MS TEAM Malmö. Metodbeskrivning. Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus
|
|
- Jan Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version nr 1 LAM febr 2011 Version nr 2 LAM nov 2011 Version nr 3 LAM maj 2012 MS TEAM Malmö Metodbeskrivning Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus
2 Bakgrund Multipel skleros MS är en kronisk sjukdom med okänd etiologi, som drabbar myelinet i det centrala nervsystemet. Sjukdomen uppträder vanligen mellan 20 och 50 års ålder, dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män. Prevalensen i Sverige anses vara minst 125/ och den årliga incidensen drygt 5/ MS är därför den näst vanligaste orsaken efter trauma till neurologiskt handikapp hos yngre vuxna. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället i form av bortfallen arbetsförmåga, samt vård- och behandlingskostnader. MS-sjukdomens kroniska natur och variabla förlopp innebär att det med ojämna mellanrum och ibland kontinuerligt uppträder nya neurologiska symtom eller funktionshinder. Det måste då bedömas om symtomen kan hänföras till MS-sjukdomen och om indikation finns för specifik eller symtomlindrande behandling. Dessa bedömningar kräver neurologisk kompetens. Även specifik förloppsmodifierande behandling vid MS kräver neurologisk kompetens. Så gör även bedömning av behandlingsindikation, uppföljning av behandlingsresultat och ställningstagande till avbrytande av behandling. Adekvat stöd till patienten vid behandlingsstart och under pågående immunmodulerande behandling underlättas avsevärt av tillgång till sjuksköterska med kunskap och erfarenhet av denna behandling. MS påverkar inte bara fysiska aspekter av tillvaron utan även psykiska funktioner och sociala aspekter såsom samlevnad, arbetsförmåga mm. Därför behöver MS-patienter även tillgång till sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog och ibland logoped med särskilda kunskaper om MS. MS-team Klinikens MS-team har sitt ursprung i det rehabteam som startades 1995 av klinikens kurator, arbetsterapeut och två sjukgymnaster. Målsättningen då var att få en bättre struktur och ett mer systematiskt omhändertagande av patienterna i öppen vård och en av målgrupperna var MSpatienter, särskilt de unga och nydiagnostiserade. Några år senare utökades MS-teamet med en sjuksköterska och under flera år hade teamet möte en gång i veckan för rapportering kring aktuella patienter. Fram till 2005 fanns det ingen ansvarig läkare för MS-teamet. Syfte Syftet med MS-teamet på neurologiska kliniken är att få en bättre struktur och ett mer systematiskt omhändertagande av patienterna samt att ge patienten en meningsfull vardag genom att finna lösningar på problem, så att han eller hon kan leva ett meningsfullt liv. Teamet är interdisciplinärt och består av läkare, sjuksköterska, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och sekreterare. Rehabiliteringsskoordinator och logoped finns tillgängliga som konsulter vid behov. Teamets medlemmar har specialistkompetens och ska vara rådgivande och stödjande för övriga på kliniken. MS-teamet Lucia Alonso Magdalena: teamläkare Magnhild Sandberg-Wollheim: läkare Siv Nilsson: kurator Thomas Bylund: sjuksköterska och teamsamordnare Rosita Nordkvist: forskningssjuksköterska Anna Winckler: sjukgymnast Kerstin Wendel: arbetsterapeut Agneta Thulin-Landgren: neuropsykolog
3 Lena-Andrè Petersson: neuropsykolog Marie-Louise A Svensson: sekreterare Resurspersoner: rehabiliteringskoordinator Gerd Andersson och ssk/avdelningschef Camilla Saxin. Kriterier för patienter aktuella för teamet: Patienter bosatta inom SUS upptagningsområde (företrädesvis Malmö kommun). MS, CIS (Clinically Isolated Syndrome) men även mindre vanliga demyeliniserande sjukdomar såsom ADEM (Acute disseminated encephalomyelitis) och NMO (Neuromyelitis optika). Uppgifter för varje yrkeskategori i teamet: Arbetsterapeut: kartlägger patientens dagliga aktiviter i och utanför hemmet. Bedömer handfunktion och bedömning av rehabiliteringsnivå samt hänvisning till fortsatt träning på lämplig instans, bedömning av funktionsnedsättningarnas inverkan på aktivitet och delaktighet, bedömning av behov av hjälpmedel och anpassning av bostadsmiljön, utredande åtgärder/kontakter relaterat till patienten arbetssituation (Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare m.m.). Kurator: krishantering och stödsamtal i samband med diagnosbesked, information om socialförsäkring och samhällets servicemöjligheter. Teamets kurator har ett omfattande slutenvårdsansvar samt ansvarar för många andra patienter med andra diagnoser än MS i öppenvård. Detta innebär att tillgång till kurator utöver krishantering är mycket begränsad och måste alltid diskuteras på ronden eller med teamläkare. Neuropsykolog: bedömning avseende kognitiv förmåga, kan bistå med diskussion beträffande hur man kan kompensera för sina svårigheter