Intensivundervisning i matematik Sundbyberg stad Timmersdala och Lerdala skolor i Skövde NCM, Göteborgs universitet

Transkript

1 Intensivundervisning i matematik Sundbyberg stad Timmersdala och Lerdala skolor i Skövde NCM, Göteborgs universitet

2 Uppdrag Sundbyberg Politiker Förvaltningschef Uppdrag Skövde Rektorer Lärare Rektorer Lärare Intensivlärare Förskolans lärare NCM Mautv. Intensivlärare Förskolans lärare

3 Varför r kämpar k en del elever med matematik? Saknar viktiga erfarenheter under förskoleåren Emotionella problem, kaotiska uppväxtförhållanden Underskott av matematikundervisning Låg arbetsinsats Bristfällig undervisning Dyslektiska problem (bl a textuppgifter) Specifika räknesvårigheter Uppgiftsorientering Arbetsminne

4 Central exekutiv Visuell spatiala upplagring Episodisk buffert Fonologisk lagring Inre tysta talet Långtidsminnet Baddeley, 2007

5 Hålla kvar, bearbeta och uppdatera information i arbetsminnet samt stänga ute irrelevant information. Läsning Skrivning Matematik Följa instruktioner

6 Klassrumsobservationer ouppmärksamma, distraherade, dagdrömmer tillbakadragna i klassrumsdiskussioner svårt att övervaka och kontrollera sitt arbete svårt att komma ihåg och följa instruktioner dålig uthållighet presterar under sin förmåga, lär sig långsamt

7 Engagerad Kan skärma av Uppmärksam Tål frustration Ihärdig, uthållig Koncentrerad Nyfiken Utmanad av uppgiften Vill bemästra Uppgiftsorientering Aktiv Konstruktiv Intresserad Inre motivation Målinriktad

8 Kompetensutveckling Utvecklingsdialog rektorer, Ingemar Gullstam Förskolan: Studiecirklar Små barns matematik Grundskolan: Studiecirklar Förstå och använda nda tal Föreläsningar geometri: Madeleine Löwing Föreläsningar samt arbete med Känguruboken,, Karin Wallby Handledning och stöd d till I-ma-lärarna,, NCM Learning study

9 Principer för f r intensivundervisning * Undervisningen ges av en kvalificerad matematiklärare under 10 veckor, 4 tillfällen à 40 minuter (20 30 min) per vecka * Ett nära samarbete mellan klasslärare och intensivlärare. * Elevens engagemang och arbetsinsatser betonas. * Undervisningen utgår från återkommande analyser av elevens kunskaper och färdigheter. * Undervisningen bygger på forskning, styrdokument och beprövad erfarenhet. * Ett nära samarbete med hemmen.

10 Skollagen Särskilt stöd 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

11 Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

12 Undervisning i fyra faser Den laborativa muntliga fasen Den representativa fasen Den abstrakta fasen En fas för att befästa, återkoppla och att skapa samband som grund för fortsatt lärande Minskoff & Allsopp, 2006; Lundberg & Sterner, 2006, McIntosh, 2008).

13 Några resultat från vt 2010 Ima-elevernas resultat mellan testtillfälle 1 och 2 förbättrades med i snitt 30 %. % Förbättring mellan test 1 och 2 i procent F ö r b ä t t r i n g i 10 % 5 0 Intensivmatte åk 2 åk 2 åk 3 åk 4 åk 4 åk 5 åk 6 I-ma

14 Elevexempel åk k 5 - talfakta inm de tio första talen kamrater, 1000-kamrater - huvudräkning addition och subtraktion, tiotalsövergång, hundratalsövergång -dubbelt och hälften av tvåsiffriga tal -skriftlig beräkning subtraktion - uppåträkning tiotals-, hundratalsoch tusentalsövergång - språklig uttrycksförmåga, metakognitiva förmågor - multiplikationstabellen - tal i bråkform, tal i decimalform

15 * Förstår och kan använda 10-, 100- och 1000-kamrater t ex + 98 = 100, 11 + = = 1000, 1000 = * Räknar i huvudet med tiotals- och hundratalsövergång * Använder skriftliga beräkningar med addition och subtraktion och kan muntligt förklara de strategier som hon använder, t ex:

16 36 8 Först tar jag bort 6, det är 30. Sedan tar jag bort 2 från 30 och då är det 28. Jag skriver så här: 36 8 = 30 2 = Jag tänker 100, 60 och ta bort 70 går ju inte, det blir en skuld på 10. Jag skriver = = Jag skriver så här: = 30 1 = 29. Jag tänker = , det fattas = Jag skriver 200: = = 177. Jag tänker att = , det fattas 20, alltså , då fattas det 3, alltså minus 3. Dubbelt av 36 Jag tänker i huvudet: = 60 och = = 72

17 13 elever har eller har fått intensivundervisning under perioden vt ht 2011, 8 i matematik och 5 i svenska. De 3 elever som har gjort nationella provet i åk 3 efter insatsen har nått målen för G. Samtliga elever har gjort och gör stora framsteg i fråga om - kunskapsutvecklingen i matematik - språklig uttrycksförmåga och resonemangsförmåga - utveckling av metakognitiva förmågor Några elever behöver fortsatt stöd, men i mindre omfattning.

