LOKALRESURSPLAN

Transkript

1 SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALRESURSPLAN Sollentuna kommun Antaget av kommunstyrelsen , 197. Dnr 2017/0615 KS-1

2 Förord Sollentuna kommun använder ca kvadratmeter lokalyta till en årlig hyreskostnad av ca kr. 64 % av lokalytan äger kommunen till ett bokfört värde på ca kr. Hyreskostnaderna utgör ca 10 % av kommunens totala verksamhet. Denna lokalresursplan har utvecklats utifrån tidigare års processer i ett samarbete med verksamheter, fastighetsägare och kommunledning inrättades en strategisk lokalenhet på ekonomiavdelningen, som succesivt har byggts upp under 2017, med uppdrag att utveckla kommunens strategiska och operativa lokalverksamhet. Regler har framtagits som behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning. Processer för samarbete, systematik och effektivisering är under utveckling samt dialog med verksamhetskontor om gränsdragning, projekt och ärendehantering. Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamhet. Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivetet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv. Lokalresursplanen är ett steg i att utveckla kommunens beslutsunderlag. Jonas Appelgren Tobias Svalstedt Vilhelm Backman Lokalstrateg Lokalstrateg Chef Strategisk lokalenhet 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte och mål... 4 Förutsättningar och organisation... 4 Avgränsning... 5 Lokalbestånd... 6 Area... 6 Hyra... 8 Befolkningsprognos Kommundelar Viktiga åldersklasser Bostadsbyggande Omvärldsanalys Inventering av lokalbehov Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Administrativa lokaler Utblick Befolkningsframskrivningar Behov av kommunal service Lokalförsörjningsplan Bilagor

4 Inledning Planering av lokalresurser i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna. Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för respektive kontors verksamhet vilket utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till kommunledningskontorets lokalresursplan. Denna plan är ny för i år och ger på sikt bättre förutsättningar för en strategisk kommunövergripande lokalförsörjningsplan. Inventeringsperioden har förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, I lokalresursplanen ingår dessutom en utblick med en tidshorisont mot Lokalresursplanen innehåller bland annat; - Lokalbeståndets utveckling - Befolkningsprognoser - Verksamheternas utveckling och behov av lokaler - Nyckeltal och statistik för vägledning och styrning av lokalbehov - Faktorer i omvärlden som påverkar lokalbehovet - Investeringsbehov och framtida årskostnader Syfte och mål Syftet med en kommunövergripande lokalresursplan är att skapa en samlad och överblickbar plan över kommunens lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler. Planen ska även utgöra underlag för prioritering och beslut samt kommunens fortsatta planerings- och budgetarbete. Lokalresursplaneringens övergripande mål är att uppnå en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamheter. Planen ska ge förutsättning för samplanering av lokalbehov, där kommunnyttan är i fokus. Förutsättningar och organisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunkoncernens behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål. Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering. 4

5 Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anläggningar och bostäder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal. Inventering av lokalbehov för respektive nämnd har tagits fram i samverkan mellan kommunledningskontoret och respektive kontor. Lokalresursplanen har tagits fram av kommunledningskontoret. Dessa underlag ligger till grund för lokalförsörjningsplanen som tagits fram i samverkan mellan kommunledningskontoret och trafik- och fastighetskontoret. Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna. Inom Sollentuna kommunkoncern utövas fastighetsägandet av kommunstyrelsen, Sollentuna kommunfastigheter AB och AB Sollentunahem (kommande Sollentunahem AB). Trafik- och fastighetsnämnden förvaltar lokaler och fastigheter som ägs av kommunstyrelsen. Sollentuna kommunfastigheter AB är ett nybildat bolag med avsikt att succesivt överta ägandet av kommunens verksamhetslokaler. Avgränsning Lokalresursplanen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kontorens verksamhet. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår ej. 5

6 Lokalbestånd Sollentuna kommun hyr i nuläget ca kvm för kontorens verksamhet. Den totala årshyran uppgår till ca 400 miljoner kr, fördelning av hyra och area framgår av figur 1. Eget bestånd avser lokaler som kommunstyrelsen äger och trafik- och fastighetsnämnden förvaltar. Inhyrt avser lokaler som ägs av externa fastighetsägare, där även Sollentunahem ingår. Utöver de lokaler som kommunen hyr för sin verksamhet, betalar kommunen även för viss kommunal service som utförs av privata/fristående aktörer. Hyra och area för dessa redovisas ej i planen. Kontor: Årshyra (kr) Area (kvm) Eget bestånd Inhyrt Totalt Eget bestånd Inhyrt Totalt BUK KFK KLK MBK SOK TFK UAK VOK KSS* Summa: Figur 1 Tabell med årshyra och area per kontor *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB ) Area Area avser generellt bruksarea (BRA) exkl. teknikutrymmen för eget fastighetsbestånd samt lokalarea (LOA) för inhyrt bestånd. Totalt hyr kommunen ca kvm inom kommunens eget fastighetsbestånd och ca kvm är inhyrt från externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på ca 64 % i eget bestånd och ca 36 % inhyrt avseende area. 6

7 Figur 2 Area per kontor (%) *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB ) Den procentuella fördelningen av area per kontor framgår av figur 2. Fördelningen av eget bestånd respektive inhyrt skiljer sig mellan kontoren vilket framgår av figur 3. Figur 3 Area per kontor (kvm) fördelat på inhyrt resp. eget bestånd *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB ) 7

8 Hyra Av den totala årshyran på ca 400 miljoner kr utgör ca 242 miljoner kr eget fastighetsbestånd och ca 159 miljoner kr inhyrt. Detta ger en fördelning på ca 60 % eget bestånd och ca 40 % inhyrt avseende hyra. Kommunen hyr även ut lokaler till externa aktörer för ytterligare ca 77 miljoner kr/år. Detta avser exempelvis fristående skolor och förskolor som bedriver verksamhet i kommunens lokaler. Figur 4 Årshyra per kontor (%) *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB ) Den procentuella fördelningen av hyror per kontor framgår av figur 4. Fördelningen av eget bestånd respektive inhyrt skiljer sig mellan kontoren vilket framgår av figur 5. 8

9 Figur 5 Årshyra per kontor (kr) fördelat på inhyrt resp. eget bestånd *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB ) Den procentuella fördelningen av area och årshyra skiljer sig åt p.g.a. att hyran per kvm generellt är högre för inhyrt än för det egna fastighetsbeståndet. Exempelvis utgör vård- och omsorgskontorets lokaler 19 % av kommunens totala area men 23 % av kommunens totala hyra. Utifrån kommunens totala lokalbestånd är årshyran per kvm för eget bestånd ca kr och för inhyrt ca kr. Det bör dock påtalas att hyresnivån skiljer sig åt mellan kontoren, bland annat kopplat till lokalernas funktion och komplexitet. Exempelvis ingår hyra men ej area för parkeringsplatser. Därtill bör påpekas att det i ett flertal av det inhyrda beståndets hyresavtal inte ingår något inre underhåll, vilket i praktiken innebär att hyresnivån för dessa lokaler bör räknas upp med % för att jämförelsen ska bli mer relevant. 9

