Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9 (Besked februari 2018)

Transkript

1 Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9 (Besked februari 2018)

2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Innebär att en huvudman för grundskola eller specialskola ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever i grundskolan från och med årskurs 8 och i specialskolan från och med årskurs 9 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att elever deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev

3 Utmaningar och möjligheter Anskaffning av prao-platser Kvalitetssäker prao- process För- under och efterarbete i skolan Kommunikation mellan skola och arbetslivet Engagera näringsliv och kommuner om varför Fler motiverade ungdomar Ökad självkännedom Vidgat perspektiv Väl underbyggda studie- yrkesval Ökad samverkan mellan skola och arbetslivet Kompetensförsörjning på lång sikt

4 Exempel i propositionen (sid 19) Vissa kommuner använder sig av webbaserade verktyg för att samordna och effektivisera anskaffning och förmedling av praoplatser och andra arbetslivskontakter för grundskolor. Ett sådant exempel är praktikplatsen.se som skapats av Göteborgsregionens kommunalförbund där det idag finns cirka praoplatser tillgängliga. Sådana, eller liknande tjänster kan effektivisera administration av praoplatser genom att arbetsgivare kan anmäla att de vill tillhandahålla.

5 Nationellt - Skolverket Webbinformation Träffar huvudman och studie- och yrkesvägledare Samråder med Arbetsmiljöverket mfl. Stödmaterial från ax till limpa i prao-processen Skolverket webbaserade handledarutbildning modul 1-2

6 Vad kan GR göra? HUR GER VI ELEVERNA DE RÄTTA FÖRUTSÄTTNINGARNA KOPPLAT TILL PRAO?

7 Processtödet innehåller Processtöd för huvudman byggande av prao? Processtöd för arbetsplatserna i mottagandet av prao? Hur förbereder vi våra elever inför PRAO:n? Hur blir PRAO:n hela skolans ansvar? Hur kan skolans olika ämnen kopplas till PRAO:n? Hur kan vi på skolan arbeta vidare med de erfarenheter eleverna får med sig ifrån PRAO:n? Hur kan vi arbeta med ämnesintegrering kopplat till PRAO:n? Hur kan vi öka samverkan mellan skola och arbetsliv kopplat till PRAO? Före Under Efter

8 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

9 Om praktikplatsen.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

10 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

11 Nuläge GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

12 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

13 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

14 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

15 83% täckningsgrad av platser Kompletteras med eget ordnade platser Förekommer totalt outnyttjade praktikperioder perioder Förekommer överbeställningar vissa praktikveckor Om alla skolor skulle gå in i verktyget skulle 5000 nya praktikveckor behöva lösas 80% av platserna privat sektor Av 20% inom offentlig verksamhet 80% inom vård och omsorg och barn och fritid. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

16 Vad händer Intressant iakttagelse Vi blir inte direkt nerringda just nu men det kommer vi bli Aktivt arbete med nya kreativa metoder för att anskaffa fler platser Dialog med kommunerna om nuläge (kommuntour) Utmaning med platser inom offentlig sektor: Måste bli fler! Behöver strategiskt arbeta med platsanskaffningen, fler aktörer behöver samverka Ansluta fler skolor i omgångar genom dialog med kommunerna. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

17 Fler regioner Boråsregionen Malmö Stad Uppsala Län Stockholms län GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

18

19 En engagerande lärmiljö Ca besökare årligen Nordens mest besökta science center Arena för gymnasiearbetet Lärarfortbildning för F-9, gymnasiet Lärarutbildning för samtliga program Gu God verksamhetsstyrning Utveckling av nya miljöer och program i samarbete med GR, Gu, Chalmers, näringsliv mfl

20 Universeum 2.0 utveckling för att möta nya behov av lärmiljöer och program

21 Nytt, förstärkt uppdrag >>> Universeum är en publik arena för livslångt lärande där barn och vuxna utforskar världen genom naturvetenskap och teknik. Vi skapar upplevelser som stärker kreativiteten och innovationsförmågan, ökar kunskaperna och aktiverar det kritiska tänkandet. Med vetenskapen som grund och en pedagogik som engagerar utmanar vi människor att berika sina liv och agera för en hållbar värld. <<<

