Individualiserar lärare undervisningen i idrott och hälsa?

Transkript

1 Individualiserar lärare undervisningen i idrott och hälsa? En studie kring lärares individualisering av eleverna i ämnet idrott och hälsa på högstadiet Individualizes teacher education in physical education? A study of teachers' individualization of students in physical education at the high school Erik Lövgren Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrott och hälsa/ Lärarprogrammet C-uppsats/ 15 högskolepoäng Självständigt arbete på avancerad nivå Yrkesexamen Christian Augustsson Henrik Gustafsson

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om lärare på högstadiet individualiserar sin idrottsundervisning eller inte. Uppsatsen har gjorts med tankar utifrån att vi lever i ett samhälle där det individuella tänket går före gruppens tänk. För när det handlar om oss människor, så är vi skapade utifrån relationer och tillhörigheter. När en individ bryter från dessa normer och försöker skapa sig en egen identitet, så har en individualisering bildats (Baumann, 2002). I studien behandlas också vilken roll könen spelar i en individualisering, på vilket sätt lärare ger feedback och problematiken som lärare anser att det är med individualisering. För att syftet skulle kunna besvaras har fyra lärare, två manliga och två kvinnliga valts ut från tre olika skolor för att ge bild av likheter och skillnader. Metoden har varit individuella kvalitativa intervjuer i en strukturerad form. Slutsatsen sett till de svaren som kommit fram under studien är att alla lärare arbetar med individualisering, men på olika sätt och utsträckningsmässigt är det en viss skillnad. Klassiska normer som manligt och kvinnligt har arbetats bort, och eleverna blir bedömda utifrån nivå och inte kön. Feedback ges så ofta som det kan, men samtidigt är det en del av problematiken enligt studien att tiden inte räcker till för att hjälpa alla elever hela tiden. Nyckelord: Individualisering, genus, idrottslärare, feedback Abstract

3 The purpose of this paper was to find out whether the teachers at the high school individualizes their physical education or not. The essay has been made with thoughts based on that we live in a society where the individual way of thinking goes before the group's thinking. Because when it comes to us humans, we are created from relationships and belongings. When an individual breaks from these standards and trying to carve out its own identity, so have a individualizing formed (Baumann, 2002). The study also addresses the role that gender plays in an individualization, the way in which teachers provide feedback and problems that teachers believe that it is with individualization. For that purpose could be answered, four teachers, two male and two female selected from three different schools to give the picture of similarities and differences. The method has been individual qualitative interviews in a structured form. The conclusion in terms of the answers that have emerged during the study is that all teachers working with individualization, but in different ways and extent wise, it is a difference. Traditional norms that male and female have been worked out, and the students will be assessed on the level and not gender. Feedback given as often as it can, but it's also part of the problem under study that the time is not sufficient to assist all students at all times. Keywords: Individualization, gender, physical education teacher, feedback Innehållsförteckning

4 1. Inledningskapitlet Problemformulering Syfte Frågeställning Bakgrund Ämnets historik Läroplanernas historik Tidigare forskning Generella uppfattningar om kön Individualiserade skolan och samhället Elevers Motivation Inre och yttre motivation Feedback Ämnets betydelse Teoretiska utgångspunkter Genus som ord Hirdmans genusteori Fagrells genusteori Metod Val av metod Urval Presentation av lärarna Procedur Avgränsningar Etik Analysmetod Reliabilitet och validitet Resultat Så stor är individualiseringen i idrott och hälsa Hur påverkas pojkar och flickor av en individualisering i idrott och hälsa Lärarnas sätt att ge feedback Problematiken med en individualisering Avslutningskapitlet Diskussion och slutsatser Metoddiskussion Fortsatt forskning Bilagor Bilaga 1 Bilaga

5 1. Inledningskapitlet I detta avsnitt kommer arbetets problemområde att beskrivas som handlar om individualisering i undervisningen, i ämnet idrott och hälsa. Utifrån problemet kommer arbetets syfte och frågeställningar att formuleras fram. 1.1 Problemområde I alla ämnen som det undervisas om på grundskolan, så finns det alltid stora skillnader i hur duktiga eleverna är. Det blir därför svårt för ansvarig lärare att veta hur undervisningen ska planeras och genomföras på det mest lämpliga sättet för att så många elever som möjligt ska bli tillfredsställa med undervisningen som ges till dem. Under mina skolår var det vanligt att skolan hade en policy att i vissa teoretiska ämnen som engelska och matematik, att det gjordes en uppdelning i varje årskurs utifrån vilken kunskapsnivå som eleverna hade. Ansåg den lärare som undervisade i matematik att en elev kunde nå betyget G blev den placerad i en grupp med elever på samma kunskapsnivå i samma årskurs. På samma sätt delades resterande elever in i olika grupper utifrån sin kunskapsnivå, för att undervisningen skulle vara så tillfredsställande för alla som möjligt. Denna idé används fortfarande på vissa ställen i Sverige. Ett exempel på detta är i artikeln Nivågruppering åter på banan i tidskriften Lärarnas Nyheter. Personal på Centralskolan i Perstorp har bekräftat att när eleverna i årskurs sex tar klivet upp i årskurs sju, så görs en uppdelning av eleverna i fyra grupper utifrån färdighetsoch ambitionsnivå. Det görs utifrån tron att det ska gynna samtliga parter, det vill säga personal och elever (Lindgren, ). Undervisningen för idrott och hälsa har från början varit ett ämne som lästes av pojkar och flickor var för sig. Dels beroende det på att i de första skolor som fanns i Sverige, så tillhörde pojkar en skola, där endast pojkar gick och en annan skola som endast flickor gick på. I och med förändringarna som lett till att skolan är en plats där pojkar och flickor ska ha undervisning och skolgång tillsammans, så har undervisningsmetoderna för idrott och hälsa kommit att förändras. Det vill säga att det blivit en övergång från sär- till samundervisning i idrott och hälsa. Ämnet idrott och hälsa är det ämne där det oftast skett behandlingar på olika sätt av flickor och pojkar. Under 1980-talet kom det dock en reform som innebar att det nu 1

6 skulle råda samundervisning mellan könen, för att få en mer jämställd skola. Under 1990-talet fortsatte processen på samma sätt och i LPO94 fanns det en gemensam undervisningsplan för könen och inte en separat. En samundervisning är det vanligaste sättet att undervisa på i idrott och hälsa i dagens skola (Fagrell, Larsson, Redelius, 2005). Sär- och samundervisning mellan pojkar och flickor är en del av det som denna undersökning vill få reda på. Då det är intressant att veta hur individualisering ser ut beroende påvilket kön man har. För att tydliggöra problematiken mellan könen hämtas ett citat från boken Mellan Nytta och Nöje : Även om samtalsämnet inte förekommer så ofta, så uttrycker eleverna i förekommande fall en traditionell uppfattning om att flickor vill ha könsåtskild undervisning eftersom de känner sig utsatta i pojkars närvaro, medan pojkar föredrar denna undervisningsform för att de har uppfattat det så att flickor inte vill ha traditionella pojkaktiviteter eller presterar så bra i dessa aktiviteter (Larsson, sid 139, 2004). Med detta menas det att flickorna inte trivs med undervisningen, eftersom det helt enkelt inte lyckats förmå att ta den plats under idrottslektionen i den utsträckning som de önskar. Som tidigare nämnt vill denna undersökning få reda på hur lärare ser till att deras idrottsundervisning blir så individanpassad att varje elevs behov tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt, oavsett kunskapsnivå och specifikt behov. Detta nämns i LGR11 under kategorin, En likvärdig utbildning där det står att: undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, samt att: hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov (Skolverket, sidan 8, 2011). Frågan är hur detta görs i ämnet idrott och hälsa, då det som tidigare berört, är ett ämne som i stort sett alltid bygger på en samundervisning mellan könen. Undervisning sker även mellan de som har en hög kunskapsnivå inom t ex fotboll kontra de som har en låg. Att inom samma årskurs få elever som ligger på samma kunskapsnivå inom olika moment är inte alltid enkelt och hur man ska lösa det i skolans miljö vet jag inte. Det har bland annat gjorts en reform i Västergötlandsfotbollsförbund där man har nivå anpassat utövare i ungdomsåren utifrån sina kunskaper med ett så kallat divisionsspel. Istället för som tidigare ha ålderbaserade divisioner. Det har lett till att de som befinner sig på samma nivå får möta varandra för att det ska vara tillfredställande och motiverande med sitt sportande, istället för att förlora eller att vinna med Detta är ju inget som förekommer i skolan men risken finns att många 2

7 uppfattar idrotten som tråkig när nivåskillnaderna blir för stora. Både för de eleverna med en hög respektive låg kunskapsnivå. Då kanske de är bättre att man får ha idrott med de som är på samma nivå (Västergötlands fotbollsförbund, 2014) Det som denna undersökning därför vill få reda på är hur idrottslärare på högstadiet arbetar med att individualisera sina idrottslektioner för att hitta jämbördiga nivåer på sina elever. För alla ska känna att det är kul och givande att vara med på idrotten samtidigt som de lär sig något, utifrån sina egna behov. 1.2 Syfte Syfte med undersökningen är att få reda på om idrottslärare på högstadiet möter elevers individuella behov som det står utskrivet i LGR11 att det ska göras samt om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar när det individualiseras. En del i undersökning syftar också till att ta reda på om hur det arbetas med feedback samt vilka problem lärarna ser på en individualisering. 1.3 Frågeställningar I vilken utsträckning individanpassar idrottslärare sina lektioner på högstadiet? Hur arbetar lärare med flickor och pojkar i en individanpassning? I vilken utsträckning ger idrottslärarna feedback? Vilka problem kan det finnas med en individualisering? 3

8 2. Bakgrund I detta avsnitt tas det upp hur idrottsämnet förändrats sen det blev ett skolämne och hur det format sig från dåtiden fram tills idag i skolans miljö och i läroplanerna. 2.1 Ämnets historik och förändringar Ämnet som vi idag kallar för idrott och hälsa har haft sju olika faser genom åren, där fokus inom ämnet skiljt sig beroende på vilken fas det handlat om. Dessa har varit: - Etableringsfasen ( ) - Militära fasen ( ) - Stabiliseringsfasen ( ) - Brytningsfasen ( ) - Fysiologiska fasen ( ) - Osäkerhetsfasen ( ) - Hälsofasen (1994-pågående) (Annerstedt, 2001). Den första fasen var Etableringsfasen ( ) som var ett första försök till att fysiskt fostra, skulle finnas till för att hjälpa ungdomar med sin ohälsa. Undervisningens idéer grundades i stort sett på Henrik Lings tankar om hur fysisk aktivitet skulle utövas. I övrigt präglades perioden av ett lågt intresse från allmänheten och det ledde till dåliga materiella samt pedagogiska hjälpmedel för ungdomarna. Den andra fasen var den Militära fasen ( ) som präglades av soldatträning istället för sjukgymnastik. Det ledde till att flickornas undervisning blev bortglömd och förlorad. Under perioden blev ämnet mer pedagogiskt med Lings syn på hur det skulle vara. Det vill säga dagövningar, vilka till punkt och pricka skulle följas (Annerstedt, s. 106, 2001). Fas tre var Stabiliseringsfasen ( ). Ämnet kom att stabiliseras och legitimeras med Lings idéer som utgångspunkt. Lek blev ett vanligare inslag i undervisningen och de militära övningarna blev inte lika förekommande. Det gjorde att flickorna fick mer undervisning än tidigare. 4