10 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är framtagen av Sweco Society och gäller för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen vid utgången av föregående år. I huvudsak är prognosen baserad på antaganden om in- och utflyttning, antal födda respektive döda samt kommunens bostadsprognos för de kommande tio åren. Prognosen överlämnades till kommunen i sin helhet i maj Sollentunas totala folkmängd var personer vid årets slut år Under 2022 beräknas folkmängden överstiga personer och fyra år senare, år 2026, överstiga Mellan 2016 och 2026 förväntas en ökning på ca 20 %. Den totala folkmängden i Sollentuna förväntas således att öka stadigt, vilket den även gjort den senaste tioårsperioden samt sedan 1970, med undantag för åren kring 1980 och Figur 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, utfall åren och prognos för åren (ur Befolkningsprognos för Sollentuna kommun) Den största ökningen förväntas ske mellan 2019 och 2024, då befolkningstillväxten överstiger invånare varje år, vilket skulle innebära den största årliga ökningen sedan 70-talet sett till absoluta tal. En bidragande orsak till det är en förväntad hög bostadsproduktion, enligt kommunens bostadsantagande. Kommundelar Sollentuna kommun är indelat i tio kommundelar. Bebyggelsen är dock koncentrerad till nio av dessa kommundelar, eftersom kommundelen Järvafältet till största del utgörs av ett naturreservat. 10

11 Av den förväntade ökningen på totalt ca invånare under planeringsperioden, står Tureberg, Edsberg och Häggvik för ca Andra kommundelar med en förväntad tillväxt är Helenelund och Rotebro med ca nya invånare vardera. Figur 7 Sollentunas kommundelar (ur Befolkningsprognos för Sollentuna kommun) Viktiga åldersklasser I befolkningsprognosen finns vissa åldersklasser som har särskilt stor betydelse för kommunens behovsplanering av verksamhetslokaler. Det avser främst barn i åldern 0-18 år samt äldre från 65 år och uppåt. De lägre åldersklasser som används vid behovsplaneringen är barn 1-5 år som utgör underlag för förskoleplanering, 6-12 år samt år för grundskoleplanering och år för 11

12 gymnasieplanering. I figur 8 framgår befolkningsutvecklingen för 1-18 åringar i respektive åldersklass från 1990 till 2026, dvs. både utfall och prognos. De lägre åldersklasserna utgör dessutom ett viktigt planeringsunderlag för behovsplaneringen av exempelvis idrottslokaler och anläggningar, där 6-12 åringar har en koppling mot barnidrott och barn över 13 år mot ungdomsidrott. Noterbart är att barn 6-12 år förväntas minska i antal under planeringsperioden. Samtidigt förväntas barn i övriga åldrar öka. Från 1990 och framåt kan man tydligt se att befolkningsutvecklingen inom åldersklasserna är mer periodisk och att en påtaglig uppgång inom en åldersklass följs av en lika påtaglig nedgång. Man kan dessutom se att en stor barnkull 1-5 åringar följs av stor barnkull 6-12 åringar och sedan även åringar samt åringar. Figur 8 Befolkningsutveckling barn 1-18 år i Sollentuna kommun; utfall och prognos inkl. respektive exkl. nya bostäder Behovsplaneringen för äldreomsorg utgår från befolkningsutvecklingen inom åldersklasserna från 65 år. I figur 9 kan man se hur det totala antalet 65-åringar och äldre förväntas öka under de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas dock ske inom kategorin 80 år och äldre. Inom kategorin åringar förväntas en ökning på 7 % under planeringsperioden. För kategorin 80 år och äldre är motsvarande ökning 60 %. 12

13 Figur 9 Befolkningsprognos 65 år och äldre Bostadsbyggande Till underlag för kommunens befolkningsprognos utgör bostadsantagandet en viktig faktor. Bostadsantagandet är en sammanställning av respektive planeringsprojekts prognos för bostadsbyggande. Den sammanställningen är sedan anpassad efter de regionala prognoserna samt marknadsbedömningar för bostadsbyggande i regionen. Bostadsantagandet som befolkningsprognosen är beräknad på är således ett nedjusterat bostadsantagande för att skapa en rimlig prognos. Respektive projekts egna prognos för bostadsbyggande utgör dock en viktig planeringsförutsättning, särskilt i större stadsdelsutvecklingsprojekt som Väsjön Antal bostäder Figur 10 Årlig bostadsproduktion enl. nedjusterat bostadsantagande Det nedjusterade bostadsantagandet enligt figur 10 innebär en högre bostadsproduktion än vad som producerats den senaste tioårsperioden i kommunen. Mellan färdigställdes bostäder och mellan förväntas bostäder färdigställas enligt det nedjusterade bostadsantagandet. Det finns ett flertal osäkerhetsfaktorer kring kommande års bostadsproduktion, däribland konjunktur- och marknadsförändringar. En hög bostadsproduktion är således en förutsättning för den förväntade befolkningsutvecklingen. I figur 8 framgår befolkningsutvecklingen med och utan nya bostäder. Att det inte skulle produceras några bostäder de kommande tio åren förefaller osannolikt, även om bostadsproduktionen historiskt haft stora svängningar kopplat till exempelvis konjunktur och ränta. Respektive kurva för exkl bostäder tydliggör hur stor påverkan bostadsproduktionen har för befolkningsprognosen. 13

14 Noterbart är att bostadsproduktionen har en större betydelse för barn i lägre åldrar än vad den har för äldre barn. Det beror på att de flesta vårdnadshavare har barn i åldern 1-4 år när de flyttar till Sollentuna. Av den förväntade bostadsproduktionen fram till 2026 utgörs knappt hälften av nya bostäder i Edsberg och Tureberg, ca i respektive kommundel. Även Häggvik utgör en stor andel, ca 1 100, samt Helenelund och Rotebro med ca 700 vardera. En stor del av bostäderna ingår i större stadsdelsutvecklingsprojekt, som sträcker sig bortom Det gäller framförallt Väsjön, Södra Häggvik och Rotebro (Vision Rotebro) där det förväntas byggas över bostäder inom respektive projekt på sikt. En uppskattning av det långsiktiga behovet av kommunal service bortom 2026 redovisas under kapitel Utblick. 14

15 Omvärldsanalys Sollentunas planering av lokalresurser påverkas av en rad yttre faktorer som kommunen har svårt att påverka. Några av dessa som kan få särskilt stor betydelse kommenteras i detta kapitel. Osäkerhet i bostadsbyggande Bostadsantagandet som befolkningsprognosen är baserad på förutsätter en historiskt hög bostadsproduktion under de kommande tio åren. Det finns flera indikationer på att marknaden för nyproducerade bostäder är mer sårbar än vad som antagits de senaste åren, dvs. att efterfrågan kan komma att falla. Efterfrågan påverkas av exempelvis utbud, konjunktur, ränteläge, hushållens betalningsförmåga och förändrade regler avseende amorteringskrav och ränteavdrag. En effekt av detta kan vara att ett flertal nybyggnadsprojekt avstannar under en period, och att bostadsproduktionen blir lägre än bostadsantagande. Detta påverkar inflyttningen och därmed befolkningsutvecklingen i kommunen, särskilt avseende barn i lägre åldrar. Enligt Regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS) bedömningar anges en långsiktig bostadsproduktion på bostäder/år för Sollentuna beroende på ett lågt respektive högt scenario. Befolkningsprognosen för bygger på ett bostadsantagande på i genomsnitt ca bostäder/år under planeringsperioden. Hushållens storlek Enligt Nordeas rapport Sverige: myten om bostadsbristen (2017) beskrivs hushållens storlek. I Sverige är hushållen mindre än vad de är i EU, 1,8 jämfört med 2,3 personer/hushåll. I rapporten görs antagandet att det kan inte uteslutas att de invandrare som bidrar till befolkningstillväxten framöver kommer att ha acceptans, eller till och med preferenser, för något större hushåll. Förutom att det är av betydelse för efterfrågan på bostadsmarknaden kan det få till följd att det kan bli en koncentration av befolkningsökning till befintligt bostadsbestånd i vissa områden, oavsett bostadsproduktionens volymer. Inlåsningseffekter på bostadsmarknaden En bidragande faktor till en begränsad rörlighet på bostadsmarknaden brukar förklaras med olika inlåsningseffekter. Det handlar t.ex. om att folk väljer att inte flytta på grund av beskattning på kapitalvinsten. Vid ett scenario där inlåsningseffekterna minskar eller försvinner, skulle det kunna möjliggöra en större inflyttning i befintliga bostadsområden. Byggkonjunktur Den goda byggkonjunkturen har de senaste åren inneburit en minskad konkurrens bland entreprenörer vilket har lett till kraftigt ökade byggkostnader. Detta är problematiskt då de ökade byggkostnaderna för med sig höga hyresnivåer för kommunen under lång tid framöver. Historiskt har dock byggkonjunkturen vänt snabbt. Det kan innebära att där det finns möjlighet att avvakta med projekt i tid, även finns en potentiell möjlighet att hålla nere hyresnivåerna över tid. I en sämre byggkonjunktur kan det därför vara mer fördelaktigt att genomföra lokalprojekt avseende kommunal service. 15

