STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT BAND MITTELUNGEN DER FORSTLICHEN FORSCHUNGSANST AL T SCHWEDENS Bd. 8 REPORTS OF THE FOREST RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN V. s BULLETIN DE L'INSTITUT DE RECHERCHES FORESTIERES DE SUEDE Tme 8 STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT, STOCKHOLM 1 (i distributin)

2 Innehå: Band 8 : r LUNDGREN, NILs ch SuNDBERG, ULF: Tekniska ch fysigiska studier a v maskinbarkning Technica and physigica studies n mechanica barking.. 8: EKLUNDH EHRENBERG, CARIN: Uber Entwickungsanmaien in Kreuzungsnachkmmenschaften bei Pinus sivestris L... Abnrma krsningsavkmmr hs ta : Russ, EINAR: Om höstpantering av ta ch gran.... Resuts f Autumn Panting Pine and Spruce : INGESTAD, TORSTEN: studies n Manganese Deficiency in a Frest Stand.... studier över manganbrist i ett skgsträdsbestånd :s GusTAFssN, ÅKE and SIMAK, MILAN:. Effect f X- and y-rays n Cnifer Seed.... Röntgen- ch gammastråningens inverkan på barrträdsfrö Appendix.... 8: RENNERFELT, ERIK: Träskyddskmmittens fät- ch rötkammarförsök med ika träimpregneringsmedel Redgörese nr IV.... The wd preservatin cmmittee's fied and rt-ebarnber experiments with wd preservatives. Reprt N. IV.... Figurer ch Tabeer - Figures and Tabes _: BRAMMANIS, LE: Bidrag ti kännedmen m för skgen skadiga badhrningar i Sverige. III. Brunbrren, Serica brunnea L..... Beiträge zur Kenntnis der frstschädichen Lameicrnien Schwedens. III. Der rtbraune Laubkäfer. Serica brunnea L. 8 : 8 CALLIN, GEORG ch HANSSON, JAN-ERIK : Pantering av ta ch gran. En jämförande arbetsstudie av manuea metder Panting f pine and spruce. Camparing studies f manua methds.... Arbetsinstruktin för pantering med SFI-hacka.... Sid. r- - I-I I-I sr-ss I-I 1-0 I-1 r8r9 0- I IS

3 Band 8 : 9 LEKANDER, BERTIL: Der dppeäugige Fichtenbastkäfer. Pygraphus pigraphus L. Ein Beitrag zur Kenntnis seiner Mrphgie, Anatmie, Bigie und Bekämpfung.... Dubbeögade bastbrren. Pygraphus pigraphus L. Ett bidrag ti kännedmen m dess mrfgi, anatmi, bigi ch bekämpning.... 8: r MLIN, NrLs ch RENNERFELT, ERIK: Hnungsskivingen, Armiaria meea (Vah) Que., sm parasit på barrträd... The Hney Mushrm, Armiaria meea (Vah) Que., as parasite n sftwds : r r FE TRIN I, SvEN: De två ädsta svenska taprveniensförsöken Die zwei ätesten Kiefernprvenienz-Versuche in Schweden.. Sid. I-II II-I I-

4 Tekniska ch fysigiska studier. av maskinbarkning Technica and physigica studies n mechanica barking av NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 8. NR

5 INN EHALLSFÖRTECKNING Sid. Inedning I. studerade arbeten ch persner samt använda metder II. Studier under ppet av rdinarie arbetsdagar... r. Några uppgifter beträffande studiernas utförande Resutat a) Pusfrekvens under arbete... 9 b) Krppstemperatur under arbete c) Svettningsintensitet... d) Fysisk arbetsförmåga före ch efter skiftet III. standardiserade barkningsstudier i Näsåker ch Bckhammar r. Försöken med virke i 8, ch m ängd i Näsåker Försöken med virke i, chm-ängd i Bckhammar... a) studier över den fysigiska beastningen på mttagarsidan vid ika matningshastigheter ch aväggning av virke ti ika höjd... b) Jämförande studier över uppäggning i kssagd ch ströagd väta efter barkning c) Studier av vissa möjigheter för underättande av päruarens arbete IV. Några studier under spntant förekmmande arbetsförhåanden vid barkning av m virke V. Runing av virke VI. Sammanfattning ch diskussin I. Några synpunkter på de fysiska arbetskraven Sammanfattning av undersökningens resutat... r a) studier under ppet av rdinarie arbetsdagar b) standardiserade barkningsundersökningar Diskussin av resutaten ch av möjiga åtgärder för ratinaisering av arbetet Anförd itteratur Summary and discussin

6 Inedning Den föreiggande rapprten behandar en serie studier av arbetseffektivitet ch arbetstyngd vid maskinbarkning, vid vika en systematisk variatin skett av ett ferta faktrer sm virkets ängd ch grvek, maskinens matningshastighet, arbetsagets strek ch sammansättning samt arbetspatsens panering med hänsyn ti virkets uppäggning etc. Anedningen ti att man i det föreiggande faet ansåg det vara önskvärt att kmbinera tekniska arbetsstudier ch fysigiska mätningar var, att barkningsmaskinerna tekni$kt sett numera börjar bi så effektiva, att den fysiska ansträngningen för arbetsaget kan förväntas vara en begränsande faktr, då det gäer prduktinshastigheten. Undersökningarna utfördes av Statens skgsfrskningsinstituts avdening för arbetsära ch Industrifysigiska avdeningen vid GCI. I studierna ämnades värdefu medverkan av persna från Frskningsstiftesen SDA ch Kung. Dmänstyreisens tekniska avdening. Studierna genmfördes i mars ch apri 19, des i Ångermanand ch Jämtand, des i Västmanand. Huvuddeen av undersökningarna möjiggjrdes av att Svanö AB ch skinnskattebergs revir väviigt städe barkningsmaskiner ch persna ti förfgande. Härför samt för at övrigt stöd, sm ämnades, uttaas ett varmt tack, sm särskit riktas ti skgschefen J nas B berg ch jägmästaren Ernst Bager i Svanö AB samt dåvarande revirförvataren, jägmästare Gösta Lundqvist, jägmästare B Hamsten ch krnjägare Sigvard Jnssn, skinnskattebergs revir.

