VERKSAMHETSPROGRAM FÖR VÄSTBERGASKOLAN AB

Transkript

1 VERKSAMHETSPROGRAM FÖR VÄSTBERGASKOLAN AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsidé Skolans organisation Budget Elevperspektiv: Trygghet och trivsel Kunskap och lärande Ansvar och inflytande Personalperspektiv: Fortbildning Arbetsmiljö Övriga utvecklingsområden för VP:n bygger på: utvärderingar av föregående års verksamhetsprogram utvärdering av brukarundersökning och trivselenkät elevresultat på nationella prov och betyg utvärderingar från varje arbetslag och verksamhet i skolan Verksamhetsidé: Västbergaskolan ska vara en attraktiv skola för elever, föräldrar och medarbetare. Vi ska bedriva en skola där vi har höga förväntningar på våra elever för att de ska nå uppsatta mål.

2 SKOLANS ORGANISATION Västbergaskolan AB ägs och drivs sedan 1 juli 2001 av VD Kenth Aronsson, rektor Hans Larsson och Lilian Samuelsson. Ledningsgruppen består av VD, rektor, Anastasia Genaridu, biträdande rektor för särskola, Karin Forsberg, biträdande rektor för arbetslagen F 3 och 4 6 och Anna Stenbom, arbetslagsledare 7 9. Ledningsgruppen förstärks emellanåt med Pia Johnsson, arbetslagsledare för åk. 4-6 och Lou Birchman, samordnare för skolbarnsomsorgen. Samverkansgruppen består av delar av ledningsgruppen och de fackligt förtroendevalda. Skolan har 114 anställda, varav 98 är tillsvidareanställda (21 män och 77 kvinnor). Antalet elever är 638, varav 622 tillhör grundskolan och 16 tillhör särskolan. Grundskolans elever kommer huvudsakligen från närområdet som omfattas av Telefonplan, delar av Midsommarkransen, Hökmossen och Västberga. Grundskolan är indelad i tre olika arbetslag: Arbetslag f 3 består av fyra avdelningar; Mikrofonen, Jacket, Kobran och Luren. Varje avdelning har tre åldershomogena klasser med vardera 24 elever och tillhörande fritidshem. Arbetslag 4-6 har två klasser per årskurs med vardera 24 elever och tillhörande fritidsklubb för elever i åk 4 och 5. Till arbetslaget är även en särskild undervisningsgrupp med en pedagog knuten. Arbetslag 7-9 har tre klasser per årskurs med vardera elever. Här finns också en särskild undervisningsgrupp med tre pedagoger anställda. Särskolans träningsskola har 16 elever uppdelade i tre elevgrupper; låg, mellan, mellan/hög med tillhörande tre fritidsavdelningar. Följande arbetsgrupper finns på skolan: antimobbningsgruppen, hälsogruppen, datapedagogiska gruppen, arbetsmiljögruppen, fortbildningsgruppen, krisgruppen och miljögruppen. Varje arbetsgrupp bidrar till skolans utveckling och börjar läsåret med revidera handlingsplanen för årets arbete. BUDGET Helårsbudget Summa intäkter: 72,4 Mkr Kostnader: lokaler 14,4 undervisning/löner 27,4 särskolan 5,3 skolbarnsomsorgen 10,1 administration 3,3 sociala aktiviteter/elevservice 4,7 elevvård 1,9 pedagogiska aktiviteter 1,8 fortbildning 0.2 övrigt 3,3 Summa kostnader: 72,4 Mkr