22

23 Ungas Kraft Öka andelen elever som går ut 9:an med fullständiga betyg Motverka utanförskap Bidra till kompetensförsörjning inom bland annat teknik, IT och naturvetenskap Pilotprojekt Följeforskning, Göteborgs universitet Identifiera modell som går att skala upp Med stöd från Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse

24 Pilot 800 elever Andel elever med godkända slutbetyg i samtliga ämnen: 31 % (Göteborg: 74 %) Andel elever med utländsk bakgrund: 75 % (Göteborg: 35 %) Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 23 % (Göteborg: 60 %) 150 lärare och övrig skolpersonal Föräldrar och syskon till 800 elever

25 1. Skolan Elever Fria skolbesök Skolprogram Lärare och skolpersonal Fortbildning

26 2. Familjen Aktiviteter Familjekvällar på skolan Öppet hus på Universeum Familjeaktiviteter på Universeum Föräldrautbildningar Årskort Fria besök på Universeum för hela familjen

27 3. Fritiden Aktiviteter Ungdomsgård Fritidsaktiviteter Vägledning Studievägledning Yrkespresentationer

28 Nya kunskapsmiljöer för en hållbar framtid

29 Utvecklingsplan Hållbar kemi 2018 Smart Industri - Smart Liv 2021 Hållbara marina miljöer Rädda Västerhavet 2019 Rymdteknik, fysik 2020 Visualisering, datalogi, AI Ökad tillgänglighet Digitala Universeum 24/7

30

31 Visualisering, datalogiskt tänkande Samma metoder och data kommer att användas både i forskning och i våra lärmiljöer

32 Effektmål breddad rekryteringsbas till studier och yrken där teknisk och naturvetenskaplig kompetens är avgörande ökade förutsättningar för entreprenörskap och innovation stärkt lärarkompetens inom datalogiskt tänkande, programmering, hållbar utveckling ökat stöd till varje barn genom inspiration och fortbildning för vårdnadshavare

33

34 GR Läromedels verksamhet och utveckling - Samt en framtidsspaning om en roll i en digitaliserad utbildningsvärld GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

35 GR Läromedel idag: Stabilitet Hög nöjdhet Välanvänt Processtödjande Framtidsanpassning Utveckling av nytt IT-system för analoga lärresurser Anpassning av verksamhet utifrån pedagogers beteenden Utveckling av GR:s läromedelsmässa Mediapedagogik GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

36 Omvärlden förändras Nationell IT-strategi för skolan GDPR och andra krav Krav och förväntan på flexibel och individanpassad verksamhet GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

37 Möjliga utvecklingsvägar Digitalt IT-system för digital licenshantering Skolbibliotek i en modern skola Digitala prov GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

38 Ett framtida GR Läromedel GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

39 Ett Framtida GR Läromedel Omfattande bredd i utbud för att stödja ett flexibelt lärande En samlad arena för regionens förskole- och skolpersonal Underlättar för personal i förskola och skola att skapa en bredd i sin verksamhet Hanterar kommuners behov utifrån rättsliga perspektiv såsom GDPR, upphandling etc. Relevanta ekonomiska fördelar GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

40 Kontakt: Johan Borvén, teamledare E-post: GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

41 Naturbruksavtalet GR utbildningsgrupp

42 Nuläge Nuvarande avtal löper till Tolv månaders uppsägningstid annars förlängning fyra år. Bygger på gemensam finansiering. VGR har nu tre skolenheter; Sötåsen, Uddetorp och Svenljunga. Två friskolor har tillkommit; Strömma och Dingle. VästKom hade inget uppdrag i omställningen hos VGR.

43 Förutsättningar Primärkommunen har ansvaret för att erbjuda gymnasieutbildning. I samband med 90-talets gymnasiereform och regionbildningen beslutades att VGR skulle fortsätta att driva naturbruksprogrammet. Vårdprogrammet övergick till kommunerna. Minsta möjliga skatteväxling skedde för att tillgodose riksdagsbeslutet.

44 Kommunens ansvar Kommunen måste erbjuda det nationella programmet NB för sina elever, antingen i egen regi eller i samverkan med andra kommuner/region. Om man inte har ett samverkansområde i ett avtal blir eleverna från kommunen andrahandssökande till t.ex. VGR-skolorna. Detta kan, men behöver inte, innebära en begränsning.