16 Ökad försörjningskvot Enligt rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (Stockholms läns landsting, 2017) är en av de viktigaste slutsatserna att invånarna blir äldre och yngre, vilket innebär att försörjningskvoten ökar. Den demografiska utmaningen som innebär att försörjningskvoten på sikt sannolikt ökar, förväntas leda till ökade kostnader för den kommunala servicen. Detta får särskilt stor betydelse då investeringar i nya lokaler genererar en hög hyresnivå över lång tid framöver. Migration Den framtida situationen avseende migration är svårprognosticerade. Invandringens påverkan på befolkningstillväxten har de senaste åren varit stor. Hur det påverkar framgent är dock svårt att förutse. 16

17 Inventering av lokalbehov Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för respektive kontors verksamhet vilket utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet. Nytt för i år är att metoden har utvecklats samt att inventeringsperioden förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, Nedan redovisas en sammanfattning av respektive kontors inventering av lokalbehov Rapporterna enligt följande kapitel är antagna i respektive nämnd. Kapitel Administrativa lokaler avser främst kommunhuset, Turebergshuset, vilket inkluderar samtliga kontor. Barn- och ungdomsnämnden Nedan redovisas det behov av förskolor och grundskolor som framkommit vid inventering av lokalbehov Rapporten är antagen i barn- och ungdomsnämnden, , och finns i sin helhet i bilaga 3. Förskola Det finns i dagsläget 72 förskolor i Sollentuna kommun, varav 21 är kommunala och 51 fristående. Den totala kapaciteten är beräknad till platser. Behovsinventeringen av förskoleplatser utgår från barnunderlaget, som är beräknat till 90 % av antalet 1-5 åringar. I figur 11 framgår prognos, barnunderlag och kapacitet avseende förskola i hela kommunen Prognos 1-5 år Barnunderlag Kapacitet förskola Figur 11 Prognos barn 1-5 år, barnunderlag och kapacitet i förskola i Sollentuna kommun

18 I kapaciteten ingår enbart beslutade förändringar, vilket innebär att det endast är projekt som är under genomförande som är medräknade. Det innebär dessutom att förskolor som återfinns i lokaler med tidsbegränsat bygglov endast är inkluderade under bygglovets giltighetstid. De projekt som innebär en ökad kapacitet framgår av figur 12. Projekt Beskrivning Skede Planerat tillträde Trummans förskola (i Förskola med 60 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2018 nya Skälbyskolan) Bygatans förskola Förskola med 140 pl. Evakueringslokaler Genomförande HT 2018/20 (tidigare Texten) för Töjnaskolans förskola mellan Tegelhagens förskola Förskola med 120 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2019 Töjnaskolans förskola Förskola med 140 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2020 Mallas förskola (i nya Förskola med 100 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2020 Gärdesskolan) Tillfällig förskola i nya Väsjöskolan Tillfällig förskola med 80 pl. i skolan Genomförande HT 2020 Figur 12 Pågående skolprojekt i Sollentuna Vid en jämförelse mellan de olika kommundelarna, enligt figur 13, kan man se att den förväntade underkapaciteten främst avser Tureberg och Edsberg. Historiskt sett har Helenelund tagit emot en stor andel barn från Tureberg. Detta beror delvis på att vårdnadshavarna i tre av statistikområdena i Tureberg (Fågelsången, Hersby och Skansen) tenderar att välja både förskola och grundskola i Helenelund. En annan viktig förklaring är att det finns en större kapacitet i Helenelund än vad det finns i Tureberg. Den stora underkapaciteten som uppstår 2018 beror i första hand på att två förskolor har ett tidsbegränsat bygglov som löper ut under nästa år. Det sker även en förskjutning av kapaciteten från Tureberg till Häggvik då Trummans förskola flyttar till de nya lokalerna i Skälbyskolan. Över/underkap Helenelund Tureberg Häggvik Vaxmora Edsberg Sjöberg Norrviken Viby Rotebro Totalt Sollentuna Figur 13 Över- respektive underkapacitet i förskola för samtliga kommundelar 18

19 Alternativa scenarion På grund av den stora osäkerheten i bostadsproduktion kopplat till befolkningsutveckling för barn 1-5 år har två scenarion tagits fram, enligt figur 14. Där har den totala över- respektive underkapaciteten i kommunen beräknats. Ett scenario avser en bostadsproduktion som ligger i samma nivå som den gjort de senaste tio åren, benämnt 350 bostäder/år. Ett annat scenario är beräknat på projektdirektivet för Väsjöns bostadsprognos. Scenarion Enligt prognos bostäder/år Projektdirektiv Väsjön Figur 14 Över- respektive underkapacitet i antal platser förskola för de tre olika scenarion Slutsatser och förslag förskola Samtliga scenarion innebär en ökad underkapacitet under hela planeringsperioden, med undantag för 2020 då kapaciteten kommer att öka. I det lägsta scenariot ( 350 bostäder/år ) kommer det enligt prognosen att uppstå en överkapacitet Redan efterföljande år förväntas däremot en underkapacitet på 145 platser i samma scenario. Enligt det här scenariot uppstår behov av en tillfällig kapacitetshöjning mellan 2018 och 2019, samt en ny förskola 2021, 2022, 2023 och 2025, vilket innebär totalt ca fyra nya förskolor fram till Enligt scenariot som bygger på befolkningsprognosen tillkommer ett behov av en ny förskola 2019, 2021, 2023 och Det innebär ett behov av ca åtta nya förskolor fram till Jämför man Väsjöns projektdirektiv med befolkningsprognosen, uppstår ett behov av ytterligare en förskola 2019, 2021, 2023 och Det innebär ett behov av ca tolv nya förskolor fram till Vid planeringsperiodens slut skiljer det sig följaktligen ca platser mellan det högsta och lägsta antagandet. Det är dock viktigt att poängtera att det inte nödvändigtvis enbart måste byggas nya förskolor för att möta de ökade behoven. En kapacitetsökning kan även uppnås genom ett effektivare lokalnyttjande och att lokaler ställs om från exempelvis grundskola till förskola. För att kunna tillgodose det förväntade behovet av förskolelokaler i Sollentuna föreslås följande: En ny förskola i Södersätra i Väsjön, totalt platser från 2019 En ny förskola i kv Städet i Södra Häggvik, totalt 140 platser från En ny förskola i Väsjötorg, totalt platser från En ny förskola i Rotebro, totalt platser från 2022 En ny förskola i fd. mässområdet, totalt platser från Två nya förskolor i Södra Väsjön, totalt ca 240 platser från Ett antal projekt med fristående verksamhet påverkar behovsplaneringen. Det gäller Klax förskola, överlåtande av Trummans förskolas gamla lokaler, ny förskola på Tegelhagsvägen och i Ekodalen samt en förskola i Norra Väsjön. Totalt gäller det platser mellan