7 I. Studerade arbeten ch persner samt använda metder Samtiga bservatiner gäde arbete med barkningsmaskinen Cambi typ T (se fig. I). I de ika studierna km sammanagt sex maskiner ti användning. Barkningsmaskinen, sm väger 1, tn, var i samtiga fa mnterad på bakänden av en traktr av typen BM, varifrån erfrderig effekt för barkningsmaskinen (ca 0 hk) överföres. Barkningsmaskinen är av s. k. hårtrtyp, varmed förstås att stckarna på ängden matas genm en med barkningsrgan utrustad rterande ring. Genm utbyte av vissa kuggdrev kan tre ika matningshastigheter erhåas; vid nrmat varvta på traktrmtrn igger dessa matningshastigheter mean 0 ch mfminut. Genm variatin av traktrmtrns varvta kan därutöver såvä ångsammare sm snabbare matning erhåas. På maskinens inmatningssida finnes hydrauiskt manövrerade yftarmar, ti vika virket för hand ruas fram. Genm en impus från ett av maskinskötaren manövrerat handtag yfts stcken upp ch pressas emt en piggvas sm driver fram stcken ti tre matarvasar. Dessa för sedan stcken in genm hårtrn efter viken ytterigare tre matarvasar finnes. Efter passagen matas stcken ut på ett utmatningsbrd, där den tas m hand av särskit manskap (en eer två man). Berende på ängden av det virke, sm ska barkas, finnes särskida yftarmar ch utmatningsbrd. De smärre avvikeser, sm förekm mean ika maskiner, kmmer nedan att anges under resp. avsnitt beträffande resutaten. Undersökningarna bestd av frtöpande iakttageser under ppet av rdinarie arbetsdagar. Dessutm gjrdes en serie mätningar under standardiserade förhåanden, i vika man varierade en faktr i taget, medan övriga faktrer i möjigaste mån hös knstanta. studier gjrdes även över barkning av m virke under spntant förekmmande arbetsförhåanden, varjämte en serie mätningar gjrdes i ett mdeförsök med runing av virke. Studierna under ppet av hea arbetsdagar utfördes på sammanagt fyra patser, nämigen Stugusjön ch Bispfrs i Nrrand samt Färna ch Bckhammar i Västmanand. Orsaken ti att man på detta sätt vade ika patser var b. a., att man vie studera arbete såvä med faande virkesängder (Nrrand) sm standardängder (meersta Sverige). Vidare varierade arbetsrganisatinen ch arbetsagets sammansättning etc. på de ika patserna, någt sm nedan närmare kmmer att beskrivas.

8 MASKINBARKNINGSSTUDIER Fig. r. situatinsbid över arbetsfysigisk studie vid barkning med Cambi transprtaba barkningsmaskin. Fåruare ch maskinskötare i arbete. Näsåker. Ft: S. Brunde. View f the wrk physigica study during the debarking with the Cambi transprtabe debarking machine. Operatr and ader at wrk. studierna under standardiserade förhåanden skedde des på ett sjöavägg i närheten av Näsåker i Ångermanand, des på ett avägg vid väg i Bckhammar. De variatiner, sm man i dessa studier genmförde, gäde föjande faktrer: I) Matningshastigheten hs maskinen. ) Virkets ängd ch diameter. ) Virkets uppäggning med avseende på höjd ch avstånd från maskinen des på inmatnings-, des på utmatningssidan. I samband härmed gjrdes även några separata studier av runingsarbete. ) Antaet persner i arbetsaget ( resp. man). Sammanagt 19 persner studerades. Deras persniga data med avseende på åder, ängd, vikt ch fysisk arbetskapacitet framgår av tabe I, vari även anges viken typ av studier vederbörande detg i. Det kan anmärkas, att de i tabeen angivna yrkesbeteckningarna»påruare»,»maskinskötare» ch»mttagare» gäer resp. syssesättningar vid barkningsmaskinen. Samtiga besatt viss vana ifråga m arbete vid barkningsmaskiner ehuru givetvis I- Medd. från statens skgsfrskningsinstitut. Band 8: I.

9 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG Tabe 1. Data betr. studerade persner. Tabe r. Persna data n the subjects. Pats Pace Pusfrekvens å cykeergmeter Typ av Persn Åder Längd Vikt Huvudsakig Puse rates n the undernr år cm kg syssesättning bicyce ergmeter sökning1 Subject Age iii Height Weight n. Main wrk* years cm kg Type f 1900 rz experiment1 kp%. kp% kp%. m1n m1n m1n Näsåker I Mttagare 0 r8 8, II!8 I, )) Maskinskötare r8,,0 II!0 I, Z >) Fåruare r8 1, IZO I I, Z >) Huggare z r8,0!0 I I, Z Bckhammar Fåruare I8 Z, - IZ I,, )) )) >) Stugusjön )) >) )) Bispfrs )) >) Färna )) )) )) Maskinskötare 9 I,9 Mttagare I8, 8 Mttagare 9 I8 I, 9 Maskinskötare I,I IO Mttagare I I 9,I II Fåruare I8 9,0 I Huggare I8 88, I Maskinskötare 0 I9 z,9 Mttagare I Z,O I Fåruare I, I Maskinskötare I8 9z, I Mttagare I9,8 I8 Mttagare II I, I9 Fåruare z ca I0 I, - I -! - I I I0 9 I0 IZ II I I0 - I - I I I 0 - II - I8 - IZ - I8 I,, I,, I,, I, I, I, I I I, I I, I, I I, I I, I0 I, I0 I, 1 I - Prv på fysisk arbetskapacitet. Test n physica wrking capacity. - studierunder standardiserade arbetsförhåanden. Studies during standardized wrking cnditins. - Studier under rdinarie arbetsdagar. studies during rdinary wrkdays. * Mttagare unader Maskinskötare rachine peratr Fåruare!ader Huggare cutter i växande grad, viket är het naturigt med tanke på att det här rör sig m en ganska ny frm av skgsarbete. De undersökningsmetder, sm tiämpades, utgjrdes å ena sidan av tidsstudier, å andra sidan av bservatiner över den fysigiska arbetsbeastningen genm mätningar av krppens syreupptagning samt pusfrekvens, krppstemperatur ch svettningsintensitet. Mätningar av syreupptagningen km ti användning vid de under standardiserade betingeser utförda studierna. Bestämningarna skedde med Dugas' säckmetd på sedvanigt sätt. V ederbörande arbetade härvid genmgående en tid av a minuter, innan uppsamingen av utandningsuft påbörjades. Denna förarbetstid tjänade det syftet, att försökspersnens syreupptagning skue hinna stäa in sig på en nivå, sm mtsvarade energimsättningsintensiteten i muskerna ch sm såunda gav ett uttryck för den energetiska arbetsbeastningen. Detta är sjävfaet nödvändigt i fa

10 MASKINBARKNINGSSTUDIER såsm detta, då man använder sig av syreupptagningen för jämföreser i fråga m den energetiska arbetseknmien. Å andra sidan måste påpekas, att de studerade arbetsmmenten vid barkningsmaskinen under det rdinarie yrkesarbetet fta kan vara krtare ch att S)"eupptagningen då inte atid hinner nå upp ti den nämnda nivån. Den effekt, sm detta har på den fysigiska arbetsbeastningen i praktiken, ska nedan. närmare diskuteras under rubriken»resutat : pusfrekvens under arbete» (sid: 9-0). Samtiga mätningar av syreupptagningen gjrdes under ppet av ett anta het avsutade arbetscykar, varvid man genmgående begagnade den tidpunkt, då resp. stckars bakända passerade de sista matningsvasarna, sm gräns mean cykarna. Mätningar av pusfrekvens, rektatemperatur (temperaturen i ändtarmen) ch svettningsintensitet km ti användning i de studier, sm gjrdes under ppet av rdinarie arbetsdagar. Pusfrekvensen bestämdes genm mätning av tiden för r pussag vid mycket krta avbrtt i arbetet, utm i de fa, då det var möjigt att räkna pusen under pågående arbete. Krppstemperaturen mättes med hjäp av kaibrerade febertermmetrar i samband med avbrtt i arbetet av för mätningen nödvändig tidsängd. Svettningsintensiteten sutigen beräknades genm bestämning av förändringen i krppsvikt under dagen, med krrektin för vikten av föda ch dryck samt urin. Samtiga detagande persner underkastades även en prövning av den fysiska arbetskapaciteten med hjäp av pusmätningar under arbete på cykeergmeter i frm av två knsekutiva -minutersperider med brmsarbeten på ch 900 eer g ch I 00 kpmfmin. I vissa fa utfördes sådana arbetsprv såvä medebart före arbetsskiftets början sm genast efter dess sut. Avsikten härmed var, att man önskade få en uppfattning m, huruvida arbetet under dagen varit så tungt, att en funktinsförsämring uppstått, yttrande sig i en förhöjd arbetspusnivå. II. Studier under ppet av rdinarie arbetsdagar De undersökningar, sm utfördes under ppet av hea rdinarie arbetsdagar, skedde med syftet att ge en bid av hur arbetstidsfördening ch fysisk beastning på ika medemmar av arbetsaget förhö sig vid spntana arbetsförhåanden under skiftande betingeser med avseende på virkesängd, sammansättning på arbetsaget, kimatförhåanden etc. Det insamade materiaet kan trts sitt tämigen stra mfång inte göra anspråk på att iustrera den separata inverkan av sådana yttre variaber. Emeertid ger stu-