45 Elevens perspektiv Vilka möjligheter ska eleven ha? Om inget lokalt NB-program erbjuds, och inget samverkansavtal/område finns, får eleven söka sig praktiskt taget till vilken NB-skola som helst. Kommunen får då betala ersättning till skolhuvudmannen. Detta kan uppfattas som positivt ur elevens perspektiv men hen blir betraktad som andrahandssökande. Detta behöver dock inte vara ett problem.

46 Ekonomifrågan Hur viktigt är det med ekonomin? Idag delar kommunen och VGR på kostnaderna. Enligt VGR tar de en större andel. En eventuell skatteväxling innebär inte så mycket pengar till kommunen. Vi talar om växlingsnivåer på två-fyra öre.

47 Ekonomifrågan Effekterna, inkl. inkomstskatteutjämningen, för den enskilda kommunen beror helt och hållet på hur många elever kommunen har i NB i egen eller annans regi. För en liten kommun med relativt sett många elever blir det extra kostnader. Tyvärr har VGR inte presenterat ett acceptabelt underlag för en eventuell skatteväxling.

48 Avtalsförslag från 27 okt 1. Ett avtal med liknande ekonomiska modell som nuvarande avtal, dvs gemensam finansiering 50/ Frihet för kommunen att köra egen regi. 3. Stort inflytande för kommunerna via en gemensam ledning och styrning. 4. En särskild resultatenhet för verksamheten med transparens och öppenhet som följd. 5. Friskolor utanför VG finansieras som tidigare.

49 Vad innebär avtalsförslaget? Ett avtal med VGR enligt förslagen innebär, oavsett ekonomisk modell, ingen begränsning för kommunen. Kommunen kan starta i egen regi. Eleven kan gå på friskolor inom eller utom länet. Kostnaden blir den som VGRalternativet erbjuder.

50 VästKoms styrelsebeslut Styrelsen beslutade enhälligt att ställa sig bakom grunderna i det förslag till avtal som arbetats fram. Styrelsen uppdrog vidare att senast ska kvarstående detaljer vara utredda och klara. De föreslår också en beslutsprocess i kommunerna under februari april 2018.

51 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Teman UC Regionala strategier / tvärgående perspektiv Strategisk kompetensförsörjning Hållbart ledarskap Utanförskap/inkludering - en skola för alla Utbildning på vetenskaplig grund S T R A T E G I S K K O M M U N I K A T I O N O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G E U Koppling GR nätverk D E M O G R A F I E K O N O M I K V A L I T E T A N A L Y S U T R E D N I N G D I G I T A L I S E R I N G D E M O K R A T I V Ä R D E G R U N D

