Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter
|
|
- Ulla Pettersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter Incidensen av hälseneruptur har ökat under de senaste decennierna, speciellt när rupturen inte är relaterad till sport. Orsaken till ökningen har ansetts vara multi faktoriell [1, 2]. I en ABC-artikel beskrevs diagnostik och terapi vid akut ruptur av hälsenan [3]. Här poängteras den klassiska riskgruppen av män i 40-årsåldern, där skadan ofta beskrivs som en momentant insättande smärta i samband med att»något smällde till«i hälseneregionen under idrott. Hälseneruptur utgör sällan någon diagnostisk svårighet om anamnesupptagning och fysikalisk undersökning sker med noggrannhet. Vid Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) regionala tillsynsenhet i Malmö observerades under 2015 flera anmälningsärenden rörande missad ruptur av hälsena hos äldre patienter. Vårdgivaren angav ofta i sin utredning att den felbedömning som gjordes av enskilda yrkesutövare varit ursäktlig mot bakgrund av att det inte förelegat en klassisk sjukhistoria. För att undersöka problemets omfattning, kartlägga bakomliggande orsaker till den felaktiga diagnosen samt eventuella bidragande orsaker till rupturen gjordes en sökning i IVO:s ärendehanteringssystem. HUVUDBUDSKAP b Missad diagnos av hälseneruptur i anmälningsärenden till IVO skedde oftast hos patienter äldre än 60 år. b Patienterna hade oftast ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. b Hos flera patienter uppkom en total ruptur efter ett mera långdraget och progredierande förlopp. b Missade diagnoser var jämnt fördelade mellan kvinnor och män. b Felhändelserna skedde oftast i primärvård. b Vid majoriteten av felbedömningarna gjordes inte en tillräckligt noggrann fysikalisk undersökning med kliniska test av hälsenans kontinuitet och kraft. b Mer än en fjärdedel av patienterna medicinerade med kinoloner och statiner. Thomas Fridén, docent i ortopedi, Inspektionen för vård och omsorg, Malmö Tomas Movin, docent i ortopedi, KI SÖS, Södersjukhuset Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus; de båda sistnämnda institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska institutet, Stockholm b ake.andrensandberg@ gmail.com MATERIAL OCH METOD Alla beslut, såväl anmälningar enligt lex Maria som klagomålsärenden från enskilda, innehållande sökorden»akillessena«eller»hälsena«, från 2010 till och med 2015 hämtades från diariet på IVO (Socialstyrelsen för tiden före 1 juni 2013). Totalt identifierades 76 ärenden, och 60 av dessa avsåg en ruptur. Av dessa handlade 5 om tromboemboliska komplikationer, 2 om avulsionsfraktur, 1 om ruptur efter kortisoninjektion samt 6 om andra frågeställningar. I 46 ärenden ansåg anmälaren att det förelegat en felaktig eller fördröjd diagnostik av en hälseneruptur, det vill säga att patienten hade skickats hem från vårdinrättning utan diagnos eller med felaktig diagnos, och när patienten senare återkom ställdes korrekt diagnos. Dessa ärenden har granskats enligt en matris tidigare använd vid genomgångar [4-8] för närmare kartläggning och analys. RESULTAT Av de 46 händelserna anmäldes 7 av vårdgivare enligt lex Maria, medan övriga var anmälningar från enskilda patienter eller anhöriga. Patientkaraktäristika Det förelåg ingen könsskillnad, 22 kvinnor och 24 män, och ingen sidoskillnad mellan höger (n = 22) och väns ter (n = 25) ben. En patient fick ruptur på båda sidor, där den senast inträffade dock diagnostiserades utan någon fördröjning. Avseende samsjuklighet framkom uppgift om hypertoni och/eller hjärt kärlsjukdom hos 15 patienter, diabetes mellitus hos 12 och inflammatorisk polyartrit hos 4 patienter. Åldersfördelningen som hämtats från den indelning som IVO använder framgår av Figur 1. Fler än hälften av patienterna var äldre än 60 år. Uppgifter om patientens aktuella läkemedelsbehandling saknades i många ärenden, varför det antal patienter som behandlades med statiner och kinoloner utgör minimisiffror (Figur 2). Plats