Förskolan Trollbacken

Transkript

1 Förskolan Trollbacken Likabehandlingsplan

2 Likabehandlingsplan för förskolan Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7, 3 kap Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1-2 Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) FN:s Barnkonvention. Detta innebär att vi på ett målinriktat sätt i verksamheten arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Litteraturhänvisning för fördjupning av ovanstående:

3 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering Diskriminering är om personalen i förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Trakasserier Trakasserier är om personal eller barn förolämpar ett barns värdighet psykiskt, fysiskt eller verbalt, samt att detta har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är om personal eller barn kränker ett barns värdighet som inte har samband med någon av ovanstående punkter. Kränkande behandling kan vara: - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) - kränkande texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) - mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och ge en trygg och god miljö för barnen.

4 Likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet är inte en separat plan i vår förskolas arbete. Den ska genomsyra hela verksamheten, pedagogiken, vårt förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet. Planen är ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla likabehandlingsarbetet. För att systematiskt följa upp det använder vi följande begrepp till vår hjalp: Utvärdera Främja Kartlägga Förebygga Rutiner för det åtgärdande arbetet Ansvarsfördelning

5 Utvärdering Fjolårets plan har utvärderats på följande sätt: Genom diskussiner på ett APT Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Mål främjande insats 1-3 år: En inkluderande förskolemiljö där alla barn kan känna sig trygga och kan utvecklas. Inkludering innebär att alla upplever sig värdefulla. Mål främjande insats 3-5 år: Vi vill arbeta för allas lika värden trots olikheter Mål förebyggande insats 1-3 år: Närvarande i barnens alla aktiviteter Mål förebyggande insats 3-5 år: Barnen ska känna trygghet på förskolan, acceptera och behandla varandra väl Vad har vi gjort och varför? 1-3 år Björnbäret har delat barngruppen i mindre grupper för att skapa ett lugn för både personal och barn. Genom att dela barngruppen har pedagogerna haft möjlighet att stötta barnen mer och vara mer närvarande. Pedagogerna har på detta sätt haft möjlighet att följa det enskilda barnet i större utsträckning. När man har ett mindre antal barn så är det lättare som pedagog att dokumentera. Som ett led i förberedelserna för 3 åringarna att flytta över till äldre avdelningen Hallonet så har vi under skogsutflykterna arbetat med att skapa en gruppkänsla hos dem. Genom att vi har besökt och byggt på Trollbackens koja i skogen skapar vi större vikänsla mellan dessa barn. Vi har sett om alla barn får plats i kojan, vi har träffat på Jonte myra och hans kompisar, vi har sjungit med tema på skogen, träffat på andra djur som hör hemma i skogen. Vi har haft motorik träning i ojämn terräng, uppför och nedförsbackar. Genom att vi efter skogsutflykterna reflekterat tillsammans med barnen via IPad förstärker vi barnens upplevelser från skogen. Vi ser att det blir en starkare gruppgemenskap inom denna åldersgrupp ju fler gemensamma aktiviteter vi erbjuder dem. Vid middagssituationen har treåringarna suttit själva med en pedagog. Detta för att de skall ges mer möjlighet att ta mer ansvar och kunna skapa tillit till sin egen förmåga. Genom att få hjälpa till att duka, ta maten själv från ett buffébord, duka av sin mat själv har vi sett att barnen blivit mer omtänksamma om sina kompisar, vilka som är här idag och ska få tallrik, glas och bestick, hjälpsamma gentemot varandra. Pedagogen har gett förutsättningar för att barnen ska kunna lyckas. Genom att pedagogen uppmuntrar, peppar till att våga försöka själv så stärker vi deras självkänsla. Nästan varje dag har vi samling med alla barnen, detta för att skapa en god VI-känsla genom att benämna alla barnen i gruppen. Barnen har egna sittprickar med barnens bild och namn på; vilket skapar en god struktur och självkännedom.

