SAMMANFATTNING AV BRÖDINSTITUTETS ALMEDALSSEMINARIUM DEN 4 JULI 2018.

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV BRÖDINSTITUTETS ALMEDALSSEMINARIUM DEN 4 JULI HUR KAN HÄLSOJOURNALISTER PÅVERKA FAKE NEWS I HÄLSODEBATTEN? eller God morgon alla vettiga hälsojournalister, var har ni varit? Medievärlden är i ständig förändring och ett visst mått av acceptans för att det krävs säljande rubriker för att få läsare, även om det rör grävande journalistik behöver vi nog alla ha.

2 MEDVERKANDE Jenny Jewert är journalist med ett brinnande intresse för vetenskap och miljöfrågor. Agerar i de flesta tidningar inom området och har under året varit redaktör för boken Varning för mat. Bor på landet och håller hagmarkerna öppna med får och Highland Cattle. Torbjörn Nilsson är i dag på Expressen, tidigare bland annat på Fokus. Flerfaldigt belönad journalist och författare. Skrivit flera böcker. däribland De omänskliga. Tackade ja till att vara med i seminariet när det var helt klart att han var oexperten på hälsa. Uppväxt på bondgård. Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och forskar på Karolinska Institutet där hon också undervisar i vetenskaplig metodik. Medverkar i bland annat Sveriges Television och Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden utifrån vetenskapen. Vinnare av Stora Journalistpriset. Kallar sig gärna vetenskapsaktivist. Maria Rimpi är redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet där hon har arbetat i 18 år och varit djupt involverad i den framgångsrika digitala transformationen av Svenska Dagbladet. Brinner för att utveckla kvalitetsjournalistiken, oavsett kanal. Bokslukare, klättrare och trädgårdsnörd. Ingela Stenson är omvärldsanalytiker på United Minds. Ingelas erfarenheter sträcker sig från uppväxten på bondgård via provkök, branschföreningar och kommunikationsbyråer till Caffe Lattekampanjen. Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Det Ingela inte kan om trender inom mat är inte värt att veta. Maria Sitell är talesperson på Brödinstitutet med ett ständigt fokus på kommunikation som smakar gott, ger god hälsa och hållbar planet. Dietist som tog steget till kommunikationsbranschen och stannade kvar. Reagerar på självutnämnda experter och lägger sig gärna i debatter med skärpa och saklighet. 2

3 Det är tydligt att tangenterna springer iväg och spaltmeter om antiinflammatorisk kost och stenåldersdieter skrivs, parallellt som journalister drar i handbromsen till vetenskapens försvar. Fler och fler reagerar numera över de självutnämnda experternas tvärsäkra och ibland konspiratoriska slutsatser. Men fortfarande finns det alltför ofta frågetecken om sanningshalten i artiklar när samband mellan mat och hälsa tillskrivs och det är fortsatt svårt att nå ut med vad vetenskapen säger. Under Almedalsveckan arrangerade Brödinstitutet ett välbesökt seminarium i Hälsodalen med tongivande personer inom journalistik, vetenskap, mat och hälsa på scen. Seminariet var delvis en fortsättning på förra årets seminarium i regi av Brödinstitutet och liksom då framhölls att forskare idag är överens om att vi behöver förändra våra levnadsvanor, både för hälsans och klimatets skull men att budskapen om sambanden blir otydliga och späds ut med starka kvasivetenskapliga röster. Martin Lundell, vd Brödinstitutet Av våra levnadsvanor (rökning, mat, alkohol, rörelse m.m.) är goda matvanor avgörande för god hälsa och av WHO:s Global Burden of Disease den levnadsvana som för oss i Sverige har störst positiv påverkan på folkhälsan. I backspegeln konstaterar vi att det senaste årets röster i medierna i högre grad än tidigare har kommit från vetenskapliga företrädare och även att påståenden av olika slag ifrågasätts vilket förstås är mycket positivt för folkhälsan och klimatet. Organisationen Vetenskap & Allmänhets lansering av hashtagen #hurvetdudet? är ett exempel på detta, vilket också var seminariets hashtag. Paneldeltagarna var representanter för den positiva utvecklingen vi ser inom medierna och seminariet syftade bland annat till att ta reda på hur snacket på redaktionerna går i tider när felaktiga fakta om främst mat och hälsa sprids. Finns det några kriterier? 3