Felhändelserna skedde oftast inom primärvård (n = 37). Av patienterna bedömdes 9 ha fått en fördröjd diagnos efter undersökning på sjukhus, och 6 patienters diagnos fördröjdes efter bedömningar i såväl primärvård som på sjukhus. Patienterna träffade oftare en specialist i allmänmedicin (n = 26) än läkare under utbildning (n = 9) eller annan specialist. Anamnes och status Det framkom en mera klassisk symtomdebut i samband med fysisk aktivitet hos 29 patienter, medan tidpunkt för ruptur inte bedömdes kunna säkerställas hos de övriga. I 4 fall missades diagnosen trots en helt klassisk anamnes med ruptur av senan vid tennisspel. Hos 15 av patienterna bedömdes det ha förelegat en gradvis tilltagande skada som progredierade till total ruptur. Vid initial läkarundersökning angavs oftast tendinit/tendinos som diagnos (n = 15), följt av fotleds- 1
2 FIGUR 1. Åldersfördelning Antal 25 FIGUR 3. Matles och Simmonds-Thompsons test Matles test Åldersgrupp h Åldersfördelning bland 46 patienter med missad hälseneruptur. Antal i respektive åldersgrupp. Simmonds Thompsons test FIGUR 2. Läkemedelsbehandling Kinoloner (2) Okänt (15) Statiner (9) Både statin och kinolon (1) h Matles test innebär bortfall av den lätta fysiologiska plantarflexionen då patienten ligger på mage med knälederna flekterade vid en ruptur av hälsenan. Vadklämningstest (Simmonds Thompsons test) innebär bortfall av plantarflexion när undersökaren komprimerar vadmuskulaturen. Varken statin eller kinolon (19) h Aktuell läkemedelsbehandling (kinoloner och statiner) hos 46 patienter med missad hälseneruptur. Antal patienter inom parentes. distorsion (n = 11), muskelruptur (n = 7) och djup ventrombos (n = 5). En dokumenterad undersökning av om patienten klarade att stå på tå saknades i 38 fall, och resultat vid Simmonds Thompsons test saknades i 39 fall. Orsaker till fördröjd diagnos En fördröjning av diagnos med mer än en månad bedömdes föreligga i 33 fall. Huvudorsaken till fördröjd diagnos bedömdes vara bristande undersökning utan beskrivna försvårande omständigheter i 29 fall, medan resterande patienter hade samtidiga andra sjukdomstillstånd (till exempel erysipelas i det aktuella underbenet) eller andra försvårande omständigheter (till exempel ett smygande insjuknande med svårtolkade symtom). Det kunde inte beläggas att geografisk tillhörighet spelade roll eller att patienterna sökte i alltför sent skede. DISKUSSION Vår genomgång visar att de missade hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Felhändelsen skedde oftast i primärvård och drabbade lika ofta kvinnor som män. Incidensen av hälseneruptur har ökat under de senaste decennierna [2, 9, 10]. Incidensökningen är särskilt stor hos personer över 50 år [9, 10]. Medianåldern för hälseneruptur i Sverige 2012 var 50 år för män och 51 år för kvinnor, och det var då tre till fyra gånger vanligare med hälsenerupturer hos män [9]. De 46 patienterna i studien hade högre medianålder och större andel kvinnor än vad som ses bland hela populationen patienter med hälseneruptur i Sverige. Förutom ökad aktivitet i högre åldrar finns andra riskfaktorer som kan bidra till de senare årens incidensökning. Läkemedelspåverkan av kortison, kinoloner, aromatashämmare och statiner har beskrivits inducera senpatologi [11]. Även övervikt och fetma ökar risken för senpatologi. Det är oklart om det är kroppsvikten per se eller lokala eller systemiska influenser av fett på senvävnad som förklarar riskökningen [12]. Hälseneruptur som diagnostiseras akut behandlas i Sverige i allt större omfattning med icke-kirurgisk funktionell behandling med tidig gradvis ökande belastning i fotledsortos. Detta är i linje med resultat från välgjorda randomiserade studier [9]. Vid sent diagnostiserade akuta rupturer, missade rupturer och kroniska rupturer (långvarig tendinopati som gradvis leder till ruptur) är behandlingen mer komplicerad, speciellt vid hög ålder och försämrad vävnadskvalitet
3 [13-15]. Randomiserade behandlingsstudier av hälsenerupturer inkluderar vanligen bara patienter upp till 65 års ålder. I en retrospektiv studie på patienter över 65 år som behandlats för hälseneruptur var komplikationer vanliga vid såväl kirurgisk som icke-kirurgisk behandling [16]. Frikostig och relevant fysikalisk undersökning I flera av de här aktuella ärendena har både vårdgivare och IVO bedömt att den missade diagnosen varit ursäktlig mot bakgrund av att tillståndet varit svårvärderat eftersom det inte överensstämde med typisk bild vid ruptur, bland annat avseende ålder, kön, plötslig debut vid fysisk aktivitet och undersökningsfynd. Vi menar att det bör tydliggöras att även äldre, mind re fysiskt aktiva kan drabbas av en hälseneruptur och att denna population skiljer sig från yngre och mera fysiskt aktiva på flera sätt. Denna patientgrupp kan också vara en bidragande orsak till den rapporterade incidensökningen mot bakgrund av allt fler äldre människor som också bibehåller ett aktivt liv längre. Dessutom står det klart att missad hälseneskada är lika vanligt bland kvinnor som män, åtminstone i anmälningsärenden, vilket leder till slutsatsen att rupturerna missas minst tre gånger oftare hos kvinnor. Feldiagnostik skedde oftast inom primärvård, men eftersom det är okänt hur stor andel av patienterna som sökte där jämfört med på sjukhus bör en rimlig slutsats ändå vara att man måste överväga hälseneruptur som en relevant differentialdiagnos vid alla vårdinrättningar där patienter med svullnad i nedre hälften av underbenet, vid bakfoten eller kring anklarna samt tydliggjorda hälsenebesvär ska bedömas. Vid vår genomgång fann vi en oacceptabelt stor andel (>4/5) av patienterna där diagnos hade missats initialt och som inte hade undersökts med tillämpliga»vi menar att det bör tydliggöras att även äldre, mindre fysiskt aktiva kan drabbas av en hälseneruptur «test för att bedöma kraft och kontinuitet i hälsenan. Här finns den största förbättringspotentialen. Även om undersökningsfynd ibland kan vara svårtolkade är det en grundförutsättning för att kunna upptäcka en ruptur att senans kontinuitet och dess funktion undersöks. En korrekt genomförd klinisk undersökning omfattar palpation, vadklämningstest (Simmonds Thompsons test), Matles test (Figur 3) och vid behov tåhävningstest. Vid ruptur av hälsenan finns inte kraft att avveckla steget eller stå på tå. Detta ska särskiljas från förmåga till plantarflexion, som vid ringa belastning är bibehållen då flera senor bidrar till funktionen. FALLBESKRIVNINGAR HÄLSENERUPTUR OCH LÄKEMEDEL h En 70-årig man med reumatisk sjukdom opererades med höftprotes på vänster sida. Efter kateteravveckling konstaterades en epididymit som behandlades med bland annat ciprofloxacin. Höftprotesen luxerade i efterförloppet. Efter reposition noterade patienten en svullnad av vänster underben och fot. Han hade då också viss smärta från höger hälsena. Tillståndet bedömdes initialt som en inflammation. Cirka en månad senare konstaterades att patienten hade en ruptur av vänster hälsena. Rupturen bedömdes ha uppkommit cirka en månad tidigare och ha ett samband med patientens kinolonbehandling. Efter ytterligare cirka en månad inkom patienten med en ruptur av även höger hälsena efter att ha snubblat. HÄLSENERUPTUR SOM»UTMATTNINGS SYNDROM«MISSANPASSNING MELLAN HÅLLFASTHET OCH BELASTNING h En kraftigt överviktig 48-årig kvinna upplevde plötsligt under gång på slät mark hur något»smällde till«i hälregionen. Det ömmade lokalt just vid senans infästning, men status var i övrigt helt invändningsfritt. Hon undersöktes därefter vid flera tillfällen av ortopeder och distriktsläkare, vilka inte fann något kontinuitetsavbrott i senan. Efter cirka 4 månader konstaterades viss svullnad som tolkades som tendinos. Senan bedömdes vid noggrant dokumenterade undersökningar vara utan kontinuitetsavbrott. Cirka ett halvår efter den första incidenten tog patienten ett snedsteg på jämn slät mark och upplevde hur något»smällde till«i hälseneregionen. Mot bakgrund av kraftig svullnad och efter ultraljudsundersökning bedömdes det föreligga en partiell ruptur. Några dagar senare»smällde det ånyo till«i hälsenan med efterföljande tilltagande smärtor i vaden. Vid undersökning förelåg en palpabel defekt i hälsenan och positivt Simmonds Thompsons test. Vid ultraljudsundersökning förelåg samtidigt en djup ventrombos. HÄLSENERUPTUR SOM»UTMATTNINGS SYNDROM«VID LÄKEMEDELSBEHANDLING h En 70-årig man som medicinerade med simvastatin efter stroke sökte med cirka en veckas anamnes på smärtor från vänster hälsena. Han brukade vara mycket aktiv, men förnekade trauma, överansträngning eller annan exogen faktor. Vid undersökning konstaterades att senan var öm och att patienten hade svårt att stå på tå. Tillståndet bedömdes som en entesopati och behandlades med antiflogistika och sjukgymnastik. Efter drygt två veckor återkom patienten då han blivit sämre med ökade smärtor. Vid undersökning förelåg lätt ödem i vävnaden och en distinkt lokal ömhet i senan cirka 9 cm ovan golvplanet. Man bytte till annat antiflogistikum och inskärpte vikten av sjukgymnastik. Tre veckor senare återkom patienten med kvarstående besvär. Vid undersökning dokumenterades cirka 1,5 cm ökat vadomfång med ömhet över kärlsträngen. Hälsenan undersöktes inte. Patienten remitterades till sjukhus för akut flebografi och bedömning. Medicinläkare konstaterade att ultraljudsundersökning inte kunnat påvisa någon trombos, men en något omfångsökad hälsena. Läkaren bedömde dock att hälsenan var intakt och Simmonds Thompsons test var utan anmärkning. En vecka därefter återkom patienten till vårdcentral med oförändrade besvär från hälsenan samt nytillkomna urinvägsbesvär. Patienten ordinerades ciprofloxacin. Tio dagar senare kom patienten på planerat återbesök. Hans UVI bedömdes vara utläkt. Patienten hade kvarstående smärtor från hälsenan och hade fått svårt att»hålla emot«med foten vid gång i nedförsbacke. Två veckor därefter uppsökte patienten akutmottagning där man konstaterade en tydlig grop i hälsenan 4 5 cm ovan infästningen samt att Simmonds Thompsons test gav ett sämre utslag än på kontralaterala sidan. Vid ultraljudsundersökning noterades en total ruptur med cirka 3 cm diastas mellan senändarna. Rupturen bedömdes vara mer än 2 månader gammal. 3
4 Läkemedelspåverkan Ett samband mellan läkemedelspåverkan och morfologiska förändringar med försvagning av senvävnad, som i vissa fall kan leda till en ruptur, har beskrivits för flera läkemedelsgrupper [13]. Den negativa effekten av kinoloner är känd sedan 1990-talet [17, 18]. Reversibla vävnadsförändringar i hälsena vid intag av ciprofloxacin har beskrivits vid magnetkameraundersökning av friska försökspersoner [19]. I en stor holländsk populationsbaserad studie med fler än patienter med hälseneruptur fann man att 2 4 procent av rupturer hos patienter äldre än 60 år kunde härledas till behandling med kinoloner [20]. Ett samband mellan statiner, som används frekvent som både primär- och sekundärpreventiv behandling av hyperlipidemi, och hälseneruptur har rapporterats i flera fallbeskrivningar och retrospektiva studier [21-23]. Förändringar i hälsenan vid statinadministrering har noterats i olika experimentella modeller [24-28]. I en epidemiologisk studie beskrevs en riskökning för negativ effekt på muskler och senor vid behandling med statiner, dock med skillnader mellan olika läkemedel i statingruppen [29]. Sambandet mellan fetma, hyperkolesterolemi och statiner vid olika typer av senpatologi är dock inte helt klarlagt [30], och man har i vissa studier inte kunnat påvisa någon negativ effekt av statiner på senvävnad vilka skulle leda till en ökad rupturrisk [31-33]. I en nyligen publicerad artikel framförs att iakttagna sidoeffekter på muskler och senor vid behandling med statiner skulle kunna utgöra toppen av ett isberg och att den för närvarande enda effektiva åtgärden är att sätta ut medicineringen så snart tecken på en sådan påverkan uppkommer [34]. I vårt material använde minst 26 och högst 59 procent av patienterna statiner eller kinoloner. Vår studie kan inte klarlägga huruvida samband mellan ruptur och läkemedel spelat roll i de missade fall vi studerat, men ett sådant samband skulle kunna förklara att det i vårt material rör sig om både kvinnor och män i de åldrar då statinmedicinering är vanlig. Vi menar att dessa samband bör tydliggöras för att åtminstone undvika situationer där simvastatindosen höjs eller medicinering med ciprofloxacin påbörjas, hos en patient med redan uttalade besvär från hälsenan (se fallbeskrivningar). efter några veckor/månader hade rupturerat utan att tidpunkt kunde säkerställas mera exakt. Mot denna bakgrund bör man försöka undanröja riskfaktorer och möjligen också ge råd om en balanserad aktivitetsnivå så att onödigt belastande moment undviks, samtidigt som positiva effekter av fysisk aktivitet såväl på muskler och senor som på kroppsvikten bibehålls. I en nyligen publicerad artikel beskrivs en atypisk äldre patientpopulation med bland annat obesitas där man ofta missat patienternas hälseneruptur [35], vilket gör det angeläget att även beakta eventuell övervikt hos denna patientgrupp [12]. s b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Citera som:. 2017;114:EHTD SUMMARY We audited forty-six patients with a rupture of the Achilles tendon notified to the Swedish regulatory authority (the Health and Social Care Inspectorate) due to suspicion of malpractice. The patients history and clinical presentation differed from those with a more classical acute rupture. The diagnostic errors were often found in patients older than 60 years, they were just as common in women as in men and the symptoms often had a subacute start. In most patients, the diagnostic errors were due to an incomplete clinical examination. More than one fourth of the patients were on medication with statins or quinolones. Identifiering av patienter med risk för ruptur Klassisk hälseneruptur uppkommer som en momentan diskrepans mellan belastning och senans hållfasthet, medan det vid rupturer hos äldre patienter, med eller utan vävnadspåverkan av läkemedel, inte verkar vara ovanligt med en likartad diskrepans under en längre tidsperiod innan senan brister. Behandling av akut ruptur hos en yngre individ är vanligtvis betydligt enklare än vid ruptur i mer åldersförändrad vävnad som kanske skett stegvis, särskilt om den också uppdagas med fördröjning. Vi fann ett brett spektrum av behandlingar där komplikationsrisker ofta uppfattades som så stora att man avstod från något operativt ingrepp. Hos vissa patienter kan smärta från hälsenan vara tecken på ett förstadium till ruptur. Vi fann flera fall där man efter noggrann undersökning (i en del fall även med ultraljud) initialt hade bedömt att senan hade god kontinuitet och kraft men att den
5 REFERENSER 1. Kannus P, Natri A. Etiology and pathophysiology of tendon ruptures in sports. Scand J Med Sci Sports. 1997;7(2): Lantto I, Heikkinen J, Flinkkilä T, et al. Epidemiology of Achilles tendon ruptures: increasing incidence over a 33-year period. Scand J Med Sci Sports. 2015;25(1):e Gustavsson C, Karlsson J, Samuelsson K. ABC om Akut ruptur av akillessenan ;12: Fridén T, Andrén-Sandberg Å. Kritiskt sjuk inneliggande patient måste få hjälp i tid. Mäta, värdera, agera är grunden med stöd av ALERT, MEWS och MIG ;110:CCF9. 5. Fridén T, Andrén-Sandberg Å. Testistorsion fortfarande ett problem trots välkända risker. Granskning av händelser anmälda till Socialstyrelsen ;110:CFIM. 6. Holmström A, Fridén T, Andrén-Sandberg Å. Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker. En genomgång av fall anmälda till Socialstyrelsen ;110:CHUT. 7. Fridén T, Andrén-Sandberg Å. Skador vid galloperation igen och igen. Dags dra lärdom av misstagen, visar händelseanalyser ;111:CPP4. 8. Fridén T, Andrén-Sandberg Å. Iatrogena skador i esofagus ger hög risk för mortalitet. Patientsäkerheten behöver skärpas antalet anmälda skador har inte minskat ;111:CZE7. 9. Huttunen TT, Kannus P, Rolf C, et al. Acute achilles tendon ruptures: incidence of injury and surgery in Sweden between 2001 and Am J Sports Med. 2014;42(10): Ganestam A, Kallemose T, Troelsen A, et al. Increasing incidence of acute Achilles tendon rupture and a noticeable decline in surgical treatment from 1994 to A nationwide registry study of 33,160 patients. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2016;24(12): Kirchgesner T, Larbi A, Omoumi P, et al. Drug-induced tendinopathy: from physiology to clinical applications. Joint Bone Spine. 2014;81(6): Scott A, Zwerver J, Greval N, et al. Lipids, adiposity and tendinopathy: is there a mechanistic link? Br J Sports Med. 2015;49(15): Fox JM, Blazina ME, Jobe FW, et al. Degeneration and rupture of the Achilles tendon. Clin Orthop Relat Res. 1975;(107): Pandanilam TG. Chronic Achilles tendon ruptures. Foot Ankle Clin. 2009;14(4): Maffulli N, Via AG, Oliva F. Chronic Achilles tendon disorders: tendinopathy and chronic rupture. Clin Sports Med. 2015; 34(4): Nestorson J, Movin T, Möller M, et al. Function after Achilles tendon rupture in the elderly: 25 patients older than 65 years followed for 3 years. Acta Orthop Scand. 2000;71(1): Hugo-Persson M. Hälseneruptur efter ciproxinbehandling ;93: Kahn F, Christensson B. Kinolonbehandling gav mycket snabb utveckling av akillesruptur ;101: Juras V, Winhofer Y, Szomolanyi, et al. Multiparametric MR imaging depicts glycosaminoglycan change in the Achilles tendon during ciprofloxacin administration in healthy men: initial observation. Radiology. 2015;275(3): van der Linden PD, Sturkenboom MC, Hrings RM, et al. Increased risk of achilles tendon rupture with quinolone antibacterial use, especially in elderly patients taking oral corticosteroids. Arch Intern Med. 2003;163(15): Carmont MR, Highland AM, Blundell CM, et al. Simultaneous bilateral Achilles tendon ruptures associated with statin medication despite regular rock climbing exercise. Phys Ther Sport. 2009;10(4): Celic EC, Ozbaydar M, Ofluoglu D, et al. Simultaneous and spontaneous bilateral quadriceps rupture. Am J Phys Med Rehab 2012;91(7): Savvidou C, Moreno R. Spontaneous distal biceps tendon ruptures: are they related to statin administration? Hand Surg. 2012;17(2): de Oliveira LP, Vieira CP, Da Ré Guerra F, et al. Statins induce biochemical changes in the Achilles tendon after chronic treatment. Toxicology. 2013;311(3): de Oliveira LP, Vieira CP, Guerra FD, et al. Structural and biomechanical changes in the Achilles tendon after chronic treatment with statins. Food Chem Toxicol. 2015;77: Kaleağasıoğlu F, Olcay E, Olgaç V. Statin-induced calcific Achilles tendinopathy in rats: comparison of biomechanical and histopathological effects of simvastatin, atorvastatin and rosuvastatin. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. Epub 15 aug doi: / s z 27. Kuzma-Kuzniarska M, Cornell HR, Moneke MC. Lovostatin-mediated changes in human tendon cells. J Cell Physiol. 2015;230(10): Tsai WC, Yu TY, Lin LP, et al. Prevention of simvastatin-induced inhibition of tendon cell proliferation and cell cycle progression by geranylgeranyl pyrophosphate. Toxicol Sci. 2016;149(2): Hoffman KB, Kraus C, Dimbil M, et al. A survey of the FDA s AERS database regarding muscle and tendon adverse events linked to the statin drug class. PLoS One. 2012;7(8):e Esenkaya I, Unay K. Tendon, tendon healing, hyperlipidemia and statins. Muscles Ligaments Tendons J. 2012;1(4): Contractor T, Beri A, Gardiner JC, et al. Is statin use associated with tendon rupture? A population-based retrospective cohort analysis. Am J Ther. 2015;22(5): Teichtahl AJ, Brady SR, Urquhart DM, et al. Statins and tendinopathy: a systematic review. Med J Aust. 2016;204(3): Tucker JJ, Soslowsky LJ. Effect of simvastatin on rat supraspinatus tendon mechanical and histological properties in a diet-induced hypercholesterolemia model. J Orthop Res. 2016;34(11): Auer J, Sinzinger H, Franklin B, et al. Muscle- and skeletal related side-effects of statins: tip of the iceberg? Eur J Prev Cardiol. 2016;23(1): Kingsley P. Achilles tendon rupture in atypical patient populations. Emerg Nurse. 2016;23(10):34-6; quiz 37. 5
Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Den ofrånkomliga felbarheten och hur vi närmar oss ofelbarheten
Nationella Patientsäkerhetskonferensen 2016 21-22 September i Älvsjö Den ofrånkomliga felbarheten och hur vi närmar oss ofelbarheten Åke Andrén-Sandberg (tidigare kirurgprofessor i Stockholm, nu mest primärvårdsläkare
Ligamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA
HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska
Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05
1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.
Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten
Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.
Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!
Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Studiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Utredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS
2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som
Läkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.
Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande
Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade
Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015
Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen
Akillessenerupturer. specialarbete gipstekniker 2018
Akillessenerupturer specialarbete gipstekniker 2018 Hjördis Nilsson Madelene Pettersson Helene Sörell Thomas Dolve Eva Mitchell Maria Sjöström Helen Nyberg Innehållsförteckning 1.1 Inledning 1.2 Historia
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Framtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)
BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Hässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Från sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund
Huvudvärk alarmsymptom 20190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund Primär eller sekundär huvudvärk? ICHD-3, 2018 1. Migrän Primär huvudvärk 2. Spänningshuvudvärk 3. Trigeminoautonoma
Fysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Cuff-skador Impingement. Rolf Norlin
Cuff-skador Impingement Rolf Norlin Vad är impingement? Drive something in or at Smärta vid abduktion och inåtrotation? Primär r bursit? Primär sendegeneration med sekundär r bursit? Annat?? Vä axel Lateral
33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Livsviktig information om Addisons sjukdom.
Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2
KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Slutrapport Revision av vårdtillfällen i slutenvård vid kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus 2010 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning:
> 30 SveDem-publikationer
> 30 SveDem-publikationer 2013-2017 Grattis 10 år! 170914 Lena Kilander överläkare, docent Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvet/geriatrik Uppsala universitet > 30 SveDem-publikationer 2013
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
eva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Familjär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar
Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare
När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College
En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården
En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada
BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Patientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos
NUTRITIONSDIAGNOS och PES Lena Martin Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) Lund, 29/10 2012 1 Diabetes
Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Att skära eller inte skära..
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p Att skära eller inte skära.. Operativ vs. Konservativ behandling vid akut hälseneruptur Anne Liikala Sofia Mazari Izaac Stålhammar Inledning Behandling av akut hälseneruptur
Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Riktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och