11 8 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG dierna en uppfattning m de gränser, inm vika den fysiska beastningen vid nuvarande arbetsrganisatin etc. kan. tänkas variera. Detta får t. v. anses vara tiräckigt ur praktisk synpunkt, då såvä barkningsmaskiner sm arbetsrganisatinen kring dessa f. n. befinner sig under rask utvecking. I. Några uppgifter beträffande studiernas utförande Sammanagt studerades 1 persner, fördeade på påruare, maskinskötare ch mttagare. Samtiga bserverades under två hea arbetsdagar. Undersökningarna utfördes des i Stugusjön ch Bispfrs, des i Färna ch Bckhammar. På de båda förra patserna barkades virke i faande ängder, på de två senare patserna -metersvirke. På samtiga patser åg det barkade virket på underag i kssagda vätr ch pacerades på samma sätt efter bearbetningen i barkningsmaskinen. I Stugusjön ch Bispfrs varierade väthöjden mean ca r ch I 1/ m för det barkade virke hugget i ångängder. Höjden på vätrna med barkat virke var betydigt ägre, i det att den varierade mean ca 1 / ch / m. I Färna ch Bckhammar var väthöjden för det barkade m-virket ca r 1 / m ch någt ägre för det hebarkade. Beträffande arbetets rganisatin på de ika patserna kan i övrigt nämnas, att man i Stugusjön ch Bispfrs arbetade med tremannaag ch i Färna ch Bckhammar med fyramannaag. I det förra faet utgjrdes aget :av en påruare, en maskinskötare ch en mttagare, medan i det senare faet två mttagare ingick i aget. Av dessa tg den ene emt virket ch pacerade det på vätan, där den andre finjusterade dess äge. De båda mttagarna bytte vanigen av varandra varje gång barkningsmaskinen fyttades, d. v. s. ungefär var tinde minut. Beträffande vädereksförhåandena under de ika bservatinsdagarna kan fö j ande anmärkas : Stugusjön: 1..: Temperatur tämigen knstant i närheten av - I0 C. Lätt snöfa ch måttig båst större deen av dagen...: Temperatur ungefär sm van. Kart väder, tämigen ugnt. Bispfrs:..: Temperatur k. -, k. I + ch k. I9 + C. Omväxande kart ch muet. Regnskurar, måttig båst...: Temperatur k. -, k. I + I I ch k. I9 - I C. Kart ch ugnt.

12 8: I MASKINBARKNINGSSTUDIER 9 Färna: ch + IOO c. Kart ch tämigen ugnt. - : Temperatur varierande mean ca + ch + I c. Kart ch tämigen ugnt.. : Temperatur varierande mean ca +s Bckhammar: - : Temperatur ej uppmätt men kan uppskattas ha varierat kring: ca + I0 C. Omväxande kart ch muet, tämigen ugnt. - : Temperatur varierande mkring + I0 C. Muet, tämigen ugnt.. Resutat a) Pusfrekvens under arbete Resutaten betr. pusfrekvensen hs påruare, maskinskötare ch mttagare vid ika arbetsmment har sammanfattats i tabe -. Sm synes har resutaten angivits från vardera av de båda å varje försökspersn studerade dagarna. Vidare framgår, att tabeerna upptar såvä de uppmätta pusfrekvenserna sm de ti»standardarbetarnivå» mräknade värdena. Denna mräkning har skett med hjäp av en mdifikatin av ett tidigare av ÅsTRAND ch RYHMING (19) beskrivet nmgram. Beträffande detajer i tivägagångssättet hänvisas ti Industrifysigiska avdeningens rapprt över gasverksarbete (OLsON ch LuNDGREN 198). Det kan här anmärkas, att»standardarbetarnivån» hänför sig ti en persn med en maxima syre -upptagningsförmåga av ca /min. Innan en genmgång göres av resutaten av pusmätningarna, ska definitiner ges av de ika i tabe - angivna arbetsmmenten. Påruare: Påruning av stck: Vid barkning av stckar i faande ängder ruades stcken med hjäp av en skaftförsedd pik från vätan in på den nedfäda inmatararmen, medan däremt påruningen av -metersstckar praktiskt taget utesutande skedde med händerna utan hjäp av piken. I det första faet var arbetsstäningen stående ch i det senare sm rege huksittande eer knästående. Brtruning av stck: Arbetet bestd i brtruning av stckar, vika på grund av för str diameter icke kunde barkas. stckarna ruades sm rege - meter brt från maskinen. Såvä runing med pik sm enbart handruning förekm. Påskjutning av stck: Stckar, sm på grund av snedvuxenhet eer dy. visade tendens att fastna i maskinen eer sm ej greps av inmatarvasarna, sköts för hand in i maskinen. Då stcken hunnit så ångt in, att den ej kunde nås med händerna, skedde påskjutningen med hjäp av piken.

13 IO NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG Tabe. Pusfrekvensen hs päruare vid ika arbetsmment*. Tabe. Puse rates f the aders during varius wrk peratins. Lsshuggning Påruning Brtruning Påskjutning av stck Persn av stck av stck av stck med yxa Pats nr Datum Ring n f Ring away I,ading Lasening Pace Subject Date the gs the gs the gs the gs n. with axe Stugusjön II Bispfrs 1 Färna 19 I I I I z II8 IIZ 10 IZ ZI (z) (r) IZ8 IOZ 9 II 10 IZ II8 Z () () (z) 8s- 8z- IOO- 9- IZO- IJ- IZO II IZZ II 10 IZ IIZ II. () Z () II IZ Z (1) 9Z I 9 II IZ 18 1 (1) (z) 10- III- 1- ISI I 1 IIZ (s) Bck- 1 1 hammar IZ II 1 II8 () (z) I II- I IZI Medeta ch tta II variatinsbredd II1 11 IIZ, IZ,1 IZ0, 8s- 8z- IOO IZO- IJ- Mean and tta range IZI IZ Lsshuggning av stck med yxa: Arbetet innebar sshuggning av stckar, sm endera frusit ihp med varandra eer med marken. I enstaka fa kunde * Värdena i varje ruta anger: medeta, anta bservatiner ch variatinsbredd. The figures in each square are: Mean, number f bservatins and range.

