Undertecknad godkänner projektansökan och medfinansierar med kostnaden för lärarens/lärarnas arbetsrum och övriga driftskostnader under projekttiden

Transkript

1 l. Grunddata 1.1 Prjekttitel Dnr... n km till UMEÅ UNIVERSITET 201? UTVECKLING OCH IMPLEMENTERING AV REFLEKTIVA PROFESSIONSUTVECKLINGSPORTFÖUER INOM FARMACIPROGRAMMEN 1.2 Prjektledare AndyWallman Andy.wallman@umu.se Inst. f. farmaklgi ch klinisk neurvetenskap 1.3 Underskrift av prefekt/enhetschef eller mtsvarande Undertecknad gdkänner prjektansökan ch medfinansierar med kstnaden för lärarens/lärarnas arbetsrum ch övriga driftskstnader under prjekttiden ^^ Underskrift:.>^7 ^T ^ J^-^ /.- - ^^ 'y: Namnförtydligande: Stig Jacbssn, prefekt Inst. f. farmaklgi ch klinisk neurvetenskap 1.4 Sökt belpp kr 2. Prjektbeskrivning 2.1 Prjektsyfte ch bakgrund Inm aptekar- ch receptarieutbildningen finns ett behv av att stärka kpplingen till den framtida prfessinen [1,2]. Ett sätt att göra detta är att arbeta med prfessinsstärkande pedaggik genm prgrammen. Målet med detta prjekt är att införa reflektiva prfessinsutvecklingsprtföljer i farmaciprgrammen; bestående av reflektinsuppgifter i alla kurser, mentrgruppsamtal fyra gånger under utbildningen ch reflektiva prtföljer där studenterna frtlöpande sammanfattar ch redvisar sina reflektiner från kurser ch mentrssamtal år 3 ch år 5. Framgångsfaktrer för att införa detta är att utveckla gda instruktiner ch föreläsningar till studenter m reflektin, prfessin ch prtföljer. Lärare behöver ckså intrduceras i detta ch yrkesverksamma mentrer rekryteras. Arbetet har påbörjats inm prgrammen ch med ytterligare pedaggiska medel kan utvecklingen implementeringen, utvärdering samt spridning av erfarenheterna till andra utbildningar genmföras. Ett av målen med prfessinsutbildningar sm receptarie ch aptekare är att studenterna ska visa förmåga att identifiera sitt behv av ytterligare kunskap ch att frtlöpande utveckla sin kmpetens. Detta prjekt stärker uppfyllelsen av detta examensmål genm att studenterna skapar sin prtfölj under utbildningstiden. På detta sätt kan studenten dkumentera den persnliga utvecklingen ch ckså identifiera sina behv av ytterligare kunskap, integrera teri ch erfarenhet, se Figur l. En prgressinsplan för undervisning ch examinatin av muntlig ch skriftlig kmmunikatin utvecklades 2012 ch har implementerats inm farmaciprgrammen. l samband med det väcktes ckså planerna på att tydligare kppla utbildningen till prfessinen. Reflektiva prfessinsprtföljer kan ckså användas för att erhålla en tydligare prgressin av reflektiva ch kmmunikativa mment genm prgrammet. Det finns krav på att universitetet ska kunna mäta ch utvärdera resultat av undervisning sm uppfyller de natinella målen för

2 yrkesprgrammen receptarie ch aptekare. Flera av dessa mål ligger på en hög prfessinell nivå ch kräver övergripande utvärdering över utvecklingen under hela prgrammen. Detta gäller ckså flera andra prfessinsutbildningar varför resultaten från detta prjekt skulle kunna tillämpas även i andra prgram. Sm ett led i prfessinskpplingen ch prgramövergripande utveckling har vi initierat reflektiva uppgifter i ett fåtal kurser ch påbörjat arbetet med att utveckla övergripande reflektiva prfessinsprtföljer i utbildningen. Idéerna har presenterats på internatinella knferenser ch implementatinsstrategier har diskuterats inm lärargruppen på prgrammen ch i arbetsgruppen. Dck har tid/medel