3 ELEVPERSPEKTIV TRYGGHET OCH TRIVSEL Mål: Alla elever ska känna sig trygga och få arbetsro Arbetssätt Skolan har en likabehandlingsplan som är väl förankrad i skolans verksamhet och bygger på Skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)och Lgr11. Varje år revideras likabehandlingsplanen och en ny årlig plan upprättas utifrån resultat från bl a brukarundersökning och trygghetsenkät. Skolans värdegrund och regler förankras bland elever och personal i det vardagliga arbetet. För att t ex skapa arbetsro är det viktigt att Skollagens åtgärdstrappa följs om en elev bryter mot reglerna. Det innebär då utvisning, kvarsittning och kontakt med hemmet. Händelsen dokumenteras i en avvikelserapport. Grupp- och individstärkande övningar genomförs i alla klasser under läsåret. Skolans elevhälsoteam, EHT, består av skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, kurator, studie- och yrkesvägledare och psykolog. EHT-möten, där olika elevärenden behandlas, hålls varje vecka tillsammans med rektor/biträdande rektor. Skolans antimobbningsgrupp har regelbundna möten och arbetar för att få till stånd en trygg och positiv arbetsmiljö för alla elever på skolan. De kartlägger årligen riskfaktorer i miljöer och områden där kränkning kan uppstå samt sammanställer elevenkäter kring elevers fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Antimobbningsgruppen utreder även eventuella anmälningar om mobbning, trakasserier eller kränkningar. De ska också vara stöd för kamratstödjare och personal. Till varje klass år 1 2 är en fritidspersonal knuten vilket medför att någon vuxen får möjlighet att följa barnen under hela dagen. De är också med på utvecklingssamtal under höstterminen vilket gör att barnets hela dag uppmärksammas. Alla elever i åk 3 är faddrar för förskoleklassens elever. Faddersystemet fortsätter till och med åk 5. I varje klass i åk 4-9 väljs två elever ut som kamratstödjare enligt Friends modell. Deras uppgift är att vara delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbning och de har regelbundna möten med representanter från antimobbningsgruppen. I den dagliga rutinen för alla lärare ingår att registrera frånvaron av elever i Skola24. I de fall en elev har ogiltig frånvaro tar skolan omgående kontakt med föräldrar. För särskolan finns ett nära samarbete mellan skola och fritids/korttidstillsyn där fritidsledare och klasslärare arbetar i arbetslag. Tanken med samarbetet är att skola och omsorg skall komplettera varandra. Verksamheten ska ske i ett helhetsperspektiv - en heldagsskola då skola och fritid varvas under hela dagen, styrd av elevernas behov.

4 Uppföljning Varje år genomförs en trygghetsenkät för alla elever på skolan samt Stockholms stads brukarundersökning för åk F, 2, 5 och 8, vars resultat analyseras och ger viktig vägledning för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Resultaten från dessa undersökningar ligger sedan till grund för likabehandlingsplanen och verksamhetsplanen. Skolsköterskan gör en hälsoprofil av samtliga elever i åk 4 och åk 8 för att bl a följa upp elevernas psykosociala situation. För att få en överblick över hur klasserna fungerar och upptäcka eventuella elever som behöver särskilda åtgärder, genomförs klassgenomgångar/betygsgenomgångar med alla klasser två gånger per läsår. Inför dessa genomgångar analyserar varje klasslärare/handledare dessutom frånvaron för sina elever för att upptäcka eventuella tecken på ohälsa. Ett annat tillfälle att diskutera elevens trygghet och trivsel är vid utvecklingssamtalen som genomförs varje termin. För särskolan sker kontinuerlig utvärdering med eleverna. Samtal sker i handledningsgruppen och i planeringsgruppen kring eleverna. Daglig kontakt sker med föräldrarna genom en kontaktbok.. Indikator Årsmål Föreg. år Period Andel elever i F-klass som kan arbeta i lugn och ro på lektioner 75% 63% vt-13 Andel elever i åk. 2 som kan arbeta i lugn och ro på lektioner 75% 59% vt-13 Andel elever i åk. 5 som kan arbeta i lugn och ro 80% 49% vt-13 Andel elever i åk. 5 som upplever en bra stämning i skolan 80% 59% vt-13 Andel elever i åk. 8 som kan arbeta i lugn och ro 80% 68% vt-13 Utdrag ur Brukarundersökningen. Vi har valt ut områden som vi vill förbättra. Utvecklingsområden arbeta fram bra arbetssätt för individ- och gruppstärkande övningar i alla klasser införa avdelningsmöte f 3 varje vecka för att planera verksamheten och få ett gemensamt förhållningssätt öka arbetsron under lektionstid, bl a genom att vara mer konsekventa med åtgärdstrappan när någon elev bryter mot skolans regler förbättra rutinerna för att snabbt upptäcka ogiltig frånvaro hos elever för att omedelbart kunna kontakta hemmet För att eleverna på särskolan ska kunna uttrycka sig ska arbetssättet utvecklas med hjälp av samtalsmatta. Den ska användas regelbundet och bli ett levande arbetsmaterial.