9 I den fjärde fasen, Brytningsfasen ( ) började kritiken mot Lings idéer växa sig starkare då människor inte ansåg att alla övningar lämpade sig bra i skolan. Detta ledde till att spel, lek och idrott fick större utrymme. Ämnet kom att få ett nytt namn. Tidigare hade det hetat Gymnastik, det nya namnet blev Gymnastik med lek och idrott. Namnet gav en tydlighet om att ämnet blivit mer allsidigt. I fas fem, den Fysiologiska fasen ( ) kom ämnet att tydliggöras och forskning kring det fysiologiska kom att spela en central roll. Fokus kom att bli på kondition- och styrketräning och lärarna kom att få en roll i att se till att eleverna svettades. Att få eleverna att må bra inombords blev en viktig del mot vad det varit tidigare. Det vill säga att fokus blev på inre motivation istället för yttre. Den sjätte fasen, Osäkerhetsfasen ( ) innebar att det numera inte kom klara direktiv på hur undervisningen skulle se ut och det rådde därför en otydlighet. Ämnet kom att breddas mer mot hur det tidigare varit och nu skulle elevernas fysiska, sociala, estetiska och psykiska förmågor stimuleras. Ämnet kom att byta namn från Gymnastik till idrott och nu skulle det samundervisas i idrotten för att stärka jämställdheten i Sverige. De stora förändringar som gjordes under den fas i ämnet var orsakerna till osäkerheten som fanns bland lärarna inom ämnet. Den sjunde fasen som är den som existerar idag, Hälsofasen (1994-pågående). Det blev ett nytt namn med ett nytt fokus. Nya namnet på ämnet blev Idrott och hälsa. Detta blev även kännetecknet för ämnets innehåll och hur undervisningen skulle bedrivas. Hälsoaspekten blev viktig i ämnet och det fanns inga obligatoriska idrotter som ska utövas förutom orientering och simning. En ytterligare anledning till namnbytet och utövandet, var att man insett att hälsan och det fysiska påverkar varandra. Ämnets decentralisering hade gjort att stora skillnader kan ses mellan olika skolor i Sverige. Det beror till stor del på lokala val och anpassningar utifrån den skolan där eleverna går skiljer sig från skola till skola (Annerstedt, 2001). 5

10 Ämnet idrott och hälsa har varit namngiven med en rad olika namn under årens gång, beroende på vad ämnet syftat mot. Dessa är: Gymnastik ( ) Gymnastik med lek och idrott ( ) Gymnastik ( ) Idrott ( ) Idrott och hälsa (1994-pågående) (Skolverket, 2010). 2.2 Individualisering i läroplanerna från Lgr 62 Lgr 11 I Lgr 62 (Skolöverstyrelsen) kom det att ske förändringar mot att få en större individanpassning i ämnet idrott och hälsa. Detta inriktade sig framförallt mot att träna sig i att leda lektioner i form av undervisning för yngre elever, men även tillfälle att få genomföra önskemål kring lektionsinnehåll. Detta var ingen lätt process då det samtidigt i läroplanen stod att det inte skulle frångås någon ordinarie undervisning. Det ledde till att individualisering var tillåtet, men att det i stort sett aldrig genomfördes (Sandahl, 2005). I och med framtagandet av Lgr 69 (Skolöverstyrelsen) kom detta att förändras. Att ett begrepp som fostran inte betydde lika mycket längre och att utveckling blev mer centralt kom att leda mot en mer individualiserad idrottsundervisning. Nu mer skulle urvalet av aktiviteter väljas utifrån hur intressanta de var. Lgr 69 blev en lättsammare läroplan för vad individen ansåg sig behöva och tyckte vara viktigt utifrån dennes intressen och förutsättningar. När Lgr 80 (Skolöverstyrelsen) kom fram togs det steg åt en ännu mera individualiserad undervisning. Fostrans uppdrag som funnits innan i läroplanen togs bort. Nu skulle eleverna prova på fler idrotter i skolan, där de skulle få tillfälle att specialisera sig om de önskade det. Lärarens roll kom att förändras i och med den nya läroplanen. Förut hade läraren bestämt om eleven fick göra individuella inslag i den ordinarie undervisningen. Nu skulle de agera som stöd åt eleverna istället. Insikten om att alla elever inte kunde ta till sig kunskap och lära sig på samma sätt framkom. Trots tydligare kännedom om olika förutsättningar som råder, fortsatte huvudmomenten som alla skulle göra vara de viktiga. Eleverna uppmanades att vara individuella och finna sin grej, men var ändå tvungna att vara med i alla moment. Trots en 6

11 fortsatt problematik med individualisering så var ändå Lgr 80 ett steg i rätt riktning med eleven i fokus och läraren som handledare (Sandahl, 2005) Då LPO94 (Skolverket) kom att sättas i bruk så upptäcktes det snabbt att den nya läroplanen lämnade väldigt stora utrymmen för egen tolkning kring innehållet och utförandet. Den individualisering som hade påbörjats i samband med Lgr 80 kom att utvecklas i LPO94. Nu var tanken att det skulle finnas progression i hur det individuella skulle utvecklas. Det vill säga att ju äldre eleverna blev desto mer ansvar skulle de få ta för sin egen träning. Under tidigare läroplaner skulle eleverna bestämma sig efter skolans slut vilka aktiviteter som lämpade sig bäst för dem. Nu skulle detta val kunna göras under skolgången redan. Vad läraren fick för roll i detta är otydligt, men likt Lgr 80, så är det troligtvis så att läraren fick en handledande roll (Sandahl, 2005). I Lgr 11 (Skolverket) är synen i idrott och hälsa likt den som råder i LPO94. I läroplanen kan det utläsas att eleverna ska ges färdigheter och kunskaper om idrott och hälsa. Det kommer att bidra både till samhällets och deras egen utveckling. I den undervisning som eleverna ges i skolan ska de få pröva på olika aktiviteter. Undervisningen ska också vara utformad på ett sådant sätt att varje individ kan vara med i de aktiviteter som utövas i skolan. Det tas också upp saker i skolans värdegrund i Lgr 11 som visar likheter kring läroplanen för idrott och hälsa i LPO94. Det som tas upp är respekten för att elever är olika och behöver hjälp på olika sätt. Att det finns olika tillvägagångssätt för att hjälpa elever att nå sitt mål. I det centrala innehållet och kunskapskraven kan det också utläsas tydlig progression som hänger ihop med synsättet som Sandahl (2005) har kring LPO94 (Skolverket, 2011). 7

12 3. Tidigare forskning Genomgång av tidigare forskning som är aktuell för det uppsatsens syfte som har att göra med hur idrottslärare på högstadiet individualiserar sin undervisning. Ämnen som kommer beröras är genus, motivation, individualisering i samhället, feedback och så vidare. 3.1 Generella uppfattningar om kön Projektet KIS (Kön-Idrott-Skola) handlar om varför det fortfarande råder könsstereotyper inom ämnet idrott och hälsa. Det sätt vi ser på människor och hur vi väljer att sätta in dem i grupper. En vanlig uppdelning av grupper är utifrån kön, det vill säga flickor och pojkar brukar delas upp. Dessa grupper får vissa attribut som stämmer in på dessa grupper och de som inte passar in i grupperna får andra benämningar. Det kan t ex vara "flickaktiga pojkar" och "pojkaktiga flickor". Inom skolan sker uppdelningen av flickor och pojkar med jämna mellanrum, och kanske framförallt i ämnet idrott och hälsa. Där pratas det om pojkarnas fysiologiska övertag som en problematik i idrottsundervisningen och det är därför som flickor och pojkar bör skiljas åt. Denna förutfattade åsikt som finns är något som personer som driver projektet tycker är fel. Enligt dem bör man istället se det på följande sätt: Dessa föreställningar handlar om vilka som kan och vilka som inte kan aktiviteten ifråga, vilka man måste anpassa för och vilka som har erfarenhet av denna aktivitet (Fagrell, Larsson, Redelius, 2005, sidan 10). Projektledarna ser alltså inte kön som en uppdelning, utan det väsentliga för dem är att se eleverna som individer och dela upp dem utifrån deras kunskaper istället. I resultatet för KIS framkommer det att den tidigare forskning som finns, med förutfattade meningar kring hur könen ska vara och är, fortfarande förekommer i skolan. Det vill säga att bilden är att pojkar är starkare och bättre än flickor inom ämnet idrott och hälsa. De lärare som blev intervjuade för projektet KIS vet om dessa problem och försöker arbeta med dem. I projektledarnas observationer upptäcks det dock att de intervjuade lärarna, trots kännedom om problemen inom ämnet, snarare förstärker denna syn än arbetar med att få bort den. Det gör att synen som alltid funnits för vad som är manligt respektive kvinnligt fortfarande finns kvar och att dessa tankesätt måste försvinna inom ämnet idrott och hälsa (Fagrell, Larsson, Redelius, 2005). 8

13 Detta problem med stereotyper uppmärksammas i en artikel från SVD där följande citat hämtas: I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Men forskning visar att det inte är ovanligt att det i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de traditionella könsrollerna. Lärare förväntar sig ofta att flickor ska vara flitiga och hjälpsamma medan pojkar förväntas vara bråkiga och mer ointresserade av skolan, enligt en rapport från regeringens delegation för jämställdhet i skolan ( För att få bort detta problem är lösningen på följande sätt enligt projektledarna: Att på ett grundläggande sätt utmana genusordningar innebär samtidigt att utmana föreställningar om vilket innehåll, vilket arbetssätt och vilka bedömningstyper som är eftersträvansvärda i ämnet idrott och hälsa (Fagrell, Larsson, Redelius, 2005, s.27). Med detta menas det att förändringar måste ske inom ämnet idrott och hälsa. Det stereotypiska måste utmanas, eftersom uppdelning inte ska ske utifrån vilket kön elever har som det är nu, utan det ska göras utifrån vilka kunskaper de har (Fagrell, Larsson, Redelius). 3.2 Den individualiserade skolan och samhället Vilken roll, vilka funktioner skolan fyller samt hur skolans förhållningssätt är. Detta är en viktig del i vårt samhälle. Sättet som samhället förändras på är det sätt som skolan samt ämnet idrott och hälsa som skolämne ska följa. För grundtanken med skolan är att den ska sträva mot det samhälle som eleverna kommer möta när de kommer ur skolan. Och där har idrott och hälsa en viktig roll (Ekberg & Erberth, 2000). Från boken Det individualiserade samhället hämtas följande citat som beskriver hur vi människor bidrar till vår egen utformning som människor och som i sin tur leder till hur samhället kommer att se ut: Samhället formar sina medlemmars individualitet, och individerna formar samhället genom sina handlingar medan de följer strategier som är rimliga och möjliga inom de samhälleliga beroenderelationernas väv (Baumann, s, 29-30, 2002). Denna beskrivning är något som tas med in i skolans värld i och med att den är en central del av det samhälle som vi lever i (Baumann, 2002). 9

