Patientsäkerhetsberättelse Robertsfors kommun. År Sammanställt av Ingela Lundberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska
|
|
- Oliver Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse Robertsfors kommun År Sammanställt av Ingela Lundberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska
2 Innehåll l Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits... 7 Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Resultat och åtgärder Planerade åtgärder Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet bedrivs fortlöpande bl.a. Användande av kvalitetsregister Kvalitetsrapport: Ett dokument som möjliggör för medarbetarna både på enhets och ledningsnivå att följa resultat med färdiga diagram och tabeller Kvalitetsråd i varje särskilt boende i äldreomsorgen: Modell för systematisk uppföljning och utvärdering inom äldreomsorgen. Kvalitetsråden uppgift är att sammanställa och analysera de resultat som levererats via kvalitetsrapporten samt övrig information såsom brukarens erfarenhet, uppkomna frågeställningar från anhöriga etc. Kvalitetsråden ska sedan ge förslag på handlingsplaner/förbättringsarbete. Avvikelsehanteringen Egenkontroller Några av de viktigaste åtgärderna som vidtagits i patientsäkerhetsarbetet 2017 Införande av ny dokumentations modul för HSL med dokumentation enligt ICF Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa Rutin för förflyttningskunskap Med syfta att: Förebygga arbetsskador för den anställde Förebygga vårdskador för den enskilde som mottar hjälpinsatser Skapa förutsättningar för att vården bedrivs med ett rehabiliterande synsätt utifrån Robertsfors Kommuns Servicegarantier. Användandet av SÖS-sticka Smärtskattningsinstrument har ökat resultaten i utförd validerad smärtskattning i palliativa registret resultat 2016 var 64,1% jmf med ,9%. symtom- och smärtlindring är högt prioriterat i den palliativa vården Påbörjat arbete att byta ut personliga/patientbundna läkemedelsskåp. Tillgång till skåpen har endast personal med delegation. Skåpen öppnas med SITHS-kort och loggranskas Fortsatt minskning av läkemedelsavvikelser För att skapa ordning i de dokument, signeringslistor etc. som förvaras hos den enskilde vårdtagaren, är pärmar med samma struktur/register distribuerade till alla enheter 3 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Ledningssystem för kvalitet Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Alla vårdgivare som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ansvarar för att det finns ett ledningssystem för kvalitet. Syftet med Ledningssystemet är: Att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheterna Att denna är dokumenterat på ett strukturerat sätt Att de dokumenterade rutinerna och riktlinjerna följs och utvecklas med förändrade behov. Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter Modell för styrning Mål och resultatstyrning sker i Robertsfors kommun genom balanserade styrkort. Kommunfullmäktige har antagit styrkort som kommun styrelsen har att utgå ifrån. Balanserade styrkort ska upprättas både på förvaltnings- som arbetsplatsnivå. I balanserade styrkort för förvaltning och arbetsplatser ska anges vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla nyckelfaktorer och mål. Aktiviteterna ska ha en ansvarig person och det ska anges när och hur de ska följas upp. Balanserad styrkort för hälso- och sjukvårdsenheten upprättas av ansvarig HSL-chef årligen Värderingar Socialutskottets balanserade styrkort har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen, lag om särskilda insatser för vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen samt i FN:s konventioner. Vårt uppdrag är att utifrån beprövad erfarenhet och bästa tillgängliga kunskap möta människors behov. Det är i möte mellan den enskilde och den anställde som kvalitén i våra insatser sätts. 4 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
5 Vårt motto ska därför vara Alltid bästa möjliga möte! Utgångspunkten vid alla möten med den enskilda ska vara Allas lika värde Värdigt bemötande Respekt för den enskilde Delaktighet och självbestämmande Bedömning samt utförande av den enskildes insatser ska ske utifrån ett jämställt och könsneutralt perspektiv oberoende av sexuell läggning och etnisk bakgrund. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare (kommunstyrelsen) har det yttersta ansvaret i att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Lex Maria anmälan till IVO utförs av MAS på delegation. Verksamhetschef enligt HSL 29 ansvarar för att i verksamheten bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses MAS ansvarar för patientsäkerhetsarbetet utifrån hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30)11 kap. 4 och hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Verksamhetschef/MAS har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårduppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. 5 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
