Yttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län

Transkript

1 Ekonomiavdelningen Sören Hedberg TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(1) Yttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen i Degerfors kommun fastställer remissyttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram och översänder svaret till Region Örebro län. Sammanfattning av ärendet I kollektivtrafikmyndighetens uppdrag ingår att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i länet och beskriver behoven av kollektivtrafik och hur en utvecklad kollektivtrafik kan bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppnås. Föreliggande förslag till trafikförsörjningsprogram är det andra sedan den nya kollektivtrafiklagen började gälla. Programmet avser perioden Beslutsunderlag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Yttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram, Sören Hedberg Kollektivtrafiksamordnare Beslutet ska skickas till Region Örebro län Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 1 Telefon Fax Bankgiro

2 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /7 1(3) REMISSYTTRANDE Handläggare Sören Hedberg Tel: E-post: Yttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Ärendet I kollektivtrafikmyndighetens uppdrag ingår att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i länet och beskriver behoven av kollektivtrafik och hur en utvecklad kollektivtrafik kan bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppnås. Föreliggande förslag till trafikförsörjningsprogram är det andra sedan den nya kollektivtrafiklagen började gälla. Programmet avser perioden Bedömning Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram svarar i stort sett väl mot de ambitioner länet har med Regional utvecklingsstrategi (RUS) och Regional översiktlig planering (RÖP). Dock finns delar i programmet som Degerfors kommun finner värda att kommentera för beaktande: 6. Behov av kollektivtrafik (sid 25) Järnvägen Laxå - Degerfors Karlstad beskrivs under rubriken Prioriterade stråk för persontransporter inte som stomnät. Överhuvudtaget är programmets ambitioner med tågtrafik västerut alldeles för låga med undantag för en framtida Nobelbana. 6.1 Regionaltåg / 6.2 Pendeltåg (sid 25-26) Med de pendlingsrörelser vi har över länsgränsen mot Värmland anser Degerfors kommun att trafikförsörjningsprogrammet ska ha högre ambitioner med tågtrafiken mellan Örebro och Karlstad. I västra länsdelen är det betydelsefullt att möjligheten att tågpendla i riktning mot Örebro och Karlstad förbättras. Som framgår på sidan 26 har kollektivtrafikmyndigheten här ett stort ansvar att tillsammans med myndigheten i Värmland hitta bra samarbetsformer över länsgränsen. En utökad satsning på tåg mellan Örebro och Karlstad förefaller självklar utifrån Region Örebro läns ambition att bilda storregion där Värmland ingår. Beträffandet behovet av snabbare trafik anser Degerfors kommun att den så kallade Porlasvängen ska lyftas fram som en åtgärd att få ner restiden mellan Örebro och Karlstad och som dessutom skulle bidra till ökad kapacitet på en idag hårt belastad bansträckning Regionbuss (sid 28) Degerfors kommun vill understryka vikten av att tåg och regionbussar samplaneras så att parallellkörning undviks och att tågen ska trafikera mellan kommunhuvudorter och större 2

3 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /7 2(3) REMISSYTTRANDE tätorter medan regionbussarna på samma sträcka ska stärka tågtrafiken genom bytesmöjligheter mellan tåg och buss Närtrafik (sid 28-29) Trafikförsörjningsprogrammets ambition med så kallad närtrafik är bra. I Degerfors kommun ser vi att befolkningsutvecklingen i ren landsbygdsmiljö varit stabil medan befolkningsutvecklingen i våra tätorter över tid varit negativ. En strategi för att bryta en negativ befolkningsutveckling i mindre kommuner kan vara att satsa mer på boende i landsbygdsmiljö. Men då krävs en något mer utvecklad infrastruktur på landsbygden där bland annat kollektivtrafiken spelar en stor roll. Närtrafik har i regel ett begränsat utbud i syfte att främst tillhandahålla resor för inköp och besök till vårdcentraler och där målgruppen är äldre och/eller personer utan tillgång till personbil. Med starten av Merkoll nu i höst utvecklas närtrafiken i Degerfors kommun något genom skolanpassade linjer. Dock löser inte detta möjligheten att arbetspendla eftersom landsbygdslinjerna i Merkollkonceptet endast trafikeras under skoldagar. Degerfors kommun anser att ambitionen med närtrafik ska vara att tillgodose även arbetspendling (utefter de linjer som trafikeras under skoldagar) genom anropstrafik under skolfria dagar Stadstrafik (sid 29) Degerfors kommun hävdar fortfarande att kostnaderna för så kallad tätortstrafik ska finansieras av respektive kommun, med undantag för tätortslinjer som har regional betydelse. 7.1 Tillträde till hållplatser och resecentra (sid 32) När det gäller kommersiella aktörers tillgång till offentligt ägd infrastruktur bör frågan om avgiftsfinansierat tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur lyftas. Framförallt resecentrum med alla dess faciliteter och som finansierats med skattemedel, bör kunna beläggas med en viss avgift för kommersiella aktörer. Angöringspunkterna är i detta fall att jämställa med hamnar där angörande fartyg betalar hamnavgift. 9.6 Princip för prissystem (sid 38 även sid 17-18) I trafikförsörjningsprogrammet finns huvudprinciper för prissättning av kollektivtrafikresor i Örebro län som skiljer tätortstrafik och landsbygdstrafik. Landsbygdstrafiken är avståndsrelaterad medan tätorts-/stadstrafiken har enhetspris oavsett avstånd. Degerfors kommun anser att taxan på buss i stadstrafik och landsbygdstrafik måste likställas på ett bättre sätt. Det är inte rimligt att avstånd inte har betydelse för biljettpriset i en tätort där man, som inom Örebro stadsgräns, kan åka på samma biljett under 3 timmar till ett pris av 28 kronor. I Karlskoga, där samma princip gäller, är prisbilden något märkligare. En enkelbiljett inom Karlskoga stadsgräns kostar som i Örebro 28 kr och gäller i 3 timmar. Men där är taxan densamma även för landsbygdstrafik inom Karlskoga kommun, det vill säga 28 kr. Detta kan jämföras med taxan mellan Degerfors - Åtorp som är 48 kr eller Degerfors Karlskoga 36 kr. Biljettpriserna på kollektivtrafik i Sverige har under de senaste 15 åren ökat kraftigt i jämförelse med konsumentprisindex. Biljettpriset har betydelse när människor ska välja färdsätt mellan personbil och kollektivtrafik. I Sverige har flera kommuner genomfört försök med avgiftsfria bussresor och i flera fall har försöken bedömts ge sådana positiva 3

4 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /7 3(3) REMISSYTTRANDE effekter att man fortsatt har nolltaxa. I vissa fall har dessa försök handlat om generell nolltaxa och i andra fall om kraftigt rabatterad taxa. Flera studier har följt försöken med nolltaxa och en av dessa har utvärderat nolltaxa i Avesta (Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta, RAMBOLL ). I studien har man även jämfört resultat och erfarenhet från andra kommuner som har eller har haft nolltaxa. I Avesta kommun, som har drygt invånare, ökade resandet med buss med 80 procent och koldioxidutsläppen minskade med 40 ton per år. 39 procent av bussresorna har ersatt en tidigare bilresa och drygt bilresor per år beräknas ha ersatts med bussresor. I de övriga kommunerna som ingick i jämförelsen var ökningarna mellan 30 och 250 procent. I studien framgår också att några kommuner valde att återinföra någon form av taxa. I huvudsak var anledningen till detta en kostnadsfråga eftersom nolltaxan och det ökade behovet av fler bussar belastade den enskilda kommunens ekonomi. Degerfors kommun anser att nolltaxa eller mycket kraftigt reducerade avgifter på kollektivtrafiken är en betydelsefull åtgärd för att Sverige ska leva upp till klimatmålen. Andra positiva effekter som uppstår när fler åker kollektivt är färre trafikolyckor och därmed lägre sjukvårdskostnader. Ur ett nationellt ekonomiskt perspektiv kan nolltaxa därför även vara lönsamt. Men då är det inte rimligt att, som i fallet med ovanstående kommuner, låta en enskild kommun ensam bära kostnaden som uppstår. Degerfors kommun föreslår därför att Region Örebro län under en längre tid av programperioden på försök i någon del av länet inför nolltaxa som kan ge ett vederhäftigt underlag för en klimat- och samhällsekonomisk utvärdering. Degerfors kommun anser också att det i trafikförsörjningsprogrammet ska finnas en ambition att arbeta för ett biljettsystem som underlättar resandet över länsgränser och mellan olika trafikoperatörer. Sören Hedberg Kollektivtrafiksamordnare 4

5 ÖREBRO LÄNS LANDSTING KS /4 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län 5 1

6 KS /4 Örebro läns landsting 2012 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Omslag i ordning uppifrån, Tåg i Bergslagen, Länstrafiken, Regionförbundet Örebro (Hans Jonsson), Länstrafiken. Sida 14, 22, 24, 26, 27, 37, 41, Länstrafiken. Sida 21, 23, Regionförbundet, (Hans Jonsson). Sida 25, 33, Tåg i Bergslagen. Figurer och kartor: Sida 9, 10, Regionförbundet Örebro (2010). Sida 11, 13, 15, Länstrafiken. Sida 18, 19 Fredrik Eliasson. Sida 21, 23, Regionförbundet (Hans Jonsson). Övriga figurer Örebro läns landsting. Papper: Omslag Multiart silk 250 g, inlaga Maxi offset 120 g. Typsnitt: Frutiger, Adobe Garamond. Upplaga: 1500 ex. 2 Tryck: Tetab AB 6

7 KS /4 Innehåll Inledning 4 Trafikförsörjningsprogrammet 4 Ny kollektivtrafiklag 5 Det första trafikförsörjningsprogrammet för Örebro län 6 Organisation 7 Nuläge och utmaningar för kollektivtrafiken 8 Långsam men uthållig omflyttning 8 Restid 11 Dagens linjenät och resande 12 Marknadsandelar 15 Hållbara persontransporter 16 De funktionella arbetsmarknaderna växer 16 Regioners utveckling 16 Funktionella arbetsmarknadsområden 17 Kopparbergs arbetsmarknadsområde 20 Lindesbergs arbetsmarknadsområde 21 Örebro arbetsmarknadsområde 22 Karlskoga arbetsmarknadsområde 23 Askersunds arbetsmarknadsområde 24 Laxå arbetsmarknadsområde 25 Hällefors arbetsmarknadsområde 26 Slutsatser avseende utmaningar för kollektivtrafiken 27 Mål 28 Övergripande mål 28 Målområde: Tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice 29 Målområde: Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 30 Målområde: Långsiktigt hållbar resa 31 Målområde: Attraktiv resa 32 Principer för den regionala kollektivtrafiken 34 Sammanhängande system 35 Behov av snabbtågstrafik 36 Regionbussar kompletterar tåg och expressbuss 36 Närtrafik 36 Tätortstrafik 37 Länsöverskridande kollektivtrafik 38 Genomförande och ekonomi 39 Arbetsledning 39 Samverkan 39 Trafikplikt 39 Tillköp 40 Marknadstillträde 40 Tillträde till hållplatser och resecentra 41 Stödstystem och infrastruktur 42 Färdtjänst och riksfärdtjänst 42 Princip för prissystem 43 Uppföljning 44 Revidering av programmet 44 Syftet 44 Tidplan för uppföljning 44 Kartor och figurer

8 KS /4 Inledning Trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Detta sker genom att ta avstamp i utveckling av arbetsmarknadsregioner, linjenät för kollektivtrafik och resmönster i länet. Vid årsskiftet 2011/12 inträffade två viktiga förändringar för kollektivtrafiken i Örebro län, dels trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft, dels blev landstinget i Örebro län regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM). Den nya lagen innebär fritt marknadstillträde för kommersiella aktörer att driva regional kollektivtrafik på kommersiell grund. Framtidens kollektivtrafik kommer att omfatta såväl kommersiell som samhällsköpt trafik. Den samhällsköpta trafiken kommer sannolikt att dominera för lokalt och regionalt resande. Lagen innebär också ett tydligare politiskt ansvar för kollektivtrafikens strategiska inriktning med en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Som en följd av detta har landstinget i Örebro län inrättat en politisk nämnd som getts rollen av kollektivtrafikmyndighet. Denna nämnd kommer att ansvara för utveckla trafiken med buss och tåg runtom i Örebro län. I nämndens uppdrag ingår bland annat att utarbeta ett förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram som senast den 1 oktober 2012 skall fastställas av landstingsfullmäktige. Några viktiga begrepp: Trafikplikt med trafikplikt menas den trafik som ligger till grund för beslut om allmän trafik, det vill säga den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Särskild kollektivtrafik med regional kollektivtrafik menas enligt lagen all kollektivtrafik inom länet (både allmän och kommersiell trafik), samt trafik över länsgräns där det huvudsakligaste resandet utgörs av vardagsresor. Regional kollektivtrafik med särskild kollektivtrafik menas samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst, vissa sjukresor samt skolskjutsar. 4 8

9 KS /4 Ny kollektivtrafiklag Den nya lagen för kollektivtrafik började gälla från den 1 januari Lagen är anpassad till EU:s regelverk för kollektivtrafik. Med lagen finns förhoppning om att få drivkrafter till stånd för ökad samverkan mellan kollektivtrafikens utveckling och övrig samhällsplanering samt ökat resande och ökat kundfokus. Processen att utveckla kollektivtrafiken bygger i hög grad på öppenhet och samråd med kollektivtrafikens intressenter. Kollektivtrafikmyndigheten tar efter samråd beslut om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt. Myndigheten upphandlar och sluter avtal med trafik utövare för att driva trafik i områden eller på linjer som utpekas i den allmänna trafikplikten och som inte trafikeras i egen regi. Kollektivtrafikens ansvar beträffande trafikförsörjningsprogrammet regleras i 2 kapitlet 8 och 9 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafik myndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet. Kollektivtrafikmyndigheten fäster särskild stor vikt vid att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken som kommunerna och landstinget gemensamt utarbetat. Lagen i korthet: Lättare att etablera trafik över länsgränser. Strategiska beslut om kollektivtrafikens utveckling tas på förvaltningsnivå. Trafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Myndigheten kan besluta om allmän trafikplikt för att säkerställa det offentliga serviceåtagandet med trafik i alla relevanta områden, stråk eller linjer. Större möjligheter för trafikföretag att bedriva kommersiell regional kollektivtrafik. Kommersiella aktörer anmäler till myndigheten om in- respektive utträde senast 21 dagar innan detta sker. Kommersiella aktörer måste lämna information om sitt trafikutbud till SamtrafikenAB. 9 5

10 KS /4 Huvudpunkterna i vad trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla är enligt lagen följande: 1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet ska beskrivas samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. 2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. 3. Åtgärder för att skydda miljön. 4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. 5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. 6. Omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Det första trafikförsörjningsprogrammet för Örebro län Det här trafikförsörjningsprogrammet är det första i sitt slag. Programmet omfattar fyra övergripande mål med konkretisering av den strategiska inriktningen för att nå målen. Dessutom innehåller programmet en beskrivning av nuläget och framtida utmaningar med behovet av framtida trafik samt bedömningar av hur detta svarar mot de övergripande målen för kollektivtrafiken i Örebro län och andra samhällsmål. Det innehåller även en beskrivning av myndighetens hållning till det kommersiella marknadstillträdet. De ekonomiska förutsättningarna samt uppföljning är också en viktig del av programmet. Vidare pekar programmet på att utbudet av kollektivtrafik ska ske på ett sådant sätt att det beaktar den kommunala fysiska planeringen. Ambitionen i programmet är att tillgänglighets-, miljö- och trygghetsaspekterna samt resenärsperspektivet och infrastruktur ska vara integrerade delar av kollektivtrafiken i länet. Utmaningarna är stora, men de ska klaras av genom att inta rätt fokus under de närmaste åren. Ett fokus som utgår från resenärernas krav och förväntningar. Landstinget ansvarar för all regional kollektivtrafik på väg eller järnväg inom länet och målpunkter i angränsade län. 6 10

11 KS /4 Planeringsprocess Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i samråd med kommuner, myndigheter och organisationer med intresse för kollektivtrafikens utveckling. Utgångspunkten för trafikförsörjningsprogrammet har varit den av Regionfullmäktige fastställda Utvecklingsstrategin för Örebroregionen. Vidare har kollektivtrafikmyndigheten strävat efter att följa de rekommendationer för planeringen som lyfts fram i Regional översiktlig planering, som också är antagen av Regionfullmäktige. Målen för kollektivtrafiken har formulerats med utgångspunkt i samråden. Behov (nulägesbild) Samråd Trafikförsörjningsprogram Målbild Trafikplikt Organisation Landstinget utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM). Myndigheten har en politisk nämnd bestående av 15 ledamöter och 15 ersättare. Under nämnden har bildats en regional trafikberedning. Figur 1: Planeringsprocessen. Beredningen utgörs av de ledamöter som ingår i Regionförbundets styrelse, samt av kommunstyrelseordföranden i länets kommuner. Samtliga representanter i beredningen har samma status. Den regionala trafikberedningen är beredande organ till nämnden och har till uppgift att säkerställa en god förankring i kommunerna av de beslut som fattas av myndigheten. Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Kollektivtrafikmyndighet 15 ledamöter och 15 ersättare Nämnden för Trafik, miljö & service Ett par gånger om året kommer regionala länsdelsträffar att anordnas där kommunpolitiker, tjänstemän och företrädare för kollektivtrafiken träffas och diskuterar aktuella och strategiska trafikfrågor. Därtill sker tätare samråd med de kommuner som har tätortstrafik. När det gäller det storregionala perspektivet finns framför allt processen kring En Bättre Sits med Mälardalsrådet som sammanhållande. En Bättre Sits har utvecklats till en stark och historiskt unik process med ett samverkande nätverk av politiker med stöd av tjänstemän från de planupprättande organen, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i länen samt Trafikverket. Kollektivtrafikberedning Utgörs av regionstyrelsen och samtliga kommunstyrelseordförande Figur 2: Organisation. Planeringssamverkan kring den regionala tågtrafiken i Mälardalen hanteras i första hand genom Mälardalstrafik AB (MÄLAB) och Tåg i Bergslagen (TiB), där frågor om planering, trafikering, marknadsföring, färdbevis och strategisk utveckling hanteras i nära samverkan med trafikbolag och berörda län. 11 7

12 KS /4 Nuläge och utmaningar för kollektivtrafiken Långsam men uthållig omflyttning Vid planering av kollektivtrafik är bosättningsmönster och befolkningsunderlag samt arbetsplatsernas lokalisering viktiga utgångspunkter. Tätt bosättningsmönster med geografiskt koncentrerade arbetsplatser ger förutsättningar för god försörjning av kollektivtrafik. Samplanering av kollektivtrafik och den övriga samhällsplaneringen är en förutsättning för god försörjning av buss, tåg och taxi. En omstrukturering på arbetsmarknaden gör att det pågår en långsam men ständig anpassning mellan människors bosättningsmönster och näringslivets lokaliseringsmönster. Den tekniska utvecklingen möjliggör näringslivets utbredning och individens arbetspendling. Rörligheten blir därmed allt större och möjligheten att resa längre under samma tidsrymd ökar. Den ökande rörligheten skapar förutsättningar för geografisk utbredning av områden för bostäder och företag, samtidigt som beroendet av att de finns i varandras omedelbara närhet avtar. En ambition med kollektivtrafiken är att knyta orter bättre samman så att medborgare enkelt och tryggt kan nå service och jobb inom rimliga restider. Vid restider på mer än 45 minuter är minskar pendlingsbenägenheten. Här finns det dock skillnader mellan olika grupper av pendlare. Generellt är höginkomsttagare och högutbildade benägna att pendla längre än låginkomsttagare och människor med lägre utbildningsnivå. Män är också mer benägna att pendla längre än kvinnor. Kvinnor nyttjar också kollektivtrafiken i större utsträckning än männen. Bilden nedan visar befolkningens bosättningsmönster fördelat på kilometerrutor. Här framgår att stora delar av befolkningen och näringslivet är lokalserade till tätbebyggda områden, vilket skapar goda förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik. Men när det gäller befolkningens bosättningsmönster framgår också att det därtill i viss omfattning finns en spridd bebyggelse. Knappt 20 procent av länets invånare är bosatta utanför tätorter. Att knyta samman arbetsmarknader och serviceutbud kräver snabba och goda kommunikationer med stomtrafik av tåg och buss. 8 12

13 KS /4 Karta 1: Lokaliseringsmönster för arbetstillfällen. 13 9

14 KS /4 10 Karta 2: Lokaliseringsmönster för befolkning. 14

15 KS /4 Restid Geografisk rörlighet utan bostadsbyte Många arbetsresor sker mellan tätorter och omland. Medelavståndet mellan bostaden och jobbet är närmare 23 kilometer i Sverige. Det innebär att en stor del av pendlarna, åtminstone en del av året, är hänvisade till annat transportsätt än cykel och gång. Det är emellertid restiden som är avgörande för hur attraktivt det är att genomföra resan. Karta 3, till höger, visar hur långt man kommer med buss från kommunens centralort. Den gulgröna färgen visar hur långt skulle kunna komma på 20 minuter från centralorten och den gröna färgen hur långt man kommer på 45 minuter. De vita ytorna inom länet tar alltså mer än 45 minuter att nå med kollektivtrafiken. Hällefors Kopparberg En resa som inte tar mer än 20 minuter kan alla tänka sig att genomföra. Vid cirka 45 minuters resa avtar benägenheten att resa avsevärt. Orsaken går oftast att finna i familjepussel och annat engagemang som gör det svårt att hinna med vardagssysslor vid längre bortovaro från hemmet. Nora Lindesberg Vid en jämförelse mellan kartorna över befolkningens lokaliseringsmönster karta nr 1 och 2, och karta 3 till närmaste centralort, framgår att en mycket betydande majoritet av länets befolkning kan ta sig till sin närmsta centralort på mindre än 20 minuter med buss. En geografiskt växande arbetsmarknad ställer dock krav på än snabbare kollektivtrafikresor över än längre sträckor. Karlskoga Degerfors Laxå Fjugesta Örebro Kumla Hallsberg För att bussen ska nå längre krävs åtgärder i transportinfrastrukturen och ändring av högsta tillåtna hastighet för buss. Askersund Karta 3: Kartan visar en generell bild av restiden med buss till/från närmsta centralort

16 KS /4 Restidskvot Tiden det tar att resa är en faktor som påverkar synen på om transportsättet betraktas som attraktivt eller inte. Andra faktorer som spelar in är om kollektivtrafiken är tillförlitlig genom att buss/tåg går enligt tidtabell. Kollektivtrafiken jämförs oftast med bilen för resor som är längre än den sträcka man kan cykla eller gå. Valet av att ta bilen motiveras inte sällan av att det tar för lång tid att åka kollektivt. Det är därför av betydelse att resan med kollektivtrafik inte upplevs som mycket längre än motsvarande resa med bil. För att mäta skillnaden mellan bil och kollektivtrafik är det vedertaget att använda så kallade restidskvoter. Restidskvoten beräknas genom att dividera bussens eller tågets tid med bilens, givet samma sträcka. Restidskvoten ger en indikation om i vilka stråk kollektivtrafiken inte är konkurrenskraftig mot bilen. Åtgärder som kan vidtas för att minska restiden med kollektivtrafiken kan vara att se över antalet stopp. Det kan också vara åtgärder på transportinfrastrukturen och att skapa buss prioriteringar samt åtgärder för att öka bussens högsta tillåtna hastighet. Restidskvoten är en viktig faktor för kollektivtrafikens attraktivitet, dock finns det inget givet samband mellan en låg restidskvot och en hög marknadsandel. Exempelvis har sträckan Odensbacken Örebro en förhållandevis hög marknadsandel samtidigt som restiden med kollektivtrafik kraftigt överstiger bilens. Mellan Kumla och Örebro är å andra sidan kollektivtrafiken mycket konkurrenskraftig mot bilen när det gäller restid, men trots detta är kollektivtrafikens marknadsandel mycket låg. Dagens linjenät och resande Stommen i trafiksystemet Kollektivtrafikens konkurrenskraft är förhållandevis god sett till linjer över ytan. Den omfattande trafiköversynen som kommit av arbetet med MerKoll bedöms bidra till att kollektivtrafiken når flerresenärer, samtidigt som det totala utbudet av kollektivtrafik ökar. * MerKoll är ett projekt i Länstrafiken Mälardalens regi, som pågick under perioden Projektet syftade bland annat till att stärka kopplingen mellan trafikering och infrastruktur för att nå en välutvecklad kollektivtrafik. Projektet pekade även på nödvändiga infrastrukturåtgärder som skulle kunna utveckla kollektivtrafiken ytterligare. Inom ramen för arbetet med MerKoll* utgör tåget stommen i trafiksystemet, som övrig trafik anpassas till. Det grundläggande konceptet i MerKoll är att stomtrafik kräver timmestrafik med fasta avgångstider och insatsfordon på mellanliggande halvtimmar i rusningstid morgon och eftermiddag. Vissa resrelationer för arbetspendling är föremål för tätare trafik, men det kan också förekomma resrelationer där timmestrafik inte kan motiveras utifrån den totala resandemängden. I huvudsak handlar det om att förenkla för resenären, samt att en större andel av arbetspendlingen ska ske med tåg och snabb busstrafik. I planeringsarbetet är målsättningen att utbudet är av sådan omfattning att stomtrafiken görs tillgänglig för många resenärsgrupper. Utvecklingen av en väl fungerande stombusstrafikförutsätter att vägnätet håller god standard. De stomlinjer som körs med buss idag har mycket god resandeutveckling, med i vissa fall kapacitetsproblem

17 KS /4 Integrering med närtrafik/skolskjuts I det pågående arbetet med trafiköversynen i länet samordnas och upplåts vissa skolskjutssystemen för allmän trafik. Detta gör det möjligt att, åtminstone under skoldagar, bygga upp en glesbygdstrafik som kan köras utan förbeställning. Tidtabellslagda skolskjutslinjer kan dessutom fungera som anslutning till och från annan kollektivtrafik. Fordonen kan meranvändas i övrig kollektivtrafik. Det samordnade trafikssystemet kommer även ge personer som åker med färdtjänst och dem som reser i samband med sjukbesök ett större utbud. Ställdalen 361 Mot Grängesberg 361 Högfors 362 KOPPARBERG ÖREBRO LÄN Järnväg Busslinje 305 Mot Filipstad 407 HÄLLEFORS Hjulsjö 308 Ramsberg 354 Mot Kristinehamn Mot Mariestad Hägernäs Stråssa Grythyttan 305 Storå Nyhyttan Morskoga 308 Mot Fagersta Gusselby LINDESBERG Loka brunn Ås 331 Hammarby 351 Rockhammar 303 Vedevåg Kedjeåsen Gyttorp Finnåker NORA Karlsdal 333 Frövi Mot Fellingsbro 351 Storfors Dalkarlsberg Ölmbro- Ödeby Mot Äspedalen Klockhammar torp Arboga KARLSKOGA Ånnaboda 322 Götlunda N.Kil Garphyttan 523 Glanshammar Lekhyttan Vintrosa Latorp ÖREBRO DEGERFORS Lanna 522, Hjälmaren Stora Mellösa Norrbyås 722,723 FJUGESTA Mullhyttan Odensbacken Svartå Hampetorp 513 Sköllersta 703 KUMLA Läppe Åtorp Hasselfors Brändåsen Mot Pålsboda Kilsmo Östansjö Vingåker Vretstorp 705 HALLSBERG 723 Mot Katrineholm LAXÅ 705 Åsbro Brevens 754 Bruk 704 Finnerödja Röfors Mot Töreboda och Skövde dec Olshammar ASKERSUND 751 Vättern Åmmeberg Hammar 629 Mot Motala 752 Mariedamm Zinkgruvan Mot Norrköping Hjortkvarn Trafikupplysning Karta 4: Dagens linjenät

18 KS /4 Yttäckande kollektivtrafik Vissa kommuner i länet erbjuder kompletteringstrafik. Kompletteringstrafiken är yttäckande vilket innebär att även medborgarna som har långt till närmaste hållplats erbjuds resmöjligheter någon eller några gånger per vecka. Utbud och administration sköts av respektive kommun. Det finns även linjelagd kompletteringstrafik som planeras och administreras av Länstrafiken Örebro. Skolresor Kommunerna ansvarar till största del för planering och genomförande av skolskjutsar. Örebro kommun och Lindesbergs kommun har överlåtit planering och genomförande till Länstrafiken Örebro. Länstrafiken ansvarar för att administrera skolkort till de elever som har rätt till sådana. Detta görs i samråd med kommunerna, som beslutar vilka som är skolkortsberättigade. Resandeutveckling Under 2011 gjordes totalt delresor i länet, varav resor med tåg (exklusive resor med SJ:s biljetter). Det totala resandet, inklusive resor till skolan, har ökat med delresor, eller fyra procent, från år 2006 till och med år Majoriteten av alla resor i länet utförs i Örebro stadstrafik, totalt delresor under Sedan 2006 har resandet i stadstrafiken i Örebro ökat med åtta procent

19 KS /4 Marknadsandelar Marknadsandelarna visar hur stor del som åker kollektivt av de som arbetspendlar. Benägenheten att åka kollektivt är större från stora orter än från mindre orter. I karta 5 (marknadsandelar) är relationer med färre än 5 arbetspendlare inte med. Perrongkortläsare är medräknade. Dock saknas SJ:s statistik på resandet, vilket påverkar tillförlitligheten i marknadsandelen i stråket mellan Örebro och Laxå/Degerfors. De låga andelarna kan ha flera orsaker. En förklaring kan vara att restiden med kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv. Det kan också handla om att byten och transport mellan hållplats/station och resans start- och målpunkt tar lång tid. För att öka marknadsandelarna genomför Länstrafiken i samverkan med kommunerna omfattande studier och analyser över utbud och efterfrågan på kollektivtrafik i hela länet. I den norra länsdelen och i Odensbacken har trafikförändringar genomförts med ökat resande som resultat. För att ytterligare öka attrakiviteten och på sikt även marknadsandelarna bland mer glest boendeskapas mer yttäckande trafiklösningar genom att öppna skolskjutsarna för pendling och annat vardagsresande. Parallellt med detta genomförs även förstudier över resecentrum och hållplatser, vilket resulterar i omoch nybyggnader i samband med att trafikförändringar genomförs. Investeringar i infrastruktur samordnas med de årliga ramarna för statlig medfinansiering till kollektivtrafiken. Detta sker i samverkan med kommunerna, Regionförbundet och Trafikverket. Bara resrelationer med >5 arbetspendande är medräknade i den totala arbetspendlingen. De gröna linjerna i bilden visar kollektivtrafikens marknadsandel, tätort-tätort, aggregerat. De blå linjerna visar det totala antalet arbetspendlare, vid arbetsresa mellan tätorter. Linjerna är proportionella mot varandra % 80 0,5% 30 0% Hällefors % Grythyttan Karlskoga Degerfors % Ställdalen 120 3% Kopparberg 230 9% Storå 600 7% 310 Lindesberg 5% % Nora Vedevåg % Frövi % Fellingsbro % 1300 Garphyttan 15% % % 500 Vintrosa 12% Hallsberg % Örebro % Ekeby-Almby % Arbetspendling Marknadsandel % 18% 20 Fjugesta 60, 2% Odensbacken 1% 350 Svartå Kumla 820 Sköllersta 4% % Hällabrottet 7% , 14% Östansjö % Pålsboda Vretstorp 590 6% 430 7% 640, 10% Laxå 7% Åsbro % 12% Askersund Kartan ger en generell bild av kollektivtrafikens marknadsandel. Karta 5: Antal arbetspendlande och kollektivtrafikens marknadsandel tätort tätort, aggregerat

20 KS /4 Hållbara persontransporter Integreringen mellan länder och regioner ökar och drivkrafter bakom större regioner för arbete, studier och specialiserad sjukvård är starka och utvecklingen lär fortsätta. Konsekvensen för invånarna är fler och längre pendlingsresor, vilket ställer krav på en väl fungerande kollektivtrafik och ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät. Trafikens utsläpp av koldioxid bidrar redan nu till växthuseffekten. Trafiken ger även upphov till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa. I Örebro län står transporter för 37 procent av utsläppen av växthusgaser och 60 procent av dessa kommer från personbilar. Att gå eller cykla ger minst miljöpåverkan. Pendling med tåg och buss ger mycket mindre på verkan än bilresor. Övergång till mer kollektivtrafik som dessutom är baserad på förnyelsebara drivmedel har betydelse för hälsa och klimat. En ökad medvetenhet om trafikens negativa hälsoeffekter kan förändra synen på bilresandet och öka intresset för cykel och kollektivtrafik. För att minska utsläppen krävs emellertid åtgärder inom såväl teknik, lagstiftning och planering som beteendepåverkan. Kollektivtrafikmyndighetens utmaning är att upprätthålla och vidareutveckla en kollektivtrafik som ger ökade marknadsandelar och är det mest miljöanpassade persontransportalternativet i Örebro län (utöver gång och cykel). Tydliga mål finns uppsatta för detta i det Energi- och klimatprogram för länet, som kommer att antas av regionfullmäktige och landstingsstyrelsen under hösten I detta program lyfts också åtgärder inom kollektivtrafiken fram som en effektiv strategi för att nå målen. Myndigheten kommer att verka för ett bra samspel mellan bebyggelse, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, så att trafikarbetet minimeras. Därigenom bidrar myndigheten och länets kollektivtrafik till en bättre miljö och en långsiktigt hållbar utveckling. De funktionella arbetsmarknaderna växer Bilen som regionförstorande faktor har spelat ut sin roll under överskådlig tid. Det krävs utbyggnad av åtskilliga vägar till motorvägsstandard om bilen fortsatt ska stå för utvidgning av arbetsmarknaden. Kollektivtrafiken, och i första hand tågen, har därför en funktion att fylla som regionförstorande transportmedel. Väl utbyggd infrastruktur för kollektivtrafik och fungerande trafiksystem, som binder samman olika trafikslag kommer att skapa regionförstoring med ett långsiktigt hållbart resande. Medlet för regionförstoring är effektivare samplanering av taxi-, buss- och tågtrafik samt utbyggd infrastruktur. Myndigheten står inför utmaningen att utveckla kollektivtrafiken så att de funktionella arbetsmarknaderna kan knytas samman till ett. På så vis kommer det målen om tillgänglighet och långsiktigt hållbart resande i Örebro län att kunna nås. Regioners utveckling Stora funktionella arbetsmarknadsregioner har god tillgång till arbetskraft, jobb, spetskompetens och kapital. I mindre regioner råder ofta motsatta förhållanden. Detta leder till att stora regioner generellt är attraktiva för nya etableringar och investeringar och lockar till sig inflyttare i stor utsträckning. Detta skapar i sin tur en utveckling där de stora regionerna blir större, medan de små blir mindre. Denna trend gör tydliga avtryck i vårt län; det är i stort sett Örebro stad med ett begränsat omland som har en positiv befolkningsutveckling, medan många av de mindre tätorterna har haft svårt att attrahera inflyttare, investeringar och etableringar i någon större omfattning

21 KS /4 Det sker också centralisering av jobb, handel och annan samhällsservice till större tätorter, vilket skapar ökande geografiska avstånd förboende på landsbygden och i mindre tätorter att nå detta. Att överbrygga avstånd mellan bostäder, jobb och samhällsservice är utmaningar för kollektivtrafiken. Funktionella arbetsmarknadsområden Det krävs en kritisk massa av pendlare för att en ort ska vara beroende av en annan orts arbetsmarknad. När minst 20 procent av arbetskraften i en ort pendlar till en annan ort med omland för att jobba framträder sju arbetsmarknadsområden i länet. Dessa är Laxå, Karlskoga, Hällefors, Kopparberg, Lindesberg, Örebro och Askersund. Genom att jämföra arbetsmarknadsområdenas geografiska utbredning 1990 och 2008 framträder en bild av regionförstoringens framskridande. Under dessa knappa 20 år har Nora, Frövi och Fellingsbro kommit att inkluderas i Örebros arbetsmarknadsområde. I de mindre arbetsmarknadsområdena kan man snarare se en motsatt effekt dels att det uppstår fler sekundära arbetsmarknadsområden (Storå och Zinkgruvan), dels att arbetsmarknadsområden blivit mindre (Hallsberg). Den framtida regionförstoringen kan i första hand förväntas utgå från Örebros arbetsmarknadsområde och integrera tätorterna i de mest trafikerade stråken, där potentialen för restidsförkortningar generellt är störst. Det finns också ett antal större nodstäder, Västerås, Eskilstuna, Karlstad, Stockholm och Linköping, inom en till två timmars restid från Örebro. På kort sikt kan man sannolikt inte förvänta sig att dessa städer integreras i Örebros arbetsmarknadsområde. Här torde en utvecklad kollektivtrafik kunna möjliggöra arbetspendling för fler grupper av arbetstagare samt förenkla möjligheterna att göra resor för arbetsmöten etcetera i de olika städerna. Det skulle också stärka framväxten av en flerkärnig ortsstruktur

22 KS /4 18 Karta 6: Arbetsmarknadsområden (kraftfält) 1990 och

23 KS /

24 KS /4 Kopparbergs arbetsmarknadsområde Arbetsmarknadsområdena utgår från hur tätorterna är relaterade till varandra i fråga om arbetspendling. Den arbetskraft som bor i respektive arbetsmarknadsområde (kraftfält) är i hög grad beroende av den arbetsmarknad som finns i det lokala centrat. (Fotnot: Regionförbundet Örebro, 2011, Tätorternas kraftfält en metodbeskrivning). I det följande redovisas några sammanfattande mått för de sju funktionella arbetsmarknaderna. Befolkning Kopparbergs arbetsmarknadsområde har haft en trendmässigt minskande befolkning. Prognoser och framskrivningar tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. De generella flyttmönstren visar att många av de unga flyttar från områden, medan de äldre stannar kvar. Sammantaget betyder det att andelen äldre av befolkningen förväntas öka. Arbetsmarknad Prognoser pekar på att åldersstrukturen kommer att generera arbetskraftsbrist, i synnerhet inom vård och omsorg. Som en följd av detta riskerar tillväxten i övriga branscher att stagnera, på grund av bristande diversifiering av arbetskraftsutbudet. Mycket lite tyder på att inflyttningen kommer att kunna lösa arbetskraftsförsörjningen. Kopparbergs arbetsmarknadsområde har en hög representation av de branscher som förväntas få de största sysselsättningsminskningarna under de kommande tio åren. Tillväxtanalys bedömer att området kring Kopparberg och Ludvika kan komma att tillhöra de delar av landet som förlorar flest arbetstillfällen under kommande år. Här finns det dock en osäkerhet kring vad eventuella framtida förändringar i gruvnäringen kan komma att innebära för arbetsmarknaden. Återöppningen av gruvan i Grängesberg kan komma att innebära ett lyft för arbetsmarknaden och skapa större pendlingsströmmar mellan Kopparberg och Grängesberg. Trafikverket bedömer att det i dagsläget finns kapacitet på spåren för att klarar ökade godstransporter med bibehållen persontrafik. Det är dock osäkert om det finns utrymme för en utökad persontrafik. En nyetablerad gruvdrift kommer att bidra till en växande arbetsmarknad, med det är i dagsläget svårt att förutse vilka effekter det kommer att ha på befolkningsutvecklingen. Pendling Mycket tyder på att Kopparbergs arbetsmarknadsområde i hög grad kommer att vara beroende av inpendling för att klara sin framtida arbetskraftsförsörjning. Arbetskraften kommer att i högre grad bli beroende av att pendla längre sträckor för att hitta jobb och nå en attraktiv arbetsmarknad. Generellt är det dock en låg utbildningsnivå och låga inkomstnivåer i området, vilket skapar svaga incitament att ta ett jobb utanför det egna arbetsmarknadsområdet. Den största inpendlingen till Kopparberg kommer från Ställdalen, Ludvika, Örebro och Lindesberg. Det viktigaste pendlingsstråket inom arbetsmarknadsområdet går mellan Ställdalen och Kopparberg. De viktigaste stråken utanför arbetsmarknadsområdet sträcker sig till Ludvika respektive Lindesberg

25 KS /4 Lindesbergs arbetsmarknadsområde Befolkning Lindesbergs arbetsmarknadsområde består av centralorten Lindesberg samt av tätorterna Ramsberg, Storå, Stråssa, Gusselby, Vedevåg och Rockhammar. Inom arbetsmarknadsområdet finns också ett sekundärt arbetsmarknadsområde som omfattas av orterna Stråssa och Storå. Befolkningen är svagt minskande, och prognoser pekar på att denna trend kommer att fortsätta. Dock skulle effekter av en framtida regionförstoring bidra till en omflyttning till Lindesbergs fördel. Arbetsmarknad Lindesbergs arbetsmarknadsområde har ett tämligen begränsat utbud av arbetskraft och en begränsad tillgång till arbetstillfällen. Andelen äldre förväntas också öka, men bedömningen är att det inte kommer att skapa allvarliga problem för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Bedömningen baseras bland annat på att utvecklingen på längre sikt till viss del kan stärkas genom regionförstoringseffekter Lindesberg har potential att bli integrerat i Örebros arbetsmarknadsområde. Detta kommer då att stärka situationen på arbetsmarknaden, såväl för arbetsgivare som för arbetstagare. Fortsatt goda kollektivtrafikförbindelser i stråket Lindesberg Örebro är en förutsättning för detta. Pendling De viktigaste förbindelserna för arbetsmarknadsområdets del är Storå Lindesberg, Vedevåg Lindesberg samt Lindesberg Örebro. I dessa stråk sker de största pendlingsflödena. Mycket tyder på att pendlingen i stråket mellan Lindesberg och Örebro fortsatt kommer att öka

26 KS /4 Örebros arbetsmarknadsområde Befolkning Örebros arbetsmarknadsområde består av centralorten Örebro samt ett större omland bestående av tätorter, småorter och landsbygd. Inom arbetsmarknadsområdet finns också tre sekundära arbetsmarknadsområden: Nora, Hallsberg och Kumla. Arbetsmarknadsområdet har en stark befolkningstillväxt. Tillväxten är starkast i centralorten och avtagande till svagt negativ i ytterområdena. Arbetsmarknadsområdet har en åldersstruktur som liknar genomsnittet för riket. Andelen pensionsavgångar de kommande tio åren beräknas vara av ungefär samma omfattning som i riket som helhet (cirka 20 procent), och avsevärt mindre andel än för länets övriga arbetsmarknadsområden. Andelen äldre ökar, men inte i samma omfattning som i övriga delar av länet. Arbetsmarknad Prognoser och framskrivningar indikerar att området sannolikt kommer att klara sig utan större problem när det gäller arbetskraftsförsörjning fram till Arbetsmarknadsområdet har en hög genomsnittlig utbildningsnivå och en stark tillväxt såväl när det gäller befolkning som jobb i centralorten. Inom centralorten finns också en god tillgång till arbetstillfällen, såväl inom orten som inom rimliga pendlingsavstånd. Detta är faktorer som driver fram en regionförstoring, som på sikt bedöms stärka områdets regionala konkurrenskraft. Under de senaste 20 åren kan en viss regionförstoring påvisas. Pendling Den största pendlingen för Örebros del sker inom Örebro stad. Utöver detta sker också en betydande pendling i stråken mot de närmaste kommunhuvudorterna (Kumla, Hallsberg, Fjugesta, Nora, Lindesberg och Odensbacken). Men det finns också betydande ökningar i pendlingen mot Karlskoga och Stockholm

