DOKUMENTATION OCH SAMMANFATTNING AV BRÖDINSTITUTETS ALMEDALSSEMINARIUM DEN 5 JULI 2017.

Transkript

1 DOKUMENTATION OCH SAMMANFATTNING AV BRÖDINSTITUTETS ALMEDALSSEMINARIUM DEN 5 JULI VARFÖR LYCKAS BLOGGARNA BÄTTRE ÄN FORSKARNA? OM HUR FAKE NEWS TAR PLATS I HÄLSODEBATTEN Inbjudan till 5 juli kl Hälsodalen, S:t Hansplan 2 Almedalsseminarium 2017 Varför lyckas bloggarna bättre än forskarna? Om hur fake news tar plats i hälsodebatten Onsdagen den 5 juli kl med efterföljande lunchmacka Hälsodalen, S:t Hansplan 2 Pseudovetenskap och fake news om vilken mat som är bra för hälsa och klimat tar över myndigheternas och professionellt vetenskapligt baserade råd. Befolkningen lyssnar idag hellre på självutnämnda experter. Vad har de för knep som forskarna inte har? Budskapen om hur vi ska leva och äta för att må bra och samtidigt rädda planeten varierar rejält. Det är numera bara att välja vad som känns bäst och även journalister driver ibland sina egna hälsoagendor. Parallellt publiceras forskningsrön men hur långt når de, egentligen? Varför litar stora delar av befolkningen på de självutnämnda experterna istället för på vetenskapliga rön? Tar forskarna sin tredje uppgift på allvar, det vill säga att informera? Och hur speglar medierna denna krock? ARRANGÖR: Brödinstitutet Vid frågor och för kontakt: Maria Sitell, Brödinstitutet maria@brodinstitutet.se Varmt välkommen! MEDVERKANDE: Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande Johan Matgeek Hedberg, YouTuber Ingela Stenson, omvärldsanalytiker Anna Kiessling, docent. Projektledare Levnadsvaneprojektet, Svenska Läkaresällskapet Maria Sitell, talesperson och dietist, Brödinstitutet Moderator: Åsa Lindell Ja, självklart går det att paketera komplexa samband på lättillgängliga och intressanta sätt. Forskarna är centrala för att sprida kunskap men behöver kommunicera annorlunda och har i det avseendet en del att lära. Samtidigt växer insikten hos många att det behövs fördjupning för att skapa trovärdighet. Jonas Nordling Johan Hedberg Ingela Stenson Anna Kiessling Maria Sitell Åsa Lindell

2 PANELDELTAGARE Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande Ingela Stenson, omvärldsanalytiker, United Minds Johan Matgeek Hedberg, YouTuber Anna Kiessling, docent. Projektledare Levnadsvaneprojektet, Svenska Läkaresällskapet Moderator: Åsa Lindell Maria Sitell, talesperson och dietist, Brödinstitutet 2