20 Grundskola I Sollentuna kommun finns det i dagsläget 33 skolor, varav 18 kommunala och 15 fristående. Antalet avviker något från de uppgifter som Skolverket har beroende på att några kommunala enheter omfattar två skolor. De kommunala enheterna har en bedömd kapacitet på totalt platser och de fristående har en bedömd kapacitet på ca platser. En av de fristående enheterna är nyetablerad och har till största del elever från andra kommuner. Totalt finns det ca grundskoleplatser i kommunen. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 75 % och de fristående ca 25 % Prognos 6-15 år Elevunderlag F-9 Kapacitet F-9 Figur 15 Prognos barn 6-15 år, elevunderlag och kapacitet i grundskola i Sollentuna kommun Behovsinventeringen av grundskoleplatser utgår från elevunderlaget, som är beräknat till 97 % av antalet 6-15 åringar. Elevunderlaget inkluderar in- och utpendling men exkluderar sär- och specialskolor. I kapaciteten ingår samtliga projekt som är i programskede eller under genomförande. Kapacitetsökningen mellan 2018 och 2021 är ett resultat av att projekten enligt figur 16 förväntas färdigställas, och avser en ökning på ca nya platser. Projekt Beskrivning Skede Planerat tillträde Skälbyskolan Tvåparallellig F-3 skola för ca 240 elever med Genomförande HT 2018 integrerad förskola Tegelhagens skola Tvåparallellig F-9 skola för ca 600 elever med Genomförande HT 2019 integrerad förskola Töjnaskolan Treparallellig F-6 skola för ca 630 elever med Genomförande HT 2020 integrerad förskola Gärdesskolan Tvåparallellig F-9 skola för ca 600 elever med Genomförande HT 2020 integrerad förskola Väsjöskolan Treparallellig F-6 skola för ca 630 elever med Genomförande HT 2020 tillfällig förskola Eriksbergsskolan Tvåparallellig F-6 skola för ca 420 elever med integrerad förskola Program HT 2021/22 Figur 16 Pågående skolprojekt i Sollentuna 20

21 Kommande lokalbehov redovisas i över- respektive underkapacitet i antal platser samt i antal klasser om 30 elever, både för hela kommunen samt olika planeringsområden. F-6 och åk 7-9 redovisas separat. Det är viktigt att poängtera att kapaciteten avser både kommunala och fristående enheter. Över/underkapacitet i F Helenelund och Elever Tureberg Klasser Edsberg, Vaxmora och Elever Sjöberg Klasser Häggvik, Norrviken, Elever Viby och Rotebro Klasser Sollentuna kommun Elever Klasser Över/underkapacitet i åk Helenelund och Elever Tureberg Klasser Edsberg, Vaxmora och Elever Sjöberg Klasser Häggvik, Norrviken, Elever Viby och Rotebro Klasser Sollentuna kommun Elever Klasser Figur 17 Över- respektive underkapacitet i F-6 samt åk 7-9 i Sollentuna kommun Slutsatser och förslag grundskola Det kommer att vara en stor överkapacitet i F-6 i samtliga planeringsområden under hela planeringsperioden, med undantag av Tureberg där det finns en underkapacitet. Till ht 2020, när Väsjöskolan, Gärdesskolan och Töjnaskolan planeras att färdigställas, förväntas det finnas en överkapacitet på över 40 klasser (ca 1200 platser) enligt befolkningsprognosen. Överkapaciteten beror främst på demografiska förändringar samt att kapaciteten ökar i och med redan planerade skolprojekt. I åk 7-9 förväntas kapaciteten kunna omhänderta behoven fram till finns det en underkapacitet på en klass och följande år är den två klasser. Som mest finns det en underkapacitet på 6 klasser Från 2024 förväntas den minska fram till Nuvarande och planerad kapacitet i åk 7-9 kommer därför ej att kunna omhänderta behoven under hela planeringsperioden. Den största underkapaciteten i åk 7-9 finns i Helenelund/Tureberg samt i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg. För att kunna tillgodose det förväntade behovet av grundskolelokaler i Sollentuna föreslås följande: Töjnaskolan genomförs som en F-6 skola, trots önskemål om annan inriktning. 21

22 Utvärdering av skolorganisationen i Helenelund med hänsyn till minskat elevunderlag i F-6 samt ökat elevunderlag i åk 7-9. Utvärderingen avser Eriksbergsskolan, Helenelundsskolan och Utbildning Silverdal. Utredningar genomförs gällande kapacitetsökning i åk 7-9 och modernisering för Häggviksskolan och Edsbergsskolan. Ett genomförande av Väsjöskolan förutsätter ett reducerat hyresavtal fram till att elevunderlaget i Väsjön medger en fullt utbyggd skola, om 5-15 år. En skolfastighet i Södra Häggvik behöver säkerställas för kommande behov bortom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nedan redovisas det behov av gymnasieplatser som framkommit vid inventering av lokalbehov Rapporten är antagen i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, , och finns i sin helhet i bilaga 4. Gymnasieskola I Sollentuna finns totalt sex gymnasieskolor, och det totala antalet elever föregående läsår var Den kommunala skolan Rudbecks gymnasium är den absolut största och utgör ca 73 % av kommunens totala kapacitet. Utbildningen på Rudbeck består av sex olika skolenheter med ett flertal program, både yrkes- samt högskoleförberedande. Likaså finns det bland de fristående skolenheterna en blandning mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Läsåret 2016/17 fanns det elever folkbokförda i Sollentuna. Av dessa var ca 55 % inskrivna på en skolenhet i Sollentuna kommun. Återstående 45 % var inskrivna på en skolenhet i en annan kommun, varav majoriteten i Danderyd och Stockholms stad. Det innebär en utpendling från kommunen på elever. Under samma period hade kommunen en inpendling på totalt elever, varav 880 var inskrivna på Rudbeck och 540 i någon av de fristående enheterna. Det innebär att Sollentuna hade en nettoinpendling på 240 elever förra läsåret, samt att den totala kapaciteten överstiger antalet elever folkbokförda i kommunen. Eftersom en stor del av eleverna på Rudbeck kommer från närliggande kommuner har lokalbehovet beräknats på ett elevunderlag som är baserat på både kommunens befolkningsprognos samt prognosen för hela länet, enligt figur 18. Den totala kapaciteten på Rudbeck är i dagsläget beräknat till ca platser. Det finns dock stora begränsningar i viktiga funktioner som öppen studieyta, lärsalar, aula, matsal, bibliotek, personalutrymmen m.m. 22

