Bildskapande i skola och förskola II KGBAP3, 30hp Vt Ht. 2014

Transkript

1 Studiehandledning för Bildskapande i skola och förskola II KGBAP3, 30hp Vt Ht Karlstads universitet Kursledare: Arno Saarnak

2 Innehållsförteckning 1. Bildskapande i skola och förskola II Introduktion Kursens mål och innehåll Kurslitteratur Kurspresentation Its learning Undervisning och arbetsformer Examination och examinerande uppgifter Bedömning Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Kompleteringsuppgift vid missad närträff Lärare, administration och support Bilaga 1: En estetisk lärprocess Bilaga: Om källhänvisningar 2

3 1. Bildskapande i skola och förskola II 1.1 Introduktion Kurs: Bildskapande i skola och förskola, 30 hp, halvfart distans kurskod KBGAP3, anmälningskod Kursstart: Fredag 31 januari 2014 kl. 10:15-16:00 i sal 12A 226. Hus 12, entréplanet 1.2 Kursens mål och innehåll Kursen är uppdelad i två delkurser: Delkurs 1: Att planera, genomföra och utvärdera undervisning i bild (15 hp), VT14 Delkursen innehåller följande delmoment: fördjupning i bildarbetets material och verktyg, visuellt tänkande och estetiska lärprocesser, bilden som innehåll, form, uttryck och språklig handling och projektarbete. Delkurs 2: Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet (15 hp), HT14 Delkursen innehåller följande delmoment: pedagogisk dokumentation och portfolio, kriterier för bedömning och betygsättning i bild, samtidskonst, visuell kultur och konstpedagogik, fördjupning i digitalt bildarbete i skolan och individuellt projektarbete. Hela kursplanen finns att läsa på Its learning. Se mappen Kursdokument. 1.3 Kurslitteratur Björklund, Lars-Erik. Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. (Doctoral Dissertation). Linköping University, (En PDF-fil av avhandlingen finns i mappen Vi lär av varandra ) Gombrich, E.H. The Story of Art. London: Phaidon Press, ISBN Antal sidor: 688. Hetland, L., Winner, E., Veenema, S., Kimberley M.S. Studio Thinking: Volume 2 - The Real Benefits of Visual Arts Education. Upplaga 2. New York: Teachers College Press, ISBN Antal sidor:

4 Lindström Lars, Lindberg Viveca, Persson Astrid. Pedagogisk bedömning - att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, ISBN Antal sidor: 260. Mankell, Bia. Bild och materialitet: om föreställningar, synsätt, material och uttryck i målning, teckning och fotografi. Lund: Studentlitteratur, ISBN Antal sidor: 242. Meyer, Siri. (2010). Visuell makt: bilder, blikk og betraktere. Oslo: Universitetsforlaget. ISBN10: , 188 s. Samuelsen, Arne Marius. Formidling av kunst til barn og unge. Oslo: Universitetsforlaget, ISBN Antal sidor: 189. Länkar Multimediabyrån: Skolverket: Västra Götalandsregionen, Kultur i väst: Handbok för planering av kulturprojekt i skolan Kurspresentation Kursens syfte är att studera bilder och bildarbete ur ett lärandeperspektiv. Genom övning i att se, tolka och gestalta bilder skall studenten utveckla förmågan att uttrycka sig i bilder i ett kulturellt, samhälleligt och pedagogiskt sammanhang.. Sammankomster: Kursen innehåller fyra tvådagarsträffar i Karlstad fredag-lördag per termin. Närträffar under våren 2014: V. 05, Kursstart: fredag och lördag 31/1-1/2 V. 10, fredag - lördag 7-8/3 V. 15, fredag - lördag 11-12/4 V. 19, fredag och lördag 10-11/5 Tider: fredagar kl och lördagar Närträffar under hösten 2014: V. 33, Studieresa till Oslo onsdag-torsdag 13-14/ V. 36, fredag - lördag 5-6/9 V. 41, fredag - lördag 10-11/10 V. 49, fredag och lördag 23-24/5 Tider: fredagar kl och lördagar