5 KUNSKAP OCH LÄRANDE Mål: Ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplanens kunskapskrav. Arbetssätt Arbetet med implementering av Lgr 11 fortsätter. För att få kontinuitet under läsåret i att följa elevernas kunskapsutveckling har skolan en gemensam arbetsgång med bestämda datum för att skriva omdömen, genomföra utvecklingssamtal, skriva individuella utvecklingsplaner och följa upp dessa. Skriftliga pedagogiska planeringar ska skrivas och presenteras för eleverna. I planeringar framgår utifrån vilket syfte undervisningen planerats, vilka konkreta mål som ska uppnås och vilka förmågor som ska bedömas och hur bedömningen ska gå till. För de elever som bedöms ha svårigheter att uppnå kunskapsmålen för åk 3, 6 respektive 9 utarbetas åtgärdsprogram. Förutom de nationella proven genomförs återkommande olika diagnoser, som t ex DLS, Nya språket lyfter, LUS och Förstå och använda tal, för att få en kartläggning över de elever som behöver extra stöd i ett ämne. Det är Västbergaskolans specialpedagog som, i samråd med rektor, ansvarar för att fördela resurser till de elever som behöver stöd för att nå målen. För vissa elever med särskilda behov finns möjlighet till undervisning i särskild undervisningsgrupp. Alla elever från åk. 4-9 erbjuds lärarledd studietid/läxhjälp efter den obligatoriska undervisningens slut. Skolan har ett eget bibliotek med en tillsvidareanställd bibliotekarie som samarbetar med alla klasser för att främja läsintresset. Vid flera tillfällen under året bjuder vi in författare som besöker klasser för att berätta om sina böcker och sitt författarskap för att öka elevernas intresse för litteratur och skrivande. Skolans studie-och yrkesvägledares uppgift är att ge eleven goda förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen. Det sker dels genom vägledning och information. För att få praktiska erfarenheter från arbetslivet och dessutom väcka elevernas intresse för olika yrkesområden genomförs bl a Prao 2 dagar i åk 6 och två veckor i åk 8 respektive 9. Eftersom studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar har vi tagit fram en arbetsplan, Studie- och yrkesvägledningsverksamheten Västbergaskolan 2012/2013. Skolan har ett internationellt samarbete med skolor i Tyskland och Holland inom vilket elev- och lärarutbyten sker. För att höja kvalitén inom skolbarnomsorgen och få gemensamma arbetsformer har en arbetsplan utarbetats. Den ska ligga till grund för den verksamhet som planeras och genomförs på alla fritidshem. Grundsärskolan har inriktning träningsskola. Arbetet fortsätter enligt Lgr 11 med dokumentation för skriftliga omdömen och IUP.

6 Uppföljning Speciallärare gör en klassöversikt av klasserna åk 1 6, vilket är en sammanställning där man ser resultaten från de prov och kartläggningar som genomförts. Den används vid klassgenomgångarna för att få en samlad bild över klassen och de elever som eventuellt behöver stöd. Varje termin genomförs betygsgenomgångar i åk. 7 9 för att se över och säkerställa behovet av åtgärdsprogram och ev extrainsatser för att elever ska nå målen i olika ämnen. Efter att de nationella proven i åk 3 och 6 är genomförda och resultaten sammanställda träffas lärare, specialpedagog och ansvarig skolledare för att analysera resultaten och upprätta åtgärdsprogram för de elever som inte klarat målen. Underlagen för åk 6 överlämnas till de lärare som kommer att ta över eleverna i åk 7. Studie-och yrkesvägledaren följer årligen upp den betygsnivå som skolan har i förhållande till andra skolor och våra elevers resultat på gymnasieskolan. Indikator Årsmål Föreg. år Period Andel elever i åk. 9 med behörighet till de nationella programmen 100 % 97% vt-13 Andel elever i åk. 9 som uppnår målen i alla ämnen 95% 91% vt-13 Andel elever i åk. 9 som klarar Np i engelska 95% 90% vt-13 Andel elever i åk. 9 som klarar Np i matematik (8 elever var frånvarande och räknas ej in) 95% 93% vt-13 Andel elever i åk. 9 som klarar Np i svenska 100% 97% vt-13 Andel elever i åk. 6 som klarar samtliga delprov på Np i engelska 95% 90% vt-13 Andel elever i åk. 6 som klarar samtliga delprov på Np i matematik 95% 92% vt-13 Andel elever i åk. 6 som klarar samtliga delprov på Np i svenska 100% 96% vt-13 Andel elever i åk. 3 som klarar samtliga delprov på Np i matematik 95% 92% vt-13 Andel elever i åk. 3 som klarar samtliga delprov på Np i svenska 95% 88% vt-13 Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i åk. 3 96% 94% vt-13 Np= nationella proven Utvecklingsområden lägga upp undervisningen utifrån de förmågor som ska tränas enligt Lgr11 ge eleverna större utrymme att träna förmågor enligt kunskapskraven förtydliga kunskapskraven för eleverna tillsammans i lärarlagen sammanställa och analysera resultaten från t.ex. nationella prov skapa klassöversikter för åk. 7-9 utveckla bedömningsunderlagen för de skriftliga omdömena i Skola24 erbjuda alla elever med dyslexi egen arbetsdator