när kognitiv svikt föreligger, samt kan i vissa fall differentiera mellan vad som är kognitiv svikt eller depression. Sekreterare: förberedelse av MS-rond, administrativt stöd på ronden. Sjukgymnast: bedömning av motorisk funktion, smärta och spasticitet; bedömning av rehabiliteringsnivå samt hänvisning till fortsatt träning på lämplig instans. * för närvarande bara som konsult och efter diskussion på MS-rond Sjuksköterska: samordnar åtgärder i MS-teamet, informerar om MS-teamet, utbildar inför olika behandlingar, handhar infusionsbehandlingar, telefonrådgivning samt registrerar och uppdaterar MS-register. Forskningsjuksköterka: omhändertagande av forskningspatienter. Teamläkare: ansvarar för den kontinuerliga utvecklingen och utvärdering av MSvården på kliniken i Malmö, MS ronderna, en del kontakter med omvärlden (e.g. Lundateamet, Rehabiliteringsmedicinska kliniken), kliniska prövningar och forskningsprojekt samt fungerar som internkonsult när det gäller frågor kring enskilda patienter. Docent Magnhild Sandberg-Wollheim finns tillgänglig på måndagar, fungerar också som internkonsult samt ansvarar för föreläsningar på MS-luncher (måndagar ). Nära samarbetspartner: ESD (Early supported Discharge):Tidig utskrivning med sjukhuskoordinerad fortsatt rehabilitering i hemmet vid Neurologiska kliniken, SUS Malmö så kallad HemRehab. Rehabiliteringsmedicinska kliniken SUS. PatientForum, SUS Malmö. Metod och flödesschema: Ett nytt flödesschema introducerades december Flödesschemat är under pågående utveckling och utvärdering men i dagsläget gäller följande: Läkare:
4 o Besked om diagnos: MS är en diagnos som är svår att informera om och en svår diagnos att ta emot information om. Diagnosen bör ges av en specialist alternativt en ST-läkare med specialiststöd. Informationssamtal måste äga rum så fort utredning är färdig. För detta behövs tid - förlängd patientbesökstid - och det måste ges rimlig möjlighet för patienten att förstå. Det kan underlätta om patienten har en anhörig eller nära vän med sig. Ett nytt samtal inom 1-2 veckor är viktigt för att patienten skall kunna samla sina tankar, kunna ställa kompletterande frågor och få svar. Kontakt med kurator ska alltid erbjudas. Information om MS-team samt dess rutiner och MS-register. o Behandling: sedan några år tillbaka är det inte ovanligt att man börjar behandling tidigt även vid CIS. I samband med diagnosbesked ska man ta ställning till om indikation för behandling finns. Om det finns indikation att starta behandling ska man ge information om behandlingsalternativ samt ta ställning till vilken behandling som passar patienten bäst. Därefter enligt gällande riktlinjer diskuterar man fallet på MS-rond och efter teambeslut hänvisas patienten till sjuksköterska. o Uppföljning: - Om patienten får immunmodulerande behandling: läkarbesök var 6:e månad med neurostatus och EDSS (vägledning finns på varje mott rum). Vid varje åb ska man ta ställning till fortsatt behandling och fylla i blanketten MS återbesök som lämnas till MS-ssk för inmatning i databas. - Om patienten inte får immunmodulerande behandling: läkarbesök varje 6:e/12:e månad med neurostatus och EDSS. Vid varje åb ska man ta ställning till om indikation för behandling finns och fylla i blanketten MS återbesök som lämnas till MS-ssk. Kurator: o Första kontakt: tillgång till kurator ska alltid erbjudas i direkt anslutning till diagnosbesked. Många patienter uppskattar att man hälsar på kuratorn efter läkarsamtalet. Krisstöd i samband med diagnosbesked ges därefter utifrån den enskilde patientens behov. o Uppföljning: Kuratorskontakt kan bli aktuell senare i sjukdomsförloppet (efter samråd i teamet), t ex vid nya kriser eller när MS-sjukdomen orsakar akut allvarlig psykosocial svikt. Patienter med kroniska eller på annat sätt allvarliga psykiska problem remitteras efter behov till primärvårdens kuratorer eller psykiatrin. Sjuksköterska: o Första kontakt: information om MS-team och dess rutiner, MS-register samt utbildning inför behandling. o Uppföljning: särskild ssk mott för att säkra följsamhet av behandling (månad 1, månad 3 efter att ha börjat med bromsmedicin samt därefter vb). o Telefonrådgivning (direktnummer). Arbetsterapeut och sjukgymnast: o Basscreening: inom 6 veckor efter diagnosbesked. o Uppföljning: vartannat år (tidigare vb alltid efter diskussion på ronden). Neuropsykolog: o Basscreening: inom 3 månader efter diagnosbesked. o Uppföljning: varje 3:e år (tidigare vb alltid efter diskussion på ronden). MS rond: Tid: o Varje tisdag på resursrummet förutom sista tis. vid ojämn månad kl Anmälan: o Alla i teamet kan anmäla patienter, övriga anmäler via MS-ssk. o Anmälan senast fredagen innan (detta för att kunna ha måndagar för att förbereda sig). Sista minuten patienter diskuteras bara i mån av tid. o MS rond agenda delas ut till resp. PAL av sekreterare alt MS-ssk.