52 Göteborgsregionens kommunalförbund Utbildningschefsnätverkets teman Historia, nuläge, sikte 2018 Bengt Randén

53 Göteborgsregionens kommunalförbund Utbildningschefsnätverket Bengt Randén Utbildningschefsnätverkets teman - historia, nuläge, sikte 2018 Ett antal teman samt tvärgåendeperspektiv infördes på UC mot bakgrund av följande skrivning: Under 2015 har ett antal strategiska perspektiv lyfts i Utbildningschefsnätverket, Framtidsgruppen och på Utbildningschefsnätverkets arbetsutskott. För att skapa förutsättningar för en tydligare långsiktig strategi och progression i det gemensamma regionala siktet läggs en årsagenda på utbildningschefsnätverket. Nätverket har under ett antal år genomfört resor, studiebesök som ligger i linje med prioriterade teman. Kopplingen mellan strategiska teman och externa besök på nätverket samt planerade studiebesök, resor kan synkas ännu kraftfullare. Inför 2016 infördes de utvalda områdena som tematiska ingångar på utbildningschefernas möten och lades som fasta punkter på dagordningen. Syftet var att på ett mer strukturerat sätta kunna fördjupa sig inom olika områden och lättare kunna följa utvecklingen under åren. Sedan 2016 har arbetena i temana fördjupats och i många fall landat i konkreta förslag. Sedan starten har också fler teman lagts till i syfte att spegla den omvärld vi befinner oss i. I slutet av 2017 arbetar Utbildningschefsnätverket med följande teman: - Strategisk kompetensförsörjning - Hållbart ledarskap - Utanförskap/inkludering - en skola för alla - Skola på vetenskaplig grund - Samt de tvärgående perspektiven Demografi ekonomi kvalitet, Strategisk kommunikation, Omvärldsspaning EU 2020,, Analys och utredning, Demokrati och Digitalisering Nedan följer en beskrivning av utvecklingen av respektive tema under perioden Strategisk kompetensförsörjning Frågor som rör samverkan skola-arbetsliv och kompetensförsörjning har länge varit ett tema hos utbildningscheferna, men skiftat form över tid. Vid UC:s septemberkonferens 2016 låg fokus på hur en framtidsrustad framgångsregion med fokus på kompetensförsörjning kan skapas och från det mötet och framöver fokuserades på hur skolan ska hantera sin egen kompetensförsörjning utifrån de stora utmaningar som råder med ökade barngrupper, vikande söktryck och hård konkurrens om personal inom i princip alla branscher. I oktober 2016 fokuserades på olika verktyg i kompetensförsörjningen och började konkretisera vilka möjliga vägar som finns för att behålla, utveckla och attrahera personal. Under mars- och majmötena riktades idéen mot att det behövs ett forum och arena med en tydlig verkstad kopplad till sig för att hantera frågorna, och förslaget om ett 1

54 Göteborgsregionens kommunalförbund branschråd presenterades. Idag pågår initiativ och projekt men dessa samlas inte på en aggregerad nivå utan det behövs former för uppföljning i syfte att hitta smarta lösningar och skala upp dessa volymmässigt. Samverkan är avgörande om vi ska sitta i framsätet runt dessa frågor. Därefter följde en tid av omvärldsbevakning och dialog med SKL, Skolverket m.fl. I oktober 2017 presenterades idén hos GR:s kommunchefer för att visualisera tanken om branschråd som en arbetsmodell för kompetensförsörjning inom offentlig sektor där den emottogs positivt. Vid UC:s novembermöte 2017 presenterades idén skarpt och i form av att starta en försöksverksamhet/pilot med fokus på förskola. Beslut väntas 1 december och vid bifall avses en processledare från GR att starta med arbetet omgående. Arbetet med försöksverksamheten avser att kartlägga läget i regionen (vad pågår, vilka nyckelpersoner berörs och bör kontaktas, hur har kommunerna organiserat sig runt utmaningarna etc), och detta genom samtal med berörda aktörer, nyckelpersoner och nätverk. Utifrån detta skapas en syftesbeskrivning av branschrådet och en prioritering görs över frågor som kan bli aktuella för branschrådet att kika närmare på. Om kunskapsunderlag behöver tas fram inför branschrådsmötena så görs detta samt att ett förslag på sammansättning av branschrådet som utgår från kartläggningen tas fram för vidare beslut i UC. Planen är att genomföra två branschrådsmöten under våren 2018 med intensivt arbete runt och mellan mötena. Det hela syftar till att arbeta med en komplex fråga på regional nivå för att stötta kommunerna i ett utmanade läge kopplat till ekonomi och demografi. Hållbart ledarskap Under hösten 2015 inleddes ett tematiskt arbete med UC, där fokus låg på kompetensförsörjning, och skolledarskap. Efter några tillfällen utkristalliserades detta temaområde till två tydliga spår, där ett behandlar kompetensförsörjning i bred mening och ett fokuserar på hållbart skolledarskap. Initialt behandlade temat skolledarrollen samt förutsättningarna för denna ur ett styrningsperspektiv - kommunalt och statligt. Under våren 2017 utkristalliserades tre områden inom Hållbart ledarskap; nämligen rekrytering, stöd- och kompetensutveckling och tillitsbaserad styrning och ledning. UC valde att fokusera på tillitsbaserad styrning och ledning med anledning av Tillitsdelegationens uppdrag gällande en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor, där styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens/professionalism till nytta för medborgare/brukare. Kärnan i Tillitsdelegationens arbete är de tolv forskningsprojekt, där utvalda forskare följer olika försöksverksamheter runt om i landet. I aug 2017 under UC-konferensen var Hållbart ledarskap ett tema och Johan Quist, från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, gästföreläsare. Med utgångspunkt i tjänstelogik och systemtänkande belyste Johan olika nycklar för framgångsrikt ledarskap i en snabbt förändrad samhällskontext. Under hösten fortsätter arbetet med tillitsbaserad styrning och ledning med utgångspunkt i rapporten om Ramverk, av forskningsledare för Tillitsdelegationen, Louise Bringselius. Under våren 2018 besöker två externa gästföreläsare UC där de kommer att belysa verksamhetsnära exempel kring tillitsbaserad styrning och ledning, utifrån två olika perspektiv; Malin Aronsson, kommundirektör Gislaveds kommun och Carina Leffler, skolchef Bjuvs kommun. 2

