Detaljplan för Fjärrvärmeanläggning på fastigheten Mörsils- Eggen 2:238

Transkript

1 Åre kommun PLAN Samhällsbyggnadskontoret Detaljplan för Fjärrvärmeanläggning på fastigheten Mörsils- Eggen 2:238 Åre kommun, Jämtlands län Plan- och genomförandebeskrivning Granskningshandling Upprättad Ida Thuresson Tobias Asp Jesper Kramers Plan- och byggchef Planarkitekt Planarkitekt Åre kommun Åre kommun Åre kommun

2 Inledning Handlingar Till planförslaget hör följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta Behovsbedömning Fastighetsförteckning Planprocessen Planprocessen är en prövning där ett områdes lämplighet för ett ändamål utreds och där de som berörs av förslaget ges möjlighet till insyn och påverkan vid flera tillfällen. Planen hanteras med standardförfarande enligt figur nedan. Processen regleras i Plan- och bygglagen. Avsikten är att planarbetet ska pågå fram till hösten 2017 och att planen sedan ska kunna antas av samhällsbyggnadsnämnden. Standardförfarande. 2

3 Planbeskrivning Planens syfte Planens huvuddrag Avvägning av lokaliseringens lämplighet mot 2 kap. 2 PBL Detaljplanens syfte är att planlägga för fjärrvärmeanläggning på fastigheten Mörsils-Eggen 2:238. Planförslaget medger fjärrvärmeanläggning på den yta som omfattar fastigheten Mörsils- Eggen 2:238. Med stöd av 2. Kap 2 PBL har en bedömning gjorts av markområdets lämplighet för föreslagen användning med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Ett flertal aspekter har vägts in i bedömningen. Av dessa aspekter bedöms nedanstående ha särskild inverkan på lokaliseringens lämplighet. Hänsyn till stads och landskapsbilden (2 kap 6 punkt 1 PBL) Människors hälsa och säkerhet (2.kap 5 PBL) Värmeförsörjning till abonnenter i Mörsil samhälle, befintligt fjärrvärmenät i Mörsil, möjlighet att anordna trafikförsörjning till området (2 kap. 5 punkt 3 PBL) Förutsättningar för distributör av fjärrvärme att bedriva verksamhet i Mörsil samhälle (2 kap. 3 punkt 4 PBL) Lokaliseringen av fjärrvärmeanläggningen på platsen bedöms som mindre lämplig med hänsyn till stadsbilden i området. I karaktär, skala och utformning är den inte anpassad till omkringliggande bebyggelse i form av småhusbostäder. Föreslagen lokalisering av fjärrvärmeanläggningen 15 meter från bostäder bedöms som mindre lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Med vidtagna åtgärder för buller och skorstenshöjd bedöms däremot lokaliseringen som lämplig. Ovanstående aspekter som pekar emot en lokalisering av fjärrvärmeanläggningen till platsen bör vägas mot aspekter som pekar för en lokalisering av anläggningen till platsen. Utifrån befintligt fjärrvärmenät i Mörsil är en lokalisering av fjärrvärmeanläggningen lämplig längs med ledning markerat i gult enligt karta nedan. Utan att bygga ut ledningsnätet är de minst störningskänsliga lokaliseringarna längs huvudledningen vid ändarna i samhällets utpunkter. Dvs. nordöst om skolan och vid änden av Sjöstigen. En lokalisering vid skolan bedöms som olämplig med hänsyn till de transporter för påfyllning av bränsle i skolbarnens utemiljö som det innebär. Det finns en fjärrvärmeanläggning vid skolan idag som planeras att användas i en mindre utsträckning vid en kapacitetsökning på föreslagen plats i den södra delen av Mörsil. 3