5 Materialavgift: Vi tar ut en avgift på 250 kr för att täcka kostnader för konstnärsmaterial. Avgiften betalas in på plusgirokonto nr Som referens/ocr anger ni med versaler KBGAP3 + första bokstaven i förnamnet + hela efternamnet. Som exempel skulle en inbetalning från mig alltså bli: KBGAP3ASAARNAK. Avgiften betalas in senast 14/ Its learning Kursen har en egen plattform på Its learning. Aktuell plattform för denna kurs heter Bildskapande i skola och förskola II Vt 2014-Ht I mappen Kursinformation finner du scheman både översiktligt för hela terminen och för de aktuella närträffarna. Där finns också kursplaner. I mappen Veckoplanering finns information om varje närträff. Där läggs också dokumentation från närträffarna. Under Inlämningsuppgifter ligger både de uppgifter som hela gruppen gör tillsammans, de individuella processloggarna och den avslutande individuella examinationsuppgiften. Under Vi lär av varandra ligger olika dokument som berör arbete med bilddidaktik i skola och förskola. 1.6 Undervisning och arbetsformer Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagare och lärare är centrala inslag i kursen. En förutsättning och en given utgångspunkt för en fruktbar distansutbildning är ett individuellt ansvarstagande för den egna studieplaneringen och för studiegruppsarbete. Studiegruppen har en central roll som stödjande forum för att diskutera såväl uppgifter som andra pedagogiska frågeställningar som aktualiseras. Kursen inrymmer olika arbetsformer, men är huvudsakligen uppbyggd kring föreläsningar, seminarier/workshops vid närträffar samt i studiegrupper i den digitala mötesplatsen. Lärare återkopplar på examinerande uppgifter Examination och examinerande uppgifter Uppgifter med utgångspunkt i workshop på närträffarna Inlämningsuppgift 1 Gruppuppgift som omfattar bildarbetet på första närträffens workshop i v. 5. Inlämning på its senast 23/2. Information om gruppinlämningsuppgifter: Gruppuppgifterna ska lämnas in som en inlämningsuppgift. Välj ut en i studiegruppen som är ansvarig för att lämna in uppgiften och lägga in namnen på alla som varit med i arbetet. Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt radavstånd. Varje inlämningsuppgift skall innehålla en referenslista. 5

6 Inlämningsuppgift 2 Gruppuppgift som omfattar arbetet på andra närträffens workshop på Värmlands Museum i v. 10. Inlämning på its senast 30/3. Inlämningsuppgift 3 Individuell processlogg som omfattar de två första närträffarna under våren 2014, V. 5 och V. 10. Inlämning på its senast 30/3. Information om individuella processloggar: Bearbeta din tanketext så att texten är begriplig och kommunikativ. Loggen är examinerande och din seminarieledare bemöter din text vid fyra tillfällen i kursen. Loggarna ska lämnas in som en inlämningsuppgift. Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt radavstånd. Meningen med processloggen är att synliggöra din egen läroprocess och ditt meningsskapande. I din processlogg ska du samla tankar och intryck från olika moment i kursen. Du ska också ventilera tankar som du fått när du läst kurslitteraturen. Skrivandet blir här en metod för reflektion. Många verksamma lärare dokumenterar också hur de prövat, det vi arbetat med på workshop vid närträffarna, i sin egen undervisning. Varje inlämningsuppgift skall innehålla en referenslista. Vi vill att du ska: Referera Beskriv det centrala innehållet i kursens föreläsningar, uppgifter och i den litteratur du läst. Reagera Hur berördes du av momentet/ läsningen? Lyft fram det du vill fokusera på och det som har väckt funderingar, såväl positiva som negativa. Reflektera Överväg vad detta betyder för dig nu och i framtiden och koppla ditt resonemang till dina egna erfarenheter. Reagera Referera Reflektera 6