55 Göteborgsregionens kommunalförbund Utanförskap/inkludering - en skola för alla Det omfattande arbetet i GR:s kommuner med fokus på att motverka studieavbrott, framförallt inom ramen för Plug In, medförde en ambition att fokusera området även strategiskt som ett tema för UC. Ett startskott utgjordes av en konferens för utbildningscheferna vars kommuner medverkade i Plug In 1.0. Den genomfördes i november Området har fokuserats både inom ramen för utvecklingsprojekt, primärt Plug In som genomfördes med en version ; men även inom ramen för UC:s temadiskussioner samt andra angränsande nyckelprocesser (ex samverkan på gymnasieområdet i stort, utveckling av IT-system ELIN samt KAA, m fl). Plug In-projektet befinner sig efter sex år i sin slutfas, och har fört med sig både kommunspecifikt utvecklingsarbete i deltagande kommuner men även regionalt gemensamt arbete; såsom framtagandet av regional statistik på området, utvecklat samverkansavtal för gymnasiet samt gemensamma rutiner för överlämningar. GR:s arbete ter sig i jämförelse med andra regioner tydligt fokuserat både per kommun och gemensamt. Plug In lyfts nu som ett gott exempel i arbetet med studieavbrott i en EU-rapport. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete med fokus på nya möjligheter har medfört att GR i dag står redo för flera möjligheter till fortsatt gemensam utveckling. Exempelvis inom projektet Yrk In som fokuserar att bättre tillgängliggöra utbildningsorganisationen för elever oavsett formell behörighet samt ökat samarbete mellan introduktionsprogram och yrkesprogram samt projektet FSGR, Fullföljda studier GR, som syftar till att skapa förutsättningar för gymnasieskolor att motverka studieavbrott genom individanpassade insatser med fokus på fristående skolor. Initiativet Plug Innan möjliggör en sedan länge efterfrågad möjlighet att arbeta med fokus på fullföljda studier i tidigare åldrar (skolår 5-9). Skola på vetenskaplig grund Sedan hösten 2014 har GR på olika sätt kartlagt behoven kring en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är inskrivet i 2011 års skollag. Hösten 2016 anordnades en tankesmedja med nyckelpersoner från våra kommuner; förvaltningschefer, verksamhetschefer och lektorer med siktet inställt på hur vi tillsammans kan skapa gemensamma strategier för en skola på vetenskaplig grund inom Göteborgsregionen. I mars 2017 ger regeringen i uppdrag till Uppsala universitet, Go teborgs universitet, Umea universitet och Karlstads universitet att planera och genomfo ra en fo rso ksverksamhet i syfte att utveckla och pro va olika modeller fo r la ngsiktig samverkan mellan universitet och ho gskolor och huvudma n inom skolva sendet kring praktikna ra forskning. En lokal operativ projektgrupp tillsätts för försöksverksamheten vid Göteborgs universitet vilken består av tre aktörer: GU, GR och Göteborg stad. I november 2017 anordnades ett frukostseminarium på GR för att belysa frågan kring praktiknära forskning, informera om försöksverksamheten, ULF-avtal, kommande utlysning av medel men också för att initiera medskapande och samtal kring samverkan på jämlika villkor mellan skolväsendet och akademin. Under hösten pågår ett förankring - och kartläggningsarbete av framgångsexempel i regionen. I kommande arbete under våren 2018 ska kriterier för utlysning samt ULF-avtal skapas och ett förslag lämnas till UC för inspel. Den skoljuridiska gruppen kommer på något sätt att arbeta med ULF-avtalet. I februari gästas UC av Maria Jarl, ordförande Samordningsnämnden för lärarutbildningen, Göteborgs universitet. I juni planeras utlysning av forskningsmedel. 3