saknats för att realisera dessa idéer till någt sm kan användas i alla kurser ch implementeras i prgrammet fullt ut. Ett anslag från Punktum skulle ge möjligheter att utveckla, implementera ch utvärdera pedaggiken med prtföljer. Det är viktigt att lägga fkus på att integrera lika läraktiviteter ch använda hela det tillgängliga galleriet av aktiviteter, från frmellt till medvetet lärande, för att ptimera lärandets utfall under utbildningen [3, 4]. En möjlig utveckling för att stärka denna integratin är att införa prtföljsystem sm stöd för att integrera undervisningen [3-6]. Reflektiva aktiviteter kan i högre grad användas för att medvetandegöra medvetet lärande i dagligt arbete ch ckså knyta samman lika verksamheter inm en utbildning samt stärka kpplingen till prfessinen [3,4]. Genm att använda gruppmentrssamtal sm en del i prtföljarbetet stärks ckså kpplingen till kmmande yrkesliv, se figur 3. Tidigare studier visar att det inte autmatiskt sker en utveckling i reflektiv förmåga under en utbildning utan att aktiva åtgärder trligen måste till [7]. Kursplaner kan vidare uppdateras för att ckså innefatta mer generella, infrmella prfessinella kunskaper för att stärka prtföljernas plats i utbildningen. GJUestJDfl Experiencjes frm Learning AjctlvMes Reflectin n curses Persnal \. tra!få Persnal develpment i Practical expenences, Expectatins \...,-" Eticaland..-' i cultural impetence Reflective discussins Team wrk } "" Cmmunlcatin ' LearnmgsjuUs K stöls Reflectjye Rrfessinal develgpment prtfli Figur l. Utveckling av reflektiva prtföljer [5]. Vi har påbörjat arbetet med att utveckla reflektiva prtföljer för de studenter sm läser det sista året på receptarieprgrammet ch tredje året på aptekarprgrammet. Reflektinsuppgifter på individuella kurser är testade ch på plats i några få delar av prgrammen men implementatin av prgramövergripande aktiviteter har inte utvecklats än men är nu red att inledas ch till detta behövs resurser för att lyckas. Referenser: l. Studentutvärdering av prgrammen i farmaci vid Umeå universitet, hösten Studentutvärdering av prgrammen i farmaci vid Umeå universitet, hösten Wallman A. Pharmacy Internship: Students' learning in a prfessinal practice setting. Avhandling, Acta Universitatis Upsaliensis, 2010.

3 4. Kettis Å, Ring L, Gustavssn M, Wallman A. Placements: an underused vehiclefr quality enhancement in higher educatin? Quaiity in Higher Educatin 2013; 19 (1): Wallman A, Vaudan C, Kälvemark Sprrng S. Cmmunicatins Training in Pharmacy Educatin, , American Jurnal f Pharmaceutical Educatin 2013; 77 (2) Article Svensberg K. Björnsdttir l. Wallman A. Kälvemark Sprrng S. Strategies fr Enhancing Cmmunicatin Skills Training: Lessnsfrm 11 Nrdic Pharmacy Schls. American Jurnal f Pharmaceutical Educatin, Accepted Wallman A, Lindner C, Mattssn S, Reflective Prfessinal Develpment Prtflis in Pharmacy Educatin 19th Internatinal Scial Pharmacy Wrkshp, Aberdeen, UK (UPP 2016;sup 2:p58) 2.2 Prjektmål Målsättningen med prjektet är att stärka kpplingen mellan utbildning ch prfessin samt utveckla studenternas reflektiva förmåga genm att utveckla ch implementera reflektiva prfessinsutvecklingsprtföljer i farmaciutbildningarna. l. Engagera ch utbilda kursansvariga lärare i reflektivt prfessinellt förhållningssätt 2. Implementera reflektiva prfessinsprtföljer i farmaciutbildningarna a, utfrma instruktiner till studenter b, utfrma instruktiner ch