7 Inlämningsuppgift 4 Gruppuppgift som omfattar arbetet på tredje närträffens workshop med lera och 3-dim arbete i v. 15. Inlämning på its senast 4/5. Inlämningsuppgift 5 Efter fjärde närträffens workshop på Värmlands Museum i v. 19 skriver du en individuell processlogg som täcker in täcker in arbetet vid tredje och fjärde närträffen. Inlämning på its senast 1/ Inlämningsuppgift 6 Individuell processlogg som omfattar studieresan till Oslo i v. 33, Ht Inlämning på its senast 31/ Inlämningsuppgift 7 Gruppuppgift som omfattar arbetet på sjätte närträffens workshop om produkt- och processvärdering i skapande verksamhet i v. 36. Inlämning på its 28/ Inlämningsuppgift 8 Efter sjunde närträffens workshop om foto och digital bild i v. 41 skriver du en individuell processlogg. Inlämning på its senast 2/ Inlämningsuppgift 9 Individuell Examinationsppgift i Bildskapande i skola och förskola II, KBGAP3, delkurs 2, 15hp Rapport: Att planera och genomföra ett kulturprojekt i skola och förskola - skall innehålla pedagogisk dokumentation Maskinskrivet kompendium med infogad bilddokumentation Inlämning söndag 23/ Ett ex till lärarna och ett till opponenten (Lägg ut på Its) Redovisning vid närträff 8 i V. 49, fredag-lördag 5-6/ Teckenstorlek 12, radavstånd 1,5 Sidantal: ca sidor. Se mer information under Inlämningsuppgifter på its Bedömning Kursen bedöms genom en samlad bedömning utifrån kursmålen med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Generella betygskriterier framgår enligt nedanstående betygskriterier: Kriterier för Godkänt Att du aktivt har deltagit i seminarier, grupparbete/workshop och föreläsningar 7

8 Att du visat att du har ämnesdidaktisk kompetens och kunskap i att leda elevers lärande utifrån elevernas förutsättningar, kunskapsnivå och behov i överensstämmelse med skolans/förskolans styrdokument Att du visat att du kan planera, genomföra och analysera den egna undervisningen samt utvärdera den egna undervisningen och skolans övriga verksamhet såväl på individnivå som på verksamhetsnivå. Att du har visat att du förstått kursens innehåll genom att utifrån kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och workshops kunna analysera lärande och undervisning i praktiken Att du kan definiera centrala pedagogiska och didaktiska begrepp och med utgångspunkt från dina kunskaper och erfarenheter samt använda begreppen för att synliggöra elevers kunskapsutveckling i skolan/förskolan Att du visat att du kan fullfölja dina tankegångar både skriftligt och muntligt dvs. bygga upp dina resonemang så att de leder fram till logiska slutsatser. Det handlar om att du till andra ska kunna kommunicera dina praktiska erfarenheter och dina tankar kring undervisning och elevers lärande i tal och text. Att du kan redogöra för egna reflektioner och slutsatser i relation till dina erfarenheter av egen och andras undervisning med utgångspunkt från den litteratur som ingår i kursen Kriterier för Väl godkänt Samma som ovan samt: Att du visar på en djupare förståelse av kursens innehåll genom att med ett analyserande förhållningssätt gå bakom det självklara och uppmärksamma komplicerade sammanhang Att du självständigt söker nya vägar, prövar nya perspektiv på kunskap och utvecklar tankar om undervisning 1.7 Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. På its finns en sammanfattning av den utvärdering som gjordes när kursen gick förra gången. 8

9 1.8 Kompletteringsuppgifter Om man missar en av närträffarna/termin på grund av sjukdom eller av andra orsaker så kan man få en kompletteringsuppgift. Missar man fler än en närträff/delkurs så får man ta igen detta tillfälle när kursen går nästa gång. Sista närträffen på hösten är det examination och den är obligatorisk. Kompletteringsuppgifter bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. 1.9 Lärare, administration och support Kursledare Arno Saarnak, , Rum 12A 234 Undervisande lärare Arno Saarnak, Kristin Andreasen, , Rum 12C 239 Fredrik Näsholm, , Rum 12C 238 Barbro Rothelius, , Rum 12A 235 Monika Jansson, Anna Skoglund, Evelyn Frankel, Kursadministratör Eva Albinsson, , Rum 12C 241 IT-support för studenter: Tfn

10 Bilaga1 En estetisk lärprocess kan starta med ett intryck Intrycket ger en reaktion Som leder vidare till reflektion och tankar formuleras Här riskerar vi att stanna men för att det ska bli en estetisk lärprocess är det viktigt att reflektionen leder vidare till ett eget uttryck eller aktion av något slag Många gånger avstannas processen för tidigt. I stället för att låta processen ledas vidare till en för att så småningom komma hela vägen runt i cirkeln... OCH GÄRNA FLERA VARV Ur: På Jakt efter estetiska lärprocesser Västra Götalandsregionen 10