18 Intensivundervisning kan aldrig ersätta god klassundervisning. Den är ett komplement. En bra klassundervisning kombinerat med kvalificerat individuellt stöd, elevens egna insatser och bra uppbackning hemma det ger resultat!

19 Intensivundervisning i matematik i Skövde Samverkan mellan intensivlärare och klasslärare Intensivlärarens planering, dokumentation, föräldrakontakter Undervisningen Klasslärarnas erfarenheter Elevernas och föräldrars erfarenheter Intensivlärares erfarenheter

20 Samverkan klasslärare intensivlärare Intensivundervisning Vt 2011 Två elever i åk 3, en elev i åk 4 Ht 2011 En elev i åk 5 i ma, en elev i sv. En elev i åk 6 erbjuds intensivundervisning i matematik. Klassrumsobservationer, IUP, kartläggning, analys, uppföljande intervju, åtgärdsprogram, uppföljning, utvärdering

21 Intensivlärarens planering, dokumentation mm

22 Undervisningen Textuppgifter i matematik Ordavkodning, läsförståelse Matematiska ord fler, färre, lika med, term, summa, volym, talföljd, skillnad, udda, addition, subtraktion, tiotal, hundratal Inre representationer, lösningsmodell Automatiserade talfakta, effektiva räknestrategier Metakognition

23 Laborativa fasen Vilka kombinationer är möjliga? Hur många kombinationer finns det? Hur kan du beskriva det aktuella mönstret?

24 Representativa fasen

25 Talfamiljer 3+4=7 4+3=7 7 3=4 7 4=3 Abstrakta fasen

26 Laborativa fasen, räknestrategierr Talfakta Kommutativa lagen för addition Associativa lagen för addition

27 Representativa fasen

28 Abstrakta fasen

29 LURBRAK 1. Läs hela texten och återge den med egna ord. 2. Upprepa frågan högt för dig själv och stryk under frågan. 3. Ringa in viktig information. 4. Bestäm räknesätt. Är detta ett flerstegsproblem? 5. Rita en lösning och berätta steg för steg hur du tänker. 6. Använd matematikspråket. 7. Kontrollera din lösning.

30 Läraren som modell

31 Eleven löser l uppgifter påp egen hand

32 Ordbok i matematik Markera vilka ord som är viktiga och som kan tänkas svåra. Skriv orden på tavlan. Gör en gemensam tankekarta.. faktor Multiplikation produkt gånger multiplicera Låt eleverna förklara hur produkt, faktor och multiplikation hör ihop.

33 Klasslärares kommentarer Eleverna har utvecklat positiva attityder till matematikämnet och till den egna förmågan att lära. De positiva effekterna av intensivundervisningen har även påverkat elevers intresse och engagemang inom andra ämnesområden. Förmågan att arbeta koncentrerat och uthålligt har förbättrats markant i takt med att elevens kunnande och självkänsla har växt. Detta återspeglar sig tydligt i elevens arbete i klassrummet. Föräldrarnas engagemang och delaktighet har haft goda effekter även på äldre syskons attityder till skolarbetet. Eleverna är mer motiverade vilket visar sig i ett större engagemang och ansvar för skolarbetet.

34 Elevers kommentarer Jag koncentrerar mig bättre för här finns bara matematik. Du gör matematiken rolig! Det är roligt att spela spel med pappa för jag vinner nästan jämnt. Jag behöver ingen rast, vi kan fortsätta lite till om du vill. Jag förstod inte allt idag, men jag förstod en del och i Morgon lär jag mig lite mer. Jag kanske ska bli lärare. Fast kanske inte mattelärare. - Tror du att jag kan bli mattelärare? Tack gode Gud för matematiken!

35 Våra egna erfarenheter Den personliga närvarons magi Effektiv TOT Undervisningen kan göras mer personlig och helt anpassad efter elevens behov Elevens engagemang och förmåga till koncentration ökar Direkt återkoppling och tillräckligt med tid Möjligheten att få vrida och vända på ett begrepp vidgar och fördjupar förståelsen och stärker arbetsminnet Stärkt kunskapsutveckling stärkt självkänsla ökad motivation Den nära, personliga kontakten med föräldrar ger positiva effekter.

36 Föräldrars kommentarer Hade den här undervisningen funnits när jag gick i skolan hade matematiken varit annorlunda för mig. Förr kunde elever som fick specialpedagogiskt stöd få höra att det är de där som har svårt för sig. Den attityden finns inte alls här. Tvärtom, här är det något åtråvärt och kamraterna frågar om inte de också kan få intensivundervisning. Den omedelbara återkopplingen och bekräftelsen och att framstegen blir så synliga, stärker hennes självförtroende. Hon känner sig lika trygg på båda ställena, hon vågar ställa frågor och vara aktiv och delaktig även i klassrummet. Vi är mycket tacksamma för den hjälp vi har fått det borde vara en självklarhet för alla skolor. Ju tidigare insatserna görs, desto bättre!

37