14 Hur individens roll har kommit att förändrats i samhället är intressant. Tidigare delades människor in i grupper som kön, etnicitet och klass, men i och med de förändringar som råder i samhället så har människan valt att gå från sin grupptillhörighet och istället börjat fokusera på sig själv. Det beror på att det samhälle som vi lever idag är mer oförutsägbart mot det varit tidigare. Då det tidigare i förväg redan varit förutspått hur man skulle formas som individ beroende på religiösa och kulturella tillhörigheter bland annat. Med det nya samhället som fokuserar på sig själv som individ så ökar ansvaret på en själv och hur man vill bli. Det innebär att man själv får chansen att pröva sig fram och finna de styrkor och utvecklingsområden som man själv har (Engström, 2002). De som bär det yttersta ansvaret för lärandet för barn eller ungdomar, är lärare, föräldrar och föreningsledare. De beror på att de har en viktig roll i antingen skol- eller föreningsidrotten samt platser där barn och ungdomar väljer att vara aktiva. Hur de ansvariga bör tänka är att ha ett öga på alla deltagare och få dem att känna sig duktiga efter sina förutsättningar. Oavsett om individen kan dribbla med två bollar eller om den inte kan dribbla alls så ska eleven ges chansen att få visa vad den kan (Ekberg & Erberth, 2000). Följande citat från Fysisk bildning beskriver hur en sådan process bör gå tillväga: Kunskapen utvecklas och konstrueras av individen i ett växelspel, på basis av gjorda erfarenheter och mellan vad man vill uppnå, den kunskap man redan har och utifrån de problem man upplever, som ett sätt att göra närvaron begriplig (Ibid, s.20-21). Utifrån detta bör lärandet för eleverna anpassas efter vilken typ av kunskaper som de har. Den med en hög kunskapsnivå ska ha svårare utmaningar för att stimuleras av undervisningens som ges. Samtidigt som den med en lägre kunskapsnivå ska få utmaningar som är anpassad efter dennes situation. Oftast behöver de med lägre kunskapsnivå mer beröm än de med en hög. Författarna menar att alla elever ska ha samma chans till utveckling oavsett vilken fysisk förmåga de har och, idrott och hälsa som ämne ska inte gå ut på att få fram en elit utan att alla trivs med den undervisningen som ges (Ekberg & Erberth). 3.3 Elevers motivation Motivation för eleverna i ämnet idrott och hälsa är viktigt. Motivation skapas utifrån flera olika sätt beroende på individen, men de mest vanliga motionsfaktorerna är när eleverna får göra aktiviteter som känns meningsfulla, intressanta och roliga. Det som oftast är det centrala 10

15 för eleverna, är att känna glädje av att ha lyckats med en uppgift. Sådana uppgifter måsta rikta sig mot elevernas individuella nivå. Uppgifter får vare sig vara för lätta eller svåra för eleven då tappar den motivationen. Hittar läraren den rätta svårighetsgraden för varje enskild elev kommer den känna sig duktig. För får eleven en för svår uppgift finns risken att den misslyckas och eftersom idrott och hälsa som skolämne är utpekade märker alla direkt om en elev har misslyckats (Annerstedt, 2007). En viktig process i ämnet idrott och hälsa är att motivera eleverna och detta ses som en av de största utmaningarna för en lärare. Det är alltid svårt, men ett sätt att försöka motivera eleverna i skolan har varit att försöka individualisera skolgången för eleverna. Att ge lärarna en mer handledande roll och låta eleverna själva styra innehållet utifrån det de vill arbeta med (Österlind, 2008). Att motivationsfaktorn är viktig finns det inga tvivel om. För att nå ut med den behöver man som lärare lära känna eleverna. Dels för att kunna skapa en undervisningsmiljö där alla trivs och känner att den är givande. Men även för att eleverna ska få med sig kunskaper som de har nytta av utanför skolans dörrar. Att hitta ett sätt som varje enskild individ känner passar dem är inte lätt (Imsen, 1999). Imsen (1999) förespråkar dock likt Annerstedt (2007) att målen som eleven och läraren tar fram tillsammans, ska vara realistiska att lyckas med, men inte heller för lätta. Med det menas det att arbetet som krävts av en elev för att klara ett tufft men realistiskt mål kommer innebära en större glädje och ett ökat självförtroende som eleven kan bära med sig länge i livet (Imsen, 1999) Inre och yttre motivation Motivation består av två olika sorters faktorer. Det vill säga den inre och den yttre motivationen. Inre motivation är något som du gör för att du tycker om det och att du tycker den aktiviteten du gör ger dig en bra känsla. En sådan motivation bidrar till att man som person känner en större glädje, frihet, avslappning och njutning (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) 11

16 Inom den inre motivationen finns det tre steg i att beskriva den inre motivationen: Steg ett är då en person ges upplevelsen av att förstå och klara av något som den inte gjort förut. Steg två handlar om att förbättra sin egen prestation från ett tidigare tillfälle. Det är att man får motivation av att klara av mål och sedan skaffa sig nya mål att uppnå. Steg tre är när det viktiga i motivation är att känna sinnesupplevelser i aktiviteten som genomförs. Det kan vara att bli snabbare, starkare eller att uppleva någon form av en trivsam miljö (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) I den yttre motivationen handlar det mer om att man som individ vill känna framgången efter ett genomförande av en aktivitet. Då drivs man som individ av få belöningar som kan vara av olika slag, exempelvis sociala eller materiella. Där ära, berömmelse och priser är vanliga saker som motiverar sådana individer (Ibid) Den yttre motivationen delas upp i fyra olika kategorier och dessa är: Yttre reglering som handlar om när man blir motiverad av yttre saker där belöningar och förbehåll är viktiga. Det kan handla om att en elev behöver vara i rörelse under idrottslektionen istället för att stå stilla under hela aktiviteten och på sätt kan få ett godkänt i ämnet. Introjicerad reglering är när man som individ känner sig pressad av sig själv och utifrån detta handlar efter denna känsla. En sådan handling väljer man inte själv utan man känner skuldkänslor om man inte är med och deltar. Sådant kan vara att ställa upp på en aktivitet för att de andra deltagarna ska kunna genomföra aktiviteten. Identifierad reglering är där individen själv utför handlingar som har ett högt värde för än själv trots att det inte är något som ger en god känsla i kroppen. Ett exempel är om man som innebandyspelare tränar snabbhet för att det behövs, men man tycker inte det är kul. Integrerad reglering handlar om när man som individ struntar i andra saker i livet, som att spela tv-spel med vänner och går till träningen istället. Då har träningen blivit en del av sin vardag som man måste göra dagligen, precis som att gå till skolan (Ibid) Feedback Begreppet feedback är något som används inom undervisningen i idrott och hälsa. Själva begreppet feedback kan betyda olika saker beroende på hur det används. Bland annat finns det två olika typer av feedback. En som heter prestationsfeedback och den andra heter 12

17 beteendefeedback och dessa är vanligt förekommande inom ämnet idrott och hälsa (Evans, Kirk och Tinning, 1993) Prestationsfeedback är något som lärare ger till eleven när det handlar om att försöka klara av en specifik rörelse. För att eleven ska bli bättre på rörelsen ger läraren prestationsfeedback som innebär att eleven ges förslag på hur den ska gå tillväga för att rörelsen ska bli bättre. Ska prestationsfeedback ges är det viktigt att den som ger den har kunskaper om den pågående rörelsen eller aktiviteten. Då den som ger feedback måste veta hur en bra och en inte fullt lika bra rörelse ser ut och detta ska bekräftas för utövaren precis efter att denne utfört sin rörelse (Ibid). När det gäller beteendefeedback handlar det om när lärare talar om för eleven om den beter sig på ett korrekt eller icke korrekt sätt. I och med att idrott och hälsa som bildningsämne handlar om mer än att vara duktig på aktiviteterna som genomförs. I lärandet kring socialisering spelar beteendefeedback en viktig roll. Socialisering inom ämnet idrott och hälsa handlar om eleverna ska lära sig samarbeta samt att jobba mot individuella mål och mål som gruppen ska nå (Ibid). Hur kommunikation med feedback ska se ut är svårt. Det viktiga är att tänka på att om man är den som förmedlar feedbacken, så gäller det att använda lämpliga ord för det man ger feedback för. Arbetar man som lärare är det viktigt att tänka på att ett ord som har en betydelse för sig själv, inte behöver betyda samma eller vara svårförstått för eleven. Det är därför som det är viktigt att många frågor om feedback ställs, så att eleven verkligen har förstått vad det handlar om (Zell, 2003). Feedback ska också ges i lagom mängd. Kommer feedback vid för många tillfällen kan det bli svårt för eleven att ta emot all information och göra något vettigt av den. En ytterligare problematik om man ger feedback för mycket är att eleven gör feedbacken till en vanesak och därför inte tar åt sig av den längre. Det kan också vara så att eleven räknar med att den ska få feedback hela tiden för vad den gör och det är inte heller bra. En lärares agerande kan ge eleverna tolkningar på olika sätt. Om läraren är för passiv kan det vara av uppfattning att denne är ointresserad av det som görs. Samtidigt som andra elever ser det som en chans att reflektera kring sitt eget utövande (Zell, 2003) 13

18 3.4 Synen på ämnet Idrotten är något som har stor betydelse i både vårt samhälle och skolan. I det svenska samhället berör det oss människor på flera olika sätt (Engström, 2002). Vi tar till oss idrotten genom massmedia och dess skildring, samt att underhållningen som idrotten ger oss är viktig. Sedan har staten en viktig funktion i deras roll som organisator och donerar till olika idrotter. Till skillnad från samhället där det talas mycket om det idrottsliga, så är idrott och hälsa som skolämne något det pratas lite om. Det beror på att det som anses underhållande är mer intressant än det som har med pedagogik och kunskap att göra (Ibid). Idrott och hälsa som ämne är viktigt när det gäller barns fysiska träning och hälsa. Anledningen till detta beror på att det kan vara enda möjligheten eller enda tillfället, eller tillfällena som barn och ungdomar får chansen att röra på sig. Därför måste detta tas till vara på. För att de också ska återkomma och vara med på idrotten i skolan så behöver undervisningen vara genomtänkt samt anpassad för alla individer och bedrivas av en god pedagog. Synen på god pedagog är en person som är duktig på att undervisa. En god undervisare blir man inte bara sådär, utan det krävs att man prövar sig fram för att se vad funkar och då är kommunikation och socialisation viktigt (Ibid). Synen som eleverna har på ämnet idrott och hälsa i årkurs fem, är att eleverna tycker att ämnet är viktigt. Det är främst utifrån de fysiska aktiviteterna som genomförs i idrottsämnet till skillnad från skolans övriga ämnen som eleverna anser att det är på det viset. De rankar också idrottsämnet som det viktigaste i ämnet i skolan. Oftast hänger också intresse ihop med vad som är viktigast och eftersom idrotten har en annan inriktning och innehåll än många andra ämnen i skolan. Det blir därför det ämne som eleverna värderar högst, då det är det mest roliga enligt eleverna (Larsson, 2004). Synen på idrott och hälsa som skolämne ändras med åldern. I grundskolans senare år har det förändrats lite grann kring åsikterna om ämnet. Det vill säga hur roligt och viktigt eleverna tycker det är. I de äldre årskurserna, så är det fortfarande många som anser att ämnet är skolans bästa ämne, men inte i stort sett varje person som det är på mellanstadiet. De som är av uppfattningen att inte ämnet är så roligt beror på att de inte känner att de är tillräckligt duktiga och det är något som måste arbetas bort (Redelius, 2004). 14