23 Folkbokförda i Sollentuna Inpendling Elevunderlag Rudbeck Figur 18 Prognos för elevunderlag på Rudbeck, både avseende elever folkbokförda i kommunen samt inpendlande elever från andra kommuner Det pågår två lokalprojekt på Rudbeck som har betydelse för kapaciteten, enligt figur 19. Projekt i lokalförsörjningsplanen Beskrivning Skede Ytterligare lokalbehov för fler gymnasieklasser Utöka kapaciteten med ca 500 platser på Rudbeck samt modernisera lokaler Förstudie/Program Ändamålsenliga lokaler på Rudbeck Skapa mer ändamålsenliga och moderna Behovsanalys/Förstudie lokaler för teknik- och elprogrammen Figur 19 utbildnings- och arbetsmarknadskontorets tidigare rapporterade behov i kommunens lokalförsörjningsplan Slutsatser och förslag Elevunderlaget på Rudbeck förväntas öka under hela planeringsperioden. Den största ökningen sker dock fram till 2020/21 då elevunderlaget förväntas uppgå till förväntas elevunderlaget vara Nuvarande kapacitet förväntas vara överskriden redan kommande läsår. Eftersom projektet som avser en utbyggnad på Rudbeck inte kommer att kunna genomföras förrän Gärdesskolans åk 7-9 evakueras 2020, är det sannolikt att kapaciteten ej kommer att öka i takt med elevunderlaget. En konsekvens av detta är att en mindre andel sökande kommer att få plats på Rudbeck och kommunen kommer att behöva förlita sig på att kapaciteten i hela länet och närliggande kommuner kan tillgodose behovet. Oavsett om en utbyggnad kan ske till 2020 eller senare så finns det ett behov av att öka kapaciteten på lång sikt, och att modernisera lokalerna och skapa en studiemiljö som har bättre förutsättningar att möta framtidens krav på undervisningslokaler. För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan så föreslås ett nytt projekt som avser att utreda olika möjligheter till kapacitetsökning. Målbilden är att 23

24 successivt kunna öka kapaciteten för varje år fram till att den planerade utbyggnaden på Rudbeck är genomförd. Det kan eventuellt innebära att olika delar av de två tidigare rapporterade projekten kan brytas ut och genomföras i förväg. Några av de alternativ och resurser som kommer att utredas är bl.a. en tidigare utbyggnad av matsal, aula, andra mindre lokalanpassningar och ett eventuellt tidsbegränsat övertagande av paviljongerna som idag nyttjas av Gärdesskolan. I samband med att elevunderlaget och den totala kapaciteten förväntas öka på Rudbeck är det av stor vikt att även säkerställa tillgången till idrottshallar. Kultur- och fritidsnämnden Nedan redovisas en sammanfattning av inventering av lokalbehov för område idrott respektive kultur- och ungdomsverksamhet. Rapporten är antagen i kultur- och fritidsnämnden, , och finns i sin helhet i bilaga 5. Idrott Sollentuna kommun har ett starkt föreningsliv, särskilt vad gäller idrottsföreningar. Det finns ett antal stora föreningar i kommunen men även en bredd där många olika sporter är representerade. Detta ställer stora krav på kommunen då föreningarnas behov av ytor och lokaler för verksamhet är mycket stort och kraven från föreningslivet ofta höga. Inom kulturoch fritidskontoret finns en drifts- och anläggningsorganisation som sköter befintliga idrottsanläggningar i kommunen samt en organisation för föreningsstöd och lokalbokning. Idrottsverksamhet upp till 12 års ålder benämns barnidrott och verksamhet från 13 år benämns ungdomsidrott. I Sollentuna kommun fördelas kommunalt subventionerade träningstider samt stöd till aktiviteter för föreningsverksamhet inom åldersspannet 7 20 år. Figur 20 Utvecklingen av antalet 6-12-åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive antalet åringar (potentiella utövare ungdomsidrott) Prognosen över antalet potentiella utövare inom barn- respektive ungdomsidrottens åldesintervall på 6-12 år och år utgör ett viktigt beslutsunderlag för framtida satsningar 24

25 inom området. Även nyckeltal och jämförelser med andra kommuner kan utgöra ett bra beslutsunderlag varför detta redovisas på utvalda delar. Antalet ungdomar år förväntas öka de kommande 4-6 åren till stor del p.g.a. att barn folkbokförda i kommunen idag övergår i ungdomsålder. Från 2020 förväntas antalet ungdomar och barn vara lika stort till antalet, ca vardera vilket framgår av figur 20. Antalet barn 6-12 år förväntas minska fram till 2023 för att sedan sakta ta fart uppåt igen. Observera dock att prognosen för 6-12-åringar är mer osäker p.g.a. att den i större utsträckning är beroende av en bostadsproduktion enligt bostadsantagandet. Om bostadsproduktionen skulle bli lägre än bostagsantagandet kommer antalet 6-12-åringar att minska ytterligare under planeringsperioden. I kommunen fanns år 2016 sex 11-spelsplaner i konstgräs. Ytterligare en 11-spelsplan i konstgräs har tillkommit när inomhushallen för fotboll invigdes hösten Av figur 21 framgår nyckeltal avseende antalet 11-spelsplaner i konstgräs per invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 0,98 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 0, spelsplaner konstgräs Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby Sthlm läns kommuner 0,98* 1,84 1,15 0,40 0,91 0,83 Figur 21 Nyckeltal över antalet konstgräsplaner år 2016, antal/ inv. (källa: kolada.se) * inkluderat nya inomhushallen på Norrvikens IP klar 2017 (Nyckeltal 2016: 0,84) Utöver 11-spelsplanerna i konstgräs finns det även tre 11-spelsplaner i naturgräs, sex 7- spelsplaner i konstgräs samt ett antal mindre grusplaner i kommunen, ofta på skolgårdar. I kommunen fanns år 2016 nio fullstora sporthallar av storleken 18x36 till 22x42 meter. Av figur 22 framgår nyckeltal avseende antalet idrottshallar per invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 1,27 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 1,25. Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby Sthlm läns kommuner Idrottshallar 1,27* 0,92 2,16 4,03** 1,59 1,25 Figur 22 Nyckeltal över antalet idrottshallar 18x36 m till 22x42 m år 2016, antal/ inv. (källa: kolada.se) * ca 1,39 inkluderat nya hallen i Edsberg under byggnation 2017 (planerad klar ht18) ** Har ett stort antal hallar av den mindre storleken 18x36 m Om samtliga hallar som ligger i lokalförsörjningsplanen skulle genomföras i närtid skulle det ge ett nyckeltal på ca 1,94 (14 hallar mot dagens 9) jämfört med länssnittet på 1,25 (2016). 25

26 Planerade hallprojekt är i stor utsträckning integrerade med planerade skolprojekt och tänkta att nyttjas för skolidrotten vardagar kl Det framtida behovet av hallar kan således även kopplas till barn- och ungdomsnämndens behov. Exempelvis förväntas barnkullarna i Helenelund/Eriksberg respektive Edsberg/Väsjön inte vara tillräckligt stora för att fylla nya Eriksbergsskolan och Väsjöskolan under planeringsperioden enligt befolkningsprognosen. Det är därför troligt att kultur- och fritidsnämnden initialt får stå för en större del av kostnaden för hallar där elevunderlag saknas vilket i så fall kräver ökade anslag. I dagsläget debiterar kultur- och fritidskontoret skolenheterna motsvarande hälften av hyresoch driftskostnaden för idrottshallar. Generell bedömning av enbart hyresnivån för en nybyggd fullstor hall ligger i dagsläget på ca 3,5-4 milj. kr/år. I kommunen finns utöver de fullstora hallarna även ett antal sporthallar och gymnastiksalar. Dessa hallar och salar ligger i eller i anslutning till Sollentuna grundskola och utgör därmed ett komplement till de fullstora hallarna. Då särskilt för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12- åringar). Befintlig fördelning av hallar och planer på områdesnivå får ses som relativ god. I de mest tätbefolkade områdena med bäst kommunikationer finns de fullstora sporthallarna vilket kompletteras av mindre hallar och salar i anslutning till kommunens skolor i samtliga kommundelar. Konstgräsplaner av storleken minimum 7-spelsplan finns också i princip i samtliga kommundelar. Avseende nyttjandegraden för sporthallar och gymnastiksalar så har större hallar en mycket hög nyttjandegrad medan det finns en viss potential i att öka nyttjandet för de mindre hallarna och gymnastiksalarna, särskilt avseende sena kvällstider. Dock måste beaktas att de mindre hallarna och salarna nyttjas särskilt mycket för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12-åringar). I Sollentuna kommun finns utöver hallar och planer även ett antal specialanläggningar som Sollentunavallen med friidrottsanläggning och regional inomhushall för friidrott, en simhall, två ishallar samt bandyplan utomhus vintertid, en inomhushall för fotboll (11-spelsplan på konsgräs), Väsjöbacken skidanläggning, tre större och ett mindre utegym och ett flertal motionsspår och elljusspår. Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. Dessutom finns en rad anläggningar som inte drivs i kommunens regi, t.ex. ridklubbar, racket-/tennisklubbar och golfklubbar. Vad avser nyckeltal för specialanläggningar ligger simhallen lägre än snittet i länet, något som nämnden i en framtid bör ha i åtanke. Kultur- och ungdomsverksamhet I kulturspåret ingår utöver verksamhetsområdet kultur även ungdomsverksamhet. De största områdena inom kulturen i Sollentuna är biblioteken och kulturskolan. Kommunens biblioteksbestånd är idag bestående av tre enheter: huvudbiblioteket beläget i Sollentuna centrum, Tureberg, samt två mindre filialer: Arena Rotebro och Arena Edsberg. Filialerna har en meröppet funktion utöver sina bemannade öppettider utformade som kontrakt med låntagare över 18 år. Av figur 23 framgår nyckeltal avseende antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna något under snittet. 26