4 Det som kvarstår som minst störningskänslig lokalisering är längs med ändan på sjöstigen. En alternativ lokalisering längre från bostäder och mer ostört från samhället kräver ny ledningsdragning och ny väganslutning. Ett sådant alternativ gör att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att bedriva fjärrvärmeverksamhet i Mörsil samhälle som redan idag är på gränsen till om det är en lönsam anläggning. Konsekvenser av det kan bli att abonnenter i Mörsil samhälle blir av med fjärrvärme som uppvärmning och måste söka andra alternativ som kräver dyra investeringar, skapar sämre helhetslösningar och kan vara sämre för miljön. Fjärrvärme är ett miljömässigt och resurseffektivt sätt att skapa värme på. Utifrån ovanstående förutsättningar bedöms föreslagen lokalisering som den mest lämpliga för användningen fjärrvärme. Plandata Lägesbestämning Areal och markägoförhållanden Det föreslagna planområdet ligger i Mörsil, Åre kommun. Planområdet ligger söder om järnvägen vid den södra änden av Sjöstigen ca 100 meter från Indalsälvens norra strandkant. I söder angränsar området till skog, i öst och väst till öppen mark och i norr till bostäder. Det föreslagna planområdet är ca 0,1 ha stort. Marken som planläggs innefattar fastigheten Mörsils-Eggen 2:238 som innehas av en ägare. Tidigare ställningstaganden Planer 4

5 Översiktsplaner och andra styrdokument Översiktsplanen för Åre kommun antagen anger ingen specifik markanvändning för planområdet. Inget särskilt anges heller om markanvändningen för planområdet i samrådsförslaget till översiktsplan för Åre kommun, Planområdet är inte utpekat för någon särskild markanvändning i förtätningsplan för Mörsils samhälle Detaljplaner Enligt gällande plan, Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Äggen 19:2 M.fl är området planlagt som allmän platsmark-grönområde (Se bild nedan). Urklipp av plankartan och planbestämmelser från byggnadsplanen Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Äggen 19:2 M.fl Bygglov Befintlig fjärrvärmeanläggning beviljades bygglov första gången Anläggningen har sedan kompletterats genom ytterligare bygglov 1999 (invallning av en oljecistern), 2007 (tillbyggnad av panncentralen), 2010 (tidsbegränsat bygglov för uppsättning av en katastrofpanna), 2011 (begäran om en förlängning av det tidsbegränsade bygglovet) avslogs bygglov för nybyggnad av pelletspanna då marken för det sökta bygglovet är avsett för grönområde och ansökan därmed ej anses uppfylla syftet med detaljplanen. 5

6 Kommunala beslut Skyddade områden Riksintressen (3 kap) Jämtkraft AB ansökte om prövning av detaljplaneändring för att ändra markens användning från allmän plats-grönområde till fjärrvärme. Prövning genom detaljplan medgavs av samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommun Beslutsunderlag i ärendet var tjänsteyttrande från Åre kommuns samhällsbyggnadskontor. Tjänsteyttrandet bedömer planansökan som förenlig med översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Att beakta i fortsatt planarbete är luftkvalité och buller, landskapsbild, dagvatten, upphävande av strandskydd i planen samt påverkan på angränsande EBH-objekt (mark som är konstaterat eller potentiellt förorenat av pågående eller nedlagd verksamhet). Inga riksintressen berörs av detaljplanen. Miljökvalitetsnormer (5 kap) Enligt 2 kap 10 PBL ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalité, omgivningsbuller och vattenmiljö. För den markanvändning som detaljplanen medger är miljökvalitetsnormer för luftkvalité och vattenkvalité relevant att utreda. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormen för buller gäller omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser, tillståndspliktiga hamnar samt vissa större, utpekade industrigrenar i de största kommunerna (över invånare). Planområdet påverkas därför inte av miljökvalitetsnormen. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft bedöms inte överskridas, se avsnittet om Störningar och risker under rubriken luft. 6

