata n Kloc k arev ägen Sv albov ägen Fev ägen Klos tergatan Nunne- Alfv ägen Gr eveväg en 0 0,5 1 2Km GJUTAREN Slotts v ägen Träffgatan Ås env ägen Gar v arev M unk gatan Kolonigatan M äst ers gata Bondegatan N Torpgata n Egnahem s v ägen Norr åsvä gen Sv eav ägen Gr öna gatan Lärlin gsg atan Väs thorjav ägen Högalids gatan M oss elunds gr änd Majo rsg Fornm innes v Bangårdsgata n Väs tbov ägen Uddebov ägen Hagagata n Ättehögs v ägen Dom ar rings - Duv elunds g Ättehögs v ägen väge n Jär nv ägs gatan M oss legatan Kv arnängs g Sandgatan S Ö v ergången Hattmaka reg M ynt gatan Köpm ans g G:a M ov 165 Ny gatan Storgats bac k en gatan Brunns - Finngatan Brogatan Dals tigen Try gg- Kaptensg Pinnstols g 165 f 7 M argareta- Floragatan Lasa rettsgatan 165 Pilgatan Ågatan Park g 164 Vallga tan Lagastigen Norr a vägen Ö. P um pareg f 8330 P 163 Ouchter lo nyg Enehags v ägen UU UU UU UU UU UU UU UU UU 6 Lagan V.Ky rk o- gårds g Sk olgatan Lagm ans g Storgatan Ö.K y rk o- gårds g Viking ag 162 Apladals g Lagan gatan Ky rk ogatan Vatten- Tånnögatan 161 Thure S ällber gsgatan Prostgård sv Sm ålands gatan 164 Lagastigen Pilagårds g UU UU UU Kapellg Malm övägen UU Malm sten sga tan 158,5 Stenfalk s v Birger Jar lsgata n M alm gatan P Nydal aväg en Klöv erv Nöbbelev ägen Ingelundsväg en Ingelundsväg en Ringv ägen Arm atur gatan UUUU UU 158,9 Ex pov ägen Hallonv Vråenv ägen Blåbärs v ägen Sk ulpturv sk atev Sturegata n UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UUUU UU UU UU 159,1 Värnamo stad Julias v äg Ny lunds gatan Högaber gs gatan Brus haneg Erik s gatan Folku ngag väge n Horn sgat an Karl Johansg Tättingv Karlav ägen Sv ens - bygg ev bärs v Gus tav s gatan Sm ultronv ägen Klarbärs v Rönn bärs v Ugglegatan Valdem ars g Vik toriag Väx jöv ägen Vinbärs v Sm ultronv ägen 7 8 UU UU 159,4 Os k ars gatan M agnus gatan Krus bärs v Malm sten sga tan Sv artk råk ev Vas agatan Bredas tens v ägen Drab anterörg Norr skog sv RIBBAN 159,7 UU UU 9 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU Kalkstensväg en UU UU PLANKARTA MED BESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas på plankartan gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns Egenskapsgräns och administrativ gräns ILLUSTRATIONSBETECKNINGAR Illustrationslinje ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GÅNG CYKEL Kvartersmark Gångväg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Cykelväg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utformning EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjandegrad Begränsning av markens utnyttjande l GATA PARK S 1 Höjd på byggnader Placering Utformning Stängsel och utfart Utförande Lokaltrafik, 4 kap 5 punkt 2 PBL Anlagd park, 4 kap 5 punkt 2 PBL Förskola, 4 kap 5 punkt 3 PBL Marken får inte förses med byggnad, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL E E E E På marken får endast komplementbyggnad och parkering uppföras, E E E E 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL )0,0 Högsta byggnadshöjd i meter, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL p 1 I Ø lek ( ( Ø l Användningsgräns Hänvisningslinje Lekplats, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. e 1 30 Högsta exploateringsgrad i bruttoarea per fastighetsarea är 30 %, 4 kap 11 punkt 1 PBL Byggnader skall placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns, 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1 PBL Högsta antal våningar, 4 kap 16 punkt 1 PBL Körbar förbindelse för motorfordon får inte anordnas, 4 kap 9 PBL b 1 Källare får inte finnas, PBL 4 kap st 1 p. Detaljplan för fastigheten DALEN 1 med flera (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad Upprättad i oktober 2016 Samhällsbyggnadsförvaltingen Josefina Magnusson planeringsarkitekt Skala 1:1000 (A2) ± m G R A N S K N I N G S H A N D L I N G Behnam Sharo stadsarkitekt ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft Markreservat för allmännyttiga ändamål u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar, 4 kap 6, 5 2, 8 2 och 30 PBL Villkor för startbesked a 1 Startbesked får inte medges förrän markföroreningar har avhjälpts. Åtgärder som hindrar spridning av eventuella markföroreningar från omgivningsmark ska även vara utförda innan startbesked medges. Dnr Antagen av KF: datum Laga kraft: datum 111

112 112 SÅ HÄR TAS EN DETALJPLAN FRAM MED UTÖKAT PLANFÖRFARANDE Ett utökat förfarande ska tillämpas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens yttrande, eller är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. UPPDRAG SAMRÅD SAMRÅDS- REDOGÖRELSE GRANSKNING GRANSKNINGS- UTLÅTANDE ANTAGANDE LAGA KRAFT Förfrågan från ex markägare eller nämnd. Samhällsbyggnadsnämnden (Sbn) ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan. En detaljplan arbetas fram och efter beslut om samråd i Sbn skickas materialet ut till sakägarkrets, vilka är bl a berörda markägare och intressenter. Samrådstiden är minst tre veckor. Inför samråd annonseras information om planen i en ortstidning och kungörs på kommunens anslagstavla. Eventuellt hålls ett samrådsmöte. I samrådsredogörelsen ska alla inkomna synpunkter från samrådet redovisas tillsammans med kommunens kommentarer och förslag på ändringar. Formella granskningshandlingar arbetas fram utifrån eventuella ändringar. Efter beslut i Sbn ställs förslaget ut under minst tre veckor. Materialet skickas ut till sakägarkrets och de som lämnat in synpunkter under samråd. Inför granskning annonseras information om planen på kommunens webbplats och på kommunens anslagstavla. Sammanställning av inkomna yttranden under granskning samt förslag med anledning av dem. De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda får ett meddelande skickat till sig. Detaljplanen hanteras via Sbn och Kommunstyrelsen (Ks) samt antas av Kommunfullmäktige (Kf). Senast dagen efter det att protokollet med antagandebeslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, meddelas länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda kommuner och regionplaneorgan samt till de som senast under granskningstiden har lämnat in skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda om att planen har blivit antagen. Om ingen överklagar Kf:s beslut vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor från det att beslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Kungörelse att planen har vunnit laga kraft ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning inom två veckor från det att planen börjat gälla. Inom samma tid ska kommunen även underrätta dem som kan ha rätt till ersättning. Detaljplan för fastigheten DALEN 1 med flera Planprocessen