27 Bibliotek Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby Sthlm läns kommuner Besökare 4,5 8,0 8,8 5,8-6,5 Figur 23 Nyckeltal över antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/inv. (källa: kolada.se) I två av de tre till befolkningsmängd räknat största kommundelarna Tureberg och Edsberg finns det idag bibliotek. De områden som förväntas ha den största befolkningstillväxten fram till 2026 är Edsberg, Tureberg och Häggvik. Utifrån bibliotekens nuvarande lokalisering kan påtalas att det saknas bibliotek i kommunens södra delar, dvs. i Helenelund. Kulturskolan har idag ca 1700 elevplatser varav merparten av undervisning sker i enskild eller mindre gruppkonstellationer i kulturskolans lokaler på Rudbecksvägen i Edsberg. Kulturskolans utbud innefattar exempelvis dans och musik som t.ex. piano- och gitarrlektioner. Av figur 24 framgår nyckeltal avseende elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år. Kulturskola Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby Sthlm läns kommuner 7-15-åringar 18 % 23 % 15 % 15 % 17 % 22 % Figur 24 Nyckeltal från 2016 över elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år (källa: kolada.se) På tio års sikt förväntas gruppen, 7-15-åringar, som helhet endast öka med ca 7 % att jämföra med befolkningen i stort som förväntas öka med ca 20 %. Framtida prioritering av behov Tidigare års lokalbehovsinventering resulterade i lokalförsörjningsplan , vilket i praktiken är en lista med potentiella projekt. Beskrivning och status för projekten framgår av bilaga 5. Behov av lokaler och anläggningar inom ramen för kultur- och fritidsverksamheten är ofta förenade med relativt stora investeringskostnader och behov av ökade anslag vilket gör det nödvändigt att prioritera. Det är svårt att ställa olika behov gentemot varandra då behoven ser så olika ut och har uppstått av olika anledningar. För att underlätta framtida prioriteringar har projekten enligt bilaga 5 delats in i fyra områden; projekt idrottshallar, projekt tvingande underhåll, projekt kopplat till Väsjön samt projekt övriga lokaler/anläggningar. Behov inom området idrottshallar grundar sig t.ex. i den idag stora efterfrågan och höga nyttjandegraden av kommunens fullstora sporthallar. Dock spelar jämförelser med andra kommuner och ambitionsnivån in som en viktig faktor inför framtida projekt och prioriteringar. Även befolkningsutvecklingen, demografin och inte minst barnkullarnas storlek kopplat till de hallar som hänger ihop med planerade skolor i olika områden spelar in som en viktig faktor. 27

28 Behov inom området tvingande underhåll är egentligen inga nya behov utan inrymmer nödvändiga reinvesteringar för att kunna bibehålla nuvarande ambitionsnivå inom den aktuella verksamheten som berörs. Behov kopplat till Väsjön är inga nya behov utan en förutsättning för att bibehålla nuvarande resurser. Behoven är direkt kopplade till stadsutvecklingen i Väsjön som får konsekvenser för befintlig verksamhet inom kultur- och fritidsområdet på platsen. Detta område är problematiskt då behoven är initierade av Väsjöprojektet p.g.a. att de måste flytta anläggningar/lokaler till förmån för ny infrastruktur. Behov inom området projekt övriga lokaler/anläggningar är mer spretigt. Här inryms exempelvis specialanläggningar som kan hänföras till att bibehålla eller utveckla ambitionsnivån kopplat till exempelvis framtida och historisk befolkningsökning. För befintliga specialanläggningar minskar resursen per invånare i takt med att befolkningen ökar. Att föra in ett resonemang om vilka områden som är prioriterade före andra är svårt men nödvändigt i framtida prioritering. Vård- och omsorgsnämnden Nedan redovisas behov av platser inom verksamhetsområde funktionshinder respektive äldreomsorg som framkomit vid Inventering av lokalbehov Rapporten är antagen i vård- och omsorgsnämnden, , och finns i sin helhet i bilaga 6. Funktionshinder Det finns två kategorier av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gruppbostad och servicebostad. I nuläget finns i Sollentuna 63 platser i gruppbostad och 52 platser i servicebostad som är upphandlade enligt LOU alternativt drivs av Solom och bemannas av AB Solom. Utöver dessa platser finns 12 platser i servicebostad samt 4 platser i gruppbostad enligt LOV. Dessutom köps 31 platser för vuxna och 7 platser för barn i bostad med särskild service enligt LSS samt 17 platser för vuxna och barn i särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). Vid 4 av de köpta platserna delas kostnaden med Socialkontoret. Totalt betalar nämnden således för 186 platser. Av hela befolkningen är det ca 0,262 % (186 platser/71023 invånare) som bor i någon form av LSS-bostad. Vid ett antagande om en konstant servicegrad, d.v.s. andelen av befolkningen som har behov av LSS-bostad, skulle behovet fram till 2026 se ut enligt figur 25. Vid ett sådant antagande skulle det behövas ca 38 ( ) nya boendeplatser fram till år Figur 25 Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad 28

29 Behovet vid ett antagande om en konstant servicegrad bedöms dock vara lägre än det verkliga behovet de närmaste åren. Bedömningen grundar sig dels på beräkningar som har gjorts kring redan kända personer som antas ha behov av boende längre fram, uppskattningar av antalet nya ärenden samt antalet förhandsbesked. Beräkningarna visar på ett behov av ca 3-5 gruppbostadsplatser samt 5-8 servicebostadsplatser årligen under de kommande fem åren. Till detta ska även läggas de tillkommande platserna som uppkommer när befintliga LSSboenden behöver byggas om eller avvecklas för att uppnå de krav i form av lagstiftning och föreskrifter som finns på LSS-boenden idag. Dock bör beaktas att ca 28 % av de boende i gruppbostad över 60 år, vilket behöver tas i beaktande då det är troligt att omsättningen på boendena kommer att öka de kommande åren. Slutsats behov av LSS-boenden Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att en ny grupp- eller servicebostad behöver tillkomma per år för att täcka det uppskattade behovet. Behovet av servicebostäder bedöms dock som större än gruppbostäder varför en fördelning på 2/3 servicebostäder och 1/3 gruppbostäder förordas. I praktiken behöver det således tillkomma en gruppbostad var tredje år och två servicebostäder under loppet av tre år. I kommunens framtida planering bör beaktas huruvida nämnden eller annan aktör (och i slutändan kunden) ska ha råd att bära tillkommande högre hyror för nybyggda boenden. Detta oavsett LOV-avtal eller LOU-upphandling av utförare. Äldreomsorg Antalet äldre i kommunen förväntas öka fram till Gruppen 80 år och äldre förväntas öka betydligt mer än gruppen år under planeringsperioden, 60 % respektive 7 %. Befolkningsprognosen för varje femårsintervall framgår av figur 26. Gruppen 65 år och äldre kan inte ses som en homogen grupp sett till befolkningsutveckling. 29