19 4. Teoretiska utgångspunkter I undersökningens teoretiska utgångspunkt, så har valet fallit på två genusteorier. Den ena är Hirdmans och den andra är Fagrells. Anledningen till detta är att genus är en intressant aspekt när det gäller individualiseringen i ämnet idrott och hälsa, eftersom pojkar har setts som starkare individer inom ämnet genom historien i jämförelse med flickor. I undersökningen ska det därför undersökas om det finns en sådan syn på genus bland de lärare som kommer att bli intervjuade för denna undersökning och därför är genus viktig som teoretisk utgångspunkt. 4.1 Genus som ord Hirdman (2003) skriver att på 1980-talet valde kvinnoforskare att ta ordet Gender och översätta det till Genus för att ta fram ett begrepp som kunde tydliggöra varför det finns förutfattade uppfattningar på hur en man och en kvinna bör vara och agera. Ordet genus bör ses som ett sätt att frångå uppdelningen av kön i olika roller som det tilldelas beroende på vilket kön det är. Med ett sådant tänkande låter man sig inte dras in i de generella uppfattningar om vad något ska vara när det gäller kön. Genus som ord som hänger ihop med de förutfattade meningar vi har kring vad som är manligt och kvinnligt. Det råder ofta otydlighet om vad som menas med jämlikhet samt jämställdhet. Jämlikhet handlar om att alla villkor ska se likadana ut för alla grupper. Jämställdhet handlar att villkoren ska se likadana ut oavsett vilket kön man har. När det gäller jämställdhet är det något som handlar om att kunskaper för att kunna känna av hur olika situationer som man ställs inför ska hanteras, eftersom det inte är en självklarhet att män och kvinnor tänker lika om allt. Genus som ett begrepp ser till att ge ett omfång som inte ordet kön gör. Bland annat talas det om en genusifiering i samhället som är att det finns koder som tyder på om något är manligt eller kvinnligt (Hedlin, 2010). Genom årens gång har genus kommit att bli något som säger ifrån mot de traditionella strukturerna som finns i ett samhälle. Detta har framförallt tagit fart i Sverige på 1970-talet då jämställdhetspolitiken växer sig starkare och talar om att oavsett om man är man eller kvinna så ska det alltid finnas lika förutsättningar och villkor för dem. Trots att det inte ska råda några skillnader mellan kvinnor och män så ser man en tydlighet med kvinnorna som arbetande inom den offentliga sektorn. Att få in kvinnorna på arbetsmarknaden har gjort att politikerna styrt dem åt detta håll (Hirdman, 2003). 15

20 4.2 Hirdmans genusteori Genussystem som Hirdman (2004) syftar till, är att det i samhället finns en ordningsstruktur av kön som utgör de sociala ordningar som placerar oss människor i de fack som vi hör hemma i. Genussystemet har uppkommit som två logiker, dessa är dikotomi och hierarki. Dikotomi handlar särskiljande mellan det som är kvinnligt och det som är manligt och att betydelsen av respektive uttryck inte ska beblandas med varandra. När det gäller hierarkin så styrs den av mannen. Det vill säg att mannen är normen för det normala och är därför högst upp i hierarkin. Kvinnan däremot faller bort, i och med att hon inte passar in i normen. Detta är inget som uppkommit i dagens samhälle, utan det är en bild som funnits så länge man kan minnas. Då traditioner är svårrubbliga innebär det att dessa roller som kvinnorna och männen fått fortfarande är väldigt tydliga i vårt samhälle. Det har under de senaste åren dock förändrats och den norm för vad som är manligt har börjat tyna bort lite. Trots detta är det fortfarande den manliga normen som i störst utsträckning styr vårt samhälle (Hirdman 2004). Vilken roll vi får i vårt samhälle styrs kring hur vi från födseln styrs mot att vara på ett sätt som i mångt och mycket grundar sig på det som anses vara manligt och kvinnligt. Det är inget vi människor föds till, men i och med det traditionella som existerar, så blir mönstret svårt att bryta och det traditionella ligger därför kvar (Ibid) Hirdman syn på socialisering beskrivs på följande sätt: Socialisering = direkt inlärning. Det ska böjas i det som krokigt ska bli; inte ska du gråta som pojke; etc., etc. (Hirdman, s, 119, 2004). Det finns också något som kallas för genuskontrakt. Det är något som ger uttryck för hur relationen mellan mannen och kvinna bör se ut i olika sammanhang. Genuskontrakten visar på hur beteende mellan könen bör vara och att man ska vara på ett visst sätt som kvinna och ett som man, eftersom könen tillhör olika grupper i samhället. Genuskontrakten är något förbestämt och det går i arv. Det vill säga att de normer som existerar inte bryts i första taget. Det kan dock vid vissa tillfällen brytas beroende på om synen från nuvarande förmedlare ger uttryck för något annat (Hirdman, 2004). 4.2 Fagrells genusteori Genus som begrepp handlar om sociala skillnader som existerar mellan män och kvinnor, samt hur det som anses vara kvinnligt respektive manligt skapar det samhälle vi lever i. 16

21 Människor brukar placeras i fack utifrån klass, kultur och etnicitet. Detta görs också med kön. Det finns en syn i samhället om hur vi ska vara som människor och sådana syner är svåra att förändra på. Detta är dock bara en tanke för att vissa vill att det ska vara som det alltid har varit (Fagrell, 2002) Inom genus har det genom åren handlat om att det manliga könet är starkare än vad det kvinnliga är. Det leder till att könen placeras in i kategorier efter vad som är normalt för det manliga och vad som är normalt för det kvinnliga. De människor som inte passar in inom respektive ram ses som onormala. Att det sedan en lång tillbaks funnits en syn på de manliga egenskaperna som högre värderade än de kvinnligas innebär att männens ställning är starkare än vad kvinnans är (Ibid). Denna ordning skapas i det sociala och vårt sätt att agera. Det vi människor måste ta till oss är att det går att förändra en sådan syn och tankesätt på vårt samhälle. De som grundat denna socialisation av ordningen som finns mellan män och kvinnor, är männen. De är skaparna och gynnas fortfarande av att en sådan ordning existerar i samhället från den gamla till den nya generationen. Även om det över tid förändras hur män och kvinnor ska agera, kommer alltid männen ha fördelen och vara den som är överst i rankningen över vem som är starkast. Denna bild har existerat så länge man kan minnas och det vill säga att männens kön rankas högre än kvinnornas (Ibid) 17

22 5. Metod Genomgång av valet av metod utifrån uppsatsens syfte gällande hur idrottslärare individualiserar sin undervisning. Beskrivning av hur det gått till när urval, vilka lärare som valdes ut, procedur, avgränsningar, etik, analysmodell och reliabilitet samt validitet bestämdes. 5.1 Val av metod Syftet med uppsatsen är att få reda på hur idrotts- och hälsa undervisningens individualiseras av högstadielärare, samt om det finns några skillnader i hur pojkar och flickor hanteras i en individualisering. Utifrån detta har val av metod gjorts. Valet på metod har fallit på intervjustudie utav anledning att denna metod ger resultat som är djupgående och uttömmande. Trost (2010) skriver följande: försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, så är en kvalitativ studie rimlig (Trost, 2010, s.32). Att valet för uppsatsen blev en intervjustudie, berodde på att den ger mer uttömmande svar om man jämför med en enkätundersökning. I en enkätundersökning blir det flera som svarar kring det man frågar om och i enkäter är det oftast lättare att hitta samband som ålder och kön t.ex. Det är däremot svårare att få fram djupare svar, som är målet med denna uppsats är och utifrån det blev valet en intervjustudie (Johansson & Svedner, 2006). I valet intervjumetod så föll valet på att göra en kvalitativ intervju i strukturerad form. Med det menas det att intervjun kommer innehålla fasta frågeområden och bestämda frågor (Se bilaga 1), men med öppna svarsalternativ. Att intervjumetoden ges detta namn beror på att det inte är säkert att frågorna kommer att tas i samma ordning under intervjutillfällena beroende på vad den intervjuade svarar (Johansson & Svedner, 2006). 5.2 Urval De som valdes ut till att bli intervjuade, gjordes det för att kunna besvara uppsatsens syfte som handlar om hur idrottslärare individualiserar sina idrottslektioner på högstadiet och hur det görs för flickor och pojkar. Fyra lärare som arbetar på högstadieskolor i en mellanstor svensk kommun valdes ut. Dessa kommer att presenteras mer djupgående i kategorin Presentation av lärarna. I valet av lärarna föll det på att få en blandning av kön, så två 18

23 manliga och två kvinnliga lärare valdes ut eftersom det är en intressant aspekt i undersökningen. Det är intressant om kvinnliga respektive manliga lärare arbetar på liknande eller olika sätt. Ett obligatoriskt val var att alla skulle undervisa i idrott och hälsa på högstadiet. För att kunna besvara frågorna som ställs bör den som blir intervjuad ha samlat på sig lite arbetserfarenhet av skolans miljö i alla fall, så ingen utan erfarenhet valdes ut. När lärarna valdes ut gjordes det utifrån där undertecknad haft sin praktik. Två av de intervjuade lärarna kom från den skolan och de andra kom två kom från två andra skolor och det är därför ett bekvämlighetsval som gjorts. (Trost, 2010). När intervjuer ska genomföras så kan ett av problemen som uppstår vara hur stort antalet lärare är som vill ställa upp på intervju. Det händer att det blir bortfall och det kan bli problem om många tackar nej. Anledningen till att lärare tackar nej kan bero på flera orsaker, t.ex. har de ingen relation till dig och de kan känna sig obekväma med situationen eller så räcker inte deras tid till. I denna undersökning har det inte skett några bortfall. Att en tidig kontakt har tagits och att lärarna varit medvetna om vad undersökningen gått ut på har underlättat arbetet för lärarna och den som intervjuade dem (Johansson & Svedner, 2006) Presentation av lärarna I resultatet kommer de intervjuade lärarna kallas för Lärare 1, Lärare 2, Lärare 3 och Lärare 4. Anledningen till att de får dessa benämningar beror på ordningen som de intervjuades i. Det vill säga Lärare 1 var den som blev intervjuad först och Lärare 4 var den som blev intervjuad sist. Nedan kommer en kort beskrivning av lärarna samt deras lokalförutsättningar med idrottshall att presenteras: Lärare 1: Är en man som är utbildad idrotts- och matematiklärare i den gamla 4-9 utbildningen. Han har arbetat som lärare i 11 år och är år gammal. På hans skola har han och de övriga idrottslärarna cirka 75 elever fördelat på tre hallar under idrottslektioner som är 60 minuter långa. Han undervisar i årskurs 7-9. Lärare 2: Är en kvinna som är utbildad idrotts- och svensklärare i den gamla högstadiet- och gymnasieutbildningen. Hon har arbetat som lärare i 6 år och är år gammal. På hennes skola har hon och de övriga idrottslärarna cirka 75 elever fördelat på tre hallar under idrottslektioner som är 60 minuter långa. Hon undervisar i årskurs 7-9. Lärare 3: Är en man som är utbildad idrottslärare i den gamla 1-7 utbildningen, där han har läst till för att få undervisa upp till gymnasiet i idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i 13 år och är år gammal. På hans skola har han cirka 25 elever åt gången och lektionerna 19

