Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Transkript

1 Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum:

2 Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: GYMNASIESÄRSKOLAN - ANDERSTORP/BALDER Rektor: BIRGITTA LINDSTRÖM Läsåret: 2016/2017 Daterat: GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett?

3 Skolinspektionen Glada över resultatet av Skolinspektionens granskning. Av de 34 punkter de tittar på anser de att det endast är en vi brister i (se nedan). I övrigt anser de att vi har en fungerande verksamhet med engagerad personal och nöjda elever. Fortbildning för rektorer Detta läsår har jag som rektor fått möjligheten att gå Fortbildning för rektorer, en påbyggnad på 7,5 hp, som fortsättning på Rektorsprogrammet. Det tror jag är en bidragande orsak till att resultatet i medarbetarundersökning säger att medelvärdet är 4.6 när det gäller kännedom om arbetsplatsens mål och 3.8 om uppföljning av målen. Fortbildningen vars fokus var pedagogiskt ledarskap innefattade också systematiskt kvalitetsarbete, vilket jag därför jobbat med under året. Mitt mål är att kvalitetsarbete ska bli ett vardagsarbete som på ett enkelt sätt följs upp i det lilla, inte enbart för att det ska bli en kvalitetsrapport i slutet av läsåret. Läslyft & Assistentlyft Andra satsningar har varit Läslyftet och vår egen idé Assistentlyftet. Väl använd tid! Satsningarna har skapat många tänkvärda och givande dialoger och tankar. I assistentlyftets anda har vi till hösten en dag med David Edfelt med all personal. Lyften som form för kompetensutveckling skapar delaktighet och är en process över tid, vilket bidrar till kompetenshöjning. En form att fortsätta med! Nästa läsår ska dock vara lyftfritt och vi ska istället befästa det arbete vi startat detta läsår. APL-utveckling Under året har en av våra yrkeslärare gått APLutvecklarutbildning, vilket föranledde att vi ansökte hos Skolverket om att ta hjälp av en extern APL-utvecklare. Under vårterminen hade vi tillsammans med honom två uppskattade dagars utbildning med fokus på handledarutbildning, riskbedömning av arbetsplatser och systematiskt kvalitetsarbete i APL. De APL-dokument som utgör grund för samarbete skola - arbetsplats är nu fastställda på båda yrkesprogrammen. APL-arbetet har på det sättet gått framåt under året, men kommer och måste få fortsätta att utvecklas. Det samarbete med Folkets park som vi hade hoppats på för att kunna utöka antalet APL-platser blev inte av p g a att det för gymnasieförvaltningen innebar en kostnad som de inte var beredda att ta. Att hitta APL -platser är en ständig utmaning. Inför APL-perioderna har eleverna förberetts så att de ska känna sig trygga på det nya stället och väl insatta i syfte och mål med dessa veckor. Praktik På individuellt program har elever inte APL utan praktik under årskurs 4 för att matcha en plats för framtiden. Tyvärr har förutsättningarna förändrats, så att de endast kan få sin praktik under sista året. Det skulle vara bättre att börja tidigare, eftersom eleverna behöver mer tid till anpassning till en arbetsplats och känna sig trygga. Men vi är tacksamma över