uppgifter till medverkande lärare c, implementera förväntade studieresultat relaterade till prfessinsutveckling i samtliga kursplaner 3. Rekrytera mentrerfrån yrkesverksamma inm prfessinen 4. Öka studenters förståelse för sin framtida prfessin ch hur utbildningens lika delar leder dit 2.3 Prjektets aktiviteter Fas l (VT2018): Utbildning av kursansvariga lärare på prgrammet i reflektiva prtföljer En grundläggande träning av lärare på prgrammet behövs för att främja implementeringen av reflektiva mment i alla kurser. Det handlar då m diskussiner runt hur detta kan implementeras i kurser, praktiska tips för att skapa uppgifter, bedöma dem, diskutera med studenter ch främja ett reflektivt prfessinellt förhållningssätt (Figur 2). Instruktiner till kursansvariga lärare m hur reflektiva uppgifter kan implementeras i enskilda kurser tillsammans med exempeluppgifter för att förenkla implementering tas fram. Träffar med kursansvariga lärarna inm farmaciprgrammen kmmer att arrangeras under VT2018 dels i samband med rdinarie lärarlagsträffar ch dels i frm av en Change lab aktivitet runt detta ämne. Lärarna inm farmaciprgrammen har tidigare deltagit i en Change lab ch är införstådda med metden. Metden gynnar denna typ av mer genmgående förändringsarbete sm måste till för att implementera prfessinsprtföljerna i hela utbildningen. Ansvariga: Andy Wallman, Maria Gustafssn, Sfia Mattssn, Elisabeth Helgessn ch Åsa Nilssn- Lindgren Utfrma instruktiner för bedömning av reflektiva uppgifter De reflektiva uppgifterna måste bedömas av lärare ch därför är det nödvändigt att frmulera instruktiner hur denna bedömning ska gå till. Att kunna bedöma studenternas reflektin är nödvändigt för att kunna säkerställa att studenterna har uppfyllt de mål sm rör reflektivt lärande. Instruktinerna utfrmas under VT2018 ch diskuteras i samband med träffarna med lärarna (se van). Ansvariga: Andy Wallman ch Elisabeth Helgessn Utbildning av lärare för bedömning av reflektiva prtföljer

4 För att bedöma de samlade reflektiva prtföljerna behöver lärare utbildas i hur denna bedömning ska göras. Detta för att skåp en samsyn vid bedömningen samt för att kunna bedöma prgressinen av studenternas reflektiva förmåga. De lärare sm medverkar i denna ansökan kmmer att utbildas i detta. Ansvarig: Andy Wallman Utveckla förväntade studieresultat relaterade till prfessinsutveckling i samtliga kursplaner Kursplanerna behöver revideras så att de innehåller förväntade studieresultat kpplade till prfessinsutveckling. Revideringen av kursplanerna sker i samband med träffarna med lärarna (se van). Ansvarig: Sfia Mattssn Fas 2 (VT2018): Utfrma instruktiner till reflektiva prtföljer till studenter Tydliga instruktiner till studenterna m syftet med reflektiva prtföljer ch hur det är tänkt att de ska användas i utbildningen. Dessa ska frmuleras skriftlig i en aktivitet i Cambr ch kpplas till förväntade studieresultat, föreläsningar ch aktivteter i kurser. Cambr är den lärplattfrm sm farmaciprgrammen använder. Ansvariga: Andy Wallman ch Elisabeth Helgessn Implernentinfl Reflectiye Prtflis l ^ /' ^ r Intrductin Reflectin after Reflective discyssins»massive guldelines and Instrurtins Intrductin lectures Learningstyletest Lectures n phsrmacy histry and future Intrductry pharmacy practice experience 3 days Feedback n first refiective v/riting essay Written reflectins n curse cntent, place in prfessinal develpment. link