56 Göteborgsregionens kommunalförbund Demografi, ekonomi, kvalitet Efter en punkt om det ekonomiska läget inför vid årets sista UC-möte 2016 infördes Demografi, ekonomi, kvalitet som ett av temana vid UC:s möten. Under våren diskuterades utmaningar kopplat till att kostnader i kommunsektorn ökar snabbare än skatteunderlaget. För att kunna göra ytterligare fördjupningar i ämnet diskuterades frågan om kommunernas utmaningar vidare vid den årliga konferensen i augusti. Fokus vid konferensen var att hitta nya arbetssätt och tankegångar för att möta utmaningarna i en snabbt föränderlig värld, också med fokus på ett hållbart ledarskap som kan möta dessa utmaningar. Gästföreläsare utifrån detta temat var Sverker Lindblad som är huvudsekreterare i den parlamentariska kommunutredningen med syfte att stärka kommunernas kapacitet att möta samhällsutvecklingen. Utredningen ska utifrån utmaningar som fortsatt urbanisering och förändrad demografi titta på hur kommuner med hjälp av samverkan, frivilliga sammanslagningar, ändrade ansvarsförhållanden, etc ska kunna klara service och välfärd i framtiden. Under konferensens tankesmedja bidrog utbildningscheferna med idéer för att möta dessa utmaningar, nästa steg blir att inventera och prioritera bland förslagen. Strategisk kommunikation och Omvärldsorientering, EU2020 Strategisk kommunikation och Omvärldsorientering, EU2020 tog sin fart i samband med Brysselresan med UC (som gjordes med Plug In-medel) september 2015 och fördes in systematiskt i det tematiska årshjulet på UC från Syftesbeskrivningar för dessa tvärgående perspektiv som delvis genomsyrar samtliga teman har följande beskrivning sedan start: Strategisk kommunikation - Göteborgsregionen är 10% av det nationella utbildningslandskapet. UC är en strategisk arena för regional, nationell och internationell påverkan. Omvärldsbilder: EU2020 Utbildning: Genom aktuella omvärldsbilder för utbildningsområdet i ett flernivåperspektiv, EU-nationellt- regionalt-lokalt, skapas förutsättningar för strategiska diskussioner i UC och ett utbildningslandskap i framkant. Från början var dessa båda tvärgående perspektiv separata men i takt med tiden har de blivit tätt sammanlänkade för att efter UC i november 2017 åter separeras och leva vidare på egna ben. Strategisk Kommunikation kommer att leva vidare med en operativ verksamhet som leds från GR av GR Utbildnings kommunikatör. UC:s egna kommunikatörer har bjudits in vid två särskilda workshops för att komma djupare i frågan och säkra att det blir ett operativt resultat på sikt och med start slutet av I arbetet med strategisk kommunikation ligger även GR Utbildnings arbete med påverkansfrågor som sker både genom en form av lobbying gällande lagstiftningsfrågor, remissförfarande med mera, tex: - Inspel till EC utbildningsöversikt Sverige, landsrapport - Gymnasieförordning - Skrivelsen tillsammans med storstadsregionerna kring riktade statsbidrag inom utbildningsområdet - Remissvaret gällande Skolkommissionens slutbetänkande - Vuxförordningen & statsbidragskonstruktionen - Men även nyheter och nyanserade bilder för att bättre kunna hantera internationella mätningar i en lokal kontext inför PISA och TIMSS. Detta arbete ligger också inom ramen för Analys och utredning. Kring omvärldsbilder har arbetet främst handlat om att bygga kunskap om strategier och rapporter på olika nivåer för att visa på hur allt inom utbildningsområdet också hänger ihop i ett flernivåperspektiv. Arbetet har också inneburit att dela bilder för att säkra att 4