4 att ha samarbete med arbetskonsulent från Stöd och service i denna matchning. Förhoppningsvis kan det bli möjligt att påbörja praktik tidigare. KUL-grupper Arbetet med att fokusera på aktiv närvaro, elevernas delaktighet och självständighet har påbörjats men behöver fortgå. Detta har i KUL-grupper samtalats om under året och många idéer finns som behöver sjösättas nästa år. Tydligt är att det är viktigt med elevernas regelbundna delaktighet för att nå framgång och aktiv närvaro. KUL-gruppernas arbete började storstilat i höstas men kom av sig dels p g a missnöje i uteblivna lärarlönelyft, dels för att flera inbokade träffar blev inställda. Detta arbete, som startades inför läsåret, är en tillgång i kvalitetsarbetet och ska fortsätta. I gymnasiesärskolan finns ingen förstelärare att nyttja i utvecklingsarbete. Läsåret 2016/2017 har vi enbart elever som läser enligt gymnasiesärskolereformen GyS13. Gymnasiesärskolearbete Den första årskurs 4-kullen i den nya reformen har nyss avslutat sina studier. De är de första som knutit ihop sin säck genom ett gymnasiesärskolearbete på respektive program med programmål som grund: HP har drivit UF-företag kopplat det till sina ämnen, deltagit i UF-mässa och redovisat årets vinst. HRB har praktiskt och teoretiskt genomfört gymnasiesärskolearbetet ut mot extern kund, planerat och genomfört en Nobel-lunch kopplad till APL och karaktärsämnen. Det slutliga arbetet visar på i vilken grad och på vilket sätt eleven nått sina yrkeskunskaper. På ESmix är det annorlunda, eftersom det inte är ett yrkesprogram. Därför startades det tänkta upplägget redan i ESMix3. Finalen blev ESMixkvällen i maj där årskurs 4 hade det tyngsta ansvaret för föreställningen. Under sista skolveckan möttes avgångseleverna och redovisade sina arbeten för varandra en bra avslutning, som vi ska göra till tradition. Elevvårdsteam Att för gymnasiesärskolan ha ett gemensamt elevvårdsteam är bra. Vi har haft nya rutiner detta läsår för att samtliga program ska känna att de har del av resursen. Vi har sett fördelar med det, men kommer under nästa läsår att förändra ytterligare för ökad tydlighet om när vi träffas om vad och vilka förväntningar som kan ställas internt, vad som är skolans ansvar och när det ligger på elev, vårdnadshavare eller externa stödfunktioner. Överlämning från grundsärskola De redigerade överlämningsdokumenten inkl de nya rutinerna förändrades ytterligare genom att vi införde en muntlig överlämningsdag. Denna dag var uppskattad av både mottagande

5 och avlämnande skolor och kommer att bevaras. Övriga rutiner får vi se över under nästa läsår. Yrkesintroduktion & Hälsa, vård och omsorg Det faktum att fler och fler elever från grundsärskolan väljer att inte tacka ja till en plats i gymnasiesärskolan, har gjort att vi inför nästkommande läsår har ett samarbete med yrkesintroduktion. Eleverna har erbjudits att söka till inriktningar på YI men läsa enligt särskolans ämnesplaner. En elev kommer och den eleven läser gymnasiesärskolegemensamma ämnen med våra nationella program och karaktärsämnen och praktik med YI. Programmet Hälsa, vård och omsorg som nämnden beslutade att erbjuda, ett program mer lämpat för APL än ESMix, har vi under läsåret marknadsfört. Vi har också lyckats knyta branschkontakter både inom förskola och äldreomsorg för att kunna göra studiebesök, fältstudier och APL. Tyvärr blir det ingen start av programmet till hösten, då vi endast hade en sökande. Vi tar nya tag nästa år, eftersom vi tror att denna utbildning blir mycket bra för elevernas framtida arbetsliv. Gymnasiesärskolan i stan Arbetet med EN gymnasiesärskoleenhet har inte varit enkelt. Till hösten får vi ta nya tag då förutsättningarna ser annorlunda ut. En stor del av verksamheten flyttar fysiskt till Balder. Eleverna på ESMix (sista årskullen) och HP kommer att ha karaktärsdagar på Anderstorp i ES-ämnen respektive verkstad. Alla gemensamma ämnen läses övriga dagar på Balder med programmet HRB. Det blir ett lyft för HRB att närmare kunna samarbeta med de övriga nationella programmen. Matriser Årets ansats att minska dubbelarbete med förenklade arbetssätt och dokumentation, hör ihop med bl a bedömning och matriser. Något som vi delvis jobbat med. De nya matriserna sjösätts till hösten. Nyanlända Rutiner med SI och Mottagandeteamet har skapats för att de nyanlända eleverna ska erbjudas en utredning och vad vi i väntan på den ska erbjuda för att det ska bli så bra som möjligt men ändå rättssäkert. Värdegrund Två medarbetare går chefsaspirantutbildning och har under året samarbetat med Sunnanå utveckling, vilket lett till att vi startar värdegrundsåret 2017/2018 med en dag vecka 33.

