Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet Malin Petzäll Dnr: SON Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 7 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Alla personlyftar har genomgått besiktning, utbildning i kvalitetsregistret BPSD, arbetskläder för yrkesgrupperna i hemsjukvård och hemtjänst har köpts in och brukas. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Avvikelser och negativa händelser registreras, utreds och återförs till verksamheterna. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Alla som har hemsjukvård bedöms årligen för risk för fall, trycksår och malnutrition. I de fall där risker upptäcks ordineras relevanta åtgärder. En allmän åtgärd för alla patienter som vaknar på natten är att de erbjuds något att äta. Uppföljning av ordinationer sker var 6:e månad och vid behov. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. All hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar avvikelser. Återkoppling efter utredning till personalgrupper. Förslag till förbättringsåtgärder utformas i samråd med personalen. Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna synpunkter. Dessa diarieförs och utreds. Under utredningen sker en dialog med patienter/närstående. Vid avslut lämnas svar till den enskilde. Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet Hälsotillstånd/plan upprättas vid inflyttning till särskilt boende i samråd med patient/närstående. Samråd sker vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. 3

4 De viktigaste resultaten som uppnåtts Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Målen för sjuksköterskornas arbete är satt utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2012 har lyfts i syfte att bli bättre. Enligt öppna jämförelser så är andelen personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 97% att jämföra med riket 92%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 80% att jämföra med riket 59%. Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbete SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Verksamheten skall ha ett öppet förhållningssätt, underlätta för brukare, närstående och medborgare att ta del av våra insatser samt ha ett gott personligt bemötande. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialförvaltningen 1. fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen, 2. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten, och 3. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, 3. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerlig skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården 4

5 Enhetschef ansvarar för att rutiner och riktlinjer är kända i sin verksamhet så att en god patientsäkerhet uppnås. Hälso- och sjukvårdspersonal skall medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Registrering och uppföljning av avvikelser inom följande områden: Fallrapport utredning, genomgång av fall på teamträffarna där samtliga professioner som finns runt den enskilde medverkar. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Läkemedelsavvikelser utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Avvikelse HSL- patientbundet och Avvikelse ej patientbundet utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS. Återkoppling till verksamheterna. Anmälan /rapport Medicinteknisk avvikelse utredning, genomgång av avvikelsen mellan berörd personal och enhetschef. Vid allvarliga händelser kontaktas MAS, ev. anmälan till Läkemedelsverket och tillverkaren. Återkoppling till verksamheterna. Förbättringsarbete avvikelse i KLARA SVPL samt gemensam rutin för samordnad vårdplanering Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive enhet för utredning och åtgärder. Svar till regionen. Teamträff Teamträffar sker med regelbundenhet där medverkande är biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal, enhetschef, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Medverkande varierar utifrån behov, här sker uppföljning, plan upprättas eller revidering av plan utifrån den enskildes behov. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Alla som har skrivits in i hemsjukvården har, där det är relevant, bedömts utifrån risk för fall, risk för undernäring och risk för trycksår. Registrerats i patientensjournal. Dödsfall har registrerats i Svenska Palliativregistret. Rutin har upprättats för backup dator som ger en åtkomst till journalsystemet Magna Cura vid händelse av längre strömavbrott. Samtliga personlyftar besiktigas årligen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Jämförelser av nationella register såsom Svenska Palliativregistret. Sjuksköterskorna registrerar dödsfall i Palliativregistret. Mål för sjuksköterskornas arbete är utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från 2012 har tagits upp på APT för samtal om hur resultat kan förbättras. Jämförelser görs med resultat av Öppna jämförelser. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 KLARA samordnad vårdplanering gemensamma rutiner för kommun/sjukhus och primärvård för vårdplanering och informationsöverföring i Västra Götaland. Gemensam avvikelserapportering för förbättringsarbete. Lysekils läkarhus och Lysekils Vårdcentral samverkansavtal finns, möten med representanter från kommun och primärvård sker 2 gånger/år. Tandvårdsenheten Intyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömning förskrivs av kommunen. Utbildning till omvårdnadspersonal av tandhygienist. Hygiensjuksköterska i NU sjukvården ger kommunen rådgivning vid behov och utbildning 1 gång per termin. 6