7 Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Recipient för dagvatten från planområdet är vattenförekomsten Liten. Ekologisk status för vattenförekomsten är dålig. Miljöproblem är utsläpp av miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. God ekologisk status ska uppnås Identifierade påverkanskällor är bräddning, förorenad mark/gammal industrimark, atmosfärisk deposition, flödesregleringar och morfologiska förändringar och barriärer. Samtliga påverkanskällor utom förorenad mark kan uteslutas inom ramen för planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivning (6 kap) Miljökonsekvensbeskrivning En Miljökonsekvensbeskrivning bedöms inte nödvändig att upprättas, se bilaga Behovsbedömning samt Behovsbedömning under rubriken Konsekvenser nedan. Skydd av områden (7 kap) Strandskydd Strandskyddet återinträder för hela planområdet i samband med detaljplanen enligt 7 kap Miljöbalken. Marken har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Det bedöms därför kunna upphävas i detaljplanen enligt Miljöbalken 7kap 18C punkt 1. Vattenskyddsområde Planområdet ligger inom det sekundära vattenskyddsområdet för Mörsil och ingår i verksamhetsområdet för kommunalt VA. Inom det sekundära vattenskyddsområdet är permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning förbjudna. Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Fjärrvärmeanläggningen kommer att ha upplag av träpellets i täta silos. En negativ påverkan på vattenskyddsområdet bedöms därmed kunna uteslutas. Vid nyanläggning av väg inom planområdet bör nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av yt- och grundvatten. Förutsättningar Mark och vegetation Marken inom planområdet upptas idag av fjärrvärmeanläggningen samt delar av en vändzon och lastplats. Omgivande mark i söder består av skog, i väst är marken öppen och brukad, i öster löper en smal dunge med lövskogsvegetation och i norr är marken öppen mot bostäderna som ligger ca 15 meter från fjärrvärmeanläggningen. Längs med södra änden av planområdet rinner ett vattendrag i östlig riktning. Utmed östra gränsen av planområdet finns ett mindre åkerdike som rinner ner mot vattendraget i söder. 7

8 Befintlig bebyggelse På området finns idag befintlig fjärrvärmeanläggning med lagring av flis i containrar för flispannan samt en oljepanna. Omgivande bebyggelse i norr består av bostäder i ett plan. Befintlig fjärrvärmeanläggning. Oljepanna till vänster och värmepanna till höger. Natur- och kulturmiljö Dagvatten Vatten Geotekniska Förhållanden Det finns ingen värdefull natur- eller kulturmiljö inom eller i anknytning till planområdet. Dagvatten på planområdet rinner från hårdgjorda ytor till angränsande vattendrag i söder och åkerdike i öst. En del av dagvattnet upptas av öppna gräsytor i och omkring planområdet genom infiltration. Det finns inga kända kapacitetsbrister eller platser där dagvatten ansamlas i större mängder på planområdet. Planområdet är anslutet till det kommunala vattennätet och kommunala vatten och avloppsledningar löper genom området. Ingen geoteknisk undersökning är gjord för planområdet. Marken anses lämplig för befintlig bebyggelse, fjärrvärmeanläggningen. Planen medger i stora drag samma omfattning av bebyggelse som finns på platsen idag. En geoteknisk undersökning har därför inte bedömts vara nödvändig. 8