5 Inför ronden bör alla ha kännedom om patienter så att information som redan finns dokumenterad inte behöver upprepas. Patienter som presenteras för första gång är undantagna detta. Dokumentation: o Rubriken Konf., team i Melior skall användas. o Den som anmält patienten ansvarar för dokumentation efter ronden. MS lunch MS-föreläsningar vissa måndagar (information via mail). Ansvarig: docent Magnhild Sandberg- Wollheim. Samarbete med Rehabiliteringsmedicinska kliniken, SUS Lund Sedan 2008 finns ett konsensusdokument från MS-sällskapet med rekommendationer kring rehabilitering för personer med MS i Sverige. MS-sällskapet ( Rehabiliteringen vid MS indelas i tidig, akut och återkommande rehabilitering: Tidig rehabilitering innefattar den information och utbildning om sjukdomen, dess konsekvenser, egenvård, medicinens verkningar och biverkningar liksom andra specifika symtomlindrande insatser som erbjuds personer som nyligen fått sin MS-diagnos och/eller personer som är tidigt i ett sjukdomsförlopp och som ges av arbetsterapeuter, läkare, kuratorer, sjukgymnaster, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier. Akut rehabilitering innefattar de insatser som ges till personer som haft MS en tid och som drabbas av nya skov med tillkomst av ytterligare försämring eller annan mer eller mindre plötslig försämring i sjukdomsförloppet. Dessa personer kan få ett kvarstående funktionshinder som påverkar deras aktivitetsförmåga, delaktighet och självständighet i vardagen och rehabilitering i anslutning till skoven eller försämringen blir ett komplement till den medicinska behandlingen. Återkommande rehabilitering innefattar de insatser som ges till personer med MS, som utvecklat eller utvecklar ett funktionshinder med svårighet att klara sig självständigt, och som syftar till att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan. Rehabiliteringen ges av flera behandlare, ibland under en sammanhängande tidsperiod, och består av en kombination av kompensatoriska lösningar, träning, symtomatisk behandling och andra teambaserade åtgärder. Sedan hösten 2009 har MS teamet från Neurologiska Kliniken, SUS, Malmö och Neuroteamet från Rehabiliteringsmedicinska kliniken, SUS, inlett ett nära samarbete med syfte att erbjuda rehabilitering till alla MS patienter i Malmö utifrån MS-sällskapets rekommendationer/definitioner. Det pågår en omorganisering av all neurorehab och så småningom kan det bli aktuellt med ändringar i vår arbetsmetod men fram till dess: Ansvarsfördelning: MS-teamet på neurologiska kliniken i Malmö, skall ansvara för den tidiga rehabiliteringen. Neurologiska kliniken i Malmö skall ansvara för merparten av den akuta rehabiliteringen inom ramen för slutenvård, hemrehabilitering (ESD) och/eller öppenvård, inklusive förankring på PV nivå. Rehabiliteringsmedicinska kliniken, SUS, skall ansvara för slutenvårdsrehabilitering av enstaka pat med grava skov. Neuro-teamet, SUS, skall ansvara för den återkommande rehabiliteringen. Har man en patient som skulle kunna vara kandidat för Återkommande rehabilitering på rehabiliteringsmedicinska kliniken skickar man en remiss till neuroteamet för bedömning. PAL funktion kvarstår på Neurologiska kliniken i Malmö, undantag för detta är när man har remitterat patienten för uppföljning till PV (detta måste framgå tydligt från remissen till neuroteamet). Är man tveksam är man välkommen att diskutera detta på ronden.