24 är 60 minuter långa. På hans skola pågår en ombyggnation av idrottshallen och han har därför inte alltid tillgång till den och ibland har han bara halva idrottshallen. Han undervisar i årskurs 4-9. Lärare 4: Är en kvinna som är utbildad idrotts- och spansklärare i den gamla högstadiet- och gymnasieutbildningen. Hon har arbetat som lärare i 3,5 år, där hon undervisat som idrottslärare i ett halvår. På hennes skola har hon cirka 25 elever åt gången i en idrottshall under lektionerna som är 50 minuter långa. Hon undervisar i årskurs Procedur Det finns olika typer av datainsamlingsmetoder. Valet i denna undersökning gjordes av att göra individuella intervjuer istället för gruppintervjuer som kunde varit ett annat alternativ. Anledningen till detta val berodde på att det önskades så djupa svar som möjligt från den lärare som blev intervjuad utan påverkan från andra. För att det skulle bli så personligt som möjligt. Det finns alltid fördelar och nackdelar utifrån vilka metoder som väljs. När det gäller dessa två, så är fördelen med en individuell intervju att den som blir intervjuad får mer betänketid kring frågorna och kan då ge djupare svar. En ytterligare fördel vid individuell intervju är att den som intervjuar och den som blir intervjuad är medvetna om tystnadsplikten. För skulle något olämpligt sägas, så är det ingen annan som kommer få reda på det. Den negativa aspekten med de individuella intervjuerna är att den som blir intervjuad kanske inte kommer på allt den vill ha sagt, långa tystnader kan uppstå och det finns en risk att det blir en kort intervju om den intervjuade ger korta svar (Trost, 2010). Fördelarna med att istället genomföra gruppintervjuer är att det oftast inte blir någon tystnad då många kan ha åsikter om den fråga som diskuteras. Det leder till att man kan undvika korta intervjuer och de korta svaren. De problem som råder vid en gruppintervju är att det kan vara vissa som blir ledande och att de andra som deltar i intervjun bara håller med om vad de säger istället för att framföra sin åsikt. Ett ytterligare problem är att det blir svårare att ha koll på om alla deltagare vid en gruppintervju håller tyst om vad de andra personerna har sagt (Trost, 2010). När kontakt skulle tas med lärarna så gjordes det på ett sådant sätt att skolorna besöktes där lärarna arbetar. I samtalet med lärarna, förklarades det vad undersökningen handlar om och att det fanns önskemål om att de skulle ställa upp på en intervju. När lärarna tackat ja, överlämnades ett brev (Se, Bilaga 1) med information angående konfidentialtet och andra saker som var viktiga att tänka på i samband med intervjun. Att möta lärarna på detta sätt 20

25 gjordes för att det går snabbare att få ett svar om någon vill ställa upp om man möter dem direkt istället för att skicka ett mejl som de kanske inte svarar på. I samband med detta fick lärarna reda på att intervjuerna skulle vara någonstans mellan 20 och 60 minuter långa för att det skulle kunna planeras in en lämplig tid att genomföra intervjun. Intervjufrågor gavs ut först i samband med intervjutillfället för att få så personliga och individuella svar som möjligt från lärarna. Annars kan det finnas en risk att de frågar en kollega eller tänker ut de svaren som de tror att undersökningen vill ha. Vid genomförandet av intervjuerna, så ägde det rum på den intervjuade lärarens skola. En plats där inget kunde störa intervjun, det vill säga ett klassrum eller grupprum som var ledigt. Att ha ända upp till 60 minuter på sig att genomföra intervjun berodde på att läraren som blev intervjuad skulle få god tid på sig att besvara frågorna som ställdes utan att någon stress skulle uppstå. För att ge en bild av hur proceduren har sett ut för undersökningen, så har den genomförts i sex steg. Där steg ett var att ta fram intervjufrågor (Se, Bilaga 2) som ansågs lämpliga för att kunna genomföra intervjuerna. Detta gjordes i samråd med handledaren. I steg två togs frågeområdena fram som de intervjuade lärarnas svar skulle användas till för att besvaras. Steg tre var då intervjuerna genomfördes. I brevet som hade getts ut till lärarna har det framgått att allt som skulle sägas under intervjun var konfidentiellt. Innan intervjun, påpekades det ytterligare en gång, eftersom det aldrig skadar att vara tydlig. Intervjuerna spelades in på en mobiltelefon och under tiden fördes det också anteckningar. Det fjärde steget var när transkriberingen av intervjuerna gjordes. Att transkribera tar tid och en intervju som var 30 minuter lång tog nästan sex timmar att transkribera. Det är en tung uppgift att transkribera och därför transkriberades en intervju under en arbetsdag. Totalt tog de fyra dagar att blir klar med transkriberingen. Femte steget var att komma fram vad som sagts i intervjuerna och sammanfatta detta. Det sista steget i undersökningen var att i slutdiskussionen koppla samman det resultat som kommit fram från intervjuerna och koppla ihop det med undersökningens syfte om individualisering för att det skulle kunna besvaras (Trost, 2010) Avgränsningar I denna undersökning som syftar till att ta reda på hur lärare på högstadiet arbetar med individualisering i ämnet idrott och hälsa har det gjorts avgränsningar som är viktiga att delge. Genomförande kommer vara intervjuer som kommer ske med fyra idrottslärare på tre olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Detta val har gjorts för att kunna besvara de frågorna som undersökningens syfte strävar mot. Att det blivit fyra lärare som valts ut till att 21

26 bli intervjuade beror på att tiden är knapp för att kunna genomföra alla moment som görs i samband med en C-uppsats och då var fyra lärare en lagom mängd. Undersökningen kommer inte ge svar på vad alla lärare i denna kommun, hela Västsverige eller för delen hela Sverige anser kring det problem som vill undersökas. Det kommer endast röra sig om åsikter från ett fåtal lärare på några få skolor i en mellanstor kommun i Västsverige kring det problem som undersöks. 5.4 Etik Kontakten innan intervjuerna med lärarna togs på respektive skola för varje lärare. Där ett första möte med läraren ägde rum och det förklarades att uppsatsen handlade om lärares individualisering av elever i ämnet idrott och hälsa. Det frågades då om de vill ställa upp på en intervju om detta ämne. När de hade samtyckt kunde intervjuerna genomföras. Intervjuerna och hela processen som genomförs vid ett sådant tillfälle har följts av de punkter som Vetenskapsrådet (2002) ger för hur etik ska skötas i samband med intervjuer. Det rör sig om fyra huvudkrav som är: Informationskrav Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Informationskravet har använts genom att de intervjuade lärarna innan intervjun genomfördes delgavs informationen om syftet med undersökningen, att deltagandet i intervjun var frivilligt och att när som helst under intervjutillfället, så kunde intervjun avbrytas om de ville det. Då lärarna har tagit del av ett samtyckesbrev i samband med första mötet, så har samtyckeskravet följts. I och med att det förklarats att intervjuaren har varit den enda som tagit del av transkriberingarna som gjorts efter intervjuer, så har konfidentialitetskravet också fullföljts. Nyttjandekravet har också använts på rätt sätt, eftersom att den information som undersökningen gett om lärares individualisering av idrottslektioner endast kommer att användas i denna undersökning och ingen annan (Vetenskapsrådet, 2002) 5.5 Analysmetod 22

27 När intervjuerna med lärarna var gjorda och skulle analyseras, så gjordes det utifrån en kvalitativ textanalys (Brinkmann & Kvale, 2009). Allt som hade sagts under intervjuerna bearbetades där fokus låg på meningarna som sades med hjälp av kodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Utifrån detta användes analysens sex steg som är: När den intervjuade beskriver. När den intervjuade på egen hand upptäcker, utan påverkan och tydliggör det denne sagt för sig och för den som intervjuar. När intervjuaren koncentrerar och tolkar det som sägs under intervjun När intervjuaren transkriberar och tolkar det som gjorts under intervjun Vid behov görs en ny eller en kompletterande intervju, om något har missats Intervjuaren gör sin tolkning utifrån det som denne har fått fram genom intervjun (Ibid) Analys av det som sägs, startar redan i samband med intervjun, det vill säga det första steget. I början ska man som författare vara passiv i så stor utsträckning som möjligt för att den som blir intervjuad ska kunna svara på det sätt den vill svara på. Det ska ske utan påverkan och den intervjuade ska försöka komma på själv vad för svar den vill ge utifrån den frågan den fått. När detta är gjort kan författare lyfta sina följdfrågor för att försöka få svar och en tydlighet i vad intervjupersonerna menar, så man tolkar det rätt. Efter detta transkriberades intervjuerna ordagrant, för att inget ska försvinna som har sagts. För att bilden ska bli rätt av det den intervjuade har sagts. Då de transkriberade intervjuerna var klara, har intervjuaren letat, analyserat och tolkat den transkriberade texten med hjälp av kodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Då texten kodats, har de meningar som var av betydelse lyfts ut och undersökts noggrant. När det arbetats med meningskoncentrering har det gjort utifrån de utvalda meningar som dragits ihop, men ändå använt den intervjuades språk för att lättare kunna utläsa vad som sägs. Det sista som gjorts har varit att ta de meningarna som blivit koncentrerade och tolkat, kritiskt granska dem samt undersökt vad som menas med dessa meningar. Utifrån detta har arbetet med att sammanställa resultat, föra diskussion och dra slutsatser kring uppsatsen syfte om hur lärare individualiserar sina idrottslektioner kunnat besvaras (Ibid). 5.6 Reliabilitet och validitet 23

28 Brinkmann och Kvale (2009) förklarar begreppet reliabilitet och validitet samt vilka förutsättningar dem ger för att en undersökning ska gå till på det rätta sättet. Med god reliabilitet menas det att om en annan person vill genomföra samma intervjustudie så ska den uppnå samma resultat vid intervju som föregående person gjorde med de personerna som intervjuades. Det beror på att det ska synas om de som blir intervjuade förändrar sina svar utifrån vem som ställer frågorna (Brinkmann och Kvale, 2009). Att försöka nå en god reliabilitet görs i att alla frågor ställs på samma sätt och att man undviker ledande frågor för att locka fram svar från de intervjuade. I transkriberingsprocessen skrevs allt ned utifrån de exakta orden som användes, det har lett till att ord som inte varit brukbara för uppsatsens resultat förekommit i transkriberingen. Sådana ord kan vara ehh, öhh och så vidare. Arbetet har gjorts på ett sätt som innebär att om någon annan vill göra samma undersökning, så kommer denne att få fram likvärdiga svar (Ibid). Validitet handlar om vilken sanning, giltighet och styrka som framkommer från det en intervjuperson säger. För att det ska bli en god validitet ska slutsatserna som görs vara bevisade utifrån sina utgångspunkter och de argument som framförs ska vara genomtänkta, säkra, försvarbara och säkerhetsställda. Vid intervjutillfällen ställdes det frågor som grundade sig på att få svar på det som var det väsentliga och för att undvika svar om andra saker. Tack vare intervjufrågor kunde uppsatsens syfte kring individualisering besvaras och därmed har arbetets validitet stärkts (Ibid). 6. Resultat 24