27 KS /4 Karlskogas arbetsmarknadsområde Befolkning Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Karlskoga samt tätorterna Degerfors och Kyrksten. Kring Degerfors finns dessutom ett sekundärt arbetsmarknadsområde som innefattar orterna Svartå och Åtorp. Området har de senaste 30 åren haft en kraftigt minskande befolkning. Prognoser antyder att denna trend kommer att fortsätta. Därtill är en stadigt ökande andel äldre av befolkningen att vänta. Arbetsmarknad Inom tio år förväntas cirka 25 procent av den nuvarande arbetskraften ha gått i pension. Det är en nivå som vida överstiger riksgenomsnittet. På kort sikt kan det komma att uppstå brist på arbetskraft inom den högspecialiserade industrin samtidigt som arbetslösheten för de med enklare industriutbildning kan bli hög. På längre sikt kan det komma bli stor arbetskraftsbrist inom vård och omsorg. Arbetskraftsbristen kan också komma att bromsa tillväxten inom den högspecialiserade industrin. Inflyttning kan inte förväntas lösa denna bristsituation på kort sikt. Pendling Arbetsmarknadsområdet kommer i hög grad att vara beroende av inpendling för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. De största pendlingsströmmarna sker i relationerna Degerfors Karlskoga, Kristinehamn Karlskoga, Karlstad Karlskoga samt Karlskoga Örebro. Trots närheten till Örebro är pendlingen mellan orterna tämligen begränsad i relation till arbetsmarknadernas storlek. Att integrera Karlskoga i Örebros arbetsmarknadsområde är en stor utmaning. En sådan regionförstoring skulle sannolikt förutsätta en snabbare tågförbindelse mellan orterna. Dock finns det en ökande pendling från Kristinehamn till Karlskoga. En rimlig utveckling är en framtida regionförstoring där även Kristinehamn skulle integreras i Karlskogas arbetsmarknadsområde

28 KS /4 Askersunds arbetsmarknadsområde Befolkning Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Askersund samt tätorterna Olshammar, Sänna, Hammar, Zinkgruvan samt Åmmeberg med kringliggande landsbygd. Arbetsmarknadsområdet har haft en minskande befolkning under en lång rad av år. Arbetsmarknadsområdet har en hög andel äldre, och har betydande pensionsavgångar framför sig. Arbetsmarknad Närmare 25 procent av den nuvarande arbetskraften kommer att ha gått i pension inom tio år, vilket är en betydligt högre andel än för riket som helhet. Den åldrande befolkningen och en minskning av såväl andelen som antalet människor i arbetsför ålder innebär på sikt att det kan komma att uppstå brist på arbetskraft, i synnerhet inom vård och omsorg, och då i första hand de yrken som kräver specialistkompetens. Sannolikt kan inte en framtida inrikes omflyttning lösa bristsituationen på arbetsmarknaden. Pendling Arbetsmarknadsområdet kommer att vara beroende av inpendling från andra arbetsmarknadsområden för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Pendlingen från centralorten Askersund till i första hand Örebro och Hallsberg ökar. En regionförstoring till år 2030 där Askersund blir en del av Örebros arbetsmarknadsområde är inte orimlig. Det förutsätter en fortsatt utveckling av busstrafiken och förbättring av infrastrukturen i stråket mot Örebro. Däremot förefaller det mindre rimligt att övriga tätorter i Askersunds arbetsmarknadsområde skulle emotse samma utveckling. Mycket tyder på att Askersund kommer att vara den viktigaste centralorten för dessa orter även på längre sikt

29 KS /4 Laxå arbetsmarknadsområde Befolkning Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Laxå och tätorterna Finnerödja, Röfors och Hasselfors med kringliggande landsbygd. Befolkningsutvecklingen har varit kraftigt negativ sedan i början av 1970-talet. Befolkningsminskningen beror både på att utflyttningen överstiger inflyttningen samt att dödstalen överstiger antalet födslar. Andelen äldre av befolkningen är avsevärt högre än rikssnittet. Arbetsmarknad Under de kommande tio åren beräknas drygt 24 procent av den nuvarande arbetskraften ha gått i pension. Denna utveckling innebär sannolikt att arbetsmarknadsområdet kan komma att få brist på arbetskraft inom i första hand vård- och omsorgssektorn, i synnerhet för de jobb som kräver specialistkompetens. Mycket lite tyder på att den negativa befolkningsutvecklingen kommer att brytas. Framtida bristsituationer på arbetsmarknaden kommer sannolikt inte att lösas genom en ökad inflyttning till arbetsmarknadsområdet. Pendling Redan idag är industrin i Laxå i hög grad beroende av arbetskraft från i första hand Örebro. Näringslivet i Laxå kommer också i framtiden att vara beroende av goda pendlingsmöjligheter från Örebro. Arbetsmarknadsområdet har idag en starkt mansdominerad arbetsmarknad. Arbeten med kompetenskrav där kvinnor är välrepresenterade finns i högre grad utanför Laxås arbetsmarknadsområde. Goda möjligheter att pendla ut från Laxå kan därför ha stor påverkan på familjers benägenhet att bosätta sig i Laxå. Arbetsmarknadens storlek är idag mycket begränsad. På medellång sikt är det dock inte orimligt att centralorten Laxå blir integrerad i Örebros arbetsmarknadsområde. Det skulle stärka situationen på arbetsmarknaden för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Detta förutsätter dock fortsatt goda regionaltågsförbindelser i stråket Örebro Laxå

30 KS /4 Hällefors arbetsmarknadsområde Befolkning Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Hällefors samt tätorten Grythyttan och kringliggande landsbygd. Befolkningsutvecklingen har varit negativ sedan i mitten av 1970-talet. Tillgängliga prognoser visar att denna utveckling sannolikt kommer att fortsätta. Man kan dock urskönja ett försiktigt trendbrott för Grythyttan, vilket rimligen har sin förklaring i inflyttning av studenter som studerar vid Campus Grythyttan. Hällefors arbetsmarknadsområde har också en mycket hög andel äldre av befolkningen, och mycket tyder på att andelen ytterligare kommer att öka. Arbetsmarknad Närmare 25 procent av den nuvarande arbetskraften kommer att gå i pension under den kommande tioårsperioden. Denna utveckling innebär sannolikt att arbetsmarknadsområdet kan komma att få brist på arbetskraft inom i första hand vård- och omsorgssektorn, i synnerhet för de jobb som kräver specialistkompetens. Mycket lite tyder på att den negativa befolkningsutvecklingen kommer att brytas. Framtida bristsituationer på arbetsmarknaden kommer sannolikt inte att lösas genom en ökad inflyttning till arbetsmarknadsområdet. Arbetsmarknadsområdet bedöms också ha ett sårbart näringsliv: en stor andel av arbetskraften arbetar på samma arbetsställe. Pendling Arbetsmarknadsområdet kommer i hög grad vara beroende av goda pendlingsmöjligheter, dels för att på lång sikt klara arbetskraftsförsörjningen, dels för att möjliggöra kvarboende i området. De viktigaste stråken för arbetspendling sker i stråken Hällefors Örebro samt Hällefors Filipstad. Det finns också ett lokalt viktigt stråk mellan Hällefors och Grythyttan. Det förekommer också en inte obetydande studiependling från Örebro till Grythyttan. Arbetsmarknadens storlek är idag mycket begränsad. Pendlingen utanför arbetsmarknadsområdet är begränsad, och på medellång sikt är det sannolikt inte rimligt att Hällefors integreras i en större arbetsmarknad. Men arbetsmarknadsområdet kommer att vara beroende av både en större inpendling och möjligheter för invånarna att ta ett jobb utanför det egna arbetsmarknadsområdet. Den största potentialen finns sannolikt i att etablera snabbare kollektivtrafikförbindelser i stråket mot Örebro

31 KS /4 Slutsatser avseende utmaningar för kollektivtrafiken Många studier visar på att en god tillgänglighet på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för att generera en god regional tillväxt. Flera av länets arbetsmarknadsområden är idag mycket små, och kommer kunna få svårt att klara såväl arbetskraftsförsörjning, sysselsättning som elementär samhällsservice i framtiden. Man kan inte förvänta sig att befolkningsomflyttningar kommer att kunna lösa obalanser på arbetsmarknaden i alla delar av länet. Kollektivtrafiken kommer därför i allt högre grad vara ett viktigt verktyg för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen och sysselsättningen. Även om det arbetsmarknadsområde som omgärdar Örebro har betydligt robustare förutsättningar än övriga länet, skulle såväl Örebro som övriga delar av länet ha mycket att vinna om hela länet blev tätare integrerat mot en gemensam arbetsmarknad. Mycket tyder på att en snabb och attraktiv kollektivtrafik är den effektivaste verktyget för att stimulera en sådan utveckling. Några av de största utmaningarna i detta avseende är restidskvoten i de många av de stråk som trafikeras med buss är hög. Vidare är andelen resande med kollektivtrafik tämligen låg på många sträckor. Att en alltför stor andel väljer att pendla med bil där det finns en väl utbyggd regionaltågstrafik utgör en hinder för regionförstoringen. I takt med att allt fler pendlar allt längre sträckor är en högre marknadsandel med såväl regionaltågen som bussen en nödvändighet för att klara de klimatmål som finns uppställda i Energi- och klimatprogrammet

32 KS /4 Mål Övergripande mål Kollektivtrafiken ska bidra till att målen i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen nås. I utvecklingsstrategin finns ett antal målområden utpekade, som tillsammans ska bidra till förverkligandet av visionen. Ett av dessa målområden är Aktiv regionförstoring, vilket kan betraktas som en del i det övergripande mål för trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet ska också bidra till att målen i Energi- och klimatprogrammet nås. För att bidra till att målen i utvecklingsstrategin nås behöver kollektivtrafiken fokusera på flera olika områden: Kollektivtrafiken ska sörja för goda transporter mellan bostäder, jobb och samhällsservice. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer, vara långsiktigt hållbar och vara ett attraktivt sätt att resa. I Regional översiktlig planering för Örebroregionen finns en rad rekommendationer för hur den rumsliga planeringen kan bidra till att målen i utvecklingsstrategin nås. Regional översiktlig planering har i stor utsträckning varit styrande för utformningen av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Målen förutsätter att kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, trafikverket och andra berörda aktörer samordnar ett strategiarbete där nödvändiga åtgärder identifieras. Där inte annat anges gäller 2020 som det är då målsättningarna ska vara uppfyllda. Anledningen till detta är att 2017 kommer Citybanan genom Stockholm och andra större infrastrukturobjekt vara klara. Detta medger en utveckling av den regionala tågtrafiken för första gången på över tio år kommer också flera nya avtal med bussentreprenörer att träda ikraft. Bedömningen är resultaten och effekterna som kommer i spåren av dessa förändringar bör kunna visa sig till år Aktiv regionförstoring och ett hållbart trafiksystem Tillgänglighet till arbetsmarknad & samhällsservice Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Långsiktigt hållbar resa Attraktiv resa Figur 3: Övergripande mål och målområden

33 KS /4 Målområde Tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice En nyckelfaktor för att bidra till regionförstoring är en kollektivtrafik som skapar god tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice. Snabba kollektivtrafikförbindelser och ett välanpassat trafikutbud innebär att människor kan nå fler arbetstillfällen inom samma restid. På samma gång skapar det ett större utbud av arbetskraft för närings- och arbetslivet. Delmål Alla kommunhuvudorter i länet ska integreras med Örebro arbetsmarknadsområde. Stärk tillgängligheten till arbetsmarknadsområden utanför Örebro län. Tågens och bussens punktlighet ska öka. Restidskvoten mellan: - Tåg och bil ska vara högst 0,8. - Expressbuss och bil ska vara högst 1,2 (kan även finnas inom tätortstrafiken). - Regionbuss och bil ska vara högst 1,3. - Tätortstrafik och bil ska vara högst 1,5. Antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken ha fördubblats jämfört med 2006 Det ska finnas ett biljettsystem som är oberoende av resor över länsgräns. Trafikutbudet är långsiktigt. Strategi för att nå målen Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län, Trafikverket och tågoperatörer fortsätta driva frågan om tågens punktlighet och kvalitet. Minska restidskvoten genom att arbeta för bättre kapacitet och ökad turtäthet för persontåg och buss, samt verka för förbättrad framkomlighet i viktiga kollektivtrafikstråk. Utveckla länets stomtrafik. Förbättra resenärsinformationen. Driva på förbättring och utveckling av trafikinformation och tekniska system, exempelvis realtidsinformation. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Höja stombusshållplatsernas standard. Utveckla samarbetet avseende trafik och taxor över länsgränserna. Arbeta för att resenärer ska uppleva kollektivtrafiken som ett prisvärt alternativ till bilen. Minska tidsåtgång vid på- och avstigning

34 KS /4 Målområde: Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Målområdet tar avstamp i individens resmöjlighet oavsett förmåga. För att möjliggöra en god tillgänglighet för alla, behöver kollektivtrafiken och den anslutande infrastrukturen anpassas efter alla resenärers förutsättningar. Elementärt i detta sammanhang är att hela resan beaktas: anslutning, hållplats, resecentrum, påstigning, resan, avstigning. Delmål Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter och stora hållplatser 2 ska vara anpassad för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Informationssystemen ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Strategi för att nå målen I samverkan med kommuner, Trafikverket, intresseorganisationer och kollektivtrafikbranschen ska myndigheten verka för att den byggda miljön, linjetrafik och informationssystem anpassas till funktionsnedsatta och håller den standard som lagen kräver. Krav på fordonens standard och anpassning till funktionsnedsatta ska ställas vid upphandling Avser hållplatser med fler än 20 påstigande per dygn. 34

35 KS /4 Målområde: Långsiktigt hållbar resa Detta målområde tar avstamp i de miljöeffekter som uppstår av resandet. Målet ska ses mot bakgrund att kollektivtrafiken är att betrakta som ett transportmedel med förhållandevis små negativa miljöeffekter jämfört med bilen. Målen inriktas därför inte bara på kollektivtrafikens miljöpåverkan, utan även på de miljöeffekter som uppstår av samtliga persontransporter. Delmål Antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken ska ha fördubblats jämfört med Klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska ha minskat med 20 procent jämfört med Länets kollektivtrafik ska drivas till 100 procent av förnybara drivmedel 3. Stärk kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik. Strategi för att nå målen I samverkan med kollektivtrafikbranschen verka för ett minskat beroende av fossila bränslen. I samverkan med kommuner och Trafikverket verka för att den byggda miljön och nya utbyggnadsområden anpassas så att bränsleförbrukningen minskar vid trafikering. I samverkan med kommuner, fastighetsägare och Trafikverket verka för tillgänglighet med kollektivtrafik framför bil vid planering av handelsområden. I samband med upphandling ställa krav på ökad andel förnybara bränslen, vilket även innebär ökad energieffektivisering. I samband med upphandling även verka för att minska bullerstörningar från kollektivtrafiken genom bullerkrav på fordon. I samverkan med andra aktörer utveckla system för hyrcyklar vid större hållplatser. I samverkan med kommuner och väghållare driva utveckling för cykel- och pendlarparkeringar. 3 Myndigheten råder dock inte fullt ut över bränsleleverantörers eventuella inblandning av fossila drivmedel i de förnyelsebara drivmedlen

36 KS /4 Målområde: Attraktiv resa Detta målområde utgår från hur resenären upplever resan. Målen omfattar hela resan, det vill säga hur attraktiviteten och funktionaliteten upplevs från det att resan planeras till resans slutliga målpunkt. Delmål Det ska finnas ett fungerande realtidssystem. Det ska vara enkelt att förstå prismodellen, boka och betala resan. Alla ska uppleva kollektivtrafiken som ett attraktivare alternativ än bilen och som trygg, pålitlig och säker. Den fysiska utformningen av hållplatser och gångvägar till hållplatsen ska vara tillfredsställande ur trafiksäkerhetssynpunkt och trygghetsaspekter. Särskilt barnens specifika förutsättningar ska beaktas. Strategi för att nå målen I samverkan med kommunerna och andra aktörer arbeta för nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas i trafiken. Myndigheten ska ställa krav på fordonens säkerhetsutrustning och trafikutövarnas bemötande och kompetens. I samverkan med Trafikverket, kommuner, Polisen, lokala BRÅ med flera verka för att vägen till och från hållplatser och resecentra förbättras ur ett trygghetsperspektiv. I samverkan med Trafikverket och kommunerna verka för att både vuxnas och barns specifika förutsättningar och behov beaktas vid planering av den fysiska utformningen av hållplatser, resecentrum, gångtunnlar och gångvägar. I samverkan med branschen verka för att information om resmöjligheter och priser blir mer tillgängliga. Myndigheten ska verka för att bättre anpassa prismodeller och sortimentet av färdbevis. I samverkan med branschen verka för att skapa enkla, tydliga och gemensamma betalnings- och bokningssystem. I samverkan med branschen verka för hög komfort i fordonen. Arbeta för att bussarna ska gå på fasta minuttal, styv tidtabell

37 KS /

38 KS /4 Principer för den regionala kollektivtrafiken En attraktiv, tillgänglig och långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom länet och till målpunkter i andra län är en förutsättning för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Den regionala kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt för många enskilda människors livsval avseende ort för bosättning och arbete, liksom för hur kommuner, landsting och näringslivet planerar sin verksamhet. Osäkerhet om trafikens funktion kan hämma den utveckling i regionen som annars skulle komma till stånd. De principer och framtida behov av regional kollektivtrafik som beskrivs i det följande utgår från de ambitioner som uttrycks i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen samt den stråkbeskrivning som presenteras i Regional översiktlig planering. De stråk som har de största pendlingsrelationerna prioriteras högst i dag. I de flesta fall innebär det att kollektivtrafikförbindelser mellan Örebro stad och övriga kommunhuvudorter prioriteras. Viktiga målpunkter för kollektivtrafiken är i första hand arbetsplatser, skolor, bostadsområden sjukhus/vårdinrättningar, handel, fritidsaktiviteter, rekreation och kultur. Prioritering av kollektivtrafik mellan dessa målpunkter kommer att utgå från det nuvarande resandet och framtida behov. Tåg/Expressbuss Regionbuss Närtrafik Kommunhuvudort Övrig tätort 34 Figur 4: Principer för den regionala kollektivtrafiken. 38

39 KS /4 Sammanhängande system Den regionala kollektivtrafiken bör som helhet fungera som ett sammanhållet system i vilket de oundvikliga gränserna mellan aktörer och trafikslag ter sig så smidiga och naturliga som möjligt. I detta system utgör spårbunden kollektivtrafik den naturliga stommen. Trafikutbudet i den regionala kollektivtrafiken, med buss eller tåg, behöver därför fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar, ett system som av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer uppfattas som förutsägbart och bestående övertid. Kollektivtrafiken behöver vara tillgänglig för alla resenärer oavsett funktionsnedsättning. Den regionala kollektivtrafiken behöver i så hög grad som möjligt vara tillgänglig för alla som för egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. De resenärer som är i behov av ytterligare stöd är hänvisade till särskild kollektivtrafik. Tåg och expressbuss utgör stommen i trafiken. Den regionala stomtrafiken uppgift ska vara att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter. Utbudet behöver utformas enligt vedertagna principer för stomtrafik; fasta linjesträckningar, enhetligt uppehållsmönster och enkla, styva tidtabeller där infrastrukturen så medger. Trafiken ska bedrivas med moderna, tillgängliga och för regionalkollektivtrafik ändamålsenliga fordon. Trafiken körs med tåg där så är möjligt, och med expressbuss där möjlighet till tågtrafik saknas. Utbudet i den storregionala stomtrafiken ska vara av den omfattningen att den möjliggör resande för större grupper. En gemensam standard bör eftersträvas med timmestrafik hela trafikdygnet (cirka 06 23) vardagar, förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid och varannantimmestrafik på helger. I vissa relationer är det nödvändigt att bedriva tätare trafik medan det också finns och framöver kommer att finnas relationer där timmestrafik inte kan motiveras avseende kostnaderna och resandeunderlag. Inom länet är det rimligt att varannan tur trafikeras med expressbuss eller tåg och varannan med regionbuss. Storregionaltågtrafik Örebro län och våra grannlän har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla och långsiktigt garantera en regional tågtrafik av tillräcklig omfattning utifrån de regionala behoven. Den gemensamma utvecklingen bör ske genom etablerandet av ett gemensamt storregionalt stomnät som utgår från nuvarande regionala tågtrafiken inom Mälardalen och Bergslagen. En naturlig utgångspunkt för utveckling av trafiken mot Stockholm är år 2017 när Citybanan under Stockholm och andra stora infrastrukturinvesteringar väntas vara färdigställda, vilket möjliggör en utökning av trafiken även i rusningstid. Kravet på stabilitet över tiden och löpande kapacitetsutbyggnad gör att den storregionala stomtrafiken behöver regleras i olika former av avtal om trafikutbud, fordonsförsörjning och tillgång till spårkapacitet. Storregional stomtrafik på spår bedöms heller inte ha möjlighet att vara kommersiellt lönsam i en omfattning som motsvarar regionens behov. Utvecklingen av det regionala stomnätet kräver därför att överenskommelser görs mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om trafikens omfattning och finansiering. Inför framtida avtal om trafik kommer det att även krävas beslut om trafikplikt

40 KS /4 Behov av regional snabbtågstrafik Vid sidan om den storregionala stomtrafiken har regionen behov av en snabbare trafik som med kortare restider kan driva på regionförstoringen och binda samman de stora städerna Örebro, Västerås, Eskilstuna, Stockholm och Karlstad. Utbyggnaden av regional snabbtågstrafik kräver att spårkapacitet och resandeunderlag ger utrymme för ett sådant trafiksystem, utan att förutsättningarna för den regionala stomtrafiken försämras. Samhällets åtagande för den regionala snabbtågstrafiken bör i första hand avse att säkerställa en fortsatt utbyggnad av infrastruktur samt delta i samarbeten eller sluta avtal om trafikplanering, information och prissystem. Regionbussar kompletterar tåg och expressbuss Ett utbyggt stomnät med regionaltåg och expressbussar skapar förutsättningar för ett kollektivt resande för majoriteten av befolkningen mellan de största målpunkterna och i de viktigaste pendlingsrelationerna. Men då tågen och expressbussarna prioriterar restid och turtäthet innebär det att trafiken passerar de människor och målpunkter som finns i mindre orter och på landsbygden. Tågen och expressbussarna kompletteras därför med regionbussar. Regionbussarna trafikerar i huvudsak samma stråk som regionaltågen och expressbussarna, men gör fler stopp. Prioritet för denna trafik ligger snarare på geografisk täckning än restid. En standard som bör eftersträvas är timmestrafik hela trafikdygnet (cirka 06 23) vardagar, förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid och varannantimmestrafik på helger. I vissa relationer är det nödvändigt att bedriva tätare trafik medan det också finns och framöver kommer att finnas relationer där timmestrafik inte kan motiveras avseende kostnaderna och resandeunderlag. I de fall där turen går inom stomnätet är det rimligt att varannan tur trafikeras med expressbuss eller tåg och varannan med regionbuss. Regionbussarna ska planeras för att möjliggöra smidiga byten till eller från expressbuss och tåg. Närtrafik Även om en betydande majoritet av länets befolkning bor i de större tätorterna, finns det förstås också boende på landsbygden. Denna bebyggelse är generellt mer spridd och därmed svårare att försörja med en snabb och effektiv kollektivtrafik. Vid sidan om de mer trafikerade stråken finns det därför ett behov av en kollektivtrafik som är anpassad efter en mer spridd befolkning och ett mindre resandeunderlag. Denna trafik kan vara linje- och tidtabellslagd, men kan också vara linjelagd eller yttäckande anropsstyrd trafik. En utvecklad närtrafik skulle innebära att de som idag har sämst tillgänglighet till arbetsmarknad och service skulle få de största förbättringarna. Närtrafiken ska anpassas för att möjliggöra smidiga byten till eller från expressbuss, regionbussar och tåg

41 KS /4 Tätortstrafik I tätbebyggda områden ökar kraven på kortare gångavstånd mellan bebyggelse och kollektivtrafik. Utgångspunkten är att där det bor och arbetar flest ska även tillgången till kollektivtrafik vara störst och gångavstånden hållas korta. Detta ger största samhällsekonomiska effektivitet. I länet är det i första hand Örebro och Karlskoga som är i behov av tätortstrafik i någon större omfattning. Även i Lindesberg behövs någon form av tätortstrafik. I de nämnda tätorterna finns ett antal målpunkter som behöver vara tillgängliga för människor som har sitt boende utanför dessa tätorter. Det kan handla om större utbildningsinstitutioner, arbetsplatser eller sjukhus. Tätortstrafiken är därför i högsta grad en regional angelägenhet, och ställer höga krav på smidiga byten med korta väntetider. En basturtäthet om 30 minuter är en utgångspunkt för tätortstrafiken. I vissa relationer är det nödvändigt att bedriva tätare trafik medan det också finns och framöver kommer att finnas relationer där halvtimmestrafik inte kan motiveras avseende kostnaderna och resandeunderlag. I tätortstrafiken är yttäckningen viktigast, att bussen går där invånarna bor och att den trafikerar stora målpunkter. I vissa stråk, där det är stora resandeströmmar, finns det behov av att ha expressbussar med gen linjesträckning och bussprioritering

42 KS /4 Länsöverskridande kollektivtrafik Ett syfte med den nya lagen är att möjligheterna att resa kollektivt även över länsgräns ska förbättras och att befintliga läns gränser inte ska utgöra ett hinder. De viktigaste målpunkterna utanför länet när det gäller arbets- och studiependling sker längs stråken mot Karlstad, Västerås, Arboga, Eskilstuna, Ludvika, Linköping och Stockholm. Detta baseras på att det i dagsläget sker flest pendlingsresor i dessa relationer, samt att det i flera fall handlar om större städer där det finns en stor potential i framtida tätare relationer. På Karta 7 (inriktning för det framtida behovet av trafikering) finns det dessutom stråk med betydligt färre pendlare. Det gäller stråken mot Mariestad, Töreboda och Skövde, Motala och Mjölby samt Vingåker och Katrineholm. Här är det dock befogat att bedriva regional tågtrafik för att skapa ett sammanhängande trafiksystem mot angränsande län. Stråken finns beskrivna på kartan för att möjliggöra framtida sammanhängande regionaltågssystem som tillgodoser flera läns intressen. Karta 7: Inriktning för det framtida behovet av trafikering. Kartan beskriver vilka tätorter (>200 invånare) som ska försörjas med allmän kollektivtrafik. Utöver de orter som redovisas finns det dessutom ytterligare mindre orter och landsbygd som kommer att försörjas med närtrafik och regionbussar

43 KS /4 Genomförande och ekonomi Arbetsfördelning Planering och genomförande av den allmänna och linjelagda kollektivtrafiken handläggs av kollektivtrafikmyndigheten. För finansiering av kollektivtrafikmyndighetens uppdrag har det gjorts en skatteväxling mellan kommunerna i länet och landstinget i Örebro län. Ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur i länet är uppdelat på flera parter. När det gäller busstrafikens hållplatser är det väghållarens ansvar. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar i princip för den hållplatsutrustning som finns ovan marken: stolpe, väderskydd, biljett- och informationssystem. Trafikverket ansvarar för plattformar vid järnvägsstationer. Eventuell förändring och utveckling av plattformar bör ske i samråd mellan Trafikverket, kommunen, tågoperatörer och kollektivtrafikmyndigheten. Resecentra och järnvägsstationer ägs av Jernhusen eller kommunen. Samverkan Andra områden för dialog och samverkan kan vara periodkortsgiltighet och biljettmaskinsystem samt olika tekniska system för exempelvis bussprioritering vid trafikljus och realtid. Att ingå i dessa system är förknippat med kostnader och kräver även viss framförhållning. Framtida samverkansformer ska utvecklas mellan kollektivtrafikmyndigheter, planupprättare för investering i transportinfrastruktur, väghållare och kommersiella aktörer. Graden av samverkan kommer troligen att variera från fall till fall och baseras på de övergripande målen och delmål som framgår i trafikförsörjningsprogrammet. Men för att målen ska vara möjliga att nå är det viktigt att det finns en tydlig koppling till målen i exempelvis kommunernas översiktsplaner och Trafikverkets planer för transportinfrastrukturen. Länsplanen för transportinfrastruktur fyller också en viktig funktion när det gäller finansiering av infrastruktur kopplat till kollektivtrafiken. När det gäller resor med kollektivtrafiken över länsgräns är det också viktig att det sker en samverkan mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för en ömsesidig fordonsförsörjning. Trafikplikt Myndigheten fattar beslut om trafikplikt i särskild ordning. I samband med detta anges utbudet i form av linjer och geografiskt område. Trafikplikten grundar sig på förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. Observera dock att myndigheten inte i någon särskild form behöver undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant intresse saknas för att ha rätt att organisera trafik

44 KS /4 Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för myndighetens beslut om allmän trafikplikt. Beslutet innebär att myndigheten slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik. Myndigheten får, efter överenskommelse med en eller flera andra regionala kollektivtrafikmyndigheter, även fatta beslut om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område. Avgörandet om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt sker utifrån de mål principer för trafiken som anges i trafikförsörjningsprogrammet. Tillköp Generellt gäller, eftersom skatteväxling är genomförd, att landstinget finansierar all kollektivtrafik som bedöms vara av regional betydelse. All kollektivtrafik som är av regional betydelse ska gå att härleda ur trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiklagen öppnar dock för en kommun att finansiera viss regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad den regionala kollektivtrafikmyndigheten annars skulle tillhandahålla. Eventuella tillköp av regional kollektivtrafik kräver en överenskommelse mellan kollektivtrafikmyndigheten och berörd kommun. Marknadstillträde Transportstyrelsen anger i sin författningssamling TSFS 2012:2 de regler som gäller för anmälan om trafikstart för kommersiell trafik. Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik påbörjas 4 En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att det har för avsikt att på kommersiell grund bedriva kollektivtrafik ska vara den regionala kollektivtrafikmyndigheten tillhanda senast 21 dagar innan kollektivtrafiken påbörjas. Av anmälan ska framgå på vilken eller vilka linjer företaget avser att bedriva kollektivtrafik samt när kollektivtrafiken påbörjas. Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik upphör 5 En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att det har för avsikt att upphöra att bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska vara den regionala kollektivtrafikmyndighet som berörs tillhanda senast 21 dagar innan kollektivtrafiken upphör. Av anmälan ska framgå vilken eller vilka linjer anmälan avser och när kollektivtrafiken ska upphöra. Informationomtrafikutbud Organ till vilket information om trafikutbud ska lämnas 6 Information om trafikutbud enligt 4 kap. 2 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska lämnas till Samtrafiken i Sverige AB. När information om trafikutbud ska lämnas 7 Information om trafikutbud ska, om det inte finns särskilda skäl för det, lämnas senast 21 dagar innan trafiken påbörjas, ändras eller upphör

45 KS /4 När förändringar av betydelse sker i trafikutbudet senare än vad som sägs i första stycket på grund av omständigheter som kollektivtrafikföretaget inte kunnat förutse ska information om det ändrade trafikutbudet lämnas snarast. Tillträde till hållplatser och resecentra Alla kollektivtrafikföretag som bedriver regional kollektivtrafik ska på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor ha tillträde till hållplatser och bytespunkter i länet. För processen kring tillträde hänvisas till den vägledning som tagits fram av parterna i fördubblingsprojektet (Bytespunkter övergripande principer för tillträde och prissättning)

46 KS /4 Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att med en god dialog med väghållare och ägare av resecentra kunna tillgodose att tillräcklig kapacitet för den planerade trafiken finns. Kollektivtrafikmyndighetens förhoppning är därför att åtgärder som prisstyrning och tidstyrning inte ska vara nödvändiga för att klara kapacitetskraven. I Örebro län bedöms kapacitetsbrist vid bytespunkter i första hand kunna uppstå vid Örebro resecentrum. Stödsystem och infrastruktur Försäljning och distributionssystem Systemets huvudsakliga funktion är att vara ett stöd för att sälja och distribuera färdbevis (biljetter). I samband med försäljning och användning av färdbevisen samlar systemet in data som används för uppföljning och analys av resandet, samt ekonomisk uppföljning och fördelning av intäkter. Informationssystem Informationssystemets viktigaste uppgift är att informera resenären om tillgängligt utbud av trafik samt om det förekommer störningar, såväl planerade som oplanerade i trafikutbudet. Systemet ger också liknande information då kunden byter mellan olika trafikslag samt melan olika aktörer och utförare. Både Länstrafiken och de kommersiella aktörerna ska leverera trafikinformation till Samtrafiken AB. En ambition från kollektivtrafikmyndighetens sida är att utveckla ett realtidssystem som på ett bättre sätt skulle kunna hantera behovet av information, samtidigt som det skulle kunna förbättra framkomligheten för bussarna i tätbebyggda områden. Det senare kräver dock en samordning med väghållaren. Kommunikationssystem Kommunikation mellan förare och trafikledning har två syften. Det möjliggör trafikstyrning, i första hand i samband med olika typer av störningar i det planerade trafikutbudet, men också utifrån ett säkerhetsperspektiv både för kunder och för personal. I den upphandlade trafiken sker kommunikationen mellan förare och trafikledning i dagsläget via mobiltelefoner. Detta är dock inte tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt och möjliggör heller inte samordning mellan bussar. En ambition är därför att utveckla ett kommunikationssystem som tillgodoser dessa krav. Färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänstens organisation i Örebro län Landstinget utreder och prövar tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst för samtliga länets 12 kommuner. Det är ett ansvar man haft sedan hösten Tillstånd till riksfärdtjänst innebär att kunden beviljas ersättning för de merkostnader som uppstår för transporten i och med kundens funktionsnedsättning. Under 2011 var den totala kostnaden för resor med riksfärdtjänst cirka 2 miljoner kronor i länet. Antalet resor var cirka 1500 stycken

47 KS /4 Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län omfattning Andelen färdtjänstlegitimerade i länet är 3,3 procent av befolkningen. Den alltmer anpassade kollektivtrafiken har resulterat i att andelen färdtjänstlegitimerade sjunkit över tid, möjligheten att resa med allmänna kommunikationer har ökat speciellt för boende i tätorterna. I vissa delar av länet visar befolkningsstrukturen på en allt högre andel äldre vilket bidrar till att behovet av resor som erbjuder extra service såsom färdtjänst ökar. Princip för prissystem Regional kollektivtrafik Prissättningen av kollektivtrafikresorna i Örebro län följer några huvudprinciper: 1. Avståndsrelaterade priser i landsbygdstrafik priset stiger med resans längd. 2. I huvudsak enhetspris i tätortstrafik. 3. Mängdrabatt för frekventa resor rabattkort och periodkort. 4. Kategorirabatt för barn och skolungdomar. Under skall hela prissystemet utredas. Målsättningen är att förbättra systemets funktion så att det kan bidra till att attrahera fler resenärer samtidigt som tillförsel av intäkter inte äventyras. Systemet skall också vara konsekvent och ge lika förutsättningar i hela länet. Det kan också finnas behov av att harmonisera prissättning över länsgräns. Utredningen ska också se över möjligheten att ha en speciell taxa vid lågtrafiktid. Färdtjänst Grunderna för prissättning av den egenavgift kunden betalar för att resa med färdtjänst i Örebro län ska utgå ifrån: resan erbjuder en högre service > högre pris än motsvarande resa med allmänna kommunikationer, priset är relaterat till reslängden, undantaget från prissättningen är arbets- och studieresor där prissättningen överensstämmer med den som gäller för motsvarande resa med allmän kollektivtrafik. Även prissättningen inom färdtjänst kommer att utredas. Beslut om förändringar av priserna sker i samråd med kommunerna. Riksfärdtjänst Regeringen har meddelat föreskrifter om kundens egenavgifter som anges i förordningen (1993:1148) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Egenavgiften får därmed varken vara lägre eller högre än den som är angiven i förordningen. Utgångspunkten för egenavgifterna är vad normala reskostnader är för att resa med allmänna kommunikationer, tåg 2:a klass. De avgifter som är fastställda av regeringen är schabloniserande och motsvarar ofta inte de verkliga kostnaderna för motsvarande resor för personer utan funktionsnedsättning. Grunden för prissättning på tågbiljetter har under åren förändrats från att ha varit enbart avståndsrelaterade till att vara efterfrågestyrd och marknadsanpassad. Detta har försvårat de jämförelser som måste göras vid prövning av tillstånd till riksfärdtjänst av egenavgiften för färdtjänstresor och biljettkostnaden för tåg

48 KS /4 Uppföljning Revidering av programmet Trafikförsörjningsprogrammet kommer att revideras en gång per mandatperiod, men följas upp en gång per år. Under verksamhetsåret kommer också delmålen och strategierna för att nå målen särskilt följas upp. Uppföljningen kommer även att användas för att se över den upphandlade trafiken. Syftet Syftet är att följa om kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot uppsatta övergripande mål och delmål i trafikförsörjningsprogrammet, samt att strategierna för att nå målen är rimliga. Målen i trafikförsörjningsprogrammet avser all kollektivtrafik, både upphandlad och kommersielltrafik. Därmed ska även uppföljningen omfatta dessa delar. Tidplan för uppföljning Uppföljningen dokumenteras i en uppföljningsrapport som skickas ut på remiss till kommunerna tillsammans med förslag till inriktning för kommande års verksamhetsförändringar. Kommunerna ges då möjlighet att lämna formella yttranden. Remissperioden kommer att utarbetas framöver. Avstämning med andra aktörer kommer också göras, särskilt med regionala kollektivtrafikmyndigheter i grannlänen. Principer för uppföljning kommer att utarbetas under 2012 och beskrivas i separat dokument. I samband med att kollektivtrafikmyndigheten redovisar sitt årliga ekonomiska resultat redovisas också måluppfyllelse för trafiken. För att få en heltäckande bild är det nödvändigt att även kommersiella aktörer tar fram underlag till den årliga uppföljningen. Nationella uppföljningar kan tänkas ske, vilka förhoppningsvis kan ge värdefull information om kollektivtrafikens utveckling och eventuella jämförelser med andra län. Till var och ett av de fyra målen finns ett antal delmål och strategier definierade, se kapitel 5. Strategierna beskriver vilken typ av åtgärder som är relevanta för att nå målen

49 KS /4 Kartor och figurer Figur 1: Planeringsprocessen sid 7 Figur 2: Organisation sid 7 Figur 3: Övergripande mål och målområden sid 28 Figur 4: Principer för den regionala kollektivtrafiken sid 34 Karta 1: Lokaliseringsmönster för arbetstillfällen. (Regionförbundet Örebro (2010) Regional översiktlig planering, Bakgrundsanalys. Rapport 2010:01). sid 9 Karta 2: Lokaliseringsmönster för befolkning. (Regionförbundet Örebro (2010) Regional översiktlig planering, Bakgrundsanalys. Rapport 2010:01). sid 10 Karta 3: Kartan visar en generell bild av restiden med buss till/från närmsta centralort. (Länstrafiken). sid 11 Karta 4: Dagens linjenät. (Länstrafiken). sid 13 Karta 5: Antal arbetspendlande och kollektivtrafikens marknadsandel tärtort-tätort, aggregerat. (Länstrafiken). sid 15 Karta 6: Arbertsmarknadsområden (kraftfält) 1990 och (Eliasson, Fredrik (2011) Tätorternas kraftfält Metodbeskrivning. Regionförbundet Örebro, rapport 2011:04). sid 18 och 19 Karta 7: Inriktning för det framtida behovet av trafikering. Kartan beskriver vilka tätorter (>200 invånare) som ska försörjas med allmän kollektivtrafik. Utöver de orter som redovisas finns det dessutom ytterligare mindre orter och landsbygd som kommer att försörjas med närtrafik och regionbussar. sid

50 KS /

51 KS /

52 KS / Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: Telefon , telefax

53 KS /3 Bilaga 1 till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. En tillgänglig kollektivtrafik Region Örebro län ska tillhandahålla trafiklösningar som tillgodoser alla människors resebehov. Anpassning av fordon och hållplatser, införande av informationssystem och en ökad insikt om funktionsnedsattas situation är viktiga delar i detta mål. Dessa åtgärder är också angelägna för att skapa en attraktivare kollektivtrafik och bidra till ett ökat resande. Kriterierna för målet innebär att kollektivtrafiken normalt kan anses vara anpassad för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna, hörselskadade och synskadade. Det är dock upp till den enskilde resenären att bedöma hur tillgänglig resan med kollektivtrafiken är. I Trafikförsörjningsprogrammet finns ett övergripande mål om att År 2025 har kollektivtrafiken i Örebroregionen i stadstrafikens stomlinjer samt i tåg- och expressbusstrafiken i hög grad gjorts tillgänglig för alla resenärer. Hållplatser, resecentrum och bytespunkter ska utveckla i sådan takt att det är färdigställt till år 2030, i enlighet med föregående trafikförsörjningsprogram På kartan framgår de expressbuss- och regionaltågslinjer som ska vara anpassade för alla resenärer till år 2030, med avseende på byggd miljö, fordon och informationssystem. Stationer i Örebro län Örebro C, Örebro S, Frövi, Lindesberg, Storå, Kopparberg, Ställdalen, Kumla, Hallsberg, Laxå och Degerfors. Expressbusslinje Örebro-Askersund, Hållplatser Askersunds busstation, Gårdsjögatan, Idrottsvägen, Lundby Askersund, Skyllbergsvallen, Lerbäcksvägen, Björkallén Åsbro, Missionshuset Åsbro, Brändåsen Rv 50, Södra station, Örebro resecentrum, USÖ S:a Greve Roseng. Expressbuss Örebro-Karlskoga, Hållplatser Våtsjötorp nedre, Sandbäcken, Våtsjön, Lekhyttan, Klunkhyttan, Rosendal, Sandviken, Brickegården Norra, Immetorp norra, Centrumleden, Södra station, Örebro resecentrum, USÖ S:a Greve Roseng. Expressbuss Örebro-Nora, Hållplatser Nora Resecentrum, Norra kyrkogården, Konserthuset, Örebro resecentrum, USÖ S:a Greve Roseng. Expressbuss Örebro-Hällefors, Hållplatser Hällefors busstation, Ovako Steel, Kyllervägen, Svartälvsvägen, Måltidens hus, Norra kyrkogården, Konserthuset, Örebro resecentrum, USÖ S:a Greve Roseng. 53

54 KS /3 På kartan framgår de stomlinjer i Örebro stadsbusstrafik som ska vara ska vara anpassade för alla resenärer till år 2030, med avseende på byggd miljö, fordon och informationssystem. Stomlinjer i Örebro stadsbusstrafik Linje 1 Mosås-Slottet Linje 1,2 Lundby-Slottet Linje 2,3 Brickebacken-Slottet Linje 3,4 Mellringe-Slottet Linje 4 Adolfsberg-Slottet Linje 5 Adolfsberg-Slottet Linje 5 Hovsta-Slottet Linje 6 Hjärsta-Slottet Linje 6 Tybble-Slottet Linje 7 Björkhaga-Slottet Linje 7 Lillån-Slottet Linje 8 Bettorp-Slottet Linje 8 Björkhaga-Slottet Linje 9 Björkhaga-Slottet Linje 9 Universitet-Slottet Linje 10 Lundby-Våghustorget Av indikatorerna framgår också att målet kan anses vara nått när alla hållplatser med minst 50 påstigande per dag ska vara anpassade till år , samt att alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer till år Hållplatser med minst 50 påstigande Hållplats Kommun Kategori Askersunds Busstation Askersund 1 - Bussterminal (Askersund) Askersunds Busstation Askersund 1 - Bussterminal (Askersund) Askersunds Busstation Askersund 1 - Bussterminal (Askersund) Askersunds Busstation Askersund 1 - Bussterminal (Askersund) Busstationen Askersund Askersund 1 - Bussterminal Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal 1 Utformade enligt busshållplats typ 1 eller 2 enligt Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting Krav för Vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179. Ytterligare beskrivningar finns även i Länstrafikens Hållplatshandbok. 54

55 KS /3 (buss) (Hallsberg) Hallsbergs Resecentrum Hallsberg 1 - Bussterminal (buss) (Hallsberg) Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Kumla resecentrum (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Laxå Järnvägsstation (buss) Laxå 1 - Bussterminal (Laxå) Norra Bangatan Pålsboda Hallsberg 1 - Bussterminal (Hallsberg) Norra Mos (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Norra Mos (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Säbylund (Kumla) (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Säbylund (Kumla) (Kumla) Kumla 1 - Bussterminal Torget Grythyttan (Hällefors) Hällefors 1 - Bussterminal Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Örebro Resecentrum (buss) Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Frövi Resecentrum Lindesberg 1 - Bussterminal (Lindesberg) Odenskolan Odensbacken Örebro 1 - Bussterminal (Örebro) Norra Bangatan Pålsboda Hallsberg 1 - Bussterminal Odenskolan Odensbacken Örebro 1 - Bussterminal 55