6 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Elever på de nationella programmen Hotell, restaurang och bageri (HRB) och Estetiska verksamheter (ESMix), Hantverk och produktion får betyg. Alla avgångselever har ett fullständigt slutbetyg. Att göra jämförelser mellan kön eller hitta mönster är inte görligt när det är en liten elevgrupp. Varje elev har en individuell studieplan för att ha en samlad bild över vad som ingår i utbildningen. Två elever har under året bytt från nationellt program till individuellt program. På det individuella programmet läser eleven ämnesområden och där sätts inga betyg. Ett par av avgångseleverna har dock läst ämnen från nationella program, ett led i att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Avbrott från gymnasiesärskolan är inte så vanligt men förekommer. Anledningen kan vara upplevt felval, sjukdom, psykisk ohälsa, att eleven väljer att skriva ut sig ur gymnasiesärskolan eller att aktiv närvaro inte finns. Dessa orsaker ligger också till grund för den frånvaro som förekommer, orsaker som vi tillsammans med skolans elevhälsateam och andra instanser i samhället arbetar med. En oro som vi varje år brottas med på olika sätt är för de som p g a sin utvecklingsstörning och funktionsnedsättning lättare kan hamna i socialt riskfyllda miljöer. Här känner vi ett stort behov av samarbete med polis och socialtjänst för att de inte ska fara illa. Vi upplever att skolans uppdrag alltid är oändligt, att göra allt för eleven, medan andra instanser och aktörer t ex Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m fl, har tydligare ramar för sina möjligheter till insatser. Under året har vi arbetat en del med tydliggörande av vad som ingår i skolans ansvar. Det kommer vi att arbeta vidare med, för att personalen ska känna och veta att de redan gör tillräckligt.

7 3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Goda möjligheter! Personalens inställning att varje elev ska nå så långt som möjligt, gör att de arbetar utifrån det och signalerar när de ser att något ytterligare behöver ändras för att eleven ska nå målen. Det svåraste, precis som i gymnasieskolan, är att motivera varje elev, vilket de arbetar med genom att ständigt återkomma till att medvetandegöra eleverna om färdriktningen och syftet med den. En positiv grund att stå på är att personalen lägger ner mycket tid på att skapa förtroendefulla och naturliga relationer med sina elever, så att de känner sig trygga med både personal och lokal. Denna nära kommunikation mellan lärare och assistenter hjälper också eleven mot målen. Det är högre krav i den nya reformen (GyS13) vilket gör det svårare för elever på tidig utvecklingsnivå, men även för andra, att nå målen för utbildningen. Det är en utmaning! I enkäter är det fortsatt tydligt att trivseln i gymnasiesärskolan är hög, vilket också är en bidragande orsak till måluppfyllelse. Elever i behov av stöd Hela särskolan är uppbyggd på små grupper, dels för att det inte finns så många i varje årskurs, dels för att möjlighet ska finnas att ge rätt stöd till varje enskild elev. På de nationella programmen är grundstrukturen att elever följs åt årskursvis, årskurs 1-2 och årskurs 3-4 vilket skapar en bra struktur för de ämnen och kurser de läser, men p g a antal per klass har det detta år funnits andra konstellationer. I klasserna finns klassassistenter, som delvis även har enskilda elever de riktar sig till. Åtgärdsprogram inom särskolan är inte vanligt men skrivs när elever frångår den individuella studieplanen genom t ex att programmet reduceras eller att studiegången anpassas genom avvikelser från studieplanen. Med åtgärdsprogram blir det tydligt