29 I denna del kommer resultatet från intervjuerna att presenteras i fyra olika kategorier som handlar om individualisering, genus, feedback och problematiken med en individualisering. Det har gjorts för att kunna se hur idrottslärare på högstadiet arbetar med individualisering under sina lektioner som är undersökningens syfte. 6.1 Så stor är individualiseringen i idrott och hälsa Lärare 1 menar att han tycker det är lätt att individualisera i ämnet idrott och hälsa. Skälen till att han anser så är egentligen flera stycken, men det tydliggörs av det han sa i början av intervjun: Idrotten är ju ganska enkel på det sätet. För där får man ju alltid chansen att visa utifrån sin egen förmåga. Han anser sig själv tänka mycket på individerna utifrån de lektionerna som han bedriver, eftersom han menar att det inte står någonstans i kursplanerna att hänsyn skall tas till om man är en bra lagspelare och då borde fokus ligga på hur man är som individ istället. Ett sätt enligt honom för att utveckla elever och finna deras rätta nivå i deras idrottsutövande är att alla börjar träna på grunderna inom den aktiviteten som de arbetar med för tillfället och efterhand ökar man svårighetsgraden på övningarna för att kunna urskilja elevernas olika nivåer för att se vem som klarar av vad. Han bygger vidare på det här argumentet om hur alla individualiseras i ämnet idrott och hälsa, och det han menar är att: Det ska ju inte spela någon roll vad du har för bakgrund i ämnet idrott och hälsa. Du ska ju definitivt få en chans att träna och utvecklas ifrån din egna nivå. Lärare 2 säger att hon tycker det är en svårighet med att individualisera, men att det är något som hon strävar mot att göra hela tiden. Hon menar att hon i första hand när det gäller sina lektionsplaneringar inte tänker på individerna först, utan på vilken aktivitet hon ska ha och sen förs tankarna på individerna. Hon börjar tala om hur det är kring individerna hon har på sina lektioner och säger att: så, vissa har ju behov som man ser väldigt tydligt. Hon menar att sådana elever tar hon hänsyn till och försöker anpassa lektionen för att de ska kunna vara med. Sen arbetar hon oftast med en aktivitet två gånger i rad för att få en bild av vad eleverna klarar av och inte klarar av. Det gör att hon efter första tillfället har skapat sig en bild utifrån elevernas förmågor i den pågående aktiviteten och det gör det lättare att individualisera och hitta rätt nivå för eleverna vid tillfälle nummer två. Detta mönster anser 25

30 hon lyser igenom och att ju längre hon har eleverna desto lättare blir det att individualisera, eftersom hon då samlat på sig information om elevernas kunskaper. Lärare 3 berättar om sina tidigare erfarenheter och reflektioner kring hur det skiljer sig från skola till skola, då han tidigare har jobbat på en skola med hög invandring och nu jobbar på en skola med låg invandring. Hur det påverkar ens förutsättningar kring undervisningen. Han pratar om individualiseringen och säger följande: Tror inte jag tänker så mycket på själva individen, utan mer på själva gruppen. Han menar att han försöker skapa ett klimat som ska vara på ett sätt där alla trivs. Det görs bland annat utifrån att han alltid ser till att göra slumpmässiga indelningar vid samarbetsövningar eller lagspel. På det sättet slipper han klagomål eftersom det just varit slumpmässigt och eleverna vet om det. När han har sina aktiviteter så utgår han också från elevernas önskemål och känslor. När han kör en aktivitet som kallas multiboll som är en sport där man kör fler bollsporter med olika antal elever varje gång. Dessa antal elever ska slumpas fram varje gång, men han är medveten, att om en elev inte trivs med att utföra aktiviteten ensam, så får den göra det tillsammans med flera elever istället för att det slumpas. Lärare 4 tillvägagångssätt för att göra sin undervisning individualiserade görs genom att hon erbjuder en bredd till sina elever av aktiviteter under lektionerna. Hon säger att: det kan tyckas lite ostrukturerat, men jag kör redskap på måndag och sedan att ha basket på onsdag, så att det liksom är helt vilt skilda. Med det menar hon att för henne är det viktigaste att alla förhoppningsvis får vara med och prova på alla aktiviteter och det är störst chans att få göra det om man har en konstant variation. För skulle någon bli sjuk under en längre tid så kan den missa bägge tillfällena av en idrott om man väljer att läsa det som ett tema. Detta med variation blir en individanpassning enligt henne i och med att eleverna får pröva på olika saker och därför får alla chansen att glänsa någon gång, eftersom det allt som oftast finns något som de är bra på. Sammanfattade analys 26

31 Sammanfattningsvis märker man att synen på vad som är individualisering skiljer sig från lärare till lärare. En sak som är tydlig är i alla fall att alla individualiserar, men de gör det på olika sätt och i olika grad utsträckningsmässigt. Vissa av lärarna försöker sig på att ha en större variation i sin undervisning för att alla ska få chansen att visa vad de är duktiga på i något moment. Där gör de en anpassning utifrån vilka de elever de har under lektionen och hur dessa elever behöver stöd på olika sätt. De två lärarna som är från samma skola är tydliga med att varje lektion försöka arbeta med varje individ och dennes utveckling. Det hela går att sammanfattas med att två av lärarna i en hög utsträckning arbetar med individualisering och försöker jobba med att individernas kunskapsnivå utvecklas. De andra två lärarna arbetar i lägre utsträckning mot att elevernas kunskapsnivå ska utvecklas utan de strävar mer mot att eleverna ska trivas som individer än att deras egen utveckling är i fokus. 6.2 Hur individualiseras pojkar och flickor i idrott och hälsa Lärare 1 tycker att det inte har någon betydelse vid en individualisering om det handlar om pojkar eller flickor, men har märkt av att grupperna som helhet kan ha positiva effekter om man väljer att dela upp dem pojkar och flickor. Enligt han finns det dock dem som aldrig vill göra uppdelningar som ska grunda sig på kön och därför är det viktigt att ta hänsyn till dem med. Han säger så här:... behovet att få välja efter nivå, kanske är viktigare för dom än att få välja efter kön eller att hamna i grupper efter kön. Enligt han handlar det mer om hur eleverna verkligen är som individer än att de ska bli insatta i ett fack efter kön. För enligt han kan det finns både motiverade och omotiverade elever som är av båda könen. Lärare 2 anser att det blir bättre för tjejerna om man delar upp dem. De flickorna som hamnar i skymundan då de är i hel klass, tar för sig mycket mer när det vistas i rena flickgrupper. Sen anser hon också likt Lärare 1 att det enligt henne har att göra med nivån på eleverna. Det vill säga dem som är motiverade kan vara både flickor och pojkar likt dem som är omotiverade kan vara både flickor och pojkar. Lärare 2: Alla pojkar beter ju sig inte på ett visst sätt och alla flickor på ett visst sätt. En anledning till att hon tror att pojkar kanske får ett högre betyg och syns mer som individer och grupp i idrott och hälsa beror på att det vill visa sig vara bäst, snabbast och starkast i allt 27

32 dom gör, medan flickor strävar mer mot att göra allt på rätt sätt. Det tror hon kan bero på att flickorna är mer rädda för att göra fel än vad pojkarna är. Lärare 3 är av åsikten att i en individanpassning så är inte det centrala om man är pojke eller flicka utan det är kvalitén på det som eleverna gör som spelar någon roll. Han tycker dock att det vid vissa tillfällena ändå kan vara av vinst att dela upp dem pojkar och flickor, eftersom att det gynnar den aktiviteten som pågår för tillfället. Lärare 4 säger att i hennes undervisning har det inte någon betydelse om man är flicka eller pojke. Det är lika många flickor som pojkar som gillar idrottsämnet, som ogillar det och det synliggörs även i resultaten. Det handlar likt dom andra lärarna om vilken nivå eleverna ligger på utifrån hur hon bedömer dem. Hon anser dock att det ligger kvar en stämpel på idrottsämnet att pojkar skulle vara bättre än flickor, men det snarare rör sig om att de kanske är bättre på olika saker allt som oftast. Pojkarna är oftast bättre på styrkeövningar och flickorna är bättre på koordinationsträning enligt henne. Sammanfattade analys Ingen av lärarna anser att man som pojke eller flicka har någon fördel i undervisningen utan det handlar om vilken kunskapsnivå som eleven ligger på när den bedöms i ämnet idrott och hälsa. Ibland finns det snarare tillfälligheter kring traditionen som gör att vissa elever som är pojkar är bra på vissa saker och flickor är bra andra saker. Det beror till stor del att de skolas in i dessa aktiviteter i tidig ålder. Några av lärarna har däremot märkt att en uppdelning av flickor och pojkar kan ha betydelse för de som har en lägre kunskapsnivå och framförallt då hos flickorna. Det blir positivt för de lågpresterande flickorna i och med att dem tar för sig mer i idrottsämnet än de gör när de är tillsammans med pojkarna i helklass. Av det som framkommit i resultat om det har något betydelse om pojkar eller flickor presterar bäst i ämnet idrott och hälsa. Kan det konstateras att de lärarna som intervjuats bryter de mönster som möjligtvis har funnits tidigare och ser till att undervisningen ska grunda sig på elevernas kunskapsnivå och inte utefter vilket kön eleven har. 6.3 Lärarnas sätt att ge feedback 28

33 Lärare 1 tycker att det är viktigt att ge feedback direkt när eleverna har genomfört sin aktivitet vare sig om den gör den bra eller om de behöver tänka på vad de ska göra. Han anser dock att det kan vara svårt att formulera sig på ett bra sätt och hinna med att ge alla elever feedback hela tiden. Han anser att det är viktigt att samla eleverna både innan och efter lektionen för att tydligt visa att han har sett alla. Sen har han börjat arbeta med att eleverna ska ge varandra feedback och tycker att det har funkat bra. Lärare 2 mest vanliga sätt att ge feedback på, är att försöka framhäva olika elever vid olika lektioner. Hon samlar dem i slutet av lektionen där hon nämner några som hon tycker har gjort det bra denna lektion. Hon förklarar också vad det var för något som eleven gjorde bra, för att det inte ska bli ett beröm som bara är bra, utan det krävs en förklaring tycker hon. Hon berättar att de har börjat använda en IT-plattform där de skriver in och förklarar för eleverna vilken nivå då ligger på och vad de kan göra för att förbättra sig i det specifika momentet. Det blir även en hjälp för henne som lärare, då hon kan gå tillbaks och kolla vilka resultat eleverna hade tidigare år i skolan när de ska köra den aktiviteten igen. Lärare 3 säger att: Jag försöker göra det inför alla andra, så som jag gjorde idag. Han gör det för att bygga upp ett klimat där alla känner att dem är välkomna och blir sedda. Han försöker några gånger per termin samla sina elever en och en för en djupare genomgång av hur det går för dem i idrottsämnet, och anledningen till att han gör det är för han anser att det är svårt att hinna ge djupare feedback under lektionerna, eftersom tiden är så pass knapp tycker han. Lärare 4 säger att sätter hon ger feedback är: Ehh, oftast i processen. Ser man nåt som den gör bra, så säger man det. Det är för att eleverna snabbt ska veta vad hon som lärare tycker att dem gör bra, då hon anser att den direkta kontakten är viktigt. Skulle hon inte hinna med att ge feedback då, så försöker hon få tag på eleven någon gång under dagen i skolan för att den ska veta om att hon sett dennes prestationer. Sammanfattande analys 29