113 113 Granskningshandling Detaljplan för del av fastigheten Dnr DALEN 1 MED FLERA (Mosslelundsförskola) i Värnamo stad SÄNDLISTA GRANSKNING ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN 5 KAP, UTÖKAT PLANFÖRFARANDE Planhandlingarna skickas till följande: Fastighetsägare enligt särskild förteckning Länsstyrelsen i Jönköpings län, jonkoping@lansstyrelsen.se Lantmäteriet i Jönköpings län, registrator@lm.se Trafikverket, trafikverket@trafikverket.se Värnamo Energi AB, Leif Söderlind, leif.soderlind@varnamoenergi.se Skanova, Jonas Toth, Box 1058, Jönköping, jonas.toth@skanova.se Strålsäkerhetsmyndigheten, registrator@ssm.se Griffnet AB, Markus Johansson, Fredsgatan 25, Värnamo Centerpartiet, Stefan Widerberg, getterslid@telia.com Folkpartiet, Håkan Andersson, hakanphilip@telia.com Kristdemokraterna, Camilla Rinaldo Miller, fam.miller@home.se Miljöpartiet, Jörgen Skärin, jorgen.skarin@mp.se Moderaterna, Gottlieb Granberg, gottlieb.x.granberg@varnamo.se Socialdemokraterna, socialdemokrater.vernamo@telia.com Sverigedemokraterna, Anne Karlsson, anne.karlsson@sverigedemokraterna.se Vänsterpartiet, Svante Olson, Engelbrektsgatan 41, Värnamo, (svante.olson@bredband.net) Värnamo Nyheter, nyhetschef@varnamonyheter.se Tidningen Finnveden, redaktion@finnveden.nu Värnamo.nu, redaktionen@vmo.nu Kommunala tillgänglighetsrådet, Kommunala pensionärsrådet, genom Kristina Rindert Bibiliotek: Vråens bibliotek och sjukhusbiblioteket Barn- och utbildningsnämnden, Barn-och-utbildning@varnamo.se, Kommunstyrelsen, Kommunen@varnamo.se, Kulturnämnden, Kultur@varnamo.se, Medborgarnämnden, Medborgar@varnamo.se, Omsorgsnämnden, Omsorg@varnamo.se, Räddningstjänsten, Raddning@varnamo.se och Tekniska utskottet, Tekniska@varnamo.se. Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1)

114 Samrådshandling 114 Detaljplan för del av fastigheten Dnr DALEN 1 MED FLERA (Mosslelunds förskola) i Värnamo stad SVARSBLANKETT Antagen 20xx.xx.xx Laga kraft 20xx.xx.xx Granskning enligt Plan- och bygglagen 5 kap, utökat planförfarande Här finns planförslaget tillgängligt: Stadshusets foajé samt på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Värnamo. Vråens bibliotek, sjukhusbiblioteket, samt på kommunens webbplats Svarsblanketten eller andra skriftliga synpunkter ska lämnas in på någon av nedanstående adresser senast 28 augusti 2017, för att kunna beaktas. Värnamo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och byggavdelningen Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Undertecknad har tagit del av ärendet och godkänner förslaget utan erinringar. har följande erinringar/kommentarer: Min fastighetsbeteckning eller adress: Jag är berörd av planen i egenskap av (exempelvis fastighetsägare, granne, hyresgäst, förening eller dylikt): Datum: Namn: Underskrift:

115 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN.Dnr Detaljplan Dalen 1 Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har tagit emot detaljplanen för Dalen 1 planerad förskoleutbyggnad i Värnamo kommun. Planen syftar till att möjliggöra en ny förskola med utrymme för fyra avdelningar inom fastigheten Dalen 1 och del av fastigheten Mossle 16:20 samt förbättra trafiksituationen inom och kring planområdet. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att Barn- och utbildningsnämnden antar detaljplanen för Dalen 1med flera Daniella Rydberg Verksamhetschef för förskolan Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (2)

116 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN.Dnr 2 (2)

117 117 Samrådshandling Dnr Samråd kring detaljplan för fastigheten LANDSGÄRDET 1:17 M. FL. (BabyBjörn) i Värnamo kommun UTSÄNDA HANDLINGAR: Allmän information Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Så här upprättas en detaljplan Sändlista Fastighetsförteckning (endast till länsstyrelsen och lantmäteriet samt utställd, ej på webbplatsen) Svarsblankett Behovsbedömning (endast till länsstyrelsen samt utställd) SAMRÅDSTID: 14 JULI 28 AUGUSTI 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

118 Samrådshandling Dnr ALLMÄN INFORMATION Detaljplan för fastigheten LANDSGÄRDET 1:17 MED FLERA (BabyBjörn) i Värnamo kommun PLANSAMRÅD enligt Plan- och bygglagen 5 kap 11, 11c och 13, standard planförfarande Planförslagets syfte är att möjliggöra att befintlig industri, som innebär lager, montering och logistik, av ej bullrig karaktär och som inte kräver miljötillstånd, kan expandera till större ytor i befintligt industriområde. Handlingarna finns utställda i Stadshusets foajé och på Samhällsbyggnadsförvaltningen. De finns även tillgängliga på sjukhusbiblioteket samt på kommunens webbplats En behovsbedömning är gjord i samband med planen och dess genomförande anses inte medföra betydande miljöpåverkan. I detta sammanhang vill vi också uppmana fastighetsägare om medverkan till att informera sina hyresgäster om plansamrådet. Den som inte senast under granskningstiden lämnat in skriftliga synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om antagande. SAMRÅDSTID: 14 juli 28 augusti 2017 Synpunkter på planförslaget lämnas i skriftlig form (använd gärna bifogad svarsblankett) senast 28 augusti 2017 till någon av nedanstående adresser: Värnamo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plan- och byggavdelningen, Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Ytterligare upplysningar lämnas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Josefina Magnusson, tel Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