7 Centrum för läkemedelsnäraprodukter gemensam för Regionen och alla kommunerna i Västra Götaland förskrivning av inkontinensprodukter och kosttillägg. Utbildning till omvårdnadspersonal av inkontinenssjuksköterska. Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla Edet samarbete i vårdfrågor mellan 15 kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet, gemensamma vårdprogram. Uppdelad i närsjukvårdsgrupper. Lysekil, Munkedal och Sotenäs bildar en grupp. Kommunförbundet Fyrbodal och Lilla Edet samarbete och närverksträffar i område hälsa. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys för händelse av längre strömavbrott som utmynnade i en rutin för backup dator som säkrar tillgång till journalsystem. Riskanalyser har använts för enskilda patienter vid hemgång från korttidsboende och sjukhus till ordinärt boende. Patienter med omfattande hälso- och sjukvårdsbehov. Riskanalys för övergång från ett journalsystem till ett annat. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal rapporterar avvikelser och negativa händelser i verksamheterna. Blanketter för olika typer av avvikelser finns på enheterna. Varje avvikelse utreds av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast tillsammans med enhetschef och införs i Procapita avvikelsesystem. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Återkoppling till enheterna på teamträffar eller arbetsplatsträffar. Vid allvarliga händelser deltar MAS i träffarna för återkoppling och information. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Diarieförs och utreds av berörd tjänsteman. Dialog, ev. möten med berörda parter. Resultat återförs till alla berörda. Redovisning till nämnderna om ärendet har kommit via Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sedan 1 januari Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sammanställning av klagomål och synpunkter görs av MAS och rappor- 7

8 ras till ledningen. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samordnad vårdplanering mellan primärvård, sjukhus, kommun och patienten/närstående sker genom det gemensamma systemet KLARA-svpl. Patienterna planeras hem med arbetssättet Trygg hemgång. Samordnad vårdplanering görs via telefon. Vård- och omsorgsplanering görs hemma hos patienten direkt efter hemkomsten tillsammans med närstående. Representanter från kommunen är biståndshandläggare, baspersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Vid inflyttning till särskilt boende inhämtas uppgifter om hälsotillstånd och det upprättas en plan i samråd med patient/närstående inom 1vecka. Vid behov av skydds- och frihetsinskränkandeåtgärder sker samråd med närstående. Arbetsterapeuter har bjudit in närstående till information kring arbetsställningar, förflyttning och hjälpmedel. Vid de särskilda boendena har sjuksköterskor medverkat vid anhörigträffar. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Sjuksköterskorna har givit delegeringsutbildningar för baspersonalen. Utbildningen är uppdelad i tre steg där det första steget behandlar lagar och om skyldigheten att rapportera avvikelser. Steg två behandlar hanteringen av läkemedel. Det avslutande steget inför själva delegeringen har respektive sjuksköterska genomgång med den som ska erhålla delegering. 200 baspersonal har delegerats för läkemedel och 50 baspersonal har genomgått utbildning för insulin delegering. Tabell 1 översikt antal utbildad baspersonal. Delegeringsutbildning Läkemedelshantering Insulin Totalt Sjuksköterskor har även givit undervisning för baspersonalen i hantering och skötsel av sondmatning, sugning av luftvägar och skötsel av tracheostomi. För att sedan kunna erhålla delegering för att kunna utföra arbetet. Arbetsterapeuter har givit undervisning för baspersonal i introduktion av förflyttning. Sjukgymnaster har givit utbildning för baspersonal i hanterandet av hostma- 8

9 skin detta inför delegering av arbetsuppgiften. Utbildning i kvalitetsregistret BPSD har anordnats för 4 enhetschefer, 2 sjuksköterskor och 10 baspersonal. BPSD är förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSD-registrets syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Det är ett kvalitetsregister som personalen kommer åt via webben. Att arbeta med BPSD-registret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: ökad livskvalité för personen med demenssjukdom, implementering av de nationella riktlinjerna, personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen, teamarbete och tydliga mål, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar, att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling. Utbildning och information om hygien ges till alla nyanställda vid introduktion. En sjuksköterska har genomgått utbildning vid Högskolan Väst i att handleda sjuksköterskestudenter. Ett led i att säkerställa kvaliteten i den kliniska utbildningen som ges till sjuksköterskestudenter när de utbildas i vår verksamhet. En sjuksköterska har genomgått utbildning vid Högskolan Väst i omvårdnadoch behandling i inkontinens. Utbildning i munhälsa och tandvård av tandvårdsleverantören har givits till 81 baspersonal i Lysekils kommun under totalt 16 timmar. Processmått Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 har 63% av alla 65 år och äldre i ordinärt boende svarat att det är lätt eller ganska lätt att få träffa sjuksköterska vid behov att jämföra med riket 69%. Vid särskilda boenden är siffran 67% och att jämföra med riket 78%. Enligt öppna jämförelser så är andelen personer med en vid behovs ordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede 97% att jämföra med riket 92%. Andel avlidna där anhöriga har erbjudits eftersamtal är 80% att jämföra med riket 59%. Riskbedömningar för fall, trycksår och malnutrition görs för samtliga med hemsjukvård, det dokumenteras i patientens journal. Vidare ordineras åtgärder utifrån bedömningarna också detta i patientens journal. Detta har inte registrerats i Senior Alert därav har inget resultat kommit med i öppna jämförelser vård och omsorg om äldre PPM nationell prevalensmätning av trycksår. Har inte genomförts PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Har inte genomförts

10 Resultatmått Översikt av antal avvikelser År 2013 gjordes 3 Lex Maria anmälan av Lysekils kommun till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Omställningen i bytet av dosleverantör under året 2013 var inte sömlös vilket gav en ökad arbetsbelastning. Avvikelserna externt till dosleverantören har varit ett stort antal. Avvikelser har undersökts för en bedömning av allvarlighetsgrad. Avvikelserna som varit av allvarlig karaktär har rapporterats direkt till enhetschef och MAS för åtgärd. Resultat av loggning Inga loggningar har genomförts under Övergripande mål och strategier för kommande år Strukturen för uppföljning och utvärdering, utvecklas och förbättras 2014, en rutin för team arbetssättet ska upprättas. En ny avvikelsemodul utvecklas i samarbete med kommunerna Munkedal och Sotenäs så att registreringen av avvikelser kan utföras i det nya journalsystemet. Utbildning av baspersonal i avvikelsemodulen ska ges så att rapporten kan registreras elektroniskt direkt av den som uppmärksammat bristen. Rutin för loggning. Utbildning av samtlig legitimerad personal i dokumentation i enlighet med ICF och utveckla dokumentationen enligt ICF. Utbildning av ett Senior Alert team med sjuksköterska, arbetsterapeut och baspersonal. Alla riskbedömningar skall registreras i Senior Alert. Hygienutbildning för baspersonal och hygienombud. PPM av basala hygienrutiner och klädregler vår och höst. PPM trycksår våren Registrering i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på samtliga demensenheter. Utbilda fler administratörer och certifierad utbildare i kvalitetsregistret BPSD. Samverkan med primärvården ska utvecklas. Arbetet med journalgranskning skall aktualiseras. Ny läkemedelsrutin upprättas i samarbete med kommunerna Munkedal och Sotenäs. Arbeta med 2013 års resultat från Svenska palliativregistret. 10