11 Bilaga 2 Om källhänvisning Som Ni vet så är det i denna vetenskapliga värld mycket viktigt att göra korrekta hänvisningar till allt man hämtat från andra källor än sitt eget huvud. Detta är viktigt dels som ren artighet till upphovskvinnan/mannen, dels för att läsaren ska kunna kontrollera/fördjupa sig i det ämne som behandlas. Detta gäller allt material man använder sig av utan undantag. Till och med personlig kommunikation ska i strikt mening refereras. Detta gäller även när man hämtar idéer som man sedan självständigt resonerar kring. Man uppger vart man fått sin inspiration från. Om inte hänvisningar till källor görs, oavsett vilka källorna är, kan texten uppfattas som plagiat och det är inte bra eftersom det kan tolkas som fusk. Som en hjälp till hur man kan referera och hänvisa till källor bifogar vi nedan En hjälp i skrivarbetet Det är inte nödvändigt att följa APA-manualen som vi refererar till i detta dokument. Det är dock nödvändigt att hänvisa på ett konsekvent sätt där alla uppgifter som är till hjälp för läsaren att identifiera texternas källor finns med. En hjälp i skrivarbetet Att skriva en uppsats eller rapport är inte så enkelt som man kan tro. På Institutionen för utbildningsvetenskap använder vi den s.k. APA-manualen, vilket innebär att man följer ett antal regler när man skriver. APA står för American Psychological Association. Om man t.ex. skriver om Piagets kunskapsteori måste man hänvisa den bok i vilken man har läst om denna. Författaren (eller författarna) till boken får stå som referens för det man skriver i sin uppsats, rapport, paper eller vad man nu vill kalla sitt skrivarbete. Sen ska man troligtvis tycka till och framhäva egna åsikter om Piagets kunskapsteori, eller vilken teori det än är. De flesta uppgifter går ut på att man ska reflektera och tänka till om teorier och andra författares resonemang. Vad som är oerhört viktigt vid dessa tillfällen är att visa att man skiljer på egna åsikter och andra författares. Gör man inte det, är det svårt för läsaren (lärare och medstudenter) att förstå vad man vill förmedla och även se hur och att man har kunskapat och lärt sig inom det området för vilken arbetet behandlar. Därför gör man källhänvisningar (eller också kallat att ange en referens) till författare av den bok från vilken man hämtar ett resonemang eller teori. Det är vedertaget att endast ange författarens efternamn och bokens utgivningsår. Se exemplen nedan. Observera skillnaden mellan dem. Vid hänvisningar i löpande text kan det se ut på följande sätt: Gibson (1995) påvisar skillnader i ledarstilar eller En studie (Gibson, 1995) visade på skillnader i ledarstilar 11

12 Har boken två författare måste båda namnen stå med vid källhänvisningar. Exempel: Bruzelius och Skärvad (1995) menar att Har boken fler än två författare anges samtliga författare vid första hänvisningen. Därefter skriver man bara första författarnamnet följt av et al.. Exempel: Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1999) fann att (första hänvisningen i löpande text) Marton et al. (1999) fann vidare att (följande hänvisningar till samma verk) Vill du hänvisa till flera olika författare vid ett och samma hänvisningstillfälle, måste samtliga författare och publikationsår anges. Detta görs inom parentes där författarna anges i alfabetisk ordning. Exempel: Flera studier (Andersen, 1994, Granberg, 1998; Moxnes, 1991; Setterlind, 1984) visar att Även för citat finns vedertagna regler. Citat måste vara exakta - ord för ord och omgivna av dubbla citattecken. Exempel: Edfeldt (1997) skriver: Nervtråden består av många nervceller med sina utskott, som ligger i en lång rad med oändligt små mellanrum mellan varje enskild nervcell. (s. 13). Vid citat längre än 40 ord görs de i blockcitat. Exempel: När vi väl blivit mänskliga, dvs. fått identitet och medvetande, är vi både ensamma och gemensamma varelser. Vi måste möta andra för att hitta oss själva, men också kunna dra oss undan för att känna och befästa det som är vi själva (Nilsson och Waldemarson, 1994, s.12). När det gäller referenslista ska författarna presenteras i alfabetisk ordning och har du använt fler böcker av samma författare, ordnas dessa efter tryckår som anges inom parentes. All litteratur som du använt ska finnas med även andra källor som t.ex. webbadresser på Internet, tidningsartiklar och dylikt. Försök att så noga som möjligt påvisa var du fått tag på materialet. Listan skrivs på följande sätt: Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande. Lund: Studentlitteratur. Edfledt, Å.W. (1997). Påverkan. Malmö: Proprius Förlag. Gärdenfors, P. (2000). Hur homo blev sapiens. Stockholm: Nya Doxa. Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (1997). Kommunikation samspel. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (1996). Bildning och kunskap. Stockholm: Liber. Källförteckning över elektroniska källor I Svenska skrivregler (2000) ger man följande information om källförteckning över elektroniska källor. 12