14 8: I MASKINBARKNINGSSTUDIER II 1 = uppmätta värden. = värden mräknade ti»standardarbetarnivå». 1 = bserved vanes. z =vanes revised t the "standard wrker eve". Lss- Lss- Upp- Passning spettning spettning tagning Skyffing Skyffing av Körning av stck av strön av strön av bark av snö matararm av traktr Prying Prying Lifting Shuffing Shuffing Cntring Driving the gs the base the base f bark f snw the feeding the tractr se gs se gs arm I z I z I z I z I z I z I z IIZ II IZ IZ8 () (z) 10- IIO- IZ IZ8 ns IZI II II8 IIZ 11 (r) () III- 11- II II8 1 r 1! (9) (r) rzs- 11- rz rsz II rs () Z I 8 11, 18 II IZ (z) (z) (r) II- I IZ 10 r8 IZZ 1 IZ II (z) IZO- rs- 1 II8 11 IZ () 1- II8- r s IZ IIZI II1 rz rz1 rz1 II81 11 r,s II1 rsi II1 IZ IZ IIO- II- II8- III _:_ II- rz rsz II8 IZI IZ IZ 10 r8 1 1 IZZ 1 det förekmma, att några yxhugg måste riktas mt en stck, sm fastnat i maskinen ch därefter sågats av. Lsspettning av stck, resp. strön: I vissa fa skedde sstagningen av fastfrusna stckar eer strön med hjäp av järnspett.

15 Tabe Pusfrekvensen hs maskinskötare vid ika arbetsmment. 1 =uppmätta värden. =värden mräknade ti»standardarbetarnivå>> Tabe Puse rates f the rnachine peratars during varius wrk peratins. 1 = bserved vanes. z = vanes revised t the "standard wrker eve'' Ned- Åtdrag- Avsåg- Lss- Pådrag- Brt- dragning Körning ning av ning av huggning n in g dragning av stck Skyffing Skyffing Persn av but på fastnad av stck Da- av stck av stck Pats från väta av snö av bark nr traktr matararm stck med yxa tum Dragging Dragging Dragging Shuffing Shuffing Pace Subject Date n f away Driving Screwing Sawing ff dwn gs f snw f bark Lasening n. the gs the gs the tractr the feeding f fastened f the gs frm the arm bt gs with axe g pie Stugusjön Bispfrs g 1 Färna 1 Z ZZ z. Z Z z z z z z z z z z IIZ g (r g) (r) (r) g s- S rzr g rzr r rss rz (S) (z) (z) () (r) g- S SS- rs- Sg- 10 II g r g g z 1 rs II g IZ 1 Ig () () (r) g- g- IZ r r IOZ rzs r 1 Ig () (r) () Sg- S- rzs,---- rzz- IZZ r IOZ g IZO g, r (g) () (r) (z) (z) SS- g- g gr- TOO rzs I g IZ 100 IIZ 10 II g r g 1 IZr Ig (z s) (z) (z) g z- rr- rs- IIS- 10- IS- IZO 1 rzs 1Z g z 1S S Sr (S) () (r) Sz- JS- rzs- IIZ- Bck- IZ IIZ 10 harrnar Sg S r g 10 ss ss (r) (z) () S- JS- IZS IZ III 10 g g z iSi,1 g 1101 g1 S IZI 100 1SI IZ IIJ,111Ig Medeta ch tta varia tians bredd - 1- g- 10- S,-- S- 10- Sg gr- r- Mean and tta range rzs rg gz 1 rs rss H (';) z H ' (/J ;u :< ' c z u 0 :::0 tr1 z () p-' c ' 'rj (/J c z u td tr1 :::0 0 tj

16 MASKINBARKNINGSSTUDIER 1 Upptagning av strön: Arbetet innebar uppyftning av sstagna strön samt runing eer bärning av desamma ti inmatararmen. Skyffing av bark: Då en väta var färdigbarkad, utspreds barkhögen över vätpatsen med användande av en s. k. cementskyffel Skyffing av snö: Arbetet utfördes med hjäp av cementskyffel Passning av ma.tararm: Vid förfyttning av barkningsmaskinen utefter vätan måste matararmarnas stöd uppfäas, varefter man på vardera sidan hö matararmarna uppyfta under förfyttningen. Det sistnämnda mmentet förekm endast vid barkning av stckar i faande ängder, då ånga matararmar användes. Körning av traktr: Detta arbete avser des körningen av traktrn utefter vätan, des körning vid hpsaming -av bark med hjäp av traktrns astskpa. M askinskötare: Pådragning av stck: Med hjäp av en pik drgs den framruade stcken in på yftarmarna, sm genm hydrauisk manövrering yfte upp stcken så att den km att igga an mt den överiggande timgasfrmade matarvasen. Denna matade i rege fram stcken in i de tre i maskinöppningen beägna matarvasarna. Då den överiggande matarvasen understundm sirade, fick maskinskötaren med sin pik dra in stcken i de tre matarvasarna B rtdragning av st c k: Se påruare. Neddragning av stck från väta: Med hjäp av piken var i vissa fa maskinskötaren påruaren behjäpig vid stckarnas nedruning. Körning av traktr: Se påruare. Atdragning av but på matarann: Justeringsarbete utfört med skiftnycke.. Avsågning av fastnad stck: Stckar sm fastnade i barkningsverktygen sågades av med hjäp av timmersvans. Skyffing av snö: Se påruare. Skyffing av bark: Se påruare. Lsshuggning av stck: Se påruare. Mttagare: M attagning av stck: Arbetet innebar nedskjutning eer neddragning av den färdigbarkade stcken från mttagarbrdet Vid barkning av stckar i faande ängder utfördes ckså en viss tirättaäggning på den barkade vätan. I *-M edd. från Statens skgsfrskningsinstitut. Band 8: r.

17 Tabe Pusfrekvensen hs mttagare vid ika arbetsmment. 1 = uppmätta värden. = värden mräknade ti»standardarbetarnivå>>. Tabe Puse rates f the unaders during varius wrk peratins. I = bserved vaues. z = vaues revised t the "standard wrker eve!". Tirätta- Utägg- Passning Mttag äggning ni ng av Skyffing Persn ni ng av stck av strön matararm av bark Pats nr Datum av stck Ad justing Laying Cntring Shuffing Pace Subject Date Unading the pied ut the the feeding f bark n. the gs gs base gs arm I z I z I z I z I z II IZ8 II IZ ZI. (z) (z) IDO-!08-!0- n- Stugu- 10! n8 IZ9 sjön O III IZI!09 II !0 () (I) (r) (z) ZZ. 9-! IDO!08 Bispfrs Färna Färna 1 I I8 z. Z Z. Z. II8 IZZ IZZ IZ IZO IZ IZ 10 () (I) () () IDO- 10-!09- II- II8- IZZ-! 18 1!8 1!8 IIZ II 1!8 II II9 IZ 10 () (z) (8) () 8-8-!-!0-9- IDO- II8- IZZ q q! 1 1 Z II IZ IOZ 109 (z r) (z) IDO-! !8 II IZ 10 IIZ IOI!08 (1) (II) 9- IDO IZ8 19!0 II IOI! (1) (8) 8-9Z- Z- - II IZ 9 10!0 II 8 89 (z) (z) 9- IOI- - s- IZO IZ II IZ IZ IIZ I 9 II!0 () (1) () IDO II- IOI- Bck- 1 IZ II8!0 IZO!0 harrnar q IZ IZO!0 (1) (z z) IZO-!0-!0-9-!!0 1 II9 10! Z 89 9!0 IIZ (19) (z) () () 8-8-!- -!- - 8z- 8- Bck- 1 1 II IZ IOO!0 IZ8 1 h ammar 8 IZ JI IOZ I08 II IZO (z) (z8) (z) 88-9Z- Z- - III- II8-19 ZII II IZ Medeta ch t- II IZO!0!0 IZZ IZ9 IDO!0 II I9 ta variatins IDO- - 8z- 8- bredd 19 ZII 10 1! 1 IZ9 1 Z Mean and tta rang e