56 KS /3 (Örebro) Torget Grythyttan (Hällefors) Hällefors 1 - Bussterminal Hållplatser i Örebro stadstrafiks stomnät Hjälmarberget Olaus Petrikyrkan Hemmansvägen Marieberg Lv 690 Bromsplan Sörbyallén Kumlavägen Svampen Studievägen Rabattvägen Hagabyvägen Kumminvägen Marieberg köpcentrum Norra Kyrkogården Sörbyängens centrum IKEA Krematoriet Mejramvägen Kundvägen 4 Sliparevägen Lavendelvägen Prästgårdsvägen Kåvivägen Tybble vårdcentral Metallvägen Lillåns skola Stortorget Landins väg Kårstavägen Järnvägsgatan Södra station Förlunda Längbrotorg Nyponlunden Vetevägen Phragménsvägen Almbyplan Rågvägen Olaus Petrikyrkan Tybble Lundvägen Bromsplan Studentgatan Hovsta centrum Krematoriet Rundstigen Granliden Bäckvägen Barkvägen Hovsta station Tujavägen Björkrisvägen Norrängsvägen Ligustervägen Brickebacken centrum Södra Allén Vinterhagsvägen Granrisvägen Smedstorpsvägen Klockarängsvägen Tallrisvägen Halltorpsvägen Östanbergsvägen Örebro Resecentrum Adolfsbergsskolan Stenbovägen Viktoriagatan Tullängsskolan Rödklövervägen Tegnérlunden Loftbodsgatan Lillåns vårdcentral Västerplan Fatbursgatan Nya kyrkogården Markbackens centrum Backahallen Stolpgränd Apelvägen Hjortsbergstorpsvägen Stödjegränd Varberga torg Elof Ljunggrens väg Karlslunds Herrgård Varberga västra Kalle Posts väg Motionscentralen Trollbärsgatan Olofsbergsvägen Karosserigatan Mellringevägen Bondsättersvägen Höglundagatan Mellringestaden Hällebovägen Berggatan Svartå Bangata Barkborrevägen Honolulugatan Idrottsvägen Björkdalsvägen Grenadjärvallen Aspholmsvägen Polhemsgatan Björkbocksvägen Boställsvägen Örebro Resecentrum Norrby Elementvägen Tegnérgatan Pettersberg Skvadronvägen Gustavsgatan Svampen östra Mässan Delägargatan Ringstorpsvägen Nastagatan Lövstagatan östra Utgårdsvägen Gamla Vintrosavägen Baronbackens centrum Nolhagavägen Korskyrkan Hjärstavägen Skottvägen Ronnebygatan Dammvägen Skjutbanevägen Sanatorievägen Våghustorget Hagagatan Ekeskolan Olof Palmes torg Trumpetaregatan 56

57 KS /3 Motorpsvägen Kungsplan Rosta centrum Smedstorpsvägen Sveaparken Västra Vintergatan Adolfsbergsskolan Eyragatan Västhagagatan Konserthuset Eklundaskolan Risbergska skolan Järnvägsgatan Utjordsgatan Stånggatan 57

58 KS /2Rapport Datum: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Version: Remiss

59 KS /2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län

60 KS /2 Innehåll 1. Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet Organisation Övergripande mål för transportsystemet Mål för kollektivtrafiken År Övergripande strategisk inriktning Nuläge Samhällsutmaningar för kollektivtrafiken Kollektivtrafikens utveckling Strategisk inriktning för kollektivtrafiken Attraktiv och tillgänglig resa Marknad Utbud och kapacitet Klimat och Miljö Trafikering Behov av kollektivtrafik Regionaltåg Pendeltåg Kommersiell kollektivtrafik Tillträde till hållplatser och resecentra Färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänstens organisation i Örebro län Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län omfattning Prissystem för färdtjänst Prissystem för riksfärdtjänst Genomförande och ekonomi Arbetsfördelning Samverkan Trafikplikt Tillköp Stödsystem och infrastruktur Princip för prissystem Uppföljning och lärande Indikatorer för uppföljning av programmet Bilaga 1: En tillgänglig kollektivtrafik 60 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

61 KS /2 1. Bakgrund 1.1 Trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Detta sker i avstamp i den regionala utvecklingsstrategin. Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva hur en utvecklad kollektivtrafik kan bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin nås. Detta trafikförsörjningsprogram är det andra i raden. Den kollektivtrafiklag som började gälla den 1 januari 2012 slog fast att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet. I Örebro län är den Region Örebro län som är regional kollektivtrafikmyndighet. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, i vilket det ska framgå mål och behov av kollektivtrafik för länet. Kollektivtrafikmyndigheten ska också fatta beslut om allmän trafikplikt. Trafikpliktsbeslutet beskriver kollektivtrafikmyndighetens åtagande när det gäller att arrangera regional kollektivtrafik. Huvudpunkterna i vad trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla är enligt lagen följande: 1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet ska beskrivas samt mål för kollektivtrafikförsörjningen 2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. 3. Åtgärder för att skydda miljön, 4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, 5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. 6. Omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

62 KS /2 Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndig- heter, organisationer, kollektivtrafikföretagsamt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafik myndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet. Kollektivtrafikmyndigheten fäster särskild stor vikt vid att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken som kommunerna och Region Örebro län gemensamt utarbetat. Några viktiga begrepp: Trafikplikt - med trafikplikt menas den trafik som ligger till grund för beslut om allmän trafik, det vill säga den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Regional kollektivtrafik - med regional kollektivtrafik menas enligt lagen all kollektivtrafik inom länet (både allmän och kommersiell trafik),samt trafik över länsgräns där det huvudsakligaste resandet utgörs av vardagsresor. Särskild kollektivtrafik med särskild kollektivtrafik menas samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst, vissa sjukresor samt skolskjutsar. 1.2 Organisation Region Örebro län utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM). Under nuvarande mandatperiod är det nämnden för samhällsbyggnad som ska fullgöra rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Trafikförsörjningsprogrammet är det centrala styrdokumentet inom Region Örebro län för utveckling av kollektivtrafiken. Programmet kommer att brytas ner till årsvisa planer, för att tydliggöra nödvändiga åtagande från kollektivtrafikmyndigheten, väghållare och andra aktörer. För att tillgodose den kommunala förankringen av de beslut som fattas av myndigheten finns ett specifikt samverkansråd för infrastruktur och trafik. Det specifika samverkansrådet består av ledande kommunala politiker inom området infrastruktur och trafik. Det finns också en informell samverkansstruktur med tjänstemän i kommunerna, Region Örebro län samt Trafikverket, i form av de så kallade snurremöten som anordnas fyra gånger om år. Vid dessa möten diskuteras vad som är på gång inom planering avseende infrastruktur och kollektivtrafik. 62 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

63 KS /2 När det gäller det storregionala perspektivet finns framför allt processen kring En Bättre Sits med Mälardalsrådet som sammanhållande. En Bättre Sits har utvecklats till en stark och historiskt unik process med ett samverkande nätverk av politiker med stöd av tjänstemän från de planupprättande organen, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i länen samt Trafikverket. Planeringssamverkan kring den regionala tågtrafiken i Mälardalen hanteras i första hand genom Mälardalstrafik AB (MÄLAB) och Tåg i Bergslagen (TiB), där frågor om planering, trafikering, marknadsföring, färdbevis och strategisk utveckling hanteras i nära samverkan med trafikbolag och berörda län (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

64 KS /2 2. Övergripande mål för transportsystemet Kollektivtrafiken ska bidra till att målen i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen nås. I utvecklingsstrategin finns ett antal målområden utpekade, som tillsammans ska bidra till förverkligandet av visionen. Ett av dessa målområden är Aktiv regionförstoring, vilket kan betraktas som en del i det övergripande mål för trafikförsörjningsprogrammet. I Regional översiktlig planering för Örebroregionen finns en rad rekommendationer för hur den rumsliga planeringen kan bidra till att målen i utvecklings- strategin nås. Den regionala utvecklingsstrategin är i skrivande stund under omarbetning. En ny strategi ska vara klar under Målen förutsätter att kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, trafikverket och andra berörda aktörer samordnar ett strategiarbete där nödvändiga åtgärder identifieras. 64 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

65 KS /2 3. Mål för kollektivtrafiken De mål som finns uppställda i den regionala utvecklingsstrategin och regional översiktlig planering anger regionens ambitioner för hela transportsystemet och den regionala samhällsplaneringen. Det betyder att målen i trafikförsörjningsprogrammet är inriktade på det som är kollektivtrafikens bidrag till att målen i den regionala utvecklingsstrategin nås. Målen i trafikförsörjningsprogrammet tar sikte på år År 2025 har kollektivtrafiken i Örebroregionen......Sveriges mest nöjda resenärer...5 miljoner fler resor jämfört med en marknadsandel om minst 40 procent i de starka stråken...minskat energianvändningen per personkilometer med 35 procent...i stadstrafikens stomlinjer samt i tåg- och expressbusstrafiken i hög grad gjorts tillgänglig för alla resenärer Figur 1: Övergripande mål för kollektivtrafiken till år År 2025 År 2025 har Örebroregionen Sveriges mest nöjda resenärer med kollektivtrafiken. Den allmänna uppfattningen bland länets invånare, både dem som använder kollektivtrafiken och dem som reser på andra sätt, är att Örebroregionen har Sveriges bästa kollektivtrafik. De flesta upplever att kollektivtrafiken är det smidigaste sättet att förflytta sig, där avstånden är för långa för att man ska kunna gå eller cykla. Resenären känner stor trygghet att buss och tåg avgår och kommer fram i tid. De satsningar som genomfördes före 2020 har nu gett full effekt. Det handlar bland annat satsningarna på södra och västra länsdelen, utvecklingen av stadstrafiken i Örebro samt satsningen på tågtrafiken i Mälardalen. Detta har lett till att vi nu har 5 miljoner fler resor med kollektivtrafiken varje år jämfört med Det nybyggda BRT-systemet i Örebro förväntas ge en kraftig resandeökning med kollektivtrafiken under kommande år. Kollektivtrafiken i de starka stråken och i Örebro stad är nu utbyggd med en hög turtäthet och konkurrenskraftiga restider mot bilen. Många av de boende av längs stråken har upptäckt att det går smidigt att klara det mesta av vardagsresandet utan bilen. Marknadsandelen i de starka stråken har därför ökat till 40 procent av de 65 8 (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

66 KS /2 motoriserade transporterna. Resenärer som behöver korsa länsgränserna gör det enkelt och till rimlig taxa, vi samverkar aktivt med de kringliggande länen Sedan 2019 drivs all kollektivtrafik i länet med fossilfria drivmedel. Kollektivtrafiken har sedan tillägnat sig alla de tekniska framsteg som gjorts inom drivmedel och på fordonssidan. Detta har lett till kollektivtrafiken i regionen har kunnat minska energianvändningen med 25 procent. Genom en fokuserad satsning tillsammans med kommunerna och Trafikverket har man många av de otillgängliga hållplatser och anslutningar till dessa. Alla bussar samt 80 procent av hållplatserna i stomlinjerna i stadstrafiken samt tåg- och expressbusstrafiken är nu anpassade för alla resenärer. 3.2 Övergripande strategisk inriktning Ett antal centrala funktioner och principer anger den strategiska inriktningen för kollektivtrafiken i syfte att nå målen för kollektivtrafiken. Funktioner och principer i kollektivtrafiken som bidrar till det övergripande målet Attraktiv och tillgänglig resa Utveckla attraktiva bytespunkter Express- och regionaltåglinjer samt stomlinjer i stadstrafiken görs tillgängliga för alla resenärer Effektiv användning av restiden (möjlighet till arbete eller avkoppling) Informationssystem som ökar kollektivtrafikens användbarhet för resenären Marknad En prissättning som främjar ett ökat resande och ökade intäkter En prissättning och produktutbud som bidrar till ett bättre kapacitetsutnyttjande (dvs hög beläggning hela trafikdygnet) Distributionskanaler som bidrar kortare restider och enkelhet för resenären Påverkan Motivera fler resenärer att välja kollektivtrafiken framför bilen Utbud och kapacitet Dimensioneras för att klara en ökad marknadsandel om 15% Förutsägbart, långsiktigt och tillförlitligt trafikutbud Samordna olika transportslag för en smidig resa dörr-till dörr Alla invånare i länets ska ha tillgång till kollektivtrafik Klimat och miljö Kollektivtrafiken drivs med fossilfria drivmedel till år 2020 Energianvändningen per personkilometer ska minska med 35 procent Buller och emissioner från stadsbussar minskar Kollektivtrafiken har en hög resurseffektivitet Trafikering Eftersträva bytesfria resor mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter samt till angränsande nodstäder Prioritera i första hand högre turtäthet i relationer under 30 minuter Prioritera i första hand kortare restider i relationer över 30 minuter Konkurrenskraftiga restider jämfört med bil och hög turtäthet i starka stråk Figur 2: Strategisk inriktning - funktion och principer i kollektivtrafiken som bidrar till målen 66 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

67 KS /2 4. Nuläge 4.1 Samhällsutmaningar för kollektivtrafiken Befolkning och sysselsättning Örebro län har idag en ökande befolkning. Det har också skett en återhämtning på arbetsmarknaden efter senare års tillbakagång. Men det är i hög grad varierande förutsättningar i länet. Strukturomvandling och urbanisering har under en lång tid lämnat tydliga avtryck i befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Medan Örebro och ett begränsat omland haft en stark tillväxt, har övriga länet har en avsevärt svagare utveckling % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel i Örebro stad Andel i övriga tätorter Andel i landsbygd och småorter Figur 3: Andel av befolkningen i respektive bebyggelsetyp (Källa: SCB). En framskrivning visar att befolkningen i Örebro län kommer att öka med cirka personer mellan 2010 och 2030, och med ytterligare personer till Men framskrivningen visar också att befolkningstillväxten i första hand kommer att ske i orterna Örebro, Kumla och Hallsberg med omnejd. Även sysselsättningen förväntas följa samma utveckling, men med en ännu snabbare koncentration till främst Örebro. Detta betyder också att underlaget kraftigt kommer att öka för den regionala kollektivtrafiken Pendlingen blir alltmer avgörande för sysselsättningen Den pågående strukturomvandlingen har bidragit till att många jobb försvunnit från de mindre orterna. Efter nedgången kring har sysselsättningen återhämtat sig endast i de större städerna och deras pendlingsomland. Pendling har därför i allt högre grad blivit en strategi för människor att etablera sig och utveckla sig på arbetsmarknaden (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

68 KS /2 Karta 1: Mellankommunal pendling Örebro län, Ser man då till vart människor pendlar, framgår av Karta 1 att det finns två viktiga noder i Örebro län; Örebro och Karlskoga. De största pendlingsströmmarna sker radiellt mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter i länet. I stråken Örebro- Karlskoga, Hallsberg-Kumla-Örebro samt Örebro-Lindesberg finns ett dubbelriktat pendlande, vilket skapa underlag för en bättre kostnadstäckning för kollektivtrafiken. Mönstren för pendling efter utbildning och inkomst följer varandra. Samvariationen innebär att desto högre inkomst och utbildning desto längre blir pendlingen. Samtidigt innebär en lägre inkomst och utbildning starkare lokala och kortare pendlingsmönster. 68 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

69 KS /2 Karta 2: Mellankommunal pendling, förändring Om man ser till utvecklingen de senaste 20 åren så har pendlingen ökat i nästa samtliga relationer i såväl Örebro län som i övriga Stockholm-Mälarregionen. I Karta 2 kan det dock noteras att pendlingen under den senaste fyraårsperioden minskat i vissa relationer. Det handlar främst om pendling mellan mindre orter samt till orter som varit hårt drabbade av den senaste lågkonjunkturen. Men även under denna period är det tydligaste mönstret att det sker en omfattande ökning av antalet pendlare i de allra flesta större relationer. Detta ställer i sin tur ökade krav på större kapacitet i transportsystemet (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

70 KS / Regionförstoring En konsekvens av den ökade pendlingen är en fortsatt regionförstoring. Begreppet regionförstoring kan förklaras som att det område inom vilket människor är beredda att pendla för att ta ett jobb, blir större 1. Regionförstoring antas vara en faktor som starkt bidrar till den regionala tillväxten. Forskning har visat att det i stort sett bara är de stora arbetsmarknadsregionerna som förmår att attrahera människor, kapital och verksamheter i sådan omfattning att det blir en positiv tillväxt. Små regioner förefaller endast i undantagsfall har konkurrensfördelar jämfört med stora regioner. Karta 3: Andel inpendlare av sysselsatt nattbefolkning från tätorter till centralorter, Källa: SCB-Supercross, egenbearbetning. 1 Denna funktionella regionförstoring ska inte förväxlas med de diskussioner som emellanåt förs om att slå samman län och landsting för att bilda större administrativa regioner. 70 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

71 KS /2 Karta 4: Arbetsmarknadsområden Samtidigt finns det forskning som visar att långvarig pendling över långa sträckor kan ha negativa sociala konsekvenser för både pendlaren och dennes familj. Det är också signifikant att långväga pendling påverkar pendlarens hälsa negativt. Andra studier visar dock att de som pendlar längre sträckor med kollektivtrafik ofta är mer socialt aktiva än övriga när de kommer hem. Det antas bero på den vilopaus och egen tid som restiden ger. Detta ställer förstås krav på att kollektivtrafiken kan skapa kortare restider, och att hela resan ska vara smidig. Det finns också stora folkhälsovinster genom en omställning från bil till kollektivtrafik. Detta är en effekt av den ökade rörlighet som kommer att gå till och från kollektivtrafiken jämfört med att sätta sig i bilen. Bidragande till den regionförstoring vi haft under senare år förstås de investeringar som skett i transportinfrastrukturen. Det har inneburit att restiderna kunnat kortas ner (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

72 KS /2 i många relationer. Men undersökningar visar också att regionförstoringen i än högre grad är en konsekvens av att människor är beredda att använda allt mer tid för att pendla Klimat och transporter Region Örebro län utgår i trafikförsörjningsprogrammet från de nationella målen om begränsad klimatpåverkan, vilket innebär fossilfria transporter senast 2030 samt inga nettoutsläpp av växthusgaser efter Transporterna står idag för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen. Om det ska vara möjligt att nå målen handlar det inte bara om att åstadkomma en omställning till hållbara drivmedel inom transportsektorn. Tillgången på koldioxidneutral energi kommer också att bli en kritiskt fråga. Därför är det viktigt att energiåtgången inom transportsektorn minskar. Det effektivaste sättet att hantera denna utmaning är att ersätta så många bilresor som möjligt med kollektivtrafik, gång eller cykel. 4.2 Kollektivtrafikens utveckling Överlag finns det en god tillgänglighet till kollektivtrafik i Örebro län, främst om man ser till kollektivtrafikens yttäckning. Över 90 procent av länets invånare har tillgång till en kollektivtrafik med minst fem avgångar per dygn. Vid planering av kollektivtrafik är bosättningsmönster och befolkningsunderlag samt arbetsplatsernas lokalisering viktiga utgångspunkter. Tätt bosättningsmönster med geografiskt koncentrerade arbetsplatser ger förutsättningar för god försörjning av kollektivtrafik. Samplanering av kollektivtrafik och den övriga samhällsplaneringen är en förutsättning för god försörjning av kollektivtrafik Svag men positiv resandeutveckling 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Utveckling antal kollektivtrafikresor Befolkningsutveckling Pendlingsutveckling (alla transportmedel) Figur 4: Utveckling av antal kollektivtrafikresor (exkl. skolresor), pendling (alla transportslag) och befolkning (Källa: Region Örebro län och SCB). 72 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

73 KS /2 Som Figur 4 visar sker det en årlig utveckling av antalet resor med kollektivtrafiken om drygt 1 procent. Diagrammet visar att kollektivtrafikresandet ökar i ungefär samma takt som den totala pendlingen. Det antyder att det ökade resandet med kollektivtrafiken i hög grad är framdrivet av en ökande befolkning som blir alltmer benägen att pendla Örebro stadsbuss Landsbygdstrafik Regionaltåg Övrig trafik Figur 5: Utveckling resor per kollektivtrafikslag, index 2005=100. Antal resor Örebro stadsbuss Landsbygdstrafik Regionaltåg Övrig trafik 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6: Andel resor per kollektivtrafikslag Låg marknadsandel Ökningen med kollektivtrafiken är dock alltför liten för att kollektivtrafikens marknadsandel av alla motoriserade persontransporter ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ökar när resandet med kollektivtrafik ökar på bekostnad av biltrafiken. Kollektivtrafikens marknadsandel av samtliga motoriserade transporter har länge legat på en stabil nivå och uppgår idag till 13 procent Restider Forskning har visat att benägenheten att pendla i mycket hög grad styrs av restiden. Restider upp till 20 minuter har mycket liten påverkan på pendlingsbenägenheten. Benägenheten att pendla avtar kraftigt när restider överstiger 45 minuter. För att en kollektivtrafikresa ska vara konkurrenskraftig i jämförelse med en bilresa krävs ofta att restiden med kollektivtrafik är kortare. Detta bland annat för att kompensera för den tid resenären får lägga på anslutningsresor och väntetid. För att jämföra kollektivtrafikens restid med bilens brukar man beräkna en restidskvot, det vill säga restiden med kollektivtrafik dividerat med restiden för bil i samma relation (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

74 KS /2 I många av de linjer där det idag finns tågförbindelse är restidskvoten under 1, vilket innebär att kollektivtrafiken på dessa linjer har en mycket god konkurrenskraft mot bilen. Men i många relationer med busstrafik är restidskvoten alltför hög för att kollektivtrafiken på allvar ska kunna konkurrera med bilen. Även stadsbusstrafiken i Örebro belastas av långa körtider i jämförelse med bilen, i synnerhet i högtrafiktid. Sammantaget innebär detta att restiderna med kollektivtrafiken i en mycket stor del av trafiksystemet är alltför långa för att kunna vara konkurrenskraftiga mot bilen Kollektivtrafiken är en del av hela resan För att kollektivtrafiken ska komma till nytta för så många resenärer som möjligt, förutsätts att det finns en väl utbyggd struktur för anslutande resor. Det är också angeläget att det finns en samordning med infrastrukturen för cyklister och fotgängare. I praktisk planering pratat man ofta om restidströsklar. Man kan se att benägenheten att gå eller cykla till hållplatsen faller snabbt efter cirka 10 minuters gång- eller cykeltid. Detta påverkas dock av kollektivtrafikens standard och egenskaper. Det lönar att gå en bit extra för att i gengäld få välja på fler linjer med hög turtäthet och korta restider. Längre avstånd mellan hållplatserna utmed linjen ger färre stopp, kortare restider och i förlängningen fler resenärer. Pendlarparkeringar är också ett viktigt komplement, särskilt till tågstationer och hållplatser med ett glest omland som är svåra att försörja med matartrafik Ett aktivt resande Det finns ett en tydlig resenärstrend mot ett mer aktivt resande. Det innebär att man använder restiden för avkoppling, produktivt arbete, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Avkoppling är den vanligaste aktiviteten. Att arbeta eller studera är mindre utbrett, men är betydelsefullt och tar det mesta av tiden för de som gör det. De som arbetar och studerar ombord på bussen eller tåget värderar också sin tid högre och är mer nöjda med kollektivtrafiken än de som använder restiden mer passivt. Möjligheten till ett aktivt resande är kanske också en av de största konkurrensfördelarna kollektivtrafiken har gentemot bilen Priser och biljetter Biljettpriserna kan sägas vara den monetära kostnaden för resan. I sammanhanget är det viktigt att ha klart för sig att resenären också har andra uppoffringar eller kostnader för resan utöver den monetära. Det kan handla om restid, väntetid eller komfort. 74 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

75 KS /2 Priset kan underlätta eller hindra människor från att använda kollektivtrafik, men oftast är inte priset avgörande för valet att åka kollektivt eller inte. Trots det menar många bilister att ett lägre pris skulle motivera dem att byta bilen mot kollektivtrafik. Valet styrs vanligtvis av pris och andra attribut. Många är villiga att betala ett högre pris för ökad pålitlighet och andra kvalitetsförbättringar. Människor med låg inkomst är mer beroende av en låg prisnivå och lägger också större vikt vid priset vid värdering av tjänsten. Forskning har också visat att kollektivtrafiken används mer när den är gratis. Ökningen beror främst på att befintliga resenärer åker mer. Nytillkommande resenärer är få och kommer främst från gång och cykel. Gratis kollektivtrafik attrahera resenärer som störde ordinarie resenärer. Pris krävdes för att behålla kvalitetsattribut som säkerhet och komfort. Gratiskampanjer kan vara effektiva, men det är andra kvalitetsattribut som avgör om resenärerna fortsätter resa kollektivt. De utredningar som Region Örebro län gjort antyder att i de flesta relationer är det andra faktorer än ett lägre pris som kan påverka resandet med kollektivtrafiken Tillgänglighet för resenärer Region Örebro län har en ambition att tillhandahålla trafiklösningar som tillgodoser alla människors resebehov. Anpassning av fordon och hållplatser, införande av informationssystem och en ökad insikt om funktionsnedsattas situation är viktiga delar i detta. Dessa åtgärder är också angelägna för att skapa en attraktivare kollektivtrafik och bidra till ett ökat resande. I nuvarande trafikförsörjningsprogram är en avgränsning att kollektivtrafiken normalt ska vara anpassad för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna, hörselskadade och synskadade. I nuläget är 97 procent av bussarna anpassade för rollatorer och rullstolar, medan 36 procent av audiovisuellt utrop. Det innebär att sammantaget är 36 procent av bussarna anpassade enligt de målkriterier som anges ovan. För den regionala tågtrafiken finns ingen sammanställning över tågfordonens utrustning, men merparten av fordonen i den upphandlade tågtrafiken uppfyller kriterierna för ovan angivna resenärsgrupper (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

76 KS /2 Mindre hållplatser landsbygd Mindre hållplatser tätort Stora hållplatser Resecentrum/Terminaler Ingen uppgift 0-24% 25-49% 50-74% 75-99% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 7: Kravuppfyllnad för hållplatser När det gäller infrastrukturen vid hållplatser så finns det idag stora brister i tillgängligheten för resenärer. I Figur 7visas graden av kravuppfyllnad. Där framgår att endast en liten del av hållplatserna uppfyllser samtliga tillgänglighetskrav. Det bör dock tilläggas att kartläggningen ännu inte är fullständig. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stadstrafik Örebro Stadstrafik Närtrafik Regionbussar Expressbussar Karlskoga Figur 8: Kravuppfyllnad för hållplatser per trafiktyp, 2015 Av Figur 8framgår att det finns stora skillnader i kravuppfyllnaden mellan de olika typerna av kollektivtrafik. Generellt uppfylls kraven i högre grad i stadstrafiken. 76 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

77 KS /2 5. Strategisk inriktning för kollektivtrafiken Ett antal centrala funktioner och principer anger den strategiska inriktningen för kollektivtrafiken i syfte att nå målen för kollektivtrafiken. Funktioner och principer i kollektivtrafiken som bidrar till det övergripande målet Attraktiv och tillgänglig resa Utveckla attraktiva bytespunkter Express- och regionaltåglinjer samt stomlinjer i stadstrafiken görs tillgängliga för alla resenärer Effektiv användning av restiden (möjlighet till arbete eller avkoppling) Informationssystem som ökar kollektivtrafikens användbarhet för resenären Marknad En prissättning som främjar ett ökat resande och ökade intäkter En prissättning och produktutbud som bidrar till ett bättre kapacitetsutnyttjande (dvs hög beläggning hela trafikdygnet) Distributionskanaler som bidrar kortare restider och enkelhet för resenären Påverkan Motivera fler resenärer att välja kollektivtrafiken framför bilen Utbud och kapacitet Dimensioneras för att klara en ökad marknadsandel om 15% Förutsägbart, långsiktigt och tillförlitligt trafikutbud Samordna olika transportslag för en smidig resa dörr-till dörr Alla invånare i länets ska ha tillgång till kollektivtrafik Klimat och miljö Kollektivtrafiken drivs med fossilfria drivmedel till år 2020 Energianvändningen per personkilometer ska minska med 35 procent Buller och emissioner från stadsbussar minskar Kollektivtrafiken har en hög resurseffektivitet Trafikering Eftersträva bytesfria resor mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter samt till angränsande nodstäder Prioritera i första hand högre turtäthet i relationer under 30 minuter Prioritera i första hand kortare restider i relationer över 30 minuter Konkurrenskraftiga restider jämfört med bil och hög turtäthet i starka stråk Figur 9: Strategisk inriktning - funktion och principer i kollektivtrafiken som bidrar till målen 5.1 Attraktiv och tillgänglig resa Attraktiv och tillgänglig resa Utveckla attraktiva bytespunkter Express- och regionaltåglinjer samt stomlinjer i stadstrafiken görs tillgängliga för alla resenärer Effektiv användning av restiden (möjlighet till arbete eller avkoppling) Informationssystem som ökar kollektivtrafikens användbarhet för resenären Alla resenärer ska uppleva kollektivtrafiken som ett attraktivare alternativ än bilen och som trygg, pålitlig och säker. Utveckla attraktiva bytespunkter. Detta innebär bland att kollektivtrafikmyndigheten i samverkan med kommuner och Trafikverket driver (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

78 KS /2 utveckling om att höja standarden på större hållplatser, resecentrum och bytespunkter. Den fysiska utformningen av hållplatser och gångvägar till hållplatsen ska vara tillfredsställande ur trafiksäkerhetssynpunkt och trygghetsaspekter. Särskilt barnens specifika förutsättningar ska beaktas. Express- och regionaltågslinjer samt stomlinjer i stadstrafiken görs tillgängliga för alla resenärer. Detta kan bland annat innebära utveckling av audiovisuellt informationssystem på bussar, samt utveckling av hållplatser och anslutningar till dessa. Effektiv användning av restiden. En viktig konkurrensfördel i kollektivtrafiken är möjligheten att använda restiden effektivt, exempelvis för arbete eller avkoppling. Detta kan bland annat innebär att de fordon som nyttjas för lägre resor (ffa expressbussar och regionaltåg) ska vara utformade med exempelvis bord, eluttag, wifi, fällbart säte. Informationssystem som ökar kollektivtrafikens användbarhet för resenären. Innebär utveckling av realtidssystem, webben, reseplanerare, störningsinformation. 5.2 Marknad Marknad En prissättning som främjar ett ökat resande och ökade intäkter En prissättning och produktutbud som bidrar till ett bättre kapacitetsutnyttjande (dvs hög beläggning hela trafikdygnet) Distributionskanaler som bidrar kortare restider och enkelhet för resenären Påverkan Motivera fler resenärer att välja kollektivtrafiken framför bilen En prissättning som främjar ett ökat resande och ökade intäkter. Detta kan innebära att vi behöver utveckla biljettpriserna så att de i högre grad anpassas till människors betalningsvilja. Priset får inte bara ses som en ekonomisk faktor, utan som ett viktigt verktyg för att locka fler resenärer. Kan innebära högre priser på vissa resor och lägre på andra. En prissättning och produktutbud som bidrar till ett bättre kapacitetsutnyttjande. För att bättre nyttja de resurser som läggs och står till förfogande för kollektivtrafiken ska en hög beläggning eftersträvas under hela trafikdygnet. En möjlig åtgärd är att det behöver ske en översyn hur vi kan utforma ett produktutbud kopplat till prissättning som skapar incitament för de som inte behöver resa i högtrafik att resa i lågtrafik. Distributionskanaler som bidrar kortare restider och enkelhet för resenären. Detta kan innebära att kollektivtrafikmyndigheten behöver se över hur vi kan tydliggöra för resenärer hur och var man köper färdbevis samt hur visering på bussen kan göras snabbare. Påverkan Motivera fler resenärer att välja kollektivtrafiken framför bilen. Detta innebär exempelvis att kollektivtrafikmyndigheten behöver utveckla sitt arbete med marknadsföring av kollektivtrafiken. En annan åtgärd kan vara ett utvecklat 78 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

79 KS /2 arbete med mobility-management med kollektivtrafikmyndigheten, kommunerna och andra aktörer. Dialog och kommunikation med resenärerna är en kärnfunktion för vår verksamhet. 5.3 Utbud och kapacitet Utbud och kapacitet Dimensioneras för att klara en ökad marknadsandel om 15% Förutsägbart, långsiktigt och tillförlitligt trafikutbud Samordna olika transportslag för en smidig resa dörr-till dörr Alla invånare i länets ska ha tillgång till kollektivtrafik Dimensioneras för att klara en ökad marknadsandel om 15%. En ökad kapacitet i kollektivtrafiken är nödvändig för att klara det ökade resandet samt för att kommande regionförstoringen ska vara hållbar. En ökning från dagens 12,5 miljoner resor årligen till 17 miljoner resor beräknas ge en genomsnittlig marknadsandel om 15 procent. Detta innebär sannolikt ändå att numerärt kommer resandet med bil öka i snabbare takt än resor med kollektivtrafiken. Viktiga åtgärder här är att fullfölja satsningen på kollektivtrafiken i västra länsdelen, utveckling av regionala busstrafiken i Örebro-Lekeberg, samt satsningen på den regionala tågtrafiken i Mälardalen. Den satsning som bedöms ge absolut stört effekt på det kollektiva resandet är utveckling av ett system för Bus Rapid Transit i Örebro stad. Förutsägbart, långsiktigt och tillförlitligt trafikutbud. Människor ska känna sig trygga med att det kommer att finnas ett stabilt utbud av kollektivtrafik där de väljer att bosätta sig. Linjedragningar ska vara beständiga, så att det är möjligt att bygga en samhällsstruktur med kollektivtrafiken som utgångspunkt. Att kunna lita på att kollektivtrafiken kommer i tid är viktigare än att kapa restiden. Samordna olika transportslag för en smidig resa dörr-till dörr. Detta innebär att tidtabellen behöver anpassas efter de viktigaste bytesrelationerna. Det förutsätter också ett fungerande samarbete med kommuner och Trafikverket gällande byggande av hållplatser, pendlarparkeringar för bilar och cyklar, samt anslutningar till hållplatser. Alla invånare i länet ska ha tillgång till kollektivtrafik. Detta förutsätter att kollektivtrafiken utvecklar ett system för närtrafik i de delar av länet där sådan inte finns. Utbudet skall också vara ett redskap för att minska segregation och ojämnlikhet i samhället. 5.4 Klimat och Miljö (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

80 KS /2 Klimat och miljö Kollektivtrafiken drivs med fossilfria drivmedel till år 2020 Energianvändningen per personkilometer ska minska med 35 procent Buller och emissioner från stadsbussar minskar Kollektivtrafiken har en hög resurseffektivitet Kollektivtrafiken drivs med fossilfria drivmedel till år Detta förutsätter att kollektivtrafiken ställer krav på fossilfria drivmedel i alla kommande upphandlingar eller tilldelningar av kollektivtrafikuppdrag. Energiförbrukningen per personkilometer ska minska med 35 procent. För att på bästa sätt bidra till att minska transporternas klimatpåverkan måste kollektivtrafikmyndigheten i alla kommande beslut om upphandling eller tilldelning, tillgodogöra sig alla tekniska framsteg i fordonsutveckling, så att energieffektiviteten är så hög som möjligt. Med den teknik som finns att tillgå idag förutsätter det ökade inslag av eldrift i busstrafiken. Buller och emissioner från stadsbussar minskar. För att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är det viktigt att den kan ta resenären så nära viktiga målpunkter som möjligt. I täta stadsmiljöer kan buller från bussarna vara en begränsande faktor när det gäller att integrera bussarna i stadsmiljön. Genom inslag av eldrift, exempelvis hybridteknik, finns det också möjlighet att temporärt eliminera bussarnas emissioner. Detta skapar möjligheter för att etablera hållplatser inomhus. Kollektivtrafiken har en hög beläggning. Det är inte tillräckligt att anskaffa fordon med hög energiintensitet. En förutsättning för att kollektivtrafiken ska vara såväl klimat- och resursmässigt hållbar, är att den har en beläggning som uppgår till en nivå som gör att det finns klimatnyttor med människor väljer kollektivtrafiken framför att åka bil. 5.5 Trafikering Trafikering Eftersträva bytesfria resor mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter samt till angränsande nodstäder Prioritera i första hand högre turtäthet i relationer under 30 minuter Prioritera i första hand kortare restider i relationer över 30 minuter Konkurrenskraftiga restider jämfört med bil och hög turtäthet i starka stråk Eftersträva bytesfria resor mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter samt från Örebro till angränsande nodstäder. Denna princip råder i nuläget i de flesta relationer. Kommande trafikplanering behöver bevara denna princip. Prioritera i första hand högre turtäthet i relationer under 30 minuter. I kortare restider utgör anslutningresa till hållplatsen samt väntetid en förhållandevis stor andel av den totala restiden för hela resan. För att minimera dold väntetid är det vid utveckling av trafiken generellt bättre att sätta in en extra avgång istället för att försöka minska restiden. Observera att högre turtäthet inte per definition innebär hög turtäthet. 80 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

81 KS /2 Prioritera i första hand kortare restider i relation över 30 minuter. I längre resrelationer utgör kollektivtrafikresan en större andel av hela resan. Vid utveckling av trafiken, i syfte att locka fler resenärer, bör man i första hand se över om det går att minska restiden. Konkurrenskraftiga restider jämfört med bil och hög turtäthet i starka stråk. I de stråk med flest resenärer behöver man prioritera både hög turtäthet och korta restider. Det kan exempevis innebära dubbla system (expressbuss/tåg och regionbuss), eller hög turtäthet med expressbuss/tåg (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

82 KS /2 6. Behov av kollektivtrafik Med utgångspunkt i de ovan angivna målen samt den strategiska inriktningen för kollektivtrafiken anges i det följande en inriktning för behovet av kollektivtrafik. Förutsättningarna för en god kollektivtrafik varierar i länet. Merparten av resorna i Örebro län sker inom Örebro tätort och mellan Örebro och närliggande orter. Utbudet av kollektivtrafik baseras på efterfrågan, främst hur många som arbets- och studiependlar i relationen. Kollektivtrafiken i Örebro län ska vara baserad på tät och snabb trafik i de starka stråken. Örebro län har tågtrafik både inom länet och till angränsande län, tågtrafiken kan delas in i regionaltåg och pendeltåg. Busstrafiken kan delas in i expressbuss, regionbuss, närtrafik och stadstrafik. 6.1 Regionaltåg Örebro län och våra grannlän har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla och långsiktigt garantera en regional tågtrafik av tillräcklig omfattning utifrån de regionala behoven. Den gemensamma utvecklingen bör ske genom etablerandet av ett gemensamt storregionalt stomnät som utgår från nuvarande regionala tågtrafiken inom Mälardalen och Bergslagen. En naturlig utgångspunkt för utveckling av trafiken mot Stockholm är år 2017 när Citybanan under Stockholm och andra stora infrastrukturinvesteringar väntas vara färdigställda, vilket möjliggör en utökning av trafiken även i rusningstid. 82 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

83 KS /2 Kravet på stabilitet över tiden och löpande kapacitetsutbyggnad gör att den storregionala stomtrafiken behöver regleras i olika former av avtal om trafikutbud, fordonsförsörjning och tillgång till spårkapacitet. Storregional stomtrafik på spår bedöms heller inte ha möjlighet att vara kommersiellt lönsam i en omfattning som motsvarar regionens behov. Utvecklingen av det regionala stomnätet kräver därför att överenskommelser görs mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om trafikens omfattning och finansiering. Vid sidan om den storregionala stomtrafiken har regionen behov av en snabbare trafik som med kortare restider kan driva på regionförstoringen och binda samman de stora städerna. Utbyggnaden av regional snabbtågstrafik kräver att spårkapacitet och resandeunderlag ger utrymme för ett sådant trafiksystem, utan att förutsättningarna för den regionala stomtrafiken försämras. Samhällets åtagande för den regionala snabbtågstrafiken bör i första hand avse att säkerställa en fortsatt utbyggnad av infrastruktur samt delta i samarbeten eller sluta avtal om trafikplanering, information och prissystem. Regionaltågstrafiken syftar till att användas för både daglig pendling och sällanresor över lite längre avstånd och där flertalet av de större målpunkterna ligger utanför länet. Regionaltågen nyttjas i första hand för resor i avståndsintervallet kilometer. Tågen är därmed viktiga både för regionförstoring och för möjligheten att nå andra arbetsmarknader. Pendlingen är dimensionerande för utbudet vilket gör att turtätheten totalt sett är högre på morgonen och eftermiddagen. Då åktiden normalt är längre än för resor med pendeltågen, ska regionaltågen ha sådan komfort att det är möjligt att exempelvis att arbeta, studera eller koppla av under resan. 6.2 Pendeltåg Pendeltågen syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Pendeltågen används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer eller restider upp till cirka 30 minuter. Tågen gör täta uppehåll, vilket gör att genomsnittshastigheten är förhållandevis låg. Detta kompenseras till viss del genom den höga turtätheten. Pendeltågens marknadsandel, framförallt på resor till och från Örebro, antas bli hög då restiden i förhållande till bilen kan vara låg. Region Örebro län ser att möjligheten till arbets- och studieresor från fler orter än idag kan bidra till att öka kollektivtrafikens marknadsandel (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

84 KS / Expressbussar Expressbussarna syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet och till målpunkter utanför länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Expressbussarna används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer. Expressbussarna trafikeras enligt principen få hållplatser och gen linjesträckning. Expressbussarna ska hålla en motsvarande komfort som regionaltågen, för att bland annat möjliggöra att man nyttjar restiden för arbete. Figur 10:Trafikbild för 2020, Strategi för tåg och expressbussar i Örebro län 84 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

85 KS / Regionbuss Utöver de stråk som trafikeras av tåg och expressbussar finns det fler starka stråk där många människor reser för jobb, studier eller fritidsaktiviteter. Dessa stråk trafikeras av regionbussar med minst 10 turer i vardera riktningen och dag. Samtliga tätorter i Örebro län med mer än 1000 invånare har tillgång till minst 10 turer i vardera riktningen och dag. Eftersom det finns hållplatser mellan tätorter och i tätorter med färre invånare i stråk har totalt 81 % av invånarna i Örebro län bor inom 1,5 km till en hållplats som trafikeras med minst 10 turer i vardera riktningen. I de starkaste stråken som trafikeras med regionbussar är antal turer betydligt fler än tio. Mellan Kumla Örebro, Odensbacken Örebro och Degerfors Karlskoga (aug 2016) går det en buss varje kvart i högtrafik. På dessa linjer är det mellan turer en vardag. I stråk där det både finns tåg och regionbussar samplaneras de så att parallellkörning undviks. Tågtrafikens syfte är att kunna resa mellan kommunhuvudorter och större tätorter medan regionbussarna på samma sträcka ska stärka tågtrafiken genom bytesmöjligheter mellan tåg och buss samt att serva mellanmarknaderna. Regionbussarna ska så långt det är möjligt ha samma linjesträckning varje tur och förgreningar ska undvikas Närtrafik Inom begreppet närtrafik finns många olika trafikslag, skolanpassade linjer, anropsstyrd trafik och servicelinjer i tätorter. Den gemensamma nämnaren är att närtrafiken har ett begränsat utbud och syftar främst på serviceresor till inköpsresor och vårdcentraler under dagtid. Undantaget skolanpassade linjer som är anpassade efter skolornas start och sluttider. Under de senaste åren har en anpassning mellan linjetrafiken och skolornas start och sluttider gjorts i ett flertal kommuner. Det har gjort att fler än tidigare har tillgång till kollektivtrafik då även andra än skolelever har rätt att åka med. Begränsningen är att turerna till stor del är anpassade till skolornas start och sluttider vilket inte alltid stämmer överens med arbetstider eller behovet av serviceresor. I tätorterna Kumla, Lindesberg och Hallsberg finns servicelinjer som är anpassade till inköpsresor och vårdcentraler. Utbudet är begränsat och trafikerar endast under dagtid. Utbudet bör anpassas till övrig kollektivtrafik så att möjligheten till byte från en serviceslinje till övrig kollektivtrafik finns. Exempelvis mellan servicelinjen i Lindesberg och tåget vid stationen (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