13 Förteckningar över elektroniska källor börjar egentligen med samma uppgifter som för skriftliga källor och avslutas sedan med information som är specifik för det aktuella elektroniska mediet. Tänk på att syftet med uppgifterna är att källorna skall vara lätta att hitta för den som läser källförteckningen. Därför är det bättre att ta med för mycket än för lite information. Särskilt viktigt är det att ange när informationen hämtats, eftersom i synnerhet dokument på Internet ofta revideras, flyttas eller helt tas bort. För att kunna bevisa källans äkthet kan det vara lämpligt att spara en utskrift av det aktuella materialet. Då kan det i princip anses ha samma status som vanliga tryckta källor. Av praktiska skäl om man t.ex. vill citera något kan man också kopiera materialet och t.ex. spara det i sin egen dator. Källuppgifterna bör, beroende på medium och precisionskrav, innehålla så mycket som möjligt av följande: textens författare utgivningsår titel: titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, innehåll i fältet Subject:, Ärende: o.s.v. i e- brev, elektroniskt diskussionsinlägg eller liknande förlag eller annan utgivande organisation typ av medium (cd-rom, databas, diskett, www, e-post, diskussionsgrupp/bbs etc.) adress uppgifter och liknande (identifiering av källan, t.ex. resurs på Internet, meddelaridentitetsfält [Message-ID] för e-brev och elektroniska diskussionsinlägg, ISBNnummer eller liknande för cd-rom); observera att adressen till källan skall skrivas på i källan angett sätt med stora/små bokstäver tid för färdigställande eller senast uppdatering av materialet versionsnummer om senare version än första datum och tid för när informationen hämtades eventuellt uppgifter om tillgänglighet, krav på datorkapacitet, program, programversioner etc. Om man använt både tryckta och elektroniska källor kan man separera dem för att tydliggöra för läsaren vad som är vad. Det är dock inget krav. Fokusera generellt på författare eller titel snarare än på mediet. Nedan följer några exempel på hu källangivelser i en källförteckning kan se ut. Word wide web Karlgren, Jussi (1999), Informationshantering introduktion [www]. Hämtat från < Publicerat 22 april Hämtat 12 augusti Cd-rom Nationalencyklopedins ordbok (1997). Version 1 [cd-rom]. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs och Språkdata, Göteborg. ISBN E-post Re: Kosovo eller Kosova? Svenska språknämnden info@spraknamnden.se [e-post]. E-brev till Utrikesdepartementet, 2 april 1998 Sändlista Persson, Per >p.persson@persson.se>, SV: Controller eller resultat-analytiker? I Svenska [sändlista]. Hämtat 4 augusti Arkiverat hos < (Svenska språknämnden, 2000, s.49-51) 13

14 Vill du ha mer information om detta kan du t ex läsa i: Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber OBS! Oavsett vilket hänvisningssystem man väljer för ett arbete, så ska man vara konsekvent och inte hoppa mellan olika sätt att hantera hänvisningar. Texten i bilagan om källhänvisning och en hjälp i skrivarbetet är skriven av Ulla Högberg vid Karlstads universitet. 14