t ther curses, persnality and aspiratins Persnal cre leaming utcme f the curse Sme curse reflertin will be peer-reviewed by fellw rtudent5 Written "sub-prtf[is"t prepare fr discussins ' Nn-mandatry grup discussipns n curse refiectins i Mentr. active harmacv Dractiti< «Thematic discussins semester l, 4, 5.8 j l Mandatry reflectlns n curses ;! Examinatin l Writtenprtflis semester Sand 10 j { Presentatin, prtfli examinatin seminars semester 6 and 10 Figur 2. Implementering av reflektiva prtföljer [5]. Fas 3 (VT2018 ch HT2018) Rekrytering av yrkesverksamma farmaceuter sm gruppmentrer Genm att kppla aptekare ch receptarier sm arbetar på öppenvårdsaptek, inm sjukvården eller inm läkemedelsindustrin till utbildningen skulle kpplingen till prfessinen stärkas ytterligare. Adjungeringar av yrkesverksamma är mycket vanligt inm andra prfessinsutbildningar sm t.ex. läkarutbildningen. De yrkesverksamma farmaceuterna ska agera sm gruppmentrer ch aktivt delta i bedömningen av reflektiva prfessinsprtföljer. Mentrledda gruppdiskussiner med studenterna skulle ytterligare öka betydelsen av de reflektiva prtföljerna. Dessa gruppdiskussiner ska äga rum fyra gånger under utbildningen (Figur 3) ch äger rum i Adbe cnnect (det e-mötesprgram sm används inm farmaciprgrammen). Rekrytering av 6-8 mentrer för de mentrledda gruppdiskussinerna med en mfattning m ca 20 timmar/år planeras. Det är av vikt att få kntinuitet i detta varför de bör åta sig uppdraget på minst tre år i taget. Finansieringen av dessa

5 mentrer bör kunna lösas genm att deras respektive arbetsgivare står för lön under uppdraget så kstnader för mentrer inte belastar universitetet. Flera individer är redan kntaktade initialt ch har uppvisat strt intresse för detta uppdrag. Avtal finns redan med Aptek Krnan för en aptekare på 20% under tre år ch andra aptekskedjr är kntaktade ch intresserade av liknande adjungeringar ch/eller mentrsuppdrag. Rekryteringen kmmer att ske parallellt med genmförandet av detta prjekt men är inte berende av prjektets genmförande. Lärare inm farmaciprgrammen kan ckså att vid behv delta vid bedömning av de reflektiva prtföljerna ch leda diskussiner (se Fas l van). Ansvarig: Andy Wallman Suggested Ihemes fr Refllectiye Pj cusjc>ie5 Students Expectatins and the Phamiacy (Semester l) ffiannacy pnriesaön Unlvwatyeducatkxi Wqrkge(«lgji^^ftiTphaiinacypracBlinneis(BScand MSc) The Pharmacy Industry (Semester 4) * Frm idea t phannaceutics Pharmacy practitiners in phannscy industry Phannacy industry Sweden and glbal The Patient and PharmaceuUcs (Semester 5) Mdfiäne-use, chabenges and euahratin Thepatientandlaypeisnpeispectwe nphannacy New dru p- evaluatin, chalenges and eammics The Pharmadst (Semesters) Expettatins and ideas abutthe master level Qinical pharmacy Regutatry affäiis and ather areas where phannadst wds Figur 3. Teman för reflektiva diskussiner vid mentrsledda gruppdiskussiner [5]. Fas 4 (VT2018 till VT2019) Pilttester ch implementering av de reflektiva prtföljerna ch mentrsdiskussiner l det första skedet är det nödvändigt att testa de reflektiva prtföljerna på en mindre grupp studenter, här tänker vi ss att börja med reflektiva prtföljer för de studenter sm går sista året på receptarieprgrammet ch studenter på år 3 på aptekarprgrammet. Preliminära tester har redan gjrts på skriftliga reflektiva mment på enskilda kurser men prtföljerna behöver utvärderas ch bedömas. De första