86 KS /2 För att ge invånarna på landsbygden 2 möjlighet att nå service (handel, apotek, vårdcentral eller bibliotek) i närmsta tätort kan anropsstyrd trafik vara ett alternativ. Resenären hämtas vid bostaden och resan samplaneras med andra resenärer som vill använda denna typ av trafik samt med färdtjänst- och sjukresor. Denna typ av trafik kan komma att bli aktuell inom några år, inga beslut är fattade. Idag finns likande trafik i ett antal kommuner, både på landsbygden men även inom Örebro tätort i form av flextrafik. Det är kommunerna själva som står för planeringen och kostnaden Stadstrafik I Örebro län finns stadstrafik i Örebro och Karlskoga. För stadstrafiken är lägsta nivå en buss i halvtimmen under högtrafik och en buss i timmen i lågtrafik. Det ska även finnas turer under kvällar och helger. Det finns stråk i stadstrafiken där efterfrågan på kollektivtrafik är större vilket medger en högre turtäthet. I stadstrafiken i Örebro finns det områden som har nio turer i timmen till centrum i högtrafik. I de starka stråken i stadstrafiken både i Örebro och i Karlskoga ska busstrafiken ha hög framkomlighet. Det betyder att bussen prioriteras i gaturummet, att avstånd mellan hållplatser inte är kortare än 400 meter och inte längre än 800 meter vid bebyggelse. Resenärerna i starka stråk i stadstrafiken ska uppleva busstrafiken som ett snabbt och effektivt sätt att resa. Örebro stad växer, både genom förtätning men även genom att nya bostadsområden byggs i ytterkanterna. Det optimala för ett hållbart resande, med buss, från de nya bostadsområdena är att de ligger i starka kollektivtrafikstråk där det redan finns ett stort utbud av kollektivtrafik. Förändringar i linjesträckningar på grund av ny bebyggelse ska enbart göras om det genererar ett nettotillskott av resenärer Viktiga bytespunkter Kollektivtrafiken i Örebro län koncenteras mer och mer till de starka stråken vilket ställer högre krav på väl fungerande bytespunkter, både mellan cykel/bil och buss/tåg och mellan buss och buss eller buss och tåg. Under de senaste åren har det skett en kraftig upprustning av resecentrum och stationer runt omkring i länet. De har tillgänglighetsanpassats, befintliga cykel- och bilparkeringar har rustats upp och nya har byggts. Väntsalar och stationshus har renoverats och gör miljön vid väntan på tåg eller buss både tryggare och bekvämare. Upprustningen av bytespunkter bör fortsätta 2 Invånare som har längre än 1,5 km till närmsta hållplats (fågelvägen), där det går minst fem turer i vardera riktningen under vardagar. 86 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

87 KS /2 och möjligheterna att parkera cykel och bil bör tydliggöras för potentiella resenärer genom tydlig skyltning och information på hemsida. Kommunhuvudort Tätort invånare Tätort invånare Tätort <500 invånare (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

88 KS /2 Turer per vardag Kommunhuvudort inv inv. 5 0 Turer per helgdag Syfte/Målgrupp Arbets- och studiependling samt serviceresor Arbets- och studiependling samt serviceresor Serviceresor, till viss mån studie- och arbetspendling Tåg, regionbuss, expressbuss Tåg, regionbuss Regionbuss, närtrafik inv. 2 0 Serviceresor Närtrafik ej tätort 1 0 Serviceresor Närtrafik Tabell 1: Miniminivå för turutbud. Tabellen anger en inriktning för minsta turutbud för olika bebyggelsetyper. I många relationer kan dock behovet av kollektivtrafik vara sådant att miniminivån överstigs. 88 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

89 KS /2 7. Kommersiell kollektivtrafik Transportstyrelsen anger i sin författningssamling TSFS 2012:2 de regler som gäller för anmälan om trafikstart för kommersiell trafik. Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik påbörjas 4 En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att det har för avsikt att på kommersiell grund bedriva kollektivtrafik ska vara den regionala kollektivtrafikmyndigheten tillhanda senast 21 dagar innan kollektivtrafiken påbörjas. Av anmälan ska framgå på vilken eller vilka linjer företaget avser att bedriva kollektivtrafik samt när kollektivtrafiken påbörjas. Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik upphör 5 En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att det har för avsikt att upphöra att bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska vara den regionala kollektivtrafikmyndighet som berörs tillhanda senast 21 dagar innan kollektivtrafiken upphör. Av anmälan ska framgå vilken eller vilka linjer anmälan avser och när kollektivtrafiken ska upphöra. Information om trafikutbud Organ till vilket information om trafikutbud ska lämnas 6 Information om trafikutbud enligt 4 kap. 2 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska lämnas till Samtrafiken i Sverige AB. När information om trafikutbud ska lämnas 7 Information om trafikutbud ska, om det inte finns särskilda skäl för det, lämnas senast 21 dagar innan trafiken påbörjas, ändras eller upphör. När förändringar av betydelse sker i trafikutbudet senare än vad som sägs i första stycket på grund av omständigheter som kollektivtrafikföretaget inte kunnat förutse ska information om det ändrade trafikutbudet lämnas snarast. 7.1 Tillträde till hållplatser och resecentra Alla kollektivtrafikföretag som bedriver regional kollektivtrafik ska på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor ha tillträde till hållplatser och bytespunkter i länet. Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att med en god dialog med väghållare och ägare av resecentra kunna tillgodose att tillräcklig kapacitet för den planerade trafiken (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

90 KS /2 finns. Kollektivtrafikmyndighetens förhoppning är därför att åtgärder som prisstyrning och tidstyrning inte ska vara nödvändiga för att klara kapacitetskraven. I Örebro län bedöms kapacitetsbrist vid bytespunkter i första hand kunna uppstå vid Örebro resecentrum. 90 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

91 KS /2 8. Färdtjänst och riksfärdtjänst 8.1 Färdtjänstens organisation i Örebro län Region Örebro län utreder och prövar tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst för samtliga länets 12 kommuner. Det är ett ansvar man haft sedan hösten Tillstånd till riksfärdtjänst innebär att kunden beviljas ersättning för de merkostnader som uppstår för transporten i och med kundens funktionsnedsättning. Under 2015 var den totala kostnaden för resor med riksfärdtjänst cirka 2 miljoner kronor i länet. Antalet resor var cirka 1200 stycken. 8.2 Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län omfattning Antalet färdtjänstkunder i länet uppgår till cirka st, vilket motsvarar 3.3 procent av befolkningen. Den alltmer anpassade kollektivtrafiken har resulterat i att andelen färdtjänstlegitimerade sjunkit över tid, möjligheten att resa med allmänna kommunikationer har ökat speciellt för boende i tätorterna. I vissa delar av länet visar befolkningsstrukturen på en allt högre andel äldre vilket bidrar till att behovet av resor som erbjuder extra service såsom färdtjänst ökar. 8.3 Prissystem för färdtjänst Grunderna för prissättning av den egenavgift kunden betalar för att resa med färdtjänst i Örebro län ska utgå ifrån: resan erbjuder en högre service > högre pris än motsvarande resa med allmänna kommunikationer priset är relaterat till reslängden undantaget från prissättningen är arbets- och studieresor där prissättningen överensstämmer med den som gäller för motsvarande resa med allmän kollektivtrafik. Beslut om förändringar av priserna sker i samråd med kommunerna. 8.4 Prissystem för riksfärdtjänst Regeringen har meddelat föreskrifter om kundens egenavgifter som anges i förordningen (1993:1148) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Egenavgiften får därmed varken vara lägre eller högre än den som är angiven i förordningen. Utgångspunkten för egenavgifterna är vad normala reskostnader är för att resa med allmänna kommunikationer, tåg 2:a klass (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

92 KS /2 De avgifter som är fastställda av regeringen är schabloniserande och motsvarar ofta inte de verkliga kostnaderna för motsvarande resor för personer utan funktionsnedsättning. Grunden för prissättning på tågbiljetter har under åren förändrats från att ha varit enbart avståndsrelaterade till att vara efterfrågestyrd och marknadsanpassad. Detta har försvårat de jämförelser som måste göras vid prövning av tillstånd till riksfärdtjänst av egenavgiften för färdtjänstresor och biljettkostnaden för tåg. 92 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

93 KS /2 9. Genomförande och ekonomi 9.1 Arbetsfördelning Planering och genomförande av den allmänna och linjelagda kollektivtrafiken handläggs av kollektivtrafikmyndigheten. Region Örebro län finansierar all regional kollektivtrafik. Ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur i länet är uppdelat på flera parter. När det gäller busstrafikens hållplatser är det väghållarens ansvar. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar i princip för den hållplatsutrustning som finns ovan marken: stolpe, väderskydd, biljett- och informationssystem. Trafikverket ansvarar för plattformar vid järnvägsstationer. Eventuell förändring och utveckling av plattformar bör ske i samråd mellan Trafikverket, kommunen, tågoperatörer och kollektivtrafikmyndigheten. Resecentra och järnvägsstationer ägs av Jernhusen eller kommunen. I nuläget är all allmän och särskild kollektivtrafik upphandlad. De upphandlade entreprenörerna ansvarar för att bedriva kollektivtrafiken enligt kollektivtrafikens intentioner. Detta förutsätter ett väl fungerande samarbete under hela avtalsperioden. 9.2 Samverkan För att utveckla trafiken krävs en aktiv dialog med kommuner, grannlän, operatörer och resenärer. Andra områden för dialog och samverkan kan vara periodkortsgiltighet och biljettmaskinsystem samt olika tekniska system för exempelvis bussprioritering vid trafikljus och realtid. Att ingå i dessa system är förknippat med kostnader och kräver även viss framförhållning. Utgångspunkten för samverkan bör i första hand vara målen i trafikförsörjningsprogrammet. Men för att målen ska vara möjliga att nå är det viktigt att det finns en tydlig koppling till målen i exempelvis kommunernas översiktsplaner och Trafikverkets planer för transportinfrastrukturen. Länsplanen för transportinfrastruktur fyller också en viktig funktion när det gäller finansiering av infrastruktur kopplat till kollektivtrafiken. När det gäller resor med kollektivtrafiken över länsgräns är det också viktig att det sker en samverkan mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för en ömsesidig fordonsförsörjning (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

94 KS /2 9.3 Trafikplikt Myndigheten fattar beslut om trafikplikt i särskild ordning. I samband med detta anges utbudet i form av linjer och geografiskt område. Trafikplikten grundar sig på förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. Observera dock att myndigheten inte i någon särskild form behöver undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant intresse saknas för att ha rätt att organisera trafik. (flödesschema som visar kedjan från tfp via trafikplikt och upphandling till trafik) Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för myndighetens beslut om allmän trafikplikt. Beslutet innebär att myndigheten slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik. myndigheten får, efter överenskommelse med en eller flera andra regionala kollektivtrafikmyndigheter, även fatta beslut om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område. Avgörandet om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt sker utifrån de mål principer för trafiken som anges i trafikförsörjningsprogrammet. 9.4 Tillköp Generellt gäller att Region Örebro län finansierar all kollektivtrafik som bedöms vara av regional betydelse. All kollektivtrafik som är av regional betydelse ska gå att härleda ur trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiklagen öppnar dock för en kommun att finansiera viss regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad den regionala kollektivtrafikmyndigheten annars skulle tillhandahålla. Eventuella tillköp av regional kollektivtrafik kräver en överenskommelse mellan kollektivtrafikmyndigheten och berörd kommun. Tillköp får inte medföra högre kostnader för kollektivtrafikmyndigheten, eller bidra till att trafiksystemets upplägg rubbas. 9.5 Stödsystem och infrastruktur Försäljning och distributionssystem Systemets huvudsakliga funktion är att vara ett stöd för att sälja och distribuera färdbevis (biljetter). I samband med försäljning och användning av färdbevisen samlar systemet in data som används för uppföljning och analys av resandet, samt ekonomisk uppföljning och fördelning av intäkter. Försäljnings- och 94 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

95 KS /2 distributionssystem ska utformas så att de är enkla för resenären att förstå, samt att försäljning och validering av färdbevis inte har negativ inverkan på restiden Informationssystem Informationssystemets viktigaste uppgift är att informera resenären om tillgängligt utbud av trafik samt om det förekommer störningar, såväl planerade som oplanerade i trafikutbudet. Systemet ger också liknande information då kunden byter mellan olika trafikslag samt mellan olika aktörer och utförare. Både kollektivtrafikmyndigheten och de kommersiella aktörerna ska leverera trafikinformation till Samtrafiken AB. En ambition från kollektivtrafikmyndighetens sida är att utveckla ett realtidssystem som på ett bättre sätt skulle kunna hantera behovet av information Kommunikationssystem Kommunikation mellan förare och trafikledning har två syften. Det möjliggör trafikstyrning, i första hand i samband med olika typer av störningar i det planerade trafikutbudet, men också utifrån ett säkerhetsperspektiv både för kunder och för personal. I nuläges pågår ett införande av RAKEL, vilket innebär att kommunikationssystemet är tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt och möjliggör en god samordning mellan bussar. 9.6 Princip för prissystem Prissättningen av kollektivtrafikresorna i Örebro län följer några huvudprinciper: 1. Avståndsrelaterade priser i landsbygdstrafik priset stiger med resans längd 2. I huvudsak enhetspris i tätortstrafik 3. Mängdrabatt för frekventa resor 4. Kategorirabatt för barn och skolungdomar. Prissystemet ska förbättra systemets funktion så att det kan bidra till att attrahera fler resenärer samtidigt som tillförsel av intäkter inte äventyras. Systemet skall också vara konsekvent och ge lika förutsättningar i hela länet. Det kan också finnas behov av att harmonisera prissättning över länsgräns (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

96 KS /2 10. Uppföljning och lärande Programmets indikatorer ska följas upp kvartalsvis. I en årlig rapport ska programmet utvärderas med avseende på måluppfyllnad och genomförda aktiviter. Erfarenheterna från uppföljningen ska löpande implementeras i arbetet med att genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. Vid behov kan kollektivtrafikmyndigheten besluta att uppdatera trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten ska också utveckla sin kompetens genom aktiv omvärldsbevakning, samverka med akademi, branschorganisationer och resenärsorganisationer samt ta del av goda exempel från andra delar av världen Indikatorer för uppföljning av programmet Kärnindikatorer relaterar till hur i hög grad kollektivtrafiken förmår att attrahera nya resenärer. Följs upp kvartalsvis. Indikator Mått Källa Kundnöjdhet Högst i riket (idag 65 procent, Kollektivtrafikbarometern (bästa län 80 procent) Medborgarnöjdhet Högst i riket (idag 52 procent, Kollektivtrafikbarometern (bästa län 60 procent)) Resor per invånare 52 resor per invånare och år (idag 44) Trafikanalys/Region Örebro län Resor med stadsbuss (Örebro resor/år ( Region Örebro län och Karlskoga) år 2014) Resor med region resor/år ( år Region Örebro län expressbussar samt övrig landsbygdstrafik 2014) Resor med regionaltåg resor/år ( år Region Örebro län 2014) Resor med kollektivtrafiken totalt resor/år ( år 2014) Region Örebro län Övriga indikatorer relaterar i stor utsträckning till produktionsegenskaper som indirekt har påverkan på kollektivtrafikens konkurrenskraft. Här finns också indikatorer som det inte är möjligt att frambringa kvartalsvärden på. Följs upp årligen. Indikator Mått Källa 96 Region Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: (40)

97 KS /2 Funktionshinderanpassade Alla hållplatser med minst 50 Region Örebro län hållplatser, resecentrum och bytespunkter påstigande per dag ska vara anpassade till år Fordon användbara för Alla fordon ska vara anpassade Region Örebro län resenärer med funktionsnedsättning för alla resenärer till år Funktionshinderanpassade buss- och tåglinjer Alla expressbuss- och regionaltågslinjer samt stomlinjer i stadstrafiken (linje 1-10) ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer till år 2030, med avseende på byggd miljö, fordon och informationssystem. Körtidskvot tåg / bil 0,8 Resrobot Körtidskvot expressbuss / bil 1,2 Resrobot Körtidskvot regionbuss / bil 1,3 Resrobot Körtidskvot stadsbuss / bil 1,5 Resrobot Körtidskvot stomlinje i stadsbuss / bil 1,3 Resrobot Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Energianvändning per personkilometer Energianvändning per fordonskilometer Beläggning antal passagerare per buss Kollektivtrafikens marknadsandel 100 procent år 2020 (idag 49 FRIDA procent) Minskat med 35 procent till 2025 Region Örebro län och FRIDA Minskat med 25 procent till 2025 FRIDA (4,29 kwh/fordonskilometer) Minst 12 till 2025 (idag 7) Trafikanalys 15 procent till år 2025 (idag 13 Kollektivtrafikbarometern procent (40) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Datum: Region Örebro län

98 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Er beteckning Infrastruktur och samhällsplanering, Fredrik Eliasson RS627 Enligt sändlista Missiv - Remiss avseende Regionalt trafikförsörjningsprogram Ni inbjuds härmed att lämna synpunkter på förslaget till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. Förslaget finns tillgängligt för nedladdning på Region Örebro läns webbplats: Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Programmet innehåller bland annat mål och grundläggande principer för kollektivtrafikens framtida utveckling. Senaste dag att lämna remissvar är den 30 maj Remissvar skickas via e-post till regionen@regionorebrolan.se, Eller till Region Örebro län, Box 1613, Örebro. Ange 15RS627 i ämnesraden alternativ brevrubriken. Frågor besvaras av Fredrik Eliasson, projektledare för trafikförsörjningsprogrammet, tfn: , fredrik.eliasson@regionorebrolan.se. Tack för er medverkan, Med vänlig hälsning Fredrik Eliasson Projektledare för trafikförsörjningsprogrammet Mats Gunnarsson Ordförande i kollektivtrafikmyndigheten 98 Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

99 2 (2) Ljusnarsbergs kommun Hällefors kommun Lindesbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Lekebergs kommun Kumla kommun Hallsbergs kommun Laxå kommun Askersunds kommun Degerfors kommun Karlskoga kommun Region Värmland Region Dalarna Landstinget i Västmanland Region Östergötland Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Landstinget Uppsala Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen Trafikverket Länsstyrelsen Resenärsforum Länsbygderådet Sveriges bussföretag Tågoperatörerna Handelskammaren Svenskt Näringsliv Företagarna Möckelnföretagen De Handikappades Riksförbund 99

100 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /12 FHN 40 FHN Förstudie Gör jämlikt - Gör skillnad Sammanfattning Gapet i hälsa har ökat mellan olika sociala grupper sedan 1980-talet och att minska skillnader i hälsa är ett mål för socialt hållbar utveckling. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ger en positiv påverkan på samhällsekonomin, miljö och klimat, trygghet och social sammanhållning. Samtidigt är dessa insatser positiva för människors hälsa. Ojämlikhet i hälsa som beror på strukturella faktorer och som kan undvikas är orättvis. Åtgärder måste sättas in för jämlik och jämställd hälsa. Folkhälsonämnden har därför prioriterat uppdraget att belysa förutsättningar för jämlik hälsa, och har beslutat att genomföra projektet Gör jämlikt gör skillnad. Syftet med projektet är att skapa ett gemensamt arbete kring jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors som geografiska områden. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Karlskoga och kommunfullmäktige i Degerfors har genom respektive beslut ställt sig bakom arbetet och därmed understrukit det kommunövergripande ansvaret för att uppnå arbetets mål. I enlighet med projektspecifikationen har en förstudie har tagits fram och som visar att det finns en ojämlikhet i hälsa i Karlskoga och Degerfors. Förstudierapporten lämnas till kommunfullmäktige som delredovisning av projekt Gör jämlikt Gör skillnad. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 april 2016 Förstudie, Gör jämlikt gör skillnad, Karlskoga och Degerfors kommuner Förvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner folkhälsoförvaltningens förstudierapport. 2. Förstudierapporten lämnas till kommunfullmäktige som delredovisning av projekt Gör jämlikt Gör skillnad. Folkhälsonämndens beslut 1. Folkhälsonämnden godkände folkhälsoförvaltningens förstudierapport. 2. Förstudierapporten lämnas till kommunfullmäktige som delredovisning av projekt Gör jämlikt Gör skillnad. Expedieras till Justerande 100 Utdragsbestyrkande

101 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /12 Kommunstyrelsen i Karlskoga och Degerfors Kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors Justerande 101 Utdragsbestyrkande

102 FHN KS /13 Förstudie Gör jämlikt gör skillnad, Karlskoga och Degerfors kommuner 102

103 KS /13 Sammanställt av folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors kommuner, april Text, diagram och bearbetning: Cecilia Ljung och Julia Åhlgren Loggor: Lena Edlund, foto Frida Edlund 103 2

104 KS /13 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Övergripande rekommendationer för ökad jämlikhet i hälsa och för att minska folkhälsoklyftan... 6 Rekommendation 1:... 6 Rekommendation 2:... 7 Rekommendation 3:... 8 Inledning Om förstudien Gör jämlikt gör skillnad Bakgrund Uppdraget och dess utgångspunkt Syfte Disposition Tidsplan Metod och avgränsning Med rötterna i Karlskoga och Degerfors Karlskoga Degerfors Jämlikhet i hälsa - en kunskapsbakgrund Förutsättningar för en god och jämlik hälsa Hälsogapet Hälsans bestämningsfaktorer Skillnader mellan kvinnor och män Definitioner Kostnader för ojämlikhet i hälsa Förbättra vardagslivets villkor Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Modell om Degerfors och Karlskogas arbete med jämlikhet i hälsa Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

105 KS /13 Ge alla barn och unga en bra start i livet Ekonomisk utsatthet bland barn Socialt sammanhang Skolresultat som en social gradient Barn i Degerfors hälsa utifrån område Någon vuxen att prata med Aktiv fritid Nöjd med sig själv Positiv framtidstro Trivsel i skolan Trivsel i hemmet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Utbildningsnivå bland vuxna Behörighet till gymnasieprogram Slutbetyg från gymnasiet Ekonomiska förutsättningar vuxnas villkor Heltidsarbete Ungas livsvillkor och levnadsvanor utifrån föräldrars försörjning Feriepraktik Barnomsorg på obekväm arbetstid Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Trygghet vuxen Trygg utomhus ungdom Trivsel i sitt bostadsområde Förtroende till institutioner och politiker i kommunen Fria platser för lek och aktivitet Referenslista Bilaga

106 Sammanfattning KS /13 Gapet i hälsa har ökat mellan olika sociala grupper sedan 1980-talet på nationell så som regional och lokal nivå. Karlskoga och Degerfors kommuner genomför därför en förstudie kring jämlikhet i hälsa Gör jämlikt gör skillnad. Arbetet bygger på beslut från Kommunfullmäktige i Degerfors, respektive Karlskoga. Det finns resultat i förstudien som tydliggör att det är ojämlikt i Karlskoga och Degerfors idag. Att minska skillnader i hälsa kan ses både som mål och som medel för en hållbar utveckling eftersom hälsofrämjande och förebyggande insatser ger en positiv påverkan på samhällsekonomin, miljö och klimat, trygghet och social sammanhållning. Samtidigt verkar dessa insatser positivt på människors hälsa. Förstudien belyser barns och ungas samt vuxnas livsvillkor och levnadsvanor i Karlskoga och Degerfors. Det går att uttyda ojämlika förutsättningar för kommunernas invånare. Förstudien är en omvärldsanalys som tar hänsyn till invånares behov och förutsättningar och är ett viktigt underlag för styrning och utveckling. För att kunna bli en del av ordinarie verksamhet efter projekttidens slut är det viktigt att implementera förstudiearbetet samt efterföljande projektarbete i styr- och ledningssystem utifrån SKL:s styrsnurra. Ojämlikhet i hälsa, som beror på strukturella faktorer och som kan undvikas är orättvis. Åtgärder måste därför sättas in för jämlik och jämställd hälsa. Det är dags att agera för social hållbarhet och ökad jämlikhet i hälsa! För att nå dit rekommenderar Sveriges kommuner och landsting att kommunen ska - Integrera jämlikhet i all politik och ordinarie styrning och ledning - Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder På så sätt kan kommunen skapa bättre förutsättningar för att: - Förbättra vardagslivets villkor - Ge alla barn en bra start i livet - Ge alla förutsättningar till egen försörjning - Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Förstudien har prioriterat tre övergripande rekommendationer som krävs för att utveckla ett systematiskt arbete för att öka jämlikheten i Degerfors respektive Karlskoga. Dessa är: - Ta fram förslag på påverkansbara åtgärder med stöd från förstudieresultatet. - Utvidga förstudien genom delstudier för att inkludera målgruppen äldre, genusperspektivet samt förbättrad visualisering genom kartor. - Uppmärksamma hälsa som ett medel för ekonomisk utveckling

107 KS /13 Övergripande rekommendationer för ökad jämlikhet i hälsa och för att minska folkhälsoklyftan Rekommendation 1: Ta fram förslag på påverkansbara åtgärder med stöd från förstudieresultat Bakgrund: Grunden för förstudien finns i en projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Perioden för projektarbetet sträcker sig till 2017 och ska med stöd från projektspecifikationen utmynna i förslag till åtgärder för ökad jämlikhet i hälsa i Karlskoga och Degerfors. Syfte: Ta fram konkreta påverkansbara åtgärder för att minska folkhälsoklyftan i Karlskoga respektive Degerfors kommuner. Detta ska tas fram i samverkan med samtliga förvaltningar/bolag genom en skapande av projektorganisation som samordnas av projektledare på folkhälsoförvaltningen. Arbetet ska vara tydligt sammankopplat med respektive kommuns ordinarie styrning och ledning och innefatta frågor som är påverkansbara utifrån kommunernas/koncernernas perspektiv. De åtgärder som tas fram behöver hållas ihop - både för att kraftsamla, lägga tyngd vid frågorna och för att följa upp resultaten. Åtgärderna bör innefatta både övergripande karaktär (styrning och ledning, samverkan) som mer områdesspecifik karaktär (som exempelvis fritid, skola, omsorg och vård). 1 Projektägare Styrgrupp Projektledare Referensgrupp Delprojekt 1 KGA Delprojekt 2 DFS Delprojekt 3 externdialog Delprojekt Figur 1. Exempel på projektorganisation 1 Sveriges kommuner och landsting,

108 KS /13 Tidsplan: Arbetet inleds efter avslutad beslutsprocess i Karlskoga och Degerfors kommuner och pågår som längst till december 2017, för att därefter ingå i ordinarie verksamhet. Målgrupp: I processen rekommenderas följande ingå i olika delar av genomförandet för Karlskoga respektive Degerfors: Kommunens nämnder, förvaltningar och bolag, samverkanspartners inom ramen för lokalt avtal om folkhälsoarbete samt invånare. Beräknade kostnader: Huvuddelen av kostnaden utgörs av deltagarnas arbetstid. Vissa övriga kostnader för genomförande samt tryckkostnader tillkommer. Beräknad effekt: Ökad kunskap och fokusering på hur alla utifrån sina egna uppdrag kan skapa en mer jämlik kommun utifrån Karlskoga och Degerfors behov och förutsättningar. Implementering av jämlikhetsperspektivet i respektive förvaltning och bolag som i sin tur synliggörs i kommunernas mål och styrning. Resultatet sammanställs i ett program med uppföljningsbara åtgärder (mått) som i sin tur sammanlänkas med folkhälsopolitisk policy. Rekommendation 2: Utvidga förstudien genom delstudier för att inkludera målgruppen äldre, genusperspektivet samt förbättrad visualisering genom kartor. Bakgrund: I projektspecifikationen tydliggörs att jämställdhetsperspektivet ska vara tydligt i förstudien. Det är också tydligt att det handlar om jämlikhet i befolkningen utifrån ett invånarperspektiv. Detta har prioriterats bort i förstudiearbetet på grund av tidsaspekten. Behovet finns dock kvar för att få en tydligare bild av kommunernas nuläge utifrån ett jämlikt perspektiv. Syfte: Utvidga förstudien genom att komplettera uppgifter utifrån målgruppen äldre samt genusperspektiv. Tydliggör förstudien genom att utveckla visualiseringen på områdesnivå, med hjälp av kartor. Tidsplan: Arbetet inleds efter avslutad beslutsprocess i Karlskoga och Degerfors kommuner och pågår som längst till december 2017, för att därefter ingå i ordinarie verksamhet

109 KS /13 Målgrupp: Uppdraget utifrån breddad målgrupp genomförs av projektledare inom folkhälsoförvaltningen och utveckling av visualisering behöver kompetens från GIS-ingenjör. Beräknade kostnader: Huvuddelen av kostnaden utgörs av projektledares arbetstid. Vissa övriga kostnader för genomförande samt tryckkostnader tillkommer. Beräknad effekt: - Ökad kunskap och fokusering på hur alla utifrån sina egna uppdrag kan skapa en mer jämlik kommun utifrån Karlskoga och Degerfors behov och förutsättningar hos äldre samt utifrån jämlikhetsperspektivet. Resultatet sammanställs i bilagor för att komplettera förstudierapporten. Förbättrad visualisering genom kartor som kan beskriva invånarnas livsvillkor och levnadsvanor. Detta för att tydliggöra behovet, rent pedagogiskt, i fortsatt implementeringsarbete. Rekommendation 3: Uppmärksamma hälsa som ett medel för ekonomisk utveckling. Bakgrund: Det är känt att det är samhällsekonomiskt lönsamt att minska hälsoskillnader i samhället och att förebyggande och hälsofrämjande åtgärder medverkar till befolkningens hälsa är god för alla grupper och under hela livet. 2 Eftersom ojämlikhet i hälsa är påverkansbart anser många aktörer att kostnader som uppstår som en följd av ojämlik hälsa skulle kunna betraktas som onödiga kostnader. 3 Målgrupp: I processen rekommenderas följande ingå i olika delar av genomförandet för Karlskoga respektive Degerfors: Kommunens nämnder, förvaltningar och bolag, samverkanspartners inom ramen för lokalt avtal om folkhälsoarbete samt invånare. Syfte: Öka medvetenheten om vad ojämlikhet i hälsa kostar för Karlskoga och Degerfors samt förbättra beslutsunderlag till förtroendevalda som i sitt uppdrag ska väga samman och prioritera hur ekonomiska medel ska fördelas mellan nämnder/verksamheter 2 Sveriges kommuner och landsting, Göteborgs Stad,

110 KS /13 utifrån mål, behov och prioriteringar. Syftet är också att utveckla kommunernas arbete utifrån lagreglerna för god ekonomisk hushållning, kopplat till jämlikhet i hälsa så att inte finansieringen av välfärden skjuts till kommande generationer. Tidsplan: Arbetet inleds efter avslutad beslutsprocess i Karlskoga och Degerfors kommuner. Beräknade kostnader: Huvuddelen av kostnaden utgörs av deltagares arbetstid. Vissa övriga kostnader för genomförande kan tillkomma. Beräknad effekt: Besparingar inom kommunal verksamhet på sikt samt ökad hälsa hos invånare. Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Professor Olle Lundberg, CHESS. 4 4 Sveriges kommuner och landsting,

111 Inledning KS /13 Gapet i hälsa har ökat mellan olika sociala grupper sedan 1980-talet. Därför finns behov av att ta ytterligare steg framåt! Att minska skillnader i hälsa kan ses både som mål och som medel för en hållbar utveckling. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ger en positiv påverkan på samhällsekonomin, miljö och klimat, trygghet och social sammanhållning. Samtidigt verkar dessa insatser positivt på människors hälsa. Ojämlikhet i hälsa, som beror på strukturella faktorer och som kan undvikas är orättvis. Åtgärder måste därför sättas in för jämlik och jämställd hälsa. Karlskoga och Degerfors kommuner genomför därför en förstudie kring jämlikhet i hälsa. Arbetet bygger på beslut från Kommunfullmäktige i Degerfors, respektive Karlskoga. Det är dags att agera för social hållbarhet och ökad jämlikhet i hälsa!

112 KS /13 Om förstudien Gör jämlikt gör skillnad Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har genom sina pris till årets folkhälso- respektive årets förebyggande kommuner ett kvalitetsutlåtande för ett välorganiserat och starkt förankrat kommunalt folkhälsoarbete som är målinriktat och med jämlik hälsa i sikte. Detta är utgångspunkten för arbetet med att utveckla förutsättningarna för en jämlik och jämställd hälsa i förstudien Gör jämlikt Gör skillnad i Karlskoga och Degerfors kommuner. Kommunerna fick priserna gemensamt, vilket visar på att mindre kommuner kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt folkhälsoarbete med utgångspunkt från samverkan. Detta verkställs genom samordning av en gemensam folkhälsonämnd, samverkansavtal om lokalt folkhälsoarbete med regionen och idéburen sektor samt genom strategiskt arbete från lokal- till regional- och nationell nivå. Arbetet med jämlikhet i hälsa har utvecklats under de senaste åren genom diskussioner i lokala tvärsektoriella nätverk för tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunerna samt genom de årliga folkhälsokonferenserna som exempelvis Equal health [2014]. Arbetet har även formats utifrån regional samverkan utifrån avtal om lokalt folkhälsoarbete och Region Örebro läns påbörjade arbete med en kommission för jämlikhet i hälsa. Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar aktivt för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Detta är en viktig grundförutsättning för förstudien och av betydande vikt utifrån ett framåtinriktat perspektiv då barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Uppdraget och dess utgångspunkt Uppdraget är att ta fram en förstudierapport som ska belysa jämlikhet i hälsa utifrån Karlskoga och Degerfors kommuners perspektiv. Utgångspunkten för uppdraget är att folkhälsonämnden har beslutat att belysa förutsättningar för jämlik hälsa i Karlskoga och Degerfors genom projektet Gör jämlikt gör skillnad Uppdraget tydliggjordes i en projektspecifikation. Enligt reglementet bör en projektspecifikation beslutas av berörd nämnd, men för att under

113 KS /13 stryka det kommunövergripande ansvaret som åligger kommunens samtliga förvaltningar beslutade folkhälsonämnden i december föreslå kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga att godkänna Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner. Därefter följde två parallella beslutsprocesser i respektive kommun. Kommunfullmäktige i Degerfors 6 respektive Karlskoga 7 har beslutat att stå bakom satsning för att öka jämlikhet i hälsa. Uppdraget tydliggörs genom projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Ärendet har dessutom behandlats av kommunstyrelsen i Karlskoga för att understryka det kommunövergripande ansvaret som åligger kommunens samtliga förvaltningar. 8 Slutprodukten ska godkännas av Karlskoga och Degerfors folkhälsonämnd samt kommunfullmäktige i Karlskoga respektive Degerfors kommuner. Syfte Syftet med förstudierapporten är att presentera ett underlag som beskriver jämlikhet i hälsa ur Karlskoga och Degerfors perspektiv samt ta fram övergripande rekommendationer med stöd från resultatet. Disposition Förstudierapporten innehåller följande delar: - Övergripande rekommendationer. - Om förstudien Gör jämlikt gör skillnad. - Bakgrund till problematiken kring ojämlikhet och ojämställdhet i hälsa. - Kartläggning över förekomsten av ojämlikhet och ojämställdhet i hälsa med utgångspunkt från Karlskoga och Degerfors kommuner. 5 Folkhälsonämnden beslutade den 10 december att föreslå kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga att godkänna Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner. 6 Kommunfullmäktige i Degerfors beslutade den 27 april att anta projektspecifikationen Gör Jämlikt - Gör skillnad Kommunfullmäktige i Karlskoga beslutade den 24 februari att ställa sig bakom arbetet med projektet Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner. 8 Kommunstyrelsen beslutade den 1 juni att godkänna projektspecifikation gällande en förstudie i projektet Gör Jämlikt gör skillnad

114 KS /13 Tidsplan Föreliggande förstudie har föregåtts av en politisk process och en mötesprocess som påbörjades i Karlskoga och Degerfors efter att kommunerna utsetts till årets förebyggande och folkhälsokommun. Detta tydliggörs i en processkarta. Processkartan finns även i större format som bilaga till rapporten. Se processkarta i större format i förstudiens bilaga. Figur 2. Processkarta från projektidé till förstudie

115 KS /13 Metod och avgränsning Förstudiens faktaunderlag är baserat på aktuella nationella studier om skillnader i livsvillkor och jämlikhet i hälsa. Förebild för arbetet är Världshälsoorganisationens (WHO) rapport Closing the gap in a Generation samt Sveriges kommuner och landstings (SKL) arbete Gör jämlikt! Gör skillnad. Förstudien är även inspirerad av Göteborgs arbete Skillnader i livsvillkor i hälsa, Malmös arbete Malmös väg mot en hållbar framtid samt Östgötakommissionen. Rapporten bygger även på fördjupningsarbetet med att utveckla indikatorer för jämlikhet i hälsa (Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention), samt regionala och lokala undersökningar så som elevhälsosamtal, Liv och hälsa ung samt Liv och hälsa/hälsa på lika villkor för vuxna. Karlskoga och Degerfors har tillsammans drygt invånare, men när statistik bryts ner på exempelvis olika åldersgrupper blir det i många fall ett väldigt litet urval. En avgränsning har gjorts att minsta urval är minst 20 svarande. Det innebär att statistik för barn i Svartå och Åtorp i skolår 4 inte redovisas. För att komma förbi småtalens problematik har i vissa fall Karlskoga och Degerfors sammanfogats till en grupp. Det är också av den anledningen som mycket av statistiken inte kan särredovisas på kön. Viss statistik utifrån barn och unga visualiseras genom kartbilder över Karlskoga och Degerfors. Utgångspunkten för gränsdragningen är befintliga skolupptagningsområden. Skolupptagningsområdet ger en fingervisning var majoriteten av skolbarnen bor, men det är inte en fullständig sanning då bostadsort och skolområde skiljer sig i vissa fall. Kartorna för Degerfors respektive Karlskoga är uppdelade i tre områden, det ser exempelvis ut såhär: Se rekommendation 2 på sidan 7 i förstudien. Degerfors Centrala området Karlskoga Strömtorp Parken Bruket Södra området Östra området

116 KS /13 Förstudien innefattar endast en nulägesbeskrivning av jämlikhet i hälsa utifrån Karlskoga och Degerfors perspektiv. Förstudien fokuserar på målgrupperna barn och unga samt vuxna i arbetsför ålder. Detta innebär en begränsning i rapporten, men ska inte ses som en viktning mellan olika grupper. Kommunerna har en ökad andel äldre invånare och det är en Se rekommendation 2 på sidan 7 i viktig målgrupp. Tiden som avsatts för förstudien rymmer dock inte en fördjupning utifrån samtliga invånargrupper. Det är dock viktigt att ha ett förstudien. livscykelperspektiv i det förebyggande och främjande arbetet då hälsan i ålderdomen är resultatet av hela det föregående livet. De förhållanden man lever under den del i livet då man bildar familj påverkar även nästa generations hälsa och livsförlopp. En annan avgränsning inom förstudien är att utgå från de fem prioriterade rekommendationerna inom SKL:s arbete med målsättning att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. 9 Dessa är: 1. Integrera jämlikhet i all politik och ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen De två första rekommendationerna är grundläggande för samtliga rekommendationer och sätter ramen för förstudien, medan de tre sista rekommendationerna utgör. 9 Sveriges kommuner och landsting,

117 KS /13 Med rötterna i Karlskoga och Degerfors Karlskoga och Degerfors kommuner ligger i västra Örebro län, och tillhör Värmlands landskap. Kommunerna sammanlänkas av sjön Möckeln där Karlskoga ligger vid Möckelns norra strand och Degerfors söder om sjön. Kommunerna är olika, men det finns en vilja att vårda samverkan kring jämlikhet i hälsa med utgångspunkt från den gemensamma folkhälsonämnden. Folkhälsonämndens verksamhet skapar GOD, JÄMLIK, och JÄMSTÄLLD HÄLSA för Karlskoga och Degerfors kommuninvånare. Folkhälsonämndens vision, Mål och budget 2016 I december hade Karlskoga invånare och Degerfors hade invånare. I Karlskoga bodde familjer med minst ett barn under 18 års ålder. Motsvarande siffra för Degerfors var 969 familjer. Antalet barn 0-18 år 11 var stycken i Degerfors och stycken i Karlskoga år Medelåldern i kommunerna är högre än riket, vilket gäller både kvinnor och män. Degerfors kommun står för en något högre medelålder än Karlskoga kommun. Karlskoga och Degerfors kommuner är även kommuner där medellivslängden ligger något under snittet i riket. Båda kommunerna har de senaste åren en ökad andel utrikesfödda. Andelen utrikesfödda ligger lägre än medelvärdet i riket för Degerfors del, samt något högre än riket för Karlskogas del (ovägt värde). 13 Sedan valet 2014 är Vänsterpartiet och Miljöpartiet de styrande partierna i Degerfors medan Karlskoga kommun styrs av Socialdemokrater, Vänsterpartiet och Folkpartiet. 14 Valdeltagandet bland förstagångsväljare var i senaste valet (2014) 77 procent i Karlskoga och 76 procent i Degerfors, vilket är en ökning för båda kommunerna sedan föregående val. Det finns en skillnad i valdeltagande på valdistriktsnivå i kommunerna där differensen i Karlskoga är 27,07 procent och Degerfors 12,85 procent i det senaste valet. Högst valresultat mättes i Stråningstorp och lägst i Landa, båda distrikten hör till Karlskoga. Utbildningsmässigt har Karlskoga och Degerfors en större andel invånare med förgymnasial och gymnasial utbildning i jämförelse med riket. Däremot ligger både Karlskoga och Degerfors under snittet i riket på eftergymnasial utbildning. 15 Mediannettoinkomsten för kommunerna visar på liknande skillnad mellan kön som riket, där männen står för den högsta inkomsten i jämförelse med kvinnorna. Mediannettoinkomsten är lägre i Degerfors än i Karlskoga. Lägst medianinkomst står kvinnor i Degerfors för. 16 Samma skillnad syns om man specifikt tittar på hög- respektive 10 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ ) 11 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ ) 12 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ ) 13 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ ) 14 Sveriges kommuner och landsting (publicerat 23 mars 2016) 15 Folkhälsomyndigheten (2015 vinter) 16 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ )

118 KS /13 låginkomsttagare. Männen är den grupp som står för höga inkomster (24 % i Karlskoga respektive 20 % i Degerfors) i jämförelse med kvinnorna. Kvinnorna däremot har en högre andel med låg inkomst (17 % i Karlskoga respektive 19 % i Degerfors). 17 Arbetslösheten är något högre i Karlskoga och Degerfors i jämförelse med riket. Karlskoga har en försiktigt positiv trend med minskad arbetslöshet. Det är fler män än kvinnor i båda kommunerna som är arbetslösa. 18 Båda kommunerna är den högteknologiska industrin en viktig kärna. Några av de största arbetsgivarna vid sidan av kommunerna är Karlskoga lasarett, Transcom AB, Outokumpu, SAAB Bofors Dynamics AB, BAE Systems Bofors AB, Bharat Forge Kilsta och Cambrex Karlskoga AB. 19 Karlskoga Karlskoga ska enligt Vision vara en kommun som är öppen och tolerant för alla. Karlskoga ska år 2020 ha ökat sin folkmängd, genom att tillvarata människors styrkor och kompetenser, vilket skapar tillväxt för kommunen. På så vis kan Karlskoga växa och ständigt utvecklas. Ett väl fungerande jämlikhetsarbete är en viktig del för att uppnå detta. Kommunens historia är i stort en historia om 400 års skogs- och bergsbruk. En tid efter Alfred Nobels köp av Bofors i slutet av 1800-talet hade bolaget uppnått världsrykte som kanontillverkare, 1900-talet kom att präglas av försvarsindustrin. Rationaliseringarna har förändrat näringslivsstrukturen men tillverkningsindustrin kännetecknas fortfarande av hög teknisk kompetens. Näringslivet är idag mer differentierat. Degerfors Degerfors vision är En lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor. 21 Degerfors är centralort i kommunen som också består av två tätorter; Svartå och Åtorp. Namnet Degerfors kommer från den digra (stora) fors, som har gett kraft åt den järnhantering som funnits på orten sedan mitten av 1600-talet och som ligger till grund för nuvarande Degerfors järnverk. Letälven var redan före järnbrukstiden ekonomiskt viktig. Samhället har delat namn med verksamheten, Degerfors AB från mitten av 1800-talet och Degerfors Järnverks AB från 1938 till Folkhälsomyndigheten, 2015 vinter 18 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 avser mätning av SCB 31/ Karlskoga kommun, Degerfors kommun,