6 Vi har arbetat mer och mer med TAKK. Detta för att vi har haft barn som delvis saknat språk. På detta sätt har vi pedagoger upptäckt att fler barn blivit stärkt i sin självkänsla. De har kunnat börja förmedla sig och vågar mer i gruppen. Barn som tidigare tog kontakt mer fysiskt genom att putta har nu verbalt/med tecken tagit kontakter med de andra barnen. Genom att använda stopp-handen så har alla barnen kunnat säga ifrån om det är något som inte känns bra. Genom att barnen förstärker sina ord med tex. Stopp handen blir deras budskap mer tydligt. Ett tydligt och konkret sätt att stärka sin integritet. Barnen får då två verktyg att använda sig av. Andra barn tar hjälp av TAKK-tecken för att tydliggöra vad de menar. Genom att barnen får lära sig hantera flera olika verktyg så tror vi att barnen senare i livet blir starka i sin integritet och vågar stå på sig, men även blir lyhörda för andras åsikter och känslor. Vi har haft en aktivitetstavla som vi inte har använt oss av då denna var tänkt för de barn som behövde lite extra stöd i lärmiljön på förskolan. Vi kunde självklart använt aktivitetstavlan ändå utan dessa barn, men de övriga barnen hade inte så stort behov av den och då sjönk vår motivation för att starta upp den. Vi ansåg att uppstarten av denna tavla inte fyllde så stort syfte utan dessa barns närvaro. Vi skulle använda oss av bilder vid kartläggning av olika lärmiljöer men detta har visat sig vara ett svårt verktyg vid arbetet med barn 1-3 år. Pedagogerna har dock varit lyhörda på barnens signaler i vardagen. För att barnen skall känna trygghet på förskolan har vi exempelvis förstärkt med pedagoger när det varit olika situationer som vissa barn upplevt som otrygga, exempelvis vid lämning på förskolan. Vi ser att detta skapar en trygghet för barnen (trygga föräldrar ger trygga barn) vid ankomst till förskolan. Om vi inte hade gjort detta tror vi pedagoger att vi hade fått ängsligare/otryggare lämningar. Vad har vi gjort och varför? 3-5 år Vi har haft samarbetsövningar i nästan alla våra lekar. Detta för att stärka gemenskapen i gruppen och lära sig att respektera varandra. Man har fått vänta på sin tur, hjälpa varandra och själva ta ansvar att styra upp och sätta regler när de leker. Vi har läst kompis-böcker och här fört samtal kring olika ämne som berör. Däremot kunde vi ha jobbat ännu mer med dessa böcker som innehåller mycket material att bygga vidare på. Vi känner att barnen respekterar varandras olikheter och lägger inga värderingar i detta. Genom att bygga en koja i skogen så fick barnen rika möjligheter att samarbeta. Alla barnen har deltagit efter egen förmåga. Barnen har haft många samtal kring på vilket sätt de skall bygga kojan. Vi har delat in barngruppen i mindre grupper ex. vid maten så att barnen haft möjlighet till goda samtal. Vi har inte haft någon medveten tanke på att samvaron kring bordet skulle leda till att barnen ser varandras olikheter, utan tanken var att skapa en lugn stund där alla vågar komma till tals och lyssna på varandra. Vi pedagoger lyssnar på barnen och hjälper dem att föra en dialog med de andra barnen. Vårt fokus har inte legat på olikheter vilket är något vi missat. När konflikter har uppkommit i barngruppen så har vi pedagoger diskuterat detta med de berörda barnen samt vid vissa tillfällen med hela barngruppen.. Vi har dock inte gjort någon uppföljning och reflekterat mer kring det utan löst detta i stunden. I dessa situationer hade vi

7 kunnat använda oss av tex rollspel så att barnen får chans att reflektera över olika situationer. Kompis-böckerna samt annat material hade också kunnat användas. Detta behöver vi bli bättre på. Under året så har vi pedagoger tagit upp tillsammans med barngruppen olika områden som vi känt att det behövs mer vuxen närvaro, detta för att det inte skall ske någon kränkande behandling. Dessa områden är t.ex. toalett/tvätt kö, utemiljön baksidan, buskage m.m. Här har vi försökt att i största möjliga utsträckning vara en pedagog på plats. Vi skulle även ha individuella samtal med barnen där vi skulle ta kort på olika lärmiljöer och diskutera kring vad barnen upplevde. Det har vi inte gjort fullt ut. På grund av att vi glömde det.

8 Främjande insatser Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och kan utvecklas.

9 Främjande insatser Pedagogers förhållningssätt gentemot föräldrar Mål Vi vill skapa goda och förtroendefulla relationer med vårdnadshavarna Insatser Ett bra bemötande i alla situationer. Inbjudande klimat Profession Lyhördhet Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Maj -18

10 Främjande insats Pedagogers förhållningssätt gentemot barn Mål Positivt och inspirerande bemötande, där alla barn är allas barn. Insatser Lyssnar och ser barnen Skapa förtroendeingivande relationer Utforskar tillsammans med barnen Bemöta varandras olikheter för att skapa lika förutsättningar. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Maj -18

11 Främjande insats Förhållningssätt mellan pedagoger Mål Öppet och respektfullt bemötande Insatser Allas åsikter är viktiga att komma till tals, oavsett vad man tycker Medvetenhet om att olika åsikter kan leda till utveckling Ett tillåtande klimat med tilltro att prova på nya idéer Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Maj -18

12 Främjande insats Barns förhållningssätt gentemot barn Mål Goda kamrater som ser, hör och respekterar varandra. Insatser Samarbetsövningar Rollspel Läsa olika böcker som berör ämnet Diskussioner Synliggöra barnen för varandra Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Maj -18

13 Främjande insats Kunskapshöjande insatser för pedagogerna Mål Att skapa en samsyn kring värdegrundsarbetet. Insatser Tid för diskussioner tex genom lärande samtal Värderingsövningar Litteratur, föreläsningar Ansvarig Förskolechef Datum när det ska vara klart Maj -18

14 Kartläggning och förebyggande åtgärder Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras ska ligga till grund för planeringen av de förebyggande åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De kartläggningsmetoder som pedagogerna använder sig av är: Samtal i arbetslagen och med barnen Observationer i verksamheten Diskussioner på APT (arbetsplatsträffar) Föräldrasamråd