34 Alla lärare är överens om att det är viktigt att ge feedback och framförallt att den eleven som får feedbacken när alla elever ser på. De försöker oftast ge en kortare feedback under lektionerna de har och då kan det röra sig om att ett snabbt beröm som efterföljs vad de kan utveckla. När de vill mer djupgående berätta för eleven hur det går för den i ämnet, så brukar det göras minst en gång per termin när de sitter ner och förklarar vad den gör bra och vad den behöver tänka på mer för att utvecklas. Lärarna försöker ge alla elever någon form feedback på en av två lektionerna som de har under en vecka för att alla ska känna att det har blivit sedda. 6.4 Problematiken med en individualisering Lärare 1 anser att den stora problematiken med en individualisering är att hinna stötta alla elever på ett personligt plan och det beror på att tiden inte räcker till ibland. Framförallt vid de tillfällena då en enskild elev behöver extra mycket hjälp, eftersom inte några andra kan få hjälp under tiden. Lärare 2 största problem är att hon är osäker kring hur ska tänka kring hur eleverna utvecklas respektive hur duktiga dem är när hon ska göra sin betygsättning. Med det menar hon om elever ska bli bedömda efter sina kunskaper eller om de ska bli efter deras utveckling av sina kunskaper. Hon tänker också vilken mall man ska använda sig av när man ska hitta ett mönster i hur duktiga eleverna är och vilken nivå de befinner sig på. Ett exempel på denna problematik är när hon säger följande: För då hade en kille, då vi hade fotboll och han spelar på nästintill landslagsnivå för sin ålder om man säger då är det han som ska va måttstocken för vad som väl. För då är det ju ingen annan som kommer nå upp till det i den här årskursen. Lärare 3 anser likt Lärare 1 att det stora problemet är att tiden inte räcker till. Han hänvisar till att gruppstorlekarna är väldigt stora och därför blir det svårt att lägga den tiden som han egentligen känner att han vill lägga på respektive elev. Han hade även önskat ännu mer planeringstid för att hans lektioner skulle kunna bli bättre, men känner att det är mycket annat som ska hinnas med och planeringstiden blir då lidande. Lärare 4 tycker likt de andra lärarna att det stora problemet är tidsbristen. Hon har 50 minuters lektioner, men anser att med alla saker som händer runt omkring under 30

35 lektionstillfället, så blir det bara en aktiv tid på 30 minuter under lektionerna. Mycket tid går till att bara ta fram och ta undan material menar hon. Sammanfattande analys Tre av lärarna är överens om att en problematik med idrottsundervisningen i skolan är att det svårt att hinna med allt som de vill hinna med. Det påverkar framförallt om man arbetar med att individualisera och försöka se varje elev, varje lektion. Det beror på att om man har 25 elever och en lektion som är cirka 60 minuter lång. Då får läraren cirka två minuter till att prata med varje elev och det är inte mycket om man vill hinna diskutera hur eleven ska bli bättre. Den lärare som skiljde sig ansåg att det största problemet hon har är att det är svårt med bedömningen. Det handlar om att veta om det är utifrån elevernas kunskaper eller utifrån hur de har utvecklat sina kunskaper som elever ska bli bedömda. 7. Avslutningskapitlet 31

36 I avsnittet kommer det diskuteras om arbetets resultat utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar som handlar om hur idrottslärare individualiserar sina lektioner på högstadiet samt hur lärare arbetar med pojkar och flickor i en individualisering. I det resultat som kommit fram, kommer det också kopplas till tidigare forskning samt arbetets teoretiska utgångspunkter. Utifrån dessa aspekter kommer det att dras slutsatser kring individualisering av lärares idrottslektioner på högstadiet. En diskussion kring valet av metod kommer också att göras samt hur det går att forska om ämnet individualisering i framtiden. 7.1 Diskussion och slutsatser Syfte med undersökningen har varit att få reda på om idrottslärare på högstadiet möter elevers individuella behov som det står utskrivet i LGR11 att det ska göras samt om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar när det individualiseras. En del i undersökning syftar också till att ta reda på om hur det arbetas med feedback samt vilka problem lärarna ser med en individualisering. En anledning till att detta undersöks är för att vi beter hos mer som individer än sätter in oss i grupper med andra människor (Baumann, 2002). För att syftet skulle kunna besvaras i uppsatsen har fyra idrottslärare från tre olika skolor i en mellanstor svensk kommun i Västsverige intervjuats. Frågorna som ställts till lärarna under intervjuerna har framkommit ur frågeställningar som ligger till grund för att kunna besvara syftet. Följande frågeställningar ställdes i undersökningen: I vilken utsträckning individanpassar idrottslärare sina lektioner på högstadiet? Hur arbetar lärare med flickor och pojkar i en individanpassning? I vilken utsträckning ger idrottslärarna feedback? Vilka problem kan det finnas med en individualisering? Frågeställningen, i vilken utsträckning individanpassar idrottslärare sina lektioner på högstadiet var den första frågan som fördes på tal i mötet med de intervjuade lärarna. Där har de svaren som lärarna gett, sett ut på det sätt jag trodde att de skulle göra. Två av lärarna som blivit intervjuade har jag träffat tidigare genom min verksamhetsförlagda utbildning och hur de tänker, och tycker visste jag på ett ungefär. Dessa två lärare har arbetat med att varje lektion i alla fall försöka göra så att varje elev utvecklar sin egen nivå i det pågående moment. Ett exempel är om eleverna spelar basket. Då ska varje elev utgå från sin egen förmåga inom den sporten. För en elev kan det handla om att försöka lära sig att skjuta med en hand. För en 32

37 annan elev kan det handla om att lära sig skjuta med två händer. De arbetar mycket med moment där alla får chansen att visa vad de kan utifrån sin förmåga. Detta hänger ihop med den som är ansvarig för lärandet oavsett om det är i skolan eller en annan lärande miljö. Det som är det viktiga för en god ledare är att de ser alla individer och deras behov, för att de ska må bra och kunna visa att de kan klara det som ses som utmaningar för dem (Ekberg och Erberth (2000). Det sättet som dessa två lärare har arbetat på skiljer sig mot de två andra lärarna som kommer från två andra skolor. Dessa två lärare har mer velat ha en lektionsundervisning som skapar en harmoni i klassen för att sedan kunna utläsa vad elever kan och efter det göra en bedömning om hur duktig varje enskild elev är. De har inte jobbat lika nära varje elev varje lektion för att försöka få dem att utvecklas utifrån sin egen förmåga som de två andra lärarna har gjort. Det tror jag gör det svårare för de elever som kanske inte vet hur dem ska göra för att bli bättre kan glömmas bort och inte nå de målen som den egentligen skulle nått om den fått tips på hur den kunde bli bättre. Med det menar jag att dessa två lärare har god relation med sina elever och att de högpresterande eleverna säkerligen når sina mål, men att risken finns att de som är lågpresterande förblir lågpresterande trots att de kan bättre. Slutsatsen kring i vilken utsträckning som dessa fyra lärare på högstadiet individualiserar sina lektioner blir att de gör det i en ganska hög utsträckning. Två av lärarna jobbar nära eleverna och deras individuella nivå i stort sett varje lektion och ger dem chansen att arbeta i sin takt och på sin egen nivå för att det är så eleverna trivs bäst enligt dem. De andra två lärarna ger eleverna olika uppgifter i form av att de får chansen att pröva många olika aktiviteter och på så sätt får eleverna ibland visa sig i aktiviteter de gillar och är duktiga på. Ibland får de göra aktiviteter de gillar mindre och är mindre duktiga på. Det går alltså att se deras individualisering på ett sådant sätt att det handlar om att ge eleverna chansen att någon gång få visa sig från sina bästa sida. Slutsatsen att utsträckning är ganska hög gällande individualisering av idrottslektionerna på högstadiet, tycker jag hänger ihop med synen som Imsen (1999) och Annerstedt (2007) har om motivation. Att motivationsfaktorn är viktigt och att läraren ska kunna nå ut med den, så måste läraren, lära känna sina elever för att kunna skapa en undervisningsmiljö som alla trivs i och känner att den är givande (Imsen, 1999) 33

38 Med detta menar jag att alla fyra lärare arbetat på ett sätt som gjort att de känner sina grupper väl och vet därför hur grupperna fungerar. Det är därför som de anser att sina lektioner innehåller en individualisering i och med deras kännedom om eleverna och att de anser att de får sina elever att trivas. Precis som Annerstedts (2007) beskrivning om motivation nedan berör den att eleverna får testas i olika nivåer i den undervisning som ges av lärarna. Det som är viktigt för de flesta eleverna är att lyckas klara uppgifter. För att klara uppgifter bör de rikta sig mot elevers individuella nivå, eftersom att de varken ska var för lätta eller för svåra. Då det kan leda till att eleverna tappar motivationen (Annerstedt, 2007) När det gäller frågeställning två som var Hur arbetar lärare med flickor och pojkar i en individanpassning, så blev jag överraskad över de svar som gavs. Jag trodde innan att någon av de lärarna som blev intervjuad skulle undervisa på ett sätt utifrån tidigare traditioner som funnits inom ämnet idrott och hälsa. Det vill säga att pojkar kan och flickor kan inte. I undersökningen har det dock visats sig att dessa fyra lärare inte gör någon skillnad på eleverna utifrån deras kön utan allt handlar om vad varje elev egentligen kan. Det gör att det som framgick i projektet KIS inte alls stämmer överens med hur de arbetar på de skolor där de intervjuade lärarna i denna undersökning arbetar. De lärarna som blev intervjuade i projektet KIS, visste om problemen som fanns när det handlar om att se pojkar som bättre än flickor i ämnet idrott och hälsa, men de lyckades inte arbeta bort problemet. För lärarna glömde bort detta när sina lektioner startade och visade på sitt sätt att undervisa att pojkarna var bättre än flickorna (Fagrell, Larsson, Redelius, 2005). De lärarna som blivit intervjuade i denna studie har däremot arbetat på ett sådant sätt att ingen skillnad ska göras mellan flickor och pojkar. De menar till och med att de bidrar till att försöka bryta traditionella könsmönster som tidigare har funnits i ämnet idrott och hälsa. Sen har lärarna konstaterat att det ändå är så att inom vissa moment, så är det oftast så att pojkarna är bättre än vad flickorna är och tvärtom när det gäller andra aktiviteter. Det beror på andra saker som lärarna har svårt att påverka, eftersom vad eleverna blir intresserade av är inget de kan bestämma utan det är upp till eleverna själva. Det som varit den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har varits Hirdmans (2004) och Fagrells (2002) tankar om genus. Dessa har använts för att se hur en individualisering ser ut när det gäller pojkar och flickor. Synen kring genus har varit att männen och kvinnorna har 34