6 Om pat är i behov av slutenvårdsrehabilitering efter ett skov, skickas vanlig remiss till rehabkliniken. Praktiska rutiner De flesta patienter kommer via mott men det förekommer att patienter vårdas inneliggande i samband med det första skovet. Har man en ev. patient på avdelning och ansvarig läkare inte har möjlighet att följa upp patienten på mottagning får man prata med teamläkare för forsätt uppföljning (OBS, boka inte utan att först prata med denne). Samtliga patienter ska alltid ha en namngiven PAL på kliniken (varken teamläkare eller doc. Magnhild Sandberg uppfyller PAL funktion för samtliga MS patienter på kliniken). Nya patienter måste alltid presenteras på MS-ronden av patientens PAL. Detsamma gäller för patienter där man överväger insättning av immunmodulerande behandling. Kurs: teamet ordnar MS-kurs för nya patienter och deras anhöriga 1-2 gånger om året. Kursen innebär 4 träffar: kurator och neuropsykolog (träff 1), läkare och ssk (träff 2 och 3) samt sjukgymnast och arbetsterapeut (träff 4). I anslutning till sista träffen brukar en representant från NHR och en från PatientForum presentera föreningarnas respektive verksamheter. PatientForum erbjuder samtalsgrupper för de som är intresserade. Projekt/prövningar: det finns olika projekt och prövningar som kliniken deltar i och på klinikens websida finns det en sammanfattning. Många patienter kan bli aktuella i samband med diagnos vilket understryker vikten av att presentera nya patienter på ronden så forskningsssk och teamläkare har möjlighet att bedöma i god tid huruvida en enskild patient är en lämplig kandidat. Teamläkare i Lund och Malmö har ett pågående arbete med uppdatering och samordning av olika pm med bland annat aktuella behandlingsriktlinjer.
MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007
MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merOrganisation av MS-vården i Sverige
MOTIV FÖR NEUROLOGISKT OMHÄNDERTAGANDE AV MS-PATIENTER Denna text överensstämmer med den aktions-/handlingsplan för multipel skleros som utarbetats och antagits av Svenska Neurologföreningen. NEUROLOGISK
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merKvalitetssäkring av MS-vården i Sverige
Kvalitetssäkring av MS-vården i Sverige Bakgrund: MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver varierande insatser från sjukvården. Den medicinska behandlingen av MS har utvecklats
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merINTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund
INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig
Läs merTeamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merKurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS
2018-07-11 23082 1 (5) Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver kurators funktion som stödresurs för patient och dennes närstående, både i den akuta strokevården
Läs merHudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus
Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merRiktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merVägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merPrognos. Vid debutskov
Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet
Läs merRehabilitering vid Parkinsons sjukdom
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Rehabkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merNationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merVuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros
2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen
Läs merALS/MND Team Neurologiska kliniken Malmö Rutiner
Första version: Hpr 2006-02-09 Reviderad version: Hpr 2011-03-28 Aktuell version: Hpr 2011-11-14 ALS/MND Team Neurologiska kliniken Malmö Rutiner Riktlinjer för diagnos och behandling: http://www.efns.org/fileadmin/user_upload/guidline_papers/efns_guideline_2005_m
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merOmsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan
FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merVarför tankestöd? u Osäkerhet. u Skillnad i kvalitet. u Patienten hamnar ur fokus
Tankestöd SIP Varför tankestöd? u Osäkerhet u Skillnad i kvalitet u Patienten hamnar ur fokus Fungerande samverkan Patienten Klippans kommun, SVU-team Sjuksköterska Biståndshandläggare Arbetsterapeut Sjukgymnast
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merGuide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Läs merRegionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merStroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling
Stroke vårdkedja Före stroke Stroke Uppföljning Aktivt liv Hereditet Riskfaktorer Primärprofylax Strokeenhets behandling Rehabilitering Sekundärprofylax Det finns skillnader Riksstroke 2013 20 av 100 följts
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merRegion Östergötland. Geriatriska kliniken
Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
Läs merNorrbotten. Rehab-rapporten 2018
Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merStrokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus
Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merMULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:
MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad
Läs merHÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se
HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel regionuppsala.se Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel Hörcentralen är den verksamhet inom Region Uppsala som erbjuder
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merErfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter
Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter Lisa Bjartmar M.D. Ph.D. överläkare, specialist neurologi Minneskliniken, SUS, Malmö I Skåne finns - 33 kommuner 153 vårdcentraler 5 specialistkliniker
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merSamordnad Individuell Plan
Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten
Läs merPatienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård
Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -
Läs merBegränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs mer