6 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Ledningen i socialförvaltningen ska minst en gång/år genomföra en uppföljning av ledningssystemet. Analys och beslut om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder. Mötet ska alltid hållas senast den 15/2 varje år. Vid förvaltningens genomgång deltar den ledningsgrupp som socialchef utser Protokoll från ledningens genomgång dokumenteras och sparas i G: sociala/bokslut/budget, bokslut, VEP/ledningens genomgång. Materialet sparas i 10 år. Inför ledningens genomgång tar socialchef fram följande faktabaserade underlag som ska ligga till grund för beslut och för bedömning av ledningssystemets effektivitet. Vid mötet ska materialet analyseras och beslut tas om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder utifrån evidensbaserad praktik Kvalitetsberättelser/enheternas verksamhetsberättelser. Hur väl har enheterna uppnått planerade resultat (processer/aktiviteter)och hur har tjänsterna uppfyllt ställda krav? Patientsäkerhetsberättelse (Hälso- och sjukvården) Resultat från nationella och regionala kvalitetsregister Resultat från interna och externa revisioner Resultat från mätning och hantering av klagomål, förbättringsförslag, incidentrapporter och avvikelser även Magna Cura Resultat från genomförda medborgar- och medarbetarundersökningar Information om relevanta förändringar av lagar och andra krav Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Förändringar som skulle kunna påverka ledningssystemet Rekommendationer till förbättringar 6 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Resultat av patientsäkerhetsarbetet se rubrik Resultat Registreringar i Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa Punktprevalensmätningar av trycksår genomförs 2 ggr/år avdelningar enligt ett rullande schema v.11. Edfastgården och Lövlunden hus 1 v. 40 hus 2 och Nysätragården Registreringar i Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos. Registreringar i BPSD registret BPSD är ett kvalitetsregister där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling, och resultat. Detta gör att varje enhet kan följa sin verksamhet. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod. Som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sittsammanhang innan olika åtgärder sätts in. Behandlingen kan omfatta bemötande och omvårdnadsstrategier och i vissa fall läkemedel. Kompetensutveckling: Personals deltagande i utbildningar, konferenser och nätverk etc. Förbättringsarbeten: Förbättringsarbetet ska göras utifrån resultat och kvalitetsrådens arbete och dokumenteras i respektive enhets kvalitetsberättelse och verksamhetsberättelse Införande, revidering av metoder/arbetssätt/ rutiner riktlinjer Under året har patientsäkerhet belysts vid införande, revidering av metoder/arbetssätt/ rutiner riktlinjer 7 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
8 Inköp av material som är av betydelse för patientsäkerhet Årliga läkemedelsgenomgångar Läkemedels genomgångar görs som ett teamarbete med läkare sköterska och omvårdnadspersonal och med tillgång även farmaceutisk skolad personal när behov finns. Avvikelsehantering Kommunala palliativa teamet Orkidé God Vård och Omsorg i livets slutskede kontinuerlig handledning och förbättringsarbete Palliativvård Webbaserad utbildning För all personal. Organiseras av ansvariga chefer i enheterna Kommunala demensteamet God demensvård genom handledning. Värdegrundsarbete i äldre och handikappomsorg Värdegrundsarbete i praktiken, ett webbaserat interaktivt utbildnings- och förändringsmaterial i för alla som arbetar inom hemtjänst och särskilt boende. Värdegrundsarbetet är ett långsiktigt arbete som handlar omattityder, bemötande och förhållningssätt. Kontinuerlig handledning ges till omvårdnadspersonal av värdegrundshandledare Delegeringar: Användande av webbaserad utbildning Jobba säkert med läkemedel som komplement vid delegeringar. Utbildningen ger baskunskaper inför delegering av läkemedelshantering i äldreomsorgen. Utbildningen är avgiftsfri och består av fem delkurser. Den tar cirka två timmar att genomföra och diplom kan laddas ned vid efter godkänt kunskapstest. Genomgången utbildning ger baskunskaper för att: ge läkemedel i rätt tid, till rätt person på rätt sätt ge god omvårdnad som komplement och alternativ till läkemedel känna igen risker och uppmärksamma, reagera och signalera vid förändringarförstå roll och ansvar vid delegering uppmärksamma symtom vid diabetes och ge insulin Teambaserade utredningar Vid MNA <8 (ett screening- och bedömningsverktyg som kan användas för att identifiera äldre patienter som löper risk för undernäring) och Norton <20 (instrument för riskbedömning om en patient löper risk att utveckla trycksår) görs en teambaserad Utredning. 8 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