119 KS /13 Jämlikhet i hälsa - en kunskapsbakgrund Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa mellan sociala grupper. Janlert Gör Jämlikt gör skillnad Förutsättningar för en god och jämlik hälsa Folkhälsan i Sverige är generellt sett god och fortsätter att utvecklas positivt för befolkningen som helhet, vilket är ett faktum. Sverige står dock inför stora utmaningar inom ekonomi, miljö- och det sociala området. En åldrande befolkning, integration, urbanisering, utarmning av glesbygden och skillnader i hälsa mellan olika grupper innebär stora utmaningar för samhället. För att klara detta krävs ett helhets- och livcykelperspektiv, från barns och ungas uppväxtvillkor, arbetsliv och sysselsättning till äldres villkor. Det måste i sin tur inkludera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 23 En god folkhälsa, det vill säga summan av alla individers hälsa, handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad. En jämlik fördelning av hälsa innebär inte att alla har samma hälsotillstånd. Det innebär istället att alla, oavsett ekonomiska förhållanden och socioekonomisk status, ska ha samma möjlighet att uppnå en god hälsa. Förutsättningar för en god hälsa påverkas av både individuella och strukturella faktorer. Arbetet med att främja befolkningens hälsa handlar därför om att påverka de faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling för invånarna. 24 Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga när det gäller hälsoproblem orsakade av alkohol, narkotika, doping och tobak [ANDT]. Skillnader i bruk, riskbruk, missbruk och beroende samt skador av ANDT hänger inte bara samman med socioekonomisk situation utan påverkas även av andra demografiska förhållanden som till exempel ålder, etnisk bakgrund, kön och boendeort 25. Utifrån regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation finns målet att både jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet tydliggörs och genomsyrar alla nivåer i ANDTarbetet. Detta tydliggörs i skrivelsen (2015/16:86) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Mötesplats Social Hållbarhet programförklaring 24 Göteborgs stad, Folkhälsomyndigheten, Regeringen,

120 KS /13 Hälsogapet Under de senaste årtiondena har klyftan hälsogapet ökat mellan de som har bäst hälsa och de som har sämst hälsa. Det finns stora socioekonomiskt relaterade skillnader när det gäller hälsoutvecklingen. Det mest verkningsfulla medlet för en bättre folkhälsa är att minska de sociala och ekonomiska klyftorna. Trots att Sverige till stor del har vidtagit de åtgärder som föreslås av FN kommissionen ledd av M. Marmot i rapporten Closing the gap in a Generation ökar skillnader i hälsa gradvis i Sverige. Denna utveckling är enligt flera forskare paradoxal. Det finns även en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Den återstående medelivslängden vid 30 års ålder för kvinnor och män har ökat. Delas män och kvinnor in i grupper utifrån utbildningsnivå går det att utläsa att samtliga grupper utom kvinnor med grundskoleutbildning har ökat sin medellivslängd. Skillnaderna i medellivslängd speglar således socioekonomiska- men även genus skillnader. Medellivslängden ökar med högre utbildningsnivå, och skillnaden i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna har ökat i Sverige sedan början av 1980-talet. Detta innebär ett hälsogap för både kvinnor och män. Figur 3. Befolkningens hälsa förbättras men skillnaderna i hälsa kvarstår och ökar

121 KS /13 Hälsans bestämningsfaktorer Modellen kallad Hälsans bestämningsfaktorer beskriver samspelet mellan individ, miljö och samhälle och människors levnadsförhållanden och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Figur 4. Hälsans bestämningsfaktorer, van Vliet och Kristenson, 2014 Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningarna som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. 27 Modellen har även en bas som beskrivergrundläggande förhållningssätt för att skapa ett jämlikhetsperspektiv; proportionell universalism (förklaring av begrepp se definitioner) samt en människosyn som utgår från alla människors lika värde. Modellen visar på samhällets ansvar att skapa likvärdiga förutsättningar för alla, vilket underlättar för individen att ta ansvar för den egna hälsan. Enligt den humanistiska människosynen får människan aldrig behandlas som ett medel för att nå ett mål. Människans eget värde utgör grunden för dess rättigheter, oavsett ålder. Kunskapen från nuvarande forskning inom området menar att hur hälsa fördelas i en befolkning beror på fördelningen av inkomster, varor och tjänster samt makt. Utifrån forskning är det också tydligt att hälsoskillnaderna uppstår till följd av hur tillgången på till exempel hälsovård, skolor och utbildning, men även arbetsförhållanden, fritid och bostäder, är fördelade i kommunen. I ett välfärdsland som Sverige handlar det inte i första hand om tillgång till skola eller mat. Det handlar snarare om vilken kvalitet det är på utbudet av exempelvis maten, boendet, skolan och fritid och hur kvalitén fördelas mellan olika grupper. Med anledning av detta bör hälsa ses som en gemensam samhällsangelägenhet, snarare än individuell. 28 Grundläggande livsvillkor som exempelvis utbildningsnivå, sysselsättning (arbete/arbetslöshet) och inkomst påverkar i sin tur livsstil och levnadsvanor. För att beskriva 27 Östgötakommissionen, Göteborgs Stad,

122 KS /13 jämlika förutsättningar i en kommun finns det grundläggande bakgrundsfaktorer, vilka kan beskriva socioekonomisk nivå på kommun eller områdesnivå. Urban Janlert, folkhälsoprofessor i Umeå universitet har tagit fram en modell för att sätta folkhälsostatistik i relation till befolkningsstruktur utifrån olika bakgrundsfaktorer (främst socioekonomiska). Följande faktorer används i Sveriges Kommuner och Landsting, och alla relaterar till varandra: 29 - Andel utrikesfödda - Arbetslöshet - Disponibel hushållsinkomst - Medelålder - Utbildningsnivå - Yrkeskod Exempel på resultatindikatorer där det finns stöd för att de samvarierar med socioekonomi, presenteras nedan utan inbördes ordning Avsaknad av tillit till andra - Behörighet till gymnasiet och slutförda gymnasiestudier - Daglig rökning - Fetma - Hjärtinfarkter - Matvanor - Medellivslängd bland kvinnor respektive män - Oskyddat sex och tonårsaborter - Regelbunden fysisk aktivitet och stillasittande fritid - Rök och snusvanor bland blivande mammor - Tandhälsa - Valdeltagande Det är också viktigt att fördjupa insikten om den så kallade lyckoparadoxen. Vid ett förstärkt arbete för jämlikhet är det viktigt att åtgärda förutsättningar för jämlikhet i hälsa på kommun eller områdesnivå. Att enbart sätta in åtgärder på individnivå stärker visserligen den enskilde, men har inte långsiktig effekt. Detta är viktigt att tänka på vid prioriterade utvecklingsarbeten i utvalda geografiska områden. Är det dessutom en stor in- och utflytt inom området som innebär att man flyttar så snart man kan. Då finns problematiken kvar på områdesnivå. Skillnader mellan kvinnor och män Jämlikhet är nära besläktat med jämställdhet och det finns skillnader mellan kvinnor och män. Den mest betydande skillnaden mellan könen är skillnaden i medellivslängd. Kvinnor lever generellt sett längre än män. Det är även fler kvinnor som anger att de

123 KS /13 har en dålig hälsa. Detta handlar inte enbart om biologiska skillnader utan även om strukturella skillnader. I Sverige har kvinnor lägre förvärvsinkomst än män, där ensamboende och ensamstående kvinnor har en lägre disponibel inkomst än män i samma situation. Detta kan i sin tur kopplas till olika hälsoutfall för kvinnor respektive män, exempelvis förekomst av psykisk ohälsa. Det råder delade meningar inom forskningen om sociala skillnader uppstår på samma sätt oberoende av könstillhörighet eller tvärt om att strukturella bestämningsfaktorer är viktigare för kvinnor än män. Forskningen är dock överens om att det är svårt att studera socioekonomiska skillnader och vilken inverkan de har på kvinnor respektive män. Detta beror på att kvinnor och män påverkas olika av de samhälleliga strukturerna, normerna och förväntningarna. Rapportens statistiska underlag har vissa begränsningar. Därför går det inte att, ur ett könsperspektiv, göra fullständiga analyser av sociala skillnader i livsvillkor och hälsa. 31 Definitioner - Jämlikhet har sin grund i de mänskliga rättigheterna och grundlagen. Jämlikhet är nära besläktat med jämställdhet, mänskliga rättigheter, mångfald, social hållbarhet, integration, tillgänglighet, demokratiutveckling, folkhälsa, trygghet och områdesutveckling Jämställdhet innebär lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är nödvändigt att denna grundläggande rättighet tillämpas effektivt på alla områden Skillnader i hälsa är påverkansbara skillnader som kan finnas i en eller flera av hälsans aspekter mellan kvinnor, män, pojkar, flickor och personer med annan könstillhörighet eller ha samband med sociala och ekonomiska faktorer Proportionell universalism innebär att man vänder sig till alla men doserar och anpassar för att möta upp de som är i störst behov och därmed mer utsatta än omgivningen. Det betyder att mer utsatta grupper eller områden i större utsträckning nås av ett universellt (generellt) förebyggande arbete som står i proportion till graden av utsatthet. Med utgångspunkt från de vedertagna definitionerna ovan, innebär jämlik hälsa att alla människor har samma rättigheter och lika värde samt att påverkansbara faktorer som motverkar god hälsa ska förebyggas. 31 Göteborgs Stad, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting,

124 KS /13 En utgångspunkt för att öka jämlikheten i hälsa är att titta på de normer som ligger till grund för arbetet, öka medvetenheten om, samt vilka villkor de spelar för kommunernas invånare Sveriges kommuner och landsting,

125 KS /13 Kostnader för ojämlikhet i hälsa Det är känt att det är samhällsekonomiskt lönsamt att minska hälsoskillnader i samhället och att förebyggande och hälsofrämjande åtgärder medverkar till befolkningens hälsa är god för alla grupper och under hela livet. 36 Det finns åtgärdbara skillnader i hälsa och dödlighet inom och mellan länder som beror på skillnader i ekonomiska och sociala förutsättningar. Detta är orättvist. Marmot-kommissionen Eftersom ojämlikhet i hälsa är påverkansbart anser många aktörer att kostnader som uppstår som en följd av ojämlik hälsa skulle kunna betraktas som onödiga kostnader. 37 Marmot-kommissionen uppmanade alla världens länder att investera i hälsans sociala determinanter (skyddsfaktorer) för att kunna åstadkomma rättvis hälsa inom loppet av en generation. De tre övergripande rekommendationerna och principerna för handling som presenterades i slutrapporten var: - Förbättra vardagslivets villkor - Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser - Mät problemet och utvärdera åtgärder Sveriges kommuner och landsting är en av många organisationer som i linje med kommissionens uppmaning i ökad utsträckning arbetar med begreppet sociala investeringar, vilket utgår ifrån de omfattande kostnader som utanförskap innebär för samhället. De besparingar som görs när utanförskap förhindras öronmärkas för framtida sociala investeringar. 38 Hälsa är både en mänsklig rättighet och en viktig drivkraft för social och ekonomisk utveckling. En god hälsa har primärt ett värde för den enskilde individen, men också för samhället. Utifrån individens perspektiv är en god hälsa en förutsättning för att klara vardagen och leva ett gott liv. För samhällets del innebär en befolkning vid god hälsa att fler kan delta i aktiviteter som gynnar samhället så som utbildning, produktion och omsorg. Om hälsoläget är gott i en befolkning kan fler arbeta, vilket leder till att produktiviteten ökar. Hälsan uppmärksammas därför allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. 39 Vid uträkningar vad ojämlikhet kostar samhället jämförs den faktiska sjukligheten i befolkningen med den sjuklighet som skulle kunna vara fallet om alla hade haft samma hälsa som de friskaste har, till exempel de med högst utbildning. Skillnaden mellan den faktiska och hypotetiska sjukligheten blir sedan det som uppskattas som kostnaden för de sociala skillnaderna i hälsa Sveriges kommuner och landsting, Göteborgs Stad, Månsdotter, A. & Lindeskog, P, Göteborgs Stad, Göteborgs Stad,

126 Västra Götaland har studerat effekten av den ojämlika hälsan i sin region avseende såväl den monetära kostnaden för samhället som kostnaden för individen i form av självskattad hälsa och kortare livslängd. Enligt deras beräkning ger ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland under ett år upphov till omkring 1600 dödsfall i förtid, drygt förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Dessutom hade ytterligare medborgare i Västra Götalandsregionen haft en bättre hälsa. 41 KS /13 Minskade skillnader i hälsa är inte bara ett mål utan även ett medel i arbetet med hållbar utveckling Ur: Gör Jämlikt gör skillnad Motsvarande beräkningar av situationen i Region Örebro län visar att ojämlikhet i hälsa i regionen under ett år ger upphov till omkring 300 dödsfall i förtid, förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande drygt 400 miljoner kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 2,6 miljarder kronor. Därutöver skulle ytterligare medborgare i regionen ha haft en bättre hälsa om alla hade haft samma hälsa som den mest priviligierade gruppen. Alla dessa effekter i samhällsekonomi och hälsa gäller per år. 42 Det går inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att det lönar sig att arbeta förebyggande mot utanförskap. Pengarna som på så vis sparas, kan istället användas till mer nyttiga saker för alla kommunens invånare. Enligt Skandia Idéer för livets grovt skattade kalkyl värderas i snitt 13 procent av ungdomarna i en årskull hamna i utanförskap, det innebär en uppskattad kostnad miljoner per person. Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är kostnaden för förebyggande åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. 43 Problemet är att insatser som motverkar utanförskap visar effekt först efter en tid. Dessutom behöver det inte ge ekonomisk vinst till aktören som finansierar insatsen, utan många gånger får andra samhällsaktörer vinsten. Detta gör att det ofta är svårt att motivera sådana insatser ekonomiskt, inte minst när kostnad ställs mot akut behov i en kommun eller landsting/region. 41 Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting, Skandia,

127 Förbättra vardagslivets villkor KS /13 Det går att uppnå en jämlikhet i hälsa inom en generation. Det är rätt att göra det och rätt tid att göra det är nu. Ur: Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation Att samhällets strukturer inte är rättvist utformade innebär att möjligheterna att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa är ojämnt fördelade mellan och inom samhällsgrupper. Denna ojämlikhet avspeglar sig i förhållandena under den tidiga barndomen och i skolan, i arbetsrelationer och arbetsförhållanden, i den fysiska boendemiljön och kvaliteten på den naturliga miljö som människor lever i. Skillnader i dessa miljöer gör att olika grupper lever under olika materiella förhållanden, med olika möjligheter till psykosocialt stöd och med olika handlingsalternativ, vilket gör dem mer eller mindre utsatta för dålig hälsa. Den sociala skiktningen medför också skillnader i tillgången till och möjligheter att utnyttja hälsooch sjukvård, vilket i sin tur leder till ojämlika insatser för hälsa och välbefinnande, förebyggande av sjukdomar, vård, rehabilitering och överlevnad Statens folkhälsoinstitut,

128 KS /

129 KS /13 Förväntat antal levnadsår vid födseln, även kallat medellivslängd är ett hälsomått som är en variabel som kan synliggöra ojämlikhet i hälsa. Det är också ett mått med tydlig skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnor generellt har högre medellivslängd. Karlskoga och Degerfors har en något lägre medellivslängd i jämförelse med både regionen och riket. Det finns starka samband mellan medellivslängd och längre utbildning. Personer med längre utbildning har generellt en högre medellivslängd. 45 Karlskoga och Degerfors har båda lägre utbildningsnivå och lägre medellivslängd än riket Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) Degerfors Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) Karlskoga Återstående medellivslängd vid födseln (Män) Degerfors Återstående medellivslängd vid födseln (Män) Karlskoga Diagram 1. Återstående medellivslängd vid födseln utifrån kön. Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män/kvinnor födda i Sverige kommun. Kolada, SCB. 45 Göteborgs Stad,

130 KS /13 Inkomstnivån är en annan viktig bakomliggande grundfaktor som är viktig för att beskriva jämlikhet i hälsa i en kommun. Diagrammen visar en skillnad mellan hög och låginkomsttagare i Karlskoga och Degerfors. Det går även att utläsa en ökad skillnad mellan inkomstnivåerna, framförallt i Karlskoga Karlskoga år Inkomst < 50 procent år Inkomst > 200 procent år Inkomst < 50 procent år Inkomst > 200 procent Degerfors år Inkomst < 50 procent år Inkomst > 200 procent år Inkomst < 50 procent år Inkomst > 200 procent Diagram 2. Andel (%) personer i hushåll med låg respektive hög inkomst i förhållande till medianen efter, hushållstyp samtliga personer. SCB

131 KS /13 Förvärvsarbete är ytterligare en bakgrundsvariabel som påverkar jämlikhet i hälsa. Med utgångspunkt från resultat från undersökningen Hälsa på lika villkor går det att påvisa att det är en skillnad i välbefinnande mellan grupperna av de som angett att de förvärvsarbetar och de som inte gör det. Störst skillnad syns i staplarna för upplevelse av den egna hälsan. Där skiljer det drygt 20 procent mellan grupperna God allmänt hälsotillstånd Ej lågt psykiskt välbefinnande God tandhälsa Någon att dela inntersta känslor med Stolt de tre senaste månaderna Ej sjukskriven det senaste året Degerfors Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar God allmänt hälsotillstånd Ej lågt psykiskt välbefinnande God tandhälsa Någon att dela inntersta känslor med Stolt de tre senaste månaderna Ej sjukskriven det senaste året Karlskoga Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Diagram 3. Andel (%) personer i ålder år utifrån förvärvsarbete med olika hälsofrämjande faktorer. Hälsa på lika villkor 2012 Region Örebro län

132 KS /13 Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Ojämlikheten i vardagslivets villkor orsakas av djupa sociala strukturer och processer. Ojämlikheten är systematisk och bygger på sociala normer, politik och traditioner som innebär att en ojämn fördelning av makt, välstånd och andra nödvändiga sociala resurser accepteras eller till och med förstärks. 46 Alla delar av samhällsstyrningen och samhällsekonomin har möjlighet att påverka hälsa och jämlikhet i hälsa; finansiering, utbildning, bostäder, arbetsmarknad, kommunikationer och hälsovård, för att nämna några. Kommunernas politik kan förbättra eller försämra hälsan och jämlikheten i hälsa, beroende på hur den utformas. Det är av avgörande betydelse att politiken är konsekvent. Det innebär att de olika nämndernas och styrelsernas åtgärder ska komplettera och inte motverka varandra när det gäller att skapa hälsa och hälsojämlikhet. Att gå utanför den offentliga sektorn och engagera det civila samhället samt de frivilliga och privata sektorerna är ett viktigt steg i arbetet för en jämlik hälsa. Ett ökat samhällsengagemang och social delaktighet i de politiska processerna bidrar till kloka och välunderbyggda beslut när det gäller frågor om jämlikhet i hälsa. 47 I Karlskoga och Degerfors har respektive fullmäktigeförsamlingar beslutat om styrdokument som förväntas leda till en god och jämlik hälsa i kommunerna. Dessa är folkhälsopolitisk policy 48, barn och ungdomspolitisk policy 49 samt folkhälsopolitisk plan 50 för Degerfors respektive Karlskoga. Dessa skapar tillsammans en politisk plattform för att utveckla arbetet med jämlikhet i hälsa. Denna plattform har tydliga kopplingar till kommunernas respektive visioner samt styrmodeller med mål och mätningar. Det är också en av strategierna för folkhälsoarbetet. Gör något, gör mer, gör det bättre! Det är huvudbudskapet i den rapport som publicerats av en WHOkommission som har analyserat hälsans bestämningsfaktorer i Europa. Kommissionens slutsats är att det är möjligt att agera för minskade skillnader i hälsa oavsett land. Sverige har en hög välfärd, men landet står ändå inför utmaningar som kan tacklas bättre. Gör Jämlikt gör skillnad 46 Statens folkhälsoinstitut, Statens folkhälsoinstitut, Karlskoga och Degerfors kommuner, 2012b 49 Karlskoga och Degerfors kommuner, 2012a 50 Degerfors, 2012 & Karlskoga,

133 KS /13 Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete tydliggörs i kommunernas folkhälsopolitiska policy. Det innebär att arbetet ska: - Utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och särskilt beakta den ojämlika hälsan. - Vara en del i den kommunala styrprocessen samt ha ett långsiktigt perspektiv. - Genomföras i samverkan med delaktighet från befolkningen samt utgå från barnkonventionen. - Arbeta med ständig förbättring samt vara strukturerat, följas upp och utvärderas. - Utgå från vetenskap och kunskaper samt öka medvetenhet och kompetens

134 KS /13 Modell om Degerfors och Karlskogas arbete med jämlikhet i hälsa. Arbetet med jämlikhet i hälsa utgår från kommunernas befintliga styr och ledningsstrukturer, samverkansformer samt prioriterade områden inom folkhälsa och barnkonventionen, se figur 5. Figur 5. Modell om Karlskoga och Degerfors strukturer för arbetet med jämlikhet i hälsa

135 KS /13 Förklaring till modell om arbetet med jämlikhet i hälsa Övergripande är Degerfors respektive Karlskogas högsta politiska nivå med vision och mål. Kommunernas respektive kommunfullmäktige har beslutat om kommunernas gemensamma folkhälsopolitiska policy samt barn- och ungdomspolitiska policy, samt folkhälsopolitiska planer. Detta för att understryka det kommunövergripande ansvaret för frågorna. Folkhälsonämnden har genom sitt reglemente mandat att driva och utveckla det lokala folkhälso- och barnrättsarbetet. Karlskoga och Degerfors kommuner har ett avtal om lokalt folkhälsoarbete som är till viss del styrande över de prioriteringar och insatser som görs inom folkhälsoförvaltningen. Avtalet är en viktig förutsättning för utveckling av lokalt folkhälsoarbete och en viktig möjliggörare för samverkan. Region Örebro län har liknande avtal med samtliga kommuner i Regionen, samt med Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns idrottsförbund. Detta utgör en viktig plattform för arbetet. Liknande plattform finns kring barnkonventionen. Detta görs på nationell nivå i samverkan i ett partnerskap för barns rättigheter i praktiken. Folkhälsonämnden har bildat en nämnds beredning, vilket är en politisk samverkansform för folkhälso- och barnrättsfrågor. Beredningen kallas Tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention och förkortas TväR. TväR är gemensamt för Karlskoga och Degerfors och har även platser för andra myndigheter och organisationer. Folkhälsoförvaltningen har genom Tvärsektoriellt nätverk för tjänstemän och Västermöte forum för tjänstemannaberedning inför TväR. Då alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) är ett prioriterat område för kommunerna är Lokalt brottsförebyggande råd (Lok Brå) en viktig instans för samverkan. Lok Brå är inrättat av Kommunstyrelsen i respektive kommun. Det finns slutligen fyra prioriterade områden i lokalt folkhälso- och barnrättsarbete vilket tydliggörs i ovan nämnda policyer och planer för Karlskoga och Degerfors. Samtliga områden har tydliga kopplingar till regionövergripande Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. 51 Områdena är: - Delaktighet och inflytande - Ekonomisk och social trygghet - Barns och ungas uppväxtvillkor - ANDT 51 Örebro läns landsting,

136 KS /13 Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Världen förändras snabbt och det är ofta oklart vilken effekt sociala, ekonomiska och politiska förändringar kommer att få på hälsan i allmänhet och på jämlikheten i hälsa. Åtgärder som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa blir mer effektiva om grundläggande uppföljningssystem finns för registrering av statistik och rutinmässig bevakning av hälsojämlikhet och de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Det är också viktigt att statistiken förstås, analyseras och används för att utveckla effektivare politiska åtgärder, system och program. Utbildning om sociala bestämningsfaktorer för hälsa har en central betydelse. 52 Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram ett verktyg, Guide för planering, uppföljning/analys och åtgärder i kommunövergripande styrning, för att stärka kommuners arbete att mäta och analysera resultatet samt bedöma effekterna. I rapporten tydliggörs att för att de olika mått som redovisas ska påverka kommunens arbete, så måste dessa integreras i styr- och ledningssystemet och bli en del av förbättringsarbetet. Syftet med ett styr- och ledningssystem är att det utifrån ett helhetsperspektiv ska stödja verksamheterna att förbättra tjänsterna för invånare och brukare. Målen ska vara mätbara och måtten indikatorer för hur kommunen utför sitt arbete. I fastställande av mål är det viktigt att ta hänsyn till befolkningsprognos och med hänsyn tagen till invånares behov och förutsättningar. Detta kan tas fram genom analys utifrån olika grupper i befolkningen eller omvärldsanalys. Resultaten måste analyseras för att skapa en förståelse för vad man ser och på vilket sätt förbättringar kan ske. 53 Ett styr och ledningssystem har inget egenvärde. Det ska stödja verksamheterna utifrån ett helhetsperspektiv för att skapa goda förutsättningar för medborgare och brukare. Ur Guide för planering Mål och budget är det verktyg som är centralt i Karlskoga och Degerfors för att styra och följa utvecklingen över tid. I arbetet med mål och mätningar är analysen en viktig del. För att kunna analysera lokala resultat har SKL tagit fram en verktygslåda. I verktygslådan finns en jämförare. Det är ett pedagogiskt verktyg för att se hur kommunens resultat i Öppna jämförelser inom folkhälsa förhåller sig till övriga kommuner i Sverige, utifrån egna förutsättningar. I jämföraren ingår både bakomliggande faktorer som ger kommunen en social gradient och resultatmått. Utifrån detta verktyg kan kommunens resultat få en ny dimension, där resultatet får ett värde som visar om det är ett värde som förväntat utifrån kommunens socioekonomiska status, eller om värdet är sämre eller bättre än förutsättningarna. Detta ger, tillsammans med kommunens olika mätningar, ett riktvärde för analys Statens folkhälsoinstitut, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting, 2016 b

137 KS /13 Styrsnurran är ett verktyg för utveckling och förbättring. Den utgår från tre olika delar som alla är nödvändiga för en komplett process. Varje del innehåller ett antal processteg inom delarna planering, uppföljning och analys samt åtgärder. Ett flöde där alla delar involveras är drivkraften till att verksamheterna effektivt producerar tjänster till invånare och brukare och får styrsnurran att rulla. Figur 6. SKL:s styrsnurra för utveckling och förbättring 55. Projektet Gör jämlikt gör skillnad är avsett att pågå fram till 2017 och därefter ingå som en del i ordinarie arbete. På kommunal nivå är det kommunen själv som helt och hållet påverkar resultat. Möjlighet att påverka resultatet avgör om kommunen ska sätta mått på mål och använda det som en resultatindikator. Ett syfte med att sätta mål är att på ett konkret sätt fastställa vad som ska uppnås med verksamheten. Detta utifrån vad invånare och brukare kan förvänta sig av de kommunala tjänsterna och service. Det handlar också om att skaffa kunskap om vad som kan förbättras och få kännedom om när utvecklingen inte går i avsedd riktning. Om målen ska vara styrande måste de vara mätbara och bygga på saklig fakta 56. Förstudien bygger på fakta från registerdata och från lokala och regionala mätningar så som Liv och hälsa ung, Hälsa på lika villkor och elevhälsoenkäter. Förstudien är en omvärldsanalys som tar hänsyn till invånares behov och förutsättningar och är ett viktigt underlag för styrning och utveckling. För att kunna bli en del av ordinarie verksamhet efter projekttidens slut är det viktigt att implementera förstudiearbetet samt efterföljande projektarbete i styr- och ledningssystem utifrån SKL:s styrsnurra. 55 Sveriges kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting,

138 KS /13 Ge alla barn och unga en bra start i livet Investeringar i små barns utveckling är en av de viktigaste vägarna till att utjämna ojämlikheten i hälsa inom en generation. Erfarenheter under den tidiga barndomen och under den tidiga och senare skoltiden, har avgörande betydelse för hela livet. 57 Barn intar också en särskild position när det gäller människosyn. Barn och unga har en komplex ställning i relation till vuxenvärlden, som både självständiga och beroende. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. 58 Detta är en mänsklig rättighet för barn. I Förenta Nationernas (FN:s) barnrättskommittés senaste granskning av Sverige får Sverige beröm för de ansträngningar som gjorts för att ta itu med olika former av diskriminering mot barn. Kommittén uttrycker dock en oro för att barn från ogynnsamma förhållanden och/eller marginaliserade familjer diskrimineras i Sverige idag. 59 Liknande kommentarer mottog Sverige även vid föregående granskning Då rekommenderades Sverige att ta till alla tänkbara åtgärder för att se till att inget barn ska befinna sig under fattigdomsgränsen. Kommittén markerade den ojämlika skillnaden för barn inom och mellan Sveriges kommuner, och lyfte särskilt fram socialt utsatta familjer, hushåll med en förälder samt icke svenskfödda invånare. 60 Barn behöver trygga, hälsosamma, stödjande, närande, omhändertagande och lyhörda uppväxtförhållanden. Som en del av de allmänna förhållanden som bidrar till barns utveckling kan förskolor och skolor ha stor betydelse för att utveckla barnets förmågor. Små barns utveckling, inklusive fysiska, sociala/emotionella och språkliga/kognitiva aspekter, har avgörande betydelse för deras framtida levnadsmöjligheter och hälsa, genom utvecklande av färdigheter, inhämtande av kunskaper och möjligheter till anställning. Via dessa mekanismer påverkar den tidiga barndomen den framtida risken för fetma, näringsbrist, psykiska problem, hjärtsjukdomar och kriminalitet. Det finns minst 200 miljoner barn i världen som inte uppnår sin fulla utvecklingspotential. Detta har enorm betydelse för deras hälsa och för samhället i stort. 61 Utifrån statistik i Kommun- och landstingsdatabasen har Karlskoga familjer med minst ett barn under 18 års ålder. Motsvarande siffra för Degerfors var 969 familjer. Antalet barn 0-18 år 62 är stycken i Degerfors och stycken i Karlskoga Statens folkhälsoinstitut, Regeringskansliet, Committee on the rights of the child, Committee on the rights of the child, Statens folkhälsoinstitut, Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ ) 63 Kommun och landstingsdatabasen, 2016 (avser mätning av SCB 31/ )

139 KS /13 Ekonomisk utsatthet bland barn I Sverige har ekonomisk utsatthet bland barn uppmärksammats som en effekt av den ekonomiska kris som inleddes i början av talet. Rädda Barnen har sedan år 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom visar att många barn alltjämt växer upp i ekonomiskt fattiga familjer. 64 Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv, sociala utveckling och framtida hälsa. 65 I Karlskoga lever 754 barn i ekonomisk utsatthet, med utgångspunkt från Rädda Barnens barnfattigdomsindex. Index för Karlskoga är 13,5procent vilket placerar kommunen på ranking 212 bland Sveriges kommuner. Det är en försämring sedan de senaste årens mätningar, både med antal barn samt ranking i förhållande till Sveriges övriga kommuner. Motsvarande siffror för Degerfors är 181 barn som lever i ekonomisk utsatthet. Index för Degerfors är 11,0 procent vilket placerar kommunen på ranking 138 bland Sveriges kommuner. Det är en förbättring i ranking sedan de senaste årens mätningar, men samma antal barn. Det innebär att det i praktiken är oförändrat för Degerfors barn. Index kan jämföras med riket som har 12 procent Rädda Barnen, Näsman E, Rädda barnen,

140 KS /13 Det är stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet jämfört med barn till föräldrar som är födda i Sverige. Förutom utländsk bakgrund är ensamstående förälder en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden Svensk bakgrund (Karlskoga) Utländsk bakgrund (Karlskoga) Utländsk bakgrund (Degerfors) Svensk bakgrund (Degerfors) Diagram 4. Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta familjer utifrån utländsk/svensk bakgrund. De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Max18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB. 67 Rädda Barnen,

141 KS /13 Bland familjer med låga inkomster så är gruppen ensamstående med hemmavarande barn under 18 år den största gruppen i jämförelse med ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år eller övriga familjer. I Degerfors är det 46 procent av familjerna med låg inkomst som har hemmavarande barn under 18 år. Motsvarande siffra för Karlskoga är 39 procent. Det kan jämföras med länet som har 40 procent och riket som har 36 procent. 68 Med utgångspunkt från resultat från Barnombudsmannens databas Max 18 går det att se ett tydligt gap där barn i familjer med ensamstående mödrar samt eventuell styvförälder är den grupp med högst och ökande andel barn i ekonomiskt utsatta familjer. Samma trend syns i både Karlskoga och Degerfors Båda ursprungliga föräldrar (Karlskoga) Mor samt eventuell styvförälder (Karlskoga) Far samt eventuell styvförälder (Karlskoga) Båda ursprungliga föräldrar (Degerfors) Mor samt eventuell styvförälder (Degerfors) Far samt eventuell styvförälder (Degerfors) Diagram 5. Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta familjer utifrån familjetyp. De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Max18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB. 68 Folkhälsomyndigheten (2015 vinter)

142 KS /13 Skolverket har funnit att i och med att undervisningen har blivit mer individualiserad har också elevens stöd från hemmet blivit allt viktigare. Det har bidragit till att socioekonomiska faktorer i familjen har fått en allt större inverkan på barnens skolprestationer. 69 Utbildningsmässigt har Karlskoga och Degerfors en större andel som har förgymnasial och gymnasial utbildning i jämförelse med riket. Däremot ligger både Karlskoga och Degerfors under snittet i riket på eftergymnasial utbildning. 70 I Degerfors har 20,2 procent av invånarna i ålder år högst förgymnasial utbildning och i Karlskoga är motsvarande andel 14,6 procent. Gruppen invånare år som högst har gymnasial utbildningsnivå är för Degerfors 63,1 procent och motsvarande för Karlskoga är 56,6 procent. Eftergymnasial utbildning för samma målgrupp motsvarar i Degerfors 22,5 procent och i Karlskoga 29,3 procent. 71 Föräldrars utbildningsnivå är en viktig indikator för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Trendlinjen tydliggör en tydlig skillnad för barnen utifrån deras föräldrars utbildningsnivå. Diagram 6 visar även ett tydligt gap utifrån utbildningsnivå Eftergymnasial (Karlskoga) Eftergymnasial (Degerfors) Förgymnasial (Karlskoga) Förgymnasial (Degerfors) Diagram 6. Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta familjer utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Max18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB. 69 Göteborgs Stad, Folkhälsomyndigheten, 2015 vinter 71 Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara,

143 KS /13 Socialt sammanhang Människan är en social varelse och behovet av social gemenskap är grundläggande för välbefinnande och livskvalitet men också för vår hälsa. Det sociala kapitalet kan sammanfattas som de sociala nätverken mellan människor i ett samhälle och består av summan av sociala relationer, normer, tillit och sociala strukturer som finns mellan människor och grupper i samhället. Den sociala sammanhållningen överlag är starkare i mer jämlika samhällen. Att ha någon att dela sina innersta känslor med mäter individens sociala sammanhang med utgångspunkt från emotionellt stöd Östra området Centrala området Södra området Degerfors Diagram 7. Andel (%) elever i årskurs 9 som har någon att dela sina innersta känslor och anförtro sig åt. Procentandel som svarat 'stämmer ganska bra/mycket bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Liv och hälsa ung år Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara,

144 KS /13 Skolresultat som en social gradient Utbildningsnivå är en stark bakgrundsvariabel för jämlikhet i hälsa. I Region Örebro läns undersökning Liv och hälsa ung ställs frågan om ungdomen har F eller (-) i några ämnen. Genom att ställa resultatet ej underkänt i något ämne och underkänt i minst ett ämne mot andra resultat syns i diagram 8 en tydlig skillnad för individens egen upplevelse av hälsa och framtidstro, men också gällande relationen till föräldrar. Detta kallas i texten nedan som den sociala gradienten skolresultat. Under ungdomsåren fortsätter de sociala banden att vara en central del och relationen med föräldrarna är fortfarande mycket viktig. 73 Goda relationer mellan barn och föräldrar kan även ses som en stark skyddsfaktor för ohälsa och problematik. 74 Det är en positiv trend för elever i skolår 9 att de känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Senaste mätningen av Liv och hälsa ung (2014) visar att 98 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna i Degerfors respektive 94 procent av pojkarna och 91 procent av flickorna i Karlskoga kan lita på sina föräldrar. Genom att ställa skolresultatet som en social gradient framträder en skillnad där ungdomar som inte har underkänt i något ämne till större del anger att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Skillnaden är närmare 20 procent i Degerfors. Även Karlskoga visar på en skillnad på samma fråga, om än inte lika stor. De flesta ungdomarna i Karlskoga och Degerfors i årskurs 9 anger att de mår bra eller mycket bra. Bland pojkar i Degerfors anger 85 procent att de mår mycket bra eller bra. I gruppen flickor är det 79 procent som anger att de mår mycket bra eller bra. Motsvarande resultat i Karlskoga är 87 procent bland pojkarna och 75 procent bland flickorna. När resultaten slås samman för pojkar och flickor och ställs mot den socioekonomiska gradienten skolresultat så visar resultatet på en skillnad med cirka 10 procent där de som anger att de inte har underkänt in något ämne till högre grad anger att de mår bra. Framtidstro har en stark koppling till allmänt hälsotillstånd och är en skyddsfaktor för psykisk och fysisk hälsa. Den psykiska hälsan har ökat i omfattning och barn från socioekonomiskt utsatta miljöer drabbas mer. Det handlar om en strukturell ojämlikhet med ökade skillnader i hälsa. 75 Resultat från senaste Liv och hälsa ung undersökningen visar att pojkarna i årskurs 9 i Karlskoga och Degerfors har en större framtidstro än flickorna. Pojkarna i Degerfors är den grupp som till störst del anger att de ser mycket ljust eller ganska ljust på framtiden (86 %), detta följs av Karlskogas pojkar (83 %), Karlskogas flickor (79 %) och slutligen Degerfors flickor (71 %). Precis som för upplevd hälsa så är det fler ungdomar som inte har underkänt i något ämne som anger att man ser ljust på framtiden. 73 Folkhälsomyndigheten, Göteborgs Stad, Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara,

145 KS / Jag kan lita på mina föräldrar när det verkligen gäller Mina föräldrar lägger märke till om jag gjort något bra Mår allmänt mycket bra/bra Karlskoga Ej underkänt i något ämne Underkänt i minst ett ämne Jag ser mycket/ganska ljust på framtiden Jag kan lita på mina föräldrar när det verkligen gäller Mina föräldrar lägger märke till om jag gjort något bra Ej underkänt i något ämne Degerfors Mår allmänt mycket bra/bra Underkänt i minst ett ämne Jag ser mycket/ganska ljust på framtiden Diagram 8. Andel (%) elever i årskurs 9 med olika hälsofrämjande faktorer utifrån ej underkänd i något ämne/underkänt i minst ett ämne. Liv och hälsa ung år

146 KS /13 Barn i Degerfors hälsa utifrån område Någon vuxen att prata med Genom elevhälsosamtalen kan rapporten fördjupa sig på områdesnivå i Degerfors. Områdena Svartå och Åtorp finns inte med i underlaget på grund av för få elever. I elevhälsosamtalen ställs frågan om barnet har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Det kan vara en förälder, anhörig eller annan vuxen. Sammantaget för Degerfors samtliga skolor så instämmer de flesta eleverna att det har någon vuxen att prata med. När resultatet bryts ner per skola så framträder en skillnad mellan skolorna Parken Strömtorp Bruket Diagram 9. Andel (%) elever i årskurs 4 som har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal Degerfors 2014/

147 KS /13 Aktiv fritid Förutom att fritidslivet är viktigt för barn som social arena för socialisering och integrering, och som kan verka hälsofrämjande, kan det också ses som en arena som kan stärka det sociala kapitalet 76. Många hälsorelaterade livsstilar och beteenden grundläggs under ungdomsåren, det gäller även motionsvanor. Fysisk aktivitet är relaterat till såväl fysisk som psykisk hälsa. Fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömn. Enligt rekommendationer från WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme under dagen Parken Bruket Strömtorp Diagram 10. Andel (%) elever i årskurs 4 som idrottar och rör sig på fritiden. Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra/ganska bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal Degerfors 2014/ Göteborgs Stad, Folkhälsomyndigheten,

148 KS /13 Nöjd med sig själv Att känna sig nöjd med sig själv är en viktig faktor för psykisk hälsa. Bland elever i skolår 4 är det övervägande delen som anger att de känner sig nöjda med sig själva. Det finns dock en skillnad mellan områdena där Strömtorp är det område där samtliga anger att de känner sig nöjda med sig själva. Därefter kommer barn från området Parken (96 %) följt av barn från Bruket (88 %). Andra mått för välbefinnande är att känna att man har kontroll, ha en god hälsa samt positiv framtidstro Bruket Parken Strömtorp Diagram 11. Andel (%) elever i årskurs 4 som känner sig nöjda med sig själva. Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra/ganska bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal Degerfors 2014/

149 KS /13 Positiv framtidstro Framtidstro har en stark koppling till allmänt hälsotillstånd och är en skyddsfaktor för psykisk och fysisk hälsa. Den psykiska hälsan har ökat i omfattning och barn från socioekonomiskt utsatta miljöer drabbas mer. Det handlar om en strukturell ojämlikhet med ökade skillnader i hälsa. 78 Barns hälsa kan ses som en indikator på ett lands välstånd. Deras hälsa är inte bara ett mål i sig, här och nu, utan också en förutsättning för deras framtida liv. Att förebygga barns ohälsa och främja deras ohälsa har avgörande betydelse för deras framgång senare i livet. 79 Resultaten på frågorna om nöjdhet med sig själv och framtidstro visar relativt lika resultat. Det kan därför vara rimligt att anta att resultaten ger en bild över skyddsfaktorer för psykisk hälsa bland barn Bruket Parken Strömtorp Diagram 12. Andel (%) elever i årskurs 4 som ser positivt på framtiden. Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra/ganska bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal Degerfors 2014/ Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara, Göteborgs Stad,

150 KS /13 Trivsel i skolan Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever miljön där, men också med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatisk hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till livsstil och levnadsvanor. 80 Att trivas i skolan respektive på sitt arbete är en stark skyddsfaktor i förhållande till hälsa. 81 Forskning visar att en låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med riskbeteenden såsom alkohol- och tobaks- och cannabisanvändning. På nationell nivå syns en ökning av andel 11-åringar som tycker mycket bra om skolan. En större andel flickor än pojkar tycker om skolan i den åldern. 82 De flesta elever i Degerfors skolår 4 anger att de trivs i skolan. Det syns dock en viss skillnad mellan skolorna där eleverna på Bruket och Strömtorp till störst andel anger att de trivs i skolan Parken Bruket Strömtorp Diagram 13. Andel (%) elever i årskurs 4 som trivs bra på skolan. Procentandel som svarat Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra/ganska bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal Degerfors 2014/ Folkhälsomyndigheten, Lindén-Boström. M & Persson. C, Folkhälsomyndigheten,

151 KS /13 Trivsel i hemmet I rapporten Kompetenta familjer med ungdomar intervjuades ungdomar om familjen. Enligt ungdomarna är en gemensam värdegrund i familjen grunden för tillit. Ungdomarna anger vidare att det är viktigt att ha en stark relation i familjen för att ha en känsla av solidaritet. Det innebär att göra saker tillsammans och umgås. 83 I elevhälsoenkäten svarar eleverna på olika frågor om trivsel och trygghet. En av frågorna handlar om trivsel i hemmet. På frågan om eleven trivs hemma går det att utläsa en skillnad mellan de tre områdena. Barn från området Bruket är den grupp som till största delen anger att de trivs hemma (96 %). Sedan följer Parken (93 %) och Strömtorp (83 %) Strömtorp Parken Bruket Diagram 14. Andel (%) elever i årskurs 4 som trivs hemma. Procentandel som svarat Procentandel som svarat 'stämmer mycket bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Elevhälsosamtal 2014/ Örebro Universitet,

152 KS /13 Ge alla förutsättningar till egen försörjning Arbets- och anställningsvillkor har stor betydelse för jämlikhet i hälsa. Under goda förhållanden kan de ge ekonomisk trygghet, social status, personlig utveckling, sociala relationer och självkänsla samt skydd mot fysiska och psykosociala risker. Inom arbetslivet återfinns många faktorer som påverkar hälsan, exempelvis anställningsvillkor och arbetets karaktär i sig. Att arbetskraften är flexibel betraktas som positivt för den ekonomiska konkurrenskraften, men det får konsekvenser för hälsan. Undersökningar visar att dödligheten är mycket högre bland arbetstagare med tillfällig anställning än bland fast anställda. Det finns ett samband mellan dålig psykisk hälsa och osäkra anställningsvillkor, så som tillexempel tillfälliga anställningar på obestämd tid, anställningar utan avtal och deltidsarbete. 84 Otrygghet i arbetslivet får betydande negativa effekter på den fysiska och psykiska hälsan hos arbetstagarna. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, vilket exempelvis kan bero på ofrivilligt deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. 85 Arbetsförhållandena påverkar också hälsan och jämlikheten i hälsa. Ogynnsamma arbetsförhållanden kan göra att personer utsätts för en rad olika fysiska hälsorisker, främst inom lågstatusyrken. De förbättringar av arbetsförhållandena som skett i höginkomstländer tack vare en mångårig organiserad strävan för jämlika arbetsförhållanden och lagstiftning, saknar motsvarighet i medel- och låginkomstländer. Stress i arbetet är förknippat med ökad risk för kranskärlssjukdomar (50 %) och det är tydligt styrkt att höga krav i arbetet, låg egen kontroll och bristande balans mellan insats och belöning är riskfaktorer för psykiska och fysiska hälsoproblem. 86 Utbildningsnivå bland vuxna Befolkningens utbildningsnivå är en viktig indikator för barnens hälsa. I Karlskoga och Degerfors kommuner har invånargruppen år större andel med gymnasial 84 Statens Folkhälsoinstitut, Rauhut D, Lingärde S och Alander N, Statens Folkhälsoinstitut,