9 Föroreningar Befintligt fjärrvärmeverk är utpekat som EBH-objekt av Länsstyrelsen. Det innebär ett område som är antingen potentiellt eller konstaterat förorenat av nedlagd eller pågående verksamhet. EBH-objektet är inte definierat inom någon riskklass. Tillkommande bebyggelse medför inga större markarbeten utan kräver endast uppställning av pelletssilos genom platta på mark. Om det vid framtida grävningsarbeten noteras avvikelser i marken gällande utseende eller lukt ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. Störningar och risker Störningar från befintlig fjärrvärmeanläggning på platsen förekommer i form av buller. Transporter för påfyllning av pellets är den största bullerkällan. Inga yttre störningar och risker är kända för planområdet. Planförslag Bebyggelse Tillkommande bebyggelse Aktuellt förslag innebär att befintlig fjärrvärmeanläggning ändras genom att fliscontainrar tas bort och kompletteras med en ny pelletspanna och två pelletssilos för lagring och påfyllning av pellets. Planbestämmelser Allmän platsmark Kvartersmark Ingen mark inom planområdet planläggs som allmän platsmark. E 1-Teknisk anläggning- fjärrvärmeanläggning. Hela planområdet ges användningen teknisk anläggning- fjärrvärmeanläggning. Användningen medger den byggyta som krävs för anläggningen och yta för att anordna vändplats och lastplats för transporter. Användningen möjliggör även framtida ombyggnationer och kompletteringar av anläggningen. Byggnadshöjden är satt till 5 meter. Skorstenar tillåts vara upp till 25 meter och bränslesilos 14 meter. u 1 betyder att marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Genom planområdet löper vatten och avloppsledningar som ska vara tillgängliga. Marken får därmed inte bebyggas. Strandskydd upphävs inom hela planområdet. Upphävandet av strandskyddet motiveras med att området redan är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Gator och trafik Lokalgator Anslutning till och från planområdet sker via Sjöstigen som i sin tur är ansluten till Thomévägen. 9

10 Transporter Transporter för påfyllnad av bränsle till anläggningen sker via Sjöstigen. Tillräckliga ytor för vändplats och lastning finns inom användningsområdet för fjärrvärmeanläggningen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp El och uppvärmning Räddningstjänst Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och är anslutet till befintligt ledningsnät. Området är anslutet till elnätet. Detaljplanen bedöms inte medföra ytterligare behov av/utbyggnad av elförsörjning. Tillgänglighet för räddningstjänstens fordon sker via Sjöstigen och räddningstjänsten kan arbeta från vändplats/lastplats. Planens konsekvenser Behovsbedömning En behovsbedömning har gjorts för att bedöma om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningens väger in att platsen sedan tidigare är planlagd som grönområde. Kommunen gör bedömningen att planen inte kommer att medföra en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Eftersom behovsbedömningen väger in att platsen är planlagd som grönområde är kommunens syn att planens konsekvenser ska beskrivas utifrån att det är en nylokalisering. I praktiken är platsen däremot redan tagen i anspråk får fjärrvärme. Mark och vegetation Naturvärden Mark och vegetation på planområdet förändras utifrån gällande detaljplan genom att del av grönområde får grus eller asfaltsbeläggning för tillfartsväg. En annan del av grönområdet förändras till att upptas av byggnadsverk (dvs. fjärrvärmeanläggningen). Resterande del av området kan behållas för grönyta. Den faktiska förändringen i området kommer att bli liten då planområdet används för den sökta verksamheten redan idag. Med planen försvinner det område som varit planlagt som allmän platsmark-grönområde i Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Äggen 19:2 M.fl Grönområdet som fjärrvärmeanläggningen tar i anspråk har inte bedömts innehålla några värdefulla naturvärden. 10

11 Dagvatten Natur- och kulturmiljö Stadsbild och landskapsbild Störningar och risker Andelen hårdgjord yta utökas utifrån dagsläget i förhållande till vad gällande detaljplan anger. En del mark bevaras som gräsyta och är därmed genomsläpplig för dagvatten. Bedömningen är att föreslagen användning inte kommer att bidra med dagvattenproblematik vad gäller risk för översvämningar och transport av förorenat vatten till recipient då den faktiska förändringen i mängden hårdgjorda ytor kommer vara liten. I dagsläget finns inga rapporterade problem med dagvatten från området. Ingen utpekad värdefull kultur och naturmiljö berörs av planområdet. Planen medger en byggnadshöjd på 5 meter. Därtill tillåts att bränslesilos får vara maximalt 14 meter och skorstenar 25 meter. Fjärrvärmeanläggningen bedöms påverka den lokala stadsbilden negativt. Det har undersökts om fjärrvärmeanläggningen kan lokaliseras till annan plats, bedömningen är att föreslagen lokalisering är den lämpligaste (se avvägning mot 2 kap. 2 PBL.). Möjligheten att avskärma fjärrvärmeanläggningen från omgivande bebyggelse har undersökts men ytorna för en sådan avskärmning med vegetation eller likande bedöms som för små. Den föreslagna användningen av planområdet för fjärrvärme tillsammans med planområdets närhet till bostäder gör att det är viktigt att noggrant och tydligt klargöra förutsättningarna för människors hälsa och säkerhet. Användningen av planområdet för fjärrvärme bedöms kunna påverka människors hälsa och säkerhet genom risken för olyckor, buller mot bostäder och luftföroreningar. Förutsättningarna beskrivs under respektive rubrik nedan. 11