3 Varför lyckas bloggarna bättre än forskarna om hur fake news tar plats i hälsodebatten Under Almedalsveckan arrangerade Brödinstitutet ett seminarium som tog avstamp i dagens debatt kring hur pseudovetenskap och fake news/alternativ fakta tar över myndigheternas och professionellt vetenskapligt baserade råd kring hur vi ska äta för en bra hälsa och bättre klimat. Gång på gång visar det sig att människor hellre lyssnar på självutnämnda experter istället för på forskare och vetenskap. Samtidigt står hela världen inför två stora utmaningar som handlar om planetens och människors överlevnad. Det faktum att intresset för sambandet mellan mat, hälsa och klimat har ökat explosionsartat men att många inte lyssnar på forskare är en stor utmaning. Vi behöver se vilka konsekvenserna är och hur vi hittar lösningarna så att läget förändras. Gemensamt för paneldeltagarna var synen att forskare och även myndigheter är centrala för att sprida kunskap och forskning. Martin Lundell, vd för Brödinstitutet, hälsade alla välkomna till seminariet med att berätta att forskare idag är överens om att vi behöver förändra våra matvanor. Vetenskapen är tydlig. Med dagens utbud av självutnämnda experter nås dock många människor av budskap som går helt emot de råd - Vad vi äter och hur vi brukar jorden står för 25 procent av alla koldioxidutsläpp. - Hälften av Sveriges befolkning är överviktiga och ohälsosamma levnadsvanor, där dåliga matvanor är en stor del, orsakar 80 procent av hjärt- och kärlsjukdom i världen. - Idag undviker 2,5 miljoner människor i Sverige mat utan att ha någon överkänslighet, med andra ord, på helt felaktiga grunder. - Omkring var tredje vuxen i Sverige går på diet, och inte sällan på mat som ger dåliga ekologiska fotspår. Martin Lundell, vd Brödinstitutet som vetenskapen numera enhetligt står bakom. Förvirring har uppstått. Mat är idag en stark identitetsfaktor. En undersökning som Brödinstitutet gjorde i november 2016, om svenskarnas relation till mat, visade att 2,5 miljoner människor i Sverige undviker mat på helt felaktiga grunder. Det vill säga utan att ha någon diagnos utan istället som ett eget val. Speglas detta i medierna överhuvudtaget? Tidigare har vetenskap och objektivitet varit något eftersträvansvärt. Idag finns quickfix som enklare alternativ, både i form av olika bloggares åsikter och genom de många artiklar som publiceras i olika slags medier. Forskarna med dess forskningsrön har svårt att klara sig i denna informationsmiljö. Varför? Vi konstaterar att seminariet bara är en inledning på ett ämne som starkt engagerar och som är angeläget att fortsätta samtala om. Att nå fram handlar inte bara om att kommunicera rätt saker, det handlar om mycket mer. Vi har börjat skrapa på ytan. Gemensamt för paneldeltagarna var synen att forskare och även myndigheter är centrala för att sprida kunskap och forskning. Men också att de inte lyckas nå ut i bruset i samma grad som många andra. Flera i panelen och publiken önskade bättre och tydligare budskap och även att fler vetenskapsmän vågar stå upp för vad vetenskapen säger, inklusive att agera i rätt kanaler. 3

4 Åsa Lindell, seminariets moderator frågade hur allvarligt det är att kunskapen om sambandet mellan livsstil och hälsa är låg hos allmänheten och att de litar på så kallade tyckare istället för forskare? - Jag har själv ingen utbildning, sa Johan Hedberg alias Matgeek. Jag är lite av en tyckare. Problemet är att vi har börjat lyssna på falska profeter, alltså de som har andra agendor än att sprida och lyfta relevant information - Även om det i grund och botten självklart är positivt att intresset för mat och hälsa har ökat explosionsartat så tar tyckarna tar över mer och mer, sa Maria Sitell dietist och talesperson på Brödinstitutet. Se bara här i Almedalen. Istället för yrkespersoner med kompetens i frågan om mat, hälsa och klimat är det inte sällan som till exempel journalister har rollen som expert i olika paneler. Fortfarande tror de äldre på vetenskap i hög grad men hos många yngre finns numera en stor misstänksamhet mot forskning och att den ibland även är korrupt. Johan Hedberg lyfte fram en storsäljare som handlar om att äta enligt sin blodgrupp. För att få till en varaktig förändring behöver forskare och experter finnas med i kommunikationen kring mat, hälsa och livsstilsförändringar. Idag är en av tre svenskar förvirrade vad gäller budskapen om sambandet mellan mat och hälsa. - När människor börjar testa för att de tror att en sådan diet kan bota deras cancer, helt felaktigt förstås, så blir det riktigt farligt. Ännu värre blir det när folk väljer att undvika mediciner och vaccin med mera och istället följer den perfekta dieten som ersättning för den medicinska behandling som läkare rekommenderar, sa Johan Hedberg. Om en välbesökt blogg rekommenderar något, då litar många på den informationen. Har vi inget bättre att lägga pengarna på? Var är det kritiska tänkandet? För att få till en varaktig förändring behöver forskare och experter finnas med i kommunikationen kring mat, hälsa och livsstilsförändringar. Idag är en av tre svenskar förvirrade vad gäller budskapen om sambandet mellan mat och hälsa. 4

5 Hur speglar medierna krocken mellan de vetenskapliga budskapen och de från de självutnämnda experterna? Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet, poängterade att mediernas roll som granskare alltid har varit och fortfarande är en viktig fråga. Men, den snabba nyhetspulsen kan skapa problem och leda till resultat som inte alltid är 100 procent samhällsnyttiga. -Journalisternas hantverk är detsamma nu som tidigare, det vill säga att vara noggranna och utöva källkritik, sa Jonas Nordling. Genom vårt engagemang för mat, hälsa och klimat vill vi visa att vi är goda medborgare, vilket vi ju vill vara. Dock händer det numera att man klär in kommersiella budskap i en journalistisk kostym. Det saknas en regelrätt guidning om hur man ska annonsmärka. Mediehusen söker nya intäktskällor och kanalerna har förändrats och utvecklats. Inte minst inom hälsosektorn är det särskilt påtagligt, till exempel för olika viktklubbar. Hur är attityden till mat idag? - Maten är idag en stark och tydlig statusmarkering, framhöll Ingela Stenson, omvärldsanalytiker. Det gäller inte bara vad du äter, lika mycket vad du inte äter numera. Och även var. Med foton på maträtter, med länkningar till nya mer eller mindre faktabaserade rön, receptspridning och med ett tyckande om varje inlägg skapar många idag sin identitet. - Genom vårt engagemang för mat, hälsa och klimat vill vi visa att vi är goda medborgare, vilket vi ju vill vara, fortsatte Ingela Stenson. Och genom att ta ställning till vad som är bra och dålig mat visar vi på intresse för aktuella samhällsfrågor som hälsa och framtid. Problemet är bara att det är tyckandet, inte vetenskaplig fakta, som framförallt dominerar i flödena Med dagens situation kring sämre folkhälsa och försämrat klimat har vi ett överhängande hot mot vår existens i långa loppet. - Allra värst är det för människor som inte själva vet att de har hög risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, eller för dem som vet det, men som tror att en diet utan Och om man har hög risk kolhydrater ska göra att drabbas av hjärtkärlsjukdom och äter LCHF, dem friska, betonade Anna Kiessling, riskerar hen faktiskt att docent och projektledare för Svenska dö av hjärtinfarkt eller stroke. Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Det är ju riktigt farligt. Och om man har hög risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och äter LCHF, riskerar hen faktiskt att dö av hjärtinfarkt eller stroke. En annan svårighet är de stora socioekonomiska skillnaderna eftersom information inte når fram till de mest utsatta. En grupp där fler har övervikt och levnadsvanesjukdomar än resten av befolkningen. Hur kan man göra forskning och vetenskap kring mat mer tillgänglig? - Forskare skriver ofta väldigt medvetet och vill ha med alla detaljer, det gör att informationen inte blir så tillgänglig, sa Johan Hedberg. Det blir för mycket information, för mycket av å ena å andra sidan. Faktum är att de självpåtagna profeterna vet bättre hur man pratar med folk och lyckas bättre. Riktiga experter måste lära sig att kommunicera med folk. 5

6 - Att förklara komplex forskning i till exempel Twiter är svårt, det får inte plats, svarade Anna Kiessling. Och det är den egna forskningen man kan och vill prata om, forskare vill sällan uttala sig utanför sitt egna, ofta ganska smala område. - Ni forskare är så rädda att klampa in på varandras områden. Det behöver inte vara så komplicerat, uttryckte Ingela Stenson. När det gäller matvanorna räcker det att hänvisa till Livsmedelsverkets kostråd. - Det finns väl ett mellanting mellan forskningen och Twitter, sa Anna Kiessling. Ett problem för redaktioner är att det ibland finns en rädsla hos forskare för att uttala sig, vilket öppnar för andra tyckare naturligtvis. - Det är svårt för redaktioner att vara objektiva eller åtminstone allsidiga i rapportering av frågor som kan vara värderingsstyrda, sa Jonas Nordling. I vissa fall kan då redaktioner välja att till exempel jämställa en bloggare med en forskare. Tanken är att ha en motvikt till forskarens resultat och en allmän tyckare kan då få ersätta en annan forskare inom ämnet. Jag skulle hävda att det då ofta är bättre att låta en inläst reporter ställa initierade frågor istället, åtminstone om alternativet är att släppa fram någon med en alltför udda agenda i sammanhanget. Det är viktigt att inte hamna i diskussionen om forskare twittrar eller inte. Det handlar framförallt om att paketera informationen på ett bra sätt En av frågorna från publiken handlade om problemet med att dagstidningar ofta skriver om en studie som pekar åt ett visst håll men utan att sätta den i sin kontext eller redovisa vad andra studier säger. - Ja, så kan det vara, tidningarna har inte resurser att alltid göra detta i det snabba nyhetsflödet. Man måste direkt kondensera de mest väsentliga 6

7 7

8 budskapen, och kan fördjupa sig senare till exempel i längre reportage som belyser flera sidor och aspekter av forskningen, svarade Jonas Nordling. Media har olika dimensioner. Om man bara konsumerar nyheter via sociala media filtreras flödet och man får bara nyheter om det man brukar läsa om. Den som inte aktivt söker fördjupning får inte det idag och många har Facebook som sin enda nyhetskanal. Nyhetsredaktionerna kan jobba mer med paketeringen av nyheterna så att fler kan kombinera snabba nyheter och fördjupande långläsning. Det framkom även att forskarnas så kallade tredje uppgift, att informera om sina rön till befolkningen är ett rejält eftersatt område. alltmer. Hur detta kan bli ännu tydligare och hur de som har den vetenskapliga kunskapen kan spela en större roll i det massiva informationsflöde som vi lever i, blir nästa steg. Avslutningsvis vill vi säga att Det är härligt med en panel och moderator som inte bara är intressant utan också ruskigt påläst och engagerad. Vi har börjat gräva efter något som kan bli riktigt bra och hoppas på fler liknande samtal framöver. Tack alla ni som kom, tack till alla i panelen och moderator och tack för kloka inlägg och frågor från publiken. Vi ses gärna i en panel igen. En knäckfråga är hur forskarvärlden ska kommunicera för att nå ut. Är det rimligt att kräva av de vetenskapliga företrädarna att kommunicera snabbare och i de sociala medierna? - Det är viktigt att inte hamna i diskussionen om forskare twittrar eller inte. Det handlar framförallt om att paketera informationen på ett bra sätt, sa Maria Sitell. Jag håller inte med om att man inte kan sammanfatta komplexa samband på ett lättillgängligt sätt. Det kan man. För att lyckas tror jag också att det är helt nödvändigt att forskare agerar oftare i andra kanaler än de traditionella och även vågar lite mer ibland. Om inte, kommer de självutnämnda experterna fortsätta att stå oemotsagda. Insikten att det ibland behövs fördjupning och tid poängteras alltmer. Donalds Trumps inträde i den allmänna debatten, med uttalande om fake news och propaganda från journalister har skapat en motreaktion där kvalitetsbegrepp som vetenskap, evidens och källkritik har fått en tydligare och mer positiv klang. Insikten att det ibland behövs fördjupning och tid poängteras 8

9 FÖR MER INFORMATION kontakta Maria Sitell, talesperson Brödinstitutet