9 Dokumentation HSL journal i verksamhetssystemet Pulsen Combine Kvalitetsråd, kvalitetsrapport och utvecklande av boenderåd med syfte: - Föra ut resultat på boende nivå - Skapa forum på boendenivå för att få en samlad bild - Ge förutsättningar för förbättringsarbete - Skapa plattform för brukarmedverkan - Närstående delaktighet Riskanalyser Att analysera risker är ett förebyggande arbete som syftar till att vidta åtgärder innan något har inträffat. Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera risker, identifiera de bakomliggande orsakerna och att föreslå åtgärder som minskar riskerna eller dess konsekvenser. Antal av MAS genomförda riskanalyser under året:1 Händelseanalyser Genomförs med syftet att upptäcka brister som kan finnas i organisationen när det gäller till exempel kommunikation, samarbete, utrustning eller rutiner, och att bidra till en säkrare verksamhet. Antal av MAS genomförda händelseanalyser under året 3 Granskning av dokumentation görs i samband med händelseanalyser Lex Maria anmälningar Antal Lex Maria anmälningar under året:1 9 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
10 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll som genomförts för ökad patientsäkerhet innefattar: - Kvalitetsråd i varje särskilt boende i äldreomsorgen: Modell för systematisk uppföljning och utvärdering inom äldreomsorgen. Kvalitetsråden uppgift är att sammanställa och analysera de resultat som levererats via kvalitetsrapporten samt övrig information såsom brukarens erfarenhet, uppkomna frågeställningar från anhöriga etc. Kvalitetsråden ska sedan ge förslag på handlingsplaner/förbättringsarbete - MAS: Hel och halvårsvis sammanställningar av fall och läkemedelsavvikelser - Riskbedömningar, specifika omvårdnadsordinationer och uppföljningar i Senior alert sker minst var 6:e månad för alla våra boende och de som vistas på korttids - Registreringar i Palliativa registret sker på alla som avlidit i våra särskilda boenden och på korttids. Resultaten analyseras för att identifiera delar i den palliativa vården som enligt analysen behöver förbättras på individ, grupp och organisatorisk nivå. - Registreringar i BPSD-registret som är ett kvalitetsregister där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling, och resultat för personer med demens. Resultaten analyseras för att identifiera delar i demensvården som enligt analysen behöver förbättras på individ, grupp och organisationsnivå. - Egenkontroll för vårdpersonalens efterlevnad av basala hygienrutiner årligen - Årlig jämförelse av verksamhetens resultat i Öppna jämförelse samt jämförelse med andra kommuner - Loggranskning av verksamhetssystemet för dokumentation - Loggranskning av verktyget för informationsöverföring mellan kommun - Kontroll av läkemedelshantering och läkemedelsrum - Hantering av klagomål och synpunkter - Kunskapstest vid delegeringar Kost - Kostombudsträffar 2 ggr/år - Vägning av de boende Var 3:e månad (om inget annat anges) - Mätning nattfasta 1 gång/år (även vid behov) - Enkät till de äldre 1 gång/år - Observation av måltidssituation 2 ggr/år - Utbildning kostombud 1 gång/år - Utbildning sjuksköterskor 1 gång/år - Utbildning kökspersonal 1 gång/år - Tandhygienist 1 gång/år 10 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
11 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Kommunikation och informationsöverföring i vårdens övergångar mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunens hälso- och sjukvård i verktyget Prator. Användande av SIP modulen i PRATOR vid in- och utskrivning och tillfälliga hembesök från hälsocentralen till kommunens hemsjukvård Läkemedelsgenomgångar 1 gång/år på alla dospatienter. Rutiner för avvikelsehantering mot andra huvudmän, slutenvård, primärvård, dosapotek m.m. Avtal med vårdhygien med hygienutbildningar och hygienronder. Regelbundna träffar och avstämningar med Hälsocentralens personal angående hälso- och sjukvård i ordinärt boende Överenskommelse om samarbete kring uppsökande munhälsobedömning mellan västerbottenslänslandsting och Robertsfors kommun Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Systematisk identifiering och hantering av risker och händelser skall inriktas mot att: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle hunna bli följden av händelse Upprätta åtgärder för att förhindra risk. Risk/händelseanalys och uppföljning utförs omedelbart när en risk/händelse uppdagas. Nödvändiga åtgärder vidtas omgående utifrån bedömning av risken/händelsens omfattning Åtgärderkan också planeras och genomföras under längre tid och ingå i handlingsplan för förbättringsarbete. Riskanalys görs inför olika förändringar som genomförs inom en verksamhet och även på befintliga processer i en organisation som bedöms innehålla många risker. Riskanalyser utförs oftast på processer som uppfattas osäkra, där riskerna inte är helt kända, och där en analys ger möjlighet att ta fram adekvat åtgärdsförslag. 11 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
12 Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap fanns inte resursmässiga förutsättningar att genomföra de loggranskningar som åligger inom förvaltningen. Jan 2018 har loggranskning avseende november 2017 påbörjats. Och fortsätter första kvartalet Riskanalys har genomförts vid införandefasen av nya HSL modulen i Combine vilket delvis innehöll behörighetsstyrning av den nya funktionaliteten. Vi är i planeringsstadium för att skapa en struktur för upprätta behovs- och riskanalyser för samtliga behörighetsgrupper i Pulsen Combine. Under sista kvartalet av 2017 överflyttades ansvaret för HSA-katalogen till socialtjänstens förvaltning. HSA-ansvarig och ställföreträdande inom verksamheten utbildades. Uppdatering av rutiner för både HSA och SITHS har påbörjats. Under februari 2018 genomförs nu en fullständig kontroll och uppdatering över den information som finns i HSAkatalogen. Syftet med kontrollen är att säkerställa att registrerade användare har rättigheter för tillgång till våra verksamhetsverktyg. Kontroller genomförs (från och med januari 2018) månadsvis även mot befolkningsregister och HOSP (legitimering och förskrivartjänsten). Som rutin skickas användarlistor för Pulsen Combine till respektive chef ut månadsvis. Cheferna kontrollerar att behörigheten fortfarande är aktuell och korrekt. Och meddelar systemadministratörer om det finns behov av individuella förändringar. Kommande uppgifter som också finns inom informationssäkerhetsområdet för 2018 är anpassning till GDPR som kommer att krävas för vår verksamhet. Detta projekt har ännu inte påbörjats. Granskningar av hälso- och sjukvårdspersonalens journal föring har genomförts i samband med utredning av avvikelser, klagomål och lex- Maria ärenden Ingen övrig systematisk journalgranskning har genomförts relaterat till införandet av ny HSL modul samt ICF varit i fokus Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens har skyldighet att rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i verksamhetssystemet Magna Cura. En övergripande rutin 12 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
13 för alla professioner för avvikelserapportering finns formulerade. Akuta avvikelser som kräver omedelbar åtgärd skall omgående meddelas till berörd profession. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 För att vår verksamhet ska hålla god kvalitet ska vi hantera klagomål utan dröjsmål. Vi ska också sörja för en uppföljning som innefattar systematiskt hantering och dokumentation av hur medborgarna uppfattar kvaliteten i vår service och våra tjänster. Årlig sammanställning av inkomna klagomål redovisas utskottet årligen Policy för klagomålshantering finns att tillgå på Robertsfors kommuns hemsida eller efter kontakt. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Ankomstsamtal Delaktighet i vård och genomförandeplaner Dialog med boende och närstående angående identifierade risker och ordination av specifika omvårdnadsåtgärder Boenderåd och anhörigträffar Anhöriga vid demensboenden ska erbjudas delaktighet i att utveckla vården enligt demensriktlinjerna. Kommunikation och relation är av största betydelse i palliativvård. Sjuksköterskan ansvarar för att erbjuda personen och eller anhöriga brytpunktssamtal med läkare detta dokumenteras i kommunens journal. Samtalet kan ske tidigt, när vården byter riktning och upprepas efter behov. För att bättre bemöta stödja och hjälpa anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal med den sköterska som skött om er anhörige på boendet Information om kontaktombud och kontaktsjuksköterska Information om möjlighet att framföra synpunkter och klagomål 13 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
14 Resultat och åtgärder SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Varje verksamhet i äldre- och handikappomsorgen redovisar sina resultat i sina kvalitets- och verksamhetsberättelser som redovisas till ledningen 1 ggr/år Vårdprevention - Totalt över åren Trycksåren har ökat i kommunen från 9 trycksår år 2016 till 13 trycksår år Genom att införa PPP (praktisk professionell planering) som är ett strukturerat arbetssätt har omvårdnadspersonalen mer tid att ge dem patienter dem har ansvar för. Rodnader (trycksår grad 1) upptäcks tidigt och förebyggande åtgärder sätts in så snart risk har identifierats. Det är också större fokus på rehabilitering och aktivering vilket också kan ha bidragit till minskning av trycksår. Genom att mer aktivt erbjuda mellanmål och kartläggning av nattfasta, och vid behov korta nattfastan så har också näringsintaget optimerats, vilket kan ha haft gynnsam effekt på minskningen av trycksår sett över flera år. Under 2016 genomfördes en utbildningsinsats om kost och nutrition, utbildningen var riktad mot baspersonal samt sjuksköterskor inom ÄHO. Flest trycksår återfinns på Lövlunden 1 (9 st). Fallen har minskat från 185 till 136 fall. Lövlunden 1 står för dem flesta fall 39 st. När en patient ramlat tre gånger kallas fallteamet ihop och en fördjupad analys görs och förbyggande åtgärder sätts in, samt att sjuksköterska initierar läkemedelsgenomgång hos läkare när en patient ramlat flera gånger, trots detta gick inte alla fall att förhindra. Genom att införa PPP (praktisk professionell planering) som är ett strukturerat arbetssätt har omvårdnadspersonalen mer tid att ge dem patienter dem har ansvar för. Istället för att ha koll på alla patienter så har dem koll på 3-4 stycken. Större fokus på vardagsrehabilitering och individuell träning kan också ha bidragit till att antalet fall i princip är oförändrat. Sjukgymnast och arbetsterapeut handleder och utbildar omvårdnadspersonal vid teamträffar och omvårdnadsträffar. 14 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
15 2017 Genomgång av avvikelser sker vid omvårdnadsträffar var fjärde vecka. Under 2018 har ett övergripande styrkortsmål satt, att införa vardagsmotion på varje äldreboende och korttids Läkemedelsavvikelserna fortsätter att minska, från 141 avvikelser under 2016 till 114 avvikelser under Genom att införa PPP (praktisk professionell planering) som är ett strukturerat arbetssätt har omvårdnadspersonalen mer tid att ge dem patienter dem har ansvar för. Den omvårdnadspersonal som har ansvar för dem patienterna ansvarar också för att ge läkemedel. Sjuksköterska har under de senaste åren arbetat med att tydliggöra signeringslistor, minska antalet dosetter, antal läkemedelsintag/dygn, planera in i kalender vid dosett delning eller när ny ordination ska följas upp i dospåsar. Någon avdelning har också ett elektroniskt stöd som påminner vid läkemedelstider, den avdelningen har få läkemedelsavvikelser, men det finns andra avdelningar som inte har det elektroniska stödet som har färre läkemedelsavvikelser. All omvårdnadspersonal har årligen kontrollerats genom ett kunskapstest inför läkemedelsdelegering, under 2015 infördes ett webb baserat utbildnings och kunskapstest, efter att ha klarat 80 % av frågorna kan omvårdnads personal skriva ut ett diplom över godkänd utbildning. Diplomet uppvisas till sjuksköterska varefter delegering sker efter samråd med chef. Sjuksköterskan kompletterar vid behov med specifik utbildning. Dem personal som ska ha delegering genomför årligen denna utbildning och kunskapstest. Denna utbildning säkerställer att all personal som har delegering har fått samma baskunskap. Genomgång av avvikelser sker vid omvårdnadsträffar var fjärde vecka. Genomgång vid boendets Kvalitetsråd. Avvikelser iordningställande Ng 9 (varav 4 i januari 17) Edf 4 Löv 1 3 Löv 2 2 Överlämnande Sälgen 11 Rönnen 7 Viden 7 Rosen 9 Liljan 15 Gläntan Lövl 1 Lövl 2 Edfastg Nysätrag Gläntan BMI <22 15 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
16 Måttet Viktminskningar >5% har försvunnit ut Senior Alert. Numera följs måttet BMI <22. BMI<22 ska ge möjlighet att fånga upp riskpatienter i ett tidigare skede jmf viktnedgång > 5 %. Genom att aktivt erbjuda mellanmål och kartlägga nattfasta, och vid behov erbjuda näringsintag för att korta nattfastan så har också näringsintaget optimerats, vilket har haft gynnsam effekt på att hålla vikten. Sjuksköterska initierar läkemedelsgenomgång hos läkare när en patient går ner i vikt. Under 2016 genomfördes en utbildningsinsats om kost och nutrition, utbildningen var riktad mot baspersonal samt sjuksköterskor. Korttids Gläntan är den verksamhet, som har flest patienter med BMI<22, 17 stycken, därefter Lövlunden 1 med 12 st. Vårdprevention - Totalt över åren Avvikelser på rehabilitering/ledvård Rehabiliterings/ledvårds avvikelser saknas Ordinerad träning är insatt på signeringslistor samma som läkemedel. Sjukgymnast och arbetsterapeut analyserar statistik i Kvalitetsrapporten tillsammans i Kvalitetsråd avseende rehab/ledvård avvikelser MAS tydliggjort riktlinje om att avvikelse ska skrivas när signering saknas på rehabilitering/ledvård. Utbildning till omvårdnadspersonal samt boendechefer om vad utebliven rehabilitering/ledvård leder till. Stor förbättring men oklart om avvikelser alltid skrivs när signering uteblivit. Professioner påminner/informerar på omvårdnadsträffar. MAS påminner chefer om riktlinje. Förra året kontrollerade AT/SG signlistorna och skrev själva avvikelserna. 16 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
17 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% God vård i livets slut - Genomsnitt över åren Västerbottenslänslandsting jmf med Robertsfors kommun Robertsfors 2017 jmf med Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
18 18 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska Störst förbättring kan ses i Utförd validerad smärtskattning, resultat 2016 var 64,1% jmf med ,9%.
19 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% God vård i livets slut - Genomsnitt över åren Svenska Palliativa Registret (SPR) Genomgående goda resultat i palliativa registret, vi ligger sammantaget på en mycket hög nivå. Efter varje dödsfall genomförs registrering i SPR av sjuksköterska tillsammans med den personal som var i tjänst under dödsfallet. Därigenom sker en analys av vad som fungerat bra och vad som kunde ha gjorts annorlunda God demensvård Antal BPSD skattningar Antal personer som skattats Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) Det jobbas systematiskt med NPIskattningar, åtgärdsplaner, bemötandeplaner och aktivitetsplaner. Fortsatt utveckling under 2018 med att analysera dem egna resultaten och hur dem kan användas. Personals deltagande i utbildningar, konferenser etc. - ICF & HSL modul/ Systemansvariga, leg personal HSL, MAS - HSL modul/omvårdnadspersonal - Från snack till verkstad/ Chefer, MAS - Tillsammans för en smartare välfärd genom digitalisering/mas - Tips och trix med Aquatec Ocean familjen/at - LSS grundkurs/biståndshandläggare - Samverkansdag patientnämnd/mas 19 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
20 - Svenska demensdagarna/demensteam - Yrkeshandledarträff/Usk - Tankesmedja/Mas Äo-chef - Demenssjukdom och kognitiv svikt/ssk, omvårdnadspersonal - Web Palliativ utb/all personal - Webutbildning säker läkemedels hantering vid delegering/omvårdnadspersonal - Värdegrund/Alla - LOKE-verkstad/Processledare, enhetschef HSL - Fysioterapeuterna i kommunen ordnat en Nätverksträff för sjukgymnaster och fysioterapeuter, där dem också höll i en del föreläsningar - Handledning 1 ggr/månad /Alla handläggare Sol och LSS - BBIC grundutbildning/ Handläggare - LSS grundutbildning för en handläggare för att känna sig tryggare vid avlastning inom LSS området - Hur bemöta ilska och elakhet- om relationer och samspel på arbetsplatsen/ Handläggare - Webbaserad Demens utbildning /Handläggare - Hantera svåra och möta besvärliga personer /Handläggare - Djur i vården/chefer Information till medborgare i Ånäset, Robertsfors och Bygdeå - Förebygga fall samt erbjudit balans test./sjukgymnast, arbetsterapeut Deltagande i konferenser som föreläsare - inspiration och utbildningsdag med Senior alert/senior Alert koordinatorer - Skellefteå lärresa/ Boendechef lövlunden, enhetschef Äldreomsorgen deltagit på Rekryteringsmässan Förbättringsarbeten HSL enheten 2017 enligt styrkort Arbetsplatsens mål BNI > 85 Aktiviteter/strategier för att nå arbetsplatsens mål Resultat /måluppfyllelse Öka resultat i Utförd validerad smärtskattning i palliativa registret till 95 % (jmf 87,2% 2016) Göra en lathund Använda SÖS vid smärtskattning Dokumentera Avstämning Ja Palliativ resultat rapport : 100 % ,8% BNI > 85 Öka resultat i Använda ROAG Dokumentera Avstämning Ja Palliativ resultat rapport : 71 % 20 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
21 Munhälsa bedömd i palliativa registret till 95 % (jmf 64,1% 2016) Göra en lathund ,5% BNI > 85 Tydliga roller i teamet på demensavdelningar 80 % av omv.träffarna ska at/ft delta på. BNI > % av dem som är inskrivna i hemsjukvård ska vara erbjudna riskbedömning enligt Senior Alert. BNI > 85 BNI > 85 Inbjudan till att delta vid NPI-skattning. mätning april och nov. Delta på omvårdnadsträffar. Uppdatering av demensteamets rutin. Skapa rutiner / stärka processerna/behov av anpassning vid bedömning enligt senior alert? Patienter med behov av specifik rehabilitering ska erbjudas en evidensbaserad bedömning. Framställa rutin utifrån evidensbaserade instrument för nybesök/inflytt Tydliggöra arbetsterapi och fysioterapi vid palliativ vård. Rutin klar och förankrad Ge förslag på en uppdaterad palliativ rutin Diskutera och presentera på APT. Avstämning Ja Får ej kallelse till NPI skattningar. Framkommer att deltagandet är mer prioriterat vid framtagandet av åtgärdsplan, aktivitetsplan och bemötandeplan. Riktlinje klar BPSD rutin ej klar Mätning april 100 % Mätning November, AT: Första inställd, deltagit på två, 4e och sista ej deltagit relaterat till Rehab apt. SG: inställd träff Avstämning Ja Jobbats mycket med och många som har hemtjänst riskbedöms, svårt att kunna mäta om det är 100 %. Dem som behöver vägas med en rullstolsvåg, hur genomförs det? På rehab apt April månad. Av 4 nya patienter användes bed instrument vid enbart 1 patient. Övriga var ej aktuella för det. November: 2/4 Mia 5/6 Katarina 4/5 Emelia Sjukgymnasterna har kartlagt och sammanställt lämpliga bedömningsinstrument som används efter dem olika behov som dem möter. Styrkort avslutas. Avstämning Ja Fortsatt arbete för fysioterapi Arbetsterapi klara. 21 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
22 BNI > 85 Bibehålla förmåga BNI > 85 Minska rehabavvikelser med 30 % Arbetsterapeut gör en tidig bedömning i samband med nyinflytt på särskilt äldreboende. Analysera statistik i Kvalitetsrapporten tillsammans med boendechef/kvalitetsråd avseende rehab avvikelser Avstämning J/N Mätning april och november Kvartalsvis Avvikelser skrivs inte när träning/ledvård uteblir. Professioner påminner/informerar på omvårdnadsträffar. Be MAS om en påminnelse ut till chefer. Förra året, 2016, kontrollerade AT/SG signlistorna och skrev själva avvikelserna. Avslutar detta styrkort. Införande, revidering av metoder/arbetssätt/ rutiner riktlinjer - Kvalitetsledningssystem reviderad - Delegering reviderad - Läkemedelshantering reviderad - Vårdhygien reviderad - Palliativvård rev - Influensa vaccinering rev - Hjärtstopp rev - Riktlinje demensvård ny - Egenvård ny - Förflyttningskunskap ny Med syfta att: Förebygga arbetsskador för den anställde Förebygga vårdskador för den enskilde som mottar hjälpinsatser Skapa förutsättningar för att vården bedrivs med ett rehabiliterande synsätt utifrån Robertsfors Kommuns Servicegarantier. - Samtycke - Vårdhygieniska rekommendationer avseende djur inom vård- och omsorgsverksamhet Det är förenat med vissa hygieniska risker i samband med att husdjur/sällskapsdjur vistas på vårdenheter. Oavsett orsak till att djuret befinner sig på enheten ska vissa hygieniska regler upprätthållas Säker läkemedelshantering - Revidering av rutin läkemedelshantering är genomförd under året. 22 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
23 - Byte av personliga/patientbundna läkemedelsskåp är påbörjat på Nysätragården. Tillgång till skåpen har endast personal med delegation. Skåpen öppnas med SITHS-kort och loggranskas - Nya lås till alla ssk exp med möjlighet till loggranskning. Lås är inköpta och ska sättas upp - Granskning av läkemedelshantering genomförd av extern granskare i hemsjukvården och Lövlunden hus 2 Granskarens lämnade förslag till förbättringar. Arbetet med det är påbörjat under 2017 med fortsättning Granskning av sjuksköterskeexpeditioner, läkemedelsrum och förvaringsmöjligheter för sterilt och höggradigt rent material genomförd av hygienssjuksköterska VLL på Edfastgården och Lövlunden hus1 Granskningen visade på brister. Arbetet med att åtgärda bristerna påbörjas 2017 med fortsättning 2018 Inköp av material som är av betydelse för patientsäkerhet Avvikelsehantering Planeringskalender Inköpt något lyftskynke, i och med aktuell sele inte fanns i förråd. Skynken kassera allt eftersom de bedöms att de inte är säkra längre och nya köps in. Inköpta rollatorer kasseras eftersom när de inte fungerar och hyrs istället. Madrasser utbytta på säbo. Översyn av tryckavlastande madrasser och kasseras eftersom när de inte är bra och nya köps in. Inköp av en hjälm till en enskild person Ny spolo på avd skogsstjärnan. Inköp av nya patientmedicinskåp med Sithskort och loggfunktion Nysätragården. Planeras under 2018 för övriga boenden Byte av lås med loggningsfunktion-iloq till alla sjuksköterskeexpeditioner. Nuvarande avvikelsemodul i MagnaCura uppdateras inte längre med risk att den slutar fungera. För att minska belastningen så fattades beslutet att vikarierna inte ska få behörighet till avvikelse modulen Dokumentationen av avvikelserna: All ordinarie personal ska vara behjälplig att skriva ner de avvikelser som vikarierna har under sina arbetspass. Åtgärd: Behov av ny avvikelsemodul 23 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
24 Delegeringar Dokumentation Nuvarande planeringskalender i Magna cura uppdateras inte längre med risk att den slutar fungera. Åtg: För att säkerställa att en större del av det inplanerade uppgifterna ändå finns kvar så ska kalenderblad skrivas ut för en period om en månad framåt, på första bladet skrivs vecko numret (ex V 7). Detta upprepas varje måndag. Detta framtill planeringskalender kan startas i Pulsen combine Framkommit en viss osäkerhet av sjuksköterskorna om den webbaserade utbildningen alltid genomförs på rätt sätt Åtgärd: Revidering av delegeringsrutin med ökade kunskapstest påbörjad För att skapa ordning i de dokument, signeringslistor etc. som förvaras hos den enskilde vårdtagaren, är pärmar med samma struktur/register distribuerade till alla enheter Införande av ny dokumentations modul för HSL med dokumentation enligt ICF (Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa) Att dokumentera enligt ICF och i en ny modul medförde ett nytt sätt att dokumentera som har inneburit vissa svårigheter och varit tidskrävande Åtgärder: Utbildningar har genomförts under 2017 samt kollegialt stödträffar för utbyte av erfarenheter Planeras för ytterligare utbildning ICF för HSL-personal under 2018 Brister i journalföring? Signaler kom från verksamheten att vårdpersonal dokumenterade mindre, efter införandet av den nya modulen Åtgärder: Cheferna fick av verksamhetschef HSL uppdraget att inventera behov i respektive enheter Framkom önskemål om mera utbildning. Planeras för uppföljande utbildningstillfällen för omvårdnadspersonalen 2018 Även leg personal uttrycker att de dokumenterar mindre. Åtgärd: Gransking av leg personal journal föring ska genomföras Riskanalyser Antal av MAS genomförda riskanalyser under året:1 24 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
25 Händelseanalyser Antal av MAS genomförda händelseanalyser under året :3 Lex Maria anmälningar Antal Lex Maria anmälningar under året:1 Delegationer Total antal delegationer som var aktuella var :431 Varav 203 inkluderade att ge injektion insulin med insulinpenna 25 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
26 Planerade åtgärder 2018 HSL enheten Öka resultat i Utförd validerad smärtskattning i palliativa registret till 95 % (jmf 87,2% 2016, jmf 93,8 2017) Öka resultat i Munhälsa bedömd i palliativa registret till 95 % (jmf 64,1% 2016, jmf 87,5 2017) När brytpunkt är satt ska sjuksköterska ansvara för att bedömning sker under varje arbetspass Smärta Övrig symtomskattning, ex ESAS Munhälsa Hudkostym Närståendes behov av stöd/information Dokumentera ovan i journal Kontinuerliga teamträffar/avstämningsmöten Teamarbete vid palliativ vård ska vara ett självklart arbetssätt i hälso- och sjukvård i hemmet Kliniska bedömningar för sjuksköterskor, utb våren 2018 Visam Utarbeta Diabetes riktlinjer och rutiner samt implementera dessa. Bibehålla förmåga Arbetsterapeut gör en tidig bedömning i samband med nyinflytt på särskilt äldreboende. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska kallas i samband med att utredning av bakomliggande orsaker/aktiviteter/åtgärdsplan i samband med att NPI skattningar görs. Efterfråga kallelser HSLchef/MAS informerar Utföra en tidig bedömning av egen förmåga hos nyinflyttade patienter på säbo som ej har en aktuell bedömning. 100 % av de som bor på LSS-boende ska vara bedömda utifrån Tidiga tecken. Skapa rutin/stärka processerna för detta. Informera, inspirera och handleda omvårdnadspersonal i samband med att rörelseträning införs på säbo. Tydliggöra fysioterapi vid palliativ vård. Ge förslag på en uppdaterad palliativ rutin presentera på APT Verksamhetsdag Rutiner och riktlinjer Fortlöpande revideringar av rutiner riktlinjer utifrån föreskrifter, lagar och behov i verksamheterna Ex. klagomål, delegeringar, samverkan vid utskrivning 26 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
27 Säker läkemedelshantering Fortsatt Extern granskning av läkemedels förråd av resterande läkemedelsförråd Åtgärda brister utifrån de externa granskningar av läkemedelsförråden som genomförts Fortsatt arbete med att byta ut personliga/patientbundna läkemedelsskåp på SÄBO Dokumentation Dokumentationsutbildningar för HSL och omvårdnadspersonal HLR utbildningar för legitimerad personal Informationssäkerhet Uppdatering av rutiner för både HSA och SITHS Loggranskningar. Granskning av journalföring. Planeringskalender Start av användande av kalenderfunktion i pulsen combine så snart utbildning genomförts. 27 Socialförvaltning Medicinsk ansvarig sjuksköterska
Patientsäkerhetsberättelse Robertsfors kommun. År Sammanställt av Ingela Lundberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Patientsäkerhetsberättelse Robertsfors kommun År 2016 2017-03-01 Sammanställt av Ingela Lundberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljen År 2018 Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Danielsen 2019-02-25 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET i Socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården Versionshistorik Version Beskrivning Författare Datum 1 Upprättad Ingela Lundberg 2013-03-08 2 Revidering Ingela Lundberg
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Lena Andersson chef HSL enheten Robertsfors kommun
Lena Andersson chef HSL enheten Robertsfors kommun Den röda tråden Förbättringsresa i Robertsfors kommun Vilka resultat mäts idag? Intern avvikelsehantering: fall, läkemedel, bemötande, medicinteknisk
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
P atientsäkerhetsberättelso
Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse. År Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-19 Susanne Hoflin MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Robert Brandt Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3
Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018
Namn verksamhet Övergripande mål 2018 Verksamhetens mätbara mål för 2018 Norrgården Riskbedömning på individnivå ska fortlöpa, utvecklas och förbättras så att samtliga vårdtagare erbjuds riskbedömning
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Patientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt SFS 2010:659 2012-03-07 Marianne Falk Verksamhetens omfattning I Ovanåkers kommun finns 128 platser på särskilt boende för äldre. Det finns 16 platser för korttidsvistelse.
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder
1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Utges av Krokoms kommun Helena Lindberg, MAS/Sara Comén, Verksamhetschef 1 mars 2017 Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Soltorps Äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-11 Patrik Mill Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-07 Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och