18 B:z MASKINBARKNIN GSSTUDIER I$ Tirättaäggning av stck: Vid barkning av -metersstckar arbetade två man på maskinens mttagarsida, varav den ene mttg stckarna enigt van ch den andre ade stdckarna tirätta på vätan med användande av en krk. Byte av arbetsuppgifter skedde i rege efter varje fyttning av maskinen. Utäggning av strön: Arbetet bestd i utäggning av strön för den barkade vätan ch utfördes på så sätt att stckarna drgs eer bars ti den pats, där de skue igga. Passning av matararm: Se påruare. Skyffing av bark: Se påruare. Sm synes har i tabe - des angivits medeta, variatinsbredd ch antaet mätningar per arbetsmment för varje persn, des ckså medevärdena för de individuea medetaen samt den ttaa variatinsbredden. Det framgår sm väntat av tabeerna, att variatinen för enskida mätvärden vid varje arbetsmment är tämigen str. Detta är het naturigt med tanke på, att arbetstyngden avsevärt växat med stckens höjd i vätan, svå righeten att få in den i matarvasarna etc. Vidare kan här påpekas, att mätningarna gjrdes i sumpmässig föjd, varför vissa värden mtsvarar början ch andra sutet av ett arbetsmment. De reativt höga maximivärdena såvä hs påruare sm maskinskötare ch mttagare indikerar, att arbetsbeastningen tifäigt kan bi hög, någt sm visar, att arbetet kräver en str fysisk kapacitet, även m vid vissa arbetsmment medebeastningen inte kan anses vara speciet hög. Beträffande påruarna kan anmärkas, att medetaet för pusfrekvensen vid de ika arbetsmmenten huvudsakigen indikerar medetungt-tungt arbete, enigt de a v CHRISTENSEN (r 9 ) angivna nrmerna för arbetsgradering. Vid vissa mment igger värdena i närheten av eer någt över gränsen mean tungt ch mycket tungt arbete. Detta är faet vid påskjutning, sspettning av stck ch skyffing av snö. Beträffande maskinskötarna finner man, att medevärdena vanigen igger på en någt ägre nivå än för påruarna. Huvudparten av bservatinerna faer såunda inm gruppen medetungt arbete. Även här förekmmer emeertid vissa arbetsmment, vika kan kassificeras sm tunga. Detta gäer avsågning av fastnad stck, skyffing av snö ch sshuggning av stck. Resutaten av pusbestämningarna på mttagarna indikerar, att den genmsnittiga arbetstyngden här är tämigen ikartad med den för påruarna. Värdena faer såunda ti str de i gruppen medetungt ch devis även i gruppen tungt arbete. Sm framgår på annat hå i rapprten, igger den syreupptagning, sm

19 I NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG 8: Tabe s. Pusfrekvens vid påruning av stck under ika arbetspass (påruare). Tabe. Puse rates under ring f the gs during different wrk perids f the day (ader). Persn Da- Arbetspass nr tum W r k perids Subject Date n. I II III IV II k k. r.-n. k k n8 n n () () () () ! k k. I k. I.0-I.0 k (9) () () () 9-n k k k k () (1) () (1) II8-I I00-1 k..-9- k k k n (n) (1) (z z) (r) k k k. 1.-q. k II 108 n (z) () (n) () k k k n 109 II () () (r) II 10-1 k k k k II (9) () (9) () 10-1 rn-10 n8-q 10-1 k..-8. k k n9 1!9 (9) (1) (1) n-10 man uppmätte under mera frtvarigt arbete vid barkningsmaskinen, fta någt högre än vad man kan vänta sig med hänsyn ti de här funna pusvärdena. Detta sammanhänger med, att det i praktiken säan rör sig m frtvarigt arbete utan vanigen m tämigen krtvariga arbetsmment, med meaniggande krta viperider eer perider med ägre arbetsintensitet. Under sådana förhåanden hinner pusfrekvens ch syreupptagning fta inte nå upp ti»frtvarighetsnivå», d. v. s. ti värden, sm mtsvarar aerbt arbete.

20 MASKINBARKNINGSSTUDIER Tabe. Pusfrekvens vid pådragning av stck under ika arbetspass (maskinskötare). Tabe. Puserates under dragging n f the gs during varius wrk perids f the day (machine peratr). Persn Arbetspass nr Datum W r k perids Subject Date n. I II III IV g 1 1 I.... kl.1-g. k k II IOg II () (g) () g-1 g-ii 10-1 k k. II.O-1.0 k (g) () () g0-10 1II k..--g.0 k k k II II 1 10 () (1) () (g) g-1 IOg k..-g. k k. 1.--q. k IOg IOg 100 (q) (q) (18) (II) g8-10 8g-10 8g-1 8g-1 k..-g.1 k. g k k g () (I) (g) () 88-g g-ii1 9-II k..10-g. k k : g () (1) (IO) g II k..--g. k k k I g (8) () () () k k k (IO) () (19) -g I -. Dessa resutat utgör en iustratin av det förhåandet, att man vid bedömning av den fysigiska beastningen vid ett muskearbete inte bara har att ta hänsyn ti arbetstyngden ur mekanisk synpunkt utan ckså ti den tidsmässiga fördeningen av arbets- ch viperider. Enigt CHRISTENSEN (I 9 ) kan beastningen på bdmpp ch andningsrgan såunda håas på en någrunda måttig nivå även vid ett mekaniskt sett mycket tungt muskearbete under förutsättning av, att varje arbetsperid göres mycket krtvarig (ca en hav minut), ch att krta pauser eer i varje fa pe-

21 Tabe Pusfrekvens vid mttagning av stck under ika arbetspass (mttagare). Tabe Puse rates whie unading the gs during varius wrk perids f the day (unader)' Persn A r b e tspass nr Datum W r k perids Subject Date n. I II III IV O k k k. q.-r. k. 1.0-IJ.OO 1 U 10 - (1) (8) () k k. II k. r.-r. IOO U II{ (u) (r) (r) k. 8.u-9.0 k. IO.U-1.10 k k II{ 1 U () (r) (9) (r8) r0-r0 r-r k k. r.-r.0 k. r.0-r. k. 1.0-r.0 r 99 1 r0 (1) (r) (r8) () 9r-I0 8-u8 ru k. 9.r-r. k k k. r.-i r09 rr U r8 () (8) () () I0-U r-r r-r r-10 k..r-9.00 k. I0-{-r.00 k. I -r.0 r () () () r0-i8 9-UI 9-10 r8 8. k k k r8 99 (18) () r-r 9-r0 k k. I0.00-r.00 k. q (8) () k..0-9.r k. r k. r.0-i 0 k. r.i-1 0 U8 19 r8 1 () (1) (r) () rr-10 r09-r 1-1 k k k. I.00-r.0 r8 r9 1 () (1) (u) r-r0 r0-r r-1 k k. r.-r.0 k. r - k. 1.I-r r () () () u k k. 9 0-r.00 k. r.0-!{. k. r.r-r. U9 1 1 r () (r) () () u