57 Göteborgsregionens kommunalförbund Utbildningschefsnätverket får tidiga signaler om vad som händer på EU-nivå (rapporter, strategier, mätningar etc) eftersom det på sikt får effekt även på den lokala arenan. En stor del i arbetet har varit att dela bilder och bygga kunskap kring internationella mätningar och fördjupning kring aktuella mätningar såsom PISA, TIMSS, ICSS, PIRLS mfl. Idag finns ett PM och en plan gällande Strategisk Kommunikation med bakgrund och en slags vision om hur Utbildningschefsnätverket önskar förflytta frågan med hjälp av kommunikatörer på lokala arenan i samverkan med det regionala arbetet. GR har erbjudit att driva arbetet och kommer att serva utbildningschefernas kommunikatörer med relevanta nyheter och andra rapporter (egenproducerade regionala) eller sammanställda internationellt eller nationellt som kan ha relevans för den lokala arenan. Det finns sedan november en kommunikationsplattform på GR (Social Collaboration) där material samlas och som kommunikatörerna fritt kan använda sig av. Omvärldsbilder från EU-nivå till lokal nivå fortsätter delas på UC med fördjupning och material (särskilt internationella mätningar) lever vidare inom ramen för strategisk kommunikation. I samband med att vi uppmärksammar nya trender och bilder så lyfts de oftast först här och sen utvecklas de vidare enligt det som passar frågan bäst, tex har under året Digitalisering lyfts upp och senare fördjupats. Likaså Demokratiperspektivet. Strategisk kommunikation kommer att fortsätta att jobbas med som tidigare i det breda perspektivet från GR, dvs remissförfarande, påverkansarbetet och nu förstärkt med kommunikatörer som ska bidra i arbetet med att nyansera bilden av skolan. Under slutet av 2018 kommer det nystartade arbetet med Strategisk kommunikation att följas upp i Utbildningschefsnätverket. Analys och utredning Arbetet inom Analys och utredning startade, som ett tvärgående perspektiv till UC:s strategiska områden, under hösten Bakgrunden var att det fanns ett växande behov av att omfamna regionala perspektiv även inom analys- och utredningsområdet. Sedan hösten 2016 har framför allt följande frågor fokuserats: - Under hösten 2017 har förutsättningar och möjligheter för samverkan kring kommunernas tillsyn över fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem utretts. Utredningen har omfamnat juridiska förutsättningar, kartläggning av kommunernas tillsynsorganisation och antalet fristående enheter i kommunerna, omvärldsspaning kring tillsynsansvaret och förslag till möjlig samverkan på området. - Kontinuerliga rapporter i form av Omvärldsbevakning kring nyanlända och asylsökande barn och unga. Totalt har nio bevakningar sammanställts sedan början av Sammanfattningar av olika betänkanden såsom Skolkommissionens del- och slutbetänkande, Gymnasieutredningens slutbetänkande och betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. 5

58 Göteborgsregionens kommunalförbund - Inom ramen för temaområde Strategisk kommunikation har sammanfattning av Sveriges resultat gällande PISA 2015, ICCS 2016 och PIRLS 2016 och av EU kommissionens rapport Utbildningsöversikt 2016 och 2017 Sverige gjorts. - Kontinuerlig bevakning av internationella och nationella mätningar samt avseende nyanlända och asylsökande barn och unga pågår nu och framöver. Fortsatt arbete kommer göras gällande sammanfattningar av olika utredningar och betänkanden som bedöms relevanta för utbildningsområdet. Demokrati Demokrati infördes som ett nytt tema vid UC:s möten under hösten 2017 utifrån de omvärldsspaningar som gjorts. Som en del i att fortsatt dela omvärldsbilder kommer demokratitemat, med anledning av valen som väntar 2018 och 2019 fördjupas. I relation till detta kommer det också bli aktuellt att lyfta fram resultaten från olika rapporter och mätningar som berör likvärdighet och integration i det kommande arbetet med demokratitemat. Digitalisering Digitalisering infördes som ett nytt tema under hösten Fokus vid första mötet var digitalisering kopplat till skolans område. Framöver blir det aktuellt att följa den nationella riktningen gällande detta och utvecklingen kring nya dataskyddsförordningen. Parallellt med generella frågor kopplat till digitalisering har under 2017 även lyfts flera konkreta frågor med regional relevans som tex förstudien kring att undersöka möjligheter till samordning för licenshantering och åtkomst till digitala lärresurser. 6