8 med åtgärder och uppföljningar. Vilka resultat de gett redovisas inte här eftersom särskolan är en liten enhet. På Individuella programmet där eleverna läser ämnesområden är de formerade i klasser utifrån skapad trygghet med varandra, sina lärare och assistenter. Inom de olika klasserna ser elevernas behov av stöd olika ut, men det finns också en tänkt samstämmighet i utvecklingsnivå i varje grupp. Många elever har en egen assistent alternativt klassassistent. Några av eleverna har också sina personliga assistenter, anställda av familjen eller assistentbolag, men kan ändå ha behov av ytterligare en assistent på skolan. Eleverna läser ämnesområden och fokus ser olika ut beroende på elevens utvecklingsplan. Åtgärdsprogram förekommer om eleven har anpassad studiegång med t ex kortare dagar eller ersatta med mer praktik. Trots att grupperna/klasserna är små finns där elever som har mycket individuella behov, ibland behov av stöd som bäst ges enskilt. Ett gott stöd är också de tekniska hjälpmedel som eleverna använder. Åtgärdsprogram skrivs när rektor beslutar att elev ska läsa ett ämne från nationellt särskoleprogram, för att eleven ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt. 4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan Samtal om värderingar, förväntningar och policies pågår ständigt, eftersom det då och då i det dagliga arbetet, när alla jobbar tätt tillsammans, uppkommer situationer som måste lösas på olika sätt. Olika roller i arbetsgruppen tarvar också tydliga förväntningar och rak kommunikation. Personalen är kompetent och lyhörd och bemöter eleverna på ett mycket klokt och gott sätt med kärlek och struktur. Deras goda människokännedom gör att de lär sig på vilket sätt de ska bemöta och stötta varje elev. Nästa läsår kommer att ha ett särskilt fokus på värdegrund, både med elever och i personalgruppen. I olika ämnen/ämnesområden och i olika sammanhang förs en dialog med elever om förväntningar, agerande och bemötande i

9 kontakt med kompisar och med samhällets olika instanser för att ge dem en god grund för livet. I några grupper är det en stor utmaning att arbeta med social utveckling och det sociala samspelet samt elevens självkänsla. Ett tätt samarbete med elevvårdsteam, habiliteringen, BUP och socialtjänsten är en nödvändighet. Likabehandlingsfrågor kommer upp till ytan med jämna mellanrum, då elever på särskolan många gånger ofta ser situationer utifrån sitt eget perspektiv och behöver hjälp att förstå andras. Däremot finns inte konflikter under ytan, utan de uppdagas snabbt, eftersom eleverna berättar för de vuxna i skolan eller inte kan dölja sina känslor. Detta gör att ärenden sällan kommer till likabehandlingsteamet, då det redan i vardagen hittas lösningar. Lösningar just då, men det kan också snabbt uppkomma nya situationer då konflikter uppstår och elever kränker varandra. Vid Skolinspektionens besök i höstas blev det extra tydligt att både elever och personal är så vana vid att elevernas olika funktionsnedsättningar sätter käppar i hjulet för ett rätt bemötande mot varandra att de tas på mindre allvar än de bör. Skolinspektionens enda invändning mot vårt arbete var just detta att tydligare rutiner måste upprättas. Som alltid också viktigt med förebyggande insatser mot kränkande behandling och att ständigt jobba med att medvetandegöra eleverna om både sin egen roll och sitt ansvar för andras arbetsmiljö men också att de har rätt till egen trygghet och studiero i skolan.