30 Figur 26 Befolkningsutveckling i olika åldersintervall, 65 år och äldre Antalet äldre på särskilt boende i Sollentuna är ca 522 st. (inklusive Tors backe men ej inkluderat korttidsboende). Av dessa är 112 st år och 410 st. 80 år och äldre. Medelåldern för äldre på särskilt boende i Sollentuna är 84,4 år (2016, kolada.se). För samtliga kommuner är medelåldern i genomsnitt 83,9 år (2016, kolada.se). Vid ett antagande om att servicegraden, d.v.s. andelen av befolkningen som har hjälp idag, kommer att vara konstant kommer det framtida behovet av särskilda boendeplatser se ut enligt figur 27. Figur 27 Behov av särskilt boende för gruppen 65 år och äldre En konstant servicegrad på ca 4,70 % skulle generera ett behov av ca 104 nya ( ) platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till Ett antagande om att servicegraden förblir konstant till 2026 är dock orealistiskt då den grupp, 80 år och äldre, som har störst hjälpbehov ökar betydlig mer än gruppen 65 år och äldre i stort. Det är därför relevant att separera gruppen i två intervaller, år och 80 år och äldre. Med nuvarande servicegrad på ca 14,93 % för gruppen 80 år och äldre skulle enbart denna grupp generera ett behov av 244 ( ) nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 28. Med nuvarande servicegrad på ca 1,34 % för gruppen år skulle denna grupp generera ett behov av 8 ( ) nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 29. Genom att separera gruppen äldre i de två huvudgrupperna, år och 80 år och äldre, blir det uppskattade behovet av nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 totalt 252 (244+8) mot 104 vid antagande om konstant servicegrad för hela gruppen (65 år och äldre). 30

31 Figur 28 Behov av särskilt boende för gruppen 80 år och äldre Figur 29 Behov av särskilt boende för gruppen år Slutsats behov av platser inom äldreomsorg Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att nya platser inom äldreomsorg kommer att behövas fram till Detta med tyngdpunkt åt 252 platser enligt resonemang ovan. För att tillgodose detta behov föreslås att det, utöver de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med, även planeras för ett nytt boende i Väsjön, med fördel integrerat med en förskola i området Norrsätra eller Västra Norrsätra enligt vad som framgår av bilaga 6 Vård- och omsorgsnämnden, inventering av lokalbehov En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden likt omvandlingen av Tors backe. Att sträva efter att komplettera utbudet av ytterligare attraktiva boenden för äldre (exempelvis trygghetboenden) är något som bör övervägas vilket framgår av bilaga 6 Vård- och omsorgsnämnden, inventering av lokalbehov. Socialnämnden Nedan redovisas en sammanfattning av inventering av lokalbehov för socialnämndens verksamhet. Rapporten är antagen i socialnämnden, , och finns i sin helhet i bilaga 7. Socialnämnden behöver ha en kontinuerlig tillgång till sociala bostäder. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning för kommunen såsom bostäder för nyanlända flyktingar, utslussningslägenheter för ensamkommande ungdomar med PUT, permanent uppehållstillstånd, personer utsatta för våld i nära relationer samt långvarigt hemlösa. Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle. Alla typer av boenden som Socialkontoret har ansvar över har ett utökat slitage. Under 2016/2017 kommer ett arbete att påbörjas gällande gränsdragningar mellan kommunen och Sollentunahem samt andra externa fastighetsägare både avtalsmässigt och även underhållsmässigt. Syftet med detta arbete är att få till en underhållsplan i de fastigheter kommunen hyr in till Socialkontoret och för att se över vilka renoveringsbehov som finns idag. Genom gränsdragning i avtalen svarar ofta fastighetsägaren för yttre underhåll och verksamheten ansvarar för inre underhåll. Enligt prognosen kommer antal barn och unga öka med ca fram till Ökningen kommer på olika sätt innebära att nuvarande behov av lokaler kommer att kvarstå och lokallösningar för framtida lokalbehov behöver vara flexibla. För att kunna följa lagens 31

32 intentioner behöver med alla sannolikhet antalet myndighetsutövande socialsekreterare att utökas. Prognosen för antal ensamkommande är svår att ställa då det är svårt att förutsäga hur situationen i världen kommer att bli. Ett antagande är att flyktingströmmen kommer att fortsätta i nuvarande omfattning. Världsläget har påverkat nämndens arbete under de senaste åren och kommer även påverka arbetet under 2017 och framåt. Rådande flyktingsituation i världen, de beslut som fattas i EU samt Sveriges egna politiska beslut påverkar inte bara hur många som söker asyl i Sverige utan också hur många som får uppehållstillstånd. Från och med 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft som gav staten möjlighet att, med eller utan avtal med kommunerna, anvisa nyanlända med upphållstillstånd till kommunerna för bosättning. Länstalen beslutas av Regeringen baserat på det behov av anvisningar som Migrationsverket ser i samband med sina prognoser. Hur många nyanlända som tas emot i Sollentuna kommun påverkas av antalet som kommer till Sverige och länstalet, samt vilket behov personerna har. Behovet av olika boendeformer bedöms vara fortsatt hög. Sollentuna kommuns boendeplatser täcker i dagsläget inte behoven. Ansvarsområden som medför ett lokalbehov: Hem för vård och boende (HVB-hem) för barns vård, behandling och omsorg Boende och skydd för ensamkommande barn och ungdomar Boende för personer med missbruks- och beroendeproblematik Bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Sociala lägenheter, d.v.s. träningslägenheter och försökslägenheter Daglig verksamhet, studiecirkelverksamhet och inflytanderådet Ersättningslokal till boendestödets lokal på Malmvägen Familjecentral Sociala bostäder Strategi för att omhänderta behov fram till 2026 Socialnämnden behöver vara med och påverka och framföra sina gruppers behov av bostäder vid planering av nya bostadsområden. Behovet av försökslägenhet och träningslägenheter kommer att finnas. Socialnämnden har en målgrupp av personer som inte har ekonomiska förutsättningar att köpa bostad, varför behovet av hyresbostäder kommer att finnas framöver. Unga vuxna behöver mindre och billigare lägenheter, i dag kan det vara svårt att slussa ut unga personer som varit i behov av vård, till ett självständigt liv. Fortsatt behov av olika former av boende med särskild service både för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller missbruks- och beroendeproblematik kommer att finnas. Den effektiviseringsåtgärd som kanske skulle ge störst effekt för socialnämnden är tillgång till boenden med en rimlig prisbild och som passar brukarnas olika behov. Då skulle kostnaderna minska för; - placeringar i dyra tillfälliga boenden - placeringar på dyra institutioner 32