7 ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål: Att öka elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning och sin miljö. Arbetssätt Klassråd och elevråd är viktiga forum för elevernas delaktighet och inflytande över både studier och miljö. Klassrådens och elevrådens funktioner förtydligas genom att göra eleverna medvetna om rättigheter, skyldigheter och former för beslutsprocesser. I årskurs F 9 är eleverna med i planeringen tillsammans med läraren utifrån kunskap och mognad. Arbetsplanen för fritidshemmen och förskoleklasserna är ett bra stöd för verksamheten där vi får ett gemensamt arbetssätt på alla fritidshem. Under samlingar på fritids finns möjlighet att önska aktiviteter, där finns också förslagslådor där barnen kan lägga förslag och önskemål till aktiviteter. Innan utvecklingssamtalen ska eleverna få tid och tillfälle att sätta sig in i de skriftliga omdömena för att kunna reflektera över och få insikt i vad de behöver träna på för att utvecklas i de olika ämnena. Uppföljning Vi följer upp resultaten från enkäter som behandlar elevinflytande och på arbetslagsmöten och ledningsmöten ska ev frågor från elevråden tas upp. Skolbarnsomsorgen utvärderar och följer upp arbetet vid två tillfällen/läsår för att öka barnens inflytande och ansvar på fritidshemmen. Indikator Andel elever, f-klass, som förstår vad som sägs under utvecklingssamtalet Andel vårdnadshavare, f-klass, som är nöjd med det inflytande de har över skolarbetet Andel föräldrar, fritids, som är nöjda med dialogen på utvecklingssamtalen för att deras barn ska utvecklas Andel barn, fritids, som är nöjda över det inflytande de har över aktiviteterna Andel elever, åk 5, som vet vad de behöver för att nå målen i alla ämnen Årsmål Föreg. år Period 75% 65% vt-13 75% 58% vt-13 75% 44% vt-13 75% 59% vt-13 90% 82% vt-13 Andel elever, åk 8, som vet vad de behöver för att nå målen i alla 90% 50% vt-13 ämnen Utdrag ur Brukarundersökningen. Vi har valt ut områden som vi vill förbättra. Utvecklingsområden öka inflytande för eleverna genom att göra dem delaktiga i planeringsarbetet och göra regelbundna utvärderingar ge större utrymme under lektionstid till självvärdering och kamratrespons

8 ge konkreta mål med tydliga kravnivåer som eleverna förstår och därigenom ge dem ökat ansvar för sin kunskapsutveckling ge utrymme för föräldrars delaktighet för de yngre eleverna i de dagliga mötena och utvecklingssamtalen omsorgspersonal som samverkar i åk 1 2 ska vara med under utvecklingssamtalen 1 gång/läsår öka barnens inflytande och ansvar så att aktiviteterna blir mer lustfyllda och meningsfulla på fritidsavdelningarna stötta arbetet för att få ett mer aktivt elevråd i arbetslag 7 9 och ge dem mer inflytande över att förändra miljön i och kring ljushallen. eleverna ska inför varje utvecklingssamtal få möjlighet att gå igenom sina omdömen och reflektera över sin egen utveckling och därigenom vara bättre förberedd inför utvecklingssamtalen