119 119 Samrådshandling Detaljplan för fastigheten Dnr LANDSGÄRDET 1:17 M.FL (BabyBjörn) i Lanna samhälle PLANBESKRIVNING PLANDOKUMENT En detaljplan består av flera olika dokument. Vissa av dem är obligatoriska och andra kompletterande. För att berörda ska kunna bedöma detaljplanens innehåll och för att undvika missförstånd behövs en redovisning med både karta och förklarande text. Obligatoriska handlingar i en detaljplan är en plankarta med bestämmelser. När detaljplanen har vunnit laga kraft blir plankartan med bestämmelser juridiskt bindande. I en detaljplan ska det även finnas en aktuell grundkarta och en aktuell förteckning över fastighetsägare och andra sakägare. Fastighetsförteckningen redovisar vilka fastigheter samt kända servitut och andra rättigheter som berörs av planen. Till varje detaljplan hör en planbeskrivning som förklarar innehållet i planen för att man ska förstå avvägningarna. Planbeskrivningen ska också redogöra bland annat för hur planen ska genomföras. Beskrivningen är inte juridiskt bindande men vägledande vid rättsprövning. HANDLINGAR Till denna detaljplan hör följande handlingar: Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning Behovsbedömning 1 (1)

120 Samrådshandling PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planförslagets syfte är att möjliggöra att befintlig industri, som innebär lager, montering och logistik, av ej bullrig karaktär och som inte kräver miljötillstånd, kan expandera till större ytor i befintligt industriområde. Planförslaget innebär att mark från två fastigheter kan tillföras Landsgärdet 1:17. En del av den mark som planläggs som kvartersmark med markanvändning industri (J) är i gällande detaljplaner planlagd som industrimark respektive natur- och gatumark. En stor del av planområdet är sedan tidigare ej detaljplanelagt. 120 PLANENS FÖRENLIGHET MED 3 OCH 5 KAP MB Planförslaget bedöms vara förenligt med Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet MB överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. PLANENS LÄGE, AREAL SAMT MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet är beläget i Lanna samhälle, cirka 1,5 mil väster om Värnamo tätort. Planområdet angränsar österut till en gång och cykelväg och därefter väg 152. Söder och norr om planområdet, längs med väg 152, finns utspridd bostadsbebyggelse. Planområdet utgörs av befintliga industribyggnader och asfalterad parkeringsyta, planområdets västra del utgörs av delvis skogsbevuxen mossmark, se figur 1. Figur 1, Ortofoto över planområdet, utdrag ur 2015 års ortofoto, Värnamo kommun, röd streckad linje illustrerar planområdesgräns. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 2 (2) Planbeskrivning

121 Samrådshandling Planområdet omfattar cirka 3,5 ha och utgörs av fastigheterna Landsgärdet 1:17, Lanna 1:100 och Landsgärdet 2:1. Landsgärdet 1:17 och Landsgärdet 2:1 är privatägda fastigheter och Lanna 1:100 är kommunägd. 121 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Lanna, antagen , är planområdet utmarkerat för industriändamål. Planen redovisar en ny sträckning av väg 152 med ny anslutning till en cirkulationsplats norr om planområdet, se figur 2. Förbindelsen blir den viktigaste tillfarten för industriområdet där aktuellt planområde är beläget. Figur 2. Kartunderlag från fördjupningen av översiktsplanen för Lanna samhälle som visar föreslagen dragning väg 152 med ny cirkulationsplats norr om planområdet. Ett relativt stort område åt väster, samma storlek som dagens fastighet, är i fördjupningen utpekad som industrimark. Ett större område sydväst och söderut är också utpekat som industrimark. Utbyggnad av industri i nordlig riktning mot Gnosjö anses vara av mellankommunalt intresse. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 3 (3) Planbeskrivning

122 Samrådshandling Detaljplaner m m 122 Planområdets södra del är sedan tidigare detaljplanelagt, se figur 3. För de markområden som ingår i det nya detaljplaneförslaget upphör nedanstående planer att gälla när den nya detaljplanen vinner laga kraft. Ingen av de två planerna har genomförandetid kvar. FI 95 Landsgärdet 3:1, del av Lanna Hagegård 1:100 mm, laga kraft april 1987, Reglerar markanvändning natur och gatumark. FI 127 Landsgärdet 3:1 mm, laga kraft Reglerar markanvändning Je småindustri, Figur 3. Gällande detaljplaner för planområdet, FI 127 till vänster och FI 95 till höger. Rödstreckad linje illustrerar den södra delen av aktuellt planområde. Blå heldragen linje visar del av befintlig detaljplan Riksintresse Planområdet berör inga riksintressen. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur, geoteknik och kultur Mark och vegetation Planområdet består till stor del av mark som är ianspråktagen av industribyggnader med tillhörande parkering, ytor för lastning och lossning samt gräsmatta. Utöver detta består planområdets västra del av mossmark med uppvuxna träd och buskvegetation. Området har avverkats på senare tid. Planförslaget medger att cirka 8000 kvm naturmark väster om befintlig bebyggelse planläggs som kvartersmark. Planområdet berör inga kända naturvärden. Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Lanna samhälle finns det öster och söder om orten intressanta områden ur ett naturhänseende. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 4 (4) Planbeskrivning