10 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? Individuella programmet har elevmöte en ggr/månad, där elever som har förutsättningar själva lyfter det som känns viktigt och aktuellt. Eleverna gör val av enskilda aktiviteter under dagarna utifrån förutsättningar och mående. Även till elever på tidig utvecklingsnivå är personalen mån om att ge inflytande. Ansvar och inflytande för elever med alternativ kommunikation förbättras kontinuerligt utifrån förändrade hjälpmedel. Personalens kompetens i teckenkommunikation har höjts avsevärt. Viktigt, eftersom allt fler elever med vana av denna kommunikationsform kommer från grundsärskolan. Elever på nationella program är med och påverkar arbetsformer och val av aktiviteter. Med stigande ålder ges de ökat inflytande. Även här har de mentorstid en gång alt två gånger per vecka, då olika frågor dryftas. Det är viktigt att vi alltid tänker på att de trots sin utvecklingsstörning är gymnasieungdomar som är eller snart är myndiga vuxna. Det kan ibland glömmas bort, och det måste vi påminna varandra om. De måste på ett ännu mer aktivt sätt ta del av sin egen skolgång och framtid. Många av dem är vana vid att vuxna gör val åt dem. Vi behöver träna dem i att göra aktiva val och ta egna beslut. 6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Den utarbetade fyraårsplanen på individuella programmet, för att förvissa sig om att varje elev får en helhet och får alla delar i de olika ämnesområdena under sina fyra år, är ett levande dokument och utvecklas kontinuerligt. Det fortsatta arbetet i lärar-

11 träffarna med pedagogik och didaktik möjliggör fortsatt utveckling och samtal. Matriser i resp ämne och ämnesområde har utvecklats för att bli ett smidigare verktyg i bedömning samt inför utvecklingssamtal. Arbetet med bedömning och betyg lever, och är ett område som alltid måste hållas levande. Både lärare och elevassistenter/pedagogiska assistenter finns med i det arbetet, eftersom också assistenterna i sitt nära samarbete med elever dagligen ser och bedömer framsteg. Bedömning och betygssättning i ämnen och ämnesområden är en del, men också programmål (som det heter i gymnasiesärskolan) och läroplanen är en stor del i helheten vid bedömning och coachning i varje elevs utveckling. Det viktigaste verktyget för att pedagogerna ska ha en god kvalitet på sin undervisning är det kollegiala lärandet, att de har en dialog om undervisningssituationer, arbetssätt och delar med sig av både erfarenheter och material. I läslyftet har detta skett men också på lärarträffar. Men dialogen får inte ta slut. Arbetssätt med helhet och omvärld får bli nästa års kvalitetsfokus. Att med ämnesövergripande perspektiv och samarbete mellan gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen på de nationella programmen.

12 7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Gemensamt systematiskt kvalitetsarbete. Värdegrundsarbete med start i augusti Lärmiljö Betyg och bedömning Helhet och omvärld Kvalitet, funktion och nöjdhet på skapade rutiner Medarbetarenkätens resultat Elevers åsikt om trivsel, undervisning, lärande Antal användare och frekvens Antalet studiebesök, externa uppdrag, temaarbeten, nya arbetsmetoder etc Två gånger per termin ta tempen på hur vi ligger till En röd tråd som finns med hela läsåret i arbetslag och APT med aktiviteter och delaktighet Två gånger per termin ta tempen på hur vi ligger till Hjälpas åt så att alla vet hur matrisen används. Att all personal alltid kan svara på vad vårt uppdrag är, vart vi är på väg och hur vi jobbar och att vi är medvetna om hur vi ligger till och vad vi behöver utveckla. Arbetsglädje, samsyn Att det blir en vana att alla alltid tänker: vad kan vi förändra i lärmiljön för att ge bättre förutsättningar för elevens lärande och bästa skoldag? Att alla pedagoger använder matriser för att dokumentera bedömning. Självklart även kollegiala samtal om bedömning Det kollegiala lärandet Med det livslånga lärandet och programmålen för ögonen använder vi arbetssätt som skapar helhet för eleverna och gör dem delaktiga i sitt lärande, självständiga och medvetna om sin blivande vuxenroll.