9 PERSONALPERSPEKTIV FORTBILDNING Mål: Vi ska implementera Lgr 11 och få en likvärdig bedömning. Vi ska också höja itkompetensen för alla lärare. Vi ska höja kvaliteten på fritidshemmen. Arbetssätt: En fortbildningsgrupp har bildats för att lägga upp arbetet och få gemensamma arbetsrutiner i alla stadier. De har tillsammans upprättat en fortbildningsplan som ska ligga till grund för skolans arbete. För att få gemensam tid för alla lärare att implementera Lgr11 har vi en gemensam ämneskonferens varje vecka, pedagogiska träffar varje månad och studiedagar utlagda under läsåret. På så sätt får ämnesgrupperna tillfälle att utveckla sin undervisning, skriva pedagogiska planeringar och utveckla matriser utifrån syfte och kunskapskrav i Lgr11 samt få en likvärdig bedömning. Med hjälp av de bedömningsunderlag och de nationella prov som Skolverket tillhandahåller hoppas vi även få en likvärdig bedömning med andra skolor. Vi har ett samarbete med KTH, tekniklyftet, som syftar till att höja kompetensen för de lärare som undervisar i teknik. Efter genomfört projekt kan Västbergaskolan benämnas Teknikskola. Vi ska utveckla kvalitén på fritidshemmen genom att förankra den arbetsplan som är utarbetad utifrån Skolverkets allmänna råd. Uppföljning Arbetslagskonferenser/ämneskonferenser och pedagogiska träffar är forum för diskussioner i hur arbetet framskrider. Där kan synpunkter och önskemål komma fram som tas med till fortbildningsgruppen där representanter från alla stadier är representerade. Under utvärderingsdagarna i juni ska vi utvärdera arbetet med den fortbildning som genomförts under läsåret. Fritidshemmens arbetsplan följs upp och utvärderas vid två tillfällen under läsåret. Utvecklingsområden fortbilda alla lärare i arbetslag 4 6 i att sätta betyg genom t ex Skolverkets föreläsningar, litteratur m m säkerställa en gemensam tolkning av de nya kunskapskraven för lärare som undervisar i åk 6 9 bli bättre på att tillsammans analysera och följa upp de resultaten från t ex nationella proven höja it-kompetensen för lärare genom Pim, en webb-baserad utbildning från Skolverket utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av digital teknik implementera Lgr 11 i förskoleklasserna utbilda all personal i hjärt- och lungräddning utveckla bra verktyg för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och få eleverna mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling genom bl a självbedömning.

10 ARBETSMILJÖ Mål: Att öka trivseln och välbefinnandet för personalen. Arbetssätt Skolans hälsogrupp utarbetar en aktivitetsplan för personal som gäller för ett läsår i taget. All tillsvidareanställd personal har tillgång till ett friskvårdsbidrag samt erbjuds en privat sjukförsäkring för att kostnadsfritt få snabb och professionell hjälp vid eventuell sjukdom. Varje år ska alla anställda erbjudas medarbetarsamtal med sin närmaste chef. I ledningsgrupp, fortbildningsgrupp och i de olika arbetslagen lyfts frågor kring den psykosociala arbetsmiljön upp och diskussioner förs kring sätt att lösa olika problem och t ex lätta arbetsbördan för personalen. På APT-möten som hålls en gång/månad ska det finnas utrymme att komma med önskemål om förbättringar gällande arbetsmiljö. Arbetsmiljögruppen arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt skolans arbetsmiljöplan. Uppföljning Arbetsmiljöenkät för all personal ska genomföras årligen. Den individuella arbetssituationen tas upp under medarbetarsamtal, på personalmöten samt vid individuella samtal. Utvecklingsområden fortbilda skyddsombud, vaktmästare och Vd i hur det systematiskt arbetsmiljöarbetet kan utvecklas revidera skolans arbetsmiljöplan ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN utvärdering i varje arbetslag för att bidra till kvalitetsredovisning och verksamhetsplan inför ett nytt läsår planera och genomföra ombyggnader i aulan införa en vegetarisk dag i veckan samt öka andelen hemlagad mat till 70 procent i skolköket Uppgiftslämnare: Karin Forsberg