12 Risk för olyckor Svensk fjärrvärme har i en rapport om fjärrvärmeolyckor 2009 kommit fram till att de främsta gemensamma nämnarna för fjärrvärmeolyckor i produktionsledet är bränder och explosioner. Ur den befintliga statistiken som fanns vid tidpunkten för rapporten kunde man sluta sig till att bränder i kraft- och värmeverk är relativt vanligt förekommande med drygt 100 händelser per år. Rapporten konstaterade dock att de flesta bränderna var små och kunde begränsas tidigt i brandförloppet. Andelen personskador är små och risken för brandspridning till annan byggnad eller annan fastighet är relativt låg. Ingen människa dog eller skadades i de sju större fjärrvärmeolyckor som finns med i det nationella registret över stora olyckor. Slutsatsen är att bränderna primärt påverkar den egna verksamheten och att den omgivningspåverkan som uppstår i första hand innebär ett produktionsbortfall av värme och därmed en påverkan för tredje man. Moderna fjärrvärmeanläggningar har flera brandskyddsåtgärder. Nedan följer ett antal åtgärder som finns i en pelletspanna likt den som är tänkt att lokaliseras vid Sjöstigen. Bränsleförvaring i silo försedd med sprängluckor för att förhindra explosion vid tex dammantändning. Mjuka rörböjar på påfyllningsrör för att förhindra pulverisering av pelletsen. Flexibel slang - Efter transportskruven faller bränslet via en flexibel plastslang. Denna slang kommer att brinna av vid händelse av bakbrand och förhindra att elden sprider sig bakåt mot pelletsilon. Mellanförråd som är utrustat med brandspjäll för att förhindra bakbrand. Inmatningsskruvar - Känselkroppar på skruvmanteln utlöser brandbekämpningsmedel vid övertemperatur. Eldstaden i sig är försedd med undertrycksvakt, skulle en pannlucka eller motsvarande hamna i öppet läge och undertryck ej kan erhållas så kommer undertrycksvakten att blockera eldning i pannan. Vid blockerande driftstörning så stänger tilluftspjället till pannan och förbränningen avstannar. Ytterligare en riskfaktor är påfyllning av eldningsolja i panna för spetsförbränning. Påfyllningen av olja innebär en transport av farligt gods i närhet av bostäder. Påfyllningen sker 1-2 gånger om året. Med hänsyn till hur sällan påfyllning sker bedöms risken för olycka vara så pass liten att den kan anses acceptabel. Vid en olycka eller brand i anläggningen är det brandstationerna i Järpen eller Hallen som tar emot larmet. Tid för räddningstjänst att vara på plats 12