22 MASKINBARKNINGSSTUDIER r g Tabe 8. Pusfrekvens vid tirättaäggning av stck under ika arbetspass (mttagare). Tabe 8. Puse rates whie adjusting the g pie during varius wrk perids f the day (unader). - Persn Arbetspass nr Datum w r k perids Subject Date n. I II III IV IJ 18 J 8. k. g.i-10.0 k. II.-1.0 k k. IS.J-I- OJ 9J 10 IOI (8) (9) (J) () 9J-II g8-rg k. J.1-g. k k. r.ss-rs (8) () g8-ioj. k. J.s-g.rs k k g JO (19) f8) J- -JS k. J.I-g. k k. q SJ J () () (r) J-90-9J - k k k. 1.0-J.0 k. rs.rs-rs.s - rs 109 OJ (9) () () 100-IIS IOO-II 9J-II8 k..0-g. k. 9-0-!.00 k (J) (8) (J) 10-1 IOJ-10 III-1 k..0-g. k k k Sr SJ 88 IOI () (1) (8) () JS-ss JI-IIS J8-g k..s-g. k k k. rs.r-r. JS () (r) () () J rider med ägre arbetsintensitet inskjutes mean dessa perider av tyngre arbete. De iakttageser, sm i den föreiggande undersökningen gjrts vid maskinbarkning, utgör en parae ti vad man tidigare funnit vid vissa andra yrkesarbeten, nämigen stuveriarbete (JHNsN, LuNDGREN ch BYSTEDT 19) ch distributinsarbete vid bryggerierna (LuNDGREN, BRUNDELL, HANssN ch LINDHOLM 198). De i tabe - angivna resutaten gäer medevärden ch variatinsbredd för samtiga under dagen gjrda bservatiner. Det är emeertid även av intresse att knstatera, huruvida någn förändring i pusnivå inträffade

23 0 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG under ppet av arbetsdagen. För iustratin av detta har i tabe -8 de värden angivits, sm man bserverade under var ch en av de fyra dear av arbetsskiftet, sm begränsas av arbetsdagens början, frukstrasten, unchrasten, eftermiddagens kafferast (i de fa där sådan förekm) ch arbetsdagens sut. Bearbetningen har endast skett vid sådana arbetsmment, där ett någrunda strt anta pusbestämningar utförts. Detta var för päruarna faet vid påruning, för maskinskötarna vid pådragning samt för mttagarna vid mttagning ch tirättaäggning av stck. De i tabe -8 visade resutaten har även sammanstäts i fig.. Det framgår av denna ch tabeerna, att en avsevärd spridning rådde mean ika persners medevärden. Man kan även knstatera, att pusnivån vid dessa arbetsmment, vika utgjrde de dminerande syssesättningarna för resp. persner, igger kart högre vid mttagning ch påruning av stck än vid pådragning ch tirättaäggning. Vidare framgår, att det inte före-. åg några bestämda tendenser ti förändrad pusnivå under dagen, även m värdena för enstaka persner varierade från pass ti pass. Det senare sammanhänger givetvis med ett ferta faktrer, t. ex. variatiner i virkets tyngd. Dessutm bör påpekas, att niedetaet för vissa arbetspass är baserade på tämigen få mätningar. Pusnivån hs en av mttagarna, nämigen persn nr, åg under den ena bservatinsdagen på en påtagigt hög nivå såvä vid mttagning sm tirättaäggning av virket. Detta kan förkaras av att han den dagen var förkyd ch hade feber (se nedan). b) Krppstemperatur under arbete I tabe 9 har en sammanstäning gjrts av samtiga mätningar av rektatemperaturen (temperaturen i ändtarmen) på de studerade persnerna. Sm synes skedde dessa mätningar des på mrgnen före arbetets början (vivärden), des två gånger under dagens pp, nämigen vid sutet av förmiddags- ch eftermiddagspasset ( arbetsvärden). Beträffande viavärdena framgår, att fertaet åg i närheten av. Persn nr var den ende, sm mera markant avvek från denna nivå i det att han under en av dagarna var förkyd ch hade en mrgntemperatur på,9. Även arbetsvärdena var denna dag påtagigt höga hs hnm. Orsaken ti att viavärdena å övriga persner visar någt större spridning än vad man vanigen finner å persner i fuständig via är, att en viss fysisk aktivitet i några av faen förekm före mätningarnas utförande. Arbetsvärdena i tabe 9 visar en str spridning hs aa tre grupperna av arbetare. Värden under ch över 8 förekmmer såunda i samtiga fa. Detta sammanhänger säkerigen med, att arbetsintensiteten under tidsperi-

24 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG Tabe 9 Krppstemperatur hs påruare, maskinskötare ch mttagare under ppet av rdinarie arbetsdagar. Tabe 9. Bdy temperatures f the aders, rnachine peratars and unaders during an rdinary wrkday. Före arbetets Sutet av för- Sutet av eftersn Da- Perbörjan middagspasset middagspasset Arbetare Pats Befre beginning End f End f nr tum wrk mrning perid afternn perid Wrker Pace Sub- Date ject n. c k c k c hr. hr. Fåruare I,ader : Stugusjön II 1.1 p,0 1.1, I.001,9.., - 1., Bispfrs.1.01, , 1.1,8 1 -.,0 I. 8,1 1-0,9 Färna -1-01, ,1 I9 1.1,9 -.10,1-1.0,9 8,0 Bckhammar.0, ,1 I- 8,1 Stugusjön -1.01,0 1.81, 1-11 Variatinsbredd Rang e -1,-,1-1,-8,1-1,9-8, J.IOI, 1.1, ,9-1.,8 Bispfrs , , 1.1 8, -., ,0 1-0, Maskin skötare Färna , ,1 1.1, Machine.10, , peratr Bckhammar -1.01,9 1.1,8 1-11, -.0, 1.00, 1-,8 Variatinsbredd Rang e -1,-,1-1,9-8,1-1,-8, Stugusjön Bispfrs Färna, ,..0,9-1. 8, J.IOI, 1] , II.1 8, ,., ,0 1.0, , , 1.1 8,0.10,8-1.0, Mttagare Färna , ,0 J 1.1,8 Unader.10,0-1.0,8 Bckhammar -1.01,1 1.91, 1-11,8.0,9* ,* 1-8,* Bckhammar , 1.11,8 1-11,9 -.., 1.00, 1-, Variatinsbredd -1,-,1-1,8-8,0-1,9-8; Rang e * Värdena mtsvarar ej nrmaa förhåanden, emedan vederbörande var förkyd. The vaues d nt earrespnd t nrma cnditin since, the subject had a cd.