39 sedan länge placerats i olika sociala grupper, där männen ska vara på ett sätt och kvinnorna på ett sätt. Där de som bryter detta synsätt anses som onormala. Att de placerats i olika sociala grupper har berott på att männen anses vara starkare än vad kvinnorna är utifrån normer som finns och att det alltid varit så samt att det alltid kommer att vara så. Ett sådant synsätt går bara att bryta om synen från den som förmedlar informationen ger uttryck som bryter det traditionella (Hirdman 2004), (Fagrell, 2002). Slutsatsen efter vad som framkommit i undersökningen är att det tydliggjorts att de intervjuade lärarna jobbar efter egna uppfattningar eller om man ska kalla det nyskapande traditioner som gjort att det nu längre inte finns något sätt som mannen ska vara på eller något sätt som kvinnan ska vara på enligt dem. Utan alla elever är olika och formade på sitt egna sätt och kan därför inte placeras in i några sociala tillhörigheter som manligt respektive kvinnligt. Utan de intervjuade lärarna ser eleverna istället som enskilda individer som kan vara på flera olika sätt och inget som fastställts sedan deras födsel beroende på kön. När det gäller den tredje frågan som var i vilken utsträckning ger idrottslärarna feedback. Var min teori att lärarna skulle ge feedback till eleverna, men jag var osäker på hur konkreta de skulle vara i den feedbacken samt hur mycket feedback de skulle ge. Med det menar jag att idrottslärare ofta ger feedback med användning av ordet bra utan att förklara vad eleven gjorde bra. Ordet bra blir då bara av positiv innebörd som möjligtvis stärker elevernas självförtroende, vilket i säg inte är något dåligt. Det är dock det konstruktiva som är det mest väsentliga. Det kan bli ett problem eftersom att om eleverna inte vet vad de gjorde bra i den sekvensen av en idrottsaktivitet. Det leder till att det blir svårt för den eleven att upprepa samma sak igen om den inte fått någon form utav konstruktiv feedback av vad den gjorde och varför den gjorde det bra. De intervjuade lärarna har dock varit väldigt tydliga med att försöka ge eleverna feedback och så ofta som möjligt, även om det är svårt att hinna med samtliga elever varje lektion. De har gett eleverna feedback inför sina klasskompisar, så att de också har hört vad denne elev gjort bra. Det gör att alla elever blir uppmärksammad inför alla andra och det stärker deras elevers självförtroende. Feedbacken som lärarna har gett har varit konstruktiv, eftersom de förklarat för eleven att detta gjorde du bra för att du till exempel sprang in i den öppna ytan på fotbollsplanen. I lärarnas sätt att ge feedback ses tydliga mönster som avspeglar sig tankarna om prestationsfeedback som handlar om att lärare ger feedback till eleverna när denne försöker klara av en specifik rörelse. För att eleven ska kunna 35

40 utvecklas och bli bättre så ge det prestationsfeedback som är ett förslag kring hur eleven ska gå tillväga för att den specifika rörelsen ska bli bättre (Evans, Kirk och Tinning, 1993). Slutsatsen blir att de intervjuade lärarna arbetar med feedback i en högutsträckning och att den feedbacken som ges är konstruktiv för att eleverna ska kunna bli bättre utifrån sin egen förmåga. De stärker även elevernas förtroende genom att ge dem beröm, så att klasskamraterna hör att den eleven gjort något bra. Den sista frågan som skulle besvaras var, Vilka problem finns det med en individualisering? Det stora problemet som genomlysts av de svaren som framkommit, är att tiden inte räcker till för lärarna. Det är inte första gången man hör lärare säga att tiden inte räcker till i skolans värld. De flesta lärare som jag träffat i skolans miljö påpekar ofta det här problemet. Nu när skolan förändrats och man som lärare måste arbeta mycket mer med elevernas individuella utveckling, så tar det ännu längre tid. Som lärarna var inne på, försöker de ge alla elever feedback och tid i övrigt, kring frågor om idrottsämnet. Det är dock svårt för de intervjuade lärarna att hinna med varje elev jämt och ständigt om klassen består av 25 elever och lektionen är 50 till 60 minuter lång. Det blir en svår uppgift att klara av. Samtidigt ska idrottsämnet som sådant avspegla sig i den tid och det samhället vi lever i nu för tiden och då är det tyvärr bara att acceptera rådande omständigheter. Det som möjligtvis hade kunnat underlätta tidsaspekt i idrottsämnet hade varit att två lärare ledde undervisningen tillsammans för dessa 25 elever för att hinna med, så många som möjligt. Det kan då uppstå andra problem som samarbetet mellan lärarna vid en sådan utformning i ledandet av undervisningen, men det hade ändå varit av vinst eftersom mer tid hade kunnat läggas på varje enskild elev. Detta resultat är likt, problematiken om att inte tiden räcker till för lärare i skolan är något som det talas om ofta. I och med att samhället förändras, så måste idrottsämnet också göra det. I och med att samhället blivit mer individualiserat så måste idrottslärarna följa denna samhällsram. Det gör att processen med att jobba individuellt med varje elev tar det mycket tid. Det leder till att idrottsämnet får kämpa för att återspegla det som sker i samhället. Det blir då en viktig sak som dessa idrottslärare missar eftersom att tiden inte har räckt till (Ekberg & Eberth, 2000). 36

41 8.2 Metoddiskussion I valet av undersökningens metod som var en intervjustudie istället för en enkätundersökning, så har det i resultatet och slutsatserna framkommit att de svar som gavs i samband med intervjuerna varit djupare än vad de hade blivit vid genomförandet av en enkätundersökning, vilket var det som söktes (Trost, 2010). Styrkan i en enkätundersökning i jämförelsen med en intervjustudie är att fler att svaret och det hade varit enklare att ge ett svar på hur åsikter är bland lärare om individualisering (Johansson & Svedner, 2006). I valet av en strukturerad intervju med fasta frågeområden och fasta svar, där öppna svarsalternativ fanns, så konstateras det att svaren blev väldigt öppna i och med att frågorna som var ställda på ett öppet sätt ledde till förklaringarna från de som blev intervjuade svarade med stora och öppna svar (Johansson & Svedner, 2006). Ett alternativ kunde varit och förklara olika begrepp djupare för de intervjuade lärarna vad innebörden skulle varit för olika ord i denna undersökning. Sen kanske svaren hade blivit desamma från lärarna ändå, för det vet man aldrig. Att trots allt bara fyra personer har intervjuats innebär att det är lite för få personer för att veta vad den allmänna åsikten är bland lärare i kommunen som undersökningen gjordes i och även i Sverige. Ett alternativ för att få en diskussion om ämnet hade varit att använda sig av gruppintervjuer istället för enskilda intervjuer. Då de intervjuade fått argumentera mer för sina åsikter hur de gör eller inte gör. Problemet med ett tillvägagångssätt på detta sätt är att det troligtvis är svårare att få lärare att ställa upp på ett sådant intervjutillfälle och det är svårare att planera in en tid som passar alla och risken finns att ingen säger någonting. Dessa tre argument var orsakerna till att valet föll på individuella intervjuer och denna typ av intervjuer gav undersökningen de djupare svaren som söktes och därför var det ändå rätt val (Trost, 2010). 37

42 Fortsatt forskning Denna studie ska ses som något en blivande som så väl färdig idrottslärare kan läsa och få en bild av individualisering i skolans miljö och framförallt i ämnet idrott och hälsa. Folk kommer även få en bild av hur arbetet med individualisering kan se ut på olika skolor. I studien finns det mer etablerad forskning som bekräftar vikten av en individualisering. Eftersom det är lärare som delgivit sina tankar kring detta ämne, så bör den intressera andra lärare också. Förslag på att bygga vidare på den redan påbörjade forskningen som gjorts här, är att göra samma studie, men i en större skala för att få fler svar, eftersom att resultaten kan komma att skilja sig då. Ett annat alternativ hade varit att justera syfte och frågeställningar och applicera en kvantitativ metod istället för en kvalitativ. Ett annat alternativ hade varit att se på vilket sätt elever ser på individualisering i skolan och se om deras åsikter hänger ihop med lärarnas. 38

43 Referenser Tryckta källor Annerstedt, C. Peitersen, B. Ronholt, H. (2001) Idrottsundervisning, Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare AB Annerstedt. C (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare AB Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg. Daidalos AB. Brinkmann, B. Kvale, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Ekberg, J-E. Erberth. B. (2000) Fysisk bildningar. Lund Engström, L M. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: Stockholms universitets förlag Evans. J, Kirk. D, Tinning. R (1993). Learning to teach physical education. Sydney: Prentice Hall. Fagrell, B. (2002). Genus historien om manligt och kvinnligt. I Engström, L., & Redelius, K (red.). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter & Plate, Johan. Idrottspsykologi (2003). Kap 5. Natur & Kultur. Stockholm Hedlin, M. (2010) Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhet. Växjö: Linneuniversitetet Hirdman, Y. (2003) Genus om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Hirdman, Y. (2004) Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning i Carlsson Wetterberg, C. & Jansdotter, A. (red.). Genushistoria: en historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur AB Imsen, G (1999). Lärarens värld: Introduktion till allmän didaktik. Malmö: Studentlitteratur Johansson, B. Svedner, P-O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Larsson, H. Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje. Stockholm Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning Stockholm: Carlsson bokförlag Skolverket (2010). På pojkarnas planhalva: ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolverket Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Västerås: Edita 39

44 Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan Allmän del. Skolöverstyrelsens skriftserie 60. Stockholm: SÖ-förlaget. Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget. Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Zell, S. (2003). Feedback och kommunikation mellan tränare och aktiva i Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning 2003, red. Patriksson, G. Lund: SVEBIS Årsbok Österlind. E (1998). Disciplinering via frihet. Uppsala: Uppsala Universitet Internetkällor Fagrell B, Larsson H, Redelius K. ( ) Kön-Idrott-Skola. Lindgren K. ( ) Nivågruppering åter på banan. Malmström B. ( ) Könsroller kan förstärkas i skolan. Västergötlands fotbollsförbund. (2014) Tävlingsbestämmelser ungdom spx 40

45 Bilagor Bilaga 1 - Brev till intervjupersoner Hej! Mitt namn är Erik Lövgren och jag studerar på lärarprogrammet vid Karlstads universitet med inriktning på ämnet Idrott & Hälsa. Jag är kommit till punkten i min utbildning då jag ska skriva mitt examensarbete. Det kommer handla om hur lärare på högstadiet individualiserar sin idrottsundervisning. Jag undrar om du som lärare på en högstadieskola i Trollhättans kommun är intresserad av att delta i mitt arbete. För att få svar på mina frågor kommer en intervjustudie genomföras. Att ställa upp på intervjun är frivilligt och vill man hoppa över en fråga eller avbryta intervjun så är det okej. Jag räknar med att intervjuer kommer ta minuter. De som väljer att ställa upp intervjun kommer vara garantera konfidentialitet och anonymitet under hela forskningsprocessen och när resultatet presenteras vid Karlstads universitet i samband med opponeringen. Med vänliga hälsningar Erik Lövgren Mina kontaktuppgifter: erikloovgren@gmail.com Min handledares kontaktuppgifter: christian.augustsson@kau.se Karlstads universitet Idrottsvetenskap Universitetsgatan 1, Karlstad 41