153 KS /13 behörighet än eftergymnasial behörighet. I jämförelse med riket så är det en lägre andel invånare i Karlskoga och Degerfors med en lägre eftergymnasial behörighet. Kvinnor i Degerfors och Karlskoga har en högre andel med eftergymnasial utbildning än bland män Degerfors Invånare år med högst gymnasial utbildning, andel (%) Degerfors Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Karlskoga Invånare år med högst gymnasial utbildning, andel (%) Karlskoga Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Diagram 15. Andel (%) personer i ålder år med högst gymnasial alternativt med eftergymnasial utbildning Elevers socioekonomiska bakgrund mätt utifrån föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på elevernas betyg enligt Skolverkets skrift Likvärdig utbildning i svensk grundskola? 87 Vetenskapsrådet lyfter i en annan rapport fram att det finns en stark koppling mellan barnens skolprestationer och de sociala, ekonomiska och fysiska miljöer som barnen lever i. 88 De förutsättningar barnet lever under är med andra ord en viktig förutsättning för lärande och något att lägga vikt vid, från förskolan och upp genom skolåren. Redan under grundskolan går det att identifiera de elever som befinner sig i riskzonen. Tidiga insatser bör därför göras, detta för att motverka att klyftorna mellan de som saknar behörighet till gymnasiet och de som har behörighet växer. Jämlika förutsättningar är mot denna bakgrund ett viktigt observandum för det fortsatta arbetet med att öka måluppfyllelsen i skolan. Skolans har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i att ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar. Alla elever ska ges stöd så att de utvecklas så långt som möjligt. Utifrån ett PM som tagits fram av Sveriges Kommuner 87 Skolverket, Vetenskapsrådet,

154 KS /13 och Landsting föreslås att skolans kompensatoriska roll bör stärkas som ett bland många exempel för att uppnå jämlikhet i hälsa och minska folkhälsoklyftan

155 KS /13 Behörighet till gymnasieprogram Goda utbildningsprestationer har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bland annat arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Ungdomar utan fullföljd utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan löper hög risk för framtida utanförskap både från arbetsmarknad och vidare utbildning. 89 Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, det vill säga skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande Södra området Östra området Centrala området Degerfors Diagram 16. Andel (%) elever som är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att söka till ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Skolverket läsåret 2014/ Öppna jämförelser folkhälsa, Skolverket,

156 KS /13 Slutbetyg från gymnasiet Utbildningsnivån i befolkningen har ökat under många år. En persons eller grupps utbildningsnivå är en stark markör i förhållande till hälsa. I rapporten Hälsans skyddsfaktorerur ett jämlikhetsperspektiv har hälsans fördelning bland personer ställts mot olika utbildningsnivå. Högst andel med god hälsa hade personer med eftergymnasial utbildning, näst högst i gruppen med gymnasial utbildning och lägst med enbart förgymnasial utbildning. 91 Att klara skolan och ta examen är med andra ord positivt. Andel gymnasieelever med examen inom tre år inom högskoleförberedande program var i Degerfors år ,5 procent bland flickorna och 71,4 procent bland killarna. Motsvarande siffror för Karlskoga var 83,7 procent bland tjejerna och 87,5 procent bland killarna. Statistik över gymnasieelevers examen inom tre år från yrkesprogram visar generellt lägre värden för alla utom gruppen killar i Degerfors (85,2%). Därefter följer killar i Karlskoga (82,8 %), tjejer i Degerfors (81,0%) och slutligen tjejer i Karlskoga (66,7%). 92 Genom Skolverkets databas Siris belyses andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan utifrån program. Utifrån statistiken går att uttyda att det är fler elever som går yrkesförberedande program som får ett slutbetyg. De yrkesförberedande programmen ökar dock i andel, men i dagsläget syns ett gap Degerfors Barn- och fritidsprogrammet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Diagram 17. Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år utifrån program. Skolverket Karlskoga Barn- och fritidsprogrammet Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 91 Lindén-Boström. M & Persson. C, Kommun och landstingsdatabasen,

157 KS /13 Ekonomiska förutsättningar vuxnas villkor Att ha en god ekonomi är något som har starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. Ensamstående kvinnor med barn är en utsatt grupp när det gäller ekonomi. Utifrån rapporten hälsans skyddsfaktorer utifrån ett jämlikt perspektiv kan endast drygt hälften av gruppen ensamstående kvinnor med barn klassificeras som att de har god ekonomi. Motsvarande andel är nio av tio i gruppen sammanboende utan barn. Även arbetslösa kvinnor är utsatta ur ekonomiskt hänseende. 93 Resultat i Hälsa på lika villkor visar på en skillnad vad gäller att klara löpande ekonomi med utgågonspunkt om man förvärvsarbetar eller inte. Det syns även en skillnad, om än marginell vad gäller måltidsvanor, där något fler har goda matvanor i gruppen som förvärvsarbetar Ej svårigheter att klara löpande ekonomi Degerfors Dagligen äter frukost, lunch, middag och kvällsmål 0 Ej svårigheter att klara löpande ekonomi Dagligen äter frukost, lunch, middag och kvällsmål Karlskoga Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Diagram 18. Andel (%) personer i ålder år med ekonomiska faktorer utifrån sysselsättning. Hälsa på lika villkor 2012 Region Örebro län. 93 Lindén-Boström. M & Persson. C,

158 KS /13 Heltidsarbete Sysselsättning och arbete är av stor betydelse för hälsan. Goda arbetsförhållanden kan stärka individens ekonomi, sociala status, personaliga utveckling, sociala relationer och självförtroende. 94 En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att deras föräldrar har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, vilket exempelvis kan bero på ofrivilligt deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. 95 Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors arbetar med ett heltidsprojekt vilket syftar till att hitta modeller för att möjliggöra erbjudande om heltidstjänster till samtlig personal inom förvaltningen. Under 2015 var det 11 procent som erbjudits en heltidsanställning. 94 Göteborgs Stad, Rauhut D, Lingärde S och Alander N,

159 KS /13 Ungas livsvillkor och levnadsvanor utifrån föräldrars försörjning Levnadsvanor under uppväxten har stor inverkan på hur det kommande livets beteenden, attityder, hälsa och livskvalitet. Barns levnadsvanor speglar familjens vanor som i sin tur är förknippade med familjens socioekonomiska situation. I familjer med lägre socioekonomisk position är förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor högre än i familjer med högre socioekonomisk position 96 Bland resultaten som är utmärkande utifrån Karlskoga- Degerfors perspektiv är det måltidsvanor i hemmet som ger störst utslag, därefter simkunnighet. I båda fallen är den en större andel ungdomar i gruppen med föräldrar som arbetar som både kan simma och som äter lagad mat på kvällen. Trivsel i skolan är en stark skyddsfaktor för hälsa. Här syns inte samma skillnad på grund av social status, utan oavsett så anger 77 respektive 76 procent att man trivs i skolan Jag kan simma 200 meter Jag äter lagad mat på kvällen varje dageller minst 4 dagar i veckan Trivs i skolan Minst en förälder arbetar Karlskoga och Degerfors Ingen förälder arbetar eller studerar Diagram 19. Andel (%) elever i årskurs 9 med hälsofrämjande faktorer utifrån föräldrarnas sysselsättning. Liv och hälsa ung år Göteborgs Stad,

160 KS /13 Feriepraktik En feriepraktikplats ger praktisk arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida arbete. Studier gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting visar att ungdomar som har arbetat någon gång under studietiden har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier. 97 Sommaren 2015 anställdes 240 feriepraktikanter i Karlskoga. I Degerfors fick samtliga sökande en plats inom kommunen (99 stycken). Genom en undersökning i regionen visade det sig att hälften av alla kommuner erbjöd samtliga sökande en feriepraktik inom kommunen Barnomsorg på obekväm arbetstid Att vistas på förskola har betydelse för barns utveckling inom flera områden. Forskningsresultat visar att förskolan utgör en betydelsefull skyddsfaktor för barn från mindre socioekonomiskt gynnade familjer. 99 Enligt Skollagen behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kommunerna ska likväl sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs. 100 Att få ihop vardagen som ensamstående förälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Har man ett arbete inom exempelvis vårdsektorn eller restaurangbranschen är obekväma arbetstider standard. Det är av stor vikt att barnfamiljer har likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett om föräldrarnas arbetstider. 101 Både Karlskoga och Degerfors har kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg). I Karlskoga fanns år inskrivna barn och i Degerfors 20. Det är en minskning i antal för båda kommunrna. Väntetid i antal dagar för de barn som är i behov av omsorg var för Karlskogas del 124 dagar i medelvärde. Degerfors har angett att det inte finns någon väntetid Sveriges Kommuner och Landsting, Jämförelsenätverk, ekonomisk utsatthet bland barn och unga, Sveriges Kommuner och Landsting, Skollagen (2010:800) 101 Jämförelsenätverk, ekonomisk utsatthet bland barn och unga, Jämförelsenätverk, ekonomisk utsatthet bland barn och unga,

161 KS /13 Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Förutom områdets betydelse för hälsan och uppväxten utgör boendet ett basalt behov i männsiksors liv. Det finns även en koppling mellan barnets nära omgivning, samhällsutvecklingen och hur barn mår. 103 De förhållanden som människor lever under i sitt vardagsliv har stor betydelse för jämlikhet i hälsa. Tillgång till bostäder av god kvalitet och rent vatten och avlopp är mänskliga rättigheter och en förutsättning för en hälsosam livsstil. Ökat bilberoende, förändrad markanvändning för att underlätta bilismen och växande hinder för andra transportsätt än med motorfordon, ger sekundära effekter i form av försämrad luftkvalitet, ökade utsläpp av växthusgaser och minskad fysisk aktivitet. Planeringen och utformningen av miljöerna i städerna har stor betydelse för en jämlik hälsa genom sin påverkan på människors beteende och trygghet. 104 Ett bostadsområdes socioekonomiska status, sociala kapital eller kollektiva styrka har inverkan på barns hälsa. Barn som växer upp i resurssvaga miljöer, men som ofta vistas i resursstarka miljöer som präglas av hög kollektiv styrka, sammanhållning och tillit, kan komma att påverkas positivt. Detta visar att socialt kapital och närmiljö interagerar. Tillit till andra människor har en positiv effekt på hälsan på så sätt att de som upplever tillit till andra ofta är mindre stressade och är mer benägna att delta i sociala nätverk och aktiviteter. Tillit anges utifrån forskning som en viktig skyddsfaktor för psykisk hälsa. 105 Känslan av trygghet är central för människors välbefinnande. Forskning har visat på en koppling mellan goda levnadsvanor och mindre rädsla, och att känslan av trygghet hör samman med självskattad psykisk och fysisk hälsa. Den faktiska tryggheten i ett område är inte nödvändigtvis sammankopplad med den upplevda tryggheten. Men en viktig faktor är att den upplevda tryggheten påverkar människors agerande. Nationella mätningar visar att allt fler känner sig otrygga i sin närmiljö, och fler kvinnor än män känner sig otrygga. Det finns också en koppling mellan socioekonomisk tillhörighet och otrygghet. Studier har visat att låg utbildningsnivå, personer med funktionsvariation, ensamstående, utrikesfödda samt personer som bor i flerfamiljshus upplever sig mer otrygga än andra grupper. Äldre personer och ensamboende personer är också grupper som känner sig mer otrygga Göteborgs Stad, Statens Folkhälsoinstitut, Göteborgs Stad, Göteborgs Stad,

162 KS /13 Trygghet vuxen Enligt forskning finns samband mellan socioekonomisk tillhörighet och trygghet. I diagrammen 20 har förvärvsarbete respektive inte förvärvsarbete ställts mot resultat som kan sammankopplas inom området trygghet. Det handlar om ifall man avstår att gå ut ensam, litar på andra människor eller upplevelse av trygghet för att inte bli utsatt för brott. Det finns en viss skillnad utifrån socioekonomisk tillhörighet, men i vissa fall är den marginell skillnad. Resultatet visar dock på en genomgående skillnad mellan grupperna i både Karlskoga och Degerfors Diagram 20. Andel (%) personer i ålder år med trygghetsfaktorer utifrån sysselsättning. Hälsa på lika villkor 2012 Region Örebro län 0 Avstår ej från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Litar på människorna i området Degerfors Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Trygg och säker i området för att inte bli angripen eller utsatt för hot Avstår ej från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Litar på människorna i området Trygg och säker i området för att inte bli angripen eller utsatt för hot Ej förvärvsarbete 162 Karlskoga Förvärvsarbetar 61

163 KS /13 Trygg utomhus ungdom Med utgångspunkt från resultatet i Liv och hälsa ung 2014 syns en skillnad i upplevelse av trygghet utifrån olika bostadsområden. Högst upplevelse av trygghet anges av elever som hör till centrala området, därefter Degerfors. Enligt rapporten Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv är det tydligt att ju högre grad av trygghet i bostadsområdet desto bättre hälsa. Detta gäller både bland ungdomarna och vuxna oavsett kön. Speciellt tydligt är detta bland flickorna 107. I Karlskoga och Degerfors resultat från Liv och hälsa ung 2014 går det inte att bryta ner resultatet på kön. I diagram XX framgår en viss skillnad i upplevelse av trygghet utifrån om ungdomen har F eller (-) i något ämne. Högst trygghet anger elever som ej har underkänt i något ämne Degerfors Karlskoga Degerfors & Karlskoga Karlskoga och Degerfors Ej underkänt i något ämne Underkänt i minst ett ämne Diagram 21. Andel (%) elever i årskurs 9 som känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde. Procentandel som svarat Ja, helt säkert i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Liv och hälsa ung år Oavsett social gradient eller inte så går det att se en skillnad i upplevelsen av trygghet utifrån ett områdesperspektiv. Upplevelsen av trygghet skiljer sig och högst andel som 107 Lindén-Boström. M & Persson. C,

164 KS /13 svarar att man är trygg i sitt bostadsområde är knutna till centrala området i Karlskoga (81 %) Södra området Östra området Centrala området Degerfors Diagram 22. Andel (%) elever i årskurs 9 som känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde. Procentandel som svarat Ja, helt säkert i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Liv och hälsa ung år

165 KS /13 Trivsel i sitt bostadsområde Med utgångspunkt från analys av resultat från Liv och hälsa ung 2011 beskriver författarna i rapporten Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv 108 att det finns skillnader i hur hälsan fördelar sig i förhållande till hur man trivs i sitt bostadsområde. Bland dem som trivs bra är andelen med god hälsa mellan 14 och 19 procent högre än bland dem som trivs dåligt. Mönstret är lika för båda könen och oavsett ålder. Utifrån ungdomar från årskurs 9 så anger drygt hälften av dem som har föräldrar som ej arbetar att de trivs i sitt bostadsområde, vilket är en lägre andel jämfört med dem som har två förvärvsarbetande föräldrar. Det är vanligare att svenskfödda ungdomar trivs där de bor än att utlandsfödda gör det. 109 I diagram 23 går det att se en skillnad i trivsel mellan Karlskogas områden, med utgångspunkt från frågan om man vill flytta till annat område så snart som möjligt Centrala området Östra området Södra området Degerfors Diagram 23. Andel (%) elever i årskurs 9 som så fort som möjligt vill flytta till annat bostadsområde uppdelat efter område. Procentandel som svarat 'stämmer ganska bra/mycket bra' i förhållande till samtliga som svarat på frågan. Liv och hälsa ung år Lindén-Boström. M & Persson. C, Lindén-Boström. M & Persson. C,

166 KS /13 Förtroende till institutioner och politiker i kommunen Skola och omsorg är centrala delar i en kommuns ansvarsområde. I Degerfors kommun finns ett stort förtroende till barnomsorgen. Vad gäller Degerfors resultat är det genomgående högre förtroende till institutioner och politik bland personer med förvärvsarbete. För Karlskogas del visar resultaten en relativt liknande bild som i Degerfors. Det som skiljer är en omvänd bild gällande framförallt resultatet förtroende för politikerna i kommunen. I Karlskoga har gruppen som inte förvärvsarbetar en högre andel som har ett mycket stort eller ganska stort förtroende till politikerna Mycket stort/ganska stort förtroende till äldreomsorg Mycket stort/ganska stort förtroende till äldreomsorg Mycket stort/ganska stort förtroende till barnomsorg Mycket stort/ganska stort förtroende till barnomsorg Mycket stort/ganska stort förtroende till Skolan Karlskoga Ej förvärvsarbete Mycket stort/ganska stort förtroende till Skolan 3029 Mycket stort/ganska stort förtroende till socialtjänst Degerfors Förvärvsarbetar Mycket stort/ganska stort förtroende till politikerna i kommunen Mycket stort/ganska stort förtroende till socialtjänst Mycket stort/ganska stort förtroende till politikerna i kommunen Ej förvärvsarbete Förvärvsarbetar Diagram 24. Andel (%) personer i ålder år med förtroende till institutioner och politiker i kommunen utifrån sysselsättning. Hälsa på lika villkor 2012 Region Örebro län

167 KS /13 Fria platser för lek och aktivitet Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Närhet till parker är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Att få känndedom om barns tillgång till grönområden ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete och utgör en viktig främjande insats för ekonomisk utsatta barn 110. Karlskoga och Degerfors är båda kommuner med många grönområden och natur. Enligt forskning finns det tydliga kopplingar mellan det gröna i bebyggelsen och ett gott socialt klimat och en aktiv livsstil. Resultat visar att barn som har tillgång till gröna miljöer som är varierande och rymliga är mer fysiskt aktiva och har bättre koncentrationsförmåga. Kopplingen mellan socioekonomi och vistelse i grönområden och natur har sin grund i att socioekonomiskt starka familjer har de resurser som krävs för att ta sig till attraktiva naturområden. De har kläder och utrustning som lämpar sig för utevistelse och i hög grad tillgång till fritidshus och bil. 111 Inom ramen för Jämförelsenätverket för ekonomisk utsatthet genomfördes en undersökning om närhet till grönområde, då det är en viktig indikator. Både Karlskoga och Degerfors ger möjlighet till grönområden inom 300 meter från bostaden. Tillgång till grönområden inom 300 m från bostaden Degerfors Tillgång till grönområden inom 300 m från bostaden Karlskoga 100% 100% Diagram 25. Andel (%) barn 0-17 år med tillgång till grönområden (tätort) inom 300 m från bostaden. Egen undersökning. Karlskoga och Degerfors kommuner, år Jämförelsenätverk ekonomisk utsatthet, Göteborgs Stad,

168 Referenslista KS /13 Barnombudsmannen (2016) Max 18 statistik om barn och unga. Hämtade mått från Committee on the rights of the child (2009) Concluding observations: Sweden Committee on the rights of the child (2015) Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden* Degerfors kommun (2016) Degerfors historia. Hämtad Degerfors kommun (2012) Folkhälsopolitisk plan Degerfors kommun, Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014. Stockholm Folkhälsomyndigheten (2015) Socioekonomiska och demografiska skillnader på ANDT-området med fokus på alkohol och tobak Folkhälsomyndigheten (2015 vinter) Folkhälsodata Faktablad Karlskoga respektive Degerfors. Hämtad Göteborgs Stad (2014) Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborg Jämförelsenätverk ekonomisk utsatthet (2015) Indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Jämförelsenätverk att mäta det omätbara (2016) Indikatorer för folkhälsa och barnkonvention. Karlskoga och Degerfors kommuner (2012a) Barn och ungdomspolitisk policy, Karlskoga och Degerfors kommuner (2012b) Folkhälsopolitisk policy, Karlskoga kommun (2010) Vision Karlskoga kommun (2012) Folkhälsopolitisk plan Karlskoga kommun, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö Kommun och landstingsdatabasen (2016) Statistikdatabas Inhämtade mått avser mätning av SCB 31/ Lindén-Boström, M. & Persson, C. (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

169 KS /13 Månsdotter, A. & Lindeskog, P. (2014) Sociala investeringar för jämlikhet i hälsa. Vad är nytt ur folkhälsoperspektivet? Socialmedicinsk tidsskrift 3/2014 Mötesplats Social Hållbarhet (2014) Programförklaring. Hämtad från: Näsman, Elisabeth (2012). Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv, Stockholm: Gothia Förlag AB. Rauhut, D, Lingärde, S och Alander, N (2006). Om barnfattigdom ansvar, insatser och orsaker. Fou-rapport 2006:9, Stadsledningskontoret, Stockholm. Regeringen (2015) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Skr. 2015/16:86 Regeringskansliet (2014) Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Rädda barnen (2014) Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Rädda barnen (2015) Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport Skandia (2016) Om utanförskapets pris. Hämtad från Statens folkhälsoinstitut* (2008) Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. *Numera Folkhälsomyndigheten Sveriges kommuner och landsting (2009) Den europeiska deklarationen för jämställdhet. Sveriges kommuner och landsting (2011) Göra jämlikt är att göra skillnad. Vägledning för jämlik styrning och ledning. Sveriges kommuner och landsting (2013) Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2015) Guide för planering, uppföljning/analys och åtgärder i kommunövergripande styrning. Sveriges Kommuner och Landsting (2015 b). Ferieprognos för sommaren Sveriges kommuner och landsting (2016) Minska folkhälsoklyftan. Åtgärder för minskade skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2016 b) Hämtat från Västra Götalandsregionen (2011) Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland

170 KS /13 World Health Organization, Commission on Social Determinants of Health. (2008) Closing the gap in a generation health equity through action on the same determinants of health. Final report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneva. Örebro läns landsting* (2012) Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län *Numera Region Örebro län Örebro läns landsting* (2013) Social hållbarhet och jämlik hälsa ur ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Örebro. *Numera Region Örebro län Örebro Universitet (2014) Kompetenta familjer med ungdomar. Ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors. Östgötakommissionen (2014). Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport. Uppsala

171 Bilaga KS /

172 172

173 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /28 1(4) Handläggare Jarno Saukko Tel: E-post: Tillsvidarelösning kommunchef Mottagare [Ange mottagare här] Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om något av följande alternativ: 1. En kommunchefstjänst, tillika förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen, med 0,5 ssg och en biträdande kommunchefstjänst med 0,5 ssg inrättas och tillsätts internt enligt följande: a) Kommunens nuvarande ekonomichef erbjuds kommunchefstjänsten. b) Kommunchefen erbjuder kommunens nuvarande kanslichef tjänsten som biträdande kommunchef. De nya tjänsterna kombineras med uppdragen som ekonomi- respektive kanslichef. 2. En renodlad kommunchefstjänst på heltid inrättas och utannonseras. 3. En kommunchefsgrupp delar även fortsättningsvis på kommunchefsuppdraget. De tjänstemän som ingår i gruppen idag erbjuds att fortsätta men gruppen behöver sannolikt utökas. Kommunchefsuppdraget utförs liksom idag parallellt med tjänstemännens ordinarie uppdrag. Sammanfattning Kommunen har sedan 2011 en kommunchefsgrupp som med olika laguppställningar kombinerat kommunchefsuppdraget med sina ordinarie chefsuppdrag. Gruppen bestod inledningsvis av ekonomichefen, kanslichefen, näringslivschefen och personalchefen. Idag delas uppdraget av ekonomichefen och kanslichefen i en tidsbegränsad lösning till enligt beslut vid kommunstyrelsens sammanträde då även formerna för den fortsatta processen och en tidsplan för denna fastställdes. Vid kommunstyrelsens sammanträde beslutades om uppdragsbeskrivningen för kommunchefsuppdraget. Enligt den beslutade tidsplanen ska beslut tas om en tillsvidarelösning senast vid kommunstyrelsens sammanträde i juni. Tre alternativ har efter diskussioner i kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens arbetsutskott bedömts vara intressanta att överväga. Alternativ 1. Kommunchef och biträdande kommunchef, båda med kombiuppdrag Tjänsten som kommunchef, tillika förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen, erbjuds kommunens nuvarande ekonomichef. Ekonomichefen är idag kommunens högste tjänsteman tillika förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen. Ekonomichefen bedöms med denna bakgrund, samt en även i övrigt gedigen kommunal erfarenhet, ha goda förutsättningar för att kunna ta sig an kommunchefsuppdraget på ett förtjänstfullt sätt. 173

174 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /28 2(4) Biträdande kommunchef tillsätts av kommunchef i samråd med kommunstyrelsen och avlastar kommunchefen utifrån dennes ledning och fördelning av arbetsuppgifter. Tjänsten som biträdande kommunchef erbjuds kommunens nuvarande kanslichef. Kanslichefen ingår idag tillsammans med ekonomichefen i kommunchefsgruppen och bedöms ha rätt erfarenhet för att kunna utföra uppdraget som biträdande kommunchef. Kommunchefstjänsten och tjänsten som biträdande kommunchef föreslås ha en sysselsättningsgrad på vardera 0,5 ssg enligt följande: Organisatoriska konsekvenser Förslaget innebär att kommunchefstjänsten och tjänsten som biträdande kommunchef erbjuds till chefer som redan idag är anställda på heltid. Eftersom det inte är möjligt att vara anställd på mer än heltid innebär detta att dessa chefers nuvarande tjänster behöver ses över. Vid beslut enligt detta förslag uppkommer därmed organisatoriska effekter inom såväl ekonomi- som kansliavdelningen. Det åligger kommunstyrelseförvaltningens förvaltningschef att se över förvaltningens organisation utifrån förvaltningens uppdrag och de resurser som står till förfogande. Dels utifrån förvaltningens och avdelningarnas förmåga att på kort och lång sikt uppfylla satta mål och dels utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. 174

175 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /28 3(4) Ekonomi Lönenivåerna ska förhandlas i samband med anställning och de exakta beloppen är dessförinnan inte kända. Ekonomichefens lön i nedanstående sammanställning är ännu inte satt i 2016-års nivå och avser därför 2015-års nivå. Kanslichefens lön är reviderad till 2016-års nivå. Nuvarande organisation (tkr) Månadslön Tillägg kommunchefsgrupp Totalt Ekonomichef 1,0 ssg Kanslichef 1,0 ssg Per år inkl. PO* *Lön inklusive personalomkostnadspåslag om 38,76 % Enligt förslag (tkr) (Nuvarande ekonomichef) Kommunchef 0,5 ssg 35 Ekonomichef 0,5 ssg 25 Totalt 60 (Nuvarande kanslichef) Bitr. kommunchef 0,5 ssg 22 Kanslichef 0,5 ssg 22 Totalt 44 Per år inkl. PO* 1732 *Lön inklusive personalomkostnadspåslag om 38,76 % Heltidslönen för en kommunchef har ovan uppskattats till 70 tkr/månad (baseras på lönestatistik från närliggande kommuner). En nyinrättad kommunchefstjänst på 0,5 ssg innebär att lönen uppgår till 35 tkr/månad. Tjänsten som biträdande kommunchef bedöms ha ett löneläge i nivå med nuvarande kanslichefens lön exklusive dagens tillägg för kommunchefsuppdraget. Eftersom kommunchefstillägget försvinner enligt detta förslag så innebär inte de nyinrättade tjänsterna någon kostnadsökning i sig. Alternativ 2: Renodlad kommunchef En kommunchef tillika förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen, kombineras inte med något ytterligare chefsuppdrag. Ingen biträdande kommunchef enligt detta förslag. Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser Uppdraget ryms inom en heltidstjänst och något förstärkningsbehov bedöms inte föreligga. Några arbetsmiljömässiga risker bedöms inte föreligga enligt detta förslag. Ett utrymme för lönekostnaden samt eventuell rekryteringskostnad behöver tillskapas. Vid en antagen månadslön om 70 tkr uppgår den ökade kostnaden enligt detta förslag till ca 965 tkr/år. Dagens tillägg till kommunchefsgruppen har räknats bort från denna kostnad. 175

176 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /28 4(4) Alternativ 3: Kommunchefsgrupp Den modell som tillämpats sedan Kommunchefsuppdraget utförs parallellt med tjänstemännens ordinarie uppdrag. De tjänstemän som ingår i gruppen idag erbjuds att fortsätta men gruppen behöver sannolikt utökas för att långsiktigt kunna utföra sitt uppdrag. Gruppens sammansättning, inbördes uppgiftsfördelning och ersättningsnivåer behöver fastställas vid beslut enligt detta förslag. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser dessförinnan svåra att bedöma. En utvärdering av modellen med dåvarande gruppsammansättning genomfördes Jarno Saukko Personalchef 176

177 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS-00158/2015 1(2) Handläggare Madelene Hedström Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Återrapportering av utredningsuppdrag: Översyn av placering av medel för flyktingverksamheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreslagen fördelningsmodell för flyktingverksamheten inom Degerfors kommun. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att följa upp och återrapportera fördelningsmodellen senast hösten Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt på sammanträde , 127 att kommunstyrelseförvaltningen fick i uppdrag att utreda hur fördelningen av flyktingmedel såg ut samt förslag till ny organisation kring fördelningen av medel. På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde , 143, avrapporterades hur fördelningen såg ut. Förslag till ny organisation kring fördelning av flyktingmedel Flyktingmottagningen i Degerfors kommun är i dagsläget organiserad inom socialnämndens ansvarsområde. Under senare tid har önskemål från politiskt håll framförts att del av administration av statsbidragen för flyktingverksamheten ska flyttas från socialnämnden till kommunstyrelsen. Med anledning av detta gavs ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen att utreda och lämna förslag till ny organisation kring fördelning av medel, det vill säga statsbidrag som betalas ut till kommunen för flyktingverksamheten utan ansökan. I bilagan finns förslag till ny fördelningsmodell av flyktingmedel. Själva verksamheten kring flyktingmottagandet och ansvaret för detta föreslås vara kvar under socialnämnden. Fördelningen av ersättning för mottagande av nyanlända ska enligt principen att ersättning ska utgå till de verksamheter där kostnader uppstår. Det kan vara såväl egna nämnder som gemensamma nämnder. De avsättningar som görs centralt för framtida kostnader i kommunen enligt föreslagna fördelningsmodeller ska användas till exempelvis ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, vuxenstudier och försörjningsstöd. Förvaltningarnas kostnader för flyktingverksamheten bör särskiljas i den ekonomiska redovisningen för att kunna göra tydliga uppföljningar på kostnader och intäkter. Fördelningen ska utgå från att verksamheterna får ersättning så långt det är möjligt för de kostnader som uppstår. Mindre dispositioner från den centrala avsättningen till verksamheterna sker i samråd med ekonomichef och större dispositioner ska ske i samråd med kommunstyrelsens 177

178 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS-00158/2015 2(2) arbetsutskott. De överstigande balanserade medel som finns för flyktingverksamheten kommer succesivt att omfattas av fördelningsmodellen. Fördelningsmodellen föreslås följas upp och återrapporteras till kommunstyrelsen senast hösten Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 maj 2016 Bilaga Fördelning av flyktingmedel Degerfors kommun Madelene Hedström Biträdande ekonomichef Bilagor Fördelning av flyktingmedel Degerfors kommun Beslutet ska skickas till Ekonomichef Biträdande ekonomichef Förvaltningschef socialförvaltningen Förvaltningschef kultur- och utbildningsnämnden 178

179 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 1(13) Fördelning av flyktingmedel Degerfors kommun Madelene Hedström Biträdande ekonomichef Degerfors kommun Tel:

180 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 2(13) Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Ersättning från Migrationsverket till kommuner...3 Ersättningar som betalas ut till kommuner utan ansökan...3 Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar...5 Ersättning för vissa kostnader vid mottagandet...5 Ersättning för stödinsatser till asylsökande barn...6 Aktuell fördelning av schablonersättningen i Degerfors kommun...6 Ersättning för ensamkommande flyktingbarn...6 Behov av kostnadstäckning...7 Kultur- och utbildningsförvaltningen...7 Socialförvaltningen...7 Kommunstyrelseförvaltningen...8 Gymnasieförvaltningen...8 Förslag till ny fördelningsmodell av ersättningar från Migrationsverket...8 Grundersättning för nyanlända personer med uppehållstillstånd...8 Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd...8 Schablonersättning...9 Grundersättning för mottagande av ensamkommande flyktingbarn...9 Dygnsersättning för ensamkommande flyktingbarn Specificering av framtida kostnader Bilaga 1 Ersättning för etableringsinsatser för nyanlända personer Bilaga 2 - Begreppsförklaring

181 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 3(13) Sammanfattning Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt på sammanträde , 127, följande avseende medel för flyktingverksamheten Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda: 1. Hur ser fördelningen av medel ut idag? Återrapporteras till arbetsutskottet senast i november. 2. Förslag till ny organisation kring fördelningen av medel, klart till arbetsutskottets sammanträde i februari På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde , 143, avrapporterades punkt 1 av uppdraget. Flyktingmottagningen i Degerfors kommun är i dagsläget organiserad inom socialnämndens ansvarsområde. Under senare tid har önskemål från politiskt håll framförts att del av administration av statsbidragen för flyktingverksamheten ska flyttas från socialnämnden till kommunstyrelsen. Med anledning av detta gavs ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen att utreda och lämna förslag till ny organisation kring fördelning av medel, det vill säga statsbidrag som betalas ut till kommunen för flyktingverksamheten utan ansökan. Själva verksamheten kring flyktingmottagandet och ansvaret för detta föreslås vara kvar under socialnämnden. Fördelningen av ersättning för mottagande av nyanlända ska enligt principen att ersättning ska utgå till de verksamheter där kostnader uppstår. Det kan vara såväl egna nämnder som gemensamma nämnder. Syfte Förslag till ny fördelningsmodell för den statliga ersättningen avseende flyktingmedel som betalas ut från Migrationsverket till Degerfors kommun. Ersättning från Migrationsverket till kommuner Vissa statliga ersättningar betalas ut till kommuner av Migrationsverket utan ansökan och vissa ersättningar måste kommunerna själva ansöka om. De ersättningar som betalas ut gäller nyanlända personer, både barn och vuxna, med uppehållstillstånd. Ersättningar som betalas ut till kommuner utan ansökan Grundersättning för nyanlända personer med uppehållstillstånd De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om att ta emot nyanlända personer får för varje år överenskommelsen gäller en grundersättning. Ersättningen motsvarar fem prisbasbelopp vilket uppgår till kr för 2016 (2015 uppgick det till kronor). Migrationsverket betalar ut grundersättningen till kommunen i början av året. 181

182 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 4(13) Schablonersättning - Ersättning avseende etablering och introduktion för nyanlända personer Kommunen får ersättning med ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet som betalas ut till en kommun ska täcka kostnader som avser etableringsinsatser för nyanlända personer. Schablonersättning till en kommun avser kostnader för: 1. Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning 2. Särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap skollagen (2010:800) 3. Utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen 4. Samhällsorientering 5. Tolkning 6. Andra insatser för att underlätta etablering i samhället För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen. Schablonbelopp 2016 För nyanlända som tas emot i kommunen från och med den 1 januari kronor för en person under 20 år kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år kronor för en person som fyllt 65 år Ersättningen beräknas utifrån personens ålder vid utgången av månaden innan utbetalning. Förordning (2015:883). Schablonbelopp 2015 För nyanlända som tas emot i kommunen till och med den 31 december kronor för en person under 20 år kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år kronor för en person som fyllt 65 år. Ersättningen beräknas utifrån personens ålder vid utgången av månaden innan utbetalning. Förordning (2015:883). Migrationsverket betalar ut schablonbeloppet under en tvåårsperiod. Första utbetalningen sker månaden efter mottagningsdatum. Observera att ersättningen kan delas mellan flera kommuner om personen flyttar under de första 24 månaderna efter mottagandet, se bilaga 1. Kostnader som nämnder har för nyanlända personer som har behov av vård- och behandlingsinsatser, eller service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende kan återsökas från Migrationsverket. Kostnader för försörjningsstöd till nyanlända som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan försörja sig ingår inte i schablonersättningen utan ska återsökas. Detta gäller under etableringstiden som är två från att man mottagits i en kommun. 182

183 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 5(13) Prestationsbaserade ersättningar Ersättningarna för prestationsbaserade ersättningar, som infördes 2014, gäller inte för mottagna från och med den 1 januari Det gäller både ersättning för ett högt mottagande i förhållande till kommunens befolkning och ersättning vid mottagande efter anvisning. Däremot kommer rätten till ersättning att finnas kvar för de personer som togs emot innan den 31 december Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Den kommun som tar emot nyanlända personer får ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd som kan uppstå innan den första etableringsersättningen betalas ut till personen. Ersättningen varierar beroende på personens ålder och om han eller hon innan mottagandet i kommunen bodde i eget boende eller på ett anläggningsboende hos Migrationsverket. Kvotflyktingar får samma ersättning som de som bott på ett anläggningsboende. Utbetalning sker vid utgången av månaden efter den månad när personen togs emot i kommunen. Eget boende En kommun som tar emot personer som har bott i eget boende under tiden de ansökt om asyl i Sverige eller en person som exempelvis fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon i Sverige, får: kronor för barn och ungdomar under 20 år kronor för vuxna som fyllt 20 men inte 65 år. Anläggningsboende En kommun som tar emot kvotflyktingar eller personer som bott i ett anläggningsboende får: kronor för barn och ungdomar under 20 år kronor för vuxna som fyllt 20 men inte 65 år. Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Migrationsverket betalar ut en årlig ersättning på kronor per kalenderår till de kommuner som har en överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Ersättningen ska bidra till att underlätta för kommunen att ta emot barnen och att hålla en god kvalitet på mottagandet. Kommuner som har en överenskommelse om att ha boendeplatser för ensamkommande asylsökande barn kan få en ersättning på kronor per dygn för varje boendeplats. Boendeplatserna kan finnas i hem för vård och boende (HVB), familjehem eller institution. Därutöver kan kommunen ansöka om ytterligare ersättning på 300 kronor per dygn för varje belagd plats, så länge barnet är inskrivet i Migrationsverkets mottagningssystem. När ensamkommaande flyktingbarn får uppehållstillstånd utgår även ersättning inom ramen för migrationsverkets schablonersättning. Ersättning för vissa kostnader vid mottagandet Den kommun som först tar emot barnet och har ansökt om samt beviljats ersättning för vård och boende för kommunplacerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd, har därefter också rätt till en engångsersättning. Beloppet är kronor och ska täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten. Betalas ut utan ansökan. 183

184 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 6(13) Ersättning för stödinsatser till asylsökande barn De kommuner som har asylsökande barn under 18 år boende inom kommunen får en särskild ersättning från staten för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt socialtjänstlagen. Det totala ersättningsbeloppet är 50 miljoner kronor. Fem miljoner av dessa delas lika mellan kommunerna. Fördelningen av de resterande pengarna till kommunerna beror på hur många asylsökande barn som per den 30 april varje år är registrerade hos Migrationsverket och som bor i respektive kommun. Ersättningen betalas ut utan särskild ansökan. Aktuell fördelning av schablonersättningen i Degerfors kommun Verksamheten och ansvaret för flyktingmottagandet ligger organisatoriskt hos socialförvaltningen men kostnader finns hos flera förvaltningar. I nuläget hanterar SOC samtliga ersättningar från Migrationsverket och för över delar intäkter till andra verksamheter, se nedan: Kultur- och utbildningsförvaltningen ersätts med 50 % av schablonersättningen för de barn som kommunen tar emot. Gymnasieförvaltningen ersätts för vuxnas lärande med 10 tkr/elev inom SFI-undervisning, 6 tkr/elev inom SO-undervisning. Gymnasieelever som läser språkintroduktion ersätts med 35 tkr/elev. Schablonersättningar för de ensamkommande flyktingbarn som har fått uppehållstillstånd tillfaller verksamheten för ensamkommande flyktingbarn fullt ut. Resterande intäkter tillfaller i dagsläget SOC där en del av intäkterna finns som en ospecificerad buffert för framtida kostnader. Ersättning för ensamkommande flyktingbarn Degerfors kommun har avtal med Migrationsverket om 83 (63 asyl) platser för ensamkommande flyktingbarn som inte har uppehållstillstånd Följande verksamheter finns för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn: Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn o Chefstjänst för verksamheten o Samordnartjänst för boendena o Socialsekreterare utredning (2,5 tjänst) o Handläggare återsökning bidrag (0,5 tjänst) o Administrativ tjänst (0,8 tjänst) o Del av chefsorganisationen övrig gemensam verksamhet i förvaltningen och kommunen (ex IT) o Hem för vård och boende (HBV-hem) o Hem för boende o Familjehem (via Karlskoga kommun används i liten omfattning) o Utslussningsboende Gymnasieskola (grundskola kan förekomma) 184

185 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 7(13) Överförmyndarverksamheten (del av administration, arvoden för gode män, bilersättningar etcetera) Kommunstyrelseförvaltningen får full kostnadstäckning för arvoden och övriga kostnader för gode män. Verksamheten har cirka 40 tjänster som boendehandledare. Det utgår full kostnadstäckning för familjehem samt kostnader för gode män. Vissa kostnader återsöks från migrationsverket, exempelvis resekostnader då ungdomar hämtas till boendet. Återsökningen administreras av handläggaren. Behov av kostnadstäckning Kultur- och utbildningsförvaltningen De kostnader KUN behöver kostnadstäckning för avseende nyanlända barn inom för- och grundskola är: - Tolkkostnader - Modersmålsundervisning - Översättningar - Läromedel - Extra personal - Akutinsatser - Förberedelseklass (grupp) - Samordnare - Studiehandledare på vissa av de språk som de nyanlända pratar (fem huvudspråk). - Vaccinationer - Simskola Socialförvaltningen De kostnader SOC behöver kostnadstäckning för avseende nyanlända personer är: - Samordnare 50 % tjänst - Flyktingsekreterare 50 % tjänst - Flyktingassistent (100 % - lönebidragsanställd 50 %) - Handläggare för flyktingar 50 % - Socialsekreterare försörjningsstöd 20 % tjänst - Arbetsledare inom AMV lön 50 % tjänst - Tolkkostnader - Glappet Tiden innan ersättning betalas ut för initiala kostnader till dess att schablonersättningen träder in. Försörjningsstöd även tillfälligt under etableringsperioden (exempelvis att familjen kommer hit) - Övriga tillfälliga kostnader för de nyanlända exempelvis tandvård. Ansvaret för försörjning år 1-2 ligger hos arbetsförmedlingen så socialförvaltningen bedömer behovet av kostnadstäckning enligt nedan: 185

186 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 8(13) År 1-2 År 3-5 Ersättning för flyktingmottagande organisationen (samordnar- och handläggartjänst) Ersättning för handläggare, försörjningsstöd samt arbetsmarknadsåtgärder Nästan ingen av de nyanlända är självförsörjande efter två år utan hamnar i försörjningsstöd eller arbetsmarknadsåtgärder. De personer som finns kvar i kommunen efter fem år hanteras inte längre som nyanländ inom ramen för schablonersättningarna. Kommunstyrelseförvaltningen De kostnader som kommunstyrelseförvaltningen behöver kostnadstäckning för avseende nyanlända är: - Administrationskostnader motsvarande 5 % tjänst (ekonomiska utbetalningar, fakturahantering, administration etcetera) Gymnasieförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildning bedrivs i en gemensam nämnd med Karlskoga kommun som värdkommun. Här måste hänsyn tas till vilken fördelningsmodell värdkommunen har under 2016 där bland annat önskemål om kostnadsersättning/kurs har framkommit. Kostnader som gymnasieförvaltningen behöver kostnadstäckning för är: - Gymnasieelever inom språkintro - Elever inom SFI (svenska för invandrare) - Elever inom SO (samhällsorientering) Förslag till ny fördelningsmodell av ersättningar från Migrationsverket Grundersättning för nyanlända personer med uppehållstillstånd Grundersättningen (221,5 tkr) avsätts centralt för att täcka del av kostnaderna för organisationen kring flyktingmottagandet/samordningen. Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Den ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd som kan uppstå innan den första etableringsersättningen betalas ut till personen tillfaller socialförvaltningens budget för ekonomiskt bistånd. 186