123 Samrådshandling Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består enligt SGU:s (Sveriges geologiska undersöknings) översiktliga jordartskartering av isälvssediment. Eftersom jordarten är torr och hållfast passar den bra som underlag för byggnation. Väster om befintlig bebyggelse finns ett avlångt torvparti i nord-sydlig riktning som delvis kommer omfattas av planområdet, se figur 4. Markförhållanden och geotekniska säkerhetsfrågor med hänsyn till utökad bebyggelse för industriändamål utreds vidare inför granskning av planen. Enligt Länsstyrelsens geokarta ligger planområdet inom ett område med låg genomsläpplighet. 123 Figur 4. Kartunderlag från SGU som redovisar våtmarksinventering runt planområdet. Ungefärligt planområde markerat med blå cirkel. Radon Planområdet ligger inom lågriskområde för markradon enligt SGU:s markradonundersökning Längst västerut i planområdet finns mark som inte är bedömd i undersökningen. Gränsvärde för radonhalt i nya byggnader och riktvärde för radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål är 200 Bq/m³. För arbetsplatser är gränsvärdet 0, Bq/m 3 och år, vilket motsvarar ungefär 200 Bq/m³ vid en årsarbetstid på 1800 timmar. Inför nybyggnation bör kompletterande mätningar utföras då de lokala variationerna kan vara betydande. Risk för skred/höga vattenstånd Markförhållanden och geotekniska säkerhetsfrågor med hänsyn till utökad bebyggelse för industriändamål utreds vidare inför granskningen av planen. Fornlämningar En uppgift om bebyggelselämning finns i den norra delen av planområdet, i anslutning till befintlig parkeringsplats; RAÄ-nr Bredaryd 281:1, bebyggelselämning av torp. Ytterligare en Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 5 (5) Planbeskrivning

124 Samrådshandling uppgift om lämning finns strax söder om planområdet; RAÄ-nr Bredaryd 321:1 även det en bebyggelselämning av torp. Av lämningarna finns det inga synliga spår och de bedöms ur en fornlämningssynpunkt inte utgöra något hinder för detaljplanen. 124 Fornminnen skyddas av Kulturmiljölagen (1988:950), vars syfte är att försäkra tillgången till en mångfald av kulturmiljöer nu och i framtiden. Om fornfynd påträffas ska kontakt omedelbart tas med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bebyggelseområden Stor del av planområdet är i dagsläget redan ianspråktaget och bebyggt. Bebyggelsen består av en sammanhängande byggnadsvolym, delvis i två våningar, innehållande lager och lokaler för montering och packning av Baby Björns varor. Markanvändning för kvartersmark inom planområdet regleras som J1 Lager, montering, logistik och annan icke bullrande industri.. För att motverka industriverksamhet av störande karaktär för omgivningen regleras planområdet med egenskapsbestämmelse m1 Verksamheten får inte vara störande för omgivningen. Längs med den östra långsidan mot väg 152 samt mot den södra respektive norra kortsidan som angränsar till bostadsfastigheter regleras byggrätten med prickmark marken får inte förses med byggnad, 10 meter brett. Mot den norra kortsidan utökas prickmarken ytterligare. Längs med planområdets sydöstra, norra och nordvästra del samt ut mot väg 152 och gångoch cykelväg, regleras prickmark med bestämmelsen n1 - Marken är avsedd för plantering. Mur och staket får uppföras. Hela planområdet regleras med bestämmelsen p1 Bebyggelse ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. Syftet med bestämmelse är motverka att framtida bebyggelse placeras i direkt anslutning till fastighetsgräns. Figur 5. Befintlig bebyggelse sett söderifrån, till höger i bild ses väg 152. Befintligt grönområde regleras med prickmark och bestämmelsen n 1 - Marken är avsedd för plantering. Mur och staket får uppföras. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 6 (6) Planbeskrivning

125 Samrådshandling Kommersiell och offentlig service Cirka 200 m söder om planområdet finns Linden skola, en grundskola mellan årskurserna 1 3. Inom skolområdet finns även fritids- och förskoleverksamhet. 125 Tillgänglighet Området samt dess byggnader ska i största möjliga mån anpassas för att underlätta för funktionshindrade i enlighet med gällande lagstiftning samt Boverkets byggregler. Tillgänglighetsfrågorna bevakas i samband med bygglovsprövning. Byggnadskultur och gestaltning Ny industribebyggelse bör anpassas till befintlig bebyggelse. Byggrätten regleras genom egenskapsbestämmelse högsta tillåtna byggnadshöjd. Byggrätten närmst väg 152 regleras med högsta byggnadshöjd 9 meter knappt 50 meter in på området från väg 152. Resterande byggrätt regleras med högsta byggnadshöjd 12 meter. Planområdet regleras med bestämmelse högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 35 %. Det innebär att cirka kvm byggnadsarea för industri får finnas inom området. Naturmiljö Natur- och kulturlandskapet kring Lanna är enligt fördjupningen av översiktsplanen utpekad som bevarandevärt. Jordbruksmark söder och öster om Lanna klassificeras som klass 3 vilket innebär högt bevarandevärde enligt Länsstyrelsens klassificering. Dock omfattas planområdet ej av denna klassificering. Planområdet bedöms ej beröra eller påverka några kända naturvärden. Vattenområden Närmsta vattenförekomst till planområdet är vattendraget Havridaån, cirka 1 km väster om planområdet. Cirka 1,3 km öster om planområdet finns ett vattenskyddsområde för vattentäkten Lanna som tillgodoser Lanna samhälles vattenförsörjning. Planförslaget bedöms inte medföra någon påverkan på närliggande vattendrag eller vattenskyddsområde. Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Planområdet ligger parallellt med väg 152 som är en statlig väg. Mellan befintligt verksamhetsområde och väg 152 går en gång- och cykelväg som separeras med skiljeremsa. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för väg 152 är mellan varav cirka 10 20% utgörs av tung trafik (mätår 2013). Hastighetsbegränsning för väg 152 längs med aktuellt planområdet är 50km/h. Söder om verksamhetsområdet finns ett område tidigare planlagt för väg; Landsgärdsvägen som ansluter till väg 152. Tidigare planlagd väg har ingen framtida strategisk roll i Lannas gatunät. Vägen är inte genomförd. Landsgärdsvägen planläggs som kvartersmark J. Kollektivtrafik Närmsta busshållplats ligger cirka 500 meter söder om planområdet, längs med väg 152. Busshållplatsen trafikeras av regionbusslinje 238 Hillerstorp-Forsheda. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 7 (7) Planbeskrivning