25 ., * " " a,. "',. " [ td p. "" Rusfrakvans Pu/.se R af e. fp nr,.su'!',c_ n, i * x - "- -, ' _,_ Påruninq Ri Ii nr;> n ff ha qs fp nr 9 x -"- 1 + _,_ 1 _,_ Pådraqnint:? Drac;><;(int;> n f fhe.!r;> x fpnr10t -r- 1 madav bytanz O -r- 18 wifh D -n- he/fy!i D B MHac:;>ninq Un/adin + fp nr 1 _,_ 18 D _,_ f),. _,_ 8 Tirättaäc:;>qnin<;> Acjusfin<;> fha fr;> picz 0 0 I ][ ][ N I ][ ][ ][ I ][ ]I ][ I ][ ][ 'i[ Arbdspass nr, W""'k perid n. Fig.. Pusnivåns dagsvariatin vid huvudarbetsmmenten. Variatin in the puse during the curse f the day under the main wrk peratins....?.' Puefr.kvans Pus1 Rsfa!<' 10 s:: U z t;d > :::0 z 100 z c;j U U >- c t:1 H tti :::0 tv 1-1

26 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG Tabe x. Genmsnittig svettningsintensitet under arbetsdagen. Tabe 10. Average sweating rates during the wrk day. Svettningsintensitet mftim. Sweating Rate, mfhr. Persn Arbetare Pats nr Datum Wrker Pace Suhject Date Under hea Under verkig n. skiftet arbetstid During the whe During the actua wrkday wrktime Stugusjön II, , Maskins kö- Bispfrs 1. 18,,1 tar e 18, Maehin e Färna ,9 peratr 8, 89, Bckhammar + 91,1 108,9. 8 m= 11 Medeta ch variatinsbredd m= 10 Mean and range (-9) (-9) Stugusjön II Fåruare Bispfrs 1 I,ader Färna 19 Bckhammar.- 18,0 0,8, 1,8-188,. + 1,0 00, + 1,0 1,, 81, m= 1 Medeta ch variatinsbredd m= 1 Mean and mnge (-) (8-1) Stugusjön O Bispfrs 1 Mttagare Färna 1 Unader Bckhammar ,.- 18, 1,8.,0 1, ,8-18, , , 08,1 80, + 0, 1,8-1, 19, ,9 1, 19,8 Medeta ch variatinsbredd m= 19 m= Mean and ]:"ange (1-) (19-0) suta, att arbete med barkningsma,skiner smmartid kan innebära en icke het väsentig extra värmebeastning i ikhet med vad man t. ex. tidigare funnit vid pantsättning i skgen (LUNDGREN, HANssN, LINDHOLM ch CALLIN 19).

27 MASKINBARKNINGSSTUDIER den närmast före mätningarna varit ika. B. a. är detta tydigt ifråga m värdena vid eftermiddagspassets sut från Stugusjön, i det att aa tre arbetarna där hade betydigt ägre värden första dagen än påföjande dag. Då variatinen mean enskida bservatiner var str ch värdena dessutm inte är nrmafördeade, har det ansetts befgat att uträkna ett medeta för respektive yrkesgrupper. Man får såunda nöja sig med att knstatera, att det inte råder någn säkerstäd skinad i temperaturnivå mean de tre arbetsgrupperna. Resutaten visar vidare, att arbetsintensiteten visserigen iband varit tämigen åg, sammanhängande med avbrtt etc. men tidvis dck så intt!nsiv, att temperaturnivån nått upp ti eer överskridit gränsen mean»medetungt» ch»tungt» arbete enigt CHRISTENSENS schema för arbetsgradering. Den iakttagna temperaturnivån mtsvarar i strt sett, vad man kan vänta sig från de tidigare refererade pusresutaten. c) Svettningsintensitet Tabe r visar den genmsnittiga svettningsintensiteten i mi per timme för de ika studerade persnerna. Sm synes anges genmsnittssiffrr för hea dagen, d. v. s. under hea tidrymden mean mrgn- ch kväsmätningarna av krppsvikten. Dessutm innehåer tabeen värden för den verkiga arbetstiden. Vid framräkning av de senare har en krrektin gjrts för den tid, sm åtgick för förfyttning mean vägningsstäet ch sjäva arbetspatsen ch dessutm för de under dagen förekmmande rdinarie rasterna. Vidare mfattar krrektinen i några fa en extra väntetid, sm uppstd genm att barkningsmaskinen gick sönder. Då man kan räkna med, att det under dessa tider inte förekm någn egentig svettning utöver en»insensibe perspiratin» på ca 0 mi per timme, har den nämnda krrektinen gjrts med användning av detta värde. A v tabe r framgår, att medevärdena för svettningsintensiteten under den egentiga arbetstiden var ca 00-0 mi per timme ch åg högre hs mttagare än hs påruare ch maskinskötare, medan det däremt inte var någn påtagig skinad mean de båda senare grupperna. Emeertid var variatinsbredden för enskida bservatiner str, varför den nämnda tendensen inte kan betraktas sm säkerstäd. Det framgår såunda, att man med hjäp av svettningsintensiteten inte kunde få fram en sådan differentiering mean de ika grupperna ifråga m fysisk arbetsbeastning, sm erhös med pusfrekvensens hjäp. Vidare kan knstateras, att den iakttagna svettningsintensiteten är av ungefär samma streksrdning, sm man brukar finna inm industrien vid arbeten utan större arbetstyngd i måttigt varm mgivning. Den fysigiska värmebeastningen kan sm väntat såunda inte anses spea någn praktisk r under de vid studierna rådande vädereksförhåandena. Däremt kan man inte ute-

28 MASKINBARKNINGSSTUDIER d) Fysisk arbetsförmåga före ch efter sk!fiet I tidigare undersökningar av avverkningsarbete (LuNDGREN r9) har man iakttagit, att det stundm kan uppstå en viss försämring av den fysiska arbetsförmågan under arbetsdagens pp, viken manifesterar sig i en stegrad arbetspusnivå. Förändringar av denna typ visade sig vara ganska säsynta men had e ett visst samband med tyngden å det arbete, sm skett under dagen. Vidare fann man, att faktrer sm förkyning, sömnbrist etc. accentuerade effekten. En serie studier av denna typ gjrdes även i den föreiggande undersökningen. V ederbörande utförde härvid ett arbete av bestämd strek på en cykeergmeter, des medebart före, des medebart efter arbetsskiftet. Några persner studerades vid en beastning på 900 kpmjmin. ch andra vid beastningen r 00 kpmfmin. Orsaken ti att ika beastningar km ti användning var, att nivån anpassades ti vederbörandes fysiska kapacitet för undvikande av att någn kvarstående trötthet skue uppstå genm sjäva prvet. Den grupp, sm arbetade vid den ägre beastningen, bestd av en mttagare, en päruare ch en maskinskötare. Gruppen på den högre beastningen bestd av fyra mttagare, två maskinskötare ch två påruare. Resutaten av studierna har sammanstäts i fig. Denna uttrycker pusnivån des under arbete, des under den påföjande återhämtningsperiden (restitutin), under viken vederbörande satt kvar på cykesaden. En anays av de individuea resutaten gav vid handen, att pusnivån vid kväsmätningarna hs vissa persner åg någt högre ch hs andra var ungefär densamma sm eer någt ägre än mrgnnivån. Samma förhåande gäde restitutinspuskurvan. Inga tendenser ti skinader i reaktinssätt kunde knstateras vid jämförese av de ika yrkesgrupperna. Det var inte heer någt samband med den fysiska arbetskapaciteten (uttryckt enigt ÅsTRAND ch RYHMING sm beräknad maximiförmåga ti syreupptagning i fmin. eer mfmin.fkg krppsvikt). Av dessa anedningar har man i fig. endast tagit med de genmsnittiga resutaten för samtiga persner. Det framgår av diagrammen, att de genmsnittiga skinaderna mean mrgn- ch kväsvärden var betydiga ifråga m såvä arbets- sm restitutinspus. Då dessa små skinader var insignifikanta, kan man knstatera, att det inte föreåg någn bestämd tendens ti förändrad arbetspusnivå under arbetsdagens pp hs de studerade persnerna. Den frm av»fysisk trötthet» yttrande sig i en förhöjd arbetspusnivå, viken van diskuterats, var såunda inte aktue vid arbetet med barkningsmaskinerna. Detta resutat överensstämmer med, vad sm van har angivits ifråga m pusnivån under det praktiska yrkesarbetet (se fig. ).