187 Datum Bilaga till Sida KS-00158/2015 9(13) Schablonersättning Schablonersättningens fördelas enligt nedanstående modell. Schablonersättning Barn 0-16 år Barn år Vuxna år Vuxna 65+ år Summa % Summa % Summa % Summa % Socialförvaltningen Arbetsmarknad/försörjning 0 0% 0 0% % 0 0% SFI* Vård och omsorg 0 0% 0 0% 0 0% % Kultur- och utbildningsförvaltningen Introduktionsinsatser förskola/skola % 0 0% 0 0 Gymnsaieförvaltningen* Intro gymnasieskola/sfi 0 0 0% 0 0 Kommunstyrelseförvaltningen Avsätts till central buffert ** % % % % Administrativa omkostnader % % % % Totalt % % % % * Ersättning till gymnasieskola/sfi hanteras av kommunstyrelseförvaltningen med hänsyn till värdkommunens fördelningsmodell. ** Från den centrala avsättningen bekostas organisationen för mottagande/samordning I den centrala avsättningen ingår full kostnadstäckning för organisationen kring flyktingmottagande/samordning inom socialförvaltningen samt kultur- och utbildningsförvaltningen. Finansieringen sker årligen med tidigare balanserade medel för att eventuella omställningar i organisationen ska kunna genomföras inom rimlig tid. Kultur- och utbildningsförvaltningen ersätts med 500 tkr motsvarande en samordnartjänst som ska avlasta ordinarie funktioner i arbetet kring nyanlända (2016 års kostnadsnivå). Socialförvaltningens kostnader uppgår till cirka 1,5 mkr enligt följande beräkning (2016 års kostnadsnivå): Personalkostnader Lönebidrag OH-kostnader* Hyra akutboende El akutboende Telefoni Övriga kostnader Kurs konferens Totala kostnader * OH-kostnader avser en schablon för indirekta kostnader som uppstår i verksamheten. 187

188 Datum Bilaga till Sida KS-00158/ (13) Grundersättning för mottagande av ensamkommande flyktingbarn Grundersättningen avseende ensamkommande flyktingbarn (500 tkr) avsätts centralt för framtida kostnader. Dygnsersättning för ensamkommande flyktingbarn Av ersättningen på kronor per dygn som kommunen får för varje boendeplats/belagd boendeplats ska 15 % sättas av centralt för framtida kostnader. Kostnader för överförmyndarverksamheten (del av administration, arvoden för gode män, bilersättningar etcetera) ska inräknas i den totala budgeten för verksamheten. När ensamkommande flyktingbarn får uppehållstillstånd utgår även ersättning inom ramen för migrationsverkets schablonersättning vilket fördelas enligt föreslagen modell. Specificering av framtida kostnader De avsättningar som görs centralt för framtida kostnader i kommunen enligt föreslagna fördelningsmodeller ska användas till exempelvis ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, vuxenstudier och försörjningsstöd. För att särskilja ersättningarna så placeras dessa på ett antal balanskonton på central nivå. Schablonersättningar Balanskonto 1 Balanskonto 2 Ersättningar för ensamkommande flyktingbarn Balanskonto 1 Grundersättning samt del av schablonersättningen (enligt fördelningsmodellen) sätts av förframtida kostnader samt reglering till gymnasieförvaltningen enligt värdkommunens fördelningsmodell. Ersättning för organisation för flyktingmottagande/samordning sätts av för nästkommande år, 2 mnkr i 2016 års kostnadsnivå. Grundersättningen samt 15 % av dygnsersättningen för ensamkommande flyktingbarn sätts av för framtida kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, försörjningsstöd, vuxenstudier, integrationsprojekt etcetera. Förvaltningarnas kostnader för flyktingverksamheten bör särskiljas i den ekonomiska redovisningen för att kunna göra tydliga uppföljningar på kostnader och intäkter. Fördelningen ska utgå från att verksamheterna får ersättning så långt det är möjligt för de kostnader som uppstår. Mindre dispositioner från den centrala avsättningen till verksamheterna sker i samråd med ekonomichef och större dispositioner ska ske i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott. 188

189 Datum Bilaga till Sida KS-00158/ (13) Bilaga 1 Ersättning för etableringsinsatser för nyanlända personer %C3%B6r+etableringsinsatser+f%C3%B6r+nyanl%C3%A4nda+personer.pdf 189

190 Datum Bilaga till Sida KS-00158/ (13) Bilaga 2 - Begreppsförklaring 2 Ankomstkommun När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Kommunen blir då ankomstkommun och ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa henne eller honom vidare till en anvisningskommun. Det innebär att samtliga Sveriges kommuner kan bli ankomstkommun. Anläggningsboende Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under tiden den asylsökande väntar på beslut på sin ansökan om asyl, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Anvisningskommun En kommun som tar emot ensamkommande barn efter anvisning från Migrationsverket. Migrationsverket anvisar asylsökande ensamkommande barn till dessa kommuner. I kommunen kan det finnas både asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd. Asylsökande En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är försett med personuppgifter och foto på den sökande. På kortet framgår också personens dossiernummer (ärendenummer) hos Migrationsverket. Belagd boendeplats enligt överenskommelse En upptagen boendeplats som ingår i en överenskommelse om platser för mottagande av ensamkommande barn. Boendeplatser Boendeplatser enligt överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Kan vara hem för vård och boende (HVB), institution eller familjehem. Eget boende Migrationsverket erbjuder asylsökande boende (anläggningsboende) under tiden de väntar på beslut, men den asylsökande kan också välja att ordna boende på egen hand (eget boende). Det kan till exempel innebära att den asylsökande bor hos släkt eller vänner. Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Flyktingkvot Det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska föra över till Sverige för bosättning här. Se Kvotflykting

191 Datum Bilaga till Sida KS-00158/ (13) Förvar Frihetsberövande av en utländsk medborgare, oftast i samband med att personen fått beslut om av- eller utvisning och i de fall där verket har anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan. En asylsökande kan även sättas i förvar om identiteten är oklar. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Massflykting En person som har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av massflyktsituation. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd har beviljats enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen. I dagsläget finns det inga sådana tillstånd utfärdade. Nyanländ person En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun. För anhöriga som ansökte om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 gäller andra tidsgränser. Tillståndssökande En person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på annan grund än skyddsskäl och har rätt att vara här under tiden Migrationsverket prövar ansökan. Det innebär att en tillståndssökande kan vara en person som exempelvis söker tillstånd på grund av arbete, studier eller som anhörig till någon bosatt i Sverige. Tribunalvittne Tribunalvittne är en person som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal. Uppehållstillstånd av medicinska skäl En person som har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av medicinska skäl för vård i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 9 utlänningslagen. Överenskommelse Länsstyrelser förhandlar och tecknar överenskommelse med kommuner om flyktingmottagande. Länsstyrelsen förhandlar och Migrationsverket tecknar överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. 191

192 Datum Beteckning Sida Serviceförvaltningen KS /5 1(2) Handläggare Madelene Hedström Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Ekonomisk redovisning 2015 Stora Valla IP. I december 2014 beslöt kommunfullmäktige att alla intäkter och kostnader som rör Stora Valla IP kontinuerligt sammanställs i en egen redovisning och rapporteras till kommunstyrelsen minst två gånger per år. Den driftbudget som gjordes i samband med övertagandet uppgick till 549 tkr exklusive kapitaltjänst. Driftbudgeten var samma belopp som årligen betalades ut till Degerfors IF i form av arenastöd när föreningen ägde arenan. Efter juni 2015 uppgick nettokostnaden till 626 tkr och för hela året blev nettokostnaden tkr. Budgeten för 2015 var inte upplagd med den kostnadsuppdelning som de redovisade kostnaderna bokförts på. Inför budget 2016 har detta justerats så att en tydligare kostnadsuppföljning är möjlig. Nedan presenteras en övergripande information Intäkts och kostnadsposter (tkr) Budget 2015 Hyror och arrenden Bränsle, energi och vatten Hyra/Leasing Övrig skötsel av IP, fastighetsskötsel, städ, material, transport, förskäringar med mera Summa Kapitaltjänst (avskrivningar och internränta) Totalsumma Under 2015 gjordes underhållsåtgärder som inte rymdes inom budget. Åtgärderna bedömdes nödvändiga utifrån både säkerhet och för att A-plan skulle vara matchduglig. Dräneringen var ett resultat av den undermåliga värmeinstallationen på A-planen som gjordes inför övertagandet. Avdrag gjordes då med 140 tkr från leverantörens sida avseende värmeinstallationen. Investeringskostnaden uppgick till 199 tkr. Övriga kostnader som specificeras nedan har belastat driftbudgeten Byte och komplettering av brandsläckare, skyltar Byte av trasiga lampor i planbelysningen på A- plan, samt ljus- mätning Byte av del av staketet vid konstgräsplan mot parkeringen Befintlig övertagen klippare var utrangerad, hyreskostnad Summa 27 tkr 136 tkr 30 tkr 50 tkr 243 tkr I förhållande till budget, exklusive ovanstående underhållsåtgärder, redovisas ett minusresultat om 135 tkr för hela I långtidsplanen för investeringar som är beslutad avser 750 tkr årligen investeringar för ny belysning, utbyte gradänger samt dränering B-planen. En översyn av investeringsbehov på hela fritidsområdet pågår och beräknas vara klart under hösten. I förhållande till den driftbudget som fanns vid övertagandet kommer kostnaderna initialt under de första åren att överstiga budget. På sikt kommer driftkostnaderna att minska då underhållet sköts enligt Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET Degerfors kommun@degerfors.se 192

193 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Serviceförvaltningen KS (2) upprättad plan. Förhoppningen är att arenan kommer att utnyttjas i högre grad vilket leder till ökade intäkter. Beroende på driftkostnaderna inklusive intäkter 2016 kan en omfördelning av driftbudget inom befintlig ram bli aktuell. Servicenämnden räknar inte med några högre kostnader totalt sett. Anders Luthman Förvaltningschef Madelene Hedström Biträdande ekonomichef 193

194 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /2 1(2) Handläggare Max Tolf Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Ansökan om tilläggsanslag vård och omsorg inom socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beviljas tilläggsanslag med 300 tkr för utökning av arbetsterapeuter och utökning inom hemvården. Tilläggsanslaget finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader. Ärendet I samband med socialnämndens beslut om internbudget beslutades även följande: Hos kommunstyrelsen ansöka i sin helhet om de särskilt riktade statsbidragen för ökad bemanning inom äldreomsorgen, vilket innebär en ytterligare ramförstärkning om 600 tkr. Under budgetprocessen 2016 fördes diskussioner om hur statens riktade satsningar avseende främst ökad bemanning inom lågstadiet och ökad bemanning inom vård- och omsorg skulle budgeteras och redovisas. Under processens gång hade en otydlighet från verksamheterna upplevts. I syfte att renodla och förenkla hanteringen föreslog kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelse att den generella finansieringen om i budget 2016 skulle utgå och statsbidragen skulle i sin helhet tillföras kultur- och utbildningsnämnden och socialnämnden. För socialnämndens del uppgick beloppet till tkr Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med förslaget. Ett av skälen till det ursprungliga ställningstagandet att redovisa den statliga satsningen som generell intäkt var att anställningar som gjorts i närtid innan förra halvårsskiftet skulle ligga till grund för underlaget till rekvirering av bidrag och inte enbart anställningar som gjorts efter halvårsskiftet. Dessa satsningar hade tidigare finansierats via skattemedel. Skälet till detta ställningstagande var att slippa lägga ut sparbeting på verksamheterna inför budget Anställningar som gjorts i början av 2015 har inte legat till grund för rekvisition statsbidragen i den omfattning som var avsett. Det inne bär att utökningar som nämnden vill göra inte inryms i den befintliga ramen. Det gäller - Ytterligare utökning av arbetsterapeut 130 tkr - Utökning av hemvården 475 tkr Socialnämnden äskar med anledning av detta ramförstärkning genom tilläggsanslag med 600 tkr. Beloppet avser helår. 194

195 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /2 2(2) Finansiering Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader uppgick till tkr i budget Av dessa har beslut om disponering fattas motsvarande tkr. Det återstår med andra ord tkr. I budgetarbetet inför 2016 har det utöver ovanstående fattas beslut om att två verksamheter ska genomlysas. Det gäller hemtjänst och grundskola. Prisuppgifter för dessa genomlysningar har ej ännu erhållits. Det är osäkert om socialnämndens begäran om tilläggsanslag samt de bägge genomlysningarna inryms inom de medel som återstår av anslaget för oförutsett. Det alternativ som återstår om medlen inte räcker är att finansiering sker genom sänkning av resultatet för 2016 Kommunstyrelseförvaltningens förlag i detta fall är att tilläggsanslaget finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader med 300 tkr. Sänkningen av beloppet beror på tjänsterna inte hinner tillsättas förrän tidigast vid halvårsskiftet. Ramförstärkning för helår behandlas separat i ramarna för Max Tolf Ekonomichef 195

196 196

197 197

198 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /6 1(1) Handläggare Max Tolf Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Tilläggsanslag Kultur- och utbildningsnämnden, fritidsgårdsverksamhet Förslag till beslut Tilläggsanslaget avseende ökade kostnader om 100 tkr avseende fritidsgårdsverksamheten finansieras genom omdisponering från kommunstyrelsens anslag för arrangemang och anslag. Ärendet Fritidsgårdsverksamheten har under en längre tid varit föremål för utredning. Kultur- och utbildningsnämnden har framfört att verksamheten behöver förändras och utvecklas för att bättre tillgodose de behov som finns bland kommunens ungdomar. Besöksantalet har tidvis varit mycket lågt kvällstid. På kultur- och utbildningsnämndens sammanträde, , beslutade nämnden att flytta verksamheten under kvällstid till Folkets Hus i enlighet med förvaltningschefens tjänsteskrivelse, alternativ 3. Kultur- och utbildningsnämnden har inte medel för den ökade kostnad detta skulle medföra utan begär förstärkning av sin ram med 300 tkr från Av förstärkningen föreslås 100 tkr föras över från kommunstyrelsens anslag för arrangemang och anslag. I avvaktan på att lokalerna ska färdigställas behöver nämnden tillskott om 100 tkr redan 2016 för att kunna bedriva fritidsgårdsverksamheten i nuvarande omfattning. Finansiering Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att det föreslagna tillskottet om 100 tkr för 2016 finansieras genom omdisponering från kommunstyrelsens anslag för arrangemang och anslag. Finansieringen från 2017 och framåt arbetas i budget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kultur- och utbildningschef, Max Tolf Ekonomichef 198

199 Anna-Lena Sandell TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Sida 1(9) Referens KUN Referens KS /7 Kultur- och utbildningsnämnden Förändring av fritidsgårdsverksamheten Förslag till beslut Antar förvaltningens förslag nr 3 vilket innebär: 1. bedriva fritidsgårdsverksamhet i Folkets hus i samarbete med Folkets hus-föreningen 2. egen personal uppgående till 0,85 ssg kvällstid (två personer) 3. 0,25 ssg med personal från Folkets hus som finansieras av kommunstyrelsens post för verksamhet i Folkets hus 4. 0,4 ssg förstärker fritidshemmen i likhet med idag 5. 1,0 ssg läggs under rektor på Stora Valla för att bl.a. driva fritidsgårdsverksamhet på dagtid 6. för finansiering äskas ytterligare 200 tkr från kommunstyrelsens oförutsedda budgetpost. Sammanfattning av ärendet Fritidsgårdsverksamheten har under en längre tid varit föremål för utredning. Nu har förvaltningen kommit med fyra förslag på förändring. Samtliga innebär en flytt till Folkets hus av kvällsverksamheten. Vi har varit i kontakt med Folkets hus-föreningen som ställer sig positiva till en flytt till Folkets hus. De olika förslagen innebär olika bemanning och med det också möjligheter till öppettider i olika omfattning. Det förslag som föreslås från förvaltningens sida är det alternativ vi tror skulle fungera bäst för samtliga parter. Det är också det kostsammaste och innebär en utökning utöver ram med 200 tkr. Med detta förslag får dock fritidshemmen behålla den utökning de fått om en 40%-tjänst som förvaltningen ser som ett kvarstående behov. Att ett förslag är färdigt för beslut innebär inte att den kommande verksamheten är planerad i detalj utan denna måste göras tillsammans med den personal som ska arbeta på fritidsgården kvällstid och Folkets hus-föreningen. Den kommer säkerligen också att behöva omprövas vartefter verksamheten pågår. Nya aktiviteter tillkommer och andra försvinner i takt med att ungdomarnas intressen förändras. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

200 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 2(9) Ärendet Fritidsgårdsverksamheten har under en längre tid varit föremål för utredning. Kultur- och utbildningsnämnden har framfört att verksamheten behöver förändras och utvecklas för att bättre tillgodose de behov som finns bland kommunens ungdomar. Besöksantalet har tidvis varit mycket lågt kvällstid. Vid nämndsammanträde den 12 december 2015 fattade nämnden nedanstående beslut: 1. Från fritidsgården flyttas 0,4 ssg snarast möjligt till fritidsverksamheten på Strömtorpsskolan. I övrigt fortsätter fritidsgårdsverksamheten på Stora Vallaskolan under våren Våren 2016 skall också utredning/analys göras av verksamheten och redovisas för nämnden den 11 maj Tjänstefördelningen på fritidsgården uppgick då totalt till 2,25 ssg uppdelat på tre tjänster, 1,0+0,75+0,5 ssg. Den senare tjänsten var vakant och löstes med personal som timrapporterade (pensionerad tidigare personal). Förvaltningen har nu tagit fram fyra alternativa förslag till förändring. I samtliga alternativ blir den fritidsgårdsverksamhet som bedrivs på dagtid kvar fullt ut. Det rör sig om 1,0 ssg som förs över till rektors ansvarsområde (Stora Vallaskolan). Eftersom egentligt behov för enbart dagtidsverksamheten uppgår till ca 0,85 ssg innebär detta en mindre utökning. Denna tjänst kan komma att behöva omvandlas till uppehållstjänst vid ett senare tillfälle. Rektor för Strömtorpsskolan aviserade i höstas att ytterligare resurser behövdes till fritidshemsverksamheten eftersom ovanligt många barn var inskrivna. Därför föreslog förvaltningen, och nämnden beslutade i enlighet med detta, att av den tjänst som omfattar 0,75 ssg på fritidsgården förs 0,4 ssg över till Strömtorps fritidshem. Detta innebar 4 tim per dag 4 dagar i veckan. Fredagar finns något färre barn på fritidshemmet. Detta genomfördes med lyckat resultat under våren. Kvar finns då 0,35 ssg av denna tjänst, vilken skulle kunna läggas på att driva kvällsaktivitet några kvällar i veckan tillsammans med annan föreningsaktivitet. Exempelvis tillsammans med Folkets hus-föreningen i Folkets hus samtidigt som annan verksamhet/föreningspersonal finns på plats. Förvaltningens ambition är att öka samverkan med kommunens olika föreningar, också för att öka skyddsfaktorerna för ungdomar som riskerar att hamna i ett utanförskap senare i livet. Här finns en öppning för detta. Ovanstående medförde att det fanns 0,5 ssg (ca 200 tkr) kvar att använda till annat. I december fattade nämnden beslut om en organisationsförändring inom förvaltningen där de här nämnda 0,5 ssg användes bl.a. till förstärkt rektorsorganisation. För att beslutad fördjupad utredning skulle kunna göras av fritidsgården tillfördes 100 tkr, motsvarande nämnda 0,5 ssg-tjänst under vårterminen. Inför höstterminen och nästkommande år finns således 1,75 ssg kvar i budgetramen för fritidsgårdsverksamhet dagtid och kvällstid inklusive de 0,4 ssg som utförs på Strömtorps fritidshem. Brukarundersökning Folkhälsoförvaltningen har under våren gjort en undersökning bland Stora Vallaskolans elever om hur de ser på en fritidsgård. Fokusgruppsintervjuer gjordes med totalt 33 elever. Undersökningen finns som bilaga till denna skrivelse. Vad som framkom var dock bl.a: 200

201 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 3(9) De som besöker fritidsgården idag tycker att det är bra överlag men är för få som besöker den. Ju fler som besöker den desto roligare blir det. En del bor långt ifrån samhället och tycker det kan vara bra att fritidsgården finns som den är idag, direkt efter skolan. Meningsfull fritid är: viktigt att vara med nån man gillar, inte sitta ensam, göra nåt man gillar. Fritidsgården är bra. Dock korta öppettider ibland. Det som kan vara ett hinder varför en inte besöker fritidsgården idag är bland annat att läxor ska göras, träning. En del av grupperna har besökt fritidsgården nån gång. Om ens kompisar går dit till fritidsgården, inte alla man känner som går till fritidsgården, då går man inte dit. I överlag så har alla intervjudeltagare sagt att Folkets hus är en bra mötesplats. Det är centralt och en neutral mötesplats där alla kan känna sig välkomna. Centralt, men också bra att man kan hänga kvar på skolan/fritidsgården direkt efter man slutat, innan exempelvis nån annan aktivitet. För man hinner inte hem emellan. Lokaler Folkets hus består av en mängd olika lokaler, båda stora och små. Teatersalongen rymmer många människor och kan användas för exempelvis on-stageframträdanden i samarbete med Musikskolan, ljud-/ljuskurser, filmvisning. I övre foajén skulle ett biljardbord kunna placeras som med någon typ av skydd på kan användas som serveringsbord vid andra evenemang i teatersalongen. Det finns idag enkelt ihopfällbara pingisbord som kan plockas fram vid behov. Under scenen finns ett antal loger, varav två idag är ljudisolerade. Där skulle ungdomar kunna spela i rockband. En skulle kunna användas som inspelningsstudio. Musikskolan har äskat investeringsmedel för en inspelningsstudio på Musikskolan men säger att en sådan lika gärna kan ligga i Folkets hus och skulle då kunna samutnyttjas med bl.a. fritidsgårdsverksamheten. Ett utvecklat samarbete med biblioteket skulle vara möjligt i och med närheten. Detta skulle kunna få positiv effekt även på måluppfyllelsen i skolan, om ungdomarna får en naturlig känsla för biblioteket och möjligheten till både kunskapsinhämtning och läsning. I logerna och dess närhet finns idag en del material och föreningsverksamhet som skulle kunna placeras i andra utrymmen så att logerna frigörs till det de är avsedda för. När teateruppsättningar och liknande gästar Folkets hus kan de användas som loger och när fritidsgården är i bruk kan de utgöra aktivitetsrum. I Folkets hus finns också ett restaurangkök som kan användas av fritidsgården till bakning/matlagning. Ytterligare aktiviteter som ungdomarna efterfrågar är ett garage för epa-traktorer. Det finns garage i Folkets hus som möjligen skulle kunna användas för en sådan verksamhet. Detta behöver dock undersökas ytterligare då det bl.a. finns externa hyresgäster. Att fritidsgården flyttar till Folkets hus grundar sig på att lokalerna samutnyttjas. Fritidsgårdens tillgång till lokalerna i Folkets hus kan alltså variera. Är det annan verksamhet i någon lokal har inte fritidsgårdsverksamheten tillträde till denna del den kvällen. Som exempel kan nämnas att när det är kommunfullmäktige eller Bingo är inte Tunet eller köket tillgängligt, likaså är inte teatersalongen tillgänglig om det är bio eller teaterföreställning. Här måste ett samarbete finnas mellan den som sköter lokalbokningar i Folkets hus och fritidsgårdspersonalen. Folkets hus-föreningen har fört fram att en bra lokal att starta upp i och ha som grund skulle kunna vara lokalen under Landa gym, vilken tidigare använts som 201

202 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 4(9) fritidsgård. Även personalen på fritidsgården för fram denna som en lämplig lokal. Ett sätt skulle kunna vara att starta där och se hur verksamheten utvecklar sig, men att redan från början ha t.ex. filmklubb i teatersalongen. Vilka eventuella hyresavtal som finns avseende lokalen utreds. Viss uppfräschning av lokalen behövs men bör inte innebära några stora kostnader. Förvaltningens konsekvensbeskrivning Att flytta fritidsgårdsverksamheten kvällstid till Folkets hus innebär både fördelar och nackdelar men förvaltningens uppfattning är att fördelarna överväger. Genom samarbete med föreningar, i första hand Folkets hus-föreningen, kan verksamheten utökas och locka fler ungdomar. Att verksamheten flyttas från skolan gynnar de elever som inte vill gå till skolan på fritiden. Det kan också bli fler spontanbesök från ungdomar som ändå är i rörelse i samhället. I Folkets hus finns möjligheter till fler aktiviteter såsom filmvisning, rockbandsspelning, inspelningsstudio, ljud/ljus mm. Ett samarbete med bibliotek och Musikskola ökar även detta möjligheterna till fler aktiviteter och därmed fler ungdomar. Att starta upp verksamheten i lokalen under Landa gym kan dock vara en rimlig nivå. Alla lokaler i Folkets hus är inte handikappanpassade. Detta skulle behöva ses över, inte bara med tanke på fritidsgårdens eventuella flytt utan även för andra sammanhang. En nackdel är att det inte finns någon grön utemiljö i närheten. Detta är inte något som ungdomarna själva anger att de är intresserade av och finns inte i någon större omfattning där fritidsgården befinner sig idag heller. Dock finns torget utanför och viss aktivitet kan utföras där om så önskas. Vissa tider på dygnet befolkas torget av personer som inte är gynnsamma för våra ungdomar, men här har polisen gjort insatser och om fritidsgården flyttar till Folkets hus kan detta ytterligare utvecklas. Fritidsgårdspersonalens konsekvensbeskrivning Fördelar: Nackdelar: Fler spontanbesök Utemiljö. Finns inget utrymme för utelek samt andra uteaktiviteter. Det finns kommuninvånare utanför som inte är lämpligt sällskap för ungdomar. Otrygg miljö inomhus pga av att man ska vistas i många olika utrymmen och inte ha en fast plats, samt att lokaler inte alltid är tillgängliga. På grund av att det ligger i samhället så utestänger man en grupp ungdomar som har föräldrar som inte gärna ser sina barn i samhället. Placering av biljardbord på övervåningen fungerar inte pga stengolv och risk för att boll kan ramla ner på någon vid trappan. Inget rum med mysfaktor där ungdomarna kan koppla av och bara vara, läsa läxor och umgås. (Vi föreslår att fritidsgården har sin bas i källaren under Landa Gym.) Ett samarbete med Folkets hus-föreningen skulle fungera utmärkt även om fritidsgården inte är i direkt anslutning till Folkets hus. Fördelen med denna lokal är att den är handikappanpassad, 202

203 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 5(9) har fungerande kök samt att där har man bättre tillsyn om det blir verksamhet i garaget. Ej tillgång för handikappade i alla lokaler. Risk för hög ljudvolym. Vi har svårt att se att det nya förslaget leder till att fler ungdomar lockas till lokalerna i Folkets Hus då man inte ens vet från dag till dag var man kan vara. Det är ett måste att få egna lokaler. Finansiering I samtliga alternativ föreslås en flytt till Folkets hus. De kostnadsposter som redovisas nedan omfattar uteslutande personalkostnader. Vid en flytt kommer också nya inventarier att behöva införskaffas, såsom biljardbord, pingisbord, lite möbler (soffor mm), spel, kanske musikinstrument etc. Detta är dock engångskostnader och till viss del kan detta finansieras inom ram genom exempelvis det som tidigare benämndes Snabba Cash. Folkets hus-föreningen Vid en träff med representant för Folkets hus-föreningen framkom att föreningen är mycket positiv till att fritidsgården flyttar till Folkets hus. Föreningen säger sig själva inte kunna garantera att man alltid kan delta i aktiviteterna på fritidsgården men att man kan ansvara för lokalerna. Man kan också tänka sig ta ansvar för vissa aktiviteter, exempelvis filmvisning via en ungdomsvariant av den filmklubb som redan finns. Det diskuterades också om föreningen kan ha försäljning av enklare fika, vilket inte var en omöjlighet. Föreningen ställer sig också positiva till en samverkan överlag med både fritidsgård, bibliotek och musikskola. Båda de senare skulle kunna utgöra delar av fritidsgårdsverksamheten på olika sätt och i olika omfattning. Man menar dock att en start skulle kunna vara att fritidsgården har sin bas i lokalen under Landa gym, med inslag av aktiviteter i andra lokaler i Folkets hus. Alternativ 1 Stora Valla dagtid Fritidshem Strömtorp Fritidsgård kväll Totalt 1,0 ssg 0,4 ssg 0,35 ssg 1,75 ssg Förslaget är identiskt med det som lades fram från förvaltningen i december Förvaltningens konsekvensbeskrivning Om kvällsaktiviteten utförs tillsammans med annan aktör uppstår inte ensamarbete. En nackdel för den person som uppbär tjänsten är att arbetet blir förlagt på olika platser. Detta är ingen ovanlighet för kombinerade tjänster och arbetstid får sättas av för transport emellan arbetsplatserna. Beroende på hur många timmar som läggs på denna typ av kvällsaktivitet, exempelvis 2-3 kvällar/vecka à 3 timmar, finns fortfarande tid kvar till att ha en större månadsaktivitet en fredagskväll/månad. Förvaltningen ser idag att 0,35 ssg är i minsta laget för att kunna driva en god fritidsgårdsverksamhet, även om detta sker tillsammans med föreningar. Öppettiderna skulle bestå av ca 3 timmar vid varje tillfälle, och brukarundersökningen 203

204 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 6(9) visar att eleverna gärna vill gå någonstans direkt efter skolan, vilket skulle kräva längre öppettider. Fritidsgårdspersonalens konsekvensbeskrivning Besöksstatistiken visar att det ibland är många besökare, st, andra kvällar färre än Snittet under hösten har varit mellan besökare per kväll. Fritidsgården har öppet tre kvällar per vecka. Personalen har också lämnat in förslag på ytterligare aktiviteter som skulle kunna införas på fritidsgården (se nedan under Alternativ 1 Fritidsgårdens konsekvensbeskrivning). De flesta av dessa innebär utökningar i budgeten från nuvarande 2,25 ssg. Dessutom skulle viss extra utrustning krävas. Exempel som nämns är läxläsning, lancity, media, musik, konst och pyssel, frisör och naglar, gemensamma träningstillfällen. Risk att det blir en värmestuga. Det är en tjänst på 0,35. Det blir svårt att hinna med att planera aktiviteter sedan är det öppet väldigt få timmar. Sedan ska ideella krafter stötta upp verksamheten. Det har prövats förut med inget bra resultat. Basen bör vara en 0,75% samt minst 0,5% för att ha tid till planering både enskilt och tillsammans, och sedan utöver det få hjälp av andra aktörer. Enligt vad som står i protokollet från oktober skriver politiken att fritidsgården skulle utvecklas för att bli bättre och nå fler ungdomar. Det här förslaget degraderar verksamheten till nästan ingenting. Basen bör vara 0,75% + 0,50% och det är som det är idag. Vill man ha fler ungdomar som besöker fritidsgården behövs fler aktiviteter, mer öppettider samt mer resurser i form av personal och pengar. Vi lämnade en lista på förslag redan förra hösten men har inte fått medel för att nystarta dem under våren (se nedan). Oavsett vilka lokaler man är i behöver det till fler aktiviteter + de man har i dag. Det här är några förslag som kan vidga fritidsgården. Hur mycket pengar är man villig att lägga till för att göra fler attraktiva aktiviteter för ungdomar? Läxläsning. Erbjuda läxläsning 1 gång i veckan och betala någon lärare ca 2h. Den här aktiviteten kan vara på fritidsgården. Gemensamma träningstillfällen med olika föreningar och olika lokaler beroende på vilka som vill samarbeta. 1 gång i veckan. Lancity Ett rum med ett antal datorer som är sammankopplade med varandra man har de populära spelen att spela. Utrustning kostar pengar samt finns lokal på skolan? Öppettider fritidsgårdens tider. Media skapa film Finns det möjlighet att skapa film? Ev kostnad ledare? Lokal? Utrustning? Finansiering Musik Alla vill inte spela ett specifikt instrument utan vill pröva på lite av varje. 1 gång i veckan. Lokal fritidsgården eller musikskolan. Ledare 2h. Konst o pyssel lokal fritidsgård eller annan lokal. Kan man fråga grafikverkstaden? Kanske ledarkostnad? 2h i veckan. Frisör och naglar stort intresse från tjejerna verkar den här idéen vara. Behövs utrustning samt en utbildad frisör 2 h 1 gång i veckan. Lokal på skolan. Ingen extra finansiering behövs. Alternativ 2 204

205 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 7(9) Stora Valla dagtid Fritidshem Strömtorp Fritidsgård kväll Fritidsgård kväll (via KS/Folkets hus) Totalt 1,0 ssg 0,4 ssg 0,35 ssg 0,25 ssg 2,00 ssg Detta alternativ har samma grund som det föregående. I detta alternativ tillförs dock 0,25 ssg till fritidsgården på kvällstid, dvs ytterligare en person tillförs vilket innebär i snitt 10 timmar per vecka. Förvaltningens konsekvensbeskrivning Om kvällsaktiviteten utförs tillsammans med annan aktör uppstår inte ensamarbete. En nackdel för de personer som uppbär tjänsterna är att arbetet blir förlagt på olika platser. Detta är ingen ovanlighet för kombinerade tjänster och arbetstid får sättas av för transport emellan arbetsplatserna. Beroende på hur många timmar som läggs på denna typ av kvällsaktivitet, finns fortfarande tid kvar till att ha en större månadsaktivitet en fredagskväll/månad. Ytterligare 0,25 ssg innebär att fritidsgården exempelvis skulle kunna öppna tidigare på eftermiddagen. De båda personerna skulle kunna arbeta något tillsammans, alternativt skulle fritidsgården kunna hålla öppet ytterligare en kväll. Även 25 %-tjänsten skulle kunna kombineras med annan tjänst inom kommunen. Viss schemaläggningsproblematik kan komma att uppstå. Fritidsgårdspersonalens konsekvensbeskrivning Se ovan alternativ 1. Finansiering Ca 100 tkr motsvarande 0,25 ssg behöver tillföras, exempelvis från den budgetpost som ligger hos kommunstyrelsen för att skapa verksamhet i Folkets hus. Detta medför ju ytterligare verksamhet i Folkets hus och skulle ligga i linje med intentionerna. Alternativ 3 Stora Valla dagtid Fritidshem Strömtorp Fritidsgård kväll Fritidsgård kväll Fritidsgård kväll Totalt 1,0 ssg 0,4 ssg 0,35 ssg 0,50 ssg 0,25 ssg 2,50 ssg Detta alternativ har samma grund som det föregående. I detta alternativ tillförs dock ytterligare 0,50 ssg till fritidsgården på kvällstid, dvs ytterligare en person tillförs vilket innebär i snitt 20 timmar per vecka. Denna extra tjänst är fråga om prioritering och ambition från politiskt håll. Förvaltningens konsekvensbeskrivning Om kvällsaktiviteten utförs tillsammans med annan aktör uppstår inte ensamarbete. En nackdel för de personer som uppbär tjänsterna är att arbetet blir förlagt på olika platser. Detta är ingen ovanlighet för kombinerade tjänster och arbetstid får sättas av för transport emellan arbetsplatserna. Beroende på hur många timmar som läggs på denna typ av kvällsaktivitet, finns fortfarande tid kvar till att ha en större månadsaktivitet en fredagskväll/månad. 205

206 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 8(9) Ytterligare 0,50 ssg innebär att fritidsgården skulle kunna öppna tidigare på eftermiddagen och ha öppet flera kvällar. Förslaget innebär tre olika personer på kvällstid med varierande tjänstgöringsgrad. Möjligen skulle också 0,50 ssgtjänsten kunna kombineras med annan tjänst inom kommunen. Här finns dock ingen speciell kombination i åtanke. Även här kan problem i form av schemaläggning uppstå. Fritidsgårdspersonalens konsekvensbeskrivning Se alternativ 1 ovan. Finansiering Ca 100 tkr motsvarande 0,25 ssg behöver tillföras, exempelvis från den budgetpost som ligger hos kommunstyrelsen för att skapa verksamhet i Folkets hus. Detta medför ju ytterligare verksamhet i Folkets hus och skulle ligga i linje med intentionerna. Dessutom behöver ytterligare ca 200 tkr tillföras i ramförstärkning för den extra halvtidstjänsten. Alternativ 4 Stora Valla dagtid Fritidsgård kväll Fritidsgård kväll Totalt 1,0 ssg 0,75 ssg 0,25 ssg 2,00 ssg I detta alternativ tillförs 0,25 ssg till fritidsgården på kvällstid, dvs ytterligare en person tillförs vilket innebär i snitt 10 timmar per vecka som beskrivits tidigare. Samtidigt plockas de 0,4 ssg bort från fritidshemmet i Strömtorp och läggs i sin helhet på fritidsgården kvällstid. Förvaltningens konsekvensbeskrivning Om kvällsaktiviteten utförs tillsammans med annan aktör uppstår inte ensamarbete. Beroende på hur många timmar som läggs på denna typ av kvällsaktivitet, finns fortfarande tid kvar till att ha en större månadsaktivitet en fredagskväll/månad. Ett stort problem som uppstår med detta alternativ är att 75 %-tjänsten kommer att bestå av så gott som uteslutande kvällsarbete. De båda personerna skulle kunna arbeta något tillsammans. 25 %-tjänsten skulle kunna kombineras med annan tjänst inom kommunen. Viss schemaläggningsproblematik kan komma att uppstå. Ytterligare en nackdel är att resurs tas från Strömtorps fritidshem. Fritidsgårdspersonalens konsekvensbeskrivning Se alternativ 1 ovan. Finansiering Ca 100 tkr motsvarande 0,25 ssg behöver tillföras, exempelvis från den budgetpost som ligger hos kommunstyrelsen för att skapa verksamhet i Folkets hus. Detta medför ju ytterligare verksamhet i Folkets hus och skulle ligga i linje med intentionerna. 206

207 Degerfors kommun Datum KUN KS /7 Sida 9(9) Anna-Lena Sandell Förvaltningschef 207

208 Anna-Lena Sandell TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Sida 1(2) Referens KUN Er referens KS /1 Kultur- och utbildningsnämnden Mottagningsenheter för nyanlända Förslag till beslut 1. Samtliga grundskolor F-6 i tätorten inrättar mottagningsenheter med en lärare 100 %, behörighet SvA, på varje skolenhet. 2. Ytterligare en tjänst med behörighet i SvA inrättas. Ärendet I dagsläget är skolgången för nyanlända elever organiserat med en mottagningsenhet på Bruksskolan. Eleverna får vid skolgångens början sin skolplacering vid någon av kommunens F åk 6-skolor. Eleverna kartläggs på mottagningsenheten och efter 8 veckor börjar eleven sin skolgång på den skola där eleven är inskriven. Klassplacering beslutar mottagande rektor efter analys av kartläggningen som är genomförd. Antalet nyanlända elever har ökat på två av tätortens skolor, Parkskolan och Strömtorpsskolan och minskat på Bruksskolan. Vi har fått en jämnare fördelning av eleverna vilket är positivt för mångfalden på samtliga våra skolor. Den jämnare fördelningen av nyanlända elever har ökat behovet av SvAundervisning på både Parkskolan och Strömtorpsskolan i enlighet med rektorsbeslut för enskilda elever. Vi har även behov av att ha kunna ta emot nyanlända elever på respektive skola som inskrivningen sker till. Kartläggningen kan då genomföras vid den skola eleven kommer att få sin fortsatta skolgång vid och eleven behöver inte bryta upp från nyskapade kamrat- och vuxenrelationer. På Bruksskolan finns idag två tjänster SvA ccinom mottagningsenheten. En av dessa tjänster flyttas till Parkskolan alternativt Strömtorpsskolan. En tjänst behöver utökas för att möta upp de nyanländas behov av kartläggning samt undervisning i SvA. Finansiering Tjänsten ryms inte inom befintlig budgetram utan extra medel krävs motsvarande ca 500 tkr. En utredning pågår med framlagt förslag om fördelning av de statliga ersättningar kommunen får för mottagande av nyanlända. Troligtvis ryms tjänsten i den ersättningsnivå som är föreslagen men eftersom inget beslut ännu fattats kan inte detta garanteras. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

209 Degerfors kommun Datum KS /1 Sida 2(2) Anna-Lena Sandell Förvaltningschef 209

210 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /1 1(1) Handläggare Max Tolf Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Inrättande av tjänst - Samordnare för nyanlända inom kulturoch utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Kultur- och utbildningsnämnden får inrätta tjänst motsvarande 1,0 ssg som samordnare för nyanlända. Finansiering 2016 genom statsbidraget för ökade kostnader med anledning av ökad migration. 2. Finansiering 2017 och framåt sker genom schablonersättningen för nyanlända. Ärendet Kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ett ärende om samordnare för nyanlända på sammanträde och förslaget till beslut var följande. Beslutar i enlighet med förvaltningschefens förslag och äskar 500 tkr hos kommunstyrelsen motsvarande en heltidstjänst tillsvidare som samordnare för nyanlända. Beslutar att tjänsten bör inrättas och äskar hos kommunstyrelsen att bekräfta detta beslut. Kultur- och utbildningsnämnden behandlar frågan på sammanträde Finansiering I samband med inrättande av migrationsstrateg fattade kommunstyrelsen beslut om att 500 tkr får disponeras från statsbidraget som ska täcka kostnader för ökad migration. Bedömningen nu är att endast 250 tkr av dessa kommer att behöva användas för migrationsstrategen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att resterande 250 tkr används under 2016 för att täcka kostnaden avseende samordnare för nyanlända inom kultur- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Handling, kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott, Max Tolf Ekonomichef 210

211 Anna-Lena Sandell TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Sida 1(2) Referens KUN Er referens KS /2 Kultur- och utbildningsnämnden Inrättande av tjänst: Samordnare för nyanlända Förslag till beslut Beslutar i enlighet med förvaltningschefens förslag och äskar 500 tkr hos kommunstyrelsen motsvarande en heltidstjänst tillsvidare som samordnare för nyanlända. Beslutar att tjänsten bör inrättas och äskar hos kommunstyrelsen att bekräfta detta beslut. Ärendet Antalet elever med annat modersmål än svenska ökar inom hela förvaltningen. I gruppen ingår både elever som bott utomlands i ena eller båda föräldrarnas hemland, elever som kommit till Sverige som asylsökande och elever som kommit till Sverige som anknytning till en anhörig som kan ha varit asylsökande. För kultur- och utbildningsförvaltningen är det egalt på vilka grunder eleverna finns i vår kommun, alla har rätt till skola och de flesta också skolplikt. Barnen finns i både förskola, grundskola och fritidshem. I takt med att antalet stiger ökar också förvaltningens samordning för dessa elever. Eleverna har rätt till studiehandledare som ska schemaläggas, i vissa fall modersmålsundervisning. Sedan ska kommunikation föras med vårdnadshavare och då ofta med tolk involverad. Barnen har också rätt till förskola i samma omfattning som elever som är folkbordförda i kommunen. Det krävs planering för vilken förskola/skola barnen ska placeras på så att integrationen ska bli den bästa tänkbara. Allt ovanstående samordningsarbete har hittills skötts av befintlig personal såsom rektorer, förskolechefer, administratörer, förvaltningschef etc. Det tar tid från andra arbetsuppgifter. Förvaltningen ser ett stort behov av en samordnare i dessa frågor. Samordnaren skulle också ha personalansvar för de studiehandledare och modersmålslärare vi har anställda och köper in tid från. I tjänsten kan också läggas personalansvaret för grundskolans kommungemensamma särskilda undervisningsgrupp, som i dagsläget saknar en pedagogisk ledare. Detta är en mindre del av tjänsten men nog så viktig. Ansvaret för eleverna i den särskilda undervisningsgruppen ligger på elevernas respektive rektorer men en samordning av verksamheten och ett stöd till de tre personal som finns på enheten är nödvändigt och efterfrågat. Frågan har inte kunnat lösas inom befintlig organisation utan förvaltningschef är formellt ansvarig. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