4 Klickbara rubriker styr, eller? Maria Sitell, Brödinstitutet och Ingela Stenson, United Minds seminariets programledare, inledde med att fråga panelen om de tycker att det finns andra områden som har liknande problem. Det vill säga att budskapen i olika medier slirar och ibland direkt går emot vetenskap och evidens på samma sätt som vi ibland ser kring sambandet mellan mat och hälsa. Torbjörn Nilsson tyckte att det inte är helt enkelt att säga. Han menade att den stora utmaningen, för alla journalister, är uppdraget att beskriva verkligheten med den samtidiga utmaningen att intressera läsarna genom att skriva om nåt nytt, nåt intressant. - Inom politisk journalistik finns liknande utmaningar som när det gäller att beskriva de allmänna kostråden, sa Torbjörn Nilsson. Partiernas ideologier är ganska konstanta och lite tråkiga att beskriva medan politiska utspel och andra saker som sticker ut har ett högre nyhetsvärde. Behovet av att det ska kännas nytt, att rubriken ska dra läsare, är idag helt centralt då klickbarheten är en stark indikator. Diskussionen gick vidare kring det faktum att det ofta är den mat vi har ätit i århundraden, som bröd och mjölk men även tallriksmodellen och Livsmedelsverket, som får utstå skarp kritik och stå till svars för ohälsa. Helt ovetenskapliga och felaktiga påståenden. Parallellt presenteras enstaka livsmedel som chiafrön, gojibär och annan mat som benämns superfoods som väldigt hälsobringande. Även dieter, utan vetenskaplig förankring, presenteras generöst. Hur är det med granskningen av självutnämnda experters tvärsäkerhet? Jenny Jewert framhöll att visst sker det granskning men att det varierar mellan vilken slags media det gäller. Vetenskapsjournalister vill vara i framkant, alltså där ny kunskap genereras och på så sätt lyfta fram nya rön. 4

5 Skapandet av stora rubriker kring produkter som tillförs egenskaper som inte är sanna är att luras och gör människor osäkra kring valet av mat som är bra för hälsan. 5

6 - Man vill skriva om det som har nyhetsvärde som till exempel tarmflora och antiinflammatorisk kost, sa Jenny Jewert. Journalisterna kan inte invänta Livsmedelsverkets kostråd som kommer om några år. Men det är särskilt viktigt att vi betonar att enskilda forskningsnyheter ska ses som bitar i ett större kunskapspussel och att vara tydliga med när det inte finns tillräcklig kunskap för att ändra kostråden. Här finns det ibland förbättringspotential. Jenny Jewert framhöll också att i Sverige är vi snabba på att testa nytt i högre grad än andra länder. Nästan varannan svensk går på nån slags diet. Vi är mottagliga för olika budskap om vad som är bra för hälsan. Ingela Stenson påpekade att skapandet av stora rubriker kring produkter som tillförs egenskaper som inte är sanna är att luras och gör människor osäkra kring valet av mat som är bra för hälsan. - Det är helt tydligt att man tillskriver mat och specifika livsmedel egenskaper och effekter som de egentligen inte kan leva upp till, sa Ingela Stenson. Dessa budskap finns främst på nätet, sällan i tryckt media. Den vanliga maten och hälsosamma matvanor får för litet utrymme. Brödet står i skottgluggen. Samtidigt är vetenskapen kring hälsoeffekter av fullkorn solid och den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i högsta grad. Omkring 25 procent av de som bor i Sverige väljer mat som på något sätt är fritt från, utan att behöva det. De som har diagnos är borträknade. Det visar den undersökning som United Minds gör för Brödinstitutet varje år. Maria Rimpi berättade om Svenska Dagbladets artikelserie Den inbillade intoleransen som bekräftar resultatet i ovan nämnda undersökning. Artikelserien var en av vinterns mest lästa. Men det är särskilt viktigt att vi betonar att enskilda forskningsnyheter ska ses som bitar i ett större kunskapspussel och att vara tydliga med när det inte finns tillräcklig kunskap för att ändra kostråden. Här finns det ibland förbättringspotential. 6

7 Vetenskap ja, men hur då? Inte sällan får en relativt liten studie, ibland med låg evidensgrad lika mycket uppmärksamhet som stora studier med långtidseffekter. Har det blivit enklare eller svårare för människor att förstå vad vetenskap egentligen är? Svårt att veta, sa flera i panelen samtidigt som det framkom att det numera borde finnas mer kunskap hos allmänheten kring källkritik....att det inte längre finns någon anledning för dem som är kunniga att sitta och vänta på att få göra sin röst hörd... - Frågan Hur vet du det? är i högsta grad relevant, sa Emma Frans. Frågor rörande kost och hälsa blir väldigt känsloladdade och däri ligger problematiken, alltså att nyansera bilden kring vad som är hälsosamt. I opinionsundersökningen (nämnd ovan) framkommer det också att de med eftergymnasial utbildning i högre grad väljer mat som benämns fritt från, varpå panelen tydligt såg förvånad ut. Frågan ställdes om ängsligheten är större hos personer med högre utbildning och ett svar kom från publiken: Medelklassen har svårt att hitta meningsskapande aktiviteter i sina liv, det kan vara en förklaring till hittapådieterna. - Det är fascinerande att välutbildade personer inte följer kostråden, sa Torbjörn Nilsson. Matvanorna är en viktig del av en människas identitet och övertygelse, man är övertygad om att man är en person som inte äter gluten, även om man nås av information som talar emot att man faktiskt behöver det....det är dags att släppa det gamla tänket. Torbjörn Nilsson menade också att människan inte är rationell. Fakta är inte tillräckligt och att om man ska genomföra en förändring behöver man ha en ideologi och agenda. Jenny Jewert fortsatte på temat: - För att nå fram till mottagaren och kunna föra ett bra resonemang måste man bygga relationer och skapa tillit. Det hjälper inte att komma med mer fakta. När man pratar om fake news inom hälsodebatten är det också viktigt att komma ihåg att felaktigheter och onyanserade hälso- 7

8 larm inom medierna handlar om bristande journalistik, inte om ont uppsåt eller att det finns en dold agenda, vilket är den vanliga definitionen av fake news. Ingela Stenson la till att många lyssnar mycket på bloggare, och tar del av deras vardag och känslor, de kommer nära och det känns som att man har en personlig relation till dem det känns som att de ingår i vänkretsen. Är sanningen på frammarsch? Under året har folkhälsoprofessor Hans Roslings bortgång inneburit att hans edutainer-approach fått ännu mer uppmärksamhet, vilket på seminariet fick stå modell för ett lyckat partnerskap mellan faktaframtagning och journalistik av hög kvalitet. Att fler seriösa aktörer behöver kliva fram och berätta så att människor förstår var tydligt i samtalet. - Det finns ett glapp mellan Livsmedelsverket/sjukvården/ forskarvärlden och den så kallade klick-journalistiken. I det glappet kan just nu vem som helst kliva in, men det borde fyllas med lättillgänglig och saklig information, sa Maria Rimpi. - Alltför många med många universitetspoäng gnäller över att de inte kommer fram i debatten och samtidigt så blir journalister, verksamma inom mat, hälsa och medicin utnämnda till experter, sa Maria Sitell och frågade vad som händer med granskningen när journalister intervjuar journalister och vilka som egentligen får plats i debatten? Håller man sig till sanningen kommer man alltid att ha ett underläge gentemot den som är beredd att säga vad som helst. Svaret på frågan landade i att mediernas uppgift är att fördjupa och förklara och att många goda exempel där experter kommer till tals idag är mycket vanligt förekommande. Journalisternas granskande uppgift finns kvar. Hälsojournalistiken utvecklas och Svenska Dagbladet gavs som exempel där nu en nutritionist skriver. Men det började med att journalisterna drev frågan. Ett tydligt svar på frågan om vilka som får plats i debatten var att det inte längre finns någon anledning för dem som är kunniga att sitta och vänta på att få göra sin röst 8

9 hörd. Idag finns en enorm möjlighet att synas och göra sitt budskap känt genom de sociala nätverken och i och med det inte vara beroende av strategier och beslut i de så kallade traditionella medierna. Ta plats, sluta gnäll. Trovärdighet och rubriksättning - Medievärlden är i ständig förändring och ett visst mått av acceptans för att det krävs säljande rubriker för att få läsare, även om det rör grävande journalistik behöver vi nog alla ha, sa Torbjörn Nilsson. Emma Frans sa: - Trovärdigheten hos universitet och forskare är hög, det måste vi värna om. Man får inte fastna i sökandet efter uppmärksamhet och lockas av att sprida det som blir viralt. Maria Rimpi påminde om verkligheten inom medievärlden: - Vi behöver få klick och läsning på de artiklar vi gör, det är inget någon kan bortse ifrån. Vi måste ha rubriker som lockar, men också ett riktigt bra innehåll. Läsarbetalning har påverkat journalistiken. När läsaren betalar för en artikel kräver de att det är hög kvalitet på innehållet. Medielandskapet version 2018 sätter universitet och både dess nuvarande och tidigare studenter inför utmaningar som inte existerade för bara år sedan. Metoderna för den tredje uppgiften är helt nödvändig att uppgraderas. - Många behöver våga mer, inte kunna mer. Vi behöver agera mer som Hans Rosling helt enkelt, sa Maria Sitell. Alltså kunna kommunicera komplexa saker och samtidigt veta hur medier fungerar. Självklart går det att vara saklig och samtidigt lättillgänglig. Det är dags att släppa det gamla tänket. 9

10 Emma Frans betonade att långsiktigheten och ansvaret för att inom universiteten främst sprida kunskap, inte enbart sprida de senaste forskningresultaten är centralt. Vi ska tänka långsiktigt i de här frågorna. - Håller man sig till sanningen kommer man alltid att ha ett underläge gentemot den som är beredd att säga vad som helst, sa Emma Frans. Behovet att de som har verklig kunskap tar större plats i debatten för att undvika mytbildning och desinformation kvarstår och efterlyses. En parallell efterlysning är att det journalistiska vetenskapslaget i ännu högre grad bidrar i nyhetstänket genom att mer tydligt visa att nyheten utgör en pusselbit i ett större sammanhang, snarare än en absolut sanning. Många behöver våga mer, inte kunna mer. Vi behöver agera mer som Hans Rosling helt enkelt. FÖR MER INFORMATION Kontakta Maria Sitell, talesperson Brödinstitutet maria@brodinstitutet.se,