mentrsgrupperna planeras till HT Prjektets förväntade effekter Utveckling av receptarie- ch aptekarutbildningen genm att sammanlänka lika delar i utbildningen till en helhetssyn på prfessinen. En ökad förståelse för ett reflektivt prfessinellt förhållningssätt hs lärare ch ett lyft för helhetsbilden av utbildningen sm idag bedrivs på flera fakulteter ch institutiner. Öka studenters förståelse för sin framtida prfessin ch hur utbildningens lika delar leder dit Starkare yrkeslivskppling i utbildningen En lngitudinell prfessinsutveckling under prgrammet med ökande kmplexitet Ökad genmströmning Implementeringen av prtföljerna kmmer ckså att bidra till kunskaper m prfessinsutveckling under grundutbildning ch utvärdera verktyg för implementering ch genmförande. Mdellen för prfessinsprtföljer kan ckså användas i andra prfessinsutbildningar där kpplingen till yrkeslivet inte alltid är självklar i alla enskilda delar i grundutbildningen. 2.5 Prjektutvärdering

6 För att utvärdera målen att stärka kpplingen mellan utbildning ch prfessin samt utveckla studenternas reflektiva förmåga kmmer flera lika utvärderingsmetder att användas. Detta för att fånga både prcesser ch utfall. Kursansvariga lärare, studenter ch mentrer kmmer att utvärderas i enkätfrm med både kvantitativa ch kvalitativa frågr. Frågrna till lärarna ch mentrerna kmmer att beröra genmförbarhet, hur de använt ch integrerat reflektiva mment i enskilda uppgifter eller mer genmgripande, hur de uppfattar studenternas utveckling ch nivå vad gäller reflektiv förmåga samt hur de ser på framtida utvecklingen. Frågrna till studenterna kmmer att beröra reflektiv förmåga, prfessinsutveckling samt prfessinsanknytning ch prgressin under utbildningen. Inspelningar från mentrsmöten analyseras utifrån innehåll ch genmförbarhet. Frågeställningen är vilka mråden sm berörs, reflektiv nivå i samtalet, mentrernas verktyg ch studenternas diskussinsmråden. Detta kan sedan ligga till grund för frtsatt utveckling ch återkppling till lärare. Skriftliga studentuppgifter analyseras efter grad av uppnådd reflektin enligt standardiserad metd (Wallman et al 2010) för att visa eventuell uppnådd utveckling i reflektin mellan lika terminer. Initiait sker utvärdering ch uppföljning under två år inm ramen för detta prjekt. Genmströmning på utbildningarna kan mätas på längre sikt. Även uppföljning för en hel kull under minst fem år är önskvärt för att studera resultaten av prtföljerna ch studenters utveckling. T.ex. vill vi studera skillnader mellan de sm fått arbeta på detta från början kntra de sm ska skriva detta utan att ha haft det inarbetat under hela utbildningen. Detta kmmer vi att arbeta vidare med efter prjekttiden har avslutats. a. Resultat av prtföljerna enligt bedömningen b. Studenters uppfattning m prtföljer c. Lärares uppfattning m prtföljer d. Avnämares uppfattning m studenterna e. Möjlighet att jämföra resultat mellan lika högsklr/universitet studenters prfessinalism/förberedelse för yrkesliv Spridning av erfarenhet Resultat från utvärdering ch erfarenheter från implementeringen planeras att rapprteras i vetenskapliga publikatiner ch presenteras på farmaceutiska ch pedaggiska knferenser lkalt, natinellt ch internatinellt, t.ex. NU-knferensen, Nrdiska - (NSPC) ch glbala samhällsfarmacikngresser (ISPW) samt ämnespedaggiska internatinella knferenser. Dessutm har institutinen invlverad i undervisning på andra yrkesutbildningar inm medicin ch mvårdnad vilket ckså kan användas för spridning av erfarenheter till andra utbildningar inm universitetet med liknande utmaningar. 