15 Kartläggning Metoder vid kartläggning riskbeteende: Samtal i arbetslaget Finnas nära för att hjälpa till Bilder TAKK Förebygga i de situationer där det ofta uppstår Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Samtal/information/återkoppling till föräldrar Samtal med barnen Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen genomför kartläggningen Samtal i arbetslagen Områden som berörts i kartläggningen:

16 Resultat och analys av vår kartläggning Det vi har sett som blir grunden till vårt/våra kommande förebyggande mål är följande:

17 Förebyggande åtgärder Närvarande pedagoger Mål Närvaro i barnens aktiviteter Insatser Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Maj -18

18 Ansvarsfördelning kring likabehandlingsarbetet Förskolechefen och processledarna har det övergripande ansvaret för att: en likabehandlingsplan tas fram, följs upp och utvärderas all personal arbetar enligt likabehandlingsplanen och att kränkning, trakasserier eller diskriminering inte sker tillsammans planera för arbetet i arbetslagen sa att alla former av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering förebyggs förekomster av kränkande behandling och diskriminering följs upp och åtgärdas Arbetslagen ska: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (Lpfö 98/ 2010, s.9) stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö 98/ 2010, s.9) Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lpfö 98/2010 s.4) föra aktiva diskussioner i arbetslaget på arbetslagsreflektionerna, APT samt barnkonferenserna använda sig av ett normkritiskt arbetssätt i vardagen när de arbetar med olika värdegrundsfrågor Några gånger per år stämma av arbetet med likabehandlingsplanen Föräldrarna är delaktiga i likabehandlingsplanen genom att: den diskuteras på föräldrasamråd och föräldramöten den diskuteras vid utvecklingssamtal ta kontakt med pedagogerna sa fort någon fråga eller oro uppstår den finns att läsas på förskolans hemsida, på Presto samt i hallen på förskolan Barnen är delaktiga genom att: de är med och samtalar, diskuterar, reflekterar och ifrågasätter samhällets normer och värderingar i verksamhetens vardagliga arbete med värdegrunden

19 Rutiner för att utreda när barn kränks av andra barn Policy: Vi vill att det ska finnas en nolltolerans mot all kränkande behandling på vår förskola. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Pedagogerna är i absolut närhet av leksituationerna. lyssnar av barnens dialog i leken. informerar arbetslaget om aktuella situationer. Personal, barn och föräldrar kan vända sig till: All personal, samt förskolechefen som har en öppen och positiv inställning att möta varje förälder, lyssna av och åtgärda, när de känner oro över situationer där trakasserier eller kränkningar har upplevts förekomma. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling agerar den pedagog som sett/hört enligt följande: 1. Undersök: Vad har hänt? Vilka är inblandade? Prata enskilt med alla inblandade. När situationen är utredd informera barnens fadder om händelseförloppet. Om möjligt, prata själv samma dag, med berörda föräldrar eller överlämna till någon av avdelningspersonalen. Dokumentera händelsen på särskild blankett, informera förskolechefen som beslutar om ärendet skall avslutas eller utredas/åtgärdas vidare. 2. Om problemet upprepas fortsätt att agera enligt följande: Informera förskolechefen. Förskolechefen startar en utredning genom att kalla berörda familjer var för sig till ett möte där förskolechefen och pedagogen deltar. Förskolechefen skriver minnesanteckningar från mötet. Nytt möte sker där alla berörda familjer, pedagogen och förskolechefen deltager. Mötet förlöper enligt den ordning som finns på blanketten Enskild barnkonferens, där insatser och beslut också dokumenteras av förskolechefen. 3. Uppföljningsmöte bokas in vid varje mötestillfälle tills alla berörda känner att situationen är utredd och ärendet kan avslutas.

20 Rutiner för att utreda när barn kränks av vuxen När ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling agerar den pedagog som sett/hört enligt följande: 1. Be pedagogen om ett enskilt samtal med berörd pedagog. Ta upp situationen och tala om att du uppfattade att ett barn kränkts. Fråga Hur tänkte du? Hänvisa till likabehandlingsplanen. Tala om att du kommer att informera förskolechefen om vad du hört och hur du agerat. 2. Informera förskolechefen om vad du sagt och vad du gjort. Tillsammans fyller ni i, på för händelsen avsedd blankett, händelseförloppet. 3. Förskolechefen pratar med berörd pedagog enskilt och beslutar därefter om hur ärendet fortsättningsvis ska hanteras. Beslut dokumenteras på samma blankett som i punkt 2. Rutiner för uppföljning: Tidsbestämda uppföljningsmöte tills alla berörda parter känner att ärendet är avslutat. Rutiner för dokumentation: Samtliga händelser dokumenteras på särskild blankett enligt rutiner ovan, Alla möten dokumenteras på blanketten Enskild barnkonferens enligt rutiner ovan. Ansvarsförhållande: Alla personal på förskolan som bevittnar någon form av kränkning är ansvarig att agera enligt rutin ovan. Förskolechefen är ansvarig för att de olika situationerna utreds och dokumenteras enligt rutin ovan.