212 Degerfors kommun Datum KS /2 Sida 2(2) Om tjänsten inte inrättas kommer arbetet med samordningen även fortsättningsvis att delas på olika personer vilket skapar merarbete och tar tid från annat prioriterat arbete syftande till att öka måluppfyllelsen i skolan. Finansiering Förvaltningen saknar egen finansiering men då tjänsten till största delen avser nyanlända anser förvaltningen att finansieringen bör ske från kommunens statsbidrag för nyanlända. I ett förslag från kommunstyrelseförvaltningen som är på väg uppåt i den politiska beslutsprocessen finns en sådan post med uppgående till 500 tkr, vilket i stort skulle täcka nu aktuell samordningstjänst. Anna-Lena Sandell Förvaltningschef 212

213 Kansliavdelningen Maria Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Begäran om tilläggsanslag: Investering i nya kontorsdörrar i Nämndhuset Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljas ett tilläggsanslag på 350 tkr för inköp av nya dörrar till kontor och sammanträdesrum i Nämndhuset. 2. Investeringen finansieras genom kommunens eget kapital. Sammanfattning av ärendet Efter arbetena med byggnation av ny ventilation och renovering av kontorsoch sammanträdesrum i Nämndhuset så kommer också korridorerna att renoveras. Idag finns det ett antal olika dörrtyper till kontors- och sammanträdesrum. Vissa av dessa dörrar är gamla och slitna, andra uppfyller inte alls de krav som vår verksamhet har på ljuddämpning. Finansiering Finansiering förslås ske genom kommunens eget kapital. Avskrivningstiden är 33 år. Bedömning De dörrar till kontors- och sammanträdesrum som finns idag i Nämndhuset är av väldigt varierande ålder, utseende och funktion. Vissa är gamla och slitna, andra uppfyller inte alls de krav som vår verksamhet har på ljuddämpning. Dessutom öppnas de allra flesta dörrar ut mot korridorerna vilket gör att det blir väldigt mörkt i korridorerna p.g.a. den typ av dörrar som finns idag. Det förslag som har tagits fram är en dörr med en ram av ek och tre glasskivor. I det alternativ som förslås här behöver inte dörrkarmar bytas ut, utan de kan istället bekläs med metall som dörrarna fästs i. I de rum där det behövs kommer lämplig anordning för avskärmning att sättas upp. Alla dörrar kommer också att ha samma nivå av ljuddämpning. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att detta är en bra investering, med en lång avskrivningstid, för att säkerställa ljus- och ljuskrav samt för att se Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

214 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) till att Nämndhuset blir representativt och tilltalade både för besökare och personal. Maria Eriksson Kanslichef Beslutet ska skickas till Kanslichef Ekonomiavdelningen 214

215 Kansliavdelningen Maria Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Begäran om tilläggsanslag: Inköp av gardiner till Nämndhuset Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljas ett tilläggsanslag på 180 tkr för inköp av gardiner till Nämndhuset. 2. Finansiering genom att medel tas från årets resultat. Sammanfattning av ärendet Under 2016 pågår arbeten i Nämndhuset för att installera ny ventilation och i samband med detta renoveras också ett antal kontors- och sammanträdesrum. Efter att nuvarande byggarbeten är klara kommer också korridorerna att renoveras. I dagsläget skiljer sig gardinerna i nästan varje rum åt i form av olika färger, längder, mönster och material. För att skapa ett mer enhetligt och representativt utseende på kontors- och sammanträdesrum bör enhetliga gardiner köpas in. Finansiering Finansiering föreslås ske genom att medel tas från årets resultat. Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader förslås i andra ärenden att användas till andra ändamål. I kostnaden ingår tyg, upphängningsanordningar, syarbeten och montering/upphängning. Bedömning Nämndhuset är och ska vara en plats som är representativ för kommunens verksamhet. Enhetliga gardiner i alla rum är ett led i detta. Gardinerna på varje våningsplan kommer att harmoniera med den färg som kommer att finnas på väggarna i korridoren på respektive våningsplan. Gardiner med god kvalitet beräknas hålla i ca 20 år framöver. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

216 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) Maria Eriksson Kanslichef Beslutet ska skickas till Kanslichef Ekonomiavdelningen 216

217 Kansliavdelningen Maria Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Svar på återremiss av motion: Giftfri vardag kräver handling Förslag till beslut 1. Punkterna 1 och 3 i motionen anses vara besvarade. 2. Punkt 2 i motionen avslås. 3. Återremissen anses vara besvarad. Sammanfattning av ärendet Centerpartiet har, genom Birgitta Höijer, inkommit med en motion med följande förslag: En handlingsplan tas fram med syfte att inventera förekomsten av produkter och material som innehåller miljögifter Ersätta giftiga material med giftfritt material Använd krav på giftfria produkter i all offentlig upphandling. Ärendet minoritetsåterremitterades av kommunfullmäktige för att frågan ska utredas ytterligare utifrån förslagen i region Örebro läns handlingsplan för kemikaliefri vardag. Ärendet Arbetet med att ta fram en handlingsplan för en giftfri förskola har inletts av miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen och kultur- och utbildningsförvaltningen, där flera förvaltningar är involverade. Via bygg- och miljönämnden följer Degerfors kommun arbetet inom Region Örebro län beträffande en kemikaliefri vardag. Degerfors kommun deltar i Inköpssamverkan i Örebro län. Inköpssamverkan administreras av Örebro kommun och genom deltagande i gemensamma ramavtalsupphandlingar får vi tillgång till kompetens inom bl.a. miljö- och hållbarhetsområdet, både för kravställande och uppföljning av ställda krav. De krav Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

218 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) som ställs i upphandlingarna utgår från Örebro kommuns styrdokument inom miljö- och hållbarhetsområdet. Bedömning Arbetet med att ta fram en handlingsplan för en giftfri förskola överensstämmer väl med intentionerna i de tre förslagen i motionen. Med de resurser som idag finns avsatta för att arbeta med upphandling inom Degerfors kommun så finns det inga möjligheter att arbeta enligt intentionerna i motionen utan att ingå i Inköpssamverkan. Små kommuner som Degerfors har inga möjligheter att själva ha den miljö- och hållbarhetskompetens som krävs för ett sådant arbete. Arbetet med att ställa miljökrav i upphandlingar genomförs idag i linje med vad som avses i punkt 3 i motionen. Punkt 2 i motionen, Ersätta giftiga material med giftfritt material, kan på det sätt som den är skriven inte bifallas. I vissa av kommunens verksamheter används produkter som per definition är gifter, men som ändå behöver användas. Detta gäller t.ex. diesel som drivmedel till fordon. Beslutsunderlag Motion från Birgitta Höijer (C), Kommunfullmäktige 115/ Maria Eriksson Kanslichef 218

219 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 115 Dnr Svar på motion: Giftfri vardag kräver handling Kommunfullmäktiges beslut Motionen minoritetsåterremitteras för att frågan ska utredas ytterligare utifrån förslagen i region Örebro läns handlingsplan för kemikaliefri vardag. Sammanfattning av ärendet Centerpartiet har, genom Birgitta Höijer, inkommit med en motion med följande förslag: En handlingsplan tas fram med syfte att inventera förekomsten av produkter och material som innehåller miljögifter Ersätta giftiga material med giftfritt material Använd krav på giftfria produkter i all offentlig upphandling. Finansiering Det finns i dagsläget ingen finansiering för att genomföra alla förslag i motionen. Bedömning Miljökraven i alla ramavtalsupphandlingar som görs genom inköpssamverkan i Örebro län grundas på Örebro kommuns miljöpolicy för upphandlingar. Upphandlingsenheten i Örebro kommun, som genomför upphandlingarna år inköpssamverkan, har också en person anställd för endast att arbeta med miljöfrågor i upphandlingar. Karlstads kommun har genomfört en giftinventering, främst inriktad på plaster, inom kommunens förskolor. Själva arbetet med inventeringen har tagit flera år och den framtagna handlingsplanen har gjort att kommunen bl.a. har köpt in nya tallrikar och man räknar med att behöva byta ut soffor för 4 mkr. Golv på många förskolor har bytts ut. Motionen har en mycket god ansats, men tyvärr finns det i dagsläget inte resurser att genomföra alla förslag i den. Kommunstyrelsens förslag till beslut Motionen anses besvarad i fråga om krav på giftfria produkter i upphandlingar och avslås i övrigt. Yrkanden Birgitta Höijer (C) och Kent Gustavsson (S) yrkar att ärendet återremitteras för att frågan ska utredas ytterligare utifrån förslagen i region Örebro läns handlingsplan för kemikaliefri vardag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 219

220 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Beslutsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut, dels ett om återremiss och dels kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordföranden meddelar att frågan om återremiss ska avgöras först och frågar kommunfullmäktige om de vill bifalla eller avslå yrkandet. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet om återremiss. Omröstning begärs och ska genomföras, se nedan. Omröstning Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag. Nej-röst för att ärendet ska återremitteras. Med 16 ja-röster mot 15 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att minoritetsåterremittera ärendet. NAMN JA NEJ AVSTÅR Peter Pedersen (V) Muris Beslagic (S) Roland Halvarsson (V) Annika Engelbrektsson (S) Anita Bohlin-Neuman (V) Carina Sätterman (S) Monica Littorin (V) Johan Nordström (M) Peter Andersén (SD) Gertowe Thörnros (V) Bjarne Rasmussen (S) Cathrine Pedersen (V) Birgitta Höijer (C) Patrik Renberg (S) Jan Ask (V), ordförande Franz Maretta (S) Anneli Mylly (V) Björn Nordenhaag (MP) Markus Sukuvaara (V) Marianne Högberg (S) Lenny Karlsson (M) Dan Erik Brunzell (SD) Lennart Johansson (S) Jan Johansson (KD) Per-Olow Linder (V) Stina Borjo (V) Torbjörn Holm (V) Kent Gustafsson (S) Per-Gunnar Bråtner (C) Simon Petersson (V) Justerandes sign X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Utdragsbestyrkande 220

221 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(2) Johannes Kangas (S) SUMMA ordinarie (31) X Reservation Birgitta Höijer (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag Motion från Birgitta Höijer (C), Kommunstyrelsen 230/ Skickas till Kanslichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande 221

222 222

223 Kansliavdelningen Maria Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Svar på återremiss och svar på motion: Solceller på offentliga byggnader Förslag till beslut 1. Vid omläggning av tak på kommunala byggnader ska det alltid utredas om byggnation av solceller är ett lämpligt alternativ. Om återbetalningstiden är maximalt 10 år, och det i övrigt är lämpligt, så ska solceller byggas. 2. Motionen anses besvarad. 3. Återremissen anses besvarad. Sammanfattning av ärendet Björn Nordenhaag (MP) föreslår i en motion att Folkets Hus och kommunens fastigheter förses med solceller. Servicenämnden yttrade sig om att solceller finns idag på Stora Vallaskolan. Vid om- och nybyggnad av kommunala byggnader så utreds olika energibesparingar. Solceller kommer att monteras om det är ekonomiskt och energimässigt motiverat. Att montera solceller på Folkets Hus bedöms inte vara ett alternativ i nuläget. Ärendet minoritetsåterremitterades för att utredningen som påvisar varför Folkets hus inte är ett alternativ för solceller ska tas fram. Servicenämnden yttrade sig och föreslog att motionen skulle avslås, att återremissen skulle anses besvarad och att frågor om energiproduktion ska hanteras av Degerfors Energi. Ärendet Servicenämnden skriver i sitt protokoll från att vad gäller solenergi så krävs det stora investeringar. En solenergianläggning som producerar kw/år kostar ca 150 tkr att anlägga. Vilket ger en återbetalningstid på 15 år. Om Degerfors kommun ska investera i energiproduktion så borde det hanteras av kommunens energibolag. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

224 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) Finansiering Kostnaden för eventuella solceller ska arbetas in i budget för respektive investeringsprojekt. Bedömning I dagsläget är det inte aktuellt att byta tak på Folkets hus. En bedömning bör alltid göras vid omläggning av tak på kommunala byggnader, om det är lämpligt att installera solceller. Kostnaden att anlägga solceller är, enligt servicenämnden, ganska hög och avskrivningstiden är lång. Om man kan visa att det är lämpligt, och ekonomiskt försvarbart med en avskrivningstid på max 10 år, så ska solcelller byggas. Frågan om att installera solceller på kommunala byggnader handlar främst inte om en storskalig energiproduktion och frågan bör därmed inte hanteras av Degerfors energi. Beslutsunderlag Motion från Björn Nordenhaag (MP), Kommunfullmäktige 48/ Servicenämnden 52/ Maria Eriksson Kanslichef 224

225 225

226 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 51(55) 48 Dnr Svar på motion: Solceller på offentliga byggnader Kommunfullmäktiges beslut Ärendet minoritetsåterremitteras för att utredningen som påvisar varför Folkets hus inte är ett alternativ för solceller ska tas fram. Sammanfattning av ärendet Björn Nordenhaag (MP) föreslår att Folkets Hus och kommunens fastigheter förses med solceller. Solceller finns idag på Stora Vallaskolan. Vid om och nybyggnad av kommunala byggnader så utreds olika energibesparingar. Solceller kommer att monteras om det är ekonomiskt och energimässigt motiverat. Att montera solceller på Folkets Hus bedöms inte vara ett alternativ i nuläget. Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Motionen avslås i den delen som handlar om att bygga solceller på Folkets Hus. 2. I framtiden ska solcellsalternativet beaktas från fastighet till fastighet när det är ett lämpligt och kostnadseffektivt alternativ. Yrkanden Björn Nordenhaag (MP), Birgitta Höijer (C), Kent Gustafsson (S), Jeannette Rasko (S) och Bjarne Rasmussen (S) yrkar att ärendet återremitteras fö att utredningen som påvisar varför Folkets hus inte är ett alternativ för solceller ska tas fram. Peter Pedersen (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut men med följande ändring: I framtiden ska solcellsalternativet beaktas från fastighet till fastighet när det är ett lämpligt och kostnadseffektivt alternativ även när det gäller Folkets hus. Beslutsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut, ett om återremiss och ett om ett tillägg till kommunstyrelsens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 226

227 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 52(55) Ordföranden meddelar att frågan om återremiss ska avgöras först och frågar kommunfullmäktige om de vill bifalla eller avslå yrkandet. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet om återremiss. Omröstning begärs och ska genomföras, se nedan. Omröstning Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag. Nej-röst för att ärendet ska återremitteras. Med 16 ja-röster mot 15 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att minoritetsåterremittera ärendet. Namn JA NEJ AVSTÅR Peter Pedersen (V) Jeannette Rasko (S) Roland Halvarsson (V) Annika Engelbrektsson (S) Anita Bohlin-Neuman (V) Carina Sätterman (S) Monica Littorin (V) Johan Nordström (M) Peter Andersén (SD) Gertowe Thörnros (V) Bjarne Rasmussen (S) Cathrine Pedersen (V) Birgitta Höijer (C) Patrik Renberg (S) Jan Ask (V), ordförande Franz Maretta (S) Anneli Mylly (V) Björn Nordenhaag (MP) Markus Sukuvaara (V) Marianne Högberg (S) Björn Berglund (M) Ulla Andersson (V) Dan Erik Brunzell (SD) Lennart Johansson (S) Jan Johansson (KD) Per-Olow Linder (V) Johannes Kangas (S) X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Justerandes sign Utdragsbestyrkande 227

228 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 53(55) Simon Petersson (V) X Torbjörn Holm (V) X Kent Gustafsson (S) X Christina Larsson (C) X SUMMA ordinarie (31) Beslutsunderlag Servicenämnden 11/ Motion från Björn Nordenhaag (MP), Skickas till Servicenämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 228

229 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /1 Motion Degerfors en föregångare på Miljösidan! Miljöförstöringen fortsätter och de senaste katastroferna som troliga resultat på det är översvämningarna i Kristinehamn och Malmö skogsbranden i Västmanland samt smältande glaciärer och höjd vattennivå. Vi vill att Degerfors som kommun visar och tar ett ansvar för vår bräckliga miljö. I dag har solcelltekniken utvecklats så att den ger ett bidrag till minskade växthusgaser. I Degerfors har vi nu fått solceller på Stora Valla skolan som första steg nu vill vi att vi går vidare. Den regering som nu bildas har lovat ett större stöd till förnybar energi och här är en möjlighet att skapa en lönsam investering av solceller. Folket hus är i behov av omfattande renoveringar och energibesparingar och då är det lämpligt att satsa på solceller samtidigt. Vi vill: Att det installeras solceller på Folketshus i första hand och därefter andra kommunägda fastigheter där det är lämpligt. BJÖRN NORDENHAAG Miljöpartiet i Degerfors

230 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /4 1(1) Handläggare Jerry Goude Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Farthinder på Granlidsgatan. Förslag till beslut Besluta om att två sidoförskjutningar skall utföras på Granlidsgatan Ärendet Det har kommit ett medborgarförslag om hastighetsdämpande åtgärder på Granlidsgatan. I trafikplanen föreslås ytterligare två bulor på Granlidsgatan (se punkt 14). Eftersom bulor innebär olägenheter både för boende och snöröjning föreslår Miljö och samhällsbyggnadsavdelningen två sidoförskjutningar istället. En trafikmätning under 2015 stödjer sökandens argument. Finansiering Finansiering sker inom KS budget. Jerry Goude Trafikingenjör Bilaga Trafikplanen sida Karta över Granlidsgatan 230

231 MOTIV OCH FÖRKLARINGAR TILL FÖRÄNDRINGAR I HASTIGHETER / TRAFIKANORDNINGAR 1. Befintlig avsmalning över "kullen" består tillika med mittrefugen väster därom. Övergångstället väster om Nämdemansgatan upphöjs, dock med en flackare ramp endast mot väster, för den tunga trafiken. 2. Fartreducering utföres som en väglins, se bilaga, av smågatsten med en bård av storgatsten. Väjningsplikt på Centralgatan, till förmån för trafik på Lokstallsgatan. 3. Fartreducering utföres som en väglins, se bilaga, av smågatsten med en bård av storgatsten. Får även funktionen av en cirkulationsplats enligt LTF. Detta erfordrar en utvidgning av korsningen, med flyttning av kantsten som följd. 4. Cirkulationsplats på Västerleden, jämförbar med dito på Rak vägen/v.205, med planskildhet för GC-trafik i tunnel. 5. Fyrvägskorsning Västerleden/Nya Strömtorpsvägen med separat avkörningsfil från öster mot norr. Väjningsplikt råder för trafik som åker in på Västerleden. 6. Högbergsgatan utföres med förskjutna hinder, under förutsättning att anslutning mot Västerleden upprättas. 7. På Sveagatan vid den södra angöringen mot Letälvsgården, utföres ett upphöjt gatukors. 8. Cirkulationsplats, se bilaga. Utgör även utjämningsmagasin för dagvatten och avlastar därmed sänkan under viadukten från denna funktion. Korsningen inkl. övergångställen utföres upphöjd, med ramper anpassad för tung trafik. Vattenspel, special belysning och konstnärlig utsmyckning förutsätts finnas i rondellen. 9. Det södra övergångsstället, vid Herrgårdsgatan, upphöjs med ramper utförda i marksten och anpassas för tung trafik. 10. Efter väg 205/243 bibehålles ett övergångsställe, det nordligaste, vilket ombygges med en fartdämpande funktion. 11. Efter väg 205/243 bibehålls ett övergångsställe, det sydligaste, vilket ombygges med en fartdämpande funktion 12. Fartreducering utföres som förskjutna hinder. Åtgärden utföres på sträckorna Källénsgatan - Hagalundsgatan och Flybergsgatan - Bryggargatan. 13. Efter Bruksvägen (v.555) strax norr om Bruksskolan, vid korsningen med GC-vägen, ombygges övergångsstället med refug och förskjutna och upphöjda körbanor. Nuvarande hastighetsbegränsning till 30 km/h föreslås bli begränsad till övergångstället och att räcket mot körbanan längs GC-vägen på skolsidan, förlängs från trafikljuset till det ovan beskrivna övergångstället. 14. Granlidsgatan föreslås bli den enda direkta förbindelsen mellan Stora Vallaområdet och Karlshagen, vilket troligen kommer att innebära ökade trafikmängder. Gatan har visserligen en separerad GC-väg, men har två GC-korsningar, villautfarter och skymd sikt i vertikalplanet. Det finns redan två vägbulor, men det bör kompletteras med en i den övre delen och en i den undre. 15. På Angärdesgatan, vid korsningen med Skogvaktaregatan, utförs ett upphöjt gatukors. 16. I Östra Jannelund ändras körriktningar bl.a. på Spelmansgatan. (se bilaga) 17. Vid övergångsstället söder om busshållplatsen byggs en refug. 18. Förskjutna hinder utföres i samråd med de boende. KS /5 19. Övergångsstället, vid Folkets hus, upphöjs med ramper utförda i marksten och anpassas för tung trafik. Generellt gäller att övergångställe inom lokalnätet borttages, med undantag för sådana där fysiskt hinder finns eller där lokalgatan ansluter till en huvudgata. Inom huvudnätet borttages övergångställe som ej har någon form av fysiskt hinder. Med fysiskt hinder menas bl.a. refuger, rondeller, trafikljus, vägbulor, väglinser samt olika former av förskjutningar och avsmalningar

232 HASTIGHET FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING KS / km Befintliga anordnigar i svart färg föreslagna i rött. "30 km/h -område" Cirkulationsplats/rondell Väglins, se bilaga Avsmalning/förskjutning Upphöjd vägkorsning Upphöjt övergångställe Förskutet hinder Trafiksignal, övergångsställe Vägbula, se bilaga Föreslagen väg Genomfart/infart 50 km/h 70- Huvudgata, 50 km/h Huvudvägnätet 70 km/h

233 [! [! [! [! [! [! [! [! [! [! [! [! G 97.8 P G P P P G G P P P P P P P G G G G P P P P P P P P P P P b n P P P P P P P G P P P P P P P P G P P P P G P P P G P P P 3:7 4:3 P P P P 11:11 10:14 10:15 11:8 10:3 9:6 13:1 14:7 12:5 13:2 13:6 13:7 14:9 1:5 12:8 13:9 P P P P P P 27:1 12:11 15:3 12:13 P Bredablicksgatan 17:3 17:11 b [! [! o P o 99 18:1 [! [! Lindgrensgata 23:1 23:7 23:6 [! Zongatan 17: :12 G [! 14:6 [! G 17:8 17:9 G 101 [! G [! [! 17:7 12: G G o P o 14:4 17:6 [! 13:10 13:11 Björndalsgatan 12:9 103 RAMSHÖJDEN 1:6 [! 99.4 [! [! [! [! G G f G [! 14: [! [! [! [! G :8 12:6 12:7 o P o 1:4 G G f f G G G ff f f ff f f f f f f f f f G G 99 [! G f G :8 [! :3 [! STORA VALLA [! Serv.18-DEG [! G :1 126 [! 125 [! [! [! [! [! [! [! Lutmansvägen 98.2 [! [! [! [! [! [! [! 110 [! [! [! [! [! [! [! 99 [! [! [! [! [! [! [! 12:4 o P o G G G G G G 13: :1 12:2 12:3 106 G :3 13:4 f G o P o G G GG G G G G G G G G G G G G G G G 117 o P o G G G 12:27 G G G 9:7 1:2 b 10:1 G G G G 12:35 12: KS /5 9: o P o 12: f f f 9: :2 9:5 9:10 10: Granlidsgatan n [! [! G G G 9:1 102 Sandgatan [! 101 [! [! :9 [! 118 [! 9:11 [! 8:1 G G G [! [! G f f f [! [! [! 9:12 f f f 1:26 G o P o [! [! Bergsgatan 10:4 10: ,25 11:6 1:26 f f f [! G G 116 G [! [! [! 7:1 G G [! G 117 [! 10:3 120 [! : ,22 AGEN [ [! 10:1 10:2 10:13 Ramshöjdsgatan [! [! 10:12 [! [! [! [! :1 11:2 11:9 11: :10 [! [! [! [! [! 23:3 G G G G G G 120 G G G G G G G G G [! [! [! [! [! [! G G G G Slingan G [! G G G G G GG G G G G G f 24:11 f f G G G f [! [! G G G f f f f f f f :8 119 f f f f f f [ [!! [! f f f Slingan [! 121 [! 23:2 G G

234 234

235 235

236 236

237 237

238 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /3 1(1) Handläggare Jerry Goude Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Nya hastigheter på Karlskogavägen. Förslag till beslut Besluta om att de lokala trafikföreskrifterna (60 km/h på Karlskogavägen) och (80 km/h på Karlskogavägen) skall gälla från 1/ Ärendet I samband med att Gång och Cykelvägen mellan Degerfors och Karlskoga blir färdigbyggd så kommer Trafikverket att sänka hastigheten till 80 km/h på sträckan. I samband med detta så föreslår Miljö och samhällsbyggnadsavdelningen att hastigheten sänks till 60 km/h mellan Raka vägen och 200 m norr om Kvarnbergsvägen (idag 70 km/h) Och att resterande sträckan till Kvarntorpsbäcken (gräns för tättbebyggt område)skall ha hastighetsbegränsningen 80 km/h. Tättbebyggt område är ett område där kommunen har rätt att besluta om lokala trafikföreskrifter. Tättbebyggt område beslutade kommunen om den 6 december Trafikverket och Polisen har beretts möjlighet att yttra sig om förslagen till de lokala trafikföreskrifterna. De har inget att erinra mot förslagen. Jerry Goude Trafikingenjör Bilagor Förslag till lokal trafikföreskrift Förslag till lokal trafikföreskrift Karta över tättbebyggt område 238

239 KS /4 LIGGARE ÖVER LOKAL 1 (2) TRAFIKFÖRESKRIFT I DEGERFORS KOMMUN Degerfors kommuns lokala trafikföreskrifter om 80 km/h på Karlskogavägen väg 205/243. Beslutade den Degerfors kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket punkt 15 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande: På Karlskogavägen mellan x= Y= och x= y= i koordinatsystemet SWEREF (mellan ca 200m norr om Kvarnbergsvägen och gräns för tättbebyggt område (Kvarntorpsbäcken)) får fordon inte föras med högre hastighet än 80 km/h. Dessa föreskrifter träder i kraft Jerry Goude 1 239

240 KS /4 LIGGARE ÖVER LOKAL 2 (2) TRAFIKFÖRESKRIFT I DEGERFORS KOMMUN 2 240

241 KS /4 LIGGARE ÖVER LOKAL 1 (2) TRAFIKFÖRESKRIFT I DEGERFORS KOMMUN Degerfors kommuns lokala trafikföreskrifter om 60 km/h på Karlskogavägen väg 205/243. Beslutade den Degerfors kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket punkt 15 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande: På Karlskogavägen mellan x= Y= och x= y= i koordinatsystemet SWEREF (mellan Raka vägen väg 548 och ca 200m norr om Kvarnbergsvägen) får fordon inte föras med högre hastighet än 60 km/h. Dessa föreskrifter träder i kraft då kommunens föreskrift skall upphöra att gälla. Jerry Goude 3 241

242 KS /4 LIGGARE ÖVER LOKAL 2 (2) TRAFIKFÖRESKRIFT I DEGERFORS KOMMUN 4 242

243 " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " KS /4 " " " " " " " " Teckenförklaring Tättbebyggt_område 5 243

244 Polismyndigheten i Örebro län Polisområde Väst Gruppchef Inspektör Andreas Pettersson Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /2 Yttrande angående: Lokala trafikföreskrifter på Karlskogavägen, Lv 205/243 Polismyndigheten har ingen erinran mot det föreslagna från Degerfors Kommun, angående hastighets förändringar för de lokala trafikföreskrifterna på aktuella sträckor. Degerfors Insp Andreas Pettersson Gruppchef LPO Karlskoga Region Bergslagen Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: Box 120 Värmlandsvägen 25 Växel Karlskoga Karlskoga Mobil e-post : andreas.pettersson@polisen.se 244

245 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 1(1) Degerfors kommun Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /1 Yttrande över Degerfors kommuns förslag till nya lokala trafikföreskrifter om hastighet på väg 205 Degerfors kommun har översänt förslag till lokala trafikföreskrifter om hastighet på väg 205 och gett oss möjlighet att lämna våra synpunkter på förslaget före den 18 april Kommunen förslag innebär att hastigheterna inom tättbebyggt område i Degerfors kommer att harmonisera med den nya hastighetsgränsen en på väg 205. Väg 205 är föreslagen att från den 1 juni 2016 ha högsta tillåten hastighet 80 km/tim mellan Karlskoga och Degerfors. Vi har ingen erinran mot att kommunen beslutar lokala trafikföreskrifter enligt förslag och Ulrika Linderborg Trafikingenjör TMALL 0422 Brev v.1.0 Trafikverket Box Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Ulrika Linderborg Trafikmiljö Direkt: ulrika.linderborg@trafikverket.se

246 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /2 1(3) Handläggare Susanna Weiberg Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Önskemål om köp av kommunal mark angränsande till Kvarnberg 19:1, Kvarnbergsvägen 1 Förslag till beslut 1. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. 2. Kommunen har för avsikt att sälja mark till ägaren av Kvarnberg 19:1. 3. Planavtal upprättas med fastighetsägaren. 4. Avtal angående markköp upprättas som innebär att fastighetsägaren bekostar lantmäteriförrättning. Ärendet Bo Andersson, Fiax Fastigheter, ägare av fastigheten Kvarnberg 19:1 (Möbelcentralen), önskar köpa kommunalt ägd mark (del av Kvarnberg 2:1) som gränsar till hans fastighet i väster (blåmarkerat på bilagd karta). Syftet är att kunna bygga ut handelsfastigheten och anlägga en infart till den södra delen av fastigheten. För Kvarnberg 19:1 gäller detaljplan D17 (från 1990) med ändamålet handel. Enligt gällande detaljplan får fastigheten bebyggas med 5000 m 2. I dagsläget återstår ca 500 m 2 byggrätt att utnyttja. Den angränsande marken är planlagd som allmän plats med ändamålet park, detaljplan A88 (från 1976). Den får inte säljas till en privat ägare för att användas för privat ändamål om inte detaljplanen ändras. Bakgrund Den del av parkmarken som önskas tas i anspråk för handelsändamål är ca 2400 m 2. Avståndet från den föreslagna nya gränsen till villatomterna vid Lindstigen är ca m. Syftet med parkmarken är att skapa ett skyddsområde mellan bostäderna och handeln och att bevara den ravin som finns. Om markanvändningen ska ändras i en plan, tex från allmän platsmark till mark för handelsändamål kan man inte använda ett tillägg till gällande plan utan en ny detaljplan måste upprättas. Bedömning I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Vid bedömningen av en förelagen planändring är det främst kapitel 2 som man måste utgå från. Där anges det bland annat att man ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen och att man ska främja en ändamålsenlig struktur. Den del av parkmarken som ligger närmast Kvarnberg 19:1 bedöms inte nyttjas särskilt frekvent som strövområde av allmänheten. Ravinen har ett visst naturvärde men det kan vara möjligt att ta en del i anspråk för att skapa en passage till baksidan av befintlig handelsbyggnad. Vid föreslagen planändring påverkas de närmaste villorna genom att ny byggnation och transporter medges närmare deras fastigheter. För att minska den negativa påverkan som kan 246

247 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /2 2(3) uppstå bör inte hela ytan framför befintlig byggnad tas i anspråk för byggnation. Det kan också bli aktuellt med bestämmelser om skyddsåtgärder för att minska ev störningar. Fastighetsägaren har nyligen sökt bygglov för en tillbyggnad väster om befintlig handelsbyggnad, dock inom gällande planområde. Bygg- och miljönämnden har beviljat bygglov efter att ha hört de närmaste grannarna, som inte haft några erinringar mot byggnationen. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen bedömer sammantaget att det kan vara möjligt att privatisera den allmänna marken utan att det allmänna intresset påverkas på ett oacceptabelt sätt. Det enskilda intresset bedöms väga tyngre än det allmänna i detta fall och en planändring tillstyrks därför. Avgränsning mot ravinen och bostäderna samt byggrättens omfattning får studeras närmare i planarbetet. Det är inte säkert att fastighetsägarens önskemål kan uppfyllas till 100 %. Planavtal bör upprättas innan arbetet påbörjas. Avtal om markköp bör innebära att ägaren av Kvarnberg 19:1 bekostar lantmäteriförrättningen. Ärendet bedöms inte vara prioriterat med tanke på avdelningens resurser. Susanna Weiberg Stadsarkitekt 247

248 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /2 3(3) 248

249 249

250 250

251 251

252 252

253 253

254 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen KS /7 1(1) Handläggare Britt-Marie Room-Östberg Tel: E-post: Mottagare Kommunstyrelsen Information angående ändrade förutsättningar för projektet Karlskoga Degerfors en fiskedestination Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit del av informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Visit Karlskoga Degerfors ansökte hos kommunstyrelsen om ett anslag på kr/år under 3 år för att utveckla och marknadsföra oss som en fiskedestination (Dnr ) Detta beslut fick vi avslag på Kommunstyrelsen 91. Vi har nu gjort en revidering av turismverksamhetens marknadsföringsbudget och minskat ner ett antal marknadsföringsåtgärder till förmån för projektet. De medel Degerfors kunde lägga in i projektet var kr i tre år. Projektet beviljades av Region Örebro län den 10 maj 2016, se bilaga. Britt-Marie Room-Östberg Entreprenörsutvecklare Bilagor Bilaga från Region Örebro län Expedieras till Entreprenörsutvecklare 254

255 255

256 256

257 257

258 258

259 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 91 Dnr Begäran om delfinansiering för projektansökan till Region Örebro län om Karlskoga-Degerfors en fiskedestination Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens avslår begäran om finansiering. Sammanfattning av ärendet Region Örebro län utlyser nu Regionala tillväxtmedel som finns att ansöka om. Visit Karlskoga - Degerfors har för avsikt att ansöka pengar, för att utveckla Karlskoga - Degerfors som fiskedestination. Projektets syfte är att utveckla och marknadsföra oss som en ny fiskedestination, öka antalet gästnätter i Karlskoga- Degerfors, öka kunskapen om hållbart fiske för fiskeföreningarna, synliggöra vårt fiske, kompetensutveckla entreprenörer och fiskenäringen. Karlskoga-Degerfors präglas idag av tung industri och vi på Visit Karlskoga Degerfors arbetar tillsammans för att få fler ben för kommunerna att stå på, där är besöksnäringen en mycket viktig del. Visit Karlskoga-Degerfors har nu gjort en projektansökan som vi kallar Karlskoga Degerfors som fiskedestination. Finansiering Projektstart 1 feb 2016 och avslutas 31 januari Degerfors kommun behöver delfinansiera projektet med kr årligen. Karlskoga Näringsliv och turism delfinansierar med 3 x kr dvs kr/år. Detta projekt är ett 1:1 medelsprojekt som betyder att om Karlskoga- Degerfors får ansökan beviljad så kommer vi att få lika mycket från Region Örebro län som vi själva satsar, dvs kr under 3 år. Bedömning Visit Karlskoga-Degerfors anser att det är en investering för framtiden att satsa på besöksnäringen. Detta kan ge kommunerna fler jobb genom att vi kan sälja fler fiskekort och fler gästnätter samt få hit människor som handlar, tankar, äter och roar sig. Besöksnäringen omsatte miljarder kr i Sverige och är sedan 2010 Sveriges största tjänsteexportnäring. Det är därför viktigt att vi tillsammans med Karlskoga jobbar för att få fler ben att stå på. Det är viktigt att vi tillsammans utvecklar vår besöksnäring för att bli starkare. Karlskoga-Degerfors har i dag ca 100 sjöar som vi kan lyfta fram och jobba med. Sjöarna och fiskevårdsföreningarna finns, det vi behöver göra är att hjälpa till med att marknadsföra, paketera och utveckla och det kan vi göra genom Justerandes sign 259 Utdragsbestyrkande

260 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) detta projekt. Projektet kan leda till fler arbetstillfällen, fler besökare och merkonsumtion samt att fler utvecklingsområden inom besöksnäringen kommer igång. Yrkanden Roland Halvarsson (V) och Örjan Samuelsson (S) yrkar att kommunstyrelsens avslår begäran om finansiering. Birgitta Höijer (C) yrkar bifall till begäran om finansiering. Beslutsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut och han ställer dem mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsens beslutat bifalla Roland Halvarsson (V) och Örjan Samuelsson (S) yrkande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott 46/ Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Skickas till Entreprenörsutvecklare Justerandes sign 260 Utdragsbestyrkande

261 KS /2 Ansökan om Regionala tillväxtmedel Uppgifter om sökande Organisationens namn Karlskoga Näringsliv & Turism AB Juridisk form Bransch/SNI-kod AB Adress Kungsvägen 34 Postnummer Ort Karlskoga Behörig att företräda sökande/firmatecknare Dan-Åke Widenberg Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Martina Björck Telefonnummer Mobil nr e-postadress Projektledare Visit Karlskoga Degerfors Telefonnummer e-postadress Organisationsnummer CFAR-nummer Telefonnummer e-postadress Kontaktperson ekonomi Ewa Thunberg Telefonnummer Mobil nr e-postadress Mobil nr Allmänna uppgifter Projektets namn Fiskedestinationen Karlskoga Degerfors Datum för projektstart Datum för projektslut Sökt belopp Län som omfattas av projektets verksamhet Örebro Län Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskoga Degerfors Stöd söks från målområde inom Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandes (ange endast ett alternativ): Plusgiro nr: Bankgiro nr: Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? En förutsättning för att stöd ska betalas ut är att LOU följts. Ja Nej Ej aktuellt Ansökan om Regionala tillväxtmedel 1 261

262 KS /2 Projektbeskrivning Sammanfattande projektbeskrivning Öka intresset för fiske i områden runt Karlskoga-Degerfors samt utveckla Karlskoga Degerfors till en uttalad fiskedestination. Bakgrund/problemställning (skäl för projektet) I området finns bra infrastruktur för fiske, bra entreprenörer, bra fiskevatten och ett stort intresse för fiske. Det finns ett stort utrymme för utveckling och intresset från utlandet ökar. För att kunna öka inkommande fisketurism behöver vi jobba för ett hållbart fiske. Projektets syfte Utveckla och marknadsföra Karlskoga Degerfors som fiskedestination. Öka kunskapen om hållbart fiske för fiskeföreningarna. Synliggöra vårt fiske för nya målgrupper. Kompetensutveckla entreprenörer inom fiskenäringen att de är en viktig del av besöksnäringen. Öka antalet gästnätter. Projektets resultatmål (mätbara utifrån SMART-kriterierna och i möjligaste mån könsuppdelade) 3-års mål: Fördubbla omsättningen av fiskekort. Öka antalet gästnätter. Öka antalet turister inkommande från prioriterade utländska marknader. Erbjuda ett 14-dagars fiskekort som gäller olika fiskevatten. Projektets effektmål (kopplat till aktuellt målområde i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen) Kunskap och kompetens. Ökad medvetenhet om ekosystemet och hållbar utveckling Innovationer och entreprenörskap. Fler som har fisket som en del i sin sysselsättning. Lustfyllda möten och upplevelser, både inom och utanför projektet. Öppna upp regionen. Samarbeten över läns- och landskapsgränser. Utbyten med andra fiskedestinationer. Öka medvetenheten hos lokalbefolkningen att Karlskoga Degerfors är en fiskedestination Ansökan om Regionala tillväxtmedel 2 262

263 KS /2 Projektets målgrupp Målgrupperna finns inom olika geografiska och demografiska områden. -Fiskeintresserade och resebenägna från de prioriterade utländska marknaderna. -Fiskeintresserade från svenska marknaden. -Lokalbefolkningen. Viktigt att känna till sin egen marknad. Projektets innehåll (aktiviteter) -Fiskefolder på svenska och engelska -Mässor och material till den utländska marknaden -Utbildningar och kompetensutveckling för fiskeföreningar och entreprenörer. -Fiskeapp -Reklamfilm på svenska och engelska -Bygga fiskepaket med boende, aktiviteter och fiskekort -Nätverkande med företag och företagsmässor Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Fiskefolder, ny varje år jan -19 Mässor och tillhörande material jan -19 Utbildningar jan -19 Reklamfilm jan -19 Fiskepaket jan -19 Nätverkande mellan fiskeföreningarna jan -19 Fiskeapp jan-19 Studieresor jan-19 Uppföljning Regional samverkan (idémässig, finansiell och geografisk förankring i regionen) Karlskoga och Degerfors Genomsyrande perspektiv - Beskriv projektets aktiviteter inom följande områden: Ekologiskt hållbart Utbildningar inom hållbart fiske. Studieresor Ansökan om Regionala tillväxtmedel 3 263

264 KS /2 Mångfald och integration Eftersom en målgrupp för projektet är lokalbefolkningen så är mångfalden en naturlig del av målgruppen. Projektet kommer att riktas mot alla i lokalbefolkningen. Barn och unga Eftersom en målgrupp för projektet är lokalbefolkningen så är mångfalden en naturlig del av målgruppen. Projektet kommer att riktas mot alla i lokalbefolkningen. En jämställd region Inga aktiviteter kommer att utföras med jämställdhet som fokus eftersom detta inte anses som en fråga som särskilt behöver utvecklas. En god folkhälsa Erbjuda fler grupper och nationaliteter möjligheten att uppleva naturen runt Karlskoga-Degerfors och dess fiskevatten. Utevistelser i naturen främjar folkhälsan. Långsiktighet Öka kunskapen för alla som på något sätt berör fiskenäringen i området. Uppföljning Avstämning kontinuerligt med alla inblandade. Uppdatera materialet efter behov Ansökan om Regionala tillväxtmedel 4 264

265 KS /2 Resultatspridning (hur sprids resultatet till projektets målgrupp/er?) Fiskeapp, mässor, marknadsföringsmaterial. Projektorganisation (befattningar, styrgrupper och eventuella referensgrupper) Arbetsgrupp turismansvarig, turismutvecklare och näringslivsutvecklare Styrgrupp ordförande fiskevårdsförening, entreprenör inom fiske och medlem fiskeförening. Referensgrupp Fiskegruppen, bestående av aktörer från fiskebranschen. Avgränsning från ordinarie verksamhet (ange hur projektet skiljer sig från er ordinarie verksamhet) Utbildningar och kompetensutveckling Nya samarbetspartners/destinationer Lyfta en näring vi i normal verksamhet inte kunnat fokusera på. Budget och finansieringsplan Fylls i på särskild budgetblankett! Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av Anvisningar för Ansökan om regionala tillväxtmedel, Allmänna villkor för medfinansiering och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt beviljas. Datum Behörig att företräda den sökande organisationen Namnförtydligande Martina Björck Ansökan om Regionala tillväxtmedel 5 265

266 Kansliavdelningen Susanna Göransdotter TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunfullmäktige Referens KS Er referens Sida 1(2) Revidering av arvodesreglementet avseende ersättning till jourhavande beslutsfattare inom socialnämnden Förslag till beslut Kansliavdelningen får i uppdrag att revidera arvodesreglementet så att de förtroendevalda inom socialnämnden som är jourhavande beslutfattare får ett månatligt arvode om 400 kr/månad under de månader de varit i funktion som beslutsfattare. Sammanfattning av ärendet Under semesterperioden utses alltid 3-4 ledamöter (inklusive ordförande och vice ordförande) som jourhavande beslutsfattare när nämndens beslut inte kan inväntas. Det rör sig då om beslut om vård enligt LVU och LVM. Det innebär att den beslutsfattare som har jour måste kunna nås och även komma till socialkontoret för undertecknande av nödvändiga handlingar med kort varsel. Uppdelningen av jouren brukar var 1-2 veckor vardera. Eftersom det innebär en begränsning i rörelsefriheten för jourhavande, väcktes frågan om det inte är rimligt att någon form av ersättning betalas ut vid jourtjänst på socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 39/ I dagsläget utgår ersättning varje månad till ordförande (om hen inte är kommunalråd och har arvode som uppgår till minst motsvarande 40 % av heltid) med kr och vice ordförande med kr. En ersättning för de som har jourtjänst om ytterligare 400 kr/månad (gäller ej politiker som har arvode som motsvarar heltid, 40 % eller mer) även vid de tillfällen då jourhavande är ordförande eller vide ordförande torde vara en rimlig kompensation. Utöver de 400 kr/månad så utgår även övriga ersättningar som ersättning för förlorad arbetsinkomst eller reseersättning vid de tillfällen som jourhavande beslutsfattare kallas in. Beslutsunderlag Socialnämndens arbetsutskott 39/ Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan Telefon Fax Bankgiro

267 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) Susanna Göransdotter Kommunsekreterare 267

268 268