2.6 Prjektrganisatin Ansvarig ärandywallman, aptekare ch universitetslektr vid Institutinen förfarmaklgi ch klinisk neurvetenskap, Andy har disputerat inm farmaceutisk utbildning med inriktning på praktikens betydelse, l detta ingick reflektiva mment ch utveckling av metder för att mäta reflektin. Andy har erfarenheter natinellt ch internatinellt från utbildning ch utbildningsfrskning inm farmaciutbildningar med en tyngdpunkt på prfessinsutveckling ch kmmunikatinsfrågr inm apteksfarmaci. Kursansvarig inm prgrammen för författningar ch

7 praxis, kmmunikatin ch egenvård, farmakeknmi ch farmakepidemilgi samt VFU aptekspraktik på termin 6 ch 10. Medsökande: Sfia Mattssn, aptekare, universitetslektr vid Institutinen förfarmaklgi ch klinisk neurvetenskap, meriterad lärare, prgramansvarigförfarmaciprgrammen ch kursansvarigför kurser inm prgrammen sm rör läkemedelsfrmulering, läkemedelsutveckling ch tillverkning av läkemedel Elisabeth Helgessn, aptekare ch adjungerad adjunkt vid Institutinen för farmaklgi ch klinisk neurvetenskap (20%) ch yrkesverksam aptekare på Krnans Aptek. Maria Gustafssn, adjungerad disputerad adjunkt vid Institutinen förfarmaklgi ch klinisk neurvetenskap, meriterad lärare, klinisk aptekare vid Västerbttens läns landsting, kursansvarig för kursen i klinisk farmaci Åsa Nilssn Lindgren universitetslektr vid Kemiska institutinen, meriterad lärare, rdförande i prgramrådet för farmaciprgrammen ch lärare på kursen farmaceutisk kemi. Utöver detta kmmer kmpetens runt prjektledning i Change lab att tas in från UPL. 2.7 Tidsplan Prjektstart Fas l: VT2018 Utbildning av lärare på prgrammet i reflektiva prtföljer Utfrma instruktiner för bedömning av reflektiva uppgifter Utbildning av lärare för bedömning av reflektiva prtföljer Utveckla förväntade studieresultat relaterade till prfessinsutveckling i samtliga kursplaner Fas 2: VT2018 Utfrma instruktiner till reflektiva prtföljer till studenter Fas 3: VT2018-VT2019 Pilttester av de reflektiva prtföljerna Fas 4: Rekrytering av yrkesverksamma farmaceuter sm gruppmentrer VT2018-HT2018 Utvärdering HT2018-HT2019 Enkäter till lärare, mentrer/bectömare ch studenter Utvärdering ch sammanställning Prjektslut Budget Omfattar kr enligt bifgad Excel-fil.

8 BUDGET FÖR UTLYSNING PUNKTUM 2017 Prjektets titel l UTVECKLING OCH IMPLEMENTERING AV REFLEKTIVA Startdatum Slutdatum Löneberäkning (egen persnal) Ange namn, månadslönen ch antal timmar Lönerev (2,5%) + Namn AndyWallman Sfia Mattssn Maria Gustafssn Månadslön exkl LKP LKP 2017 (50,3%) Timlön ! 433 Timmar Summa UPL/Claire Englund Åsa Nilssn Lindgren Elisabeth Helgessn lön betalas av aptek 80 Summa löner (internt) Prjektmedel från PUNKTUM utgår endast för van budgeterade pster. Sammanställning Antal timmar sm ansöks: Ttal kstnad sm ansöks: 590 timmar krnr "Till eknmen": Ersättning för lönekstnad (arbetade timmar * budgeterad timlön) regleras via bkföringsrder i Raindance på sökandes initiativ. Omföring av hälften av beslutat belpp kan begäras i försktt. Slutreglering av andra hälften regleras efter prjektslut, när slutrapprt är inlämnad ch gdkänd. l samband med slutlig rapprtering ska ckså specifikatin på faktiska arbetstimmar inkluderas ch de får inte överstiga budgeterat ttalbelpp ("Summa löner").