29 z NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG Pusfrcz.kvcz.ns Pusa. Rafa 00 Arbcz.t1 Wrk ad 900kpm/min 10 Via,sittand Rrzsfj sifin Parsn nr Arba.ta Anta bsc.rvatinsde<!ar Subja.cfn +brk Nu(nbar f day.s bsru-vad M+tat;!arcz tjnaarzr Päru ara idader Maskinskötara Machina parafr Minut<Zr Minuk.s Arbcz.ta Wrk ad 100 k pm /min Rasf,siffin Via, si++ anda Parsn nr Arba.ta Subja.cf n Wrk MHa«:!arcz Un/aäar Påruarcz Lader Maskinskötara MachiniZ parafr Anta bsarva - tirisdaqar Numbe,-. f days bsrz.rvtzd. 100 Minuta.r Minuhzs Fig. Pusnivå i arbetsprv på cykeergmeter före ( ) ch efter (O) arbetsdagen. Puserates in test n bicyce ergmeter befre ( J and after (Q) the wrk day. IIT. standardiserade barkningsstudier i Näsåker ch Bckhammar Cambi barkningsmaskin, sm prvats i dessa försök, användes i skgsbarkning företrädesvis för massaved. I ika räjnger av Sverige hugges denna massaved i ika ängder. Såunda är det i övre ch meersta Nrrand vanigt, att massaveden hugges i faande ängder med en medeängd av -

30 8: I MASKINBARKNINGSSTUDIER m. I Häsingand ch andsdearna söder härm - med undantag för Värmand - hugges den vanigen i standardängder. De förhärskande ängderna är ch m men kat förekmmer även m ängder. Berende b. a. på virkesängden ch hur inmätningen sker uppägges denna massaved på ika sätt. Användes ångängder, ägges virket vanigen i några få ströade varv eer kssagda vätr, såvä före barkningen sm efter densamma. Obarkat ch m virke uppägges däremt vanigen i kssagda vätr ti rr 1 j m höjd. Så sker även iband efter barkningen, särskit beträffande m-virket men även för m i sådana fa inmätning ska ske i travat mått. I vissa fa ströägges därefter den hebarkade massaveden för trkning. Ovan berörda förhåanden medför ika betingeser för barkningens utförande. Vid arbete med ångängder igger såunda i rege svårigheterna för arbetarna vid inmatningssidan av maskinen. Virket igger ågt ch runingsavstånden kan bi ånga berende på den reativt ringa kvantitet, sm är uppagd per areaenhet av uppagspatsen. Vid barkning av ch m ängder är den fysiska beastningen på arbetarna vanigen större på utastningssidan, där virket ska travas upp ti reativt hög höjd. Inmatningen underättas däremt av den nggranna travnirrg, sm gjrts av det barkade virket. Av dessa skä är det f. n. vanigt, att man vid barkning av virket i ångängder har ett arbetsag vid barkningsmaskinen av tre man - en påruare, en maskinperatör ch en vid maskinens utmatningssida. Vid barkning av ch m ängder däremt, är det mera vanigt, att arbetsaget består av fyra man med vardera två man på inmatnings- respektive utmatningssidan. För att beysa dessa ika rganisatinsfrmer studerades i standardiserade försök barkning i såvä tremanna- sm fyramannaag. De förra försöken utfördes vid Näsåker i Ångermanand, de senare vid Bckhammar i Västmanand. I Näsåkerförsöken utfördes studier över de arbetsmetder, sm är vaniga vid barkning av virke i ångängder, medan Bckhammarförsöken tg sikte på att studera arbetsfrmerna vid barkning av de vaniga standardängderna. Dessutm utfördes vid Bckhammar några studier under spntant förekmmande arbetsförhåanden. Dessa redvisas i kap. IV. De standardiserade försöken hade ti syfte att få närmare kännedm m, hur prestatinen ch den fysigiska beastningen på de ika arbetarna påverkas av virkets dimensin ch ängd samt förhåandena beträffande virkets uppäggning på inmatnings- ch utmatningssidan. I syfte att få en mera fuständig beysning av dessa frågr studerades arbetet vid två eer tre ika arbetshastigheter hs barkningsmaskinen, varvid såunda en överbick erhåes över, hur en förändring av arbetshastigheten påverkar den fysigiska beastningen på arbetarna. Försöken i Näsåker utfördes så, att virke av tre ika grvekskasser av 8 m ängd barkades i en första försöksmgång. Samma virke kapades sedan

31 8 NILS P. V. LUNDGREN ch ULF SUNDBERG på mitten - varvid atså virkesängden bev m - varefter försöken upprepades. Därefter kapades virket ytterigare en gång - varvid m ängd erhös - ch samma försök genmfördes. Genm denna försöksanrdning användes i varje försök exakt samma virke, uppkapat i ika ängder. Av skä sm van anförts studerades i dessa Näsåkersförsök i första hand den fysigiska beastningen på arbetarna på inmatningssidan. Förutm här påtaade aternativ ifråga m virkesdimensin ch virkesängd studerades även vissa andra förhåanden, för vika närmare redagöres i efterföjande avsnitt. Vid försöken med ett fyramanna arbetsag i Bckhammar användes i första försöksmgången virke av m ängd, uppsrterat i tre ika grvekskasser. Varje virkesgrupp uppdead efter första försöksmgången i två ika partier. Det ena av dessa kapades på mitten, varvid m ängder erhös, det andra virkespartiet kapades på två stäen så att m ängder erhös. I Näsåkersförsöken studerades såunda virkesängderna 8, ch m, i Bckhammarförsöken, ch m. För att erhåa fut jämförbara förhåanden mean de ika försöken brttgs barkningsrganen i maskinen i samtiga de försök, där studierna avsåg arbetarna på inmatningssidan. Samtiga dessa försök genmfördes såunda på barkat virke. - studierna över manskapet på utmatningssidan utfördes med hebarkat virke. Sedan virket såunda barkats i maskinen, brttgs även i dessa fa barkningsrganen, varvid stckarna gick igenm maskinen utan att bi föremå för någn bearbetning. Då emeertid arbetet studerats vid varierande arbetshastigheter ch stckarnas genmppstid genm maskinen fått utgöra mått på arbetshastigheten, kan det förhåandet att barkningsrganen i vissa försök brttagits, knappast haft nå:gt infytande på arbetarnas fysigiska beastning vid en given matningshastighet. 1. Försöken med virke i 8, ch m ängd i Näsåker Försöken vid Näsåker utfördes under tiden 18--,--- mars 19 på ett snöpackat isavägg. På detta avägg var det för försöken avsedda virket uppagt ch uppsrterat i tre ika dimensinskasser. Endast tavirke km ti användning. Försöken förbereddes så att virket ades upp i enket varv på ca 10 cm grva underag. Första stcken pacerades på ett avstånd av en meter ifrån maskinens griparmar ch extra hantangare ruade sedan under försöket fram de övriga stckarna ti samma punkt. Härigenm bestd påruarens arbete atid av runing en meter fram ti griparmarna. Försöket började sm brukigt vid arbetsfysigiska försök av denna typ med en förarbetstid av - minuter. Denna efterföjdes medebart av en ungefär ika ång arbetsperid, under viken de arbetsfysigiska mätningarna utfördes. Förarhetsperiden erfrdras, för att arbetaren ska uppnå s. k.»steady state» ti den efterföjande fysigiska mätperiden.