13 är ca minuter (5 min inställelsetid och 10 till 15 minuter körtid beroende på väglag) Sammantaget bedöms riskerna med att anlägga fjärrvärmeanläggningen inom närhet till bostäder acceptabla och möjliga att hantera. Buller Det huvudsakliga bullret från fjärrvärmeanläggningar uppstår vid transporter och hantering av i första hand fasta bränslen. I mindre omfattning uppstår även buller från själva förbränningsprocessen samt från fläktar och annan hjälputrustning. De viktigaste bullerbegränsande åtgärderna är att bygga in transportband, krossar, etc., att ljudisolera fläktar och dylikt samt att använda tystgående arbetsmaskiner. Boverket har satt upp riktvärden för buller vid planläggning i områden där bostäder påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Se tabell nedan. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad Zon A- Bostadsbyggnader bör kunna accepteras upp till angivna nivåer. Leq Dag (06-18) Leq Kväll (18-22) Lördagar söndagar och helgdagar L eq dag + kväll(06-22) Leq Natt (22-06) 50 db(a) 45dB(A) 45 db(a) För att klargöra om användningen fjärrvärme är lämplig med hänsyn till bullerstörningar har ett tidigare ärende kring buller från värmeverk använts, Åre-prästbord 1:81 klagomål-buller av pelletsbrännare. Ärendet bedöms ha likartade förutsättningar med aktuellt planområde vad avser de bullernivåer som anläggningen ger ifrån sig och avstånd mellan bullerkälla och störningspunkt. Fjärrvärmeanläggningen i ärendet, belägen vid viadukten över järnvägen till Holiday Club i Åre, fick klagomål om buller från en närboende. Ljudmätningar genomfördes som indikerade att bullernivåerna kunde vara förhöjda. Det infördes bullerskyddsåtgärder på anläggningen i form av isolering och inbyggnad av matar- och askskruv (inbyggnad av bränslehantering). Därefter genomfördes en bullerutredning av sakkunnig för att konstatera effekterna av åtgärderna. Utredningen konstaterar att vid en mätpunkt 12 meter från anläggningen uppmättes den ekvivalenta ljudnivån till 48,4 db(a). Som anmärkning till mätningen är att den gjordes i vindriktningen vilket kan ha förstärkt bullret. 13

14 Utifrån mätningen vid viadukten i Åre bedöms det som möjligt att begränsa bullernivåerna till 45 db(a) ekvivalent ljudnivå från planerad fjärrvärmeanläggning till bostadsfasad 15 meter från bullerkälla. Detta under förutsättning att bullerskyddsåtgärder vidtas. Plankartan innefattar därför en bestämmelse om skyddsåtgärder för att motverka störning från omgivningen, m- bränslehanteringen ska vara inbyggd och isolerad så att buller vid fasad på närmsta bostadsbyggnad dämpas till 45 db(a) ekvivalent ljudnivå. Planbestämmelsen har stöd i 4 kap punkten PBL och i beskrivningen av densamma i Boverkets temadel om buller i detaljplan. Andra källor till buller är påfyllning av bränsle i anläggningen. Dessa transporter kan förläggas till tider på dygnet då bostäder är som minst känsliga för störningar. Förutsättningar avseende bullermätning i ärendet Åre-prästbord 1:81 klagomålbuller av pelletsbrännare 14

15 Förutsättningar för aktuellt planområde avseende avstånd mellan bullerkälla och bostadsfasad. Luft Luftföroreningar och olägenheter i form av rök från anläggningen beror av rökens innehåll och rökens spridning. Rökens innehåll Rökens innehåll beror på en kombination av bränsle, förbränningsteknik och reningsåtgärder i anläggningen. Det anses i detaljplanen inte rimligt att reglera rökens innehåll. För att säkerställa att luftföroreningar inte överstiger miljökvalitetsnormer för utomhusluft har en spridningsberäkning från en prövning av fjärrvärmeanläggning i Älmhult använts. Panneffekt och emissioner från fjärrvärmeanläggningen i Älmhult enligt nedan: Total panneffekt: 12 MW avgiven effekt, motsvarande ca 14 MW tillförd effekt Skorstenshöjd: 30 m Rökgastemp: 180 C, temperaturdifferens mellan utetemperatur (0 C) och rökgastemperatur (180 C) Rökgashastighet: 20 m/s Emissioner: Stoft: 35 mg/nm3 torr gas vid 13 % CO2 0,81 kg/h NOx: 125 mg/mj 6,20 kg/h CO: 200 mg/mj 10,08 kg/h 15

16 Den planerade fjärrvärmepannan i Mörsil har betydligt mindre effekt och emissionerna från den är även mycket lägre. Panneffekt och emissioner för den planerade fjärrvärmepannan enligt nedan: Total panneffekt: 2MW avgiven effekt. Motsvarande ca 2200 KW tillförd effekt. Skorstenshöjd (min): 12m Rökgastemp vid 75 % last: 100 C Rökgashastighet vid 75% last: 17,6 m/s Emissioner vid 75 % last: Stoft: 69,6 mg/m3 ntg vid 13 vol % CO2 0,18 kg/h NOx (som NO2): 58 ppmtg 0,34 kg/h CO: 210 ppmtg 0,8 kg/h Rökens spridning Rökens spridning påverkas av ett flertal faktorer som t.ex. skorstenshöjd, vind och väderförhållanden samt terräng etc. Det har i detaljplanen bedömts som rimligt att reglera anläggningens lägsta skorstenshöjd. I Naturvårdsverkets Branchfaktablad: förbränningsanläggningar för energiproduktion- Utgåva 2 (2005) under avsnittet om lokaliseringsaspekter är spridning av rökgaser uppräknad som en aspekt att ta hänsyn till vid lokalisering av fjärrvärmeanläggningar. I avsnittet hänvisas till Naturvårdsverkets allmänna råd 87:2(1987) för förenklad beräkning av erforderlig skorstenshöjd för fastbränsleeldade anläggningar med en effekt på 500 kw- 10 MW). Erforderlig skorstenshöjd bestäms som summan av en referenshöjd och skorstenstillägg. Referenshöjden baseras på anläggningens totala tillförda effekt. Föreslagen anläggning för planområdet har en effekt om 2 MW. Referenshöjd för anläggningar upp till 2,5 mw är 10 m. Skorstenstillägget bestäms genom tillägg för omgivande byggnader och terräng och skorstenstillägg på grund av nedsug. Skorstenstillägget för omgivande byggnader och terräng beräknas till 9 m där högsta punkt inom ett avstånd om meter är Thomégården. Thomégården ligger ca 11 m ovanför skorstensfot. Skorstenstillägget beräknas som högsta punkt över skorstensfot(11m) minus 30 % av referenshöjden(3 m) vilket ger ett tillägg på 8 meter. Skorstenstillägget på grund av nedsug beräknas till 5 m. Tillägget beräknas genom förhållandet mellan högsta byggnad(13 m pelletssilos) inom två gånger referenshöjden(2x10=20 m) och referenshöjd plus tillägg för omgivning och terräng(18 m ). Det ger förhållandet 0,72. Det vill säga högsta byggnad är 72 % av höjden för referenshöjd plus tillägg för omgivning och terräng. För att ta reda på det slutliga tillägget på grund av nedsug ska figur 3.1 i de allmänna råden 87:2 läsas av. Där får man reda på att när referenshöjden 16

17 plus tillägg genom omgivning och terräng är 18 m och förhållandet till högsta byggnad är 0,72 ska skorstenstillägg för nedsug vara 5 m. Den totala skorstenshöjden bestäms genom att addera referenshöjd plus tillägg för omgivning och terräng och tillägg på grund av nedsug ( ). En erforderlig skorstenshöjd är alltså 23 m. Som en åtgärd mot luftföroreningar och olägenheter i form av rök har detaljplanen en bestämmelse om lägsta skorstenshöjd. f-lägsta skorstenshöjd är 23 meter. Bestämmelsen bedöms ha stöd i 4 kap 11 samt 4 kap 16 PBL. Förorening Medelvärdesp eriod MKN-värde (µg/m³) Antal tillåtna överskridande n per år PM10 Dygn År dygn - NO₂ Timme Dygn År timmar 7 dygn 17

18 Ekonomiska konsekvenser Sammanfattad bedömning av planförslaget Fjärrvärmeanläggningen är en förutsättning för värmeförsörjningen av Mörsil samhälle. Att tillgodose fjärrvärmeanläggningens nuvarande och framtida behov av mark är därför av vikt för att Mörsils samhälle ska fungera funktionellt. Att inte tillgodose fjärrvärmeanläggningens framtida behov av mark skulle kunna leda till negativa ekonomiska konsekvenser för abonnenterna i Mörsil samhälle. Den föreslagna lokaliseringen bedöms som lämplig med hänsyn till att det är en stor samhällsnytta med fjärrvärme och miljömässigt ett bra uppvärmningsalternativ. Med föreslagna försiktighetsåtgärder bedöms risken för olyckor minimerats. Att lokalisera anläggningen på en annan plats i Mörsil bedöms som oproportionerligt i förhållande till nyttan det skulle ge. En ny lokalisering innebär ombyggnation av stamnätet för fjärrvärme vilket riskerar innebära att det inte längre är intressant att driva anläggningen. Konsekvenserna av detta kan vara att abonnenterna måste hitta en alternativ uppvärmningsmetod. Genomförandebeskrivning Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplaneläggning Målsättningen är att detaljplanen ska genomföras enligt följande tidplan: Samråd: vår 2017 Granskning: Vintern 2018 Antagande: Vinter 2018 Laga kraft: Vinter 2018 Genomförandetid Ansvarsfördelning Detaljplaneläggning Vägar Vatten och avlopp Genomförandetiden är 5 år från den dag då detaljplanen vunnit laga kraft. Åre kommun ansvarar för att ta fram planhandlingar och sköta den administrativa hanteringen av planprocessen. Exploatören ansvarar för skötsel och underhåll av den del av lokalgata (vändplats och lastning) som berörs inom planområdet. Målsättningen är att användningen av planområdet inte ska få någon påverkan på befintliga vatten- och avloppsledningar inom planområdet. Om någon känd ledning behöver flyttas för att möjliggöra bebyggelse är det exploatörens ansvar att så sker. 18

19 Dagvatten El Huvudmannaskap Avtal Ramavtal och exploateringsavtal Planavtal Om ett behov för hantering av dagvatten eller rening av dagvatten uppstår är det exploatörens ansvar att säkerställa att hantering och rening av dagvatten sker innan det avleds. Målsättningen är att användningen av planområdet inte ska få någon påverkan på befintliga ledningar inom planområdet, Om någon känd ledning behöver flyttas är det exploatörens ansvar att så sker. Det finns ingen allmän platsmark inom planområdet. Ett exploateringsavtal har inte bedömts nödvändigt i denna exploatering. Ett planavtal har upprättats mellan Åre kommun och exploatören. I planavtalet regleras bland annat villkor och kostnader för planarbetet. Fastighetsrättsliga frågor Gemensamhetsanläggningar och samfällighetsanläggningar Fastigheten Mörsils-Eggen 2:238 tillhör Mörsils vägförening, Åre Mörsils-Eggen GA:4. Planområdet berörs av ett officialservitut som gäller rätt att använda väg för utfart(sjöstigen), akt /61.1. Servitutet belastar Mörsils-Eggen 1:41 och Mörsils-Eggen 2:238 och är till förmån för de fastigheter som nyttjar vägen för utfart öster om Sjöstigen. Planområdet omfattas även av ledningsrätt för fjärrvärmeledning, akt /55A. Ingen av de berörda gemensamhetsanläggningarna, ledningsrätt eller servitut kommer att påverkas av planförslaget. Ekonomiska frågor Planekonomi Tekniska frågor Anvisningar för bygglov Medverkande tjänstemän Exploatören bekostar planarbetet enligt upprättat planavtal. I bygglovsskedet behöver det klarläggas hur olägenheter i form av rök kan undvikas från anläggningen till närliggande bostäder. Planhandlingarna har upprättats av Jesper Kramers, planarkitekt och Tobias Asp, planarkitekt på Åre kommun. 19