126 Samrådshandling Planförslaget bedöms inte medföra en sådan väsentlig ökning av kollektivtrafikresenärer att det skulle kunna innebära en ökad turtäthet. 126 Parkering, varumottagning, utfarter Det är fastighetsägarens ansvar att inrätta parkeringsplatser, som tillgodoser verksamhetens behov, inom fastigheten. Bedömningen är att det finns utrymme inom planområdet för att anordna parkeringsplatser och angöring till verksamheten. In- och utfart från Baby Björn sker i dagsläget ut med väg 152. Lastning sker längs med den norra delen av befintlig byggnad. Eventuella nya utfarter ska anläggas trafiksäkert och anpassas efter gällande riktlinjer avseende sikt samt med tillstånd från Trafikverket. Planförslaget utesluter möjligheten för ny infart i söder. Detta sker genom bestämmelsen utfart får inte anordnas mot allmän plats, gång- och cykelväg. Syftet är att undvika bullerstörningar mot grannfastigheten i söder. Figur 6. Vy över befintlig parkering samt lastningsområde sett från nordost. Störningar, hälsa och säkerhet Buller Buller är oönskat ljud som mäts i decibel. Det ljud som uppfattas av människan mäts normalt i så kallad decibel A, skrivet som db(a). Buller beräknat i ett genomsnitt per dygn kallas ekvivalent bullernivå. Decibelskalan är logaritmisk. Vid planläggning av ny bebyggelse ska den lokaliseras till mark som lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet och med möjligheterna till att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Det innebär att planlagd verksamhet inte får störa befintlig bebyggelse. Enligt Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller som stöd för tillsyns- och prövningsmyndigheter från april 2015, redovisas riktvärden på industribuller vid angränsande bostad, se figur 7. Om värden för omgivningsbuller angivs i planbeskrivning i detaljplan eller i bygglov för ny bostadsbebyggelse blir de styrande även i tillsynen. Planområdet angränsar till befintliga bostadsfastighet i norr respektive söder. För att minimera störningar mot omgivande Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 8 (8) Planbeskrivning

127 Samrådshandling bostadsbebyggelse nordväst om planområdet regleras planområdet med bestämmelsen m1 Verksamheten får inte vara störande för omgivningen. 127 Inför granskning ska bullerstörningsfrågan utredas vidare för att bedöma bullernivåer vid maximal utbyggnad. Efter en bullerutredning kan riktvärden avseende nivåer för industri- /verksamhetsbuller samt eventuella skyddsavstånd till omgivande bebyggelse och bullerreduceraden åtgärder regleras i planen. Figur 7. Tabell från Naturvårdsverkets avseende vägledning för industribuller. Markföroreningar Inom planområdet finns inga dokumenterade markföroreningar. Planförslaget bedöms ej medföra en ökad risk för förorening av mark. Brand och räddning Kommunen levererar inte brandvatten på orten Lanna. Söder om planområdet, cirka 170 meter från fastighetsgräns, finns en branddamm vid Lanna skola. Befintlig verksamhet inom planområdet bedöms medföra viss risk för omgivningen vid en eventuell brand i form av rökspridning. Dock har befintlig verksamhet utbyggt sprinklersystem samt ligger i ett sedan tidigare utpekat område för industri. Planförslaget bedöms därmed inte medföra en ökad risk för omgivande bebyggelse sett till befintlig situation. För att minimera störningar mot omgivande bostadsbebyggelse nordväst om planområdet regleras planområdet med bestämmelsen m1 Verksamheten får inte vara störande för omgivningen.. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för VA och är anslutet till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. Vid framtida om- eller tillbyggnad som kan påverka och resultera i en omdragning av befintliga ledningar ska omdragningen eller skyddsåtgärder bekostas av fastighetsägare eller den part som initierar åtgärden. Dagvatten I dagsläget tas befintligt dagvatten från fastigheten upp genom diken, öppna och kulverterade, och leds via trumma under väg 152 och därefter vidare via dike som ansluter till ett dagvattendike som rinner från söder mot norr med början på fastigheten Lanna 9:1. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 9 (9) Planbeskrivning

128 Samrådshandling Planförslaget möjliggör för ökad hårdlagd yta (större takyta) och större industritomt (större asfalterad markyta). Detta innebär att mängden regnvatten kommer rinna snabbare till lågpunkterna. Planförslaget innebär också en möjlighet att bebygga eller hårdgöra ytor som bedöms ha sin avrinning västerut och söderut. Inför granskning av planen ska omfattningen av dagvattenmängderna, hur flödet rinner samt om kommunens VA-nät har kapacitet att ta emot ytterligare mängder vid maximal utnyttjandegrad enligt planförslaget utredas vidare. Det behöver utredas om dagvatten kan omhändertas lokalt samt om det finns risk för att genomförandet av planen orsakar översvämning inom eller utanför planområdet. En förutsättning är att befintlig kulvert under väg 152 ska behållas som ett strypt utlopp med nuvarande kapacitet. 128 I den norra delen regleras inför samråd plankartan med bestämmelse n1 Marken får inte hårdgöras. Mur och staket får uppföras. Värme Att bygga energieffektivt och investera i bra energisystem lönar sig. Det kostar något mer i byggskedet, men ger en lägre energikostnad på lång sikt, vilket bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Värnamo Energi planerar att bygga ut fjärrvärme och ansluta till Landsgärdet 1:17 sommaren El och tele Inom Lanna samhälle är E.ON Elnät huvudman för elledningar. E.ON har ledningar som följer väg 152 samt Landsgärdsvägen. Befintlig byggnad ansluter i den östra delen till E.ON. Elnäts ledning längs med väg 152. Skanova har ledningar inom planområdet, en ledning som följer väg 152 samt en längs med planområdets södra kortsida. Värnamo Energi har en optoledning som korsar planområdets västra del. E.ON Elnät har en transformatorstation i den sydöstra delen av planområdet. Vid framtida om- eller tillbyggnad som kan påverka och resultera i en omdragning av befintliga ledningar ska omdragningen eller skyddsåtgärder bekostas av fastighetsägare eller den part som initierar åtgärden. Planbestämmelse u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. föreslås för Skanovas ledning i planområdets södra del samt för Värnamo Energis optoledning i planområdes västra del. För att säkra ledningsägarens tillgång till ledningarna krävs servitut eller ledningsrätt. Avfall Avfallshantering och möjlighet till källsortering/återvinning ska ordnas inom fastigheten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av verksamhetsavfall från egen fastighet. MILJÖMÅLEN Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som drar upp riktlinjer för dagens och morgondagens miljöarbete i Sverige. Dessa har sedan utvecklats inom varje länsstyrelse, efter regionala förutsättningar. Värnamo kommun har också fört ner miljökvalitetsmålen till kommunal nivå och tagit fram lokala delmål. Kommunens två övergripande miljömål är; Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 10 (10) Planbeskrivning

129 Samrådshandling Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. 129 Planförslaget innebär en påverkan på kommunens miljömål gällande reducerande av växthusgaser eftersom förslaget möjliggöra en utökning av befintlig industriverksamhet och lagerlokaler vilket kan medföra ökade transporter. Påverkan bedöms som liten. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med, utan fara för påtagliga olägenheter. Idag finns det miljökvalitetsnormer för: - olika föroreningar i utomhusluften, - olika parametrar i vattenförekomster, - olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten, - omgivningsbuller. Värnamo kommun har under perioden fram till genomfört olika mätningar av luftkvalitén i Värnamo tätort och på andra enstaka platser i kommunen. För att tillgodose kraven på kontroll av utomhusluften har Värnamo kommun därefter deltagit i det samverkansområde som Jönköpings läns Luftvårdsförbund står bakom. En första utvärdering av resultaten har publicerats under Av denna framgår att nivån nedre utvärderingströskel överskrids vid några tillfällen, vilket motiverar fortsatt kontroll av luftkvalitén. Något överskridande av miljökvalitetsnorm förekommer inte. Mätningar/beräkningar har utförts vid de mest belastade/ogynnsamma platserna i Värnamo tätort. Belastningen av luftföroreningar i kommunens övriga tätorter är väsentligt lägre varför aktuellt planområde inte bedöms vara påverkat av oacceptabla halter av luftföroreningar. Behovsbedömning (Miljöbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning) Enligt plan- och bygglagen (PBL 4:34) ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Redovisningen ska uppfylla kraven i 6 kap, 7 första och andra styckena i miljöbalken. Enligt 3 kap, 8 i samma lag, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap, och 22 ska tillämpas om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning är genomförd för att utreda huruvida planförslaget bör innehålla en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen ges under plansamrådet tillfälle att yttra sig om behovsbedömningen. Länsstyrelsens synpunkter förs in i behovsbedömningen. Kommunen tar efter samrådet beslut om planen förväntas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattningsvis från behovsbedömningen så påverkas det nationella miljömålet; God bebyggd miljö Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 11 (11) Planbeskrivning

130 Samrådshandling Förslagen byggrätt möjliggör en utökning av befintlig bebyggelse vilket medför att befintlig naturmark kommer hårdgöras. Planförslaget medför även att avrinning samt buller från planområdet kan komma att öka. 130 Samt kommunens lokala miljömål; Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Utifrån behovsbedömningen kommer följande frågor att utredas vidare i planen: - Dagvattenhantering inom planområdet - Planområdets geotekniska förutsättningar - Bullerstörningsfrågan för att bedöma bullernivåer vid maximal utbyggnad. Miljökonsekvenserna är av begränsad komplexitet och redovisas därför löpande i planbeskrivningen. Kommunens bedömning är därmed att det inte krävs någon separat miljöbedömning i samband med planläggningen av området. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Genomförandedelen i planbeskrivningen ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan för detaljplaneprocessen Detaljplanen handläggs med standard planförfarande. Efter samråd och granskning antas planen av Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunen verkar för att planen blir antagen vintern Tidplan för genomförandet Markförvärv ska ske i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsbildning sker efter att planen har vunnit laga kraft. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är fem (5) år från det datum planen vinner laga kraft. Detaljplanen möjliggör utbyggnad som verksamheten har behov av i närtid. Långsiktig expansion av verksamheten möjliggörs också. Planen har utformats utifrån att de framtida behoven inte är närmare kända. 5 år bedöms därför vara en lämplig genomförandetid. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad inom kvartersmark. Ledningsägare ansvarar för att söka ledningsrätt för de ledningar inom markreservat för allmännyttig underjordisk ledning (uområde) som saknar ledningsrätt, alternativt trygga rättigheten genom avtalsservitut. Detaljplanen utgörs huvudsakligen av kvartersmark bortsett från en befintlig gång- och cykelväg i den sydöstra delen som planläggs som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap med markanvändning GC-VÄG. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Idag förvaltas gemensamhetsanläggningen Lanna ga:1 av samfällighetsföreningen Bredaryd-Lanna vägförening. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 12 (12) Planbeskrivning

131 Samrådshandling Avtal Ett markanvisningsavtal har sedan tidigare upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Landsgärdet 1:17, där kommunen anvisar en del av kommunägda Lanna 1:100 för industriändamål och övriga genomförandefrågor regleras. Det kan även bli aktuellt att i avtal reglera ansvaret för dagvattenhanteringen och vilka krav som gäller för densamma. 131 Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar, servitut med mera När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detaljplanen påbörjas, vilket innebär att del av den kommunägda Lanna 1:100 och del av den privatägda Landsgärdet 2:1 kan införlivas i Landsgärdet 1:17. Därtill kan ledningsrättigheter tillskapas för de ledningar som saknar sådana. Landsgärdet 1:17 berörs av ett markreservat för en gemsanhetsanläggning med ändamål gångoch cykelväg; Lanna ga:1. För samma gång- och cykelväg finns även ett servitut för vilket Värnamo kommun är förmånshavare. Värnamo kommun har servitut för VA-ledningar inom Landsgärdet 1:17. Inom Landsgärdet 1:17 finns det även ett servitut för kraftledning för vilket Ellevio AB är förmånshavare. Fastighetsplan Det finns inga gällande fastighetsplaner inom planområdet. Detaljplanen innehåller inte några fastighetsindelningsbestämmelser. Fastighetskonsekvenser redovisade per fastighet Landsgärdet 1:17 Det blir möjligt att tillföra mark från Lanna 1:100 söderut och Landsgärdet 2:1 väster om fastigheten. Ett område om cirka 2,8 ha planläggs för industriändamål. Tillsamman med ytor som tillförs från Lanna 1:100 och Landsgärdet 2:1 blir området med verksamhetsändamål cirka 3,5 ha. Markreservat för allmännyttig underjordisk ledning tillkommer på fastigheten. Bestämmelse prickmark - att marken inte får förses med byggnad införs på cirka 3800 kvm. Bestämmelse n1 om att marken ska vara planterad införs på närmast väg 152 i det sydöstra hörnet, längs med den norra kortsidan samt den västra långsidan. Bestämmelse om att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 35 % införs. Lanna 1:100 Ett område i södra delen av planområdet, cirka 3800 kvm, planläggs för industriändamål och kan avstås till Landsgärdet 1:17. Icke genomförd utfart i gällande plan utgår och blir kvartersmark för verksamhet. Bestämmelse om att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 35 % införs. Prickmark samt markreservat för allmännyttig underjordisk ledning tillkommer på fastigheten. Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 13 (13) Planbeskrivning

132 Samrådshandling Befintlig gång- och cykelväg i den södra delen planläggs som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap med markanvändning GC-VÄG för att möjliggöra utfartsförbud från industrimarken mot allmän plats. 132 Landsgärdet 2:1 Ett område i sydvästra delen av planområdet, cirka 2700 kvm, planläggs för industriändamål och kan avstås till Landsgärdet 1:17. Bestämmelse om att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 35 % införs. Prickmark samt markreservat för allmännyttig underjordisk ledning tillkommer på fastigheten. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnaden för detaljplanen tas ut via planavtal mellan kommunen och exploatör. Ingen planavgift tas ut vid bygglov. Övrig ekonomi Kostnaderna för inkoppling av VA, el, fjärrvärme, bygglov med mera betalas av exploatören i enlighet med gällande taxa. Tekniska frågor Tekniska utredningar Inför granskningsskedet behöver geoteknisk utredning, bullerutredning och dagvattenutredning tas fram som underlag till planen. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Befintlig verksamhet kan utökas i anslutning till redan ianspråktagen mark. Planförslaget möjliggör en utökning av befintlig verksamhet och lagerlokaler vilket kan medföra ökade transporter och därmed ökade utsläpp, ökningen bedöms som relativt liten. Förhöjda bullernivåer för omgivande bebyggelse. Juni 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Josefina Magnusson Behnam Sharo Anna Starck Planeringsarkitekt Stadsarkitekt Planarkitekt Värnamo kommun Värnamo kommun ÅF Infrastructure AB Detaljplan för Landsgärdet 1:17 m.fl. 14 (14) Planbeskrivning

133 195,7 1:9 194,3 191,7 191,7 LANNA Lanna PLANKARTA MED BESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Gränsbeteckningar Planområdesgräns ,7 191,7 192,7 Planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns n 1 195,7 193,7 193,7 193,7 193,7 193,7 192,7 192,7 192,7 192,7 192,7 192,7 1:5 Administrativ- och egenskapsgräns Hänvisningslinje Användning av allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap (PBL 4 kap 8 punkt 2) 194,9 GC-VÄG Gång- och cykelväg 1: ,7 ÖVERSIKTSKARTA Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) J1 Lager, montering, logistik och annnan icke bullrande industri. 196,7 194, J1 12,0 9,0 196,7 n1 GC-VÄG 196,9 195, ,7 L A N D S G Ä R D E T Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Högsta uynyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 35 % (PBL 4 kap 11 punkt 1) m 1 p1 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Verksamheten får inte vara störande för omgivningen. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) Bebyggelse ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns (PBL 4 kap 16 punkt 1) n1 u 197,7 197,7 LANNA 1: ,7 u Landsgärdsvägen LANDSGÄRDET 196,7 1:6 197,7 197,7 197,7 197, ,7 1: ,1 197,7 196,7 194,7 n1 Marken är avsedd för plantering. Mur och staket får uppföras. (PBL 4 kap 10 och 13 ) Utfart får inte anordnas. (PBL 4 kap 9 ) Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Administrativa bestämmelser Genomförandetid är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Kommunen är ej huvudman för allmän plats. (PBL 4 kap 7 ) u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) 195,7 195,7 1:14 S A M R Å D S H A N D L I N G GRUNDKARTA M O S S L E 0:00 DALEN 00 Storgatan Gällande användningsoch egenskapsgräns Traktgräns Fastighetsgräns Servitutgräns Traktnamn Block- och enhetsnummer Kvartersnamn Tomtnummer Gatunamn Befintliga byggnader (husliv) Fornlämning Markkontur 0000 Staket Stödmur Mur Järnvägsspår Slänt Dike Strandlinje Ledning Lyktstolpe Träd Polygonpunkt LANDSGÄRDET 3:1 195,7 196, Höjdfixpunkt Rutnätspunkt Befintlig markhöjd Nivåkurvor Grundkartan upprättad genom utdrag ur Värnamo kommuns primärkartverk, standard 3 Koordinatsystem Sweref ', höjdsystem RH2000. Grundkartan aktuell Värnamo kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 000 Danfilip Lundberg geodatachef 196,7 1:11 197,7 197,7 197,7 Kulltorpsvägen ,7 Detaljplan för del av fastigheten Upprättad juni 2017 Samhällsbyggnadsförvaltningen Behnam Sharo Stadsarkitekt, Värnamo kommun Skala 1:1000 (A2) m Dnr Landsgärdet 1:17 med flera Industri i Lanna samhälle Josefina Magnusson Planeringsarkitekt, Värnamo kommun Antagen av KF: datum Laga kraft: datum Anna Starck Planarkitekt, ÅF Infrastructure AB

134 134 SÅ HÄR TAS EN DETALJPLAN FRAM MED STANDARDFÖRFARANDE Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens yttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. UPPDRAG Förfrågan från ex markägare eller nämnd. Samhällsbyggnadsnämnden (Sbn) ger kontoret i uppdrag att ta fram en detaljplan. SAMRÅD En detaljplan arbetas fram och efter beslut om samråd i Sbn skickas materialet ut till sakägarkrets, vilka är bl a berörda markägare och intressenter. Inför samråd annonseras information om planen i en ortstidning. GRANSKNING Formella granskningshandlingar arbetas fram utifrån de synpunkter som kommit in under samrådet. Efter beslut i Sbn ställs förslaget ut i minst två veckor. Inför granskningstid underrättar kommunen, sakägarkretsen och övriga som har yttrat sig om planen under samrådet. Granskningen meddelas även i lokaltidning och på kommunens webbplats. GRANSKNINGS- UTLÅTANDE Sammanställning av inkomna yttranden under samråd och granskning samt förslag med anledning av dem. De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda får ett meddelande skickat till sig. ANTAGANDE Detaljplanen antas av Sbn. Senast dagen efter det att protokollet med antagandebeslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, meddelas länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda kommuner och regionplaneorgan samt de som senast under granskningstiden har lämnat in skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. LAGA KRAFT Om ingen överklagar Sbn:s beslut vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor från det att beslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Kungörelse att planen har vunnit laga kraft ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning inom två veckor från det att planen börjat gälla. Inom samma tid ska kommunen även underrätta dem som kan ha rätt till ersättning. Detaljplan för LANDSGÄRDET 1:17 MED FLERA Planprocessen

135 135 Samrådshandling Detaljplan för fastigheten Dnr LANDSGÄRDET 1:17 MED FLERA (BabyBjörn) i Värnamo kommun SÄNDLISTA SAMRÅD ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN 5 KAP, STANDARD PLANFÖRFARANDE Planhandlingarna skickas till följande: Fastighetsägare enligt särskild förteckning Länsstyrelsen i Jönköpings län, jonkoping@lansstyrelsen.se Lantmäteriet i Jönköpings län, registrator@lm.se Trafikverket, trafikverket@trafikverket.se E.ON Elnät Sverige AB, webblänk till elnat.planer@eon.se Värnamo Energi AB, Leif Söderlind, leif.soderlind@varnamoenergi.se Griffnet AB, Markus Johansson, Fredsgatan 25, Värnamo Skanova, Jonas Toth, Box 1058, Jönköping, jonas.toth@skanova.se Arbetsmiljöverket, registrator.arbetsmiljoverket@av.se Lanna Samhällsförening, Jan-Erik Wendefors, Kulltorpsv.80, Bredaryd. janerik.wendefors@beta.elenordia.se TeliaSonera Skanova Access AB, Skanova-Remisser-Jonkoping@teliasonera.com Näringsliv i Lanna-Bredaryd, Thomas Sköld, Åslarp, Bredaryd Vägförening Lanna-Bredaryd, Lars-Gunnar Erlandsson, eerlandson77@gmail.com Centerpartiet, Stefan Widerberg, getterslid@telia.com Folkpartiet, Håkan Andersson, hakanphilip@telia.com Kristdemokraterna, Camilla Rinaldo Miller, fam.miller@home.se Miljöpartiet, Jörgen Skärin, jorgen.skarin@mp.se Moderaterna, Gottlieb Granberg, gottlieb.x.granberg@varnamo.se Socialdemokraterna, socialdemokrater.vernamo@telia.com Sverigedemokraterna, Anne Karlsson, anne.karlsson@sverigedemokraterna.se Vänsterpartiet, Svante Olson, Engelbrektsgatan 41, Värnamo, (svante.olson@bredband.net) Värnamo Nyheter, nyhetschef@varnamonyheter.se Tidningen Finnveden, redaktion@finnveden.nu Värnamo.nu, redaktionen@vmo.nu Kommunala tillgänglighetsrådet, Kommunala pensionärsrådet, genom Kristina Rindert Bibiliotek: Sjukhusbiblioteket 1 (2)

136 Samrådshandling Barn- och utbildningsnämnden, Kommunstyrelsen, Kulturnämnden, Medborgarnämnden, Omsorgsnämnden, Räddningstjänsten, och Tekniska utskottet, 136 Juli 2017 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Detaljplan för Landsgärdet 1:17 med flera 2 (2) Sändlista

137 Samrådshandling 137 Detaljplan för fastigheten Dnr LANDSGÄRDET 1:17 MED FLERA i Värnamo kommun SVARSBLANKETT Antagen 20xx.xx.xx Laga kraft 20xx.xx.xx SAMRÅD enligt Plan- och bygglagen 5 kap, standard planförfarande Här finns planförslaget tillgängligt: Stadshusets foajé samt på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Värnamo. Sjukhusbiblioteket samt på kommunens webbplats Svarsblanketten eller andra skriftliga synpunkter ska lämnas in på någon av nedanstående adresser senast 28 augusti 2017, för att kunna beaktas. Värnamo kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och byggavdelningen Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Undertecknad har tagit del av ärendet och godkänner förslaget utan erinringar. har följande erinringar/kommentarer: Min fastighetsbeteckning eller adress: Jag är berörd av planen i egenskap av (exempelvis fastighetsägare, granne, hyresgäst, förening eller dylikt): Datum: Namn: Underskrift:

138 VÄRNAMO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 138 Protokollsutdrag: Bun Dnr Redovisning av delegationsbeslut 34 Anställningsavtal tillsvidare och visstid 35 Beslut angående ansökan om utökad tid, skollagen kap Beslut angående bidrag till dagliga resor 37 Beslut angående sökt tilläggsbelopp GY Beslut angående sökt tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd F5 39 Delegation i samband med rekrytering av rektor

139 Justerare 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 147

148 148

149 149