33 Fler stödlägenheter och flera boenden i egen regi skulle förutom minskade kostnader också ge en kvalitetsförbättring för brukarna. Detta skulle också i förlängningen leda till färre behov av sociala insatser. Tidigare beräkningar har visat att om 3-5 lägenheter kan frigöras som stödboende till personer med psykisk funktionsnedsättning istället för externa placeringar blir helårsbesparingen 2-3 mkr. Ett boende inom kommunen med 8 platser istället för externa placeringar skulle frigöra 1,5 mkr. Att öppna ett så kallat "All aktivitets hus" ger samordningsvinster. Det innebär en lokal där det finns plats för både kommunal verksamhet, studiecirkelverksamhet samt plats för inflytanderådet, intresse- och brukarföreningar. Administrativa lokaler Samtliga kontor har behov av administrativa lokaler i olika omfattning. Behovet av administrativa lokaler över tid beror på flera faktorer, däribland kommunens organisation, arbetssätt, ansvarsområde, tillväxt och demografiska sammansättning. Huvudelen av kommunens administrativa lokaler utgörs av kommunhuset, Turebergshuset, enligt figur 30. Kontoren disponerar cellkontor, arbetsplatser i landskap och gemensamhetslokaler i form av ex. mötesrum/konferensrum, fikarum/pentryn och toaletter i olika omfattning i Turebergshuset. I huset finns det utöver kontoren även externa hyresgäster på vissa plan. Under inventering av lokalbehov har det framkommit att i princip samtliga kontor som inryms i Turebergshuset har vuxit och är trångbodda i dagsläget. Brist på konferensrum och i viss mån även enskilda arbetsplatser finns. Behoven ser olika ut för respektive kontor. Exempelvis har miljö- och byggnadsnämnden anmält behov av ytterligare 5-6 arbetsplatser samt ett mötesrum med anledning av bl.a. en utökning av bygglovsenheten i närtid. Dock avvaktar vissa kontor förändringar kopplat till den ombyggnation av Turebergshuset som det planeras för. Figur 30 Turebergshuset 33

34 Avseende det långsiktiga behovet av administrativa lokaler har kommunstyrelsen tagit beslut om att genomföra en förstudie avseende ombyggnation och renovering av Turebergshuset. Inför förstudien ska en behovsanalys utarbetas. Behovsanalysen tar upp vilka verksamhetskrav som ska vara styrande för ombyggnationen, kontoren har olika behov kopplat till sin specifika verksamhet. Behovsanalysen och förstudien kommer att genomföras av kommunledningskontoret i samarbete med en extern konsult. Förstudien kommer sedan att presenteras för kommunstyrelsen som beslutar om en fortsättning. Vill kommunstyrelsen gå vidare med en ombyggnation och renovering kommer ett förslag om detta presenteras för kommunfullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet i frågan. Efter beslut följer detaljplanering av projektet, upphandling av byggentreprenad samt själva ombyggnationen. Vid en ombyggnation och renovering av Turebergshuset är det möjligt att hela eller delar av huset måste evakueras och verksamheten flyttas till en eller flera evakueringslokaler. Parallellt med utredningen om Turebergshusets framtid pågår en översyn av tjänstemannaorganisationen vilket med största sannolikhet även har påverkan på behovet av administrativa lokaler framgent. Mindre hyresgästanpassningar i Turebergshuset samt behov av enskilda arbetsplatser och mötesrum i närtid bör hanteras inom respektive kontor och samordnas med fastighetsägare medan kontorens långsiktiga behov av administrativa lokaler bör omhändertas i arbetet med behovsanalysen avseende Turebergshuset. 34

35 Utblick 2050 Hittills har lokalresursplanen haft en tioårig planeringshorisont, dvs. fram till I följande kapitel lyfts blicken framåt Syftet är att försöka identifiera kommande lokal- och fastighetsbehov bortom inventeringsperioden. Befolkningsframskrivningar I rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (Stockholms läns landsting, 2017) redogörs för tre tänkbara scenarion; Bas, Låg och Hög. I samtliga scenarion förutspås en fortsatt positiv befolkningstillväxt, både för kommunen samt för hela länet. Enligt högalternativet kommer kommunens befolkning 2050 vara ca , vid basalternativet ca och vid lågalternativet ca Kommunens tioåriga befolkningsprognos följer både basalternativet samt högalternativet fram till 2026, eftersom bägge dessa ditintills har en liknande utveckling. Det är egentligen först efter 2030 som en påtaglig skillnad uppstår mellan samtliga tre scenarion, enligt figur 31. I rapporten dras även slutsatsen att befolkningen i länet blir yngre och äldre, vilket innebär att försörjningskvoten ökar. Detta då antalet personer 0-19 år samt 65 år och äldre ökar i en högre takt än befolkningen i stort. Denna trend finns även i Sollentuna, framförallt är det 80 år och äldre som procentuellt ökar mest på lång sikt. Figur 31 Befolkningsprognos för Sollentuna samt befolkningsframskrivningar i Sollentuna enl. Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (Stockholms läns landsting, 2017) 35

36 Långsiktig bostadsförsörjning i Sollentuna Rapporten Ett framtidssäkrat Sollentuna (2015) har tagits fram för att tydliggöra hur många bostäder som kan produceras i kommunen, baserat på olika antaganden om tillgång till mark och exploateringsgrader, enligt figur 32. Två scenarion har tagits fram, ett lågalternativ och ett högalternativ. I lågalternativet finns det utrymme för ca nya bostäder med en tillkommande befolkning på ca Det skulle innebära en total befolkning på ca någon gång mellan , beroende på årlig produktionstakt av bostäder. I högalternativet finns det utrymme för ca bostäder med en tillkommande befolkning på ca Det skulle innebära en total befolkning på ca någon gång mellan Bägge dessa scenarion ligger i linje med den befolkningsframskrivning som görs i RUFS, och skulle innebära en procentuell ökning på 33 % respektive 69 % jämfört med idag. Figur 32 Utbyggnadspotentialen av bostäder och lokaler i scenarierna Låg och Hög (Ett framtidssäkrat Sollentuna, 2015) De kommundelar där bostadsproduktionen förväntas vara som störst på lång sikt är Helenelund, Häggvik, Rotebro och Väsjön/Edsberg. (Väsjön är egentligen ett statistikområde inom Edsberg och projektet omfattar även delar av Vaxmora.) Vid högalternativet förväntas även en stor bostadsproduktion i Tureberg och Sjöberg. Anmärkningsvärt är att det i Tureberg ingår fler bostäder i det nedjusterade bostadsantagandet, d.v.s. det som ligger till grund för befolkningsprognosen , än vad det gör vid lågalternativet, mot 850. De mest omfattande stadsutvecklingsprojekten, sett till antalet bostäder, är Väsjön, Södra Häggvik och Rotebro. I samtliga projekt ingår ca nya bostäder. Rapporten utgör underlag för Sollentunas nya översiktsplan 2018, som har varit ute på samråd under hösten I figur 33 framgår potentiella stadsutvecklingsområden i kommunen. 36

37 Figur 33 Bebyggelse i Sollentuna kommun (ur Översiktsplan samrådsversion) Behov av kommunal service Kommunal service måste planeras utifrån ett långsiktigt behov samt också med möjligheter till utveckling. Bra kommunal service kräver god tillgänglighet, säkerhet och en närhet i vardagsmiljön. För att kommunens verksamheter skall kunna utveckla den service som kommunens invånare efterfrågar så måste tillgång till mark och lokaler prioriteras och beredas plats tidigt i den övergripande planeringen. En uppskattning av det långsiktiga behovet av förskolor, grund- och gymnasieskolor, idrottshallar, 11-spelsplaner samt LSS och äldreboenden utifrån Ett framtidssäkrat Sollentuna 37