59 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Teman UC Regionala strategier / tvärgående perspektiv Strategisk kompetensförsörjning Hållbart ledarskap Utanförskap/inkludering - en skola för alla Utbildning på vetenskaplig grund S T R A T E G I S K K O M M U N I K A T I O N O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G E U Koppling GR nätverk D E M O G R A F I E K O N O M I K V A L I T E T A N A L Y S U T R E D N I N G D I G I T A L I S E R I N G D E M O K R A T I V Ä R D E G R U N D

60 9/11 Demografi, ekonomi, kvalitet Utbildning för alla/integration Strategisk kommunikation 5/10 Digital strategi Hållbart ledarskap Strategisk kompetensförsörjning 14/12 Omvärldsspaning Demokrati fokus Strategisk kompetensförsörjning November Oktober September Augusti December Januari UC:s teman 2018 Februari Mars April Maj 2/2 Hållbart ledarskap Skola på vetenskaplig grund 2/3 Strategisk kompetensförsörjning med fokus på utbildningsutbud 13/4 Digital strategi Demografi, ekonomi, kvalitet Hållbart ledarskap 30-31/8 - konferens TEMA: utbildningsresultat, skolforskning Juli Juni 15/6 Utbildning för alla/studieavbrott Omvärldsspaning Kommunikationsstrategier 18/5 Strategisk kompetensförsörjning (branchråd/internt,extrent) Omvärldsspaning Demokratifokus

61 Strategisk kompetensförsörjning Sep 2016 UC:s konferens Vår 2017 Förslag om branschråd Nuläge Beslut om branschråd GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

62 Hållbart ledarskap 2016 En del av strategisk kompetensförsörjning Vår 2017 Fokus: tillitsbaserad styrning Aug 2017 UC:s konferens Nuläge Forts arbete med tillitsbaserad styrning GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

63 Utanförskap/inkludering en skola för alla 2016 Pågående arbete med Plug In 2.0 Vår 2017 Nytt system för KAA Vår 2017 Nya projekt för att motverka studieavbrott (FSGR, PlugInnan) Vår 2017 Nytt system för elevuppföljning (Elin) Nuläge Plug In 2.0 omnämns i Education and training monitor GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

64 Skola på vetenskaplig grund Höst 2016 Tankesmedja gemensamma strategier Mars 2017 Regeringsuppdrag försöksverksamhet Vår 2017 Projektgrupp GR, GU, Göteborgs Stad Nov 2017 Frukostseminarium startskott praktiknära forskning Framåt Kriterier + utlysning forskningsmedel GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

65 Demografi, ekonomi, kvalitet Slutet 2016 Nytt tema Vår 2017 Utmaningar kring ökade kostnader i kommunsektorn diskuteras Aug 2017 UC:s konferens tankesmedja Framåt Inventera och prioritera bland förslag GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

66 Omvärldsanalys och strategisk kommunikation Sep 2016 Återkoppling till EUkommissionen gällande synpunkter på landsrapporten Höst 2016 Förberedelse inför PISA-resultaten Feb 2017 Gemensamt möte med UC och kommunikatörer Mars 2017 Gemensam skrivelse till Utbildningsdep. med storstadsregionerna Juni 2017 Beslut om PM och plan för strategisk kommunikation Nuläge Gemensamt arbete med kommunikatörer startar GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

67 Analys och utredning Tidigt 2016 Omvärldsbevakning nyanlända (tot 9 st) Höst 2016 Sammanfattning PISA Vår 2017 Sammanfattning skolkommissionen Nuläge Kopplingen till strategisk kommunikation förstärks GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

68 Demokrati Nov 2017 Nytt tema Nov 2017 ICCS-rapporten i arbetet med strategisk kommunikation Framåt Följa utvecklingen inför valen 2018 och GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

69 Digitalisering Okt 2017 Nytt tema Nov 2017 Dialog kring bla gemensam licenshantering Nuläge Följa nationell riktning kring digitalisering och GDPR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND