Kallelse/föredragningslista Regional utveckling 4/18 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län LS /18

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Regionstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 23 januari 2018, kl. 13:00 16:00 Plats: Regionkontoret, Kungsängen plan 5, Storgatan 27, Uppsala Beslutande: Börje Wennberg (S), ordförande Malena Ranch (MP), 1:e vice ordförande Stefan Olsson (M), 2:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S) Majlene Westerberg (S) Johnny Svahn (S) Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Jenny Lundström (MP) Sören Bergqvist (V) Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruukka (M) Christina Sääf (M) Carl Nettelblad (L) Karolina Hilding (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tomas Andersson (S) Thomas Eriksson (S) Johan Sundman (S) Kerstin Ramdén (S) Lene Schill (MP) Sofia Rogozinska (V) Bengt-Ivar Fransson (M) Christina Nygårdh (M) Johan Örjes (C) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Ersättare: Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 1/18 Val av justerare LS /18 Fastställelse av föredragningslista LS /18 Regiondirektörens rapport LS

2 Kallelse/föredragningslista Regional utveckling 4/18 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län LS /18 Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i Stockholmsregionens Brysselkontor 2017 LS /18 Medlemskap i AER, Assembly of European Regions LS Uppsikt och ägarfrågor 7/18 Bolagsordning för Almi företagspartner Uppsala AB LS /18 Samverkansavtal och ägaranvisning för Almi företagspartner Uppsala LS AB 9/18 Verksamhetsplan och budget 2018 för gemensamma ambulansdirigeringsnämnden LS Fastighetsfrågor 10/18 Fastighetsutvecklingsplan för Region Uppsala LS /18 Behov av konferens- och bibliotekslokaler LS Ekonomi 12/18 Menprövning avseende utomlänsfakturering LS /18 Anskaffning av spårfordon LS /18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv LS Arbetsgivarfrågor 15/18 Kompetensutveckling avseende likabehandling LS /18 Antagande av medarbetarpolicy och reviderad chefspolicy för Region Uppsala LS Yttranden 17/18 Remissyttrande avseende Kostnadsränta för kommuner LS /18 Remissyttrande avseende Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar LS /18 Remissyttrande avseende Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel LS

3 Kallelse/föredragningslista Motionssvar 20/18 Motionssvar avseende Inför äldrevårdcentraler LS /18 Motionssvar avseende regionintern bemanningspool. God arbetsmiljö, färre hyrsjuksköterskor. LS /18 Motionssvar avseende personalparkering vid Akademiska sjukhuset LS /18 Motionssvar avseende Regional livsmedelsstrategi för Region Uppsala LS /18 Motionssvar avseende Distriktssköterska i Morgongåva LS /18 Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus LS /18 Motionssvar avseende Det behövs fler sjukvårdstolkar LS /18 Motionssvar avseende Kunskap är makt, inrätta en enhet för omvärldsanalys, metodutveckling och utvärdering LS /18 Motionssvar avseende Inför enhetstaxa för Landstinget i Uppsala län LS /18 Motionssvar avseende Se över hela systemet med patientavgifter LS /18 Anmälan av beslut enligt delegation LS /18 Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den 14 februari 2018 LS /18 Skrivelser för kännedom LS

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Simon Alm (SD) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xxx januari Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr LS

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionstyrelsen Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr LS

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören redovisar aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Regiondirektören fick av regionstyrelsen i uppdrag att, i det pågående arbetet för att förbättra tillgängligheten, stärka ersättningsnivåerna på ett sådant sätt att Region Uppsala kan säkra tillgången av personal inom intensivvården och dygnet runt-verksamheter på Akademiska sjukhuset. Satsningarna ska även riktas till andra identifierade befattningsgrupper för att stärka Region Uppsalas förutsättningar att behålla sina kompetenta medarbetare och att rekrytera nya. Regiondirektören ger en återrapport vid dagens sammanträde. Bilagor Regiondirektörens rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

7 Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport januari 2018 Ledningsfrågor Uppdrag angående kompetensförsörjning Regiondirektören fick av regionstyrelsen i uppdrag att, i det pågående arbetet för att förbättra tillgängligheten, stärka ersättningsnivåerna på ett sådant sätt att Region Uppsala kan säkra tillgången av personal inom intensivvården och dygnet runt-verksamheter på Akademiska sjukhuset. Satsningarna ska även riktas till andra identifierade befattningsgrupper för att stärka Region Uppsalas förutsättningar att behålla sina kompetenta medarbetare och att rekrytera nya. Bakgrund Regeringen och SKL har träffat ett antal överenskommelser om riktade statsbidrag för stärka landets hälso- och sjukvård. Bl.a. har överenskommelser träffats beträffande Professionsmiljard och Personalmiljard. Möjligheter har därför öppnats att göra särskilda satsningar för att förbättra tillgänglighet samt behålla och kunna rekrytera nya personal. En fortlöpande dialog har förts mellan Regionkontoret och sjukhusledning vid Akademiska sjukhuset om att förbättra tillgängligheten och stärka kompetensförsörjningen, särskilt beträffande verksamheten vid intensivvårdsavdelningarna. Aktuellt Verksamheterna vid IVA-avdelningarna är högspecialiserade som kräver en hög och jämn bemanning av specialistsjuksköterskor dygnet runt. För att möjliggöra öppethållande av nödvändigt antal vårdplatser med bibehållen patientsäkerhet och med möjlighet att möta ett patientflöde som kan vara svårt att förutse behöver riktade satsningar göras för att säkra dygnet-runt bemanning. En inte oväsentlig andel av de patienter som vårdas är från utanför regionen vilket ytterligare bidrar till nödvändigheten att kunna hålla nödvändigt antal vårdplatser öppna. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (6) Introduktionstiden för nyanställda sjuksköterskor inom dessa verksamheter är också i förhållande till många andra verksamheter lång. Rekryteringsläget har vid avdelningarna under en längre period varit svårt vilket medfört hög belastning på befintlig personal. Ett förhållande som har bidragit till försämrad arbetsmiljö och att medarbetare har valt att avsluta sina anställningar vid avdelningarna. Inriktning För att stärka upp sjukhusets arbete med tillgänglighet och kompetensförsörjning fick sjukhusdirektören i uppdrag att göra satsningar motsvarande 6,5 mkr på årsbasis för att bl.a. ge kompetensförstärkningstillägg för sjuksköterskor, ge utökad ekonomisk ersättning för arbetspass förlagda till företrädesvis helger men även nätter övriga veckodagar i samband med införande av den nya arbetstidsmodellen under januari-februari Beslut om satsningarna togs av sjukhusdirektören Dessa ökade kostnader kommer att finansieras inom ramen för riktade statsbidrag. Redovisning av HME-undersökningen 2017 HME-undersökningen (HME=Hållbart medarbetarengagemang) är en temperaturmätning utformad av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Resultat Resultatet presenteras som ett totalindex över nio frågor, samt tre delindex. Svarsfrekvensen var låg (43 %), vilket skapar viss osäkerhet. Undersökningen genomfördes via en enkät med kort svarstid. Värdeskalan är Det totala resultatet blev 72. Ett bra resultat. Noteras ska dock att värdet gått ner i jämförelse med 2016, då HME-värdet var 76. Delindex: Ledarskapsindex: 73 (2016: 77) Motivationsindex: 78 (2016: 75) Styrningsindex: 70 (2016: 73) Frågorna med lägst respektive högst resultat: - Min chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser - Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt + Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete + Mitt arbete känns meningsfullt Störst påverkan för medarbetarens trivsel och motivation är möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet samt att arbetet känns meningsfullt.

9 3 (6) Då ingen region ännu rapporterat in sina resultat kan ingen nationell jämförelse göras i dagsläget. Ständigt förbättringsarbete Arbetet med ständiga förbättringar i syfte att förbättra arbetsmiljön fortgår och integreras i det dagliga arbetet. Dels inom områden med låga resultat och därmed stor förbättringspotential, men även inom områden med goda resultat i syfte att behålla resultaten och dra lärdom. Syftet med HME-undersökning HME-frågorna är framtagna av SKL. Avsikten är att utvärdera förmågan att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. HME utgör också indikator för att följa upp våra strategiska mål inom Region Uppsala. Sammanslagning av förvaltningarna Primärvård och Hälsa och habilitering Arbetet med själva fusionen är påbörjad avseende organisation av kärnverksamheten. Förslaget ska vara klart den 31 maj 2018 inför beslut den 30 september. Ett övertagande av Ungdomsmottagning City sker den 1 april. Arbetet med gränsdragningen mellan nya förvaltningen och Hälso- och sjukvårdsavdelningen pågår. Lokal för gemensamt ledningskontor, Dragarbrunnsgatan 46, är klart. Namnfrågan kommer att lösas inom de närmaste månaderna. Vård och hälsa Den nationella programområdesstrukturen Inom kunskapsstyrningsområdet pågår ett arbete såväl inom Region Uppsala som inom Uppsala-Örebroregionen att spegla den nationella programområdesstrukturen lokalt och sjukvårdsregionalt med syfte att säkerställa en god och jämlik vård oavsett var man bor i landet. Nomineringsförfarande till nationella programområden och samverkansgrupper pågår och Region Uppsala deltar aktivt i detta arbete. Flera professioner med sin bas i Uppsala förväntas anta uppdrag inom detta område. Analys av uteblivande Folktandvården har gjort en analys av uteblivande patienter Vid tillfällen motsvarande drygt timmar - uteblev patienter från inbokade besök hos Folktandvården. Det motsvarar kapaciteten på en av de större klinikerna i länet. Det är små barn med hög kariesrisk och män mellan 15 och 25 år som uteblir mest. Varje uteblivande innebär förlorad vårdtid som skulle kunna användas för att öka tillgängligheten och eliminera de köer som idag finns vid vissa kliniker. Det innebär också förlorade intäkter på ca 19 miljoner. Folktandvården kommer framöver att arbeta vidare med olika åtgärder, bl.a. förändrade kallelserutiner för månguteblivande barn och en översyn av sms-påminnelser inför besöken. En generell informationsinsats till allmänheten övervägs också.

10 4 (6) Ökad samordning ska ge traumatiserade flyktingar bättre vård Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) på Akademiska sjukhuset har fått ett treårigt statligt projektanslag för att förbättra och effektivisera vården för nyanlända flyktingar med trauman och annan psykisk ohälsa. Detta ska ske genom utökad samordning med andra aktörer i Uppsala län. På enhetens öppenmottagning utreds och behandlas personer med svåra trauman från krig, etnisk rensning, fängelse eller tortyr. Äldre ska få snabbare akutsjukvård med ny screening Äldre, sköra patienter som söker vård akut har ofta en komplex sjukdomsbild. Med ett nytt screeningverktyg ska de upptäckas och få vård snabbare. Under hösten har metoden testats i ett pilotprojekt på vuxenakuten vid Akademiska sjukhuset med positivt resultat inleds flera studier där metoden ska utvärderas på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett. Nya arbetssätt ger färre bristningar vid förlossning Allt färre kvinnor som föder barn vaginalt på Akademiska sjukhuset drabbas av bristningar. Över tre fjärdedelar får inga eller lindriga besvär. Främsta förklaringen är förebyggande insatser av ett nystartat bäckenbottenteam, utbildning av barnmorskor och tydligare information till gravida och nyförlösta om hur de bör träna. Lagen om utskrivning från slutenvården Den 1 januari 2018 verkställdes Lagen om utskrivning från slutenvården där primärvården har ett större ansvar i utskrivningsprocessen. Hittills är det ett gott samarbete mellan kommuner, primärvård och slutenvård. Kultur Kulturplan Kultur och bildning/kulturnämnden har under 2017 arbetat med framtagandet av den nya regionala kulturplanen för perioden Innehållet i kulturplanen har tagits fram i samverkan och samråd med aktörer inom länets kulturliv, kommuner, det professionella kulturlivet och folkbildningen. Ett stort antal dialoger på politisk nivå och på tjänstemannanivå genomfördes under året som ligger till grund för innehållet. I december 2017 antog kulturnämnden remissversionen av dokumentet med titeln Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Remisstiden är till den 20 februari Regionbibliotek Uppsala Den 1 januari 2018 bytte Länsbibliotek Uppsala namn till Regionbibliotek Uppsala. Namnbytet ligger i linje med utvecklingen nationellt. De senaste åren har biblioteksverksamheterna i många län bytt namn från läns- till regionbibliotek. Namnbytet överensstämmer med hur denna verksamhet benämns i den nya bibliotekslagen samt i den kommande nationella biblioteksstrategin. Att byta namn från Länsbibliotek Uppsala till Regionbibliotek Uppsala harmonierar också med det namnbyte Landstinget i Uppsala län gjorde vid årsskiftet 2016/2017. Regionbibliotek Uppsala är en logisk benämning på den regionala biblioteksverksamhet som Region Uppsala bedriver.

11 5 (6) Nätverket Kultur i vården K ulturenhetenhar varit värd för nätverketkultur i vårdeni Sverigesårliga möte.undertvå dagarsamladesregionalaoch kommunalatjänstepersoner från hela Sverigei Uppsalaoch diskuteradefrågor kring kultur i vården/kultur och hälsa. Somett led i arbetet med kultur och hälsakommerkulturenhetenha 2018 som särskiltår för att fokuserapå Kultur för äldre. Särskildutlysningav projektstödtill kommunernaför att kunnaprova olika former av kulturaktiviteterpå äldreboendenkommeratt genomföras.dessutom kommerdet att arrangerasen inspirationsdagför länetskulturombudinom vård och omsorg. Väntetider och tillgänglighet Primärvård För länetsvårdcentralermätsväntetideri vårdendelshur stor andelav patienternasom kommeri kontakt medsin vårdcentralsammadag som de sökerkontakt och delshur många av de patientersom av sjukvårdpersonalbedömsbehövaett nybesöktill läkaresom får kommapå besökinom sju dagar. Den offentliga primärvårdeninom RegionUppsalahadeunderdecembermånadhaft en måluppfyllelsepå 84% till läkarbesökoch 89% till telefoni. De privata vårdgivarnahade undersammamånaden måluppfyllelsepå 88% till läkarbesökoch 91% till telefoni. Gränsernaför målrelateradersättningför läkarbesökoch telefonär 90% under2017.trenden underhela åretär att måluppfyllelsevarit högreinom telefoni än till läkarbesök,vilket i viss utsträckningförklarasmed att det fortsattär svårrekryteratnationelltför läkarspecialisteri allmänmedicinsom i sin tur ledertill svårigheteratt ge samtliganybesökett läkarbesökinom vårdgarantinsgränserom sju dagar. Vårdgarantienheten Vårdgarantipatienten hjälperdelspatientersom väntatmer än 90 dagartill förstabesökeller behandling/operation som åberoparvårdgarantinatt få kommatill vård och behandlingsom annanvårdgivare.vidare hjälper vårdgarantienheten länetssjukhusatt slussapatientersom de identifieratskulle få väntamer än 90 dagartill annanvårdgivare. Underdecemberblev färre antaletpatienterslussadeoch ocksåfärre patienteråberopade vårdgarantinän tidigaremånadvilket historiskt settlikadant ut, undantaget2016 då det under decemberpågick ett projekt att slussaöron-, näs- och halspatientersamthudpatienter,se graf nedan./nina Anundsson

12 6 (6)

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Andrew Metcalfe Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i Stockholmsregionens Brysselkontor Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Utvärderingen av medlemskapet i Stockholmsregionens Brysselkontor läggs till handlingarna. 2. Medlemskapet i Stockholmsregionens Brysselkontor ska fortsätta under Utvärderingen av medlemskapet ska beaktas i framtagande av handlingsplan för internationell lyskraft. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 243, att ansöka om medlemskap i Stockholmsregionens Europaförening. Region Uppsala övertog därmed medlemskapet från Regionförbundet Uppsala län som varit medlem i Stockholmsregionens Europaförening (SEF) sedan Regionstyrelsen beslutade vidare att en utvärdering av medlemskapet skulle göras till hösten SEF är Stockholmsregionens Brysselkontor med uppdrag att, utifrån Stockholmsregionens prioriterade frågor: följa arbetet inom EU:s institutioner och EU:s lagstiftningsprocess och skapa kontakter med beslutfattare och institutioner i syfte att påverka EU:s politik och programinnehåll, bidra till att förtroendevalda och tjänstemän i medlemmarnas organisationer får tidig information om relevanta EU-initiativ. Utvärdering Enheten för hållbar utveckling vid Regionkontoret har utvärderat medlemskapet och kommit fram till att Stockholmsregionens Europaförening (SEF) bedriver en Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

14 2 (2) kvalificerad verksamhet av hög standard. Kontakt med SEF ger Region Uppsala mervärde främst gällande det regionala utvecklingsuppdraget, men även i positionerings- och kontaktskapandeaktiviteter för hälso-/sjukvården. Medlemskapet i SEF är en viktig plattform för arbetet på EU-nivå, bland annat vad gäller EU:s framtida strukturfondsmedel samt internationella kontakter. Under 2017 har Region Uppsala nyttjat kontakt med SEF främst gällande förankringen i Bryssel av det Östra Mellansverige gemensamma positionspapperet om EU:s kommande sammanhållningspolitik. SEF har försett Region Uppsala med löpande uppdateringar av nyckelföreteelse inom EU-arenorna. Region Uppsala och länets kommuner har därutöver möjlighet att avropa skräddarsydda tjänster från SEF mot särskild ersättning. Enligt Regionplan och budget ska en det under 2018 utarbetas en handlingsplan för internationell lyskraft, som konkretisering av Region Uppsalas vision. I detta arbete ska föreliggande utvärdering beaktas och en bredare framtida delaktighet kring SEF och en tydligare verksamhetsanknytning till EU- och Brysselperspektivet eftersträvas. Kostnader och finansiering Medlemskapet i Stockholmsregionens Brysselkontor innebär en medlemsavgift på kr per år, täcks inom ansvar 23445, regionala utvecklingsnämndens medlemsoch serviceavgifter. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i SEF 2017 Beslut landstingsstyrelsen , 243 Kopia till Regionala utvecklingsnämnden

15 Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i SEF 2017 Bakgrund Sedan 1994, innan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen, öppnade Stockholm sitt första kontor i Bryssel (för närvarande kallad Stockholmsregionens Europaförening (SEF)). Sedan dess har Stockholmsregionen varit representerad i Bryssel för att föra regionens talan om och med EU-institutioner. Från 2003 överfördes medlemskapet för Uppsala läns medverkan i SEF från Landstinget i Uppsala län till Regionförbundet Uppsala län. I och med att Regionförbundet Uppsala län slogs samman med Landstinget i Uppsala län från 2017 och bilade Region Uppsala har medlemskapet förts över till Region Uppsala. Regionstyrelsen beslutade , 243, att ansöka om medlemskap i Stockholmregionens Europaförening från Brysselkontoret Brysselkontoret, sedan 2011, är organiserat med en ideell förening Stockholmsregionens Europaförening (SEF), som administrerar verksamheten, samt ett av föreningen helägda bolag Stockholmsregionens Europakontor AB (SEK), som administrerar personalen. Verksamhetens strategiska inriktning fastställs varje år av föreningsstyrelsen som även anger prioriterade bevakningsområden för verksamheten Avsikten med verksamheten är att främja medlemmarnas gemensamma politiska intressen, dvs. Stockholmsregionens intressen, genom att samverka i frågor som rör regionens förhållande till Europeiska Unionen. Utifrån Stockholmsregionens prioriterade frågor ska Brysselkontoret: Följa arbetet inom EU:s institutioner och EU:s lagstiftningsprocess och skapa kontakter med beslutfattare och institutioner i syfte att påverka EU:s politik och programinnehåll. Bidra till att förtroendevalda och tjänstemän i medlemmarnas organisationer får tidig information om relevanta EU-initiativ. Genom sitt uppdrag bidrar Brysselkontoret även till: Att stärka Stockholmsregionens roll i Europa och i EU-samarbetet. Att öka medlemmarnas kompetens i EU-frågor. Att synliggöra Stockholmsregionens styrkeområden i EU. Under 2017 har Brysselkontoret arbetet specifikt med att positionerna Stockholmsregionen som intressant och betydelsefull partner i EU, på ett tydligare sätt än tidigare. Föreningsstyrelsen har till uppgift att fastställa föreningens strategiska inriktning och ta beslut om prioriterade bevakningsområden samt om regionens ställningstagande i utvalda EU-frågor av relevans för regionen. I styrelsen finns representanter från Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Storstockholm, som utgör huvudmännen till föreningen (med en årsavgift på ca 2,5 mkr var). Därutöver finns övriga medlemmar; Mälardalsrådet, Region Gotland, Regionförbundet Sörmland, Region Västmanland och Region Uppsala (Jenny Lundström (MP)) (med en årsavgift på 200tkr) samt även adjungerade ledamöter från EU:s Regionkommitté (under

16 2017; representanter från Huddinge kommun och Stockholms läns landsting samt Uppsala kommun (Erik Pelling (S) och Mohamad Hassan (L)). Styrelsen träffas i regel 4-6 gångar per år, både fysiskt och genom ett e-postförfarande. Region Uppsala, som övrig medlem, betalar 200 tkr/år i medlemsavgift och är bunden till att varsla SEF minst sex månader innan medlemsavtalet kan sägas upp. SEF i Bryssel under 2017 Bryssel har under 2017 präglats av en mängd större händelser. De europeiska processerna har störts av val i stora EU länder (Frankrike och Tyskland), Storbritanniens beslut att lämna samarbetet, vissa medlemsländers (Polen och Ungern) utveckling bort från rättsstater, avbrutet handelsavtal med USA, havererad migrationspolitik över Europa samt en svag ekonomisk utveckling inom EU. Lägg därtill en viss osäkerhet mellan Junkers plan och EU2020-målen samt kommissionens strategi att inte lägga fram detaljförslag inom flera politikområden, även terrordådet i Bryssel har påverkat och det är lätt att se varför EU-motorn stannat upp ganska ordentligt och man började fundera på sitt eget syfte. Insikten om att inte ta EU-samarbetet för givet är i och för sig bra, men då det sker precis samtidigt som att det är dags att börja utvärdera den nuvarande fond- och programperiod och planera för nästa långtidsbudget (post 2020) är mycket olyckligt. Framöver ska EU:s budget bli mindre (efter Brexit) samtidigt som budgetbehoven ökar när opinionen växer för bl.a. behovet av ett gemensamt försvarssamarbete. Brysselkontoret har givetvis följt dessa processer och för också fram synpunkter och exempel från regionen inom de områden som EU trots allt går framåt med; energi och digitalisering. För länets räkning har vi haft begränsat kontakt med Bryssel och Brysselkontoret så här långt under 2017 (flera detaljer finns nedan). I huvudsak: Under våren har kontoret, tillsammans med Östra mellansverige1 och två andra Brysselkontor (Central Sweden och Östergötland) träffat DG Regio och planerat olika lobbyaktiviteter kring framtida strukturfonder (främst samtalet 26 juni). Biogas Öst är lokaliserade på Brysselkontoret under European week of Regions and Cities2 (11 oktober) för att anordna ett BioDriv-event (del-finansierad av Region Uppsala). SEF:s bevakningsuppdrag (axplock) Under hösten 2016 och våren 2017 tog Region Uppsala fram, i dialog med de andra fyra länen i Östra Mellansverige (ÖMS), ett ÖMS positionspapper om EU:s kommande sammanhållningspolitik. I dialog med SEF, och Central Sweden (regionkontoret för Örebro län, Gävleborgs län och Dalarna) och Östergötlandsbrysselkontor, anordnas ett möte (juni 2017) med representanter från Kommissionen för att lyfta positionen. Mötet genomfördes i 1 Östra Mellansverige (ÖMS) är den geografiska indelningen som Uppsala län befinner sig i, i relation till tilldelningen av EU:s Strukturfondsmedel. Området omfattar Uppsala län, Västmanland, Örebro län, Södermanland och Östergötlands län. 2 European week of Regions and Cities (tidigare Open Days) är den årliga europeiska veckan för regioner och städer att visa upp sitt arbete och best practice att skapa tillväxt och arbetstillfällen, genomföra EU: s sammanhållningspolitik och påtala vikten av den lokala och regionala nivån för gott Europeisk styrning.

17 samband med EU:s konferens om den 7:e Cohesion report3 och presenterades ytterligare i samband med SKL:s upptaktsmöte men nationella företrädare och representanter från 8gruppen4. Länets position betonade bland annat, vikten av att EU:s kommande sammanhållningspolitik skulle vara framåtsyftande och omfatta samtliga europeiska regioner, skulle ha en tydlig förankring i den regionala politiken samt vara flexibel och enkel att hantera. SEF har också varit aktiva i Sveriges arbete i EMA, EU:s läkemedelsmyndighet, lokaliseringen där den svenska kandidaturen föreslår att myndigheten förläggs till StockholmUppsala. Myndigheten utvärderar och övervakar läkemedel och anställer drygt 890 personer och ta emot ca. 400 besökare varje dygn (ca hotellnätter per år). Under 2016 och 2017 har Kommissionen tagit fram ett flertal White papers och Reflection papers kring centrala utmaningar för EU:s åren efter 2020; the Future of Europe, the future of EU finances, the European Pillar of Social Rights, Globalisation och Deepening the Economic and Monetary Union. I denna process har SEF tagit fram ett diskussionsunderlag för yttrande om EU:s långtidsbudget. Region Uppsala har tagit del av underlagen och spelat in synpunkter till det gemensamma dokumentet. Det kortare yttrandet omfattade två huvudpunkter, att (1) effektivisera och reformera EU:s sammanhållningspolitik samt att (2) satsa mer på forskning, innovation och digitalisering i Europa. Vinnova och vetenskapsrådet företräder den svenska processen kring EU:s nuvarande (Horisont 2020), och kommande (FP9 9:e ramprogram) forskningsprogram samt halvtidsutvärdering av Horisont2020. Här har SEF samlat inspel även från regionala aktörer (för Region Uppsalas del i dialog med Uppsala Universitet och Sveriges landsbrukssuniversitet). På samma sätt har SEF inlett en dialog kring en halvtidsutvärdering av EIT-strukturerna5. Detta är viktigt för Region Uppsala där länet omfattas av EIT-Uppsala Health, -Energi och -Raw materials, och där Stockholm deltar ytterligare i -digital. Under våren samlade SEF in åsikter och kommentarer om förslaget till kommande ministerdeklaration om e-förvaltning. Under Estlands ordförandeskap i höst 2017 är tanken att en ny ministerdeklaration (Tallindeklarationen) om e-förvaltning ska skrivas under av EU:s ansvariga ministrar (en uppdatering av Malmödeklarationen från 2009). Deklarationen ska fungera som en gemensam vision med konkreta åtgärder som ska uppfyllas av medlemsstaterna, samt ligga till grund för EU-kommissionens översyn av den nuvarande handlingsplanen för e-förvaltning under våren Prioriteringarna i deklarationen handlar om hur information endast ska behöva lämnas en gång, hur förvaltningarna bör arbeta med öppen data och säkerhet för e-identifikation. Region Uppsala har även tagit emot underlag från mindre omfattande samlingar som: - Paneldebatten Sharing Responsibility for Refugees and Expanding Legal Immigration 3 EU:s 7th Report on economic, social and territorial cohesion: Rapporten bedömer den socioekonomiska situationen och framtidsutsikterna i samtliga EU:s regioner med utgångspunkt från ekonomiska, sociala och territoriella indikatorer. Den analyserar inverkan av och bidraget från medlemsstaternas politik och aktiviteter och från EU och andra institutioner. Den tas fram vart tredje år. 4 8-gruppen består av åtta ledamöter från landets åtta strukturfondspartnerskap som gör inspel till den nationella nivån om värdet av EU:s sammanhållningspolitik. Östra Mellansverige representeras av Viking Jonsson (S). Gruppen samordnas av SKL. 5 EIT är EU:s European Institute of Innovation and Technology (Europeiska institutet för innovation och teknik) som är ett oberoende EU-organ som arbetar för att stärka Europas innovationsförmåga.

18 - Paneldebatten Förnybar energi och förnybart bränsles bidra till att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn, och samtidigt säkra mattillgången. Hälsoprogrammet: arbetsprogram och utlysningar Den nya handlingsplanen mot antibiotikaresistens, utifrån en one health approach Region Uppsala har också försetts med nyhetsblad, kontinuerliga bevakningsrapporter amt löpande partnersök under året. Tjänstemannastöd till politiken för SEF-dialogen och mobiliseringsarbete har mötts upp av Andy Metcalfe på Enheten för Hållbar utveckling. Slutsatser SEF bedriver en kvalificerad verksamhet av hög standard SEF har en tydlig profil mot bevakning och positionering vilket de genomför med hög klass. SEF arbetar främst med övergripande utvecklingsfrågor (t.ex. Sammanhållningspolitik, den inre marknaden). Flertalet av dessa frågor har en tydlig påverkan på hälso- och sjukvården (t.ex. digitalisering, energieffektiviseringsdirektivet) men SEF hanterar få frågor med direkt koppling till sjukvårdens sakfrågor. En bättre bevakningskanal för sjukvårdsfrågor är t.ex. SKL (t.ex. patient rörlighet, biverkningsrapportering, förfalskade läkemedel). Där utöver är SEF:s bevakningsåtagande av signifikans för Region Uppsalas regionala uppdrag (t.ex. EU:s finansieringskanaler, urbana agendan, innovations- och forskningspolitik). SEF kan vara mycket användbar för kontaktskapande och positionering i Bryssel och internationellt för hälso- och sjukvårdsfrågor, då behov uppstår. Inspel direkt till och från Bryssel kompletterar bilden som kommer från nationell nivå och därefter stärks regionens förmåga att arbeta proaktivt. Region Uppsalas delaktighet i SEF-aktiviteter har varit begränsad 2017 Kommissionen har lyft relativt få sakfrågor det senaste året. Därefter har länet haft begränsad möjlighet att komma med inspel. Region Uppsalas beredskap för hanteringen av sakfrågor från SEF är idag begränsad till ett fåtal personer som är kopplade till SEF:s informationskanaler. Utöver individerna kopplade till SEF:s påverkanskanaler finns ett flertal individer inom Region Uppsala med lång erfarenhet av dialog med Bryssel. Dessa relationer och uppdrag är inte satt i ett sammanhang och mycket lite av det EU-arbetet som redan pågår syns i organisationen i övrigt. Framtiden ser ljusare ut då Region Uppsala tar fram en handlingsplan för regionens internationaliseringsarbete En handlingsplan för regionens internationaliseringsarbete kommer att utformas under hösten 2017 och våren Detta arbete ger Region Uppsala möjlighet att skapa en struktur och ta ställning till hur en Brysseldimension i stort, eller SEF-perspektiv i smått, ska kunna användas för en profilering av Uppsala län med internationell lyskraft. Arbetet med EU, som finansiär och så väl som dialogpart, tar allt tydligare form inom Region Uppsalas förvaltningar.

19 SEF:s verksamhetsplan 2017 (i korthet, ur ett Uppsala länsperspektiv) A) Smartare EU (Forskning & innovation, Digitalisering) 1) EUs smart specialiseringsplattformar: för Avancerad tillverkning, Livsmedelsproduktion, Life Science/hälsa och sjukvård, Green-/cleantech 2) Forsknings- och innovationspolitik; EIT (inkl. kommande etableringar), Forskningsprogrammet Horisont 2020 B) Grönare EU (Miljö, Energi, Klimatsmart) 1) Miljölagstiftning 2) Energi: effektivitet, förnybarhet, bio, avfall, transporter 3) EU:s urbana Agenda: hållbar stads- och samhällsplanering, EUROCities 4) Luftfartsstrategi C) Öppnare EU (Inre marknad, Migration/Integration, Utsatta EU-medborgare) 1) Handlingsplan om integration, utsatta EU-medborgare 2) Sociala pelaren Därutöver även frågor om EU:s framtid 1) EU:s långtidsbudget 2) Sammanhållningspolitik och ESI-fonder (inkl. finansieringsverktyg och låneinstrument) 3) Uppföljning av Europa 2020-strategin, EUs hantering av FNs Agenda 2030 samt EUs Investeringsplan 4) Konsekvenser av Brexit SEF:s synliggörandet av Stockholmsregionen större evenemang 2017 EU Green Week 29 maj 2 juni 2017 i Bryssel och på hemmaplan Högnivåkonferens, kommissionens generaldirektorat för miljö samlar beslutsfattare och intressenter för att debattera och diskutera hur EU:s miljöpolitik skapar gröna jobb och bidrar till ekonomisk och hållbar tillväxt. Tema: Green jobs for a greener future. European Sustainable Development Week (ESDW) 30 maj 5 juni 2017 på hemmaplan Synliggörandet av hållbar utveckling och FN:s hållbara utvecklingsmål utifrån ett lokalt perspektiv. European Sustainable Energy Week juni 2017 i Bryssel eller på hemmaplan Centrerad runt konferenser som anordnas av kommissionen (20-22 juni), offentlig och privat sektor, organisationer och konsumenter samlas kring energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp samt framstående forskning och innovation. Tema: Clean Energy for all Europeans. ehealth Week maj 2017 på Malta Kommissionen, WHO samt europeiska experter samlas kring digital datahälsa, teknologi och informationsteknik. Tema: Data for health: the key to personalised sustainable care. European Week of Regions and Cities (EWRC) 9-12 oktober 2017 i Bryssel

20 Europeiska städer och regioner visar upp hur de arbetar för en bättre framtid. Tre huvudteman 2017: (1) Bygga resilienta regioner och städer, (2) Regioner och städer som förändringsaktörer (3) Utbyte av kunskap för att uppnå resultat SEF:s nätverk och kontaktytor SEF är verksamma i ett antal konstellationer och i dialog med; EU institutioner Europaparlamentet: möte/besök hos svenska parlamentarikerna och deras assistenter EU-kommissionen: Löpande dialog om sakfrågor med Kommissionens generaldirektorat, särskilt kontakt med svenska tjänstepersoner inom kommissionen, däribland Cecilia Malmströms kabinett. Europeiska Rådet: Regelbundna möten med den svenska EU-representationen. Europeiska Regionkommittén: kontakt med de svenska ledamöterna från Stockholmsregionen; -Paul Lindquist (M), SLL -Jelena Drenjanin (M), Huddinge kommun Mohamad Hassan (L) Uppsala kommun (ersättare) -Erik Pelling (S), Uppsala kommun (ersättare) Brysselnätverk Svenska Brysselbaserade regionkontor och SKL, i dialog med Svenska representationen, EUrepresentationen, Europaparlamentet eller EU-kommissionen samt sakexperter träffas hos: Svereg: Kontorscheferna träffas (Midireg gäller handläggarnivå, Minireg gäller praktikantnivå) Miljönätverket: Energi/klimat/miljö träffas samt LRF i Bryssel. Hälsonätverket: hälso- och sjukvårdsfrågor Svenska FoI-nätverket: VINNOVA och Vetenskapsrådets Bryssels Energinätverk (BEN): svenska energiföretagens Brysselkontor Nätverk - SEF är medlem Center for European Policy Studies (CEPS): Tankesmedja European Regions for Research and Innovation (ERRIN): forskning och innovation European Policy Center (EPC): Tankesmedja Capital Cities and Regions Network (CCRN): huvudstadsregionernas representationskontor i Bryssel Informal Baltic Sea Group (ibsg): Brysselnätverk för regionkontor kring Östersjön. Nätverk - någon av medlemmarna i SEF är medlem Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR): 160 regioner, SLL och Gotland EUROCITIES Europas storstäder: Stockholms stad, Uppsala, Nacka och Solna European Metropolitan Regions and Cities (METREX): metropol-dimensionen, SLL CEMR (Council of European Municipalities and Regions): SKL:s paraplyorganisation över 40 länder AER (Assembly of European Regions): det största nätverket för europeiska regioner, Region Uppsala ICLEI (Local Governments for Sustainability): globalt nätverk, Stockholms stad Andra nätverk/forum med etablerade arbetsrelationer till SEF POLIS: transportfrågor ERLAI-nätverket: migrationsfrågor European Integration Network: integrationsfrågor

21 EUREGHA: hälso-sjukvårdsfrågor ERTRAC: European Road Transport Research Advisory Council Fokus på SEF:s påverkansarbete och positionering av Stockholmsregionen i Bryssel 2017 Målet: Mer synliggörande av Stockholmsregionen och dess goda exempel/lösningar. Genom att: Positionera Stockholmsregionen som intressant och betydelsefull partner i EU, i frågor av betydelse för regionen. Öka Stockholmsregionens synlighet och delaktighet i politiska diskussioner och processer i EU, i av Stockholmsregionen prioriterade områden. Öka medlemsorganisationernas kompetens om EU-politik och politiska processer i EU. Via: Uppmärksamhet kring och öka kunskapen om Stockholmsregionens styrkeområden. Ökad medvetenheten om och förståelsen hos beslutsfattare i EU för Stockholmsregionens unika förutsättningar och utmaningar. Nya och befintliga målgrupper ska engageras för Stockholmsregionen och de av regionen prioriterade områden/sakfrågor, så att fler vill sprida vidare det vi berättar. Ökad kunskap och förståelse hos förtroendevalda och tjänstepersoner inom medlemsorganisationerna för de politiska processerna i EU. Bred uppfattning av Brysselkontoret som en trovärdig aktör, som är viktig att föra en dialog med, eftersom vi kan bidra med expertkunskap och relevant underlag.

22

23

24 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i Stockholmsregionens Brysselkontor Beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Utvärdering av Region Uppsalas medlemskap i Stockholmregionens Brysselkontor läggs till handlingarna. 2. Medlemskapet ska fortsätta under Utvärderingen av medlemskapet ska beaktas i framtagande av handlingsplan för internationell lyskraft. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 243, att ansöka om medlemskap i Stockholmsregionens Europaförening. Region Uppsala övertog därmed medlemskapet från Regionförbundet Uppsala län som varit medlem i Stockholmsregionens Europaförening (SEF) sedan Regionstyrelsen beslutade vidare att en utvärdering av medlemskapet skulle göras till hösten SEF är Stockholmsregionens Brysselkontor med uppdrag att, utifrån Stockholmsregionens prioriterade frågor: följa arbetet inom EU:s institutioner och EU:s lagstiftningsprocess och skapa kontakter med beslutfattare och institutioner i syfte att påverka EU:s politik och programinnehåll, bidra till att förtroendevalda och tjänstemän i medlemmarnas organisationer får tidig information om relevanta EU-initiativ. Utvärdering Enheten för hållbar utveckling vid Regionkontoret har utvärderat medlemskapet och kommit fram till att Stockholmsregionens Europaförening (SEF) bedriver en kvalificerad verksamhet av hög standard. Kontakt med SEF ger Region Uppsala mervärde främst gällande det regionala utvecklingsuppdraget, men även i positionerings- och kontaktskapandeaktiviteter för hälso-/sjukvården. Medlemskapet i SEF är en viktig plattform för arbetet på EU-nivå, bland annat vad gäller EU:s framtida strukturfondsmedel samt internationella kontakter. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)

25 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Under 2017 har Region Uppsala nyttjat kontakt med SEF främst gällande förankringen i Bryssel av det Östra Mellansverige gemensamma positionspapperet om EU:s kommande sammanhållningspolitik. SEF har försett Region Uppsala med löpande uppdateringar av nyckelföreteelse inom EUarenorna. Region Uppsala och länets kommuner har därutöver möjlighet att avropa skräddarsydda tjänster från SEF mot särskild ersättning. Enligt Regionalplan och budget ska en det under 2018 utarbetas en handlingsplan för internationell lyskraft, som konkretisering av Region Uppsalas vision. I detta arbete ska föreliggande utvärdering beaktas och en bredare framtida delaktighet kring SEF och en tydligare verksamhetsanknytning till EUoch Brysselperspektivet eftersträvas. Kostnader och finansiering Medlemskapet i Stockholmsregionens Brysselkontor innebär en medlemsavgift på kronor per år, som belastar ansvar Verksamhetsstöd regional utveckling. Tomas Stavbom, chefsstrateg, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Anna-Lena Jansson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Medlemskap i AER, Assembly of European Regions Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Region Uppsala ska fortsätta som medlem i AER, Assembly of European Regions, under Erfarenheter av medlemskapet ska beaktas i framtagande av handlingsplan för internationell lyskraft. Ärendebeskrivning AER Sverige är ett nätverk för landsting, regionförbund och regioner som är medlemmar i Assembly of European Regions (AER). Syftet är i första hand att sprida information och utbyta erfarenheter. Under var Regionförbundet/Region Uppsala medlem i AER, med Johan Edstav som representant i AER:s byrå (styrelse). Under samma period fullgjorde regionförbundet uppdraget som nationell samordnare. Samordningen har därefter övertagits av Region Örebro län. Regionstyrelsen har utsett Anna-Karin Klomp (KD) och Fredrik Leijerstam (MP) som politiska representanter i AER till och med Enligt Regionplan och budget ska en det under 2018 utarbetas en handlingsplan för internationell lyskraft, som konkretisering av Region Uppsalas vision. I detta arbete ska erfarenheterna från medlemskapet i AER beaktas. Kostnader och finansiering Medlemskap i AER uppgår till 6405 euro under Den 12 december motsvarar 6405 euro ca kronor. Medlemskap och omkostnader i anslutning till AER budgeteras till kr per år. Kostnaden för medlemsavgift och omkostnader i samband med arbetet i AER täcks inom ansvar 23445, regionala utvecklingsnämndens medlems- och serviceavgifter. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

27 2 (2) Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Fakta om AER Kopia till Ekonomidirektören

28 Assembly of European Regions AER, Assembly of European Regions är det största fristående nätverket för regioner i Europa. Det är inte begränsat till EU, utan består av medlemmar från 35 länder från Norge till Turkiet och från Ryssland till Portugal. Arbetet i AER bedrivs i huvudsak i dess kommittéer. Där diskuteras gemensamma projekt och erfarenhetsutbyte inom olika tematiska arbetsområden: Kommitté 1 för Regional utveckling och Ekonomi (länk till AER:s hemsida) Kommitté 2 för Socialpolitik och Folkhälsa (länk till AER:s hemsida) Kommitté 3 för Kultur, Utbildning och Ungdomsfrågor (länk till AER:s hemsida) Till kommittéerna är knutna ett antal arbetsgrupper för särskilda frågor. De fungerar som forum för fördjupning inom respektive ämnesområden. I AER:s Byrå diskuteras aktuella politiska frågor eller frågor som aktualiseras av respektive medlemsregioner och man antar gemensamma uttalanden som i vissa fall lyfts till exempelvis EU-kommissionen, EU-parlamentet eller EU:s Regionkommitté. AER leds mellan Generalförsamlingarna av en President och ett Executive Board. AER:s Byrå (länk till AER:s hemsida) AER:s Generalförsamling (länk till AER:s hemsida) AER:s President (länk till AER:s hemsida) AER:s Executive Board (länk till AER:s hemsida) AER Sverige AER Sverige är ett nätverk för landsting, regionförbund och regioner som är medlemmar i Assembly of European Regions (AER). Syftet är i första hand att sprida information och utbyta erfarenheter. Nätverket innebär också en möjlighet att driva svenska intressen gemensamt, även om detta inte är det huvudsakliga syftet. AER Sverige träffas 2 gånger per år och ordförande är en av Sveriges 2 representanter i AER:s byrå. Samordnare för AER Sverige Medlemmar i AER Sverige Svenska ledamöter i AER:s byrå Sverigesamordnarens uppgifter Samordnare för AER Sverige är Gordon Hahn, Region Örebro Mobil: , E-post: gordon.hahn@regionorebrolan.se Följer med en av de två ordinarie platserna i Byrån (politiskt ordförandeskap för AER Sverige). Kräver ett åtagande om minst två år från Generalförsamling till Generalförsamling. Innebär i första hand en bevakning av Byrån, men även god kännedom om AER:s arbete inom kommittér, arbetsgrupper, projekt och program. Sverigesamordnaren ska INTE ersätta regionernas egna engagemang eller medlemskap. Sverigesamordnaren 1 (2)

29 skall inte ha i uppdrag att bevaka allt arbete inom AER, utan ha en koordinerande och övergripande funktion. Arrangera två möten per år, ett på senvåren och ett på hösten innan Generalförsamlingen. Kontinuerlig kontakt med AER:s sekretariat. Kontinuerlig kontakt med Sverigemedlemmarna. Varje region har en tjänsteman som är utsedd kontaktperson för de löpande kontakterna. Kontinuerlig kontakt med SKL. Skriva årsberättelse. Uppdatera adresslistan över Sverigemedlemmar. Länkar för mer information (2)

30 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN Medlemskap i AER, Assembly of European Regions Beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Region Uppsala ska fortsätta som medlem i AER under Erfarenheter av medlemskapet ska beaktas i framtagande av handlingsplan för internationell lyskraft. Ärendebeskrivning AER Sverige är ett nätverk för landsting, regionförbund och regioner som är medlemmar i Assembly of European Regions (AER). Syftet är i första hand att sprida information och utbyta erfarenheter. Under var Regionförbundet/Region Uppsala medlem i AER, med Johan Edstav som representant i AER:s byrå (styrelse). Under samma period fullgjorde regionförbundet uppdraget som nationell samordnare. Samordningen har därefter övertagits av Region Örebro län. Regionstyrelsen har utsett Anna-Karin Klomp (KD) och Fredrik Leijerstam (MP) som politiska representanter i AER till och med Enligt Regionplan och budget ska en det under 2018 utarbetas en handlingsplan för internationell lyskraft, som konkretisering av Region Uppsalas vision. I detta arbete ska erfarenheterna från medlemskapet i AER beaktas. Kostnader och finansiering Medlemskap i AER uppgår till euro under Den 12 december motsvarar euro cirka kronor. Medlemskap och omkostnader i anslutning till AER budgeteras till kr per år. Kostnaden för medlemsavgift och omkostnader i samband med arbetet i AER täcks inom ansvar Verksamhetsstöd för regional utveckling. Tomas Stavbom, chefsstrateg, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)

31 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Anna-Lena Jansson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Bolagsordning för Almi företagspartner Uppsala AB Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Bolagsordning för Almi företagspartner Uppsala AB antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Almi företagspartner AB (moderbolag) och Region Uppsala driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget - Almi företagspartner Uppsala AB. Moderbolaget innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala och Region Uppsala innehar högst 49 procent. Moderbolaget genomför nu en översyn av samtliga bolag i Sverige En översyn av bolagsordningen är genomförd och i bilaga redogörs för genomförda ändringar. I bolagsordningen skiljer Almi företagspartner på bolagsstämma och årsstämma. Årsstämman är den särskilda stämma som framgår av Aktiebolagslagen Där används samma begrepp som regeringen gör för statliga bolag. Vid årsstämman skall beslut fattas om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, om ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, och i annat ärende som bolagsstämman enligt denna lag eller bolagsordningen skall behandla. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

33 2 (2) Av 6 i föreslagen bolagsordning för Almi Uppsala framgår det att lekmannarevisor väljs vid bolagsstämma. Val av lekmannarevisor kan framledes ske vid bolagsstämma och måste inte ske vid årsstämma. Av 7 framgår det att Almi har längre kallelsetid till årsstämman. Denna specifika stämma, där årsredovisningen med mera behandlas, ger ägarna mer tid att sätta sig in i materialet och förankra det politiskt om det behövs. Beredning Ärendet är berett av regionala utvecklingsnämnden Bilagor Bolagsordning Almi företagspartner Uppsala AB Almi Uppsala PM om översyn av bolagsordning Kopia till Regionfullmäktige

34 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: Firma Bolagets firma är Almi Företagspartner Uppsala AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Uppsala kommun i Uppsala län.. 3 Verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att stärka utvecklingen av regionens näringsliv med utgångspunkt i regionens behov och samtidigt verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska, på moderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet med statlig förordning om regionala utvecklingsbolag i form av rådgivning och finansiering. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Bolaget ska ej bedriva sådan verksamhet som avses i lagen om bank och finansieringsrörelse. 4 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst en miljon ( ) kronor och högst fyra miljoner ( ) kronor. 5 Antalet aktier Antalet aktier ska vara lägst tiotusen (10 000) och högst fyrtiotusen (40 000). 6 Styrelse och revisorer Bolagets styrelse ska, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst fyra (4) och högst sex (6) ledamöter utan suppleanter. Bolagsstämman ska utse styrelseordföranden. Bolagets verkställande direktör kan ej vara ledamot av styrelsen. Bolaget ska ha en (1) eller två (2) auktoriserade revisorer, med eller utan en (1) eller två (2) suppleanter, eller ett (1) registrerat revisionsbolag som revisor. Region Uppsala har rätt att utse en lekmannarevisor och en suppleant till denna som väljs vid bolagsstämma. 1

35 7 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex (6) veckor och senast fyra (4) veckor före stämman. Kallelse till annan bolagsstämma ska utfärdas till alla aktieägare förtecknade i bolagets aktiebok tidigast fyra (4) veckor och senast två (2) veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma ska skickas med post till aktieägarna. 8 Ärenden på årsstämma Vid årsstämma ska beslut fattas om följande (som inte är en uttömmande lista utan som kan kompletteras med andra ärenden på det sätt som vid var tid tillämplig lag respektive bolagsordning föreskriver): Stämmans öppnande Val av ordförande vid stämman Upprättande och godkännande av röstlängd Stämmans ordförande utser protokollförare Val av justerare Godkännande av dagordningen Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse Redogörelse för det gångna årets arbete Beslut om I. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, II. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och III. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Redovisning av ersättningar och tillämpningen av tidigare beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare I. muntlig redogörelse av styrelsens ordförande om de ledande befattningshavarnas ersättningar, samt II. styrelsens redovisning om tidigare riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare i har följts eller inte och skälen för eventuella avvikelser. Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Redogörelse för förslag till beslut om arvoden, styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor och i förekommande fall lekmannarevisor Beslut om arvoden till stämmovalda styrelseledamöter, utskottsledamöter och revisorer samt i förekommande fall lekmannarevisorer Val av styrelseledamöter och styrelseordförande Val av revisor och i förekommande fall lekmannarevisor och i förekommande fall notering av arbetstagarledamot och suppleant för denna Beslut om ägaranvisning Övrigt Stämmans avslutande 2

36 9 Bolagets räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 10 Rösträtt och samråd Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Region Uppsala ska få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller av större vikt fattas. Vid tveksamhet avseende huruvida fråga är att hänföra dit ska samråd ske med Region Uppsala. 3, 6 om lekmannarevisorer och denna 10 får inte ändras utan godkännande av den regionala ägaren. 11 Förköp Aktieägare som önskar överlåta alla eller del av sina aktier i bolaget ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka aktier anmälan avser samt vilka villkor som ställs för köpet. När aktie sålunda har anmälts för förköp, ska styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare om detta med anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om erbjudande av förköp. Anmäler sig flera berättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att, om samtidigt flera aktier har erbjudits for förköp, aktierna först, så långt ske kan, ska fördelas bland dem, som vill köpa, i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Betalning ska ske inom en månad från den dag priset blev bestämt. Förköpsrätten får begagnas för mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. 12 Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än rätten omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 3

37 Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 13 Vinstutdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning, utan bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål på sätt som anges i 3 ovan. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas bland aktieägarna. Antagen vid bolagsstämma den xx 4

38 Almi Uppsala PM om översynav bolagsordning Bolagsordningensinnehåll enligt aktiebolagslagen Av 3 kap.aktiebolagslagen (2005:551)framgårföljandeom bolagsordning. Enligt 1 3 kapom bolagsordningens innehållär följandeuppgifterobligatoriska. Bolagsordningen skaange: bolagetsfirma, denort i Sverigedär bolagetsstyrelseskaha sitt säte, föremåletför bolagetsverksamhet, angivettill sin art, aktiekapitalet eller,om dettautan ändringav bolagsordningen skakunnabestämmas till ett lägreellerhögrebelopp,minimikapitaletoch maximikapitalet, varvidminimikapitaletinte får varamindreän en fjärdedelav maximikapitalet, antaletaktiereller,om det i bolagsordningen har angettsett minimikapitaloch ett maximikapital,ett lägstaoch högstaantalaktier,varvidrelationenmellanminimikapitaletoch det lägstaantaletaktierskavaradensamma somrelationenmellanmaximikapitalet och det högstaantaletaktier, antaletellerlägstaoch högstaantaletstyrelseledamöter, antaletellerlägstaoch högstaantaletstyrelsesuppleanter, om sådanaskafinnas, antaletellerlägstaoch högstaantaletrevisorer,om revisorskafinnasenligt9 kap.1, hur bolagsstämma skasammankallas, och dentid sombolagetsräkenskapsår skaomfatta. När antaletstyrelseledamöter och styrelsesuppleanter angesenligtförstastycket6 och 7, ska arbetstagarrepresentanter somutsesenligtlagen(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknasmed. Enligt 3 3 kapskauppgift om verksamhetens syfteanges.om bolagetsverksamhethelt ellerdelvisskallha ett annatsyfteän att gevinst till fördelningmellanaktieägarna, skalldetta angesi bolagsordningen. I såfall skalldet ocksåangeshur bolagetsvinst och behållna tillgångarvid bolagetslikvidationskallanvändas. Med stödav ovanstående har bolagsordningen settsöver För att säkerställa att vi uppfyllerkravenenligtabl har allabestämmelser settsöver och anpassats till kraveni ABL. En ny bestämmelse om vinstutdelninghar i enlighetmedabl tillkommit: Aktiernamedför inte rätttill utdelning, utanbolagets vinstska,i denmåndenintereserveras, an-vändas föratt främjabolagets ändamål påsättsomanges i 3 ovan.någo n vinstutdelning frånbolaget skadärförinteske.vid bolagets likvidation skabolagets behållna tillgångar fördelas blandaktieägarna. 1

39 Utöver ABL, vad har vi lagt till Förköp Föreslåsregleringom förköp då det finns fleraägarei bolaget och dåförköp inte reglerasi andraavtalelleröverenskommelser. Vad har strukits bort? Firmateckning Enligt ABL kap35 företräderstyrelsenbolagetoch tecknardessfirma. Enligt 37 får styrelsenbemyndigaen styrelseledamot, vd ellerannanatt företrädabolagetoch tecknadess firma. I bolagsordningen får det föreskrivasatt styrelseninte får lämnaett sådant bemyndigande somavsesi förstastycketelleratt ett sådantbemyndigande får lämnasendastpå vissavillkor. Det saknasmot dennabakgrundskälatt reglera firmateckningen i bolagsordningen. Om öppnadeav bolagsstämma Enligt ABL 7 kap27 öppnasstämmanav ordförandeom det inte i bolagsordningen föreskrivsnågonannan.detta innebäratt vi inte behöverregleravemsomöppnarstämmani bolagsordningen Om ärendenpå stämman Enligt 10 7 kapaktiebolagslagen skallaktieägarna hållaen ordinariebolagsstämma inom sex månaderfrån utgångenav varjeräkenskapsår där styrelsenskallläggafram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt,i moderbolagsomär skyldigtatt upprättakoncernredovisning, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen (årsstämma). Enligt 11 7 kapskavid årsstämma beslutfattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, 2. om dispositionerbeträffandebolagetsvinst ellerförlust enligtdenfastställdabalansräkningen, 3. om ansvarsfrihet gentemotbolagetför styrelseledamöterna och denverkställande direktören, och 4. i annatärendesombolagsstämman enligtdennalagellerbolagsordningen skallbehandla. För att tydliggöraägarnasförväntningarpå årsstämmori de regionaladotterbolagen har vi infogaten omarbetadlistapå ärendensomskabehandlas i syftedelsatt geägarnaen bra bild av bolagetsverksamhetoch ekonomi,delssäkerställa att bolagenuppfyllerkrav med anledning av statligägarpolicy,svenskkod m.m.. 2

40 Ändring till följd av förändringar i kommunallagen. Av 3 kap.17 kommunallagen om kommunernas och landstingens organisationoch verksamhetsformer framgårbl.a.att om en kommunellerett landstingmedstödav 16 lämnar över vårdenav en kommunalangelägenhet till ett helägtkommunaltbolag,skafullmäktige fastställadet kommunalaändamåletmedverksamheten, setill att det fastställdakommunala ändamåletoch de kommunalabefogenheter somutgör ram f ör verksamheten angesi bolagsordningen, utsesamtligastyrelseledamöter, setill att det angesi bolagsordningen att fullmäktigefår ta ställninginnansådanabesluti verksamheten somär av principiellbeskaffenhet ellerannarsav störrevikt fattasoch utse minsten lekmannarevisor. Vidareframgårav 18 att innanvårdenav en kommunalangelägenhet lämnasöver till ett delägt kommunalt bolag, skafullmäktigesetill att bolaget blir bundet avdevillkorsomavses i 17 i enomfattning somär rimligmed hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art ochomständigheterna i övrigt. Då bolaget är ett delägt bolag har bolagsordningenanpassatsenligt nedan. Föremåletför bolagetsverksamhetangesi bolagsordningen. Regionalägareutserenligtsamverkans avtalenhälftenav styrelseledamöterna och viceordf. Ny bestämme lseinförs i bolagsordningen 10 om rösträttoch samråd:vid bolagsstämma får varjeröstberättigad röstaförfullaantalet avhonom ägdaochföreträdda aktierutanbegränsning i röstetalet. xx skafå ta ställning innansådana beslut i verksamheten somär avprincipiell betydelse elleravstörre vikt fattas. Vid tveksamhet avseende huruvida frågaär att hänföra dit skasamråd skemedxx. 3, 6 om lekmanna revisorer ochdenna 10 fårinteändras utangodkännande avdenregionala ägaren. Framgårav allasamverkansavtal att regionalaägarefår utselekmannarevisor er. Framgårockså av förslagettill ny bolagsordning. Om antalet ledamöter Föreslåsatt antaletledamöterskavara4 till 6. Styrelsenär i dag6 personer. Föremålet för bolagetsverksamhet Uppdateratförslagtill f öremåletför bolagetsverksamheti linje medregionalaägaranvisningar, nationellaägaranvisning till moderbolaget och förslagtill samverkansavtal. Föremålet förbolagets verksamhet skavaraatt stärkautvecklingen avregionens näringsliv medutgångspunkt i regionens behov ochsamtidigt verkaförenhållbartillväxt.bolaget ska,påmoderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet medstatligförordning omregionala utvecklingsbolag i formavrådgivning ochfinansiering. Verksam heten skamedverka till att konkurrenskraftiga, ochdärmed hållbara,småochmedelstora företag utvecklas ochblir fler. Bolaget skaejbedriv a sådan verksamhet somavses i lagen ombankochfinansieringsrörelse. 3

41 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN Bolagsordning för Almi företagspartner Uppsala AB Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige att anta bolagsordning avseende Almi företagspartner Uppsala AB enligt bilaga. Bilaga 98/17 Ärendebeskrivning Almi företagspartner AB (moderbolag) och Region Uppsala driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget - Almi företagspartner Uppsala AB. Moderbolaget innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala och Region Uppsala innehar högst 49 procent. En översyn av bolagsordningen är genomförd och i bifogad bilaga finns information om vilka ändringar som är genomförda. I bolagsordningen skiljer Almi företagspartner på bolagsstämma och årsstämma. Årsstämman är den särskilda stämma som framgår av Aktiebolagslagen Där används samma begrepp som regeringen gör för statliga bolag. Vid årsstämman skall beslut fattas om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, om ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, och i annat ärende som bolagsstämman enligt denna lag eller bolagsordningen skall behandla. Av 6 i föreslagen bolagsordning för Almi Uppsala framgår det att lekmannarevisor väljs vid bolagsstämma. Val av lekmannarevisor kan framledes ske vid bolagsstämma och måste inte ske vid årsstämma. Av 7 framgår det att Almi har längre kallelsetid till årsstämman. Denna specifika stämma, där årsredovisningen med mera behandlas, ger ägarna mer tid att sätta sig in i materialet och förankra det politiskt om det behövs. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)

42 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Beredning Översynen är en generell hantering av moderbolaget. Anna-Lena Jansson, utvecklingschef hållbar utveckling, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Koncernchef Almi Företagspartner AB, Göran Lundwall Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)

43 Bilaga 98/17 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: Firma Bolagets firma är Almi Företagspartner Uppsala AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Uppsala kommun i Uppsala län.. 3 Verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att stärka utvecklingen av regionens näringsliv med utgångspunkt i regionens behov och samtidigt verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska, på moderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet med statlig förordning om regionala utvecklingsbolag i form av rådgivning och finansiering. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Bolaget ska ej bedriva sådan verksamhet som avses i lagen om bank och finansieringsrörelse. 4 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst en miljon ( ) kronor och högst fyra miljoner ( ) kronor. 5 Antalet aktier Antalet aktier ska vara lägst tiotusen (10 000) och högst fyrtiotusen (40 000). 6 Styrelse och revisorer Bolagets styrelse ska, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst fyra (4) och högst sex (6) ledamöter utan suppleanter. Bolagsstämman ska utse styrelseordföranden. Bolagets verkställande direktör kan ej vara ledamot av styrelsen. Bolaget ska ha en (1) eller två (2) auktoriserade revisorer, med eller utan en (1) eller två (2) suppleanter, eller ett (1) registrerat revisionsbolag som revisor. Region Uppsala har rätt att utse en lekmannarevisor och en suppleant till denna som väljs vid bolagsstämma. 1

44 Bilaga 98/17 7 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex (6) veckor och senast fyra (4) veckor före stämman. Kallelse till annan bolagsstämma ska utfärdas till alla aktieägare förtecknade i bolagets aktiebok tidigast fyra (4) veckor och senast två (2) veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma ska skickas med post till aktieägarna. 8 Ärenden på årsstämma Vid årsstämma ska beslut fattas om följande (som inte är en uttömmande lista utan som kan kompletteras med andra ärenden på det sätt som vid var tid tillämplig lag respektive bolagsordning föreskriver): Stämmans öppnande Val av ordförande vid stämman Upprättande och godkännande av röstlängd Stämmans ordförande utser protokollförare Val av justerare Godkännande av dagordningen Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse Redogörelse för det gångna årets arbete Beslut om I. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, II. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och III. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Redovisning av ersättningar och tillämpningen av tidigare beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare I. muntlig redogörelse av styrelsens ordförande om de ledande befattningshavarnas ersättningar, samt II. styrelsens redovisning om tidigare riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare i har följts eller inte och skälen för eventuella avvikelser. Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Redogörelse för förslag till beslut om arvoden, styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor och i förekommande fall lekmannarevisor Beslut om arvoden till stämmovalda styrelseledamöter, utskottsledamöter och revisorer samt i förekommande fall lekmannarevisorer Val av styrelseledamöter och styrelseordförande Val av revisor och i förekommande fall lekmannarevisor och i förekommande fall notering av arbetstagarledamot och suppleant för denna Beslut om ägaranvisning Övrigt Stämmans avslutande 2

45 Bilaga 98/17 9 Bolagets räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 10 Rösträtt och samråd Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Region Uppsala ska få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller av större vikt fattas. Vid tveksamhet avseende huruvida fråga är att hänföra dit ska samråd ske med Region Uppsala. 3, 6 om lekmannarevisorer och denna 10 får inte ändras utan godkännande av den regionala ägaren. 11 Förköp Aktieägare som önskar överlåta alla eller del av sina aktier i bolaget ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka aktier anmälan avser samt vilka villkor som ställs för köpet. När aktie sålunda har anmälts för förköp, ska styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare om detta med anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om erbjudande av förköp. Anmäler sig flera berättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att, om samtidigt flera aktier har erbjudits for förköp, aktierna först, så långt ske kan, ska fördelas bland dem, som vill köpa, i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Betalning ska ske inom en månad från den dag priset blev bestämt. Förköpsrätten får begagnas för mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. 12 Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än rätten omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 3

46 Bilaga 98/17 Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 13 Vinstutdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning, utan bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål på sätt som anges i 3 ovan. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas bland aktieägarna. Antagen vid bolagsstämma den xx 4

47 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Anna-Lena Jansson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Samverkansavtal och ägaranvisning för Almi företagspartner Uppsala AB Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Samverkansavtal för Almi företagspartner AB för perioden antas enligt bilaga. 2. Ägaranvisning för Almi företagspartner Uppsala AB antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Almi företagspartner AB (moderbolag) och Region Uppsala driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget - Almi företagspartner Uppsala AB (Almi Uppsala). Moderbolaget innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala och Region Uppsala innehar högst 49 procent. Samverkansavtal Samverkansavtalet är en långsiktig överenskommelse att fortsätta denna samverkan utifrån de villkor som anges i samverkansavtalet. Verksamheten inom Almi Uppsala ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Almi Uppsala ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Östra Mellansverige AB. Särskilda uppdrag från någon ägare till Almi Uppsala under avtalsperioden ska ske i samråd. Till styrelsen föreslås fyra till sex ledamöter. Styrelsen består i dag av sex personer, varav tre ledamöter utses av Region Uppsala (en politisk representant och två representanter från näringslivet). Region Uppsala har även en adjungerande ledamot. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

48 2 (3) Ägaranvisning Verksamheten i bolaget Almi Uppsala utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt en ägaranvisning. Almi Uppsalas styrelse ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Varje år genomförs en dialog mellan den statliga och den regionala ägaren för Almi. Dialogen utmynnar i en årlig ägaranvisning. Ägaranvisningen är från statligt håll generell för Almi koncernen och regionerna bidrar med ett regionalt perspektiv i anvisningen. För Region Uppsala var dialogen i år fokuserad på den nya strategi som moderbolaget tagit fram under Region Uppsala ser positivt på strategin som är väl genomgången och förankrad mellan regionen och Almi Uppsala. Vikten av hållbarhet i Almis eget arbete och Almis betydande roll i att påverka näringslivet i regionen lyftes och en fortsatt dialog i frågan mellan regionen och Almi Uppsala har startats upp. Ägarna diskuterade slutligen behovet av effektmätning och av att få en tydlig bild av vad som görs i dag och arbetet kring detta tas vidare till Almi Uppsala. Kostnader och finansiering Almi Uppsalas verksamhet finansieras genom anslag från båda ägarna. Beslut om anslaget hanteras årsvis av regionala utvecklingsnämnden och belastar ansvar regionala utvecklingsanslag. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sammanställning av nationell och regional finansiering för Almi Uppsala 2018 Anslag Tillväxtsatsning Moderbolag Regional ägare Summa kr kr kr kr kr kr Exportsatsning SUMMA kr kr kr kr kr Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden beslutade i anslutning till förslaget om ägaranvisning även att bevilja anslag på kronor till Almi företagspartner Uppsala AB för Bilagor Samverkansavtal Almi företagspartner Ägaranvisning för Almi företagspartner Uppsala AB Anslag 2018 och särskild överenskommelse Almi företagspartner Uppsala AB Strategi Måltal nuvarande Måltal 2018 Beslut regionala utvecklingsnämnden

49 3 (3) Kopia till Koncernchef Almi Företagspartner AB, Göran Lundwall

50 Samverkansavtal avseende Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner AB, nedan kallat moderbolaget, och Region Uppsala, nedan kallat den regionala ägaren, nedan gemensamt kallat Parterna, driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag med firma Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat Bolaget. Med Almi-koncernen avses i detta avtal moderbolaget med delägda regionala dotterbolag. Parterna har överenskommit att fortsätta denna samverkan med de villkor som anges i detta samverkansavtal. 1 Ägande och styrning Moderbolaget ska inneha minst femtioen (51) procent av antalet aktier i Bolaget och den regionala ägaren högst fyrtionio (49) procent. En aktiv bolagsstyrning med en ändamålsenlig avvägning mellan nationella och regionala prioriteringar förutsätter en aktiv dialog mellan Parterna. Parterna ska årligen lägga fast och följa upp riktlinjer för Bolagets verksamhet genom särskild gemensam ägaranvisning. Verksamheten och dess finansiering fastställs vid den årliga dialogen mellan Parterna om ägaranvisningar och finansiering, vilka antas på bolagsstämma. Verksamheten finansieras gemensamt av Parterna i relation till ägandeförhållandet i Bolaget. 2 Bolagets verksamhet Verksamheten inom Bolaget ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Bolaget ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Östra Mellansverige AB. Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget under avtalsperioden ska ske i samråd mellan Parterna. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Övriga riktlinjer för verksamheten Verksamheten i Bolaget utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt ägaranvisningar antagna på bolagsstämma. Styrelsen för bolaget ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och därför utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks samt utgå från den strategiska inriktning för Almikoncernen som ägarna enats om. Åtgärdernas omfattning och sammansättning avgörs av de regionala förutsättningarna. Åtgärderna ska löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Bolaget ska på moderbolagets uppdrag och enligt särskilt kommissionsavtal bereda, besluta och följa upp ärenden om företagsfinansiering enligt förordning (2012:872 ) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag. 3 Bolagets styrelse Bolagets styrelse ska bestå av sex (6) ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget. En av dessa ledamöter ska vara styrelsens _10_2.DOCX Sid 1(3)

51 ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den regionala ägaren. En av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från i detta stycke angivna bestämmelser. Vid årsstämman utses en valberedning med uppgift att bereda val av Bolagets styrelse. Styrelsens sammansättning ska årligen utvärderas och ledamöter utses med hänsyn tagen till bl a kompetens, erfarenhet, kön och ålder. Styrelsens ledamöter ska företrädesvis rekryteras enligt den styrelseprofil som ägarna kommit överens om och där erfarenhet av företagande eller annan relevant erfarenhet från Näringslivet är väsentlig. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av årsstämman. Samråd Utöver om gemensam ägaranvisning samråder Parterna om nominering av styrelseledamöter och om Bolagets finansiering. Därutöver ska samråd ske när part så påkallar. 4 Moderbolagets roll Moderbolagets uppdrag Moderbolagets ska utöva ett aktivt ägande av Bolaget, svara för administrativa lösningar och system samt samordnings- och utvecklingsfunktioner i förhållande till de delägda regionala bolagens koncerngemensamma verksamhet samt erbjuda de delägda regionala bolagen service. Aktivt ägande Moderbolaget ska tillsammans med den regionala ägaren utforma ägaranvisning som antas på bolagsstämma för bolaget som anger bl a verksamhetens inriktning och mål, fördela anslag i enlighet med överenskommen fördelningsmodell, medverka till genomförande av särskilda uppdrag som överenskommits med den regionala ägaren, nominera ledamöter till och stödja de regionala bolagens styrelser, erbjuda kapitalförvaltning för de regionala bolagen, underhålla externa kontakter på nationell nivå, aktivt driva intern och extern kommunikation, följa upp och utvärdera verksamheten. Koncernsamordning Moderbolagets samordnar utvecklingsarbete och verksamhetsstöd inom koncernen i samverkan med de regionala bolagen samt tillhandahåller koncerngemensamma tjänster.. Efterfrågad service Moderbolaget tillhandahåller efterfrågestyrd service som t ex exempel kompetensutveckling och delar av kommunikationsområdet. De regionala delägarnas representation i moderbolagets styrelse Det noteras att den regionala ägaren tillsammans med övriga regionala ägare företräds av (2) ledamöter i moderbolagets styrelse. Årligt erfarenhetsutbyte Moderbolaget bjuder in till ett årligt erfarenhetsutbyte med Parterna, övriga regionala delägare och Näringsdepartementet _10_2.DOCX Sid 2(3)

52 5 Finansiering av verksamheten Statens anslag till moderbolaget framgår årligen av regleringsbrev avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Förhandling mellan moderbolaget och den regionala ägaren om anslagen ska göras årligen. 6 Övriga villkor Koncernens struktur Det noteras att parterna är öppna för att anpassa verksamheten till eventuella förändringar i regionindelningen vilket kan komma att innebära större funktionella regioner. Om detta medför att förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras väsentligt kan, avtalet sägas upp av endera parten för omförhandling under avtalsperioden. Upphandling av revisorstjänster Moderbolaget upphandlar revisorstjänster och förelägger förslag till årsstämman i Bolaget. Den regionala ägaren äger rätt att nominera en lekmannarevisor med suppleant. Avtalstid m. m. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare avtal mellan Parterna. Om inte avtalet sägs upp senast ett (1) år före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år i taget. Om ytterligare aktieägare tillkommer ska nytt samverkansavtal, med i huvudsak samma bestämmelser som detta, tecknas mellan samtliga delägare. Detta avtal har upprättats i två (2) originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm den Uppsala den Almi Företagspartner AB Region Uppsala Göran Lundwall verkställande direktör Börje Wennberg regionstyrelsens ordförande _10_2.DOCX Sid 3(3)

53 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Region Uppsala (49 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Bolaget ska bidra till utvecklingen av företag med kunskapsintensiva affärsidéer. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet.. 2 Vision och affärsidé Verksamheten ska utgå från Alms vision och affärsidé. Almis vision: Vi investerar i framtida tillväxt. Almis affärsidé: Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjligheter för företag att växa. Vi finns nära företagen med en bred kunskap om företagande och hållbar tillväxt. 3 Riktlinjer för verksamheten Bolagets kärnverksamhet är lån i kombination med rådgivning. Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas _10_2.DOCX Sid 1(3)

54 Den tillväxtrådgivning som bolaget erbjuder ska komplettera och vara en självklar del i det företagsstöd som totalt erbjuds inom Uppsala läns innovationssystem. Företag som kan vara aktuella för tillväxtrådgivning ska alltid erbjudas de insatser som ger företaget den bästa utvecklingen på lång sikt. Eftersom det finns flera företagsfrämjande aktörer i länet behövs en löpande dialog mellan dessa. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska implementera riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande, beslutade av regeringen den 22 december Bolaget ska aktivt medverka i genomförandet av Almis strategi. Detta kommer att medföra förändringar i hur verksamheten bedrivs. Av bilaga 1 framgår huvudsakliga förändringsområden. Bolaget ska vidare aktivt medverka i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län. 4 Verksamhetens mål Bolaget ska i sin verksamhet eftersträva de mål som framgår av vid var tid gällande målstruktur. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 2. Måltal för den nya målstrukturen, gällande från den 1 januari 2018, framgår av bilaga 3. Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. 5 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om uppföljning av periodens utfall av fastställda måltal. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2018 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 3 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU _10_2.DOCX Sid 2(3)

55 Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i tre (3) originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2017 Uppsala den 2017 Almi Företagspartner AB Region Uppsala. Göran Lundwall verkställande direktör Staffan Isling regiondirektör _10_2.DOCX Sid 3(3)

56 Almi Företagspartner Uppsala AB - överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2018 Av ägaranvisningar 2017 för Almi Företagspartner Uppsala AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för 2018 ska överenskommas i särskild ordning. Ägarna har beslutat att verksamheten 2018 ska finansieras enligt nedan. Uppsala, kr Anslag Moderbolag Regional ägare Summa Tillväxtsatsning Exportsatsning SUMMA Denna överenskommelse har upprättats i tre originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2017 Uppsala den 2017 Almi Företagspartner AB Region Uppsala. Göran Lundwall verkställande direktör Staffan Isling regiondirektör _4_0.DOCX

57 BILAGA 1 De mest centrala områdena inom den nya strategin för Almi som berör den regionala verksamheten kan sammanfattas enligt följande: Almikoncernens kärnerbjudanden består av en kombination av affärsutveckling, lån och riskkapital och ska erbjudas företag med tillväxtpotential i hela landet. Den s.k. målgruppsmodellen blir styrande för hur resurser ska allokeras. Tillväxtpotential och nytta av Almis marknadskompletterande insatser ska vara avgörande för beslut om insatser. En ny strategi för Almis roll inom startfasen införs. Alla entreprenörer i startfas, oavsett bakgrund, erbjuds kostnadseffektiva digitala erbjudanden och öppna seminarier av Almi. Företag inom Almis målgrupper kan dessutom få del av Almis individuella erbjudanden där omfattningen av insatser styrs av målgruppsmodellen. Särskilt uppsökande marknadsföring ska ske till prioriterade målgrupper. Regionala, operativa partnerskap ska etableras inom nystartområdet. Förändringen inom startfas ska samordnas inom koncernen och införas stegvis för att säkerställa att Almi inte tappar företagare i prioriterade målgrupper. Vi går från flera olika rådgivarroller till en rådgivarroll med en bredare grundkompetens. Därutöver ska det regionala bolaget ha rådgivare med fördjupade kompetenser för att kunna leverera kärnerbjudanden till mer komplexa ideal- och spetskunder. Särskild behörighet/certifiering ska krävas för att arbeta i kreditprocessen. Almi ska i högre utsträckning nyttja digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheten både internt och för kund. Bolaget ska fullt ut implementera de gemensamma processerna och använda de nya gemensamma system som kommer att införas successivt de närmaste åren. Hållbarhet ska vara en central komponent i alla kundmöten med entreprenörer och i alla kunderbjudanden. Utökad samverkan mellan Almi Företagspartner och Almi Invest är en central komponent i den nya strategin inom ramen för ledordet Ett Almi. Bolaget ansvarar för att tillsammans med Almi Invest koncernen ta fram nya riktlinjer för hur samverkan på den regionala marknaden och mellan medarbetarna ska stärkas och fungera optimalt. Marknadsföring och försäljning ska utgå från en gemensam och nationell plan och det ska finnas ett nationellt stöd för detta. Almi ska vara det varumärke som används i all extern kommunikation och marknadsföring. Den gemensamma prismodellen för koncernen ska ses över och tillämpas i varje bolag. En central del i Almis strategi är ett fungerande samarbete med privata, offentliga och ideella partners, både för att säkerställa att kundföretagen får tillgång till rätt insatser och för att undvika överlappning i systemet. Regionala partnerskap ska identifieras och fördjupas och utgå från ett operativt, kundnära samarbete. Kundtjänst får en utökad roll att guida kunderna in i den digitala miljön och förmedla prioriterade kunder till individuella möten med rådgivarna. En ny målstruktur införs per 1 januari 2018.

58 BILAGA 2 Mål och framgångsmått Bolaget ska eftersträva att uppnå följande mål. Målstrukturen bygger på en s.k. balanced scorecard-modell enligt nedan. Se bilaga för definitioner. Finansiellt perspektiv Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader. Avkastningen i låneverksamheten ska under en period på rullande 12 kvartal vara 2 %. Kundperspektiv Bolagets kunders förädlingsvärde ska utvecklas bättre än hos jämförbara kunder i regionen Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi. Andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska, avseende antal lån samt andel kunder inom rådgivningsverksamheten, vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper i regionen. Processperspektiv Andelen kundtid ska uppgå till minst 80 procent. Bolagets styrelse ska fastställa mål avseende antal unika kunder och antal leveransmoduler inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. Målen ska tas fram i samråd med ansvariga på moderbolaget. Medarbetarperspektiv Medarbetarnas totalbetyg i den årliga medarbetarundersökningen avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4.0 på en 5-gradig skala. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. Förslag ägaranvisning Bilaga 2.0 Nu gällande måltal.docx Sid 1(1)

59 BILAGA 3 Måltal för målstrukturen gällande från den 1 januari 2018 Nedan redovisas mål och måltal för den målstruktur som blir gällande från den 1 januari Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. Uppdraget Almi bidrar till hållbar tillväxt genom att tillhandahålla marknadskompletterande affärsutveckling och finansiering med fokus på tidiga skeden, kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund. Hållbarhetsmål: Hållbar tillväxt i kundföretagen. Index tillväxt Utvecklingen avseende omsättning, förädlingsvärde och överlevnadsgrad hos Almis kunder/portföljföretag mäts och viktas till ett index som jämförs med relevant kontrollgrupp. Index fokusgrupper Andelen kvinnor, företagare med utländsk bakgrund samt tidiga skeden hosalmis kunder/portföljföretag mäts och viktas samman till ett index som jämförs med relevant kontrollgrupp. Företagskultur En kundorienterad, innovativ och lärande företagskultur med fokus på ständiga förbättringar och god affärsetik såväl internt som externt i interaktion med kund. Hållbarhetsmål: God affärsetik och attraktiv arbetsgivare. Engagemangsindex Medarbetare Engagemangsindex mäts i den årliga medarbetarundersökningen. Tempmätare kunder Mer frekventa och mindre omfattande, enklare, enkätundersökningar som syftar till att snabbt få återkoppling på kundernas bedömning av Almi. Effektivitet En effektiv verksamhet där så stor andel som möjligt av resurserna läggs på verksamhet mot kund, mot rätt kunder, samt att stor effekt uppnås i förhållande till nedlagda resurser Andel kundtid Andel arbetad tid som använts till affärsverksamhet mot kund. Antal och andel insatser till respektive målgrupp Almis målgruppsmodell fokuserar på målgrupperna Bredd, Ideal och Spets. Huvuddelen av Almis kunder och portföljföretag ska befinna sig inom dessa grupper. Inom respektive grupp kommer olika målnivåer för ökad andel att sättas. Lånevolym och avkastning Lånevolym i såväl belopp som antal lån samt avkastning på låneverksamheten. Förslag ägaranvisning Bilaga 3.0 Måltal för regionala bolag 2018.docx Sid 1(1)

60 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN Samverkansavtal för Almi företagspartner Uppsala AB för perioden Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att anta samverkansavtal avseende Almi företagspartner AB för perioden enligt bilaga. Bilaga 99/17 Ärendebeskrivning Almi företagspartner AB (moderbolag) och Region Uppsala driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget - Almi företagspartner Uppsala AB (Almi Uppsala). Moderbolaget innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala och Region Uppsala innehar högst 49 procent. Samverkansavtalet är en långsiktig överenskommelse att fortsätta denna samverkan utifrån de villkor som anges i samverkansavtalet. Verksamheten i bolaget Almi Uppsala utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt en ägaranvisning. Almi Uppsalas styrelse ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Verksamheten inom Almi Uppsala ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Almi Uppsala ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Östra Mellansverige AB. Särskilda uppdrag från någon ägare till Almi Uppsala under avtalsperioden ska ske i samråd. Till styrelsen föreslås fyra till sex ledamöter. Styrelsen består i dag av sex personer, varav tre ledamöter utses av Region Uppsala (en politisk representant och två representanter från näringslivet). Region Uppsala har även en adjungerande ledamot. Kostnader och finansiering Almi Uppsalas verksamhet finansieras genom anslag från båda ägarna. Beslut om anslaget hanteras årsvis tillsammans med ägaranvisning i separat ärende. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Beredning Samverkansavtalet bereds i ledningen hos ägarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)

61 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Anna-Lena Jansson, utvecklingschef hållbar utveckling, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Koncernchef Almi Företagspartner AB, Göran Lundwall Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)

62 Bilaga 99/17 Samverkansavtal avseende Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner AB, nedan kallat moderbolaget, och Region Uppsala, nedan kallat den regionala ägaren, nedan gemensamt kallat Parterna, driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag med firma Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat Bolaget. Med Almi-koncernen avses i detta avtal moderbolaget med delägda regionala dotterbolag. Parterna har överenskommit att fortsätta denna samverkan med de villkor som anges i detta samverkansavtal. 1 Ägande och styrning Moderbolaget ska inneha minst femtioen (51) procent av antalet aktier i Bolaget och den regionala ägaren högst fyrtionio (49) procent. En aktiv bolagsstyrning med en ändamålsenlig avvägning mellan nationella och regionala prioriteringar förutsätter en aktiv dialog mellan Parterna. Parterna ska årligen lägga fast och följa upp riktlinjer för Bolagets verksamhet genom särskild gemensam ägaranvisning. Verksamheten och dess finansiering fastställs vid den årliga dialogen mellan Parterna om ägaranvisningar och finansiering, vilka antas på bolagsstämma. Verksamheten finansieras gemensamt av Parterna i relation till ägandeförhållandet i Bolaget. 2 Bolagets verksamhet Verksamheten inom Bolaget ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Bolaget ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Östra Mellansverige AB. Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget under avtalsperioden ska ske i samråd mellan Parterna. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Övriga riktlinjer för verksamheten Verksamheten i Bolaget utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt ägaranvisningar antagna på bolagsstämma. Styrelsen för bolaget ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och därför utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks samt utgå från den strategiska inriktning för Almikoncernen som ägarna enats om. Åtgärdernas omfattning och sammansättning avgörs av de regionala förutsättningarna. Åtgärderna ska löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Bolaget ska på moderbolagets uppdrag och enligt särskilt kommissionsavtal bereda, besluta och följa upp ärenden om företagsfinansiering enligt förordning (2012:872 ) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag. 3 Bolagets styrelse Bolagets styrelse ska bestå av sex (6) ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget. En av dessa ledamöter ska vara styrelsens _10_2.DOCX Sid 1(3)

63 Bilaga 99/17 ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den regionala ägaren. En av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från i detta stycke angivna bestämmelser. Vid årsstämman utses en valberedning med uppgift att bereda val av Bolagets styrelse. Styrelsens sammansättning ska årligen utvärderas och ledamöter utses med hänsyn tagen till bl a kompetens, erfarenhet, kön och ålder. Styrelsens ledamöter ska företrädesvis rekryteras enligt den styrelseprofil som ägarna kommit överens om och där erfarenhet av företagande eller annan relevant erfarenhet från Näringslivet är väsentlig. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av årsstämman. Samråd Utöver om gemensam ägaranvisning samråder Parterna om nominering av styrelseledamöter och om Bolagets finansiering. Därutöver ska samråd ske när part så påkallar. 4 Moderbolagets roll Moderbolagets uppdrag Moderbolagets ska utöva ett aktivt ägande av Bolaget, svara för administrativa lösningar och system samt samordnings- och utvecklingsfunktioner i förhållande till de delägda regionala bolagens koncerngemensamma verksamhet samt erbjuda de delägda regionala bolagen service. Aktivt ägande Moderbolaget ska tillsammans med den regionala ägaren utforma ägaranvisning som antas på bolagsstämma för bolaget som anger bl a verksamhetens inriktning och mål, fördela anslag i enlighet med överenskommen fördelningsmodell, medverka till genomförande av särskilda uppdrag som överenskommits med den regionala ägaren, nominera ledamöter till och stödja de regionala bolagens styrelser, erbjuda kapitalförvaltning för de regionala bolagen, underhålla externa kontakter på nationell nivå, aktivt driva intern och extern kommunikation, följa upp och utvärdera verksamheten. Koncernsamordning Moderbolagets samordnar utvecklingsarbete och verksamhetsstöd inom koncernen i samverkan med de regionala bolagen samt tillhandahåller koncerngemensamma tjänster.. Efterfrågad service Moderbolaget tillhandahåller efterfrågestyrd service som t ex exempel kompetensutveckling och delar av kommunikationsområdet. De regionala delägarnas representation i moderbolagets styrelse Det noteras att den regionala ägaren tillsammans med övriga regionala ägare företräds av (2) ledamöter i moderbolagets styrelse. Årligt erfarenhetsutbyte Moderbolaget bjuder in till ett årligt erfarenhetsutbyte med Parterna, övriga regionala delägare och Näringsdepartementet _10_2.DOCX Sid 2(3)

64 Bilaga 99/17 5 Finansiering av verksamheten Statens anslag till moderbolaget framgår årligen av regleringsbrev avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Förhandling mellan moderbolaget och den regionala ägaren om anslagen ska göras årligen. 6 Övriga villkor Koncernens struktur Det noteras att parterna är öppna för att anpassa verksamheten till eventuella förändringar i regionindelningen vilket kan komma att innebära större funktionella regioner. Om detta medför att förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras väsentligt kan, avtalet sägas upp av endera parten för omförhandling under avtalsperioden. Upphandling av revisorstjänster Moderbolaget upphandlar revisorstjänster och förelägger förslag till årsstämman i Bolaget. Den regionala ägaren äger rätt att nominera en lekmannarevisor med suppleant. Avtalstid m. m. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare avtal mellan Parterna. Om inte avtalet sägs upp senast ett (1) år före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år i taget. Om ytterligare aktieägare tillkommer ska nytt samverkansavtal, med i huvudsak samma bestämmelser som detta, tecknas mellan samtliga delägare. Detta avtal har upprättats i två (2) originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm den Uppsala den Almi Företagspartner AB Region Uppsala Göran Lundwall verkställande direktör Börje Wennberg regionstyrelsens ordförande _10_2.DOCX Sid 3(3)

65 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN (35) Ägaranvisning för Almi företagspartner Uppsala AB Beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar 1. Anslag på kronor till Almi företagspartner Uppsala AB för 2018 beviljas. 2. Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna ägaranvisning avseende Almi företagspartner Uppsala AB enligt bilaga. Bilaga 100/17 a-c Ärendebeskrivning Almi företagspartner AB (moderbolag, ägs av staten) och Region Uppsala driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget - Almi företagspartner Uppsala AB. Moderbolaget innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala och Region Uppsala innehar högst 49 procent. Varje år genomförs en dialog mellan den statliga och den regionala ägaren för Almi. Dialogen utmynnar i en årlig ägaranvisning. Ägaranvisningen är från statligt håll generell för Almi koncernen och regionerna bidrar med ett regionalt perspektiv i anvisningen. För Region Uppsala var dialogen i år fokuserad på den nya strategi som moderbolaget tagit fram under Region Uppsala ser positivt på strategin som är väl genomgången och förankrad mellan regionen och Almi Uppsala. Vikten av hållbarhet i Almis eget arbete och Almis betydande roll i att påverka näringslivet i regionen lyftes och en fortsatt dialog i frågan mellan regionen och Almi Uppsala har startats upp. Ägarna diskuterade slutligen behovet av effektmätning och av att få en tydlig bild av vad som görs i dag och arbetet kring detta tas vidare till Almi Uppsala. Kostnader och finansiering Sammanställning nationell och regional finansiering för Almi Uppsala kr Moderbolag Regional ägare Summa Anslag Tillväxtsatsning Exportsatsning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 Regionala utvecklingsnämnden SUMMA (35) Protokoll Sammanträdesdatum: Finansiering belastar ansvar regionala utvecklingsanslag. Beredning I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från Region Uppsalas ekonomidirektör, Almi företagspartner ABs koncernchef, jurist och koncernledning samt vd för Almi företagspartner Uppsala AB. Anna-Lena Jansson, utvecklingschef hållbar utveckling, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Koncernchef Almi Företagspartner AB, Göran Lundwall Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

67 Bilaga 100/17 a Ägaranvisning för Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Region Uppsala (49 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Bolaget ska bidra till utvecklingen av företag med kunskapsintensiva affärsidéer. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet.. 2 Vision och affärsidé Verksamheten ska utgå från Alms vision och affärsidé. Almis vision: Vi investerar i framtida tillväxt. Almis affärsidé: Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjligheter för företag att växa. Vi finns nära företagen med en bred kunskap om företagande och hållbar tillväxt. 3 Riktlinjer för verksamheten Bolagets kärnverksamhet är lån i kombination med rådgivning. Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas _10_2.DOCX Sid 1(3)

68 Bilaga 100/17 a Den tillväxtrådgivning som bolaget erbjuder ska komplettera och vara en självklar del i det företagsstöd som totalt erbjuds inom Uppsala läns innovationssystem. Företag som kan vara aktuella för tillväxtrådgivning ska alltid erbjudas de insatser som ger företaget den bästa utvecklingen på lång sikt. Eftersom det finns flera företagsfrämjande aktörer i länet behövs en löpande dialog mellan dessa. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska implementera riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande, beslutade av regeringen den 22 december Bolaget ska aktivt medverka i genomförandet av Almis strategi. Detta kommer att medföra förändringar i hur verksamheten bedrivs. Av bilaga 1 framgår huvudsakliga förändringsområden. Bolaget ska vidare aktivt medverka i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län. 4 Verksamhetens mål Bolaget ska i sin verksamhet eftersträva de mål som framgår av vid var tid gällande målstruktur. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 2. Måltal för den nya målstrukturen, gällande från den 1 januari 2018, framgår av bilaga 3. Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. 5 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om uppföljning av periodens utfall av fastställda måltal. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2018 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 3 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU _10_2.DOCX Sid 2(3)

69 Bilaga 100/17 a Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i tre (3) originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2017 Uppsala den 2017 Almi Företagspartner AB Region Uppsala. Göran Lundwall verkställande direktör Staffan Isling regiondirektör _10_2.DOCX Sid 3(3)

70 Bilaga 100/17 b BILAGA 1 De mest centrala områdena inom den nya strategin för Almi som berör den regionala verksamheten kan sammanfattas enligt följande: Almikoncernens kärnerbjudanden består av en kombination av affärsutveckling, lån och riskkapital och ska erbjudas företag med tillväxtpotential i hela landet. Den s.k. målgruppsmodellen blir styrande för hur resurser ska allokeras. Tillväxtpotential och nytta av Almis marknadskompletterande insatser ska vara avgörande för beslut om insatser. En ny strategi för Almis roll inom startfasen införs. Alla entreprenörer i startfas, oavsett bakgrund, erbjuds kostnadseffektiva digitala erbjudanden och öppna seminarier av Almi. Företag inom Almis målgrupper kan dessutom få del av Almis individuella erbjudanden där omfattningen av insatser styrs av målgruppsmodellen. Särskilt uppsökande marknadsföring ska ske till prioriterade målgrupper. Regionala, operativa partnerskap ska etableras inom nystartområdet. Förändringen inom startfas ska samordnas inom koncernen och införas stegvis för att säkerställa att Almi inte tappar företagare i prioriterade målgrupper. Vi går från flera olika rådgivarroller till en rådgivarroll med en bredare grundkompetens. Därutöver ska det regionala bolaget ha rådgivare med fördjupade kompetenser för att kunna leverera kärnerbjudanden till mer komplexa ideal- och spetskunder. Särskild behörighet/certifiering ska krävas för att arbeta i kreditprocessen. Almi ska i högre utsträckning nyttja digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheten både internt och för kund. Bolaget ska fullt ut implementera de gemensamma processerna och använda de nya gemensamma system som kommer att införas successivt de närmaste åren. Hållbarhet ska vara en central komponent i alla kundmöten med entreprenörer och i alla kunderbjudanden. Utökad samverkan mellan Almi Företagspartner och Almi Invest är en central komponent i den nya strategin inom ramen för ledordet Ett Almi. Bolaget ansvarar för att tillsammans med Almi Invest koncernen ta fram nya riktlinjer för hur samverkan på den regionala marknaden och mellan medarbetarna ska stärkas och fungera optimalt. Marknadsföring och försäljning ska utgå från en gemensam och nationell plan och det ska finnas ett nationellt stöd för detta. Almi ska vara det varumärke som används i all extern kommunikation och marknadsföring. Den gemensamma prismodellen för koncernen ska ses över och tillämpas i varje bolag. En central del i Almis strategi är ett fungerande samarbete med privata, offentliga och ideella partners, både för att säkerställa att kundföretagen får tillgång till rätt insatser och för att undvika överlappning i systemet. Regionala partnerskap ska identifieras och fördjupas och utgå från ett operativt, kundnära samarbete. Kundtjänst får en utökad roll att guida kunderna in i den digitala miljön och förmedla prioriterade kunder till individuella möten med rådgivarna. En ny målstruktur införs per 1 januari 2018.

71 Bilaga 100/17 b BILAGA 2 Mål och framgångsmått Bolaget ska eftersträva att uppnå följande mål. Målstrukturen bygger på en s.k. balanced scorecard-modell enligt nedan. Se bilaga för definitioner. Finansiellt perspektiv Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader. Avkastningen i låneverksamheten ska under en period på rullande 12 kvartal vara 2 %. Kundperspektiv Bolagets kunders förädlingsvärde ska utvecklas bättre än hos jämförbara kunder i regionen Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi. Andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska, avseende antal lån samt andel kunder inom rådgivningsverksamheten, vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper i regionen. Processperspektiv Andelen kundtid ska uppgå till minst 80 procent. Bolagets styrelse ska fastställa mål avseende antal unika kunder och antal leveransmoduler inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. Målen ska tas fram i samråd med ansvariga på moderbolaget. Medarbetarperspektiv Medarbetarnas totalbetyg i den årliga medarbetarundersökningen avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4.0 på en 5-gradig skala. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. Förslag ägaranvisning Bilaga 2.0 Nu gällande måltal.docx Sid 1(1)

72 Bilaga 100/17 b BILAGA 3 Måltal för målstrukturen gällande från den 1 januari 2018 Nedan redovisas mål och måltal för den målstruktur som blir gällande från den 1 januari Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. Uppdraget Almi bidrar till hållbar tillväxt genom att tillhandahålla marknadskompletterande affärsutveckling och finansiering med fokus på tidiga skeden, kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund. Hållbarhetsmål: Hållbar tillväxt i kundföretagen. Index tillväxt Utvecklingen avseende omsättning, förädlingsvärde och överlevnadsgrad hos Almis kunder/portföljföretag mäts och viktas till ett index som jämförs med relevant kontrollgrupp. Index fokusgrupper Andelen kvinnor, företagare med utländsk bakgrund samt tidiga skeden hosalmis kunder/portföljföretag mäts och viktas samman till ett index som jämförs med relevant kontrollgrupp. Företagskultur En kundorienterad, innovativ och lärande företagskultur med fokus på ständiga förbättringar och god affärsetik såväl internt som externt i interaktion med kund. Hållbarhetsmål: God affärsetik och attraktiv arbetsgivare. Engagemangsindex Medarbetare Engagemangsindex mäts i den årliga medarbetarundersökningen. Tempmätare kunder Mer frekventa och mindre omfattande, enklare, enkätundersökningar som syftar till att snabbt få återkoppling på kundernas bedömning av Almi. Effektivitet En effektiv verksamhet där så stor andel som möjligt av resurserna läggs på verksamhet mot kund, mot rätt kunder, samt att stor effekt uppnås i förhållande till nedlagda resurser Andel kundtid Andel arbetad tid som använts till affärsverksamhet mot kund. Antal och andel insatser till respektive målgrupp Almis målgruppsmodell fokuserar på målgrupperna Bredd, Ideal och Spets. Huvuddelen av Almis kunder och portföljföretag ska befinna sig inom dessa grupper. Inom respektive grupp kommer olika målnivåer för ökad andel att sättas. Lånevolym och avkastning Lånevolym i såväl belopp som antal lån samt avkastning på låneverksamheten. Förslag ägaranvisning Bilaga 3.0 Måltal för regionala bolag 2018.docx Sid 1(1)

73 Bilaga 100/17 c Almi Företagspartner Uppsala AB - överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2018 Av ägaranvisningar 2017 för Almi Företagspartner Uppsala AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för 2018 ska överenskommas i särskild ordning. Ägarna har beslutat att verksamheten 2018 ska finansieras enligt nedan. Uppsala, kr Anslag Moderbolag Regional ägare Summa Tillväxtsatsning Exportsatsning SUMMA Denna överenskommelse har upprättats i tre originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2017 Uppsala den 2017 Almi Företagspartner AB Region Uppsala. Göran Lundwall verkställande direktör Staffan Isling regiondirektör _4_0.DOCX

74 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Verksamhetsplan och budget 2018 för gemensamma ambulansdirigeringsnämnden Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Informationen om verksamhetsplan och budget 2018 för gemensamma ambulansdirigeringsnämnden godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Ambulansdirigeringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att godkänna verksamhetsplan och budget 2018 och överlämna dessa till huvudmännen. Verksamhetsplanen presenterar mål, uppdrag och planerade aktiviteter för 2018 inom de fyra perspektiven medborgar-/patientperspektivet, processperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiperspektivet. Bilagor Verksamhetsplan 2018 Budget 2018 Protokoll ambulansdirigeringsnämnden Kopia till Ambulansdirigeringsnämnden Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

75

76

77

78 Sjukvårdens Larmcentral Budget 2018 för Sjukvårdens Larmcentral Total kostnad för hela avtalsområdet Budget jan-apr 2018 Utfall tom april 2018 Total kostnad för hela avtalsområdet 2018 Differens jan- Gällande budget Prognos apr Prognos apr apr 2018 jan-dec 2018 helår 2018 diff mot budget 2018 Prognos aug helår 2018 Prognos aug diff mot budget 2018 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKNIKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT

79 Sjukvårdens Larmcentral Verksamhetsplan 2018 för Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala Region Västmanland Landstinget Sörmland

80 Sjukvårdens Larmcentral Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2018 Sjukvårdens Larmcentral, Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland Verksamhetens grunduppdrag Mål och uppdrag med plan för genomförande Medborgare/patientperspektiv Processperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Sammanställning av aktiviteter i styrkortsmatris... 4

81 Sjukvårdens Larmcentral Verksamhetsplan 2018 Sjukvårdens Larmcentral, Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland 1. Verksamhetens grunduppdrag Uppdraget är att länens invånare ska erbjudas ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen 2. Mål och uppdrag med plan för genomförande 2.1 Medborgare/patientperspektiv Plan för genomförande: Aktiviteter för att säkerställa mål och uppdrag Uppstart individuella insatsplaner Alarmeringsutredningen, aktiviteter kring svaret Arbete med civilt försvar, Tidplan Processperspektiv Plan för genomförande: Aktiviteter för att säkerställa mål och uppdrag Maskininlärningsprojekt via Vinnova Telefon-HLR uppsatsämne Uppstart på samarbete angående rådgivningsstödet RGS tillsammans med Inera Ökat samarbete med mobila enheter Tidplan Under Medarbetarperspektiv Plan för genomförande: Aktiviteter för att säkerställa mål och uppdrag Arbetstidsförkortning enligt hök. Aktivt arbeta för att hålla sjukskrivningstal motsvarande organisationens mål. Slutföra införandet av gemensamt intranät Utveckla regelverk för samverkan mellan länen avseende personalplanering Tidplan Vt

82 Sjukvårdens Larmcentral 2.4 Ekonomiperspektiv Plan för genomförande: Aktiviteter för att säkerställa mål och uppdrag Tillkommande uppdrag ska vara finansierade Bygger budget nerifrån och upp, utifrån av ambulansdirigeringsnämnden beslutade ramar Uppföljning på kontonivå Tillräcklig bemanning för att minimera antalet övertidstimmar Tidplan Årligen Årligen Årligen Årligen 2.5 Sammanställning av aktiviteter i styrkortsmatris Medarbetare/uppdragstagare Arbetstidsförkortning enligt hök Jobba med sjukskrivningsmål i organisationerna Slutföra arbetet med gemensamt intranät Utveckla regelverk för samverkan mellan länen avseende personalplanering Medborgare/patient Uppstart individuella insatsplaner Alarmeringsutredningen Arbete med civilt försvar Process Maskininlärningsprojekt via Vinnova Telefon-HLR uppsatsämne Uppstart för samarbete gällande rådgivningsstöd RGS Ökat samarbete med mobila enheter Ekonomi Tillkommande uppdrag ska vara finansierade Utifrån av ambulansdirigeringsnämnden beslutade ramar byggs budgeten nerifrån och upp Uppföljning på kontonivå Tillräcklig bemanning för att minimera antalet övertidstimmar

83 Sjukvårdens Larmcentral

84 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Behov av konferens- och bibliotekslokaler Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Initiativet avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Stefan Olsson (M), Carl Nettelblad (L), Annika Krispinsson (C) och Anna-Karin Klomp (KD) inkom till regionstyrelsen den 19 december med ett initiativärende avseende behovet av konferens- och bibliotekslokaler i anslutning till det nya produktionsköket. I initiativet framförs att det framkommit att Uppsala universitet inte anser att det finns behov för deras del att hyra lokaler i den nya köksbyggnaden. Mot bakgrund av ovanstående, föreslås att regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med en redovisning av vilket behov de nya biblioteks- och konferenslokalerna fyller och vem som ska finansiera hyran. Det som efterfrågas i initiativet kommer att redovisas i kommande beslut om genomförande avseende produktionskök, restaurang, konferenslokaler och bibliotek. I programarbetet har Uppsala universitets och Akademiska sjukhusets behov börjat utredas. Bilagor Initiativ Kopia till Fastighetsdirektören Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

85 Regionstyrelsen Ärende: Behov av konferens- och bibliotekslokaler I underlaget för det planerade sjukhusköket framgår att det också ska byggas ett nytt bibliotek och ett kunskaps- och konferenscentrum som också ska nyttjas av Uppsala universitet. Det har nu framkommit att Uppsala universitet inte anser att det inte finns behov att något nytt bibliotek och därför inte avser hyra lokaler i den nya köksbyggnaden (AS ) Med anledning av detta bör regionstyrelsen få en redovisning av vilket behov de nya bibliotek- och konferenslokalerna fyller och vem som ska finansiera hyran. Vi yrkar därför att regiondirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med en rapport i frågan. Stefan Olsson (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD)

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Menprövning utomlänsfakturering Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Fakturaunderlag avseende utförd vård av patient tillhörande annat landsting/region kan lämnas ut och sändas genom Ineras tjänst för utomlänsfakturering. 2. Utlämnandet ska ske med stöd av schablonmässig menprövning samt principer som fastställts i Ineras regelverk. 3. Uppdra åt Inera i rollen som personuppgiftsbiträde att verkställa beslut om utlämnande till angiven mottagare, och att därmed Ineras regelverk för digital utomlänsfakturering fastställs. Ärendebeskrivning Det finns ett behov av att landsting och regioner effektivt kan fakturera varandra för utförd vård av patienter som bor i annat landsting/region. I och med det fria vårdvalet har dessutom antalet utomlänspatienter ökat. Likaså ökar antalet besök hos läkare på nätet snabbt och därmed antalet utomlänsfaktureringar. Genom att hantera ett digitalt fakturaunderlag som en faktura refererar till kan hanteringen göras effektivare och säkrare. Ekonomidirektörerna har därför initierat frågan och fortlöpande varit involverad i hur arbetet fortskridit. En arbetsgrupp bestående av 7 landsting och regioner har utarbetat ett förslag till information i fakturaunderlaget jämte en handledning. Förslaget har sänts på remiss till redovisningschefsnätverket och ekonomidirektörerna. Alla landsting och regioner har vidare varit med i arbetet genom det nätverk kring utomlänsfakturering som bildades inom SKL SKL:s arbetsgrupp gav 2016 Inera i uppdrag att genomföra en förstudie gällande en nationell digital kommunikationslösning för vårdinformation i form av fakturaunderlaget kopplat till fakturering vid utomlänsvård. Slutsatsen och rekommendationen från Inera blev att överföra fakturaunderlag via säkra tjänster i Ineras tjänsteplattform. Fakturaunderlaget ska därefter inte lagras i ekonomiregion Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

87 2 (3) eller annat fakturahanteringssystem utan i separat databas eller system med mycket begränsad åtkomst för de få som hanterar fakturor för utomlänsvård och dess underlag. Alla landsting och regioner har därefter avgett s.k. avsiktsförklaring till Inera om att ansluta sig till tjänsten. Innan Ineras tjänst kan börja användas har pilottester utförts. Därefter kan alla landsting och regioner påbörja anslutningen till tjänsten. Region Uppsala har som avsikt att kunna ta emot digitalt fakturaunderlag från 1 januari Utbyte av patientrelaterade individuppgifter kräver en hantering i enlighet med gällande lagstiftning. Det kräver att landsting/region som sänder informationen också kan utgå från att informationen hanteras hos mottagande landsting/region på ett sätt som också överensstämmer med gällande lagstiftning och fastslagna principer. När Ineras tjänst för utomlänsfakturering används finns ett regelverk framtaget med gemensamma principer för utbyte av personuppgifter för faktureringsändamål. En nationell tjänst som den nu aktuella kräver samordning och att alla landsting och regioner nu ansluter sig till tjänsten. Regelverket har remisshanterats genom Ineras Programkontor. Frågor har hanterats och inga erinringar finns mot regelverket från landsting och regioner. Hälso-och sjukvårdssekretessen är som utgångspunkt en "stark" sekretess. Det finns dock lättnader kring utbyte av patientrelaterade individuppgifter bl. a för administration på verksamhetsområdet. Som exempel anges i förarbetena faktureringsunderlag. Bestämmelse till stöd härför finns i 25 kap p. offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Utgångspunkten är att uppgifterna kan lämnas ut men sekretess råder om det kan antas att patienten eller närstående kan lida men om uppgifterna röjs. Som regel ska en myndighet göra en konkret och individuell prövning av ett utlämnande, uppgift för uppgift. En sådan procedur kan dock vara praktiskt ogenomförbar, något som aktualiseras vid utomlänsfakturering. I sådana situationer får istället en myndighet göra en schabloniserad menprövning. Utgångspunkten i OSL är att menprövningen ska göras av den som förfogar över uppgifterna, t.ex. hälso-och sjukvårdspersonalen eller annan befattningshavare inom nämnden. Även myndigheten själv kan fatta beslut om utlämnande, t.ex. nämnd. Det görs bedömning att det inte finns några hinder för den nämnd som ansvarar för uppgifterna hos en vårdmyndighet att göra en schabloniserad skadeprövning. Inte heller torde det finnas rättsliga hinder för att lägga menprövningsbeslutet till grund för återkommande och automatiserade utlämnanden förutsatt att beslutet är tillräckligt specifikt. Prövningen ska göras med hänsyn bl.a. till uppgifternas art, det sekretesskydd uppgifterna kommer att få hos mottagaren samt den tekniska utformningen av informationssystemet (behörighetskontroll m.m.). I Region Uppsala har regelverket samt den patientrelaterade individinformation som kommer att lämnas ut gåtts igenom. Informationen kommer hanteras i Ineras tjänsteplattform på ett säkert sätt, samt av mottagaren i enlighet med gällande

88 3 (3) lagstiftning och regelverk. Bedömningen är att en schabloniserad menprövning kan göras och att de uppgifter som finns angivna i fakturaunderlaget kan lämnas ut. Bilagor Tjänstekontraktsbeskrivning för utomlänsfakturering Inera Kopia till Inera

89 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering financial:billing:claim Version Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 1/70

90 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Innehåll Innehåll... 2 Revisionshistorik... 4 Referenser Förkortningar Ordlista Inledning Svenskt namn...15 Utomlänsfakturering Versionsinformation Oförändrade tjänstekontrakt Nya tjänstekontrakt Förändrade tjänstekontrakt Utgångna tjänstekontrakt Version tidigare Tjänstedomänens arkitektur Version Flöden Flöde 1 Skapa och skicka fakturaunderlag Flöde 2 Kreditering vid felaktig faktura eller fakturaunderlag Obligatoriska kontrakt Adressering Aggregering och engagemangsindex Tjänstedomänens krav och regler Informationssäkerhet och juridik Icke funktionella krav Omsändning när tjänsteproducent är otillgänglig SLA krav Övriga krav Felhantering Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/70

91 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 5 6 Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Krav på en tjänsteproducent Krav på en tjänstekonsument Tjänstedomänens meddelandemodeller V-MIM Formatregler Format för Datum Format för tid Tidszon för tidpunkter Format för patient id Format för organisationsnummer Format för GLN-nummer Format för Fakturaunderlag vård, id Format för belopp Tjänstekontrakt ProcessClaimSpecification Version Fältregler Övriga regler Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/70

92 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Revisionshistorik Version Revision Nr Revision Datum Beskrivning av ändringar 1.0_RC Första version 1.0_RC1 1.0_RC _RC Fältregeltabell Lagt till flöde för kreditering. Fyllt på med beskrivningar i fältregeltabell. Ändrat namn på inoutpatientcare till caretype och typ till CVType som bär koder ifrån HSA. 1.0_RC _RC Tagit bort profileid och customizationid då de var UBLspecifika och inte behövs längre. Korrigerat namn och kardinalitet på flera fält Ändringar gjorda av Malin Ljunggren, Khaled Daham Khaled Daham Malin Ljunggren Granskad av Khaled Daham Khaled Daham Khaled Daham Korrigerat datatyp på extendedallowancecaretime och extendedallowancecost Tagit bort fälten SFTIVersionId, externalcause, DRGProductName Lagt till formateringsregler för datum och tid => kap 5.2 Lagt till regel för omsändning som gäller för tjänstekonsumenter => kap Alla exempelfiler under docs/work_material/examples är uppdaterade Schematron-rapport => testsuite/processclaimspecificationschematron.xslt 1.0_RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Lagt till generella regler för felhantering => kap 4.3 Lagt till referens till handledningsdokumentet. Tel info@inera.se Malin Ljunggren Organisationsnummer Sid 4/70

93 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Lagt till formatregler för patient id Korrigerat språk för arbetsflöden, adressering, informationsflöde. Lagt till information om arkivering. Korrigerat sekvensdiagrammen (tjänsteproducent tjänstekonsument Lagt till obligatoriskt på organisationsnummer, GLNnummer frivilligt. Uppdaterat MIM. Ändrat namn på öppen slutenvård till vård och omsorsform samt ändrat kardinalitet till 0..1 (från 1..1) Offentlig vård: string istället för boolean. Nybesök/återbesök ändrat namn till typ av besök. 1.0_RC Korrigerat felaktig ändring av Malin kardinalitet på vård- och Ljunggren omsorgsform (skall vara 1..1). MIM och fältregel. Lagt till schematronregler. Lagt till de kompletterade koderna för yrkeskod: Undersköterska, Teampersonal inkl. läkarmedverkan, Teampersonal utan läkarmedverkan, Övrig personal. 1.0_RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Lagt till avvikelsehantering (flöde kreditering) enligt handledningsdokumentet. Flyttat in fakturaperiod som attribut i modellen då start- och slutdatum ingår i datatypen för fakturaperiod (DT). Tel info@inera.se Malin Ljunggren Organisationsnummer Sid 5/70

94 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Uppdaterad modell (med gråmarkerad produktkod namn (DRG-kostnad)). Lagt till texterna obligatoriskt, obligatoriskt under vissa förutsättningar, frivilligt, obligatoriskt senast 20xx-01, obligatoriskt under vissa förutsättningar senast 20xx-01. Senast ändrad :58:00 Malin Ljunggren Lagt till text till fältet referencetoinvocie / Referens till faktura och referencetoprocessclaimspecificati onid /Referens till fakturaunderlag vård id. Uppdaterat avsnitt 5.2 Formatregler (samordningsnummer, GLNnummer, organisationsnummer, fakturaunderlag vård, id) Kort beskrivning av tjänstekontraktet i avsnitt 6.1 Mindre rättningar i avsnitt (Övriga regler) 1.0_RC _RC _RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Korrigerat publiccare där det Khaled Daham felaktigt stod att det var en string, det är en boolean i schemat och sätts till true om offentlig vård. Tagit bort schematronregel för Malin PatientId (behövs ej då patientid är Ljunggren ett attribut med olika identifierare). Förtydligat några Övriga regler. Tagit bort Övrig regel R6 (dubblett) Ändrat healthcareunit till II (ej CV) i fältregeltabellen. Korrigerat en skrivning i flödet (hämta fakturaunderlag). Lagt till för läns- och kommunkod: För asylsökande och personer med skyddad identitet sätts ingen codesystem. Uppdaterat information om formatregler för reservnummer. Taggad version Tel info@inera.se Khaled Daham Organisationsnummer Sid 6/70

95 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC (ett senare datum än flera 1.0_RC3 pga att korrigerade test-filer behövde läggas in i en tidigare RC) 1.0_RC Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Uppdaterat schematronvalidering Khaled Daham test-suite /ProcessClaimSpecification/constr aints.xml Uppdaterat test-filer som innehöll fel. Korrigerat feltexter. Korrigerat namn i övriga regler så de stämmer överens med xmlschemat. Uppdaterat DIM:en (fel datatyp på Malin betalningsförbindelse Ljunggren ersättningstyp) Ändrat några fält med texterna obligatorisk, frivillig,..under vissa förutsättningar. Ingen ändring av kardinalitet, endast felaktiga texter. Lagt till en referens på de fält som har definierade schematronregler. 1.0_Rc Tydliggjort vissa fält som är angivna som Obligatoriska under vissa förutsättningar. Uppdaterat formatet för personnummer och samordningsnummer i avsnitt Formatregler (skall ej innehålla -). Malin Ljunggren Ändrat..vissa förutsättningar.. till..nämnda förutsättningar... Kompletterat beskrivning för: Ytterfallsersättning vårdtid, Ytterfallsersättning kostnad, Typ av patient specifik åtgärd, Patientspecifik åtgärd, pris, Fakturaperiod, DRG produkt, Patientspecifik åtgärd namn, Patientspecifik åtgärd, totalbelopp, fälten huvuddiagnos och diagnoskod. 1.0_RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Ändrat titel på dokumentet till det svenska domännamnet (kortnamn). Uppdaterat första sekvensdiagrammet med beskrivning samt icke funktionella Tel info@inera.se Khaled Daham Organisationsnummer Sid 7/70

96 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC _RC _RC Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: krav och felhantering. Se kap , och 4.3 Korrigerat fel kardinaliteter i fältreglerna, uppdaterat beskrivning för DRGPrice, rättat färgkoder i fältregeltabellen. MIM (korrigerat enligt fältregler och schema) flyttat in identiet (II) i leverantör och köpare (ej separat identitetsklass). 'orsak till kreditering', datatyp ST 0..* Fakturaunderlag vård_rad (ej 1..*) 1..1 Utskrivningsdatum från vård (ej 0..1) Yrkeskod: ST (ej CV) Ändrat datatypen för alla belopp från decimal till amount (amount består av belopp och valuta). Rättat attributnamn i mappningstabell (kap.5) Ändrat samtliga Vissa förutsättningar till Nämnda förutsättning och lagt till några beskrivningar på förutsättningar. Senast ändrad :58:00 Khaled Daham Malin Ljunggren Malin Ljunggren Ändrat så att det enhetligt står Skall bli innan obligatoriskt fält senast.. överallt. 1.0_RC _RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Ändrat förkortning på schematronregler till ÖR istället för R, då förkortningen på referenser var samma. Ändrat OID på organisationsnummer till InvoiceId ändrat till string (ej II). Ändrat LMA kortnummer och EU kortnummer till string i tabell (från CV). Ospecificerat (under vårdkategori) 0..*, (ej 0..1). Uppdaterat MIM (yrkeskod: ST, patientavgift nedsatt, kategori: ST, betalningsförbindelse ersättningstyp: ST) Tel info@inera.se Malin Ljunggren Malin Ljunggren Organisationsnummer Sid 8/70

97 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Elementet extendedallowancecaretime var felaktigt benämnd extendedallowancecost Senast ändrad :58:00 Khaled Daham invoiceid har bytt typ från IIType till string LMACardNumber har bytt typ ifrån CVType till string EUCardNumber har bytt typ ifrån CVType till string DRGPrice har bytt typ ifrån CVType till AmountType Uppdaterat tabell för SLA Uppdaterat test-sviter enligt ovan. Rättat felaktig kardinalitet för extendedallowancecost/amount och extendedallowancecost /currency ifrån 0..1 till 1..1, ingen ändring i schemat. 1.0_RC _RC Tagit bort för formatet på Malin organisationsnummer. Ljunggren Uppdaterat några RIMmappningar. Ändrat skrivningar med skall till ska. Lagt till koder för attributet Orsak till kreditering. Bifogat lista med koder för Medicinskt verksamhetsområde. Lagt till skrivning för fältet Post id vårdinsats (gällande kreditering). Lagt till saknade ord i attributet Ytterfallsersättning, vårdtid. 1.0_RC Uppdaterat sekvensdiagrammen. Ändrat felaktig skrivning i övrig regel 22 och 23 (till professioncodeforhealthcare istället för businessclassificationcode). Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Khaled Daham Malin Ljunggren Organisationsnummer Sid 9/70

98 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC _RC _RC _RC _RC Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Uppdaterat sidhuvud (utomregional utomläns) Lagt till att organisationsnummer ska anges som logisk adress (avsnitt Adressering). Tagit bort information under avsnittet Informationssäkerhet och juridik och hänvisar till informationsspecifikationen istället. Lagt till referens R7 (informationsspecifikation). Uppdaterat versionsnumret på första sidan. Uppdaterat ett fåtal utomregional till utomläns (förutom hänvisning till bifogade dokument). Lagt till 6 mån (SLA-kravaktualitet). Förtydligat skrivning i arbetsflöde om referens från faktura till fakturaunderlag. Lagt till skrivning kring reservnummer. Lagt till nationell reservnummer oid + exempel på lokal reservnummer oid. Tagit bort skrivningar om skyddade personer (ska ej faktureras). (ändrat alla RC2 till RC3 i versionshistoriken) Lagt till kod 05 Person över 85 år till attributet Patientavgift nedsatt kategori. Uppdaterat exempel för samordningsnummer (format): inkl. sekel. Ändrat vårdtillfälle till vårdkontakt då både öppenvård och slutenvård avses. Uppdaterat koderna för orsak till kreditering. Uppdaterat definitioner för Planerad vård. Fälten valuta: lagt till att det alltid ska vara SEK. Uppdaterat beskrivning för fältet namn (kontaktuppgift). Tel info@inera.se Senast ändrad :58:00 Malin Ljunggren Malin Ljunggren Malin Ljunggren Malin Ljunggren Malin Ljunggren Organisationsnummer Sid 10/70

99 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1.0_RC _RC _RC _RC _RC _RC _RC _RC _RC Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Uppdaterat beskrivning för åtgärdskod: ska ej lämnas för psykiatrisk vård. Uppdaterat SLA krav Lagt till schematronregler (ÖR34ÖR37) Lagt till root för listningslandsting. Uppdaterat övrig regel 3. Förtydligat beskrivningar Lagt till regel 37 som validerar id Delade på regel 19 så att det blev två separata regler. Förtydligat text för attributet Offentlig vård + rättar MIM där den hade typen string. Lagt till format för LMA kortnummer+ EU-kortets nummer m.fl attribut. Lagt till fotnot på fälten som har nya schematronregler. Lokala reservnummer: lagt till att organisationsnummer anges som oid om det saknas en lokal reservnummer oid. Lagt till ett saknat värde (TO) i övriga regler 22. Malin Ljunggren Tagit bort patientens namn och adress (mim, mappning, fältregler) Uppdaterat flöden (med lanes ). Lagt till formatregel för belopp (avsnitt 5.2). Lagt till referens till riksavtalet. Lagt till ordlista. Lagt till exempel på felmeddelanden. Korrigerat text för diagnos. Uppdaterat ordlista. Lagt till referens till RIV Tekniska anvisningar i avsnitten krav för producent och konsument. Uppdaterat datum och version. Malin Ljunggren Förtydligat beskrivning för kommunkod och länskod Khaled Daham Senast ändrad :58:00 Khaled Daham Malin Ljunggren Malin Ljunggren Malin Ljunggren Malin Ljunggren Khaled Daham Förtydligat beskrivning för nyttolast SLA. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 11/70

100 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Valideringsreglerna för grossamount och netamount tar numera hänsyn till decimaler. 1.0_RC Tre nya regler för validering av CVType, R39, R40, R41 Förtydligat att icke obligatoriska element som inte finns med i nyttolasten inte utvärderas av schematron (6.1.3) Khaled Daham Tagit bort regel 32 då den täcks in av regel 39 Förtydligat SLA-regler (tagit bort krav på aktualitet och lagt kravet på att inte skicka äldre än 6mån under övriga krav). Rättat till stavfel på invoice i fältregeltabellen. Uppdaterat beskrivning för datumperioder. Uppdaterat och förtydligat felmeddelanden i constraints.xml. Khaled Daham Referenser Namn R1 Dokument Kommentar Arkitekturella beslut Obligatoriskt Underlag för Utomlänsfakturering Länk ef035d3cbc2af2f90c080a261fbd25c22b4 b2f3/docs/ab_financial_billing_claim.d ocx?at=master&fileviewer=file-viewdefault R2 RIVTA flera dokument Finns på Webben T-boken erensarkitektur%20for%20vard%20och% 20omsorg%20-%20Tboken%20REV%20B.pdf Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 12/70

101 Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Senast ändrad :58:00 R3 Förstudierapport Förstudie gjord av Inera kommunikationslösnin g utomregional fakturering Bifogad fil R4 Fakturering av utomregional vård Informationssäkerhet Underlag för informationssäkerhet, framtagen under förstudien Bifogad fil R5 PM Uppgiftsutlämnande vid landstings fakturering utomlänsvård Handledning IS_financial_billing_cl aim.docx IS_strategicresourcem anagement.persons.per son Juridisk utredning gjord under förstudien Bifogad fil Stöddokument Informationsspecifikation Utomlänsfakturering Informationsspecifikation Personuppgifter Bifogad fil Bifogad fil Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Version från och med januari R6 R7 R8 R9 nt.persons.person Förkortningar Förkortning Betydelse Kommentar Ordlista Termer som används synonymt i dokumentet listas i nedan ordlista. Hemlandsting och vårdlandsting beskrivs i riksavtalet, köpande landsting / köpare och säljande landsting / säljare används av verksamheten och leverantör är en term som används inom e-handeln, därav samtliga benämningar. Ord Betydelse Hemlandsting Det landsting där patienten vid vårdtillfällets Definition enligt Riksavtal för utomlänsvård och inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i kommentarer [R9] sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus. Synonymer: Köpande landsting, köpare Vårdlandsting Inera AB Kommentar Det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Box Östgötagatan Stockholm Definition enligt Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer [R9] Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 13/70

102 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Synonymer: Säljande landsting, säljare, leverantör Köpande landsting / Köpare Landsting eller region som ska betala för vården då en patient från landstinget eller regionen har vårdats hos leverantören. I dokumentet används köpande landsting, köpare och hemlandsting synonymt. Landsting eller region som utfört vårdinsats på en utomlänspatient och som därmed har rätt att fakturera patientens hemlandsting eller hemregion. I dokumentet används säljande landsting, säljare, vårdlandsting och leverantör synonymt. Se säljande landsting / säljare I dokumentet används termen leverantör i informationsmodellen samt i klass- och attributbeskrivningar, då detta är en term som används i beskrivningar av standardiserade meddelande för ehandel (termen kommer från SFTI - Single Face To Industry). Synonym: Hemlandsting Säljande landsting / Säljare Synonymer: Vårdlandsting, Leverantör Leverantör Synonymer: Vårdlandsting, Säljande landsting, Säljare Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 14/70

103 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: 1 Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Inledning Detta är beskrivningen av tjänstekontrakten i tjänstedomänen financial: billing: claim Tjänstekontrakten är baserade på RIVTA 2.1 [R2] och reglerade genom arkitekturella beslut [R1]. Tjänstekontraktsbeskrivningen är en kravspecifikation. Den ska fungera som ett teknikneutralt, formellt regelverk som reglerar integrationskrav för parter (tjänstekonsumenter och tjänsteproducenter) som avser ansluta system för samverkan enligt dessa tjänstekontrakt. Tjänstekontraktsbeskrivningen är också ett viktigt underlag för skapande av de tekniska kontrakten (scheman och WSDL-filer). Detta dokument kompletterar reglerna i de tekniska kontrakten. Tjänsteproducenter och tjänstekonsumenter ska m.a.o. följa såväl de maskintolkbara reglerna i de tekniska kontrakten, så väl som de regler som uttrycks verbalt i detta dokument. 1.1 Svenskt namn operativt processtöd:samordna resurser över verksamhetsstrukturer:utomlänsfakturering Utomlänsfakturering 2 Versionsinformation Denna revision av tjänstekontraktsbeskrivningen handlar om domänen financial: billing: claim. Observera att version för detta dokument och domänen måste vara lika. Detta för att spårbarheten inte ska brytas Version 1.0 Oförändrade tjänstekontrakt Inga oförändrade tjänstekontrakt finns från och med denna version Nya tjänstekontrakt Följande nya tjänstekontrakt finns från och med denna version: ProcessClaimSpecification v Förändrade tjänstekontrakt Inga förändrade tjänstekontrakt finns från och med denna version. Nedan redovisas kompatibilitet mellan konsument och producent för tjänstekontrakten som finns i flera versioner. Kompatibilitet avser här såväl format som semantik. För definition av kompatibilitet mellan format, se RIV Tekniska Anvisningar, Översikt. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 15/70

104 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Tjänstekontrakt Konsument Producent Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Kompatibilitet n/a Utgångna tjänstekontrakt Inga utgångna tjänstekontrakt finns från och med denna version. 2.2 Version tidigare Ingen tidigare version finns. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 16/70

105 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 3 Tjänstedomänens arkitektur 3.1 Flöden Följande flöden finns definierade för denna tjänstedomän: 1. Skapa och skicka fakturaunderlag 2. Kreditering vid felaktig faktura eller fakturaunderlag Som underlag för dessa flöden finns ett handledningsdokument framtaget [R6] Flöde 1 Skapa och skicka fakturaunderlag Då en patient får vård utanför sitt hemlandsting faktureras hemlandstinget, enligt fastställda prislistor, för utgifter som uppkommit i samband med vården. En faktura skapas av vårdlandstingets ekonomisystem, medan fakturaunderlaget (som fakturan refererar till) skapas vid sidan om, i en separat databas/ett system. Både faktura och fakturaunderlag skickas till hemlandstinget. I flödet används benämningen säljande landsting som vårdlandsting och köpande landsting som hemlandsting. Relevant flöde för denna tjänstekontraktsbeskrivning är det som är markerat med mörkare orange färg i flödesdiagrammet. Det ljusare flödet (skapa och skicka faktura) sker parallellt och visas för en ökad förståelse, men hanteras vid sidan om och inte av tjänstekontrakt inom denna domän. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 17/70

106 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Arbetsflöde Flöde Information om patientens uppgifter gällande utomläns vård hämtas Beskrivning I journalsystemet finns uppgifter om patienten och dennes besök i öppen eller slutenvården. Uppgifter som finns registrerade där används för att skapa ett fakturaunderlag. Fakturaunderlag skapas och sparas Baserat på uppgifterna från journalsystemet + övriga relevanta uppgifter (se informationsmodell) skapas ett fakturaunderlag av säljande landsting (vårdlandsting). Fakturaunderlag skickas Då fakturaunderlaget är skapat och sparat, kan det skickas till köpande landsting (patientens hemlandsting). Fakturaunderlag hämtas Köpande landstinget / hemlandstinget hämtar fakturaunderlaget. Faktura matchas med fakturaunderlag Köpande landstinget / hemlandstinget, som tar emot både faktura och fakturaunderlag, gör en matchning mellan dessa. Matchningen görs med det fakturaunderlags-id som finns i fakturan Roller Roll Journalsystem Beskrivning Det system som används för att hämta uppgifter om en patients vård i vårdlandstinget (säljande landsting). Säljande landstings databas/system Den databas eller det system som används för att skapa ett fakturaunderlag hos säljande landsting / vårdlandsting. Köpande landstings databas/system Den databas eller det system som används för att spara mottaget fakturaunderlag hos köpande landsting /hemlandsting. Om något system inte finns, sker hanteringen manuellt Sekvensdiagram Då fakturaunderlag har skapats och sparats i säljande landstingets databas/system (tjänstekonsument nedan) skickas det till köpande landstingets databas/system (tjänsteproducent nedan) via den nationella tjänsteplattformen. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 18/70

107 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Sekvensdiagram där 1. En regions tjänstekonsument skickar fakturaunderlag till en annan regions tjänsteproducent adresserad [logicaladdress] enligt kap Om svar är [OK] så behöver inget mer göras av tjänstekonsument, om svar innehåller ett logiskt fel [ERROR] se krav på felhantering i kap Vid händelse av SoapException eller Timeout ska reglerna för omsändning följas, se kap Om svar är [OK] så behöver inget mer göras av tjänstekonsument, om svar innehåller ett logiskt fel [ERROR] se krav på felhantering i kap Flöde 2 Kreditering vid felaktig faktura eller fakturaunderlag Då eventuella felaktigheter i fakturan eller fakturaunderlaget upptäcks, ska en kreditering göras av faktura och fakturaunderlag. Följande avvikelser/felaktigheter kan inträffa [R6]: Säljare har skickat felaktigt fakturaunderlag som stannat vid mottagningen (i tjänsteproducent) I de fall ett fakturaunderlag stoppas vid mottagningen efter schema- respektive schematronvalidering kommer säljaren att få ett svar som beskriver de fel som upptäckts. Köparen har i detta läge inte läst in fakturaunderlaget i sitt system. Säljaren ska rätta felen och sända ett nytt fakturaunderlag. Säljaren ska även kontrollera att fakturan överensstämmer med det nya fakturaunderlaget i de fall Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 19/70

108 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 fakturan ännu inte skickats (rekommendation är att sända faktura efter det att man fått ett OK svar) och vid behov göra rättelser. Om säljaren redan skickat en faktura för ett fakturaunderlag som stoppats ska säljaren skicka en kreditfaktura utan fakturaunderlag. Om fakturaunderlaget är OK sänds detta svar i retur till säljaren som då sänder aktuell faktura. Säljare har skickat felaktigt fakturaunderlag men korrekt faktura I de fall en säljare upptäcker att de har skapat ett felaktigt fakturaunderlag ska kreditering ske via kreditfaktura och ett digitalt kreditfakturaunderlag. Detta gäller även om fakturan är korrekt. Därefter skickas ny debetfaktura inkl. nytt fakturaunderlag. Undantag från denna regel är när uppgifterna som är felaktiga inte är av obligatorisk karaktär. Kontakt ska tas mellan säljare och köpare vid dessa tillfällen för bästa hantering. En utgångspunkt är att köparen ska kunna få faktura och underlag som säkerställer att korrekt betalning kan ske. Säljare har skickat felaktigt fakturaunderlag och faktura med ett flertal fel I de fallen både filen med fakturaunderlaget och fakturan innehåller ett flertal fel så ska en ny fil med fakturaunderlaget med ny identitet skapas tillsammans med en ny faktura. Tidigare utskickad faktura ska krediteras och ett fakturaunderlag ska skapas till krediteringen. Kontakt ska tas mellan säljare och köpare vid dessa tillfällen för bästa hantering. En utgångspunkt är att köparen ska kunna få faktura och underlag som säkerställer att korrekt betalning kan ske. Säljare har skickat felaktigt fakturaunderlag och faktura med ett mindre antal fel Om det endast är en mindre mängd fel i en fil med fakturaunderlaget ska kreditering ske av dessa uppgifter via att kreditfaktura skickas tillsammans med ett digitalt fakturaunderlag för kreditfakturan. Det ska finnas en referens till den felaktigt debiterade vårdkontakten och på vilken faktura/fakturaunderlag som denna har varit med på. Det kan även bli aktuellt att omfakturera dessa vårdkontakter på ny debetfaktura med ny fil med fakturaunderlag om exempelvis priset varit felaktigt. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 20/70

109 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Arbetsflöde Flöde Upptäckt av felaktig information i faktura eller fakturaunderlag Beskrivning Felaktig information har upptäckts i fakturan eller fakturaunderlaget. Se de olika alternativen ovan. Kreditering av fakturaunderlag skapas och skickas (med referens till fakturaunderlag) Säljande landstinget / vårdlandstinget skapar en kreditering av fakturaunderlag och skickar till köpande landsting / hemlandsting. Ska innehålla hänvisning till det ursprungliga fakturaunderlaget. Nytt fakturaunderlag skapas och skickas Efter skapad och skickad krediterat fakturaunderlag, kan ett nytt fakturaunderlag skapas och skickas, se flöde Skapa och skicka fakturaunderlag Roller Roll Beskrivning Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 21/70

110 Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Säljande landstings databas/system Senast ändrad :58:00 Den databas eller det system som används för att skapa en kreditering av fakturaunderlag samt nytt fakturaunderlag hos säljande landsting Sekvensdiagram Sekvensdiagrammet nedan visar att det först skickas ett krediterat fakturaunderlag för att i nästa steg skicka ett uppdaterat fakturaunderlag. Samma tjänstekontrakt används för de två stegen. Felhantering visas i flöde Skapa och skicka fakturaunderlag Obligatoriska kontrakt Följande tabell specificerar vilka kontrakt som är obligatoriska att realisera för respektive flöde. Tjänstekontrakt ProcessClaimSpecification 3.2 Flöde 1 X Flöde 2 X Adressering Adresseringen i domänen är landstings-/regionsbaserad och det digitala fakturaunderlaget skickas till en mottagande adress i kommunikationsrutinen. En adress per huvudman i kommunikationsrutinen. Adressen (logisk adress enligt blanketten för etablering av samverkan) ska anges i form av mottagarens organisationsnummer. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 22/70

111 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Enligt riksavtalet är det en huvudprincip att patientens hemlandsting/region (dvs. köpande landsting) ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. 3.3 Aggregering och engagemangsindex Används ej i denna domän. 4 Tjänstedomänens krav och regler Dessa gäller alla tjänstekontrakt i hela tjänstedomänen om inte undantag görs för specifika tjänstekontrakt senare i dokumentet. 4.1 Informationssäkerhet och juridik Under den förstudie som gjordes av Inera 2015 [R3] hanterades frågor inom informationssäkerhet och information de slutsatser som man kom fram till under förstudien finns i bilaga Fakturering av utomregional vård informationssäkerhet [R4]. Även en juridisk utredning gjordes som återfinns i bilaga PM Uppgiftsutlämnande vid landsting fakturering utomlänsvård [R5]. Se även informationssäkerhetsavsnittet i informationsspecifikationen [R7]. 4.2 Icke funktionella krav Omsändning när tjänsteproducent är otillgänglig. Regler och riktlinjer för omsändning vid otillgänglig tjänsteproducent finns beskrivna i RIVTA BP regel #22. Dessa regler är tillämpliga för tjänstekonsumenter av ProcessClaimSpecification-tjänstekontrakten. En otillgänglig producent kan yttra sig på två olika sätt, det ena är vid timeout och det andra fallet är vid SoapException. Tjänstekonsument bör ha en separat tråd för respektive tjänsteproducent man sänder till, där varje tråd har en omsändningspolicy enligt nedan. Omsändningsfrekvens ska vara konfigurerbar och anges - i millisekunder - som paus mellan anrop till en och samma tjänsteproducent enligt SLA-krav under Last, default ska vara 5000 ms. Omsändningsrekvens bör vara exponentiell backoff. Max antal omsändningsförsök ska vara konfigurerbar, när max antal försök har uppnåtts ska systemet sluta att försöka sända meddelandet till den tjänsteproducent. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 23/70

112 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Max timeout ska vara konfigurerbar, när timeout har uppnåtts ska omsändning ske till max antal omsändningsförsök SLA krav Följande generella SLA-krav gäller för alla tjänsteproducenter som tillhandahåller tjänster. Dessa krav gäller där inget annat anges för ett specifikt tjänstekontrakt. Kategori Tillgänglighet Värde 24x7, 99,5% Beskrivning Last 10 transaktioner per sekund. En producent ska hantera 10 samtidiga transaktioner. En tjänstekonsument ska ej i en och samma transaktion skicka en nyttolast som är större än 5MB. Aktualitet Återställningstid Ej tillämpbar 1 dygn Kategori Svarstid Värde < 3s Svarstid < 6s Svarstid < 9s Svarstid <15s Vid katastrof, bortfall av hel hall Beskrivning för anrop med en nyttolast på < 1MB för anrop med en nyttolast på < 2MB för anrop med en nyttolast på < 3MB För anrop med nyttolast på < 5MB Övriga krav En tjänstekonsument får inte skicka underlag som är äldre än 6 månader gammal. 4.3 Felhantering Vid ett tekniskt fel levereras ett generellt undantag (SOAP-Exception). Exempel på felsituationer som rapporteras som tekniskt fel kan vara deadlock i databasen eller följdeffekter av programmeringsfel. Denna information bör loggas av tjänstekonsumenten. Informationen är inte riktad till användaren. Användaren kommer enbart att se tekniskt fel inte detaljinformation. Detaljinformationen riktar sig till systemförvaltaren. För regler kring omsändning se Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 24/70

113 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Krav på en tjänsteproducent Se RIV Tekniska anvisningar [R2] Logiska fel Vid ett logiskt fel i de uppdaterande tjänsterna levereras resultcode och comment. Syftet med comment är att tjänstekonsumenten av tjänsten ska kunna visa eller spara information om vad som gick fel. En tjänsteproducent ska validera meddelanden enligt xml schema och tillhörande schematron-regler som följer med interaktionen (test-suite/[interaktionens namn]/constraints.xml). ResultCode kan vara: Kod Beskrivning OK Transaktionen har utförts enligt uppdraget i begäran. INFO Transaktionen har utförts enligt uppdraget i begäran, men det finns ett meddelande som tjänstekonsumenten måste visa upp för användaren. ERROR Transaktionen har INTE kunnat utföras enligt anrop p.g.a. logiskt fel. Fältet comment ska sättas till den rapport som skapas av schematron-reglerna eller schemavalidering. Meddelandet anses inte mottaget. Exempel meddelande i comment (schematron): Error: Total summa: fakturerat i fakturan är fel Location: /urn1:processclaimspecification/urn1:claimspecification/urn2:payableamount/urn2:amount Id: R5 Test:. = sum(//urn2:invoicedamountdetails/urn2:patientcareinvoicenetamount/urn2:amount) Krav på en tjänstekonsument Se RIV Tekniska anvisningar [R2]. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 25/70

114 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 En tjänstekonsument ska validera både med xml schema samt schematron innan begäran skickas till tjänsteproducent. 5 Tjänstedomänens meddelandemodeller Här beskrivs de meddelandemodeller som tjänstekontrakten bygger på. För varje meddelandemodell beskrivs hur mappning ser ut mot Nationell Informationsstruktur, här version 2016:1. Mappning är ej gjord mot schema (XSD) i nedan tabell, men attributnamnen som framgår i modellen går att återfinna i fältregeltabellen. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 26/70

115 5.1 V-MIM Klasser och attribut som är gråmarkerade i modellen finns ej med i denna version, men är viktiga och ska med i en kommande version av domänen. De gråmarkerade attributen visas endast i modellen, ej i fältregler eller i mappningstabell. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 27/70

116 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Klass.attribut Mappning mot NI 2016:1 Fakturaunderlag vård saknas Fakturaunderlag vård_huvud saknas id saknas datum saknas tid saknas fakturatyp saknas fakturanummer saknas fakturadatum saknas referens till faktura saknas referens till fakturaunderlag vård id saknas fakturabelopp saknas ospecificerat saknas Leverantör saknas identitet saknas Kontaktuppgifter saknas namn saknas telefonnummer saknas epost saknas Köpare saknas identitet saknas Kontaktuppgifter saknas namn saknas telefonnummer saknas epost saknas Fakturaunderlag vård_rad saknas Patient Person + Vård- och omsorgstagare Patient id person.person-id + vård- och omsorgstagare.id Övrig information saknas länskod saknas kommunkod saknas listningslandsting saknas LMA kortnummer saknas Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Senast ändrad :58:00 Sid 28/70

117 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: kön person.kön EU kortets nummer saknas ospecificerat saknas Vårdinsats saknas post id vårdinsats saknas vårdkontakts id saknas referens till Post id vårdinsats saknas orsak till kreditering saknas ospecificerat saknas Betalningsförbindelse uppgift i patientjournal remiss id uppgift i patientjournal.id betalningsförbindelse id uppgift i patientjournal.id betalningsförbindelsetyp avtal saknas betalningsförbindelsetyp kapitel saknas avtalspost i Riksavtalet saknas betalningsförbindelse ersättningstyp saknas ospecificerat saknas Vårdkategori saknas vård- och omsorgsform saknas offentlig vård saknas planerad vård saknas typ av besök saknas ospecificerat saknas Tidsomfång saknas fakturaperiod saknas Besökstid vårdkontakt inskrivnings eller besöksdatum för vård vårdkontakt.tid inskrivning eller besökstid vårdkontakt.tid Utskrivningsdatum och tid vårdkontakt utskrivningsdatum vårdkontakt.tid utskrivningstid vårdkontakt.tid Antal dagar saknas permissionsdagar saknas vårddagar saknas Vårdenhet organisation id organisation.id namn organisation.namn Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Senast ändrad :58:00 Sid 29/70

118 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: yrkeskod hälso- och sjukvårdspersonal.befattning ospecificerat saknas Kategorisering saknas produktkategori saknas prislista kod saknas DRG-kostnad saknas produktkod saknas pris saknas ytterfallsersättning vårdtid saknas ytterfallsersättning kostnad saknas Patient specifik åtgärd saknas typ av patientspecifik åtgärd saknas namn saknas antal saknas pris saknas totalbelopp saknas ospecificerat saknas Fakturerat saknas patient vårdkontakt fakturerat belopp brutto saknas patient vårdkontakt fakturerat belopp netto saknas patient vårdkontakt avdrag 6 procent momskompensation saknas patient vårdkontakt rabatt saknas patient vårdkontakt påslag och avgifter saknas patientavgift öppenvård saknas patientavgift erlagd öppenvård saknas patientavgift nedsatt kategori saknas patientavgift frikortsgrundad indikator saknas patientavgift slutenvård saknas ospecificerat saknas Verksamhet Organisation medicinskt verksamhetsområde saknas verksamhetskod organisation.typ vårdnivå saknas ospecificerat saknas Diagnos Observation Diagnos slutenvård observation Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Senast ändrad :58:00 Sid 30/70

119 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Huvuddiagnos observation diagnoskod observation.typ Bidiagnos observation diagnoskod observation.typ Diagnos öppenvård observation Huvuddiagnos observation diagnoskod observation.typ Bidiagnos observation diagnoskod observation.typ Åtgärd beslut åtgärdskod beslut.kod ATC kod beslut.kod ospecificerat saknas 5.2 Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Formatregler Format för Datum Datum anges alltid på formatet ÅÅÅÅMMDD, vilket motsvarar den ISO 8601 och ISO 8824-kompatibla formatbeskrivningen YYYYMMDD Format för tid Tid anges på formatet ttmmss formatbeskrivningen hhmmss Tidszon för tidpunkter Tidszon anges inte i meddelandeformaten. All information om datum och tidpunkter som utbyts via tjänsterna ska ange datum och tidpunkter i den tidszon som gäller/gällde i Sverige vid den tidpunkt som respektive datum- eller tidpunktsfält bär information om. Såväl tjänstekonsumenter som tjänsteproducenter ska med andra ord förutsätta att datum och tidpunkter som utbyts är i tidszonerna CET (svensk normaltid) respektive CEST (svensk normaltid med justering för sommartid) Format för patient id Personnummer Personnummer anges enligt format ÅÅÅÅMMDDNNNN. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 31/70

120 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Samordningsnummer1 Samordningsnummer anges enligt format ÅÅÅÅMMDDNNNN. De inledande sex siffrorna utgår från personens födelsetid (år, månad och dag). Därefter följer ett tresiffrigt individnummer som motsvarar födelsenumret i ett personnummer. Individnumret hämtas slumpvis ur en serie för alla som är födda samma dag. Numret är udda för män och jämnt för kvinnor. Siffran för födelsedag ökas med talet 60 och en kontrollsiffra beräknas på samma sätt som för ett personnummer. Exempel Samordningsnummer för en man som är född den 3 oktober 1970 och har individnummer 239 blir Reservnummer Format för lokala reservnummer: Olika format för varje landsting/region och därmed krav på flexibel hantering. Några exempel på reservnummer i olika regioner: , TA3C, , DA0A, A. Format för nationellt reservnummer: XXYYMMDDNNGC. Se informationsspecifikationen i domänen strategicresourcemanagement.persons.person för mer information om formatet [R8] Format för organisationsnummer Format enligt: NNNNNNNNNN (10 siffror) Format för GLN-nummer Format enligt NNNNNNNNNNNNN (13 siffror) Format för Fakturaunderlag vård, id Kodens uppbyggnad: prefix, organisationsnummer, datum samt en räknare med möjligheter. ZVF ÅÅMMNNNNNN. 1 Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 32/70

121 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58: Format för belopp Samtliga belopp anges som heltal eller med max 2 decimaler, exempelvis: Tjänstekontrakt 6.1 ProcessClaimSpecification Tjänstekontraktet ProcessClaimSpecification används för att skicka fakturaunderlag då fakturering ska göras från en patients vårdlandsting till patientens hemlandsting. Fakturan skapas vid sidan om, i ett ekonomisystem, och innehåller inga patientuppgifter utan dessa finns angivna i fakturaunderlaget. Fakturan innehåller en referens till fakturaunderlaget för att hålla ihop dem. Tjänstekontraktet används även vid kreditering av fakturaunderlag (som görs vid felaktig faktura och/eller felaktigt fakturaunderlag) Version Fältregler Nedanstående tabell beskriver varje element i begäran och svar. Har namnet en * finns ytterligare regler för detta element och beskrivs mer i detalj i stycket Regler. I beskrivningen anges det namn på klass/attribut som används i meddelandemodellen med fet stil. Olika färgkoder på raderna betyder en till en (1..1,), noll eller en till många (0..*, 1..*) Angivelse om fältet är obligatoriskt, obligatoriskt under nämnda förutsättningar, frivilligt, ska bli obligatoriskt senast 20xx-01, ska bli obligatoriskt under nämnda förutsättningar senast 20xx-01. Med 20xx-01 menas att datumet när dessa uppgifter måste lämnas i fakturaunderlaget ännu inte är beslutat. Flera landsting/regioner har meddelat att det finns en omställningstid innan dessa uppgifter kan lämnas. Fält med fotnot2 har en schematronregel. Vilken regeln är står i avsnittet Övriga regler. Namn Begäran id2 Inera AB Typ string Box Östgötagatan Stockholm Beskrivning Kardinalitet Fakturaunderlag vård, id En unik identitet som används för att identifiera fakturabilaga vid fakturering av utomläns vård. Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 33/70

122 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Prefixet (ZVF) finns för att underlätta skanning av fakturabilagans id. Kodens uppbyggnad: prefix, organisationsnummer, datum samt en räknare med möjligheter. ZVF ÅÅMMNNNNNN. Obligatoriskt. issuedate2 DateType issuetime TimeStampType Fakturaunderlag vård, datum Datum då fakturaunderlag för vård skapades. Obligatoriskt. Fakturaunderlag vård, tid Tidpunkt då fakturaunderlag för vård skapades Frivillig uppgift. typeofinvoice2 string Fakturatyp Kod som identifierar typ av faktura Kod enligt Svefaktura och SFTIs övriga fakturor. 380=Faktura 381=Kreditnota Obligatoriskt. invoiceid 2 String Fakturanummer Varje ny faktura ska ges en unik identitet. Numret bör vara unikt under hela arkiveringsperioden. Fakturanumret ska vara utan mellanslag och bindestreck. För att ge ett dokument en unik identitet kan GDTI användas. GDTI (GS1-dokumentidentitet, Global Document Type Identifier) är ett alfanumeriskt fält som innehåller från 14 upp till 30 siffror. Antal positioner enligt standard SFTI E-handel. Ett unikt nummer som används för att identifiera fakturan Schematronregel finns, se avsnitt Övriga regler Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 34/70

123 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Frivillig uppgift. invoicedateofissue DateType Fakturadatum Datum när fakturan utfärdades Frivillig uppgift. referencetoinvoice string Referens till faktura Används vid kreditering för att referera till den faktura som ska krediteras. Identiteten (fakturanumret) för den faktura som detta affärsdokument hänvisar till Ska lämnas när fakturan är en kreditfaktura. Några landsting/regioner behöver en omställningstid innan denna uppgift kan ifyllas. (Uppföljning sker inom nätverksgruppen). Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01. referencetoprocessclaims pecificationid string Referens till fakturaunderlag vård idfel! Bokmärket är inte definierat. Vid kreditering av poster på kreditfaktura ska en referens anges till det fakturaunderlag som finns på originalfakturans fakturaunderlag Ska lämnas när fakturan är en kreditfaktura. Några landsting/regioner behöver en omställningstid innan denna uppgift kan ifyllas. (Uppföljning sker inom nätverksgruppen). Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01. payableamount2 Inera AB AmountType Box Östgötagatan Stockholm Fakturabelopp Total debitering avseende en faktura och i enlighet med leveransvillkoren. Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 35/70

124 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Obligatoriskt.../amount decimal Belopp 1..1 Obligatoriskt.../currency2 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: Obligatoriskt. unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift.../text../type supplierparty../identification2 string string SupplierPartyTyp e IIType Leverantör Obligatoriskt. Leverantörens identitet Identiteten ska kunna härledas till motsvarande namn, adress mm under hela den föreskrivna arkiveringstiden. Identitet för part som definieras som juridisk säljare enligt ett kommersiellt avtal root: Organisationsnummer= GLN-nummer = extension: organisationsnumret eller GLN-numret Obligatoriskt med organisationsnummer. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 36/70

125 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 GLN-nummer kan även finnas med som frivillig identitet.../sellercontact ContactType Leverantörens kontaktuppgifter 0..1 Frivillig uppgift.../../name string Namn på person eller avdelning som avser kontakt för leverantör Frivillig uppgift.../../telephone string Leverantörens telefonnummer Telefonnummer oredigerat Frivillig uppgift.../../electronicmail string Leverantörens epost Adress till ett e-postkonto Frivillig uppgift. customerparty../identification2 CustomerPartyTy pe IIType Köpare 1..1 Köparens identitet Identiteten ska kunna härledas till motsvarande namn, adress mm under hela den föreskrivna arkiveringstiden. Identitet för part som definieras som juridisk köpare enligt ett kommersiellt avtal root: Organisationsnummer= GLN-nummer = extension: organisationsnumret eller GLN-numret Obligatoriskt med organisationsnummer. GLN-nummer kan även finnas med som frivillig identitet.../buyercontact Inera AB ContactType Box Östgötagatan Stockholm Köparens kontaktuppgifter Tel Organisationsnummer Sid 37/70

126 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Frivillig uppgift.../../name string Namn på person eller avdelning som avser kontakt för köpare Frivillig uppgift.../../telephone string Köparens telefonnummer Telefonnummer oredigerat Frivillig uppgift.../../electronicmail string Köparens epost Adress till ett e-postkonto Frivillig uppgift. healthcareservicesspecific ationline../patientinformation../../patientidentity HealthcareServic esspecificationli netype PatientInformati ontype IIType Fakturaunderlag vård, rad 0..* Patient 1..1 Patient id Personnummer, samordningsnummer eller reservnummer ska anges Personnummer och samordningsnummer enligt den svenska folkbokföringen. root personnummer= samordningsnummer= reservnummer= lokal reservnummer oid (ex. SLL: ) alt. organisationsnummer om lokal reservnummer oid ej finns. nationell reservnummer oid: extension Person- samordnings- eller reservnumret Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 38/70

127 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Format: Personnummer: ÅÅÅÅMMDDNNNN Samordningsnr.: ÅÅÅÅMMDDNNNN Lokala reservnummer=olika format för varje landsting/region och därmed krav på flexibel hantering. Nationellt reservnummer: XXYYMMDDNNGC Obligatoriskt fält.../../patientotherinformat ion../../../county2 CVType Patient, övrig information 1..1 Länskod Koden avser det län där patientens folkbokföringsadress finns. Avser patientens folkbokförings län vid vårdkontakten enligt förteckningen Rikets indelningar utgiven av Statistiska Centralbyrån (SCB). För asylsökande sätts code till 99 och codesystem utelämnas code: Enligt SCB, 2 siffror codesystem: Obligatoriskt.../../../municipality2 CVType Kommunkod Koden avser den kommun där patientens folkbokföringsadress finns. Avser patientens folkbokföringskommun vid vårdkontakten enligt förteckningen Rikets indelningar utgiven av Statistiska Centralbyrån (SCB). För asylsökande sätts 9901 (i kombination med länskod 99) och codesystem utelämnas code: Enligt SCB, 4 siffror codesystem: Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 39/70

128 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Obligatoriskt.../../../listingLocalAuthori tiesnumber2 IIType Listningslandsting HSA-id för patientens listningslandsting. Anges i de fall patienten är utomlänspatient och listad i det vårdande landstinget Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01. root: /../../LMACardNumber String LMA kortnummer Identitet på LMA-kort som används av asylsökande. Migrationsverkets dossiernummer vilket är unikt för varje individ Format: XXXXXXXX (8 siffror). Ska ifyllas när debitering sker av asylsökande mellan landstingen. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../gender2 CVType Kön Patientens kön enligt skatteverket. Kategorisering enligt Socialstyrelsen och ISO code: 0=Okänt. 1=Man. 2=Kvinna. 9=Obestämt. codesystem: Frivillig uppgift.../../../eucardnumber Inera AB String Box Östgötagatan Stockholm EU-kortets nummer Kort för EU-medborgare som berättigar till vård enligt nationell prislista. (för hantering mot privata vårdgivare) Identitet på EU-kort. Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 40/70

129 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Format (exempel 20 tecken): XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Frivillig uppgift.../../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type../healthcareperformed../../lineid string string HealthcarePerfor medtype positiveinteger * Vårdinsats Post id vårdinsats Löpande numrering av vårdinsatser inom en faktura. Radnummer ska vara ett löpnummer i stigande ordning. Ex 1, 2, 3, 4 osv Alt 10, 20, 30, 1..1 Vid kreditering används detta fält som referens eftersom vårdkontaktsid ej är obligatoriskt. Obligatoriskt.../../careContactId2 string Vårdkontakts-id En unik identitet på besöket/vårdkontakten. Hämtas ofta från journalsystemet. Via koden kan samtliga fakturor identifieras som skett på en vårdkontakt Ska alltid anges inom sluten vård. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../referencetolineid Inera AB positiveinteger Box Östgötagatan Stockholm Referens till PostId Vårdinsats Vid kreditering av poster på kreditfaktura ska en referens anges till det radnummer som finns på vårdkontakterna på originalfakturans Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 41/70

130 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 fakturaunderlag. Ska lämnas när fakturan är en kreditfaktura. Några landsting/regioner behöver en omställningstid innan denna uppgift kan ifyllas (Uppföljning sker inom nätverksgruppen). Ska bli obligatorisk under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../reasonForCredit2 string Orsak till kreditering Kod för olika orsaker till kreditering. Anges vid kreditering. Denna uppgift underlättar hur köpande landsting ska hantera kreditinformationen i uppföljningssystem och vårddatabas. Anges för kreditfakturor Ska bli obligatorisk under nämnda förutsättningar senast 20xx-01. Koder: 1= Kreditering då debiterad patient inte tillhör det landsting som fakturerats. Exempel: En patient faktureras som har flyttat från det landsting/region som fått fakturan innan vården har skett. 2=Kreditering av en transaktion där priset är fel angivit. Exempel. Det har blivit fel pris fakturerat på en behandling som ska faktureras enligt DRG. Den debiterade vårdinsatsen krediteras i sin helhet och ersätts med en ny fakturering. 3=Kreditering av en transaktion där det är fel produkt. Exempel: Det har blivit fel pris på grund av att det medicinska underlaget är fel och därmed har fel DRG-kod fakturerats. Den debiterade vårdinsatsen krediteras i sin helhet och ersätts med en ny fakturering. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 42/70

131 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 4=Kreditering av en transaktion på grund av att det skett en delfakturering tidigare. Exempel: Det sker en löpande patientspecifik debitering i avvaktan på att en DRG-kod fastställs för vårdkontakten. Kreditering sker av tidigare fakturerade patientspecifika debiteringar och ersätts med ny faktura för fastställd DRG-kod. (Rutin för delfakturering regleras i samverkansavtalen) Se även not nedan. 5=Kreditering av en transaktion där vård har skett av ett annat landsting utan att det funnits en giltig remiss/betalningsförbindelse. Exempel: Ett landsting har vårdat en patient inom den slutna vården utan att det har funnits en giltig remiss/betalningsförbindelse. I detta fall kan det landsting där patienten är skriven neka att betala denna vård och därmed behöver vårdinsatsen krediteras. 6=Kreditering av en felaktig transaktion då vårdkontakten har fakturerats sex månader efter vårdens tidpunkt. Exempel: En faktura på en debiterad vårdkontakt skickas från det behandlande landstinget senare än 6 månader efter tidpunkt för vården. Riksavtalet ger då möjlighet för köpande landsting att få denna krediterad. 7=Kreditering av en transaktion där dubbelfakturering skett. Exempel: En vårdkontakt har fakturerats dubbelt. Det dubbelt debiterade vården krediteras. 8=Kreditering av en felaktig transaktion då vårdkontakten har fakturerats datummässigt tidigare än behandlingsdatum. Exempel: En faktura på en debiterad vårdkontakt har besöksdatum/inskrivningsdatum efter fakturadatum. Fakturan är ex skickad den 15 maj 2016 och vården är relaterad Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 43/70

132 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 till den 20 maj. 9=Kreditering då fakturering har skett av ett besök eller en åtgärd som inte är debiteringsbar. Exempel: En telefonrådgivning har debiterats vilket inte är debiteringsbart enligt riksavtalet. Not: Se punkt 4: I samband med debitering av vårddagar för en patient som ligger inlagd i sluten vård vid ett månadsbryt ska en månads debitering av vårddagar ske på en unik faktura när delfakturering sker. (Rutin för delfakturering regleras ofta i samverkansavtalen) Samtliga månaders debitering av en vårdkontakt i hålls samman av samma Vårdkontakts-id. Ingen kreditering ska ske.../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type../../paymentcommitment../../../remittancenumber string string PaymentCommit menttype string Betalningsförbindelse Remiss-id Unik identitet för remissen. Innan implementering av denna funktion används egen Id-serie. Källsystem-id (HSA-id) # lokalt-id. Exempel SE-1234#987. Uppgiften lämnas när en remiss finns Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../paymentCommitm entnumber Inera AB string Box Östgötagatan Stockholm Betalningsförbindelse-id Unik identitet för Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 44/70

133 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 betalningsförbindelse. Uppgiften lämnas när en remiss finns. Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../typeOfAgreement2 string Betalningsförbindelsetyp avtal 0..1 Anger den typ av avtal enligt riksavtalet som reglerar betalningen. Uppgiften lämnas när en remiss finns. 1=Riksavtal. 2=Regionavtal. 3=Mellanlänsavtal Observera att kodverket förvaltas inom domänen Remisshantering (men saknar identifierare). Eventuella behov av korrigeringar ska kommuniceras med dem. Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../typeOfChapter2 string Betalningsförbindelsetyp kapitel 0..1 Anger kodifiering utifrån riksavtalets kapitel som reglerar betalning. Uppgiften lämnas när en remiss finns. 1=Kapitel 1 Vård efter initiativ från hemlandstinget. 2=Kapitel 2 Vårdgaranti. 3=Kapitel 3 Akutvård. 4=Kapitel 4 Patientens val. 5=Kapitel 5 Medicinsk service. 6=Kapitel 6 Hjälpmedel. 7=Kapitel 7 Transporter och resor Version 1 av domänen elektronisk remiss hanterar endast koderna 1-4. Kompletterande kapitel kan göras i kommande version av domänen. Observera att kodverket förvaltas inom domänen Remisshantering (men saknar identifierare). Eventuella behov av Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 45/70

134 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 korrigeringar ska kommuniceras med dem. Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../agreementInRiksav talet string Avtalspost i Riksavtalet Kapitel och punkt som avses i Riksavtalet Fältet ifylls endast i de fall vården har utförts utan remiss men med stöd av särskilt kapitel och avsnitt i riksavtalet. Exempel Kap 3.1.A. Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../typeOfReimbursem ent2 string Betalningsförbindelse, ersättningstyp Anger ersättningstyp. Uppgiften lämnas när en remiss finns =Ersättning från patientens hemlandsting enligt reglerna i riksavtalet. 2=Ersättning från patientens hemlandsting enligt hemlandstingets kontrakt med vårdgivaren. Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type../../healthcarecategory Inera AB string string HealthcareCateg orytype Box Östgötagatan Stockholm Vårdkategori Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 46/70

135 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../ typeofcare2 CVType Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Vård- och omsorgsform Kategorisering av öppen respektive sluten vård enligt Socialstyrelsens termbank. Sluten vård är hälso-och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. Senast ändrad :58: Öppen vård bedrivs i allmänhet under dagtid. Vid behov av övernattning leder det i regel till inskrivning i sluten vård. Sluten vård bedrivs dygnet runt och kräver inskrivning. Öppen vård är hälso-och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas avslutas inom ett begränsat antal timmar. Urval ur HSA kodverk Vård- och omsorgsform code: 01=öppenvård 02=slutenvård codesystem: Obligatoriskt.../../../publicCare boolean Offentlig vård Offentlig eller privat vård Offentlig vård är vård som är offentligt finansierad och bedrivs av landsting/region. Privat vård är vård som är offentligt finansierad och bedrivs av privat vårdgivare. true = offentlig vård false = ej offentlig/privat vård Ska bli obligatoriskt fält senast 20xx-01.../../../plannedHealthcare Inera AB boolean Box Östgötagatan Stockholm Planerad vård Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 47/70

136 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Kategorisering enligt Socialstyrelsens termbank. Definitioner: Oplanerat vårdtillfälle: vårdtillfälle för vilket tid inte har avtalats Oplanerat öppenvårdsbesök: öppenvårdsbesök för vilket tid inte har avtalats Planerat vårdtillfälle: vårdtillfälle för vilket tid har avtalats Planerat öppenvårdsbesök: öppenvårdsbesök för vilket tid ej har avtalats true = planerad vård false = ej planerad vård Obligatoriskt.../../../typeOfVisit2 string Typ av besök = nybesök 2 = återbesök Telefonrådgivning kategoriseras som återbesök. Med nybesök avses enligt Socialstyrelsens termbank besök som inte har medicinskt samband med tidigare besök vid samma vårdcentral, klinik eller motsvarande. Vid ett återbesök finns ett medicinskt samband. Frivillig uppgift.../../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 48/70

137 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../../text../../../../type../../timespan string string TimespanType../../../healthcareVisitDate Time../../../../careVisitDate2 HealthcareVisitD atetimetype DateType Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Tidsomfång Besökstid 1..1 Inskrivnings- eller besöksdatum för vård Besöksdatum för fakturerat besök/vårdkontakt. Obligatorisk vid öppen vård. Patientens inskrivningsdatum. Obligatorisk vid sluten vård. Format: ÅÅÅÅMMDD 1..1 Obligatoriskt fält.../../../../carevisittime TimeStampType Inskrivnings- eller besökstid Exakt tid, timme och minut när inskrivning/besöket skedde. För att få tydlighet i en persons vårdkonsumtion på en dag Format: ÅÅÅÅMMDDttmmss Ska bli obligatoriskt fält senast 20xx-01.../../../ healthcaredischargedatet ime HealthcareDisch argedatetimety pe Utskrivningsdatum och tid Patientens utskrivningsdag och tidpunkt Obligatoriskt fält vid sluten vård när patienten har blivit utskriven. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../caredischargeda te2 DateType Utskrivningsdatum från vård I de fall det är en delfakturering för en inneliggande patient ska detta fält vara blankt Format: ÅÅÅÅMMDD Obligatoriskt.../../../../careDischargeTi me Inera AB TimeStampType Box Östgötagatan Stockholm Utskrivningstid Exakt tid, timme och minut när Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 49/70

138 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 utskrivning skedde. För att få tydlighet i en persons vårdkonsumtion på en dag. Ifylla vid utskrivning från sluten vård. Format: ÅÅÅÅMMDDttmmss Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../invoicePeriod2 DatePeriodType Fakturaperiod Periodens startdatum: Startdatum för en period i samband med delfakturering. Ex i samband med att en patient vårdas över månadsgräns Periodens slutdatum: Slutdatum för en period i samband med delfakturering. Ex i samband med att patient vårdas över månadsgräns. Format för både start och end: ÅÅÅÅMMDD Ifylls när delfakturering sker utifrån samverkansavtal m.m. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../numberofdays../../../../onleave NumberOfDaysT ype positiveinteger Antal dagar 0..1 Antalet permissionsdagar Fältet ifylls endast vid sluten vård och avser det antal permissionsdagar som en patient haft under vårdtillfället. Avser antalet permissionsdagar som ingår i ett vårdtillfälle om patienten haft permission Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../incare Inera AB positiveinteger Box Östgötagatan Stockholm Antalet vårddagar Det antal vårddagar som kostnaden debiteras för. Utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum minus Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 50/70

139 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 permissionsdagar. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som en dag. Ska alltid ifyllas vid sluten vård. Fältet ifylls även om inte vårddagskostnad debiteras ex vid DRG-debitering. Ifylls endast efter att patienten är utskriven. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../healthcareunit../../../careunitid HealthcareUnitT ype II Vårdenhet 1..1 Id Vårdenhetens identitet Identitet på den vårdenhet som utfört vård. Förslag enligt HSA-id, unikt id nationellt enligt förteckning. SE plus organisationsnummer plus bindestreck plus kod root extension Exempel SE Ska bli obligatoriskt senast 20xx-01.../../../careUnitName string Namn Namnet på vårdenheten som utfört vården. En vårdenhet är en organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Rekommenderas att namnsättning sker enligt HSA-id. I de fall HSA-id kod anges ska alltid namnsättningen följa koden Obligatorisk.../../../professionCodeFor Healthcare2 string Yrkeskod Yrkeskod för hälso- och sjukvårdspersonal som utfört behandlingen. Uppgiften ska hämtas inom öppen vård Enligt förteckning över Legitimerad Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 51/70

140 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 yrkesgrupp från Svensk författnings samling. Yrkeskoder från Socialstyrelsen. Listan kompletteras med [R6]: Undersköterska, Teampersonal inkl. läkarmedverkan, Teampersonal utan läkarmedverkan, Övrig personal. Uppgiften ska lämnas inom öppen vård. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type../../categorization../../../productcategory2 string string CategorizationTy pe string Kategorisering Produktkategori Kategorisering för typ av prissättning/avgift. Används för att kunna kategorisera olika typer av debiteringar. 01=DRG-kod CC-kod för Nord-DRG. 02 =DRG-kod för Nord DRG. 03= Patientspecifikt. 04=Kontaktersättning. 99= Övrigt Ska bli obligatoriskt senast 20xx-01.../../../priceList2 string Prislista kod 0..1 Kod för typ av prislista. En gemensam kodifiering av aktuella samverkansavtal tas fram. Ifylls när faktureringen följer aktuellt Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 52/70

141 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 samverkansavtal. Följande avtal finns: 1. Norra Sverige 2. Uppsala/Örebro 3. Stockholm/Gotland 4. Sydöstra Sverige 5. Västra Sverige 6. Södra Sverige Ska bli obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../DRGCost DRGCostType DRG-kostnad /../../../DRGCode CVType DRG produktkod Debiterad DRG-kod Kod enligt DRG sätts i elementet originaltext Ska ifyllas när debiteringen avser pris för DRG. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../drgprice DRGPriceType DRG pris DRG-pris enligt prislista Det finns olika prislistor beroende på vilket avtal som fakturering sker från. Uppgiften ifylls när vårdinsatsens debitering avser fakturering enligt DRG-priser. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../amount../../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 53/70

142 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../../ extendedallowancecareti me AmountType Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Ytterfallsersättning, vårdtid Belopp för ytterfallsersättning, vårdtid Senast ändrad :58: Om vårdtiden avviker mot prislistans framräknade trimgräns/ytterfallsgräns kan ytterfallsersättning debiteras enligt avtal. När detta ska ske är reglerat i samverkansavtalen. Ofta faktureras detta på egen faktura. Det är viktigt att korrekt vårdkontakts-id anges dvs samma id som vid fakturerad vårdkontakt. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../amount../../../../../currency 2 decimal Belopp 1..1 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser Exempel: code: SEK codesystem: /../../../extendedAllowan cecost AmountType Ytterfallsersättning, kostnad Belopp för ytterfallsersättning, kostnad Om kostnaden avviker mot prislistans framräknade trimgräns/ytterfallsgräns kan ytterfallsersättning debiteras enligt avtal. När detta ska ske är reglerat i samverkansavtalen. Ofta faktureras detta på egen faktura. Det är viktigt att korrekt vårdkontakts-id anges dvs samma id som vid fakturerad vårdkontakt. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../amount../../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 54/70

143 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 codesystem: /../../patientSpecificCare PatientSpecificCa retype Patient specifik åtgärd Patientspecifika åtgärder enligt särskilda prislistor. Det kan förekomma ett flertal patientspecifika åtgärder kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. För varje åtgärd ska ett pris anges. Debitering av vårddagskostnader, besök, mm ska även framgå här. 0..*../../../../patientSpecificCa recode string Typ av patient specifik åtgärd Kod när debiteringen avser patientspecifika åtgärder, besök, vårddagar mm Uppgiften ifylls när vårdinsatsens debitering inte avser fakturering enligt DRG-priser. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../patientspecificca recodename string Patientspecifik åtgärd, namn Namn för patientspecifik åtgärd när kod för patientspecifik åtgärd har registrerats Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../numberofpatient SpecificCare integer Antal patientspecifik åtgärd 0..1 Antalsuppgifter för patientspecifika åtgärder, vårddagar, besök mm. Antalet åtgärder, vårddagar mm som debiteringen innehåller. Ifylls alltid i samband med patientspecifik debitering. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../patientspecificca reprice Inera AB AmountType Box Östgötagatan Stockholm Patientspecifik åtgärd, pris 0..1 Pris för patientspecifika åtgärder enligt Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 55/70

144 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 särskilda prislistor när inte debiteringen sker utifrån DRG-priser. Det kan förekomma ett flertal patientspecifika åtgärder kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. För varje åtgärd ska ett pris anges. Även belopp för vårddagskostnad, besök mm anges här. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../amount decimal Belopp /../../../../currency2 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../../patientSpecificCa retotalamount2 AmountType Patientspecifik åtgärd, totalbelopp 0..1 Totalbelopp för Patientspecifik åtgärd när detta har debiterats. Ifylls alltid i samband med patientspecifik debitering. Pris för patientspecifika åtgärder enligt särskilda prislistor. Det kan förekomma ett flertal patientspecifika åtgärder kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. Även belopp för den totala vårddagskostnaden, besökskostnaden anges här. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../amount../../../../../currency2 Inera AB decimal CVType Box Östgötagatan Stockholm Belopp Typ av valuta anges med oid Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 56/70

145 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK. code: SEK codesystem: /../../../unspecified UnspecifiedType Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift.../../../../../text../../../../../type../../invoicedamountdetai ls../../../patientcareinvoice GrossAmount2 string string InvoicedAmount DetailsType AmountType Fakturerat Patient vårdkontakt, fakturerat belopp brutto Fakturerat bruttobelopp för vårdinsats Belopp efter avdrag av patientavgift. Om fakturerad vårdinsats avser patientspecifika åtgärder ska beloppet motsvara samtliga detaljrader för patientspecifika priser. Formel: DRGpris + Ytterfallsersättning, vårdtid + Ytterfallsersättning, kostnad + alla Patientspecifik åtgärd, totalbelopp Patientavgift erlagd öppenvård. Samtliga belopp presenteras positivt i filen. I de flesta fall är det tomt i ett av fälten DRG-pris eller Patientspecifik åtgärd, totalbelopp. OBS! I vissa samverkansavtal ska inte Patientavgift erlagd öppenvård reducera priset. Obligatoriskt fält.../../../../amount Inera AB decimal Box Östgötagatan Stockholm Belopp Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 57/70

146 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../../currency2 CVType Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK. Senast ändrad :58: code: SEK codesystem: /../../patientCareInvoice NetAmount2 AmountType Patient vårdkontakt, fakturerat belopp netto Fakturerat bruttobelopp för vårdinsats netto Fakturerat belopp efter avdrag/rabatter. Summan av kolumnen ska stämma med fakturerat belopp enl fakturan. Om fakturan avser patientspecifika åtgärder ska fakturerad vårdinsats motsvara samtliga detaljrader för patientspecifika priser Formel: Patient vårdkontakt, fakturerat belopp brutto + Patient vårdkontakt, påslag/avgifter - Patient vårdkontakt, avdrag 6 % momskompensation - Patient vårdkontakt, rabatt. Samtliga belopp presenteras positivt i filen. Vilka uppgifter som ifylls beror på vilket samverkansavtal fakturering sker efter. Obligatoriskt fält.../../../../amount../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../patientCareAllowan ce Inera AB AmountType Box Östgötagatan Stockholm Patient vårdkontakt, avdrag 6 % momskompensation Avdrag (momskompensation) för 6 % moms som säljaren kan söka statsbidrag för vid köp från privat Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 58/70

147 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 vårdgivare. Ifylls endast vid privat vård och detta är reglerat i samverkansavtal. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../amount../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../patientCareDiscoun t AmountType Patient vårdkontakt, rabatt I fältet ska anges belopp för rabatt i de fall detta finns. Rabatter regleras i samverkansavtalen Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../amount../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../patientCareCharge AmountType Patient vårdtillfälle, påslag och avgifter I fältet ska anges påslag för avgifter mm i det fall detta finns. Påslag/avgifter regleras i samverkansavtalen Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../amount../../../../currency2 decimal CVType Belopp Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../outPatientCareFee Inera AB AmountType Box Östgötagatan Stockholm Patientavgift öppenvård Patientavgiften för öppenvård enligt Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 59/70

148 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 vårdande landstings prislista. Information om vilken patientavgift som är beslutad för aktuell debitering. Kan anges om beloppet avviker från Patientavgift erlagd öppenvård. Fältet är frivillig uppgift.../../../../amount decimal Belopp /../../../currency2 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../outPatientCareFee Paid AmountType Patientavgift erlagd öppenvård Patientavgift för öppenvård som erlagts av patienten Den del som patienten betalt. Beloppet kan avvika jämfört med fältet Patientavgift öppenvård pga frikort mm. Ska endast ifyllas när patientavgiften påverkar fakturerat belopp. När uppgift ska lämnas styrs av de olika samverkansavtalen. Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../amount decimal Belopp /../../../currency2 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: /../../patientFeeReduced Category2 Inera AB string Box Östgötagatan Stockholm Patientavgift nedsatt, kategori Kategorisering av varför patient inte betalar full avgift. Ska endast lämnas när patientavgiften påverkar priset Tel Organisationsnummer Sid 60/70

149 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 enligt prislista. Detta regleras i samverkansavtalen. Giltiga koder: 01=Frikort 02=Barn och ungdom 03=Rådgivning, födelsekontroll 04=Antibiotikafri behandling 05=Person över 85 år 99=Övrigt Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar senast 20xx-01.../../../patientFreePassCau seindicator boolean Patientavgift Frikortsgrundad indikator Frikortsgrundande patientavgift. Information om debiterad vård är frikortsberättigad i säljande landsting Möjlighet att fånga en erlagd patientavgift för central hantering och bevakning av frikortsbelopp i köpande landsting. true = är frikortsgrundad false = ej frikortsgrundad Frivillig uppgift.../../../inpatientcarefee AmountType Patientavgift, slutenvård Patientens patientavgift för behandlingen i sluten vård Möjlighet att i framtiden fånga patientavgiften även i sluten vård. Frivillig uppgift.../../../../amount decimal Belopp /../../../currency2 CVType Typ av valuta anges med oid samt den ISO-kod för valutan summan avser. Ska alltid vara SEK code: SEK codesystem: Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 61/70

150 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../unspecified UnspecifiedType Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. Senast ändrad :58:00 0..* Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type../../activity string string ActivityType../../../medicalFieldCode string Verksamhet Medicinskt verksamhetsområde Treställig kod från Socialstyrelsen Klinikkod (specialitet), medicinskt ansvarig enligt kodverk från Socialstyrelsen Obligatoriskt fält.../../../businessclassificati on CVType Verksamhetskod Varje enhet med ett HSA-id har även i samma register uppgift på verksamhetskod för aktuell HSA-id enligt en särskild förteckning code: codesystem: Ska bli obligatoriskt fält senast 20xx-01.../../../careLevel2 string Vårdnivå Kategorisering av vårdnivå. Primärvård utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser Länsvård utgör de flesta typer av specialmottagningar och avancerad medicinsk utrustning som täcker de flesta sjukhusområden exkl. vård enligt regionvård och riksvård. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 62/70

151 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Regionsjukvård är en vårdnivå för den sjukvård som har ansvar för särskilt komplicerade eller sällsynta sjukdomar och skador. Regionsjukvård bedrivs vid Sveriges sju regionsjukhus, som också är universitetssjukhus, och har mer högspecialiserad vård än länssjukhus och länsdelssjukhus. Rikssjukvård innebär att en viss definierad vård centraliseras till ett eller två sjukhus för att uppnå högre kvalitet och bättre resursutnyttjandet. Socialstyrelsen ger tillstånd var rikssjukvård ska bedrivas. 1=Primärvård. 2=Länsvård. 3=Regionvård. 4=Riksvård (högspecialiserad). Ska bli obligatoriskt fält senast 20xx-01.../../../unspecified UnspecifiedType../../../../text../../../../type../../diagnosis2../../../inpatientCareDiagn osis string string DiagnosisType PatientDiagnosis Type Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. 0..* Frivillig uppgift. Diagnos Diagnos slutenvård Diagnos ska lämnas för sluten somatisk vård. (Ej psykiatrisk vård) Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../maindiagnosis2 DiagnosisCodeTy pe Huvuddiagnos Huvuddiagnos, Diagnos 1. Ska registreras för somatisk sluten vård. (Ej psykiatrisk vård) Huvuddiagnosen är det tillstånd (sjukdom, skada etc.) vars behandling Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 63/70

152 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 och utredning varit huvudorsaken till patientens sjukhusvistelse. Obligatoriskt fält om fältet Diagnos slutenvård används.../../../../../diagnosiscode CVType Diagnoskod Kod för diagnos Det kodsystem som styr vilken diagnos som angivits. I sluten vård ska det alltid vara kod enligt ICD10-SE. I öppen vård bör det vara enligt ICD10-SE men även andra koddiagnoser kan finnas. code: codesystem: Obligatoriskt fält.../../../../bidiagnosis DiagnosisCodeTy pe Bidiagnos Diagnos 2-x. Det kan förekomma ett flertal bidiagnoser kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. 0..* Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../diagnosiscode CVType Diagnoskod Kod för diagnos Det kodsystem som styr vilken diagnos som angivits. I sluten vård ska det alltid vara kod enligt ICD10-SE. I öppen vård bör det vara enligt ICD10-SE men även andra koddiagnoser kan finnas. code: codesystem: Obligatoriskt fält. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 64/70

153 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer:../../../outpatientCareDiag nosis PatientDiagnosis Type Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Diagnos öppenvård Anges för öppen specialistvård när denna uppgift finns. Ska inte lämnas för primärvård och psykiatrisk vård. Senast ändrad :58: Obligatoriskt fält under nämna förutsättningar.../../../../maindiagnosis DiagnosisCodeTy pe Huvuddiagnos Huvuddiagnos, Diagnos 1. Ska registreras för somatisk öppenvård när denna uppgift finns. Ska inte lämnas för primärvård och psykiatrisk öppenvård Huvuddiagnosen är det tillstånd (sjukdom, skada etc.) vars behandling och utredning varit huvudorsaken till patientens sjukhusvistelse. Obligatoriskt fält om fältet Diagnos öppenvård används.../../../../../diagnosiscode CVType Diagnoskod Det kodsystem som styr vilken diagnos som angivits. I sluten vård ska det alltid vara kod enligt ICD10-SE. I öppen vård bör det vara enligt ICD10-SE med även andra koddiagnoser kan finnas code: codesystem: Obligatoriskt fält.../../../../bidiagnosis DiagnosisCodeTy pe Bidiagnos Diagnos 2-x.Det kan förekomma ett flertal bidiagnoser kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. 0..* Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../../../diagnosiscode Inera AB CVType Box Östgötagatan Stockholm Diagnoskod Kod för diagnos. Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 65/70

154 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Det kodsystem som styr vilken diagnos som angivits. I sluten vård ska det alltid vara kod enligt ICD10-SE. I öppen vård bör det vara enligt ICD10-SE men även andra koddiagnoser kan finnas. code: codesystem: Obligatoriskt fält.../../treatment TreatmentType Åtgärd /../../typeOfTreatment CVType Åtgärdskod Det kan förekomma ett flertal åtgärder och därmed åtgärdskoder kopplade till ett sjukdomsfall. Dessa uppgifter måste således kunna anges på flera rader kopplade till en vårdkontakt i filbeskrivningen. Åtgärder ska inte lämnas för primärvård och psykiatrisk vård. Enligt socialstyrelsens klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). 0..* code: codesystem: Obligatoriskt fält under nämnda förutsättningar.../../../atc CVType ATC kod Läkemedel enligt ATC-kod. betydande kostnader för läkemedel i en behandling kan specificerat med ATCkoder. 0..* code: codesystem: Frivillig uppgift.../../../unspecified Inera AB UnspecifiedType Box Östgötagatan Stockholm Ospecificerat Ett antal fria tomma fält som kan användas unikt för respektive landsting/region i relationer med privata vårdgivare enligt egna vårdavtal mm. Tel info@inera.se Organisationsnummer * Sid 66/70

155 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Frivillig uppgift.../../../../text../../../../type string string Svar Namn resultcode comment Typ ResultCodeEnum string Kommentar Status enligt generell regel. Meddelande enligt generell regel Kardinalitet Övriga regler Till denna informationsmängd finns regler som ej uttrycks i schemafilerna och tabellen ovan. Dessa återfinns nedan. [sch]= validering i schematron. I schematronfilen contraints.xml är id t på regeln förkortad med R innan numret (tabellen nedan anger ÖR då R krockade med förkortningen för referenser i detta dokument). Gemensamt för alla övriga regler som valideras mha schematron är att om fältet inte är obligatoriskt och inte finns med i nyttolasten så kommer regeln att inte ge ett fel Logiska fel Tjänsteproducent Kod Beskrivning OK Transaktionen har utförts enligt uppdraget i begäran. INFO Används ej i ProcessClaimSpecification ERROR Transaktionen har INTE kunnat utföras enligt anrop p.g.a. logiskt fel. Fältet comment ska sättas till den rapport som skapas av schematron-reglerna eller schemavalidering. Meddelandet anses inte mottaget. Exempel meddelande i comment (schematron): Error: Total summa: fakturerat i fakturan är fel Location: /urn1:processclaimspecification/urn1:claimspecification/urn2:payableamount/urn2:amount Id: R5 Test:. = sum(//urn2:invoicedamountdetails/urn2:patientcareinvoicenetamount/urn2:amount) Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 67/70

156 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 Begäran Tjänstekonsument och tjänsteproducent ska validera begäran enligt följande regler: ÖR1 [sch] ÖR2 [sch] ÖR3 [sch] ProcessClaimSpecification issuedate (Fakturaunderlag vård, datum och tid) identification (id säljare och köpare) Inga tomma element tillåts Datumet får inte vara i framtiden Giltiga värden: (organisationsnummer) eller (GLN). Ska vara 10 tecken för eller 13 tecken för Giltiga värden: 380, 381 Total summa fakturerat i fakturan är fel. ÖR4 [sch] ÖR5 [sch] typeofinvoice (fakturatyp) payableamount (fakturabelopp) ÖR6 [sch] PatientCareInvoiceNetAmount (Patient vårdtillfälle, fakturerat belopp netto) Nettofakturerat är fel. patientcareinvoicenetamount = patientcareinvoicegrossamount + patientcarecharge - patientcareallowance patientcarediscount ÖR7 [sch] patientid (patient id) Endast ett av personnummer, samordningsnummer, reservnummer tillåtet ÖR8 [sch] county (län) Exakt 2 tecken. ÖR9 [sch] municipality (kommun) Exakt 4 tecken. ÖR10 [sch] gender (kön) Giltiga värden: 0,1,2,9 ÖR11 [sch] ÖR12[sch ] carecontactid (vårdkontakt id) Obligatoriskt för slutenvård typeofagreement (betalningsförbindelsetyp avtal) Giltiga värden: 1, 2, 3 ÖR13 [sch] typeofchapter (betalningsförbindelsetyp kapitel) Giltiga värden: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 ÖR14 [sch] typeofreimbursement (Betalningsförbindelse, ersättningstyp) Giltiga värden: 1, 2 Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 68/70

157 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 ÖR15 [sch] typeofcare (slutenvård öppenvård) Giltiga värden: 01, 02 ÖR16 [sch] typeofvisit (typ av besök) Giltiga värden: 1, 2 ÖR17 [sch] carevisitdate (Inskrivnings-/besöksdatum för vård) Får inte vara senare än bilagedatum ÖR18 [sch] ÖR19 [sch] ÖR20 [sch] ÖR21 [sch] caredischargedate (utskrivningsdatum från vård) invoiceperiod (fakturaperiod) Får inte vara tidigare än Besöksdatum invoiceperiod.start och invoiceperiod.end Fakturaperiod får inte vara senare än bilagedatumet invoiceperiod.end Fakturaperiod slutdatum får inte vara tidigare än fakturaperiod startdatum ÖR22 [sch] professioncodeforhealthcare (yrkeskod) Giltiga värden: AP AT AU BM BA DT FT KP LG LK NA OP OT PS PT RC RS SG SF SJ TH TL US TP TO OV ÖR23 [sch] ÖR24 [sch] professioncodeforhealthcare (yrkeskod) Yrkeskod är obligatoriskt för öppenvård productcategory (produktkategori) Giltiga värden: 01, 02, 03, 04, 99 ÖR25 [sch] pricelist (prislista, kod) Giltiga värden: 1, 2, 3, 4, 5, 6 ÖR26 [sch] patientspecificcaretotalamount (Patientspecifik åtgärd, totalbelopp) Summa "Patientspecifik åtgärd, totalbelopp" är fel. patientspecificcaretotalamount = numberofpatientspecificcare * patientspecificcareprice ÖR27 [sch] patientcareinvoicegrossamount (Patient vårdkontakt, fakturerat belopp brutto) Brutto fakturerat är fel. PatientCareInvoiceGrossAmount = DRGPrice + ExtendedAllowanceCareTime + ExtendedAllowanceCost + Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Både start och slutperiod ska vara med i Fakturaperiod Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 69/70

158 Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering: Tjänstekontraktsbeskrivning Utomlänsfakturering Version: 1.0 Diarienummer: Författare: Khaled Daham;Malin Ljunggren Dokumentägare: Senast ändrad :58:00 PatientSpecificCareTotalAmount OutPatientCareFeePaid ÖR28 [sch] patientcareinvoicenetamount (Patient vårdkontakt, fakturerat belopp netto) Netto fakturerat är fel. patientcareinvoicenetamount = patientcareinvoicegrossamount + patientcarecharge - patientcareallowance patientcarediscount ÖR29 [sch] patientfeereducedcategory (Patientavgift nedsatt, kategori) Giltiga värden: 01, 02, 03, 04, 05, 99 ÖR30 [sch] carelevel (vårdnivå) Giltiga värden: 1, 2, 3, 4 ÖR31 [sch] ÖR32 [sch] inpatientcarediagnosis.maindiagnosis Huvuddiagnos är obligatoriskt för slutenvård diagnosis (diagnos) Code och codesystem ska finnas. Ersätts av R39 ÖR33 [sch] ÖR34 [sch] ÖR35 [sch] ÖR36 [sch] ÖR37 [sch] ÖR38 [sch] diagnosis, treatment, medicalfieldcode (diagnoser, åtgärder) listinglocalauthoritiesnumber.root(listnings landsting) currency (valuta) Diagnoser och åtgärder får ej förekomma när medicalfieldcode börjar med 9 Måste vara satt till oid för hsaid ( ) caredischargedate (utskrivningsdatum) Utskrivningsdatum får inte vara senare än Bilagedatum ÖR39 CVType.code, CVType.codeSystem ÖR40 counte.code, county.codesystem ÖR41 municipality.code, municipality.codesystem Verifierar att code och codesystem är satt för alla CVType. Undantag för county och municipality som har egna regler (ÖR40 och ÖR41) code och codesystem måste ha giltiga värden. Undantag för code 99 då codesystem ej skickas med. code och codesystem måste ha giltiga värden. Undantag för code 9901 då codesystem ej skickas med. reasonforcredit (orsak till kreditering) id (fakturaunderlag id) Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Valuta måste vara SEK, codesystem måste vara Giltiga värden: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 Id måste börja på ZVF samt ha en längd på 23 tecken. Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 70/70

159 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Anskaffning av spårfordon Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Uppdragsavtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa åtta (8) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER 1 4-vagnar med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning antas enligt bilaga. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade den 20 juni 2017 om Regionplan och budget (RPB) för åren I planen anges under avsnittet kollektivtrafik tre strategiska mål för utvecklingen av bland annat tågtrafiken. Regionfullmäktige konstaterar i RPB ett behov av ökad kapacitet och för att möta resandeutvecklingen krävs nya tåg med plats för fler resenärer. Inriktningen för en ökad kapacitet är att under 2020 sätta nya tåg i trafik. I processen att utöka Upptågets kapacitet har Kollektivtrafiknämnden successivt behandlat och beslutat i frågan om fordonsanskaffning. Nämnden har givit uppdrag om framtagande av såväl en förstudie om fordonsbehov och inriktning som ett slutligt förslag för anskaffning av fordon för Upptågets långsiktiga utveckling. Regionfullmäktige beslutade , 102, att ge regionstyrelsen i uppdrag att, hos AB Transitio för åren fram till år 2030 kunna, avropa maximalt upp till sexton (16) spårfordon av modellen Dosto ER1 (4-vagnar) med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Region Uppsala ska även ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med ett borgenstak på MSEK. Regionstyrelsen ska enligt beslutet även ingå avtal med AB Transitio om att avropa och anskaffa åtta fordon (8) spårfordon samt ingå hyresavtal beträffande spårfordon. Anskaffningen av åtta nya 4-vagnars Dosto ER1-fordon till Upptågstrafiken föreslås ske i två etapper. De fyra första fordonen som beställs föreslås levereras under perioden september till december 2019 medan den andra leveransen om fyra fordon föreslås ske Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

160 2 (3) från januari till mars I samband med leveransen av de nya fordonen fasas successivt ett antal Regina fordon ut från Upptågstrafiken. Kostnader och finansiering Med ett trafikprogram som motsvarar dagens och där de första nya fordonen sätts i trafik sent 2019 och full hyra utgår från 2022 samt att fem Regina fordon behålls, bedöms bruttokostnaderna relativt 2017 öka med 9 mnkr 2019, 31 mnkr 2020, 36 mnkr 2021 och 38 mnkr Beräkningarna är baserade på MÄLAB:s kalkyler för motsvarande nya fordon i Mälardalen samt det befintliga trafikavtalet för Upptåget avseende Regina. Finansiering av de ökade kostnaderna sker genom att den högre kapaciteten ger möjlighet till fler resenärer och därmed högre intäkter, men för perioden kan det också krävas omprioritering av övrigt trafikutbud samt justering av taxor. Beredning Ärendet är berett i kollektivtrafiknämnden , 112. Bilagor Beslut kollektivtrafiknämnden , 112 Beslut regionfullmäktige , 102 Kopia till Trafikdirektören

161 3 (3)

162 Avtal A Avtal om anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning för nya fordon i Upptågstrafiken-projektet. Parter: (1) Region Uppsala, organisationsnummer ( Avropande Aktieägare ) och ( Borgensman ) (2) AB Transitio, org.nr ( Vagnbolaget ) Förutsättning Avropande Aktieägare önskar hyra spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning (nedan gemensamt benämnda Avropade Spårfordon ). Genom detta avtal uppdrar Avropande Aktieägare åt Vagnbolaget att utnyttja fordonsoption i befintligt avropsavtal med Stadler Bussnang AG i syfte att köpa Avropade Spårfordon för att hyra ut dem till Avropande Aktieägare, samt att upphandla extern finansiering av Avropade Spårfordon. Den aktieägare som i detta projekt uppdrar åt Vagnbolaget att anskaffa och finansiera Avropade Spårfordon benämns nedan Avropande Aktieägare. I syfte att uppdra åt Vagnbolaget att genomföra anskaffning av Avropade Spårfordon ingår den Avropande Aktieägaren och Vagnbolaget detta avtal. Anskaffning ska ske genom utnyttjande av fordonsoption i det avropsavtal som tecknats av Vagnbolaget med Stadler Bussnang AG i maj 2016 samt enligt kravspecifikation framtagen inför tidigare genomfört avrop av fordon till MÄLAB Vagnbolaget utgör avtalspart med fordonsleverantör och är ansvarig för anskaffningsprojektet. För anskaffning av Avropade Spårfordon ska en styrgrupp bildas av Vagnbolaget och representant från Avropande Aktieägare där projektets framdrift löpande redovisas. Den Avropande Aktieägaren delegerar härigenom till styrgruppen befogenhet att för Den Avropande Aktieägarens räkning fatta beslut i styrgruppen. Den Avropande Aktieägaren ska delta i styrgruppens arbete. För upphandling av extern finansiering av Avropade Spårfordon ska en referensgrupp bildas av Vagnbolaget och den Avropande Aktieägarens ekonomi-/finanschef där finansieringsprojektets framdrift löpande redovisas. Villkor Ett avtal mellan aktieägarna i Vagnbolaget ingicks den 11 oktober 2012 ( Aktieägaravtalet ). Syftet med Aktieägaravtalet är, bland annat, att reglera frågor rörande aktieägarnas ägande av aktier i Vagnbolaget och utnyttjandet av Vagnbolagets resurser. Avropande Aktieägare bekräftar nedanstående punkter: A. Avropande Aktieägare är aktieägare i Vagnbolaget och kan därmed avropa/anskaffa Avropade Spårfordon, det vill säga spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk

163 utrustning, på det sätt som anges i Aktieägaravtalet punkt 8.1 med innebörden att Avropande Aktieägaren tar det fulla ekonomiska ansvaret för Avropade Spårfordon, däribland ansvaret för hyresgaranti och restvärdesrisken. B. Avropade Spårfordon ställs till Avropande Aktieägares förfogande genom ett hyresavtal med Vagnbolaget och i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 5.2 i Aktieägaravtalet. Genom hyresavtalet överförs alla förmåner och risker som är förknippade med ägandet av Avropade Spårfordon till Avropande Aktieägaren. Avropande Aktieägare kan därefter vidareuthyra Avropade Spårfordon i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 9 i Aktieägaravtalet. C. Avropande Aktieägare är skyldig att ställa fullgod säkerhet, i första hand i form av proprieborgen, eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende Avropade Spårfordon. För det fall Avropande Aktieägare är ett aktiebolag skall sådan säkerhet ställas av kommun, kommunalförbund eller landsting som äger aktiebolaget. För det fall Avropande Aktieägare är ett kommunalförbund eller ett regionförbund skall kommun och landsting som är medlemmar i förbundet ställa säkerhet enligt ovan om Vagnbolaget eller vald finansiär så kräver. D. Om flera Avropande Aktieägare gemensamt avropar Avropade Spårfordon genom Vagnbolaget skall dessa Avropande Aktieägare, enligt punkt 8.2 i Aktieägaravtalet, ställa gemensam solidarisk säkerhet för Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen. E. Den Avropande Aktieägare för vars räkning Vagnbolaget har avropat Avropade Spårfordon skall ersätta Vagnbolaget för samtliga kostnader vid införskaffandet av Avropade Spårfordon i enlighet med punkt 8.3 i Aktieägaravtalet. Vad avser Vagnbolagets upparbetade projektkostnader ska dessa regleras årsvis efter modell som särskilt överenskommes eller, vid avsaknad av sådan överenskommelse, vid anfordran. För det fall händelse inträffar som medför att Vagnbolaget inte kan eller lämpligen inte bör avropa/anskaffa Avropade Spårfordon åtar sig Avropande Aktieägare att hålla Vagnbolaget skadeslöst. Vagnbolaget skall i en sådan situation inte ha något ansvar gentemot Avropande Aktieägare för eventuell skada. Avropsuppdrag och bekräftelse om borgensåtagande Avropande Aktieägare ger härmed Vagnbolaget ett bindande uppdrag att enligt ovan utnyttja fordonsoption i avropsavtal tecknat med Stadler Bussnang AG i syfte att anskaffa 8 stycken spårfordon (inklusive reservfordon) av typen elmotorvagn ER1, samt erforderliga högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Därutöver ger Avropande Aktieägare Vagnbolaget ett uppdrag att upphandla extern finansiering avseende spårfordon upp till en ram om totalt 1080 MSEK för 8 stycken spårfordon av typen elmotorvagnar ER 1, samt högvärdeskomponenter och strategisk utrustning upp till en ram om totalt 48 MSEK för 8 stycken spårfordon. Borgensman förbinder sig att teckna borgensförbindelser eller motsvarande säkerhet för ovanstående finansiering.

164 Villkor för Vagnbolagets skyldighet att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet och upphandla finansiering av Avropade Spårfordon enligt detta avtal är att den Avropande Aktieägaren, till Vagnbolaget, överlämnar följande dokumentation: Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att uppdra åt Vagnbolaget att anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter, strategisk utrustning samt finansiering, samt att ingå detta avtal, fattats i vederbörlig ordning. Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att teckna borgen fattats i vederbörlig ordning. Borgensförbindels(er) vederbörligen undertecknade av Borgensmannen. Blankett härför tillhandahålls av Vagnbolaget Kopia av handlingar utvisande att borgensförbindelser undertecknats av behörig(a) person(er). Kopior eller i förkommande fall original av övriga handlingar som Vagnbolaget kräver eller anser vara behövliga. Kompletterande handlingar om vald finansiär så kräver. Vagnbolaget är enbart skyldigt att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet enligt detta avtal om Avropande Aktieägaren undertecknat detta avtal och avtalet trätt i kraft genom att Avropande Aktieägaren överlämnat erforderlig dokumentation till Vagnbolaget...[Ort] Avropande Aktieägare och Borgensman. Namnförtydligande Transitio bekräftar härmed bundenhet enligt ovan. Stockholm AB Transitio.. Namnförtydligande

165 REGION UPPSALA Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden Sida 11 (16) Dnr KT Anskaffning av spårfordon Beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagd rapport och dess rekommendationer till fordonsanskaffning. 2. Kollektivtrafiknämnden föreslår Regionstyrelsen att anta ett uppdragsavtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa åtta (8) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER 1 4-vagnar med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade att godkänna framlagd rapport om nya tåg och dess rekommendationer till fordonsanskaffning. Vidare beslutade Kollektivtrafiknämnden att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att ge AB Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa maximalt sexton (16) spårfordon. Vid regionfullmäktige beslutades enligt ovan och vid kollektivtrafiknämndens sammanträde beslutades att uppdra till Kollektivtrafikförvaltningen UL att presentera en plan för infasning av nya tågfordon och utfasning av befintliga tågfordon. Bilaga 112 Expedieras till Regionstyrelsen Protokoll KTN justerat

166 Bilaga KTN TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafikdirektören Johan Wadman Dnr KT Kollektivtrafiknämnden Anskaffning av spårfordon Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagd rapport och dess rekommendationer till fordonsanskaffning. Kollektivtrafiknämnden föreslår Regionstyrelsen att anta ett uppdragsavtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa åtta (8) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER 1 4-vagnar med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade att godkänna framlagd rapport om nya tåg och dess rekommendationer till fordonsanskaffning. Vidare beslutade Kollektivtrafiknämnden att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att ge AB Transitio i uppdrag att avropa och anskaffa maximalt sexton (16) spårfordon. Vid regionfullmäktige beslutades enligt ovan och vid kollektivtrafiknämndens sammanträde beslutades att uppdra till Kollektivtrafikförvaltningen UL att presentera en plan för infasning av nya tågfordon och utfasning av befintliga tågfordon. Bilagor Förslag till anskaffning av nya fordon med tillhörande frågor samt in- och utfasningsplan av fordon Uppdragsavtal Transitio Skrivelse till Trafikverket Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

167 Dnr KT Förslag till anskaffning av nya fordon med tillhörande frågor samt in- och utfasningsplan av fordon Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr

168

169 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Förutsättningar för avrop och leverans Avrop av fordon från ramavtal Leveranstakt nya fordon... 8 Leveransplan med kostnadskalkyl Leveransplan Dosto ER Utfasning av Regina Förutsättningar för ekonomisk kalkyl fordon Förutsättningar finansiering Fordonshyra Upptågsfordon Genomförande av omställningsprocessen med en rimlig fordonsnumerär Hyres- och trafikkostnader för åren Stationsinfrastruktur Uppsala Gävle Trafikverkets arbete Referensförteckning Beslutsprocess Genomförande Underlagsmaterial i utredningsarbetet... 16

170 4 (17) Sammanfattning Anskaffningen av åtta nya 4-vagnars Dosto ER1-fordon till Upptågstrafiken föreslås ske i två etapper. De fyra första fordonen som beställs föreslås levereras under perioden september till december 2019 medan den andra leveransen om fyra fordon föreslås ske från januari till mars I samband med leveransen av de nya fordonen fasas successivt ett antal Regina fordon ut från Upptågstrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen ser behov av att säkerställa och upprätthålla planerad trafik på Ostkustbanan, klara vissa utbudsökningar på Dalabanan samt ha tillgång till en tillräcklig fordonsreserv. Förslaget är därmed att under de första åren behålla fem (5) Reginafordon när utfasningsprocessen är genomförd. Numerären justeras efterhand något ytterligare nedåt utifrån kraven på att alltid ha fordon är tillgängliga för trafik. Bruttokostnaderna för Upptågstrafiken beräknas öka med i storleksordningen 40 miljoner kronor fram till år 2022 i jämförelse med år 2017, 246 MSEK i jämförelse med 208 MSEK. Hyreskostnaden ökar mellan åren 2017 till 2022 från 40 MSEK till 85 MSEK. De nya fordonen innebär att sittplatskapaciteten ökar med ca 90 % jämfört med idag och möjliggör därmed ökat kollektivt resande samt högre biljettintäkter. Region Uppsala ska genom avrop och beställning av nya fordon ingå ny borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering. För åtta fordon, inklusive strategisk utrustning och komponenter, innebär det ett borgenstak på MSEK. De nya fordonen ställer krav på att vissa infrastrukturåtgärder genomförs vid stationer på Ostkustbanan, dessa är vid sidan av förbättrad resenärsmiljö relaterade till plattformarnas längd och höjd. För att på sikt kunna trafikera med dubbelkopplade Dosto ER1-tåg behöver samtliga plattformar förlängas till minst 230 meter. Kollektivtrafikförvaltningen har i dialog med Trafikverket framfört behov av kapacitetshöjande åtgärder vid Uppsala C samt att stationerna på sträckan Storvreta Tobo i en första etapp bör byggas om. I en efterföljande etapp bör stationerna Mehedeby Skutskär byggas om. När det gäller plattformshöjden så bör instegshöjden från plattform baseras på plant insteg. Vidare måste uppställningsplatser säkras i Gävle och Uppsala med möjlighet att genomföra service och visst dagligt underhåll. Region Uppsala har hos Trafikverket påtalat behoven att tidigarelägga utredningsarbete för stationer norr om Uppsala. Trafikverket kommer denna höst att påbörja arbete med en funktionsutredning för sträckan Uppsala Gävle. Investeringar i ökad kapacitet och förbättrad kundmiljö vid stationer och i anslutning till stationer bör finansieras via såväl nationell plan som länstrafikplan, LTP. Trafikverket har samtidigt påbörjat arbete med funktionsutredning avseende Uppsala C syftande till ökad kapacitet.

171 5 (17) 1 Inledning Regionfullmäktige beslutade den 20 juni 2017 om Regionplan och budget (RPB) för åren I planen anges under avsnittet kollektivtrafik tre strategiska mål för utvecklingen av bland annat tågtrafiken. Regionfullmäktige konstaterar i RPB ett behov av ökad kapacitet och för att möta resandeutvecklingen krävs nya tåg med plats för fler resenärer. Inriktningen för en ökad kapacitet är att under 2020 sätta nya tåg i trafik. Den politiska beredningen av och utredningar för att anskaffa nya tågfordon har pågått sedan Den 27 september 2017 beslutade Regionfullmäktige ( 102/17) att ge Regionstyrelsen i uppdrag att hos AB Transitio för åren fram till år 2030 kunna avropa maximalt upp till sexton (16) spårfordon av modellen Dosto ER1 (4-vagnar) med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Region Uppsala ska även ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med ett borgenstak på MSEK. Regionstyrelsen ska enligt beslutet även ingå avtal med AB Transitio om att avropa och anskaffa åtta fordon (8) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER1 med tillhörande komponenter och utrustning. Vidare ska Regionstyrelsen ingå hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordon. I processen att utöka Upptågets kapacitet har Kollektivtrafiknämnden successivt behandlat och beslutat i frågan om fordonsanskaffning. Nämnden har givit uppdrag om framtagande av såväl en förstudie om fordonsbehov och inriktning (KTN 72/16 samt KTN 101/16) som ett slutligt förslag för anskaffning av fordon för Upptågets långsiktiga utveckling (KTN 44/17). Kollektivtrafiknämnden har i september 2017 ( 70) med stöd i Regionstyrelsens beslut i juni 2017 ( 148/17) givit Kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att presentera en plan för infasning av nya tågfordon och utfasning av befintliga tågfordon samt att presentera förutsättningar för att använda den fulla kapaciteten kopplat till infrastrukturen. En sådan plan presenteras i detta beslutsunderlag. 2 Bakgrund Upptåget startade 1991 på sträckan Uppsala Tierp. Sedan starten har Upptågstrafiken förändrats och vuxit i omfattning, från några enstaka turer per dag Uppsala - Tierp till dagens trafikutbud på sträckan Uppsala Tierp Gävle och på Dalabanans sträcka Uppsala Heby Sala. Trafiken utförs idag med elva Reginatåg och tre inhyrda X11tåg. Resandet har successivt utvecklats till att under de senaste åren bli omfattande. Resandeutvecklingen har inneburit att beläggningen ombord, framför allt under högtrafiktid, har förändrats från rimlig med stående på kortare delsträcka till hög och på längre delsträcka. Morgonrusningen mot Uppsala på Ostkustbanan är den absolut högst belagda där vissa turer har en beläggning upp till drygt 150 %. Även rusningstrafiken på Dalabanan har utvecklats starkt med hög beläggning. För närvarande uppstår faktisk kapacitetsbrist på vissa turer.

172 6 (17) Upptågstrafiken på Ostkustbanan har idag inte några utvecklingsmöjligheter och kan inte längre klara av att erbjuda ett resande med rimligt god komfort. Utifrån denna situation står Upptågstrafiken inför behovet av ett generationsskifte avseende på fordon och kapacitet. En helt ny och modern fordonsplattform ska borga för möjligheterna att kunna växa och därmed möta såväl dagens som morgondagens resandeutveckling. Även om tågen inte ensamt kan bidra till att uppnå regionalt ställda mål om ett hållbart resande i järnvägsstråken, där fler kan lämna bilen för den längre resan, så har tåget och turtätheten stor betydelse för hur attraktivt människor upplever möjligheten är att resa kollektivt och med tåg. Trafikupplägg med regelbunden och turtät trafik under robusta förhållanden skapar förutsättningar för resandetillväxt. Viktiga frågor i processen att skaffa nya tåg har varit fler sittplatser med god komfort, större utrymme för stående passagerare och driftsäkra tåg men också tåg designade för ett effektivt underhåll. I Kollektivtrafikförvaltningens tidigare utredningar belyses bakgrunden och förutsättningarna för behovet att skaffa nya tåg för Upptågstrafiken på Ostkustbanan. Vägledande för hela processen med fordonsanskaffning har varit att hitta lösningar som klarar dagens och framtidens krav men som samtidigt kortar ledtiderna för att kunna sätta nya tåg i trafik. Modellen att nyttja en genomförd upphandling med möjlighet att kunna avropa fordon via optionsavtal öppnar för ett snabbt leveransförfarande efter beslut om beställning. Den föreslagna fordonstypen, dubbeldäckare Dosto (Doppelstock), har sin bakgrund i att kunna transportera fler resenärer per meter tåg och kan i sitt grundutförande angöra befintliga stationer med varierande plattformslängder. Därmed kan om- och utbyggnad av stationers kapacitet hinnas med innan den totala fordonslängden behöver utökas genom multipelkoppling av fordon. 3 Förutsättningar för avrop och leverans 3.1 Avrop av fordon från ramavtal AB Transitio har genom ramavtal upphandlat regionaltågfordon för regiontrafik i Mälardalen. Ett kontrakt har tilldelats den schweiziska tågtillverkaren Stadler Rail AG om leverans av 33 nya Stadler Dosto ER1 avsedda för trafik i Mälardalen upphandlad av MÄLAB. Fordonet består av 4 vagnar och har 357 sittplatser (333 fasta säten och 24 fällsäten), en låggolvsdel som är särskilt tillgänglig med plats för rullstolar, barnvagnar och några cykelplatser. Tre toaletter, varav en är handikappanpassad, finns i fordonet. I kontraktet finns möjlighet att i ett reglerat förfarande avropa ytterligare fordon genom ett så kallat optionsavtal för en ökad leverans. Genom att avropa fordon via optionsavtalet kortas ledtiderna väsentligt mellan kontrakterad beställning och leverans av tågfordon. Region Uppsala har genom delägarskap i MÄLAB och AB Transitio möjlighet att utnyttja detta optionsavtal och avropa den upphandlade fordonstypen Dosto ER1.

173 7 (17) Fordonen kommer vid avrop att ägas av AB Transitio och hyras ut till Region Uppsala som därefter tillhandahåller tågen till den trafikoperatör som ska bedriva trafiken. Region Uppsala har via Kollektivtrafikförvaltningen UL (KTF) ett samarbete med såväl MÄLAB som AB Transitio avseende leveransen av de regionaltågfordon som beställts av MÄLAB. KTF är delaktiga i det leveransprojekt, AMTL (Avrop MÄLAB Transitio Leveransprojekt), som genomförs tillsammans med samtliga delägare i MÄLAB. KTF har via Trafikdirektören en plats i leveransprojektets styrgrupp. KTF har inom ramen för leveransprojektet AMTL, MÄLAB:s Tjänstemannaberedning och vid MÄLAB:s styrelsemöten kontinuerligt kunnat ta del av information och delta i dialoger knutna till genomförandet av fordonsupphandlingen. På förvaltningsnivå har KTF följt och deltagit i arbete och processer som avser bland annat fordonsutformning och design, kvalitetsarbete, leveransplanering samt mottagit information om såväl projektets ekonomi som bedömningar av de kostnader fordonsleveransen innebär. KTF har även i dialog med leverantören Stadler, dels vid studiebesök vid Stadlers tillverkningsenhet för bl.a. Dosto tåg i Schweiz och dels vid besök hos Bern-regionens trafikhuvudman BLS, som utför regional tågtrafik med motsvarande tågtyp, kunnat föra diskussioner om tågets allmänna utformning och tekniska kvalitet, driftsäkerhet, depå- och underhållsfrågor, funktionalitet för resenärer m. m. MÄLAB:s och KTF:s gemensamma arbete med bland annat inhämtande av extern information och dialog med leverantören har hittills visat att det finns skäl för Region Uppsala att via avrop anskaffa ett fordon som i allt väsentligt inte avviker från den specifikation som AB Transitio och AMTL-projektet fastställt. Region Uppsala kan därigenom avropa ett identiskt fordon, det vill säga utan tekniska ändringar, annan interiör design- eller konstruktion. Detta konstaterande innebär att regionen som beställare kan erhålla en leveransplan som bygger på de förutsättningar som AB Transitio avtalat med Stadler och som kan koordineras med leveransen av MÄLAB:s fordon. Genom Regionfullmäktiges beslut den 27 september 2017 kommer fortsättningsvis all dialog med leverantören att ske via AB Transitio. Beställardialog samt fordons- och leveransknutna frågor sker i det gemensamma leveransprojektet AMTL, d.v.s. mellan KTF, AB Transitio och MÄLAB. För att säkerställa kvalitet i mottagandet av nya fordon finns en övergripande kravställning för leveranstid och leveranstakt specificerad i leveransavtalet mellan AB Transitio och Stadler. Avtalet reglerar bl.a. leveranstid från avropsavtalsdag till preliminärt övertagande av första fordon och leveranstakt per löpande 30 dagars period liksom regler för semestermånader och helgdagar. Genom att Region Uppsala avropar fordon via optionsavtalet kan överenskommen leveranstid kortas ned. Leveranstakt /intervall bestäms gemensamt av parterna där miniminivå är överremskommen leveranstakt enligt grundbeställning.

174 8 (17) I grundbeställningen till MÄLAB sker preliminärt övertagande av första fordon våren De 10 första fordonen beräknas vara preliminärt övertagna under Q och det sista fordonet under Q AB Transitio rekommenderar Region Uppsala, inför avrop av optionsfordon, att planera leveransen för preliminärt övertagande så att erfarenheter av de tio första MÄLABfordonen har vunnits. Under den tiden tåget gått i operativ drift ska kunskaper om och behov av ändringar hunnit upptäckas och utvärderats. Under denna period ska även behov av eventuella ändringar som kan behöva implementeras ha klarats ut. Det är i sammanhanget även så att tågfordonen har testkörts och utvärderats på svensk mark under mer än sex månader innan det preliminära övertagandet sker. Genom att invänta de första erfarenheterna av operativ drift av Dosto ER1 reduceras risken för trafikstörningar och behov av s.k. nollställning efter det att fordon levererats till Region Uppsala. Region Uppsala bör utifrån tidsperspektivet för fordonsoperativ drift därför inte motta leverans av fordon tidigare än kvartal 3 år KTF ser även att planen att behålla viss Reginafordonkapacitet i samband generationsväxlingen reducerar risker vid intrimningen av nya fordon, underhållsprocesser, garantiåtaganden och dylikt. 3.2 Leveranstakt nya fordon I planering av leverans av nya tågfordon bör beställaren, Region Uppsala, värdera behovet av fordon, d.v.s. hur snabbt behöver fordonen trafiksättas för att skapa ökad kapacitet i systemet samt när under trafikåret är det trafikoperativt lämpligt att ställa om fordonsproduktionen. En viktig utgångspunkt för planeringen är behovsbilden, d.v.s. efterfrågan på ökad kapacitet. I tidigare utredningar har KTF redovisat hur resande och beläggning historiskt har utvecklats, hur det ser ut i ett nuläge samt hur resandet och därmed beläggning bedöms utvecklas framåt mot åren I den redovisade kontexten är behovet av att öka kapaciteten omedelbar. Regionfullmäktiges beslut om åtta nya fordon innebär i operativa termer att samtliga nya fordon kommer att sättas i trafik direkt efter leverans, dock utan full tillgänglig verkstadsreserv. Utöver dessa fordon behöver trafikutföraren ha ett antal Reginafordon tillgängliga både som komplement och verkstadsreservfordon. Utifrån kvalitets- och leverantörsperspektiv är en samlad leverans av det antal fordon som regionen avser att beställa av stor fördel. Det minskar ett antal trafikoperativa problemställningar och ger Upptågssystemet en omedelbar kapacitetsförstärkning. En samlad leverans innebär samtidigt att både resenärer och boende i stråket Uppsala Gävle upplever att Upptåget genomgår en tydlig generationsväxling. Detta bör efterhand förstärkas genom ombyggnad och utveckling av stationerna i stråket, anpassad matartrafik med buss, pendlarparkeringskapacitet för cykel och bil m.m.. En samlad leverans medger för leverantören Stadler en optimal leveranstakt med ett fordon var tredje vecka. Det innebär att leverantören kan planera och samordna samt genomföra hela leveransen på ett effektivt och kvalitetsmässigt tillfredställande sätt.

175 9 (17) Leveranstid och leveranstakt är parametrar som ska regleras i tilläggsavtal för optionsfordon mellan AB Transitio och Stadler. Vid antagandet om leveranstakt med ett fordon var tredje vecka kommer åtta stycken fordon att kunna levereras inom cirka fem månader. För att tillmötesgå leveranstakten på ett fordon var tredje vecka behöver leverantören tillverka fordonen i en separat produktionslina. Leverantören har bekräftat att föreslagen leveranstakt är optimal produktionstakt. Det är enligt både Stadler och AB Transitio fördelaktigt att genomföra leveransen utan avbrott eftersom det möjliggör en jämn produktionstakt för såväl underleverantörers leveranser som de produktions- och arbetsmoment som skall genomföras i produktionsanläggningen i Altenrhein, Schweiz. Om produktionen skall ske med uppehåll kan det få påverkan på tillgång på produktionspersonal, risker för kvalitetsstörningar eller att delar av fordonsserien tillverkas i annan anläggning. Region Uppsala är liksom AB Transitio mån om att tillverkningen sker vid Stadlers huvudanläggning för dubbeldäckare i Altenrhein. En sammanhållen leveransplan innebär för Upptågets del att skiftet mellan gamla och nya fordon kan effektiviseras såväl trafikalt som i fråga om underhåll, logistik för uppställning och service samt för omloppsplanering, d.v.s. rätt fordon vid rätt tid och på rätt plats. Genom en samordnad och sammanhållen leverans ser Kollektivtrafikförvaltningen även stora fördelar med planering och genomförande av utbildning av förare, ombordpersonal, underhålls- och servicepersonal. Säkerhetsarbetet för fordonsflottan förenklas och effektiviseras också vid en samlad leverans. En av de viktigaste aspekterna på en sammanhållen leverans av nya fordon är den ökande kapaciteten som innebär förbättrade villkor för den som reser. Planering av optimal leveranstid- och takt behöver, som nämnts, överenskommas med Stadler, AB Transitio och MÄLAB. 4 Leveransplan med kostnadskalkyl 4.1 Leveransplan Dosto ER1 Leveransen av nya fordon till Upptågstrafiken föreslås ske i två etapper med ett tidtabells- och årsskifte emellan. Antal fordon i respektive etapp framgår av tabell 1 och 2 nedan. Tidtabellskifte T20 sker vecka 50, den 15 december Tabell 1: Leveranser i etapp 1

176 10 (17) Tabell 2: Leveranser i etapp Utfasning av Regina Hyres- och trafikkostnaden för Upptågstrafiken 2019 och 2020 baseras på antalet fordon i trafik samt vilken typ av fordon som för var stund är trafiksatta. Infasning av Dosto ER1 och utfasning av Regina skall ske i enlighet med Tabell 3 nedan. Tabell 3: In- och utfasning av Dosto ER1 respektive Regina 4.3 Förutsättningar för ekonomisk kalkyl fordon AB Transitio har med utgångspunkt i information från anskaffningsprojektet (AMTL) genomfört förnyad beräkning av bedömda hyresnivåer för MÄLAB:s fordon. Inköpspriset grundar sig på avropsavtalet med Stadler och uppskattade tillkommande kostnader för ändringsordrar samt estimerat behov/anskaffningsvärde per fordon för högvärdeskomponenter (HVK). 4.4 Förutsättningar finansiering Fordonshyran bestäms av två huvudkomponenter; inköpspris för leveransklart fordon och komponenter samt kapitalkostnader för finansiering av inköp. Varje fordon har sin egen betalplan. AB Transitio har i sin finansieringsmodell antagit räntenivå enligt Stibor 3M (3 månader). Genomsnittshyran baseras på kapitalkostnadsutvecklingen med finansiella lösningar för de tio (10) första åren. I nuläget placeras räntenivån i kalkyl på 2,5 % (medel) samt kompletteras med kalkyler för Stibor 3M (låg) om 1,5 % och Stibor 3M (hög) om 3,5 %. De två alternativen speglar möjlig utveckling för Stibor 3M. Räntenivå för Stibor 3M är idag -0,5 %. Utöver Stibor ligger en räntemarginal om 0,65 %. Härutöver ligger kostnaden för övriga delar som ingår i AB Transitios hyra. Övriga kostnader härrörs till avsättningar för tungt underhåll och upprustning av fordon, enligt särskilt program, samt förvaltningskostnader, försäkring och övriga omkostnader/ administration. Fordonen finansieras genom att AB Transitio upphandlar kreditpaket

177 11 (17) med varierande löptider. På detta sätt säkras på ett rimligt sätt den långsiktiga finansieringen till förutsägbara räntenivåer. 4.5 Fordonshyra Upptågsfordon Hyresberäkningen för KTF:s fordon visar initiala hyror vid leveransprojektets olika betalmilstolpar, d.v.s. när fordonen är trafiksatta. Avskrivningstiden, den ekonomiska livslängden, är trettio år. Avropsavtalet med Stadler bygger på att den underliggande valutan är satt i svenska kronor (SEK) vilket reducerar valutarisker. Stadler har inte rätt att justera priset i avropet utifrån valutaeffekter. Prisnivå är satt i 2016 års priser. Avropsavtalet ger Stadler rätt att indexjustera priserna i avtalet fr.o.m. det tredje året efter avropsavtalets tecknande och därefter är årsvisa indexjusteringar möjliga. Baserat på utvecklingen av kostnader för arbetskrafts- och materialkostnader i Schweiz kan index utvecklas vid sidan av svenska index för motsvarande områden. I dagsläget är det svårt att bedöma hur schweiziska index kommer att påverka priserna och aktuella betalflöden för anskaffning av fordon och högvärdeskomponenter. AB Transitios analys av leverantörens valda index de senaste fem åren visar att arbetskraftskostnadsindex stigit svagt från år till år medan utvecklingen för materialkostnadsindex har varit negativ. I kalkyler för fordonshyra har framtida indexutveckling inte prognosticerats. Detta kan ske längre fram under leveransprojektet. Kalkyl för fordonshyra Dosto ER1 för Region Uppsala utgår från ovan nämnda parametrar, vilka är förutsättningar för MÄLAB:s fordonsanskaffning av motsvarande fordon. Kalkylen bygger på det s.k. medelnivå-alternativet, Stibor 3M med räntenivå 2,5 %, marginal om 0,65 % och hyresnivån vid leveransprojektets olika betalmilstolpar när fordonen är trafiksatta. Varje procentenhet totalränta (1 %) är värd mellan 0,8-1,0 MSEK per fordon och år. Nuvarande räntenivå ligger vid Stibor 3M: - 0,5 %. Hyresnivån för de levererade fordonen ökar i trappsteg enligt illustration i Figur 1. Figur 1: Illustration av hyresnivåer

178 12 (17) PTO innebär att hyresansvaret övertas och att hyreskostnaden börjar löpa. Fordonen tas i kommersiell drift. FTO innebär slutlig acceptans av levererat fordon och beräknas börja ske i Q Garantitiden löper två år efter FTO. Vid garantitidens slut är fordonen fullt betalda. Leveransprojektet för Region Uppsala, att likställa med MÄLAB Dosto ER1-fordon nr: 12-19, baseras på leverans av fyra (4) fordon Q3-Q och fyra (4) fordon Q Hyresnivåerna per fordon och år anges i Figur 2 nedan. Figur 2: Hyreskostnad vid olika hyresnivåer 4.6 Genomförande av omställningsprocessen med en rimlig fordonsnumerär I planeringen ser Kollektivtrafikförvaltningen behoven att säkerställa och upprätthålla planerad trafik, klara vissa utbudsökningar på Dalabanan samt ha en begränsad fordonsreserv. Förslaget är därmed att behålla minst fem (5) Reginafordon när utfasningsprocessen är genomförd. Numerären kan efterhand justeras något ytterligare nedåt men en sådan möjlighet ställer redan kortsiktigt vissa krav. Sittplatskapaciteten för det nya fordonskonceptet kommer att öka med 90% i jämförelse med dagens fordonsflotta, baserat på oförändrat trafikutbud. I rusningstrafik, morgon och eftermiddag, blir ökningen drygt 20 % baserat på oförändrat trafikutbud. Eftersom samtliga åtta Dosto ER1-fordon kommer att trafiksättas i samband med den genomförda leveransen behöver Upptågstrafiken på Ostkustbanan kunna garantera tillräcklig fordonskapacitet, d.v.s. som klarar driftsbortfall genom tillgång till trafikreserv- och verkstadsfordon. En normal fordonreserv är minst 10 %. Frågan är betydelsefull för att upprätthålla förtroendet hos kunden och resenärer i allmänhet. Det föreslagna fordonet bedöms genom sin tekniska konstruktion och en genomtänkt design att kunna underhållas på ett planerat sätt och med längre tidsintervall.

179 13 (17) I trafiken uppstår trots allt oplanerade händelser av typen akuta tekniska fel, älgkollisioner eller andra olyckor. För detta måste med kort varsel en beredskap finnas i form av reservfordonskapacitet. Genom att Dosto ER1-fordon kommer att ha sitt planerade underhåll i Eskilstuna finns det på både korta som längre sikt behov av depå- och verkstadskapacitet för avhjälpande underhåll och service inom trafikområdet. Kollektivtrafikförvaltningen ser därutöver möjlighet att samverka med MÄLAB om tillgång till gemensamma reservfordonsresurser. En sådan resurs bör för Upptågets del omfatta minst ett fordon. 4.7 Hyres- och trafikkostnader för åren I Tabell 4 nedan redovisas beräknad hyres- och trafikkostnad för åren År 2017 anges som referens, inkluderande kostnader för hela Upptågstrafiken. Kalkylen baseras på anskaffning av åtta Stadler Dosto ER1 där leveranserna delas i två paket under 2019 och 2020 samt att fem Regina fordon behålls i Upptågstrafiken. De inhyrda X11-fordonen avvecklas senast Det innebär att sex Regina fordon tros kunna avvecklas från Upptågstrafiken. Den totala kostnaden för trafiken, exklusive intäkter, ökar från 208 till 246 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en kostnadsökning med 18 %. Beräkningen av kostnaderna för Dosto ER1 baseras dels på MÄLAB:s beräknade kostnader för den regionala tågtrafiken i Mälardalen med nya fordon, dels på trafikavtalet för Upptåget avseende Regina. Totala kostnader Hyra Regina (mkr) Trafik Regina (mkr) Hyra X11 (mkr) Trafik X11 (mkr) Hyra Dosto (mkr) Trafik Dosto (mkr) Summa Tabell 4: Hyres- och trafikkostnader

180 14 (17) Beräknade kostnader Upptågstrafiken (exklusive intäkter) Figur 3: Fördelning av hyres- och trafikkostnader per år Stationsinfrastruktur Uppsala Gävle Innan den nya fordonsmodellen Dosto ER1 kan tas i trafik behöver ett antal infrastrukturåtgärder utföras längs sträckan: Alla stationer söder om Tierp behöver justeras i höjd då de har en plattformshöjd på 73 cm medan det nya fordonet har en instegshöjd på 60 cm (låggolvdel). Uppställningsplatser måste finnas i Gävle och Uppsala med möjlighet att utföra dagligt underhåll i nära anslutning vad gäller städning, vattentryckning och fekalietömning. Sammanlagt behöver det inom trafikområdet finnas åtta uppställningsplatser för de nya fordonen, antalet uppställningsplatser kan eventuellt vara något lägre om möjlighet finns för uppställning vid plattform i framför allt Uppsala och Gävle (natt). Dialog måste föras med Trafikverket om vilka spår de nya fordonen ska använda vid Uppsala C. Ett 4-vagnars Dosto ER1 är 105 m långt. Uppsalas spår 5 är 110 m. och spår 6 är 95 m. långa. Om tåglägen för insatståg under högtrafik inte kan uppnås på sträckan Tierp-Uppsala behöver ordinarie avgångar multipelkopplas. Detta innebär att stationerna Tobo, Örbyhus, Skyttorp, Vattholma och Storvreta behöver byggas om och anpassas avseende plattformslängd och höjd. Beaktat resandeutveckling och beläggningsgrad har ovan nämnda stationer högst prioritet att åtgärdas och det bör vara genomfört senast till För Uppsala C ska förutsättningar för angöring av multipelkopplade tåg hanteras. Det kan exempelvis ske genom förlängning av spår 5 alt. 6 eller att spår 2 alt. 7 används. I planeringen av stationsombyggnad bör samtliga stationer norr om Uppsala C omfattas av en gemensam klassificering där ny standard, inkl. plattformslängd/-höjd definieras.

181 15 (17) Station Längd (m) Höjd (mm) Nödvändiga åtgärder innan trafikering Uppställningsplatser. Möjligheter för städning, vattentryckning och fekalietömning Gävle C Furuvik Skutskär Älvkarleby Marma Mehedeby Nödvändiga Nödvändiga åtgärder för åtgärder för långa långa tåg tåg Tierp Uppsala Gävle Tierp Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Tierp Tobo Justering höjd Örbyhus Söderg: 147, norrg: Justering höjd Skyttorp Justering höjd Vattholma Justering höjd Storvreta Söderg: 131, norrg: Justering höjd Uppsala C Pltf 2: 388 Pltf 5: 110 Pltf 6: 95 Justering höjd spår 5. Pltf 2: Uppställningsplatser. 580 Möjligheter för städning, Pltf 5 & vattentryckning och 6: 730 fekalietömning Säkerställa möjlighet för vändning och uppställning av 210 meter långt tåg Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter Förlängning till 230 meter av spår 5 eller 6 alternativt använda andra spår Tabell 5 Sammanställning över stationer mellan Gävle - Uppsala med nödvändiga åtgärder 5.1 Trafikverkets arbete Trafikverket har påbörjat arbete med en s.k. funktions- och trafikutredning för att kartlägga behov för att öka kapaciteten i Uppsala C avseende genomgående och vändande trafik samt uppställning av tåg. Studierna ska vara färdigställda våren Trafikverket kommer att påbörja en funktionsutredning av sträckan Uppsala-Gävle under hösten 2017 för att utreda kapacitetshöjande åtgärder samt förbättrad resenärsmiljö vid berörda stationer. Kollektivtrafikförvaltningen förser Trafikverket med uppgifter om behov samt lämnar förslag på åtgärder som krävs för de nya fordonens angöring av stationerna.

182 16 (17) Region Uppsala har skrivit till Trafikverket angående ett tidigareläggande av åtgärdsvalsstudie, ÅVS, för stationerna på sträckan Uppsala - Skutskär. I dialogen med Trafikverket ingår även frågor om behov och nyttjande av förbigångsspår för att minska störningar mellan snabba tåg utan uppehåll och långsammare tåg, såsom Upptåget eller godståg, på sträckan Uppsala-Gävle. 6 Referensförteckning 6.1 Beslutsprocess PM Framtida spårfordon i Upptågstrafiken, UL 2016 Förstudie Upptågstrafikens långsiktiga fordonsförsörjning, Dnr KT (KTN 72/16 och KTN 101/16) Utredning Nya fordon Upptågstrafiken Uppsala Gävle, Dnr KT (KTN 44/17) 6.2 Genomförande Uppdraget att utarbeta förslag till anskaffning av nya fordon med tillhörande frågor samt in- och utfasningsplan av fordon har genomförts i projektform inom Kollektivtrafikförvaltningen och i samarbete med MÄLAB och AB Transitio. Arbetet har genomförts i dialog med externa parter, bl.a. Transdev Uppland AB, Trafikverket, SJ AB och Sweco. Arbetet har skett under ledning av Johan Wadman. Medverkande har varit Caj Rönnbäck (uppdragsledare), Stefan Adolfsson, Mari Brolund, Peter Peltekis, Björn Larsson, Sara Käck och Åsa Viklund. Tomas Ahlberg (Mälab). Thomas Frisk, Nils Holmlund, Magnus von Bahr och Sven Malmberg (AB Transitio). Erik Åström och Göran Svensson (Transdev Uppland AB). Sofia Krafft och Emil Jansson (Sweco). 6.3 Underlagsmaterial i utredningsarbetet Evaluation of passenger train concepts: Methods and results om measuring travellers preferences in relation to cost. KTH Avhandling, Karl Kottenhoff, KTH Experiment in the Stockholm Metro 2009 Trängsel i spårfordon MÄLAB:s fordonsutredning 2011 Förstudie: Fordon till MÄLAB Aktiviteter fram till beslut om anskaffning 2011 PM Funktionskrav för nya regionaltåg i Mälardalen, MÄLAB, 2012 Rapport Depåutredning MÄLAB, Ramböll, 2013 Rapport Trängsel i Stockholms kollektivtrafik 2015 Rapport Scenarioanalys för Järnvägens utveckling i Skåne 2015 Kundmiljö och tillgänglighet, Inventering av stationer längs Ostkustbanan, Sweco, 2015 Resande- och beläggningsprognos, UL, 2016

183 17 (17) Jämförandestudie för UL av enkel- och dubbeldäckade spårfordon, SNC Lavalin (TS RES), 2016 Rapport Track and Passenger data for the Uppsala Gävle Line, Simulering DOSTO, Sweco och Stadler 2016 AB Transitio PM Rekommendation till Leveransplan för UL; AMTL Förstudie Lokalisering tågdepå i Uppsalaområdet, KTF UL 2017, Sweco Depåutredning Gävle. PM Nulägesbeskrivning, Gävle kommun/ramböll 2017 Idéstudie Utvecklingstrender resandestråk, till/från Region Uppsala, 2017, Sweco

184 Avtal A Avtal om anskaffning och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter samt strategisk utrustning för nya fordon i Upptågstrafiken-projektet. Parter: (1) Region Uppsala, organisationsnummer ( Avropande Aktieägare ) och ( Borgensman ) (2) AB Transitio, org.nr ( Vagnbolaget ) Förutsättning Avropande Aktieägare önskar hyra spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning (nedan gemensamt benämnda Avropade Spårfordon ). Genom detta avtal uppdrar Avropande Aktieägare åt Vagnbolaget att utnyttja fordonsoption i befintligt avropsavtal med Stadler Bussnang AG i syfte att köpa Avropade Spårfordon för att hyra ut dem till Avropande Aktieägare, samt att upphandla extern finansiering av Avropade Spårfordon. Den aktieägare som i detta projekt uppdrar åt Vagnbolaget att anskaffa och finansiera Avropade Spårfordon benämns nedan Avropande Aktieägare. I syfte att uppdra åt Vagnbolaget att genomföra anskaffning av Avropade Spårfordon ingår den Avropande Aktieägaren och Vagnbolaget detta avtal. Anskaffning ska ske genom utnyttjande av fordonsoption i det avropsavtal som tecknats av Vagnbolaget med Stadler Bussnang AG i maj 2016 samt enligt kravspecifikation framtagen inför tidigare genomfört avrop av fordon till MÄLAB Vagnbolaget utgör avtalspart med fordonsleverantör och är ansvarig för anskaffningsprojektet. För anskaffning av Avropade Spårfordon ska en styrgrupp bildas av Vagnbolaget och representant från Avropande Aktieägare där projektets framdrift löpande redovisas. Den Avropande Aktieägaren delegerar härigenom till styrgruppen befogenhet att för Den Avropande Aktieägarens räkning fatta beslut i styrgruppen. Den Avropande Aktieägaren ska delta i styrgruppens arbete. För upphandling av extern finansiering av Avropade Spårfordon ska en referensgrupp bildas av Vagnbolaget och den Avropande Aktieägarens ekonomi-/finanschef där finansieringsprojektets framdrift löpande redovisas. Villkor Ett avtal mellan aktieägarna i Vagnbolaget ingicks den 11 oktober 2012 ( Aktieägaravtalet ). Syftet med Aktieägaravtalet är, bland annat, att reglera frågor rörande aktieägarnas ägande av aktier i Vagnbolaget och utnyttjandet av Vagnbolagets resurser. Avropande Aktieägare bekräftar nedanstående punkter: A. Avropande Aktieägare är aktieägare i Vagnbolaget och kan därmed avropa/anskaffa Avropade Spårfordon, det vill säga spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk

185 utrustning, på det sätt som anges i Aktieägaravtalet punkt 8.1 med innebörden att Avropande Aktieägaren tar det fulla ekonomiska ansvaret för Avropade Spårfordon, däribland ansvaret för hyresgaranti och restvärdesrisken. B. Avropade Spårfordon ställs till Avropande Aktieägares förfogande genom ett hyresavtal med Vagnbolaget och i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 5.2 i Aktieägaravtalet. Genom hyresavtalet överförs alla förmåner och risker som är förknippade med ägandet av Avropade Spårfordon till Avropande Aktieägaren. Avropande Aktieägare kan därefter vidareuthyra Avropade Spårfordon i enlighet med villkoren i Aktieägaravtalet, däribland punkt 9 i Aktieägaravtalet. C. Avropande Aktieägare är skyldig att ställa fullgod säkerhet, i första hand i form av proprieborgen, eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende Avropade Spårfordon. För det fall Avropande Aktieägare är ett aktiebolag skall sådan säkerhet ställas av kommun, kommunalförbund eller landsting som äger aktiebolaget. För det fall Avropande Aktieägare är ett kommunalförbund eller ett regionförbund skall kommun och landsting som är medlemmar i förbundet ställa säkerhet enligt ovan om Vagnbolaget eller vald finansiär så kräver. D. Om flera Avropande Aktieägare gemensamt avropar Avropade Spårfordon genom Vagnbolaget skall dessa Avropande Aktieägare, enligt punkt 8.2 i Aktieägaravtalet, ställa gemensam solidarisk säkerhet för Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen eller lämna villkorat aktieägartillskott som motsvarar Vagnbolagets totala kostnads- och förlustexponering avseende de Avropade Spårfordonen. E. Den Avropande Aktieägare för vars räkning Vagnbolaget har avropat Avropade Spårfordon skall ersätta Vagnbolaget för samtliga kostnader vid införskaffandet av Avropade Spårfordon i enlighet med punkt 8.3 i Aktieägaravtalet. Vad avser Vagnbolagets upparbetade projektkostnader ska dessa regleras årsvis efter modell som särskilt överenskommes eller, vid avsaknad av sådan överenskommelse, vid anfordran. För det fall händelse inträffar som medför att Vagnbolaget inte kan eller lämpligen inte bör avropa/anskaffa Avropade Spårfordon åtar sig Avropande Aktieägare att hålla Vagnbolaget skadeslöst. Vagnbolaget skall i en sådan situation inte ha något ansvar gentemot Avropande Aktieägare för eventuell skada. Avropsuppdrag och bekräftelse om borgensåtagande Avropande Aktieägare ger härmed Vagnbolaget ett bindande uppdrag att enligt ovan utnyttja fordonsoption i avropsavtal tecknat med Stadler Bussnang AG i syfte att anskaffa 8 stycken spårfordon (inklusive reservfordon) av typen elmotorvagn ER1, samt erforderliga högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Därutöver ger Avropande Aktieägare Vagnbolaget ett uppdrag att upphandla extern finansiering avseende spårfordon upp till en ram om totalt 1080 MSEK för 8 stycken spårfordon av typen elmotorvagnar ER 1, samt högvärdeskomponenter och strategisk utrustning upp till en ram om totalt 48 MSEK för 8 stycken spårfordon. Borgensman förbinder sig att teckna borgensförbindelser eller motsvarande säkerhet för ovanstående finansiering.

186 Villkor för Vagnbolagets skyldighet att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet och upphandla finansiering av Avropade Spårfordon enligt detta avtal är att den Avropande Aktieägaren, till Vagnbolaget, överlämnar följande dokumentation: Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att uppdra åt Vagnbolaget att anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter, strategisk utrustning samt finansiering, samt att ingå detta avtal, fattats i vederbörlig ordning. Kopia av handlingar som visar att erforderliga beslut att teckna borgen fattats i vederbörlig ordning. Borgensförbindels(er) vederbörligen undertecknade av Borgensmannen. Blankett härför tillhandahålls av Vagnbolaget Kopia av handlingar utvisande att borgensförbindelser undertecknats av behörig(a) person(er). Kopior eller i förkommande fall original av övriga handlingar som Vagnbolaget kräver eller anser vara behövliga. Kompletterande handlingar om vald finansiär så kräver. Vagnbolaget är enbart skyldigt att genomföra och slutföra fordonsoptionsavropet enligt detta avtal om Avropande Aktieägaren undertecknat detta avtal och avtalet trätt i kraft genom att Avropande Aktieägaren överlämnat erforderlig dokumentation till Vagnbolaget...[Ort] Avropande Aktieägare och Borgensman. Namnförtydligande Transitio bekräftar härmed bundenhet enligt ovan. Stockholm AB Transitio.. Namnförtydligande

187

188

189 Regionfullmäktige Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Fordonsanskaffning tåg Beslut Regionfullmäktiges beslut 1. AB Transitio får i uppdrag att kunna optionsavropa maximalt upp till sexton (16) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER 1 4-vagnar med tillhörande högvärdeskomponenter, strategisk utrustning samt upphandla finansiering därför. 2. Region Uppsala ska ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om MSEK avseende spårfordon och 96 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. 3. Regionstyrelsen får i uppdrag att ingå avtal med AB Transitio om att AB Transitio ska avropa och anskaffa åtta (8) spårfordon av modellen Stadler Dosto ER 1 4-vagnar med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. 4. Regionstyrelsen får i uppdrag att ingå hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordon. Ärendebeskrivning Kollektivtrafiknämnden beslutade , 124, att ge Kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning om hur spårfordon för länets Upptågstrafik långsiktigt ska kunna säkerställas. Kollektivtrafikförvaltningen återkom till kollektivtrafiknämnden med en förstudie som redovisade resandeutveckling i prognos mot år 2030, kapacitetsbehov, möjliga fordonstyper för Upptågstrafiken m.m. Kollektivtrafiknämnden beslutade att godkänna framlagd förstudien som föreslår att dagens fordonstyp successivt avvecklas och nya fordon introduceras. Vid sammanträdet , 101, beslutade kollektivtrafiknämnden att ge Kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till genomförandebeslut för regionfullmäktige baserat på den slutliga rapportens rekommendationer. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta enligt ovan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (48)

190 Regionfullmäktige Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkanden och yttranden Bertil Kinnunen (S), Johan Örjes (C), Jenny Lundström (MP), Björn-Owe Björk (KD) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. My Borg (M) och Anna-Karin Klomp (KD) yttrar sig. Regionfullmäktiges ordförande finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Kopia till AB Transitio Kollektivtrafiknämnden Trafikdirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (48)

191 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv antas enligt bilaga. 2. Riktlinjerna ersätter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv beslutade av regionfullmäktige , 14. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) , 14. Då Region Uppsala antog en ny styrmodell från 2017, har översyn av befintliga riktlinjer gjorts, som resulterat i att förslag till nya riktlinjer har tagits fram. I enlighet med kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer inom ekonomi och verksamhet. Enligt kommunallagen är det fullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet anges hur ett ekonomiskt underskott ska beräknas och regleras. Enligt kommunallagen finns det en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Bilagor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Beslut landstingsfullmäktige , 14 Kopia till Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

192 2 (2) Direktör för ekonomi och hållbar utveckling Budgetchef

193 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Region Uppsala Antagen av regionfullmäktige 2018-XX-XX 1 (5)

194 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala Utgångpunkt I enlighet med kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer inom ekonomi och verksamhet. Enligt kommunallagen är det fullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet anges hur ett ekonomiskt underskott ska beräknas och regleras. Enligt finns det en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Som underlag för beskrivning av ärendet till ny lagtext har Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) anvisning RUR i praktiken använts. Som framgår av kommunallagens 8 kap. 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Nytt från och med den 1 januari 2013 är att det enligt samma paragraf även finns en möjlighet att, när vissa förutsättningar är uppfyllda, reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsatta medel till RUR kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. RUR kan därigenom skapa bättre förutsättningar för att möta effekterna av konjunkturvariationer. RUR är frivillig att tillämpa, de landsting som avser att utnyttja möjligheten ska besluta om hur reserven ska hanteras i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska beslutas av landstingsfullmäktige. Syftet med RUR är att landstinget vid en tillfällig intäktsdämpning, som hänförs till en lågkonjunktur, ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheten som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, dvs. inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Lagen ställer upp ett minimikrav för uppnått resultat för att reservering till RUR ska kunna göras. I lokala riktlinjerna för god ekonomisk hushållning kan landstinget välja en högre procentsats än lagkravets minimikrav. Enligt lagen får reservering till en resultatutjämningsreserv göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av: antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en (1) procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske istället uppgå till två (2) procent av summan av de ovan nämnda posterna. 2 (5)

195 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala God ekonomisk hushållning Utgångspunkten för Region Uppsalas styrning är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv. God ekonomisk hushållning ska gälla långsiktigt över flera budgetperioder för att säkerställa ekonomisk stabilitet. För Region Uppsala innebär detta en ekonomi i balans över tid samtidigt som länets invånare får en tillgänglig vård med god kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik. Landstingets verksamhet finansieras främst av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushåller med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera verksamheten. Budgetprocessen ska bidra till en effektiv styrning med budgetdisciplin. Under ett verksamhetsår ska landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning. Finansiella mål Finansiella målsättningar Region Uppsala måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i Region Uppsalas regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska nå budgeterad nettokostnadsnivå (beslutas årligen i Regionplan och budget). Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Självfinansieringsnivån för nya investeringar ska uppgå till minst 80 %. För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella målen nåtts ses över flera år. Mål och riktlinjer för verksamheten Verksamhetsmässiga målsättningar Region Uppsala styr verksamheten genom en styrmodell med fleråriga strategiska mål. Utifrån de strategiska målen skapas årliga uppdrag inom ramen för respektive styrelse/nämnds ansvarsområde. Uppdragen talar om vad Region Uppsala ska göra innevarande år i syfte att verksamheten ska närma sig måluppfyllelsen av de strategiska målen. Indikatorer är kopplade till de strategiska målen och har årliga målvärden med vilka förflyttningen mot de strategiska målen mäts. 3 (5)

196 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala Regionplan och budget som antas av regionfullmäktige i juni varje år är det övergripande styrdokumentet med vilket Region Uppsala anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten, i ett treårsperspektiv. Strukturen i Regionplan och budget följer strukturen för styrmodellen. Regionplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Region Uppsalas styrning kräver att styrelser och bolag följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsrapport och årsredovisning. Delårsrapporter och årsredovisningar ska bland annat innehålla en verksamhetsuppföljning och en avstämning av god ekonomisk hushållning. I månadsrapporterna sker en avstämning av arbetet av god ekonomisk hushållning. Landstinget använder sedan år 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller olika perspektiv. Dessa fokuserar på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet består bland annat av strategiska mål och framgångsfaktorer för att uppnå målen. Det balanserade styrkortet innebär att landstinget får en tydlig styrning med en röd tråd från politik till praktik. Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Landstingsplanen är strukturerad efter det balanserade styrkortet. Som grund för landstingsplanen finns landstingets strategiska plan, där strategiska mål på års sikt anges. Mål och inriktning i landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv, t.ex. vårdavtal, från styrelser och nämnder, tas balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Styrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Resultatutjämningsreserven ska användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom skapa bättre förutsättningar för att möta effekterna av konjunkturvariationer. Med RUR ska Region Uppsala vid en tillfällig intäktsdämpning, som hänförs till t ex en lågkonjunktur, kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheten som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, dvs. inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Reservering till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en (1) procent av summan av skatteintäkter, 4 (5)

197 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) i Region Uppsala generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om Region Uppsala har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till två (2) procent av summan av de ovan nämnda posterna. Storleken på resultatutjämningsreserven begränsas till tio procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning beräknat på utfall för aktuellt räkenskapsår bokslutsår. Begränsningen på storlek påverkar endast möjligheten till ytterligare avsättningar. Begränsningen tvingar ej till återföring av tidigare års avsatta medel om underlaget för skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning skulle minska mellan räkenskapsåren bokslutsåren. Disponering av resultatutjämningsreserv Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som ett riktvärde för bedömning av konjunkturcykeln. Om prognosen för räkenskapsåret understiger genomsnittet, får avsatta medel till reserven användas under förutsättning att balanskravsresultatet är negativt. Detta innebär att avsatta medel till reserven endast kan användas i en lågkonjunktur med så mycket medel som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp från ett negativt resultat till noll. Beslut om att reservera eller disponera medel ur resultatutjämningsreserven ska tas i samband med bokslut. Regionstyrelsen lämnar i årsredovisningen förslag till regionfullmäktige avseende reservering eller disponering från RUR. 5 (5)

198

199

200

201

202 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR-enheten Mikael Landsten Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Kompetensutveckling avseende likabehandling Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektören får i uppdrag att organisera ett systematiskt arbete inom Region Uppsala avseende såväl grundläggande som fördjupande kompetensutveckling i likabehandling, riktat mot medarbetare och chefer. Ärendebeskrivning Region Uppsala har sedan 2008 anlitat Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) för fördjupad kompetensutveckling av medarbetare och chefer inom likabehandlingsområdet. Två av Region Uppsalas förvaltningar har sedan dess HBTQ-certifierats och omcertifierats, och utbildningsinsatserna har mottagits väl av såväl medarbetare som patienter. Nu önskar Region Uppsala bredda dessa kompetensutvecklingsinsatser. Syftet är dels att systematisera såväl grundläggande som fördjupande insatser för att nå fler medarbetare, dels att inkludera fler diskrimineringsgrunder i detta arbete. Region Uppsala ska vara en organisation fri från diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Under hösten har kampanjen Metoo belyst maktmissbruk, trakasserier och sexuella trakasserier i alla samhällsområden och på alla nivåer. För att minimera risker att anställda eller patienter/invånare inom Region Uppsala blir utsatta behöver kompetensutveckling inom området nå fler medarbetare, och för att skapa en sammanhållen förståelse för hur olika normer samverkar behöver samtliga diskrimineringsgrunder belysas. Region Uppsala har det senaste året arbetat för att systematisera arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser, samt integrerat arbetet avseende riskbedömning utifrån diskrimineringslagen i arbetsmiljöarbetet. Av den anledningen ser Region Uppsala stora vinster med att organisera kompetensutveckling för chefer och medarbetare i likabehandling inom sin egen organisation. På sådant sätt kan dessa insatser knytas ihop med de redan framtagna arbetsprocesserna. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

203 2 (2) Kostnader och finansiering För att organisera, bedriva och utveckla ett inomorganisatoriskt systematisk likabehandlingsarbete behöver en person anställas. Kostnaden för en anställd ska dock ställas mot kostnaden för de insatser som köpts och kan komma att köpas av RFSL, och i detta perspektiv blir en anställning en besparing. Beredning Ärendet har beretts i regionstyrelsens personalutskott samt i koncernledningen den Kopia till Samtliga förvaltningschefer Registrator, Akademiska sjukhuset

204 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Kompetensutveckling avseende likabehandling Beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att uppdra till Regiondirektören att organisera ett systematiskt arbete inom Region Uppsala avseende såväl grundläggande som fördjupande kompetensutveckling i likabehandling, riktat mot medarbetare och chefer. Ärendebeskrivning Region Uppsala har sedan 2008 anlitat Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) för fördjupad kompetensutveckling av medarbetare och chefer inom likabehandlingsområdet. Två av Region Uppsalas förvaltningar har sedan dess HBTQ-certifierats och omcertifierats, och utbildningsinsatserna har mottagits väl av såväl medarbetare som patienter. Nu önskar Region Uppsala bredda dessa kompetensutvecklingsinsatser. Syftet är dels att systematisera såväl grundläggande som fördjupande insatser för att nå fler medarbetare, dels att inkludera fler diskrimineringsgrunder i detta arbete. Region Uppsala ska vara en organisation fri från diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Under hösten har kampanjen Metoo belyst maktmissbruk, trakasserier och sexuella trakasserier i alla samhällsområden och på alla nivåer. För att minimera risker att anställda eller patienter/invånare inom Region Uppsala blir utsatta behöver kompetensutveckling inom området nå fler medarbetare, och för att skapa en sammanhållen förståelse för hur olika normer samverkar behöver samtliga diskrimineringsgrunder belysas. Region Uppsala har det senaste året arbetat för att systematisera arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser, samt integrerat arbetet avseende riskbedömning utifrån diskrimineringslagen i arbetsmiljöarbetet. Av den anledningen ser Region Uppsala stora vinster med att organisera kompetensutveckling för chefer och medarbetare i likabehandling inom sin egen organisation. På sådant sätt kan dessa insatser knytas ihop med de redan framtagna arbetsprocesserna. Mikael Landsten, HR-strateg, ger en muntlig föredragning av ärendet. Kostnader och finansiering För att organisera, bedriva och utveckla ett inomorganisatoriskt systematisk likabehandlingsarbete behöver en person anställas. Kostnaden för en anställd ska Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (22)

205 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: dock ställas mot kostnaden för de insatser som köpts och kan komma att köpas av av RFSL, och i detta perspektiv blir en anställning en besparing. Beredning Frågan har beretts i Koncernledningen den 15 november. Yrkande Ordförande Bertil Kinnunen yrkar att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Bengt-Ivar Fransson (M), Annika Forssell (MP) och Annika Krispinsson (C) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Regiondirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 (22)

206 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR-avdelningen Eva Wikström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Antagande av medarbetarpolicy och reviderad chefspolicy för Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Medarbetarpolicy antas enligt bilaga. 2. Reviderad chefspolicy antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog , 54, Region Uppsalas chefspolicy. Det är viktigt att som en spegelbild av förväntningarna och ansvaret för chefer klargöra detsamma för medarbetare. Ett gott medarbetarskap i Region Uppsala innebär att ta ansvar för en god arbetsgemenskap och bidra till en hälsofrämjande arbetsplats. Kopplingen mellan medarbetarpolicy och chefspolicy tydliggörs genom att justeringar gjorts i chefspolicyns struktur. För att fullfölja uppdraget i Regionplan och budget om inriktningen på det coachande ledarskapet görs en mindre justering i chefspolicyn av meningen ha mod, vara kommunikativ och utöva ett situationsanpassat ledarskap och ändras till ha mod, vara coachande och utöva ett situationsanpassat ledarskap. Kostnader och finansiering Implementering av medarbetarpolicyn ska göras inom ramen för arbetsplatsträffar i samtliga verksamheter. Beredning Ärendet är berett tillsammans med förvaltningarnas HR-funktioner samt av regionstyrelsens personalutskott Ärendet bereds ytterligare en gång i regionstyrelsens personalutskott med anledning av revideringar av medarbetarpolicyn tillsammans med fackliga förtroendevalda. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

207 2 (2) Bilagor Medarbetarpolicy Region Uppsala Chefspolicy Region Uppsala Landstingsfullmäktiges beslut om chefspolicy Kopia till Regionfullmäktige

208 Medarbetarpolicy Som medarbetare i Region Uppsala har du en viktig roll som innebär att du delar med dig av din kunskap, och lär av andra för att utveckla verksamheten mot uppsatta mål. Du tar ansvar för en god arbetsgemenskap och bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Du är engagerad, ser behov och agerar för att med kvalitet i fokus ta till vara medborgarnas intresse i din dagliga arbetssituation. Du är öppen för nya lösningar och är lojal med överenskomna arbetssätt. Du anpassar dig till nya krav i verksamheten och i vår omvärld. Som medarbetare i Region Uppsala bidrar du till att vi når vår vision genom att: ha helhetssyn samarbeta med andra se till helheten agera för medborgarnas bästa vara en god företrädare för Region Uppsala visa ett gott bemötande genom kommunikation och handling medverkar till ett öppet klimat respekt för allas lika värde bidra till en god arbetsgemenskap värna om våra kunder, patienter och brukare vara delaktig ta ansvar för att vara delaktig och engagerad bidra till verksamhetens resultat och kvalitet vara innovativ och bidra till utveckling av verksamheten se behov och ta initiativ till ständiga förbättringar vara innovativ och dela med dig av kunskap utveckla verksamheten, dina kolleger och dig själv verkar för mångfald i alla situationer

209 Chefspolicy Som chef i Region Uppsala har du en betydelsefull roll för att tillsammans med dina medarbetare driva en framgångsrik utveckling av verksamhet och organisation, alltid med kvalitet och med fokus på våra kunder/patienter/brukare och länsinnevånare. Du har respekt för den demokratiska processen och tillvaratar medborgarnas intressen inom den egna verksamheten med utgångspunkt från de politiskt uppsatta målen. Den dagliga verksamheten måste styras och ledas av chefer som skapar en trygghet i organisationen. Bra chefer och ledare är en förutsättning för att verksamheten styrs i rätt riktning. I grunden handlar det om att skapa en långsiktighet i verksamhetens förutsättningar. Som chef får du stöd i din chefsroll av andra chefer och du har rätt till tydliga uppdrag med rätt befogenheter. Som chef och ledare i Region Uppsala bidrar du till att vi når vår vision genom att: ha helhetssyn ha helhetssyn och förstå värdet av samverkan och koncernnytta, verka för god produktionsplanering och se till att verksamheten har effektiva flöden, arbeta strategiskt för att integrera forskning och främjar utvecklingen av en lärande organisation. ha mod ha mod, vara coachande och utöva ett situationsanpassat ledarskap, aktivt arbeta för en arbetsplats fri från diskriminering och trakasserier, ta ansvar och verka för en hälsofrämjande arbetsplats, agera som en god förebild och vara en ambassadör för regionen. skapa delaktighet skapa delaktighet kring de ekonomiska målen, ta ansvar för ekonomin och ge utrymme för utveckling både på kort och lång sikt, analysera, följa upp och omprioritera, ha kvalité i fokus och säkerställa att resurserna används på bästa sätt. vara innovativ och utveckla verksamheten vara innovativ och arbeta aktivt med ständiga förbättringar, värna om kompetens och få varje medarbetare att växa, utvecklas och bidra till en utveckling av verksamheten, ha ett ledarskap som främjar gott bemötande, god tillgänglighet och säkerhet. Policyn är beslutad av landstingsfullmäktige den 27 april 2016

210

211

212

213 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Antagande av medarbetarpolicy och reviderad chefspolicy för Region Uppsala Beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut 1. Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige anta medarbetarpolicy enligt bilaga. 2. Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige anta reviderad chefspolicy enligt bilaga. Bilaga 49 a och b Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog , 54, Region Uppsalas chefspolicy. Det är viktigt att som en spegelbild av förväntningarna och ansvaret för chefer klargöra detsamma för medarbetare. Ett gott medarbetarskap i Region Uppsala innebär att ta ansvar för en god arbetsgemenskap och bidra till en hälsofrämjande arbetsplats. Kopplingen mellan medarbetarpolicy och chefspolicy tydliggörs genom att justeringar gjorts i chefspolicyns struktur. För att fullfölja uppdraget i Regionplan och budget om inriktningen på det coachande ledarskapet görs en mindre justering i chefspolicyn av meningen ha mod, vara kommunikativ och utöva ett situationsanpassat ledarskap och ändras till ha mod, vara coachande och utöva ett situationsanpassat ledarskap. Eva Wikström, HR-direktör, ger en muntlig föredragning av ärendet. Kostnader och finansiering Implementering av medarbetarpolicyn ska göras inom ramen för arbetsplatsträffar i samtliga verksamheter. Beredning Ärendet är berett tillsammans med förvaltningarnas HR-funktioner samt av regionstyrelsens personalutskott Policyn bereds ytterligare en gång i regionstyrelsens personalutskott med anledning av revideringar tillsammans med fackliga förtroendevalda. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (22)

214 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkande Ordförande Bertil Kinnunen yrkar att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 (22)

215 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Kostnadsränta för kommuner Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Kostnadsränta för kommuner lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts tillfälle att lämna synpunkter på promemorian Kostnadsränta för kommuner. Landsting/kommuner har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt enligt Mervärdesskattelagen (ML), när de bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Vid inköp av varor och tjänster till övrig verksamhet, d.v.s. ej mervärdesskattepliktig verksamhet såsom sjukvård, tandvård eller social omsorg, har de rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt enligt Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbundet och samordningsförbund (LEMK). Om ett landsting/kommun felaktigt ansökt om ersättning enligt LEMK istället för att göra avdrag enligt ML och, på eget initiativ, vill göra rättelse för detta, tas kostnadsränta enligt LEMK ut. Då den kostnadsränta som landstinget/kommunen ska betala på felaktigt utbetald ersättning enligt LEMK är högre än den intäktsränta som landstinget/kommunen får vid omprövningsbeslut enligt ML, uppkommer en kostnadsränta för landstinget/kommunen. För att landsting/kommuner inte ska drabbas av ovan kostnadsränta, i fall där landstinget/kommunen istället borde har yrkat avdrag i ML, föreslås i promemorian att kostnadsräntan enligt LEMK ska beräknas på samma sätt som intäktsräntan enligt skatteförfarandelagen. I promemorian föreslås även att räntan enligt LEMK ska beräknas dagligen. Konsekvenser Promemorians förslag, att kostnadsräntan enligt LEMK ska beräknas på samma sätt som intäktsräntan enligt skatteförfarandelagen vid rättelser från LEMK till ML, på Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

216 2 (2) landstings/kommuners eget initiativ, skulle medföra minskade kostnader för Region Uppsala. I promemorian framgår att landstingen/kommunerna, under 2016, betalade totalt cirka 6,5 miljoner kr i kostnadsränta enligt LEMK, för perioden Den största delen av kostnadsräntan utgörs av rättelser på landsting/kommunernas eget initiativ från LEMK till ML. Förslaget att räntan enligt LEMK ska beräknas dagligen, vid andra situationer än rättelse på eget initiativ från LEMK till ML, skulle däremot innebära ökade kostnadsräntor för Region Uppsala. Det är dock sannolikt att Region Uppsalas betalning av kostnadsränta till största del kommer att göras till följd av rättelser på eget initiativ från LEMK till ML, varför räntekostnaden för Region Uppsala därmed inte skulle öka väsentligt. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Finansdepartementet

217 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande till Finansdepartementet avseende Kostnadsränta för kommuner Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer i huvudsak till syftet med promemorians överväganden och förslag, men vill lämna några kommentarer till dessa. Kommentarer till överväganden och förslag angående kostnadsränta för kommuner Region Uppsala tillstyrker promemorians syfte där landsting/kommun, som på eget initiativ, begärt omprövning av ett ersättningsbeslut till följd av att landsting/kommun felaktigt ansökt om ersättning för mervärdesskatt i stället för att yrka avdrag för mervärdesskatt i skattedeklarationen, inte ska drabbas av kostnadsränta vid rättelse. Region Uppsalas uppfattning är vidare att syftet att landsting/kommun inte ska drabbas av kostnadsränta vid rättelse som görs på eget initiativ, inte bara ska omfatta rättelser från Lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbundet och samordningsförbund (LEMK) till Mervärdesskattelagen (ML), utan även omfatta rättelser, som på landstings/kommuners eget initiativ, sker från ML till LEMK. Region Uppsala tillstyrker promemorians syfte att få en enhetlig hantering mellan ränteberäkning enligt Skatteförfarandelagen och ränteberäkning enligt LEMK. Konsekvenser för Region Uppsala Promemorians förslag, att kostnadsräntan enligt LEMK ska beräknas på samma sätt som intäktsräntan enligt skatteförfarandelagen vid rättelser från LEMK till ML, på landstings/kommuners eget initiativ, skulle medföra minskade kostnader för Region Uppsala. I promemorian framgår att landstingen/kommunerna, under 2016, betalade totalt cirka 6,5 miljoner kr i kostnadsränta enligt LEMK, för perioden Den största delen av kostnadsräntan utgörs av rättelser på landsting/kommunernas eget initiativ från LEMK till ML. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

218 2 (2) Förslaget att räntan enligt LEMK ska beräknas dagligen, vid andra situationer än rättelse på eget initiativ från LEMK till ML, skulle däremot innebära ökade kostnadsräntor för Region Uppsala. Det är dock sannolikt att Region Uppsalas betalning av kostnadsränta till största del kommer att göras till följd av rättelser på eget initiativ från LEMK till ML, varför räntekostnaden för Region Uppsala därmed inte skulle öka väsentligt. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektören

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Tomas Stavbom Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna yttrande avseende promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61). Den regionala nivån tillmäts allt större betydelse för hela landets utveckling. Enligt den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft bygger utvecklingspolitiken på att de lokala och regionala förutsättningarna tas tillvara. Därför läggs allt fler uppdrag på den regionala nivån. Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar redan ett flertal landsting för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Region Uppsala övertog detta ansvar från Regionförbundet Uppsala län 1 januari I promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska ändras så att den även omfattar dessa län. Nu har även Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Eftersom det innebär att samtliga landsting från 1 januari 2019 kommer att ansvara för den regionala utvecklingen föreslås i rubricerad promemoria att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen omfattar samtliga län. Då lagen kommer att omfatta samtliga län föreslås att dess rubrik ändras till lagen om regionalt utvecklingsansvar och att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

237 2 (2) Region Uppsala tillstyrker att Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting övertar det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Konsekvenser Förändringen har får inga ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser för Region Uppsala. Däremot kommer förändringen att skapa en symmetrisk regional samhällsorganisation, vilket förväntas underlätta för samverkan och överenskommelser mellan regionalt utvecklingsansvariga aktörer på både storregional och nationell nivå. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Finansdepartementet

238 Regionkontoret Tomas Stavbom Tfn E-post Dnr LS Finansdepartementet Remissyttrande avseende Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61) Sammanfattande överväganden Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna yttrande avseende promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. Region Uppsala tillstyrker att Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting övertar det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Konsekvenser för Region Uppsala Förändringen har får inga ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser för Region Uppsala. Däremot kommer förändringen att skapa en symmetrisk regional samhällsorganisation, vilket förväntas underlätta för samverkan och överenskommelser mellan regionalt utvecklingsansvariga aktörer på både storregional och nationell nivå. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

239

240

241

242

243

244 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Ds 2017:61

245 Ds 2017:61 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Finansdepartementet

246 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN ISSN

247 Innehåll 1 Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät Förslag till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725) Ärendet Bakgrund Det regionala utvecklingsansvaret Det regionala utvecklingsansvaret i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län Överväganden och förslag

248 Ds 2017: Övertagande av det regionala utvecklingsansvaret i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län Följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Vissa övriga ändringar Ikraftträdande Konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät Förslaget till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

249 Ds 2017:61 1 Sammanfattning Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. I promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska ändras så att den även omfattar dessa län. Vidare har Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen omfattar samtliga län. Förslaget innebär även att landstingen får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas. Då lagen således kommer att omfatta samtliga län föreslås att dess rubrik ändras till lagen om regionalt utvecklingsansvar och att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla. Vidare föreslås vissa följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap, lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen (2017:725). Slutligen föreslås att lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät ska upphöra att gälla. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

250

251 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät Härigenom föreskrivs att lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät ska upphöra att gälla vid utgången av

252 Författningsförslag 2.2 Ds 2017:61 Förslag till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen Härigenom föreskrivs att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla vid utgången av

253 Ds 2017: Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap Härigenom föreskrivs att 2 lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 2 Strukturfondspartnerskapet Strukturfondspartnerskapet ska samråda med berört sam- ska samråda med berört landsverkansorgan, berört landsting ting enligt lagen (2010:630) om som avses i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i regionalt utvecklingsansvar i fråga om projektets överensvissa län eller länsstyrelse i fråga stämmelse med det regionala om projektets överensstämmel- tillväxtarbetet i berörda län. se med det regionala tillväxtarbetet i berörda län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse 2014:479. 7

254 Författningsförslag 2.4 Ds 2017:61 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt 1 och 3 10 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Lag om regionalt utvecklingsansvar 1 2 I denna lag finns bestämmeli denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete ser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Upp- transportinfrastruktur. sala, Östergötlands, Jönköpings, Kronbergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. 3 3 Denna lag gäller för Uppsala Denna lag gäller för landsläns landsting, Östergötlands läns tingen. Lagen gäller också, med landsting, Jönköpings läns lands- undantag för 8 1, för Gotlands ting, Kronobergs läns landsting, kommun. Det som sägs om ett Skåne läns landsting, Hallands landsting i 5 10 gäller i läns landsting, Västra Götalands sådant fall kommunen. läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och 2 3 Senaste lydelse 2016:945. Senaste lydelse 2016:945. 8

255 Ds 2017:61 Författningsförslag Norrbottens läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5 10 gäller i sådant fall kommunen. 4 4 De landsting som avses i Ett landsting får besluta att denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landslandstingsfullmäktige och tingsstyrelsen i stället ska landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landsandra författningar om lands- tingsfullmäktige och landstingstingsfullmäktige och landstings- styrelsen gäller i sådant fall styrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionregionfullmäktige och region- styrelsen. styrelsen. Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vid genomförande av val Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska i landstinget enligt vallagen dock beteckningen landstings- (2005:837) ska dock beteckfullmäktige användas vid val i ningen landstingsfullmäktige Uppsala läns landsting, användas. Vid val i Gotlands Östergötlands läns landsting, kommun ska beteckningen Jönköpings läns landsting, kommunfullmäktige användas. Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, 4 Senaste lydelse 2016:945. 9

256 Författningsförslag Ds 2017:61 Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas. Lydelse enligt SFS 2017:758 Föreslagen lydelse 5 De landsting som avses i Ett landsting ska denna lag ska 1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin, 2. trots 2 kap. 8 andra stycket kommunallagen (2017:725) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och 3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 De landsting som avses i Ett landsting får utföra denna lag får utföra uppgifter uppgifter inom ramen för EU:s inom ramen för EU:s struktur- strukturfondsprogram. fondsprogram. 7 De landsting som avses i Ett landsting ska upprätta och denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. transportinfrastruktur. 8 De landsting som avses i Ett landsting ska samverka denna lag ska samverka med med 1. länets kommuner, och 2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. 10

257 Ds 2017:61 De landsting denna lag ska företrädare för nisationer och länet. Författningsförslag 9 som avses i Ett landsting ska samråda samråda med med företrädare för berörda berörda orga- organisationer och näringslivet i näringslivet i länet. 10 Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling. Länsstyrelsen och övriga Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna sina verksamhetsområden lämna de landsting som avses i denna landstinget det biträde som det lag det biträde som de behöver behöver för regionalt tillväxtför regionalt tillväxtarbete och arbete och regional transportregional transportinfrastruktur- infrastrukturplanering. De ska planering. De ska också löpande också löpande informera landsinformera de landsting som avses tinget om pågående och plai denna lag om pågående och nerade verksamheter som har planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. betydelse för länets utveckling. Denna lag träder i kraft den 1 januari

258 Författningsförslag 2.5 Ds 2017:61 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 Lagen är tillämplig på 1. svenska juridiska personer, 2. utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige, och 3. fysiska personer som har hemvist i Sverige och som förvaltar truster eller liknande juridiska konstruktioner. Lagen är inte tillämplig på 1. staten, landsting och kom1. staten, landsting, kommmuner, kommunalförbund och uner och kommunalförbund samverkansorgan samt juridiska samt juridiska personer över personer över vilka staten, vilka staten, landsting, kommlandsting, kommuner, kom- uner och kommunalförbund, var munalförbund och samverkans- för sig eller tillsammans, har ett organ, var för sig eller till- direkt eller indirekt rättsligt sammans, har ett direkt eller bestämmande inflytande, indirekt rättsligt bestämmande inflytande, 2. aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller motsvarande marknad utanför EES, 3. dödsbon, och 4. konkursbon. Denna lag träder i kraft den 1 januari

259 Ds 2017: Författningsförslag Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725) Härigenom föreskrivs att 3 (2017:725) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2017:725 kap. 14 kommunallagen Föreslagen lydelse 3 kap. 14 Bestämmelser om att vissa Bestämmelser om att landslandsting samt Gotlands kom- ting samt Gotlands kommun får mun får beteckna fullmäktige beteckna fullmäktige och styroch styrelsen som regionfull- elsen som regionfullmäktige och mäktige och regionstyrelsen regionstyrelsen finns i lagen finns i lagen (2010:630) om (2010:630) om regionalt utveckregionalt utvecklingsansvar i lingsansvar. vissa län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

260

261 3 Ärendet Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret för respektive län enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (Fi2017/03747/SFÖ, Fi2017/03568/SFÖ, Fi2017/03704/SFÖ och Fi2017/03624/SFÖ). I samtliga landsting har landstingsfullmäktige beslutat om ansökan. Besluten har föregåtts av ett remissförfarande i frågan, som omfattat kommunerna i respektive län. En majoritet av kommunerna har tillstyrkt landstingens förslag om att hos regeringen ansöka om att överta det regionala utvecklingsansvaret. Samtliga av landets landsting har därmed övertagit eller ansökt om att överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. I promemorian föreslås mot denna bakgrund vissa ändringar i lagen, att lagens rubrik ändras och att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla. Promemorian innehåller även förslag till följdändringar i vissa andra lagar och om att lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät ska upphöra att gälla. 15

262

263 4 Bakgrund 4.1 Det regionala utvecklingsansvaret Det regionala utvecklingsansvaret omfattar dels uppgifter i det regionala tillväxtarbetet, dels uppgiften att fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. I Gotlands län har Gotlands kommun samma ansvar. I Stockholms län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret, medan samverkansorgan övertagit ansvaret i Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län. I promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att den även omfattar dessa län. Promemorian har remitterats (Fi2017/02298/SFÖ). Lagen om samverkansorgan i länen och lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Kommuner och landsting har sedan 2003 haft möjligheten att i ett län bilda samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. Med samverkansorgan avses enligt lagen en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Utöver de uppgifter som följer av det regionala utvecklingsansvaret kan samverkansorganets medlemmar tilldela organet kommunala uppgifter. Ett kommunal17

264 Bakgrund Ds 2017:61 förbund som har samtliga kommuner i länet som medlemmar, och där även landstingen kan ingå som medlem, kan utgöra ett samverkansorgan. De kommunala organ som beslutar att bilda ett samverkansorgan ska anmäla detta till regeringen. Därefter beslutar regeringen från vilken tidpunkt som samverkansorganet ska ha de uppgifter som framgår av lagen. I lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har riksdagen efter ansökan från vissa landsting och Gotlands kommun tilldelat dessa det regionala utvecklingsansvaret. De uppgifter som samverkansorganet ska ha enligt lagen om samverkansorgan i länen är i huvudsak desamma som landstingen och Gotlands kommun har enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Till skillnad från vad som gäller för de aktörer som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län kan dock ett samverkansorgan hos regeringen begära att det befrias från sina uppgifter. Ett landsting och ett samverkansorgan kan inte båda ha det regionala utvecklingsansvaret i ett och samma län, vilket innebär att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen inte samtidigt kan tillämpas för ett visst län. Regionalt tillväxtarbete Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft (prop. 2017/18:1 utg.omr. 19). Det regionala tillväxtarbete som utförs enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län syftar till att uppfylla den regionala tillväxtpolitikens mål och främja en hållbar regional tillväxt. Regionalt tillväxtarbete omfattar därmed insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken har slagits fast i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft (N2015/5297/RT). Strategin är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i hela landet fram till Vidare ska strategin bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket regeringen anfört i bl.a. budgetpropositionen för 2018 (prop. 18

265 Ds 2017:61 Bakgrund 2017/18:1 utg.omr. 19). Strategin och dess prioriteringar ska även vara vägledande vid utvecklingen och genomförandet av regionala utvecklingsstrategier (även kallade regionala utvecklingsprogram) samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna ska också ligga till grund för de nationella myndigheternas medverkan i arbetet. De landsting och samverkansorgan som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län respektive lagen om samverkansorgan i länen har till uppgift att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt samordna insatser för genomförandet av strategin. Detsamma gäller Gotlands kommun. De får även besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Ansvarig aktör ska därutöver följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen innehåller även bestämmelser som ålägger berörda landsting och Gotlands kommun samt samverkansorgan att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län får berörda landsting och Gotlands kommun även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Samverkansorganen har inte denna möjlighet. Det regionala tillväxtarbetet regleras även i bl.a. förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och förordningen (2015:212) om statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det regionala tillväxtarbetet finansieras av flera aktörer, ofta genom olika former av medfinansiering. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt används bl.a. för projektverksamhet och regionala företagsstöd. Fördelningen av medel och villkoren för anslagets användning regleras i anslagets regleringsbrev. Det finns även skillnader mellan länen när det gäller vem som beslutar om de regionala företagsstöden. De landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt 19

266 Bakgrund Ds 2017:61 Gotlands kommun och samverkansorganet i Kalmar län beslutar om regionala företagsstöd. Uppgiften omfattar även kommersiell service och de regionala serviceprogrammen. Nämnda aktörer kunde även fram till 31 december 2016 besluta om stöd enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation för att främja utbyggnad av infrastruktur för informationsteknik. I övriga län beslutade länsstyrelserna om de regionala företagsstöden. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen ger regeringen samma möjligheter att fördela anslagsmedel till berörda landsting, Gotlands kommun och samverkansorgan för regionalt tillväxtarbete, inklusive de regionala företagsstöden. Utöver de uppgifter som regleras i lag och förordning har de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i länen genom särskilda regeringsbeslut fått uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken, bl.a. att upprätta regionala kompetensplattformar för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering samt att utarbeta och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt (N2009/9378/RT respektive N2011/6562/RT). Länsplaner för regional transportinfrastruktur Trafikverket ansvarar enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur till ledning för fördelningen av statliga medel. Inom varje län ska det därutöver enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur upprättas en länsplan till ledning för fördelningen av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Länsplaner upprättas och fastställs av Gotlands kommun och de landsting som anges i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län eller av samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. I Stockholms län, som inte omfattas av någon av dessa lagar, har länsstyrelsen uppgiften. Länsplanen ska upprättas med hänsyn till de samlade transportbehoven inom en region och omfatta de tolv närmaste åren. 20

267 Ds 2017:61 Bakgrund Länsstyrelsernas roll I Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län har samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret, men delar av de regionala tillväxtmedlen fördelas genom länsstyrelsen. Därutöver har länsstyrelserna i samtliga län uppgifter inom det regionala tillväxtarbetet och vid planeringen av transportinfrastruktur. Förordningen om regionalt tillväxtarbete reglerar statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Enligt 18 i förordningen ska statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. I myndigheternas verksamhetsplanering ska insatser som bidrar till att uppnå målen i de regionala utvecklingsstrategierna och till det regionala tillväxtarbetet i övrigt beaktas. Vidare ska länsstyrelsen enligt 21 samma förordning inom sitt ansvarsområde främja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. I arbetet med planering av transportinfrastruktur har länsstyrelserna i samtliga län ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär bl.a. att myndigheterna ska godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken. 4.2 Det regionala utvecklingsansvaret i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län I Södermanlands län har, som framgått ovan, ett samverkansorgan de uppgifter som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganet Regionförbundet Sörmland har, utöver vad som ingår i det regionala utvecklingsansvaret, av medlemmarna getts uppgiften att vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och att vara den gemensamma företrädaren i vissa frågor. Det handlar bl.a. om 21

268 Bakgrund Ds 2017:61 att främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Från och med 2013 gäller det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin Regionförbundets medlemmar utgörs av länets nio kommuner och landstinget. Region Värmland är ett samverkansorgan med det regionala utvecklingsansvaret för Värmlands län. Samverkansorganets medlemmar utgörs av länets 16 kommuner och landstinget. Utöver uppgifterna enligt lagen om samverkansorgan i länen ansvarar samverkansorganet för kultur, folkbildning och kollektivtrafik i Värmlands län. Den nuvarande regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin, gäller fram till I Dalarnas län har samverkansorganet Region Dalarna det regionala utvecklingsansvaret. Länets 15 kommuner och landstinget är medlemmar i samverkansorganet. Utöver vad som åläggs Region Dalarna enligt lagen om samverkansorgan i länen arbetar samverkansorganet också med europa- och turismfrågor och är länets kollektivtrafikmyndighet. Region Dalarna ansvarar även för intressebevakning för och viss service till kommunerna. Dalastrategin Dalarna 2020 är länets regionala utvecklingsstrategi. Region Västerbotten är ett samverkansorgan med det regionala utvecklingsansvaret för Västerbottens län och består av länets 15 kommuner och landstinget. Region Västerbotten har i uppgift att bl.a. vara ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i kommunala frågor av gemensamt intresse, att företräda länet nationellt och internationellt, bl.a. i förhållande till Europeiska unionen, samt att vara ett forum för övergripande samarbete mellan organisationer, myndigheter och andra som arbetar med regional utveckling. Regionen är också regional huvudman för ALMI Företagspartner Nord samt huvudman för regional turismverksamhet och för länets kollektivtrafikmyndighet. 22

269 5 Överväganden och förslag 5.1 Övertagande av det regionala utvecklingsansvaret i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län Förslag: Landstingen i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län ska överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. Skälen för förslaget: Målet för den regionala tillväxtpolitiken är, som angetts i avsnitt 4.1, att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 anfört att det behövs en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek samt olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner (prop. 2017/18:1 utg.omr. 19). I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län gjorde regeringen bedömningen att en ändrad ansvarsfördelning kunde ske i de län som bl.a. kunde uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter. De län som avsågs var Skåne och Västra Götalands län. Förutsättningarna för en ändrad ansvarsfördelning bedömdes också finnas i Hallands och Gotlands län. I propositionen framhölls vidare att förslaget om att berörda landsting och Gotlands kommun skulle få det regionala utvecklingsansvaret inte innebar att några nya organisationsformer skulle skapas. Det konstaterades dessutom att landstingen i huvudsak har hälso- och sjukvårdsuppgifter och att de uppgifter som följer av det 23

270 Överväganden och förslag Ds 2017:61 regionala utvecklingsansvaret därför utgör en mindre del av landstingens verksamhet (prop. 2009/10:156 s. 16). I propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län konstaterade regeringen att en överföring av det regionala utvecklingsansvaret från ett samverkansorgan i Uppsala län respektive länsstyrelserna i Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län till landstingen i dessa län innebar att en tydligare och mer enhetlig organisation för dessa frågor uppnåddes (prop. 2015/16:176 s. 11). Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har numera det regionala utvecklingsansvaret ålagts 13 landsting och Gotlands kommun. Som anförts i avsnitt 4.1 föreslås i promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa läns landsting. Regeringen har tidigare framhållit betydelsen av den demokratiska förankringen av det regionala tillväxtarbetet (prop. 2009/10:156 s. 15 och prop. 2015/16:176 s. 11). Om ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet i de nu aktuella länen förs över till landstingen blir den demokratiska förankringen för dessa uppgifter tydligare. Vidare är det viktigt att en ändrad ansvarsfördelning i länen vilar på ett lokalt och regionalt initiativ. De fyra ansökningar som behandlas i denna promemoria är att betrakta som sådana initiativ och i samtliga fall har en majoritet av kommunerna inom respektive län uttryckt sig positivt om en överföring av ansvaret till landstinget. Samverkansorgan har vidare det regionala utvecklingsansvaret i Södermanlands, Dalarnas, Värmlands respektive Västerbottens län. Ansvaret har således i dessa län till övervägande del redan förts över från staten till den kommunala nivån. Det bedöms mot denna bakgrund finnas skäl att, i enlighet med landstingens önskemål, även för de nu nämnda länen överföra det regionala utvecklingsansvaret till respektive landsting. Sammanfattningsvis föreslås att Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting, genom ändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, ska överta det regionala utvecklingsansvaret. De aktuella landstingen bör, i likhet med de övriga landsting som har det regionala utvecklingsansvaret, få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Vid 24

271 Ds 2017:61 Överväganden och förslag genomförande av val enligt vallagen (2005:857) ska dock fortfarande beteckningen landstingsfullmäktige användas. 5.2 Följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Förslag: Följdändringar ska göras i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län för att anpassa lagen till att samtliga län och landsting omfattas av dess bestämmelser. Skälen för förslaget: Det förslag som lämnas i avsnitt 5.1 innebär, i förening med förslagen i promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län, att samtliga län och landsting kommer att omfattas av bestämmelserna i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Mot denna bakgrund föreslås att rubriken till och vissa bestämmelser i lagen ändras. 5.3 Vissa övriga ändringar Förslag: Lagen om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät och lagen om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla. Följdändringar ska göras i lagen om strukturfondspartnerskap, lagen om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen. Bedömning: Som en följd av förslagen behöver ett flertal förordningar ändras. Skälen för förslaget och bedömningen: Som en följd av att samtliga län föreslås omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län kommer inget län efter att lagändringarna trätt i kraft kunna ha ett samverkansorgan med de uppgifter som avses i lagen om samverkansorgan i länen. Det föreslås därför att lagen om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla. 25

272 Överväganden och förslag Ds 2017:61 Till följd av detta finns det behov av att göra ändringar i vissa lagar som innehåller hänvisningar till sådana samverkansorgan som avses i lagen om samverkansorgan i länen. Vidare föreslås vissa andra följdändringar föranledda av ändringarna i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Ändringarna avser lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap, lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen (2017:725). I lagen om strukturfondspartnerskap föreslås även en ändring med anledning av att länsstyrelserna inte längre kommer ha det regionala utvecklingsansvaret i något län. Ändringen innebär att samrådsskyldigheten för strukturfondspartnerskapet inte ska omfatta länsstyrelserna. Lagen om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät tillämpades i fråga om stödberättigade åtgärder utförda under perioden 1 juli december Den nämnda perioden har sedan länge löpt ut. Stöd kan därför inte längre lämnas enligt lagen. Eftersom lagen inte längre tillämpas föreslås att den ska upphöra att gälla. Promemorians förslag medför slutligen behov av ändringar av ett flertal förordningar. 26

273 6 Ikraftträdande Förslag: Samtliga författningsändringar ska träda i kraft den 1 januari Bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen: Landstingen i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län har i sina ansökningar anfört att de vill överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor fr.o.m. den 1 januari Regeringen anser att det är viktigt att beakta de aktuella landstingens önskemål. Vidare bör ändringarna lämpligen träda i kraft vid ett årsskifte. Med hänsyn till detta, och med beaktande av den tid för planering som bl.a. de aktuella landstingen kan behöva, bör ändringarna träda i kraft den 1 januari Några övergångsbestämmelser bedöms inte behövas. 27

274

275 7 Konsekvenser Bedömning: Promemorians förslag medför inte några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagen medför inte heller behov av ytterligare medel. De innebär däremot en ändrad fördelning av medel mellan berörda länsstyrelser respektive samverkansorgan och landstinget. Vidare innebär förslagen konsekvenser för personalen på de berörda länsstyrelserna respektive samverkansorganen. Därtill kommer kommuner och landsting i ett län inte längre ha möjlighet att bilda samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. Skälen för bedömningen: De aktuella överföringarna av det regionala utvecklingsansvaret innebär inte att några nya organisationsformer skapas. De berörda landstingen har själva ansökt om att få överta ansvaret, som innebär ett nytt åliggande och därmed en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Enligt 14 kap. 3 regeringsformen får en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de syften som föranlett den. Syftet med att föra över ansvaret är att skapa ett större kommunalt inflytande i det regionala utvecklingsarbetet, vilket inte bedöms kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt. Förslaget innebär också att ansvaret, sett till hela riket, fördelas på ett mer enhetligt sätt. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att överföringen av ansvaret är en godtagbar inskränkning i den kommunala självstyrelsen. I och med förslaget erhåller landstingen i Södermanlands, Värmlands, Dalarnas, Västerbottens, Stockholms, Kalmar och Blekinge län nya uppgifter enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Med hänsyn till att de uppgifter som omfattas av 29

276 Konsekvenser Ds 2017:61 förslaget avser verksamheter som redan bedrivs i länen bedömer regeringen att en överföring av ansvaret till landstingen inte innebär några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv, eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslaget innebär inte heller att några nya uppgifter tillkommer i det regionala utvecklingsansvaret. Överföringen ryms därmed inom befintliga ekonomiska ramar. Den kommer dock att föranleda en omfördelning av medel. I stället för att samverkansorgan och länsstyrelsen, som tidigare haft det regionala utvecklingsansvaret, tilldelas medel kommer medlen nu tilldelas de landsting som övertar dessa uppgifter. Medel bör därför föras över till respektive landsting från anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Överföringen av utvecklingsansvaret kommer även att föranleda en omfördelning av medel under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela medlen från dessa anslag och att utfärda de föreskrifter som behövs med anledning av det regionala utvecklingsansvaret. Utgångspunkten är att alla regioner kan och ska bidra till Sveriges hållbara tillväxt och utveckling. Personella konsekvenser kommer att uppstå i och med att uppgifter förs över från länsstyrelserna respektive samverkansorganen till landstingen. Vid genomförandet av förändringen ska de berörda arbetsgivarna beakta 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vid en övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan övergår enligt denna reglering de rättigheter och skyldigheter, som på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången, på den nya arbetsgivaren. Vidare kan landstingens övertagande av de aktuella uppgifterna påverka hanteringen av de allmänna handlingarna i respektive verksamhet. Landstingen och länsstyrelserna respektive samverkansorganen förutsätts, i god tid före övertagandet, inleda diskussioner om hur hanteringen av de allmänna handlingar som verksamheterna genererar bäst överförs till landstingen. 30

277 Ds Konsekvenser En följd av att lagen om samverkansorgan i länen upphör att gälla är att kommuner och landsting inte längre kommer att ha möjlighet att bilda samverkansorgan enligt lagen. Vidare kommer de befintliga samverkansorganens befogenheter enligt denna lag och andra författningar upphöra att gälla. 31

278 Författningskommentar Ds 2017:61 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät Lagen om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät upphör att gälla vid utgången av Övervägandena finns i avsnitt Förslaget till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen Lagen om samverkansorgan i länen upphör att gälla vid utgången av Övervägandena finns i avsnitt Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap 2 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3. I paragrafen utgår benämningarna berört samverkansorgan och länsstyrelse. Vidare ersätts benämningen berört landsting som avses i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län med berört landsting enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Ändringarna innebär att samrådsskyldigheten för strukturfondspartnerskapet inte längre ska omfatta samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen eller länsstyrelserna. 32

279 Ds 2017:61 Författningskommentar Ikraftträdandebestämmelse Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 1 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2. I paragrafen utgår förteckningen över länen som omfattas av lagens bestämmelser. 3 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2. I paragrafen ersätts förteckningen över landstingen som omfattas av lagens bestämmelser med benämningen landstingen. 4 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2. I första stycket ersätts benämningen de landsting som avses i denna lag med ett landsting. I tredje stycket utgår uppräkningen av landsting för vilka beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt ska användas vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837). I stället anges att beteckningen landstingsfullmäktige ska användas vid genomförande av val i landstinget enligt vallagen. 5 9 Paragraferna behandlas i avsnitt 5.2. I paragraferna ersätts benämningen de landsting som avses i denna lag med ett landsting. 33

280 Författningskommentar Ds 2017:61 10 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2. I andra stycket ersätts benämningen de landsting som avses i denna lag med landstinget. Ikraftträdandebestämmelse Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän 1 kap. 2 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3. I andra stycket utgår samverkansorgan och juridiska personer över vilka samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, från uppräkningen av de aktörer lagen inte är tillämplig på. Ikraftträdandebestämmelse Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (2017:725) 3 kap. 14 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3. I paragrafen ersätts benämningen vissa landsting med landsting. Vidare ersätts hänvisningen till lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län med en hänvisning till lagen om regionalt utvecklingsansvar. 34

281 Ds 2017:61 Författningskommentar Ikraftträdandebestämmelse Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari

282

283 Departementsserien 2017 Kronologisk förteckning 1. Elektronisk övervakning av kontaktförbud. Ju. 2. Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. S. 3. Genomförande av ICT-direktivet. Ju. 4. Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S. 5. Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. N. 6. Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. S. 7. Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ju. 8. Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ku. 9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. S. 19. Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. Ju. 20. Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi. 21. Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Fi. 22. Utstationering och vägtransporter. A. 23. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi. 24. Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten. Ju. 25. Nya ungdomspåföljder. Ju. 26. En anpassning till dataskyddsförordningen kreditupplysningslagen och några andra författningar. Ju. 27. Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. Ju. 10. ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. A. 28. En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. N. 11. Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. S. 29. Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. S. 12. Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. S. 30. Ett entreprenörsansvar i byggoch anläggningsbranschen. A. 13. Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. Fi. 31. Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. Fi. 14. Vissa ändringar i läkemedelslagen. S. 32. Biologiskt mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation M. 15. Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. UD. 16. Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. Ju. 17. En ny lag om försäkringsdistribution. Fi. 18. Karensavdrag en mer rättvis självrisk. S. 33. Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. A. 34. Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. K. 35. Körkortslån. A. 36. En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. Ju.

284 38. Livstidsstraff för mord. Ju. 58. EU:s dataskyddsreform anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. Ju. 39. Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. S. 59. Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. S. 40. Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. Fi. 60. Genomförande av webbtillgänglighets direktivet. Fi. 37. Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. Ju. 41. En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju. 42. Följdändringar till ny förvaltningslag. Ju. 43. Konsultation i frågor som rör det samiska folket. Ku. 44. Elmarknadslag. M. 45. En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju. 46. Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju. 47. Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. S. 48. Statistik på upphandlingsområdet. Fi. 49. Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. S. 50. Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. Fö. 51. Sweden s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. M. 52. Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. Ju. 53. Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. Ju. 54. En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. M. 55. En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. A. 56. Bastjänstgöring för läkare. S. 57. Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Ju. 61. Ett enhetligt regionalt utvecklings ansvar. Fi.

285 Departementsserien 2017 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Justitiedepartementet ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10] Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1] Utstationering och vägtransporter. [22] Genomförande av ICT-direktivet. [3] Ett entreprenörsansvar i byggoch anläggningsbranschen. [30] Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7] Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33] Körkortslån. [35] En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. [55] Finansdepartementet Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13] En ny lag om försäkringsdistribution. [17] Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20] Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21] Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skydds utrustning. [23] Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31] Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16] Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19] Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten. [24] Nya ungdomspåföljder. [25] En anpassning till dataskyddsförordningen kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26] Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27] En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36] Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37] Livstidsstraff för mord. [38] Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. [40] En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41] Statistik på upphandlingsområdet. [48] En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45] Genomförande av webbtillgänglighets direktivet. [60] Ett enhetligt regionalt utvecklings ansvar. [61] Försvarsdepartementet Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. [50] Följdändringar till ny förvaltningslag. [42] Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [46] Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. [52]

286 Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. [53] Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. [57] Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11] Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12] Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14] EU:s dataskyddsreform anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. [58] Karensavdrag en mer rättvis självrisk. [18] Kulturdepartementet Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39] Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8] Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34] Konsultation i frågor som rör det samiska folket. [43] Miljö- och energidepartementet Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation [32] Elmarknadslag. [44] Sweden s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51] En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54] Näringsdepartementet Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5] En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28] Socialdepartementet Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2] Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4] Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6] Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9] Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29] Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. [47] Omdelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. [49] Bastjänstgöring för läkare. [56] Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. [59] Utrikesdepartementet Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15]

287 En departementspromemoria är en utredning som arbetats fram inom Regeringskansliet. Utredningen publiceras som en rapport i departementsserien, förkortad Ds. ISBN ISSN

288 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavd. Thomas Lindqvist Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. Majoriteten av läkemedlen på svenska marknaden omfattas av läkemedelsförmånen och har därigenom en reglerad prissättning med priser fastställda av TLV (Tandvård och läkemedelsförmånsverket). För receptbelagda läkemedel utanför förmånen har apoteken fri prissättning, vilket innebär att priset på ett och samma läkemedel kan variera stort. De läkemedel som inte omfattas av förmånen kan göra det av flera orsaker som att, läkemedelsföretaget avstått att ansöka om förmån eller att indikationen inte omfattas av läkemedelsförmånen. Utredningen konstaterar att berörda läkemedel, trots att de inte ingår i förmånen, kan vara mycket angelägna för den enskilda patienten. Det finns idag ingen samlad prisinformation för läkemedel utan förmån, vilket gör det omöjligt att jämföra apotekens priser. Utan kännedom om pris är det svårt för förskrivare att göra medvetna preparatval och föra en dialog om behandlingskostnaden. Kostnaden kan vara en avgörande fråga för följsamheten till behandlingen. Bristen på prisjämförelser minskar även apotekens och tillverkarnas incitament till priskonkurrens och leder till höga kostnader för patienter och det offentliga. Att priserna synliggörs är även en viktig förutsättning för att förslagen i Ds 2017:29 Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel kan få önskad effekt. Försäljningsvärdet på receptförskrivna läkemedel utanför förmånerna har ökat från 2008 med ca 1,3 till drygt 3,6 miljarder kronor Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

289 2 (2) Utredningens förslag är att utifrån det pris som tillverkaren anmält, ska TLV fastställa ett utförsäljningspris baserat på samma handelsmarginalberäkningar som gäller för läkemedel inom förmånen. Förslaget bedöms leda till att apotekens samlade intäkter minskar med milj. kr per år. De minskade intäkterna bedöms av utredningen få små effekter på apoteksmarknaden i stort. Utredningen saknar dock en analys av hur de minskade intäkterna är fördelade mellan olika aktörer. Mindre aktörer som driver apotek på små orter och som idag inte har rätt till glesbygdsstöd kan vara sårbara. Det är därför viktigt att TLV kontinuerligt följer lönsamheten och vid behov justerar handelsmarginalen eller utvidgar/ kompenserar via ett större glesbygdsstöd. Det förekommer att apotek tolkat att läkemedel med ett fastställt förmånspris haft en fri prissättning om de exempelvis förskrivits med utökade lokala subventioner, enligt smittskyddslagen eller till ej förmånsberättigad person/indikation (dvs utan förmån/högkostnadsskydd). Denna tolkning omöjliggörs av utredningens förslag. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli Utredningen har inte erhållit uppdraget att göra en översyn av behovet att reglera apotekens fria prissättning av speciallivsmedel till barn. Kostnaden för dessa produkter finansieras till största delen med skattemedel via ett högkostnadsskydd, kostnaden 2017 för varugruppen beräknas till 200 milj. kr. Vissa apotekföretag har idag mycket höga påslag, ett företag rekryterar kunder genom att erbjuda kostnadstäckning av egenavgiften och inträden på nöjesparker inkl. åkband. Region Uppsala stödjer förslaget att apotekens handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna utformas på samma sätt som för läkemedel inom förmånerna samt att läkemedel med av TLV fastställda försäljningspris inom förmånerna, ska gälla när läkemedlet förskrivits på recept och expedieras på öppenvårdsapotek, oavsett om förskrivningen sker inom eller utanför förmånen. Region Uppsala anser vidare att förslagen är angelägna, varför att de inte bör fördröjas mer än vad som är absolut nödvändigt. Kostnader och finansiering Den direkta läkemedelskostnaden kommer att minska, eftersom vissa apoteksaktörer har stora påslag. Det blir även förutsägbart vad kostnaden blir på apoteken. Möjligtvis kan TLV behöva justera apoteksmarginalen eller glesbygdsstöd, vilket marginellt kan öka Region Uppsalas kostnad för läkemedel. Konsekvenser Patienter och förskrivare får tillgång till apotekspriser på läkemedel utan förmån, vilket ökar möjligheten att läkemedlen köps ut och behandlingen genomförs. Beredning Till detta yttrande har Lasarettet i Enköping och Primärvården bidragit med synpunkter. Förslaget till remissvar har hanterats gemensamt av läkemedelsenheter i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Hälso- sjukvårds- och FoUU-utskottet har fått en muntlig information den 27 november.

290 Hälso- och sjukvårdsavd Thomas Lindqvist Tfn E-post Dnr LS Socialdepartementet S2017/05519/FS Remissyttrande avseende betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, SOU Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag. Region Uppsala stödjer förslaget att apotekens handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna utformas på samma sätt som för läkemedel inom förmånerna. Region Uppsala stödjer förslaget att läkemedel med av TLV fastställda försäljningspris inom förmånerna, ska gälla när läkemedlet förskrivits på recept och expedieras på öppenvårdsapotek, oavsett om förskrivningen sker inom eller utanför förmånen. Region Uppsala anser att förslagen är angelägna, varför att de inte bör fördröjas mer än vad som är absolut nödvändigt. Region Uppsala beklagar att utredningen inte erhållit uppdraget att göra en översyn av behovet att reglera apotekens fria prissättning av speciallivsmedel till barn. För Region Uppsala Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg Staffan Isling Regiondirektören Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

291

292

293

294

295

296 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Delbetänkande av Nya apoteksmarknadsutredningen Stockholm 2017 SOU 2017:76

297 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN ISSN X

298 Till statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutade den 19 november 2015 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av apoteksmarknaden och vid behov lämna förslag på förändringar. Vid tre tillfällen, den 8 december 2016, den 11 maj 2017 och den 24 augusti 2017 har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdragets första del redovisades den 9 mars Som särskild utredare förordnades f.d. landstingsrådet Åsa Kullgren fr.o.m. den 1 december Åsa Kullgren entledigades från uppdraget fr.o.m. den 28 februari 2017 och riksdagsledamoten AnnaLena Sörenson utsågs till särskild utredare fr.o.m. den 1 mars Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 3 mars 2016 ämnesrådet Stefan Karlsson, Socialdepartementet, och departementssekreteraren Eva Sörell, Näringsdepartementet. Eva Sörell entledigades fr.o.m. den 20 april 2017 och från samma datum förordnades departementssekreteraren Daniel Olai, Finansdepartementet, som sakkunnig. Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 3 mars 2016 utredaren Carl Magnus Berglund (Konsumentverket), verksamhetsområdesansvarige Pär-Ove Bergquist (Tillväxtverket), apotekaren Susanna Eklund (Sveriges Kommuner och Landsting), överläkaren Inge Eriksson, (Landstinget Västmanland), projektledaren Erica Hagblom (Läkemedelsverket), avdelningsdirektören Suzanne Isberg (Datainspektionen), avdelningschefen Tomas Lithner (E-hälsomyndigheten), sakkunnige ekonomen Leif Nordqvist (Konkurrensverket), inspektören Sylvia Norén (Inspektionen för vård och omsorg, IVO), utredaren Eva Nyman (Socialstyrelsen) och enhetschefen Svante Rasmuson (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Fr.o.m. den 1 juli 2016 entledigades Tomas Lithner och Carl Magnus Berglund. Fr.o.m. den 1 juli 2016 förordnades utredaren Rickard Broddvall (E-hälsomyndigheten) som expert. Rickard Broddvall och Erica Hagblom entledigades fr.o.m. den 20 april 2017.

299 Fr.o.m. den 20 april 2017 förordnades utredaren Salumeh Bastami (Folkhälsomyndigheten), enhetschefen Gunilla Andrew-Nielsen (Läkemedelsverket) och utredaren Marianne Nordling (E-hälsomyndigheten) som nya experter. Pär Ove Bergquist entledigades fr.o.m. den 13 september Utredningen har i denna del av uppdraget haft en referensgrupp knuten till sig. Deltagarna i referensgruppen framgår av bilaga 5. Som huvudsekreterare i utredningen anställdes kanslichefen Cristina Eriksson Stephanson fr.o.m. den 14 januari 2016 t.o.m. den 28 februari Vidare anställdes som sekreterare leg. apotekaren, Farm. Dr., Anna Montgomery fr.o.m. den 15 februari 2016 t.o.m. den 9 mars 2017, utredaren Thomas Ringbom fr.o.m. den 18 april 2016, juristen Ulrika Ternby fr.o.m. den 1 maj 2016 samt departementssekreteraren Maria Kling från den 7 juni 2016 t.o.m. den 9 mars Leg. apotekaren, Farm. Dr. Björn Södergård anställdes som sekreterare fr.o.m. den 23 januari Utredaren Andrea Hasselrot ställdes till utredningens förfogande som stabsbiträde från Statskontoret fr.o.m. den 1 maj Utredningen har antagit namnet Nya apoteksmarknadsutredningen (S 2015:06). Utredningen har tidigare lämnat delbetänkandet Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SOU 2017:15). Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel (SOU 2017:76). Stockholm i oktober 2017 Anna-Lena Sörenson /Thomas Ringbom Ulrika Ternby Björn Södergård Andrea Hasselrot

300 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m Förslag till förordning om ändring i förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Utredningens uppdrag och arbete Utredningens uppdrag Bakgrund till uppdraget Andra pågående utredningar och processer Utredningens tolkningar och avgränsningar Tolkning av uppdragets benämning läkemedel utanför läkemedelsförmånerna En reglering ska innefatta samtliga receptbelagda läkemedel utanför förmånerna oavsett finansiering En reglering ska åstadkomma en enhetlig prissättning

301 Innehåll SOU 2017: Uppdraget avser inte receptförskrivna receptfria läkemedel utanför förmånerna Uppdraget avser inte receptbelagda läkemedel för djur Uppdraget avser inte livsmedel för särskilda näringsändamål Ingen analys av konkurrenshinder i tillverkarledet Inte utreda principiella övergripande frågor Ingen generell beskrivning av apoteksmarknadens regelverk och funktionssätt Definitioner och benämningar i betänkandet Tillvägagångssätt i arbetet Läkemedel utanför förmånerna nulägesbeskrivning Receptbelagda läkemedel utanför förmånerna en kort introduktion Läkemedelsförmånerna Vad innebär läkemedelsförmånerna? Vem omfattas av läkemedelsförmånerna? Vilka läkemedel och varor omfattas av läkemedelsförmånerna? Prisreglering av receptbelagda läkemedel Prissättning och handelsmarginal före omregleringen av apoteksmarknaden Prissättning och handelsmarginal i dag Orsaker till att läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånerna Kriterierna i förmånslagen är inte uppfyllda Det är frivilligt att ansöka om att ingå i förmånerna Ansökan om subvention behöver inte gälla alla indikationer, styrkor eller förpackningar Läkemedlet har inte hunnit få förmånsbeslut

302 SOU 2017: Innehåll Läkemedlet är inte anpassat efter förmånslagens bestämmelser Läkemedel anpassade för slutenvård Läkemedlet förskrivs enligt smittskyddslagen TLV kan besluta om uteslutning ur läkemedelsförmånerna Läkemedelstillverkarna kan begära utträde ur förmånerna Närmare om läkemedel utanför läkemedelsförmånerna De tjugo mest säljande receptförskrivna läkemedlen utanför förmånera Läkemedel utanför förmånerna som inte är utbytbara till något alternativ inom förmånerna Kostnader och finansiering av läkemedel Totala kostnaden för läkemedel i Sverige Statens och landstingens kostnadsansvar för finansieringen av läkemedel Patienternas kostnader för läkemedel Situationer där patienten inte betalar hela kostnaden för läkemedel utanför förmånerna Demografiska grupper med stora kostnader för läkemedel utanför förmånerna Regler för utbyte av läkemedel Utbyte av läkemedel inom läkemedelsförmånerna Utbyte av läkemedel utanför läkemedelsförmånerna Utredningens iakttagelser Läkemedel utanför förmånerna hur regleras det i andra länder? Stora variationer mellan länderna Tre olika system i de nordiska länderna I Danmark och Finland regleras apotekens marginal på receptbelagda läkemedel

303 Innehåll SOU 2017: I Norge regleras apotekens marginal i vissa fall Sammanställning över subventionssystemen i de nordiska länderna Prispressande mekanismer i de nordiska länderna en jämförelse Hur ser det ut i andra EU-länder? Utredningens iakttagelser Prisjämförelser på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Förutsättningarna att göra prisjämförelser Hur mycket varierar priserna mellan apoteken? utredningens prisundersökning Utredningens iakttagelser Problem och risker för patienter och det offentliga Problem och risker för patienter och det offentliga i sammanfattning Varierande priser på apotek kan stå i konflikt med målet om vård på lika villkor Risk för att höga priser leder till att patienter inte hämtar ut sina läkemedel Patienters medvetna val begränsas utan kunskap om förmånsstatus och att priserna kan variera Krångligt att jämföra priser mellan apotek och svårt att förstå resultaten av prisjämförelserna Svårt för förskrivare att göra medvetna val utan kännedom om förmånsstatus och pris Tid stjäls från förskrivare och farmaceuter för att förklara varför priserna varierar mellan apotek Svag prispress leder till omotiverat höga kostnader för patienter och det offentliga

304 SOU 2017: Innehåll Landstingens möjlighet att följa upp och prognosticera kostnader försvåras Flera olika typer av problem och risker till följd av apotekens fria prissättning Utredningens bedömning lämpligt att reglera marginalen på läkemedel utanför förmånerna? Samsyn kring behovet av prisreglerande mekanism för offentligt finansierade läkemedel utanför förmånerna Invändningar mot att reglera apotekens marginal på privatfinansierade läkemedel utanför förmånerna Utredningens överväganden Det är lämpligt att reglera apotekens marginal på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Förslag om reglerad handelsmarginal Pris inom förmånerna gäller alltid när läkemedel förskrivs på recept och expedieras på apotek Tillverkaren ska anmäla pris till TLV Skyldighet enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. att anmäla pris Två möjliga alternativ för anmälan av pris Prisinformation överförs från TLV via E-hälsomyndigheten till andra aktörer Ingen sanktion mot tillverkare som inte anmäler pris Anmälningsskyldigheten omfattar receptbelagda läkemedel som saknar förmånspris TLV fastställer priser för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Tillverkarnas möjligheter att ändra pris Läkemedel som saknar anmält pris

305 Innehåll SOU 2017: Apoteken får köpa in läkemedel till lägre pris än de fastställda inköpspriserna Samma marginal bör tillämpas för receptbelagda läkemedel utanför som inom förmånerna TLV får föreskriva om handelsmarginalen utanför förmånerna TLV ska fatta nytt beslut om pris när ett läkemedel lämnar förmånerna TLV tillsynar apotekens prissättning av alla receptbelagda läkemedel Uppgifter för TLV:s tillsyn Utökat ändamål i receptregisterlagen Nuvarande sekretessbestämmelser är tillräckliga EU-rättsliga aspekter Transparensdirektivet Läkemedelsdirektivet Anmälningsplikt för tekniska föreskrifter Tjänstedirektivet Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Överväganden kring andra modeller Reglerad marginal endast för offentligt finansierade läkemedel Reglering av endast offentligt finansierade läkemedel löser inte dagens problem Olika sätt att fastställa pris på offentligt finansierade läkemedel Reglerad marginal med ett maximalt försäljningspris Priserna kommer inte att vara enhetliga Ovanligt med lägre pris än det maximala försäljningspriset

306 SOU 2017:76 Innehåll 9.3 Dagens modell med fri prissättning för både tillverkare och apotek kvarstår Utredningen har inte analyserat en reglering av tillverkarnas prissättning Konsekvenser av utredningens förslag Konsekvenser för patienterna Konsekvenser för statliga myndigheter E-hälsomyndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Läkemedelsverket och IVO Migrationsverket och Kriminalvården Konsekvenser för landstingen Konsekvenser för förskrivarna Konsekvenser för apoteksaktörer och apoteksmarknaden Konsekvenser för läkemedelstillverkarna Konsekvenser för förmånssystemet Konsekvenser för en effektiv läkemedelsanvändning Konsekvenser för förslaget om utbyte av läkemedel utanför förmånerna Andra konsekvenser Konsekvenser för partihandlare med läkemedel Små företag Konsekvenser för domstolarna Jämställdhet mellan kvinnor och män Övriga konsekvenser Ikraftträdande

307 Innehåll SOU 2017:76 12 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2016: Bilaga 3 Kommittédirektiv 2017: Bilaga 4 Kommittédirektiv 2017: Bilaga 5 Utredningens referensgrupp Bilaga 6 Prisjämförelse receptförskrivna läkemedel utanför förmånerna juni och juli 2017, kronor

308 Sammanfattning Nya apoteksmarknadsutredningen har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningen ska överväga om en reglering är möjlig och lämplig för att åstadkomma en enhetlig prissättning på apotek. Utredningens uppdrag omfattar prissättningen gentemot både patienterna, när dessa betalar för läkemedlen, och gentemot landstingen för de läkemedel utanför förmånerna som landstingen finansierar. Detta delbetänkande utgör redovisning av denna del av uppdraget. När ett receptbelagt läkemedel finns utanför förmånerna gäller inte högkostnadsskyddet som reducerar patienternas kostnader vid köp av läkemedel som ingår i förmånerna. Som huvudregel får patienten bekosta läkemedel utanför förmånerna själv, men i vissa fall bekostas dessa läkemedel av landstingen. Fri prissättning på läkemedel utanför förmånerna efter omregleringen innebär att priserna kan variera Före omregleringen av apoteksmarknaden 2009 var priserna på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna enhetliga på Apoteket AB:s samtliga apotek. Apoteket tillämpade samma marginal på läkemedel utanför förmånerna som gällde för läkemedel inom förmånerna. Efter omregleringen är apotekens prissättning fri på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna, vilket innebär att priset på ett och samma läkemedel kan variera mellan olika apotek och apoteksaktörer. 13

309 Sammanfattning SOU 2017:76 Förskrivning av läkemedel utanför förmånerna är i dag en relativt vanlig företeelse Sedan 2008 har försäljningsvärdet på receptförskrivna läkemedel utanför förmånerna ökat från runt 1,3 miljarder kronor till drygt 3,6 miljarder kronor Kostnadsökningen för receptförskrivna läkemedel utanför förmånerna har varit särskilt kraftig under 2014 och 2015, bland annat på grund av att det har kommit nya läkemedel mot hepatit C. Ökningen förefaller ha avstannat under De ökade kostnaderna påverkar såväl patienter som landstingen och staten. Kostnaderna för läkemedel utanför förmånerna är inte heller jämnt fördelade över demografiska grupper. De grupper som främst påverkas är unga kvinnor, äldre kvinnor och äldre män. Att läkemedel inte ingår i förmånerna betyder inte att de är mindre angelägna för de enskilda patienterna Läkemedel förskivs utifrån ett medicinskt behov. Beslutet om en läkemedelsbehandling fattas av en förskrivare, oavsett om läkemedlet ingår i förmånerna eller inte. Att ett läkemedel inte ingår i förmånerna behöver inte vara ett resultat av att läkemedlet skulle vara mindre angeläget för samhället än ett läkemedel inom förmånerna. Det finns många olika orsaker till varför läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånerna, till exempel att läkemedelstillverkaren gör ett strategiskt val att ta bort ett läkemedel från förmånerna eller att överhuvudtaget inte ansöka om subvention. Vanligt i andra europeiska länder med reglerad prissättning på läkemedel utanför subventionssystemen Utredningen konstaterar att det, sett ur ett europeiskt perspektiv, är vanligt med någon form av offentligt reglerad prissättning av receptbelagda läkemedel utanför subventionssystemen. Tio av tjugo länder som utredningen jämfört har någon form av prisreglering på den typen av läkemedel. Hur prisregleringen närmare fungerar skiljer sig dock mellan länderna. 14

310 SOU 2017:76 Sammanfattning Krångligt att jämföra apotekens priser Apotekens fria prissättning av receptbelagda läkemedel utanför förmånerna innebär att priset på ett och samma läkemedel kan variera mellan olika apotek och apoteksaktörer. Det är i dag krångligt att jämföra apotekens priser på dessa läkemedel. Det finns inte någon samlad information om priserna. Beroende på apoteksaktör anges priserna på aktörernas respektive webbplatser, på prisjämförelsetjänsten Medicinpriser.se eller så kan priserna lämnas ut via telefonsamtal till ett apotek. En fullständig prisjämförelse som omfattar alla stora apoteksaktörer kräver för varje givet läkemedel att patienten gör åtminstone tre olika jämförelser eller kontroller. Det krävs också att patienten har tid och förmåga att själv, eller med hjälp av annan, göra jämförelsen och förstå resultaten av den. Betydande prisskillnader mellan apoteken Utredningen konstaterar att priserna på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna skiljer sig mellan apoteksaktörerna, och att skillnaderna kan vara betydande räknat både i kronor och i procent. Utredningen har jämfört priserna på 28 läkemedel utanför förmånerna hos de sex största aktörerna. Jämförelsen visar att priset för ett och samma läkemedel varierar med upp till 35 procent. Utredningen har också jämfört priset för en generiskt utbytbar produkt utanför förmånerna. I detta fall var prisskillnaderna mellan apoteksaktörerna ännu högre upp till 60 procent. I en del fall har valet av apotek därmed stor betydelse för vilket pris patienten får betala, medan skillnaden i kronor är små för andra läkemedel. För patienter med flera läkemedel utanför förmånerna kan olika läkemedel ha lägst pris på olika apotek. Problem och risker för patienter och det offentliga med apotekens fria prissättning Utredningen har identifierat flera olika problem och risker för patienter och det offentliga till följd av att apotekens prissättning på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna är fri och att priserna kan variera mellan apotek. Problemen kan delas in i fyra kategorier: 15

311 Sammanfattning SOU 2017:76 Problem och risker i relation till politiskt uppsatta mål, till exempel att varierande priser på apotek kan stå i konflikt med hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Problem och risker kopplade till enskilda patienters agerande, till exempel att det är krångligt att jämföra priser mellan apotek och svårt att förstå resultaten av prisjämförelserna. Problem och risker kopplade till förskrivares och farmaceuters yrkesutövning, till exempel att det är svårt för förskrivare att göra medvetna val utan kännedom om förmånsstatus och pris. Strukturella problem och risker, till exempel problemet med svag prispress på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna som leder till höga kostnader för patienter och det offentliga. Utredningens förslag Lämpligt att reglera apotekens marginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Att läkemedel inte ingår i förmånerna betyder inte att de är mindre angelägna för enskilda patienter. Med utgångspunkt från identifierade problem och risker, bedömer utredningen att det finns ett behov av och är lämpligt att reglera apotekens marginal och försäljningspris på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Genom att reglera marginalen och utforma enhetliga försäljningspriser på landets apotek, skapas bland annat bättre förutsättningar för att uppnå hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Förmånspriser ska tillämpas även utanför förmånerna När ett läkemedel har fått inköpspris och försäljningspris fastställt av TLV inom förmånerna ska det priset alltid gälla när läkemedlet förskrivs på recept och expedieras på öppenvårdapotek, även när förskrivningen sker utanför läkemedelsförmånerna. Det kan exempelvis avse situationer när läkemedel som har ett förmånspris förskrivs enligt smittskyddslagen (2004:168), förskrivs till en person som 16

312 SOU 2017:76 Sammanfattning inte är förmånsberättigad eller förskrivs utanför begränsningar av subventionen som TLV har beslutat om. Utredningen föreslår att det ska införas en skyldighet för tillverkare att anmäla priser till TLV Prissättningen på läkemedel utanför förmånerna ska även fortsättningsvis vara fri för läkemedelstillverkarna. En förutsättning för att skapa enhetliga försäljningspriser på apotek är att apotekens inköpspris blir enhetliga och offentliga. På läkemedlets offentliga pris kan det sedan läggas på en reglerad handelsmarginal. Utredningen föreslår därför att det i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. införs en skyldighet för läkemedelstillverkare att anmäla ett inköpspris till TLV för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. De läkemedel som omfattas av anmälningsskyldigheten är receptbelagda humanläkemedel, inklusive lagerberedningar, som marknadsförs i Sverige och som saknar fastställda priser inom förmånerna. TLV ska besluta om inköpspris och försäljningspris för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Alla läkemedelspriser bör hanteras av samma myndighet. TLV beslutar om pris och subvention för läkemedel inom läkemedelsförmånerna och bör därför också hantera prisanmälningar för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Det pris som tillverkaren har anmält ska TLV fastställa som inköpspris för läkemedlet. På samma sätt som för läkemedel inom förmånerna fastställer sedan TLV, genom påslag av den reglerade handelsmarginalen, ett försäljningspris som apoteken ska tillämpa. TLV ska bemyndigas att föreskriva om hur inköpspris och försäljningspris ska fastställas. Det innebär att TLV får föreskriva om handelsmarginalens konstruktion. Utgångspunkten bör vara att det ska vara samma handelsmarginal utanför förmånerna som inom förmånerna. Det är samma arbetsinsats för apoteken att expediera ett receptbelagt läkemedel, oavsett om det ingår i förmånerna eller inte. Läkemedelstillverkarna kan ändra priset på läkemedlet genom att anmäla ett nytt pris till TLV. 17

313 Sammanfattning SOU 2017:76 När TLV beslutar att utesluta ett läkemedel ur förmånerna eller ett läkemedel lämnar förmånerna på begäran av tillverkaren, föreslås att TLV ska fastställa det inköpspris och försäljningspris som gällde inom förmånerna till att gälla utanför förmånerna till dess att tillverkaren anmäler ett nytt pris för läkemedlet. Läkemedel som saknar fastställt pris För patienternas skull måste förskrivna läkemedel kunna säljas på apotek även om tillverkaren inte har anmält något pris till TLV. Därför föreslås att apoteken ska tillämpa den reglerade handelsmarginalen även vid försäljning av förskrivna läkemedel som saknar fastställda priser. När ett läkemedel saknar fastställt pris finns inget offentligt pris vilket försvårar för patienter och förskrivare att göra prisjämförelser. Apotekens prissättning av sådana läkemedel blir också svår att tillsyna. Därför föreslår utredningen att TLV får möjlighet att fastställa inköpspris och försäljningspris för sådana läkemedel utan anmälan från tillverkaren. Konsekvenser av utredningens förslag Förslaget får flera positiva konsekvenser för patienterna Förslaget leder till enhetliga priser på apoteken på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna, vilket skapar bättre förutsättningar att uppnå hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det blir samtidigt enklare för enskilda patienter eftersom de inte längre behöver göra krångliga prisjämförelser mellan apotek. Patienternas samlade kostnader för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna bedöms minska med förslaget. Ett räkneexempel utifrån ett antal antaganden visar att kostnaderna kan minska med miljoner kronor per år. Förslaget bedöms få små effekter för patienternas tillgänglighet till apotek och läkemedel. 18

314 SOU 2017:76 Sammanfattning Minskade intäkter för apoteken Förslaget bedöms leda till att apotekens samlade intäkter minskar med miljoner kronor per år. De minskade intäkterna bedöms få små effekter på apoteksmarknaden i stort. TLV följer kontinuerligt lönsamheten på apoteksmarknaden och kan vid behov justera handelsmarginalen. Förslaget får också konsekvenser för bland andra landstingen, TLV, E-hälsomyndigheten och läkemedelstillverkarna. Förslaget skapar förutsättningar för att införa regler om utbyte utanför förmånerna I departementspromemorian Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) lämnas förslag som möjliggör att läkemedel utanför förmånerna kan bytas ut mot läkemedel som ingår i förmånerna. Med förslaget om en reglerad handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna bedömer utredningen att det skapas förutsättningar för regeringen att i ett nästa steg föreslå utbyte av läkemedel utanför förmånerna. Utredningen bedömer att det är önskvärt att det införs en sådan möjlighet till utbyte av läkemedel utanför förmånerna. Det skulle skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande konkurrens och lägre priser på läkemedel utanför förmånerna. Ikraftträdandet kan möjligen samordnas med andra förändringar Det krävs flera författningsändringar för att genomföra utredningens förslag. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli Därutöver behöver det också göras anpassningar av it-systemen hos bland annat TLV, E-hälsomyndigheten och apoteken. Mot bakgrund av att det parallellt med Nya apoteksmarknadsutredningen pågår arbete med flera angränsande förslag till förändringar, till exempel förslag om en nationell läkemedelslista och förslag om ökade möjligheter till utbyte på apotek av läkemedel utanför förmånerna, kan det finnas anledning att analysera om det 19

315 Sammanfattning SOU 2017:76 finns fördelar med att samordna ikraftträdandet mellan dessa lagändringar och utredningens föreliggande förslag. 20

316 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Inför äldrevårdcentraler Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD) har inkommit med en motion med förslaget att äldrevårdcentraler ska införas med Stockholms läns landsting och Region Skåne som förebild. Ett omfattande arbete med att se över och utveckla vården på primärvårdsnivå pågår i länet bland annat med syfte att låta alla vårdcentraler bli bättre på att hantera äldre, och äldres behov genom att utveckla ett arbetssätt där kunskapen och kompetensen kring äldres vårdbehov, geriatrik kompetens och mer tid för äldre multisjuka stärks. En översyn av förvaltningarna för primärvård respektive hälsa- och habilitering har nyligen genomförts och har bl.a. resulterat i ett förslag på sammanslagning av förvaltningarna. Vårdstyrelsen beslutade i februari 2017 om att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. I målbildsarbetet har det vuxit fram ett behov av att bredda arbetet till att omfatta målbild och strategi för framtidens hälso- och sjukvård i sin helhet. I maj 2017 beslutade därför regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år I strategin ska bl.a. framgå hur Region Uppsala kan styra vård till rätt nivå och hur uppdrag och roller för olika vårdnivåer kan tydliggöras. Projektet kommer därmed att lägga förslag som handlar om primärvårdens framtida uppdrag och utformning. Arbetet kommer att genomföras i bred samverkan och genom en öppen dialogprocess där patienter, medarbetare, samverkansparter m.fl. involveras för att bidra med olika perspektiv, erfarenheter och förslag. Vårdstyrelsen har identifierat tre målgrupper med särskilda behov som inte tillgodoses i dagens vård: Multisjuka äldre och personer med omfattande behov, personer med kroniska sjukdomar samt personer med psykisk ohälsa. Det finns en bred samsyn och en drivkraft att göra skillnad för dessa målgrupper. Primärvården behöver ges Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

317 2 (2) förutsättningar att axla rollen som basen i vården, samtidigt som arbetssätt och funktioner utvecklas. Vårdens medarbetare behöver ökade förutsättningar att följa upp resultaten för patienterna. Det krävs också ökad samordning av vårdens insatser över såväl förvaltningsgränser som huvudmannagränser. En tredje utvecklingslinje som lyfts fram av vårdstyrelsen är att se över vårdstrukturerna inom primärvården, det som i den statliga utredningen Effektiv vård kallas för riktad primärvård. Det handlar om att primärvården inte ges samma uppdrag överallt utan att det behövs stärkta funktioner och kompetenser på vissa ställen. De förändringar som behöver göras ska ske utifrån demografisk utveckling, länsinvånarnas behov och en jämlik vård. Detta ska utredas vidare i arbetet för målbild och strategi för effektiv och nära vård I Uppsala län står 14 procent av individerna, 65 år och äldre, med vård och omsorg i ordinarie boende för ca hälften av slutenvårdskonsumtionen. Myndigheten för vårdanalys konstaterar att planeringen av äldreomsorgen måste utgå ifrån äldres olika behov och anpassas till fler äldre med ofta flera kroniska sjukdomar. Här krävs en stark och anpassad primärvårdsnivå som samarbetar med kommuner. Även målgruppen för habilitering och LSS har liknande behov. Det finns ett stort behov om en anpassad primärvård, så kallad riktad primärvård. För många är primärvård detsamma som vårdcentraler, men primärvård är så mycket mer och kan utföras både av region och kommuner. De förändringar som behöver göras ska göras utifrån demografins utveckling, länsinvånarnas behov och en jämlik vård. En anpassning av hur det ska se ut i de olika länsdelarna beror på vilka förutsättningar som finns, inte minst demografiskt. I Region Uppsala finns idag bland annat primärvårdsmottagning riktad till personer med stora funktionsnedsättningar, mobil vårdcentral, äldrevårdsenheten samt mobila närvårdsteam för personer som inte själva kan ta sig till vårdcentraler. Vårdstyrelsen har gett ett medskick till regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUUutskott, att i det fortsatta utredningsarbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård, ta i beaktande frågan om hur läkare från andra specialiteter än allmänmedicin kan stödja länets vårdcentraler. Eftersom frågor om primärvårdens framtida utformning är föremål för utredning bör frågan om äldrevårdcentraler hanteras inom ramen för dessa arbetsprocesser. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet ställer sig bakom intentionen med äldrevårdcentralen, men ser en fördel med att ta ett helhetsgrepp om frågan hur primärvården kan förbättras vad gäller kontinuitet och kunskap om äldres hälsa. Frågan bör därför ingå som en del av arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård. Beredning Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet den 27 november Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

318

319

320 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende Inför äldrevårdcentraler Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att motionen besvaras med hänvisning till redovisningen av ärendet. Reservation Anna-Karin Klomp (KD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Bilaga 87 Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD) har inkommit med en motion med förslaget att äldrevårdcentraler ska införas med Stockholms läns landsting och Region Skåne som förebild. Ett omfattande arbete med att se över och utveckla vården på primärvårdsnivå pågår i länet bland annat med syfte att låta alla vårdcentraler bli bättre på att hantera äldre, och äldres behov genom att utveckla ett arbetssätt där kunskapen och kompetensen kring äldres vårdbehov, geriatrik kompetens och mer tid för äldre multisjuka stärks. En översyn av förvaltningarna för primärvård respektive hälsa- och habilitering har nyligen genomförts och har bl.a. resulterat i ett förslag på sammanslagning av förvaltningarna. Vårdstyrelsen beslutade i februari 2017 om att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. I målbildsarbetet har det vuxit fram ett behov av att bredda arbetet till att omfatta målbild och strategi för framtidens hälso- och sjukvård i sin helhet. I maj 2017 beslutade därför regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år I strategin ska bl.a. framgå hur Region Uppsala kan styra vård till rätt nivå och hur uppdrag och roller för olika vårdnivåer kan tydliggöras. Projektet kommer därmed att lägga förslag som handlar om primärvårdens framtida uppdrag och utformning. Arbetet kommer att genomföras i bred samverkan och genom en öppen dialogprocess där patienter, medarbetare, samverkansparter m.fl. involveras för att bidra med olika perspektiv, erfarenheter och förslag. Vårdstyrelsen har identifierat tre målgrupper med särskilda behov som inte tillgodoses i dagens vård: Multisjuka äldre och personer med omfattande behov, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 (19)

321 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: personer med kroniska sjukdomar samt personer med psykisk ohälsa. Det finns en bred samsyn och en drivkraft att göra skillnad för dessa målgrupper. Primärvården behöver ges förutsättningar att axla rollen som basen i vården, samtidigt som arbetssätt och funktioner utvecklas. Vårdens medarbetare behöver ökade förutsättningar att följa upp resultaten för patienterna. Det krävs också ökad samordning av vårdens insatser över såväl förvaltningsgränser som huvudmannagränser. En tredje utvecklingslinje som lyfts fram av vårdstyrelsen är att se över vårdstrukturerna inom primärvården, det som i den statliga utredningen Effektiv vård kallas för riktad primärvård. Det handlar om att primärvården inte ges samma uppdrag överallt utan att det behövs stärkta funktioner och kompetenser på vissa ställen. De förändringar som behöver göras ska ske utifrån demografisk utveckling, länsinvånarnas behov och en jämlik vård. Detta ska utredas vidare i arbetet för målbild och strategi för effektiv och nära vård I Uppsala län står 14 procent av individerna, 65 år och äldre, med vård och omsorg i ordinarie boende för ca hälften av slutenvårdskonsumtionen. Myndigheten för vårdanalys konstaterar att planeringen av äldreomsorgen måste utgå ifrån äldres olika behov och anpassas till fler äldre med ofta flera kroniska sjukdomar. Här krävs en stark och anpassad primärvårdsnivå som samarbetar med kommuner. Även målgruppen för habilitering och LSS har liknande behov. Det finns ett stort behov om en anpassad primärvård, så kallad riktad primärvård. För många är primärvård detsamma som vårdcentraler, men primärvård är så mycket mer och kan utföras både av region och kommuner. De förändringar som behöver göras ska göras utifrån demografins utveckling, länsinvånarnas behov och en jämlik vård. En anpassning av hur det ska se ut i de olika länsdelarna beror på vilka förutsättningar som finns, inte minst demografiskt. I Region Uppsala finns idag bland annat primärvårdsmottagning riktad till personer med stora funktionsnedsättningar, mobil vårdcentral, äldrevårdsenheten samt mobila närvårdsteam för personer som inte själva kan ta sig till vårdcentraler. Vårdstyrelsen har gett ett medskick till regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott, att i det fortsatta utredningsarbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård, ta i beaktande frågan om hur läkare från andra specialiteter än allmänmedicin kan stödja länets vårdcentraler. Eftersom frågor om primärvårdens framtida utformning är föremål för utredning bör frågan om äldrevårdcentraler hanteras inom ramen för dessa arbetsprocesser. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet ställer sig bakom intentionen med äldrevårdcentralen, men ser en fördel med att ta ett helhetsgrepp om frågan hur primärvården kan förbättras vad gäller kontinuitet och kunskap om äldres hälsa. Frågan bör därför ingå som en del av arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (19)

322 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag om att motionen ska anses besvarad. Anna-Karin Klomp (KD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om bifall till utsänt förslag mot yrkande från Anna-Karin Klomp (KD) och finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag om att motionen ska anses besvarad. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20 (19)

323 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR och Kommunikationsavdelningen Eva Wikström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende regionintern bemanningspool. God arbetsmiljö, färre hyrsjuksköterskor. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Kajsa Dovstad (L), Carl Nettelblad (L) och Karolina Hilding (L) har inkommit med motion med yrkande om - att kartlägga behovet av bl.a. inhyrda sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, undersköterskor och allmänläkare, - att samtliga sjukvårdsförvaltningar tillfrågas om intresse för och behov av att ta del av en intern bemanningspool, - att en beräkning därefter görs av kostnaderna för en välbetald, intern pool, jämfört med att upphandla tillfällig bemanning externt, - att en bedömning slutligen görs av för och nackdelarna med att inrätta en regionintern bemanningspool. En Region Uppsala övergripande bemanningspool har utretts vid flera tillfällen. Den senaste utredningen gjordes 2014 och resulterade i produktionsstyrelsens beslut , 191, att avvakta genomförandet av andra planerade åtgärder i verksamheterna. I utredningen från 2014 framgår att om beslut fattas om att införa bemanningspool är det lämpligt att i ett första steg starta en bemanningspool vid Akademiska sjukhuset. Det finns flera utmaningar i att ha en bemanningspool som bemannar flera förvaltningar, olika verksamheter och har en geografisk spridning. Under tiden sedan utredningen har flera kompetensförsörjningsåtgärder vidtagits och arbete med olika samarbeten intensifierats, ett exempel på detta är samarbete Region Uppsalas övergripande avseende medicinska sekreterare. Även kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade och nyanställda sjuksköterskor samt introduktion för undersköterskor har etablerats. Fler platser för vidareutbildning specialistsjuksköterskor har skapats och dessa erbjuds med heltidslön under studier för vissa specialistinriktningar där det föreligger kompetensbrist. Även fler ST-platser inom Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

324 2 (2) allmän medicin har införts. Region Uppsala har arbetat aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och har behålla-perspektivet i fokus. Region Uppsala ligger i nationell jämförelse lågt i utnyttjandet av inhyrd personal, men konstaterar en ökande trend gällande inhyrning, särskilt avseende sjuksköterskor. Region Uppsala har även ställt sig bakom det nationella projektet gällande att vara oberoende av inhyrd personal senast den 31 december Mot bakgrund av denna trend i utvecklingen av inhyrda sjuksköterskor samt det nationella projektet om oberoende av inhyrd personal beslutade personalutskottet har personalutskottet , 24, att ge HR-direktören i uppdrag att åter utreda förutsättningarna för en bemanningspool för korttidsbemanning vid Akademiska sjukhuset. Enligt uppdraget ska HR-direktören i utredningen använda de resultat och underlag som tagits fram i tidigare genomförda utredningar i frågan och uppdatera dessa med nya fakta. Av utredningen ska framgå hur en bemanningspool skulle kunna organiseras, vilka som är vinsterna men också nackdelarna, vilka yrkeskategorier som ska prioriteras samt kostnaden för densamma. Utredningen ska göras i nära samarbete med Akademiska sjukhuset och involvera berörda fackliga företrädarna i Region Uppsala. Ärendet ska återrapporteras till personalutskottet i december Parallellt med utredningen om bemanningspool pågår ett ständigt och långsiktigt utvecklingsarbete inom Region Uppsala med arbetsmiljö, skäliga och konkurrenskraftiga villkor, utvecklingsvägar och ett gott ledarskap med fokus på att behålla befintliga medarbetare, även detta är ett led i att minska beroendet av inhyrd personal. Utifrån att arbetet med att utreda bemanningspool redan är initierat anses motionen därmed besvarad. Ärendet är berett i personalutskottet den 7 december Bilagor Motion Kopia till Regionstyrelsen

325

326 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende regionintern bemanningspool. God arbetsmiljö, färre hyrsjuksköterskor. Beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut Motionen förslås anses besvarad med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Kajsa Dovstad (L), Carl Nettelblad (L) och Karolina Hilding (L) har inkommit med motion med yrkande om - att kartlägga behovet av bl.a. inhyrda sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, undersköterskor och allmänläkare, - att samtliga sjukvårdsförvaltningar tillfrågas om intresse för och behov av att ta del av en intern bemanningspool, - att en beräkning därefter görs av kostnaderna för en välbetald, intern pool, jämfört med att upphandla tillfällig bemanning externt, - att en bedömning slutligen görs av för och nackdelarna med att inrätta en regionintern bemanningspool. En Region Uppsala övergripande bemanningspool har utretts vid flera tillfällen. Den senaste utredningen gjordes 2014 och resulterade i produktionsstyrelsens beslut , 191, att avvakta genomförandet av andra planerade åtgärder i verksamheterna. I utredningen från 2014 framgår att om beslut fattas om att införa bemanningspool är det lämpligt att i ett första steg starta en bemanningspool vid Akademiska sjukhuset. Det finns flera utmaningar i att ha en bemanningspool som bemannar flera förvaltningar, olika verksamheter och har en geografisk spridning. Under tiden sedan utredningen har flera kompetensförsörjningsåtgärder vidtagits och arbete med olika samarbeten intensifierats, ett exempel på detta är samarbete Region Uppsalas övergripande avseende medicinska sekreterare. Även kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade och nyanställda sjuksköterskor samt introduktion för undersköterskor har etablerats. Fler platser för vidareutbildning specialistsjuksköterskor har skapats och dessa erbjuds med heltidslön under studier för vissa specialistinriktningar där det föreligger kompetensbrist. Även fler ST-platser inom allmän medicin har införts. Region Uppsala har arbetat aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och har behålla-perspektivet i fokus. Region Uppsala ligger i nationell jämförelse lågt i utnyttjandet av inhyrd personal, men konstaterar en ökande trend gällande inhyrning, särskilt avseende Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (22)

327 Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: sjuksköterskor. Region Uppsala har även ställt sig bakom det nationella projektet gällande att vara oberoende av inhyrd personal senast den 31 december Mot bakgrund av denna trend i utvecklingen av inhyrda sjuksköterskor samt det nationella projektet om oberoende av inhyrd personal beslutade personalutskottet har personalutskottet , 24, att ge HR-direktören i uppdrag att åter utreda förutsättningarna för en bemanningspool för korttidsbemanning vid Akademiska sjukhuset. Enligt uppdraget ska HR-direktören i utredningen använda de resultat och underlag som tagits fram i tidigare genomförda utredningar i frågan och uppdatera dessa med nya fakta. Av utredningen ska framgå hur en bemanningspool skulle kunna organiseras, vilka som är vinsterna men också nackdelarna, vilka yrkeskategorier som ska prioriteras samt kostnaden för densamma. Utredningen ska göras i nära samarbete med Akademiska sjukhuset och involvera berörda fackliga företrädarna i Region Uppsala. Ärendet ska återrapporteras till personalutskottet i december Parallellt med utredningen om bemanningspool pågår ett ständigt och långsiktigt utvecklingsarbete inom Region Uppsala med arbetsmiljö, skäliga och konkurrenskraftiga villkor, utvecklingsvägar och ett gott ledarskap med fokus på att behålla befintliga medarbetare, även detta är ett led i att minska beroendet av inhyrd personal. Utifrån att arbetet med att utreda bemanningspool redan är initierat anses motionen därmed besvarad. Yrkande Ordförande Bertil Kinnunen yrkar att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 (22)

328 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende personalparkering vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Simon Alm (SD) har inkommit med en motion angående personalparkering vid Akademiska sjukhuset. Motionären föreslår att avgiftsnivåerna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset ska återställas till de avgifter som förelåg innan fastighetsoch servicenämndens beslut Motionären anser att Region Uppsala som attraktiv arbetsgivare inte ska göra kraftiga avgiftsuttag från medarbetarna. Fastighets- och servicenämnden beslutade , 27, om parkeringsavgifter i anslutning till Akademiska sjukhuset. Beslutet innebär att personal betalar en timtaxa på 10 kronor/timme, med en maximal dygnskostnad på 50 kronor, samt avgiftsfritt mellan kl Avgiften före beslutet var 5 kronor/timme med en maximal dygnskostnad på 20 kronor. Det bör beaktas att om avgifterna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset sänks till en klart lägre nivå än närliggande parkeringar innebär det att förmånen kan bli skattepliktig för den anställde. Förmånen ska värderas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet är vad det skulle ha kostat att själv betala för motsvarande förmån, det vill säga vad kostnaden skulle vara för att hyra en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetsplatsen. De nu gällande parkeringsavgifterna är marknadsanpassade och därmed inte skattepliktiga. Det är Region Uppsalas skyldighet, som arbetsgivare, att se till att förmåner beskattas. Detta sker när den anställde tar kontakt med lönekontoret och anger att denne ska beskattas för en förmån. Nämnas kan att Resurscentrum Region Uppsala planerar att ta fram tydligare anvisningar för vilka kostnader som ska förmånsbeskattas för att underlätta för de anställda. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

329 2 (2) Parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset har i och med fastighets- och servicenämndens beslut anpassats till i nivå med närliggande parkeringar och alternativa färdsätt. Det finns ännu inte någon tillförlitlig information om utfallet att dra slutsatser från då det gått kort tid sedan avgiftsändringen. I dagsläget avses inte några justeringar göras avseende avgiftsnivåerna för personalparkeringen vid Akademiska sjukhuset. Vad avser kollektivtrafik inom och till Akademiska sjukhusområdet är det ett prioriterat område. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

330

331 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende personalparkering vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionstyrelsens beslut Ärendet återremitteras. Ärendebeskrivning Simon Alm (SD) har inkommit med en motion angående personalparkering vid Akademiska sjukhuset. Motionären föreslår att avgiftsnivåerna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset ska återställas till de avgifter som förelåg innan fastighets- och servicenämndens beslut Motionären anser att Region Uppsala som attraktiv arbetsgivare inte ska göra kraftiga avgiftsuttag från medarbetarna. Fastighets- och servicenämnden beslutade , 27, om parkeringsavgifter i anslutning till Akademiska sjukhuset. Beslutet innebär att personal betalar en timtaxa på 10 kronor/timme, med en maximal dygnskostnad på 50 kronor, samt avgiftsfritt mellan kl Avgiften före beslutet var 5 kronor/timme med en maximal dygnskostnad på 20 kronor. Det bör beaktas att om avgifterna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset ligger på en klart lägre nivå än närliggande parkeringar innebär det att förmånen kan bli skattepliktig för den anställde. Vad avser kollektivtrafik inom och till Akademiska sjukhusområdet är det ett prioriterat område. Parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset har i och med fastighets- och servicenämndens beslut anpassats till i nivå med närliggande parkeringar och alternativa färdsätt. Det finns ännu inte någon tillförlitlig information om utfallet att dra slutsatser från då det fått kort tid sedan avgiftsändringen. I dagsläget avses inte några justeringar göras avseende avgiftsnivåerna för personalparkeringen vid Akademiska sjukhuset. Yrkanden Stefan Olsson (M), Carl Nettelblad (L), Annika Krispinsson (C), Anna-Karin Klomp (KD) yrkar att ärendet återremitteras så för en komplettering kring skattereglerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (44)

332 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Börje Wennberg (S) yrkar bifall till yrkandet från Stefan Olsson (M), Carl Nettelblad (L), Annika Krispinsson (C) och Anna-Karin Klomp (KD). Simon Alm (SD) yrkar bifall till yrkandet från Stefan Olsson (M), Carl Nettelblad (L), Annika Krispinsson (C) och Anna-Karin Klomp. Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att ärendet återremitteras. Kopia till Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (44)

333 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Toni Jonsson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Regional livsmedelsstrategi för Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Johan Örjes (C) har inkommit med en motion med förslag att Region Uppsala ska ta fram en Regional livsmedelsstrategi med åtföljande handlingsplan för hur målen i RUS ska förverkligas. Strategin ska tas fram i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Länsstyrelsen och andra viktiga intressenter. Region Uppsala har genom framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) lyft fram och satt mål och åtagande kring en hållbar livsmedelsförsörjning. Dessa mål och åtagande är framtagna i samverkan med stora delar av Uppsala län. Underlaget till strategin har skett via dialoger, information och kommunikation i befintliga nätverk, workshops, öppna seminarium, framtagna rapporter och remisser m.m. där hela samhället (politik, kommuner, tjänstemän, föreningar, civila samhället, näringsliv, intresseorganisationer m.fl.) deltagit och fått ge sina perspektiv och inspel. Mobiliseringen har varit omfattande med syfte att säkerställa ett bra genomförande eftersom ett framgångsrikt genomförande bygger på samverkan i strategins komplexa utmaningar och möjligheter. Intentionen är att låta RUS:en vara huvudstrategi för regionens utveckling- och tillväxtarbete. Detta innebär att separata strategier undviks i den mån det är möjligt. Istället förordas handlingsplaner för att säkerställa ett genomförande av RUS:ens mål och åtaganden. Den Regionala utvecklingsstrategin ska ge vägledning för alla i Uppsala län, det gör att mål och åtagande är komplexa och måste tas om hand i bred samverkan. Komplexiteten innebär att den som har ansvaret för strategin inte har mandat att bestämma vem som gör vad och när, det bygger på ett genomförande i samverkan. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

334 2 (3) Region Uppsala har antagit en aktiv roll i styrgruppen för framtagandet av en regional handlingsplan för livsmedel i Uppsala län. Länsstyrelsen är projektägare/ledare för detta arbete samt är den instans där handlingsplanen kommer antas formellt. Region Uppsala deltar i framtagande via styrgrupp och kommer vara remissinstans. Övriga deltagare i styrgruppen är LRF Mälardalen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun och Sveriges veterinärmedicinska anstalt. När handlingsplanen väl är antagen kommer Region Uppsala se över sin roll i de olika inriktningarna samt införliva konkreta insatser i våra befintliga verksamhetsplaner. Även behovet av finansiering kommer ses över. Redan i dagsläget finns gröna näringar utpekade som en fokusbransch i RUS och Regionplan och budget (RPB) vilket gör att näringen redan nu har en prioriterade ställning inom främst avsnittet nyskapande region i RUS. Regeringen har också avsatt 42 mnkr som erbjuds landets aktörer med regionalt utvecklingsansvar, för att ge möjlighet för att delta och bidra till livsmedelskedjans utveckling. Region Uppsala avser att ta del av dessa medel. Mot bakgrund av ovanstående förslås motionen besvaras. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

335 3 (3)

336

337 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Distriktssköterska i Morgongåva Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Simon Alm (SD) har inkommit med en motion med yrkande att en distriktssköterska ska finnas i Morgongåva. Distriktssköterskemottagningar fyller en viktig funktion för att komplettera och utveckla den vård som vi kan erbjuda på våra vårdcentraler. Utifrån de utmaningar vi har, inte minst vad gäller rekrytering, så behöver vi se över alla möjliga sätt att säkerställa en tillgänglig nära vård. Mobila lösningar, digitala lösningar, samverkan med kommuner om såväl vårdutbud som lokaler är exempel på innovationer och arbetssätt att fortsätta arbeta med. Digitalisering och e-hälsotjänster utvecklar hälso- och sjukvården i såväl Region Uppsala som i andra regioner och det finns många lärdomar och erfarenheter att ta till vara på. Mycket av det arbetet sker redan ute i våra verksamheter och finns också med i arbetet med att utveckla primärvårdens roll. Samverkan med kommuner sker på olika sätt och behöver utvecklas än mer. I det pågående arbetet med Effektiv och nära vård 2030 diskuteras bland annat hur framtidens demografiska behov och behov av god och jämlik vård i hela länet kan tillgodoses vad gäller struktur och lokalisering av vård. Primärvården har fortsatt svåra utmaningar med rekrytering, vilket är en utmaning vi delar med andra regioner och landsting. Tidigare har det främst gällt allmänläkare, men idag ser vi att även distriktssköterskor och sjuksköterskor är svåra att rekrytera. Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva är dessvärre inget unikt undantag utan påverkas också av denna situation. Om det är svårt med rekrytering till flera verksamheter i större kommuner som exempelvis Uppsala så är utmaningen ännu större till flera av våra mindre verksamheter, exempelvis i Morgongåva. Under perioden som Morgongåva distriktssköterskemottagning haft neddragen verksamhet har patienterna tagits omhand på Heby vårdcentral. Heby vårdcentral ska ge god vård åt alla som bor i Heby kommuns södra länsdel. Primärvården fortsätter Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

338 2 (2) ansträngningarna med att rekrytera personal med målsättningen att det ska finnas en öppen distriktssköterskemottagning i Morgongåva. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

339

340 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Christina Dahlmann Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med hänvisning till redovisningen i ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion som föreslår att Region Uppsala ska inrätta bemötandeombud på sjukhusen, i likhet med exempelvis Karlskoga lasarett, i syfte att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Region Uppsala bedriver en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar. Gott bemötande förutsätts för att patienterna ska känna sig trygga med den vård som erbjuds. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. Bemötande bedöms som en viktig del i tillfrisknandet varför respekt och bemötande är en av de indikatorer som fastställts av regionfullmäktige. Region Uppsala arbetar med bemötandefrågor bland annat genom den nationella patientenkäten som följs upp regelbundet och systematiskt, där varje verksamhet får i uppdrag att göra en handlingsplan för de områden där det finns behov av förbättringar. Införandet av ett bemötandeombud bedömer sjukhusen skulle innebära risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Det är viktigt att ansvarig chef blir delaktig. Många patienter har synpunkter på kommunikation och bemötande. Handläggare på Patientnämnden försöker hjälpa och stödja patienten så de får en förklaring till vad som hänt och varför det blev som det blev. Ibland kan det handla om missuppfattningar, höga förväntningar och stressade situationer. I många ärenden som diarieförs på Patientnämnden under vård och behandling döljer sig ofta bemötande och bristande kommunikation. Om patienten önskar, kan handläggare gå vidare till verksamhetschefen som då får ta del av patientens skriftliga synpunkter och patienten får en skriftlig förklaring på, varför det som hände hänt. Många gånger tar verksamhetschefen kontakt med respektive läkare, sjuksköterska etc. som varit delaktig Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

341 2 (3) i ärendet. Om patienten önskar och ärendet är komplicerat ordnar Patientnämnden möten mellan patienten och vårdgivaren. Från 1 januari inför en ny lag, lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Syftet med lagen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienten får snabbare svar, att förebygga vårdskador samt att utveckla vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. De patienter som vill kan vända sig till Patientnämnden. Regeringen har givit patientnämnderna ökade medel till att utöka sina resurser. Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus med 8000 patienter och 130 vårdplatser. Det sätt som lasarettet valt att arbeta med bemötandefrågor är inte tillämpligt på ett sjukhus i Akademiska sjukhusets storlek. Akademiska sjukhuset har för något år sedan sett över och utvärderat hela sin ombudsorganisation och beslutat att sjukhuset enbart ska ha ombudfunktion för de frågor där man har övergripande uppdrag från regionkontoret eller nationellt. På sjukhusen finns inarbetade rutiner om att hänvisa frågor om bemötande direkt till den verksamhet som det gäller och som beskriver hur samtliga klagomål och synpunkter från patienter och allmänhet ska åtgärdas, analyseras och utredas i syfte att systematiskt och fortlöpande säkra verksamhetens kvalitet. Lasarettet i Enköping har under många år arbetat aktivt för att ytterligare förbättra redan goda patientenkätresultat vad gäller respekt och bemötande och riktade insatser görs vid behov. Enhetsvisa handlingsplaner för detta finns upprättade. Under året har det också genomförts utbildningsinsatser riktade till all personal rörande betydelsen av ett bra bemötande och en mer personcentrerad vård. Vidare har det på Enköpings lasarett har det etablerats en Hjälp-oss att bli-bättrefunktion i form av ett formulär och (låsta) brevlådor där patienter om så önskas även anonymt kan lämna synpunkter och förslag som sedan tas omhand enligt vår systematiska modell för hantering av förbättringsförslag. Klagomål hanteras direkt av berörd enhet och avvikelserapporter skrivs. Uppföljning sker både lokalt på enheterna och centralt samt via de återkommande nationella patientenkäterna. På Lasarettet i Enköping finns Röda-kors värdar/värdinnor som utgör ett bra stöd för patienter vid ankomst till sjukhusets olika receptioner och de utbildas kontinuerligt i bl.a bemötandefrågor. När det gäller information om vart man ska vända sig finns det på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping receptioner som ger den informationen idag. Mot bakgrund av det arbete som pågår och de rutiner som finns upprättade avseende patientbemötande och klagomålshantering föreslås motionen avslås. Ytterligare ombudsfunktioner kan innebära en risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Beredning Svaret är berett tillsammans med Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Patientnämnden. Ärendet är berett i sjukhusstyrelsen och återremitterades vid regionstyrelsen för komplettering avseende patientnämndens roll. Bilagor Beslut sjukhusstyrelsen

342 3 (3) Motion Kopia till Regionstyrelsen

343

344 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus Beslut Sjukhusstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till redovisningen i ärendet. Bilaga 138 Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion som föreslår att Region Uppsala ska inrätta bemötandeombud på sjukhusen, i likhet med exempelvis Karlskoga lasarett, i syfte att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Region Uppsala bedriver en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar. Gott bemötande förutsätts för att patienterna ska känna sig trygga med den vård som erbjuds. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. Bemötande bedöms som en viktig del i tillfrisknandet varför respekt och bemötande är en av de indikatorer som fastställts av regionfullmäktige. Region Uppsala arbetar med bemötandefrågor bland annat genom den nationella patientenkäten som följs upp regelbundet och systematiskt, där varje verksamhet får i uppdrag att göra en handlingsplan för de områden där det finns behov av förbättringar. Införandet av ett bemötandeombud bedömer sjukhusen skulle innebära risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Det är viktigt att ansvarig chef blir delaktig. Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus med 8000 patienter och 130 vårdplatser. Det sätt som lasarettet valt att arbeta med bemötandefrågor är inte tillämpligt på ett sjukhus i Akademiska sjukhusets storlek. Akademiska sjukhuset har för något år sedan sett över och utvärderat hela sin ombudsorganisation och beslutat att sjukhuset enbart ska ha ombudfunktion för de frågor där man har övergripande uppdrag från regionkontoret eller nationellt. På sjukhusen finns inarbetade rutiner om att hänvisa frågor om bemötande direkt till den verksamhet som det gäller och som beskriver hur samtliga klagomål och synpunkter från patienter och allmänhet ska åtgärdas, analyseras och utredas i syfte att systematiskt och fortlöpande säkra verksamhetens kvalitet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (26)

345 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Lasarettet i Enköping har under många år arbetat aktivt för att ytterligare förbättra redan goda patientenkätresultat vad gäller respekt och bemötande och riktade insatser görs vid behov. Enhetsvisa handlingsplaner för detta finns upprättade. Under året har det också genomförts utbildningsinsatser riktade till all personal rörande betydelsen av ett bra bemötande och en mer personcentrerad vård. Vidare har det på Enköpings lasarett har det etablerats en Hjälp-oss att blibättre-funktion i form av ett formulär och (låsta) brevlådor där patienter om så önskas även anonymt kan lämna synpunkter och förslag som sedan tas omhand enligt vår systematiska modell för hantering av förbättringsförslag. Klagomål hanteras direkt av berörd enhet och avvikelserapporter skrivs. Uppföljning sker både lokalt på enheterna och centralt samt via de återkommande nationella patientenkäterna. På Lasarettet i Enköping finns Röda-kors värdar/värdinnor som utgör ett bra stöd för patienter vid ankomst till sjukhusets olika receptioner och de utbildas kontinuerligt i bl.a. bemötandefrågor. När det gäller information om vart man ska vända sig finns det på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping receptioner som ger den informationen idag. Mot bakgrund av det arbete som pågår och de rutiner som finns upprättade avseende patientbemötande och klagomålshantering föreslås motionen avslås. Ytterligare ombudsfunktioner kan innebära en risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag med ändring av beslutsmeningen enligt nedan: Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till redovisningen i ärendet. Ordföranden finner bifall till eget yrkande. Sjukhusstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag med ändring. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (26)

346 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus Beslut Regionstyrelsens beslut Ärendet återremitteras. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion som föreslår att Region Uppsala ska inrätta bemötandeombud på sjukhusen, i likhet med exempelvis Karlskoga lasarett, i syfte att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Region Uppsala bedriver en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar. Gott bemötande förutsätts för att patienterna ska känna sig trygga med den vård som erbjuds. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. Bemötande bedöms som en viktig del i tillfrisknandet varför respekt och bemötande är en av de indikatorer som fastställts av regionfullmäktige. Region Uppsala arbetar med bemötandefrågor bland annat genom den nationella patientenkäten som följs upp regelbundet och systematiskt, där varje verksamhet får i uppdrag att göra en handlingsplan för de områden där det finns behov av förbättringar. Införandet av ett bemötandeombud bedömer sjukhusen skulle innebära risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Det är viktigt att ansvarig chef blir delaktig. Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus med 8000 patienter och 130 vårdplatser. Det sätt som lasarettet valt att arbeta med bemötandefrågor är inte tillämpligt på ett sjukhus i Akademiska sjukhusets storlek. Akademiska sjukhuset har för något år sedan sett över och utvärderat hela sin ombudsorganisation och beslutat att sjukhuset enbart ska ha ombudfunktion för de frågor där man har övergripande uppdrag från regionkontoret eller nationellt. På sjukhusen finns inarbetade rutiner om att hänvisa frågor om bemötande direkt till den verksamhet som det gäller och som beskriver hur samtliga klagomål och synpunkter från patienter och allmänhet ska åtgärdas, analyseras och utredas i syfte att systematiskt och fortlöpande säkra verksamhetens kvalitet. Lasarettet i Enköping har under många år arbetat aktivt för att ytterligare förbättra redan goda patientenkätresultat vad gäller respekt och bemötande och Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 53 (53)

347 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: riktade insatser görs vid behov. Enhetsvisa handlingsplaner för detta finns upprättade. Under året har det också genomförts utbildningsinsatser riktade till all personal rörande betydelsen av ett bra bemötande och en mer personcentrerad vård. Vidare har det på Enköpings lasarett har det etablerats en Hjälp-oss att blibättre-funktion i form av ett formulär och (låsta) brevlådor där patienter om så önskas även anonymt kan lämna synpunkter och förslag som sedan tas omhand enligt vår systematiska modell för hantering av förbättringsförslag. Klagomål hanteras direkt av berörd enhet och avvikelserapporter skrivs. Uppföljning sker både lokalt på enheterna och centralt samt via de återkommande nationella patientenkäterna. På Lasarettet i Enköping finns Röda-kors värdar/värdinnor som utgör ett bra stöd för patienter vid ankomst till sjukhusets olika receptioner och de utbildas kontinuerligt i bl.a bemötandefrågor. När det gäller information om vart man ska vända sig finns det på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping receptioner som ger den informationen idag. Mot bakgrund av det arbete som pågår och de rutiner som finns upprättade avseende patientbemötande och klagomålshantering föreslås motionen avslås. Ytterligare ombudsfunktioner kan innebära en risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Beredning Svaret är berett tillsammans med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet är berett i sjukhusstyrelsen. Yrkanden Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD) och Carl Nettelblad (L) yrkar att motionen ska återremitteras för att komplettera svaret med Patientnämndens roll. Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till yrkandet från Stefan Olsson (M), AnnaKarin Klomp (KD) och Carl Nettelblad (L). Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 54 (53)

348 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Det behövs fler sjukvårdstolkar Förslag till beslut Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Förslaget om att se över ersättningen till tolkar anses besvarat med hänvisning till vad som anförs i redovisningen ärendet. 2. Förslaget om att se över ersättningssystemet till tolkar i syfte att vårdcentraler skall kunna ha egna anställda tolkar avslås med anledning av vad som anförs i redovisningen av ärendet. 3. Förslaget om att verka för fler yrkesutbildningsplatser, och att statliga pengar tillförs detta, avslås med anledning av vad som anförs i redovisningen av ärendet. 4. Vårdstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan avseende vårdcentralernas möjlighet att få ersättning när vårdpersonal utför tolkuppdrag, bland annat avseende lämplighet och konsekvenser. Ärendebeskrivning I en motion av Frank Nilsson (KD) väcks frågan om behov av fler sjukvårdstolkar. I motionen yrkas dels på att ersättningarna till tolkar i vården ses över i syfte att öka attraktionen för att bli sjukvårdstolk, dels att Region Uppsalas ersättningssystem ses över så att det blir möjligt för vårdcentraler att anställa egna tolkar, samt att Region Uppsala verkar för att det blir fler yrkesutbildningsplatser för tolkar och att statliga pengar tillförs detta för att öka jämlikheten i vården. Vid regionfullmäktige , 152, väcks frågan om möjligheten att ersätta mottagningar även när egna anställda utför tolkuppdrag, under förutsättning att de är auktoriserade tolkar. Regionfullmäktige beslutade att återremittera motionen för ytterligare beredning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

349 2 (3) Ersättningar till tolkar i vården I delen rörande ersättningsnivåer kan konstateras att Region Uppsalas nya tolkavtal från januari 2016 helt har jämnat ut skillnaden i ersättningsnivå mellan de olika tolkgrupperna. Till det kommer sedan det faktum att en ny tolkkompetensnivå tillskapats, i syfte att ytterligare stimulera till vidareutbildning och kompetenshöjning. Dessa åtgärder är till för att öka attraktionen för att bli sjukvårdstolk. Därmed är ersättningsnivåerna redan korrigerade. Således föreslås motionen anses besvarad avseende denna del. Ersättningssystemet och möjligheten för vårdcentraler att anställa egna tolkar När det gäller tillskapande av möjlighet för vårdcentralerna att själva anställa tolkar, får det konstateras att behovet för att täcka alla vårdcentraler och då troligtvis med flera tolkar på grund av olika språkbehov, skulle bli avsevärt mycket större än vad nu befintliga medel vid en utfördelning skulle kunna räcka till. En övergång till egna anställda tolkar förutsätter således en stor höjning av medelstilldelningen, jämfört med vad som idag finns i ersättningssystemet. Således föreslås motionen avslås i denna del. Yrkesutbildningsplatser för tolkar och statliga medel Folkhögskolor och studieförbund utbildar kontakttolkar i Sverige, däribland Wiks folkhögskola som redan idag tar ett stort ansvar. Det finns ett statsbidragssystem som handhas av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det torde vara svårt för landstinget att påverka mängden yrkesutbildningsplatser och det är heller primärt inte problemet med utbildningsplatser som utgör hinder för fler utbildade sjukvårdstolkar, utan snarare det låga intresset för att genomgå utbildningen. Motionen föreslås avslås i denna del. Vårdcentralernas möjlighet att ersättas när egna anställda utför tolkuppdrag Avseende att vårdpersonal/annan personal anställd av Region Uppsala även utför tolkuppdrag som auktoriserad tolk på sin arbetsplats behöver frågan utredas ytterligare avseende lämplighet samt vilka konsekvenser detta skulle medföra. Vårdstyrelsen föreslås därför få i uppdrag att utreda frågan ytterligare inför ställningstagande. Bilagor Beslut landstingsstyrelsen , 72 Beslut landstingsfullmäktige , 152 Beslut landstingsstyrelsen , 264 Beslut hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 131 Beslut personalutskottet , 37 Motion Det behövs fler sjukvårdstolkar Kopia till Regionfullmäktige

350 3 (3)

351

352

353

354

355

356

357

358

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369

370

371

372

373

374

375

376

377

378 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Kunskap är makt, inrätta en enhet för omvärldsanalys, metodutveckling och utvärdering Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad mot bakgrund av det arbete som nu pågår inom området. Ärendebeskrivning Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Kajsa Dovstad (L), Johan Enfeldt (L) och Jenny Gavelin (L) har inkommit med en motion med förslaget att inrätta en enhet för omvärldsanalys, metodutveckling, implementering och utvärdering. På så vis ska sjukvården förbättras och utvecklingsarbetet stöttas liksom föråldrade arbetssätt kan uteslutas och avskaffas. På Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning pågår för närvarande en omorganisation som träder i kraft den 1 februari Ett antal utvecklingsområden har identifierats såsom behov av att stärka kvalitetsutvecklingsförmågan inom Region Uppsala. Det finns stödstrukturer inom olika delar inom organisationen, men dessa hålls inte samman. Inom ramen för uppdraget om Effektiv och nära vård 2030 bedrivs därför ett kvalitetsutvecklingsuppdrag som syftar till ett mer sammanhållet arbete över förvaltningsgränserna. Det är mycket som förändras i omvärlden som bland annat innebär ett större fokus på samverkan på alla nivåer, kvalitetsutveckling och en förflyttning av vård mer nära invånarna där tjänsterna utformas så att de blir mer personcentrerade. Region Uppsala har också en förändrad styrmodell som innebär att vi inte längre har en beställare- och utförarmodell. Ett annat syfte med omorganisationen är att hälso- och sjukvårdsavdelningen behöver anpassas till den nationella programområdesstrukturen och det samordnade nationella arbetet med avsikt att skapa bättre genomslag för olika riktlinjer/vårdprogram i vården samt att alla patienter/brukare ska få en jämlik och kunskapsbaserad vård, oavsett var i landet man befinner sig. Detta sammantaget innebär att vi behöver utveckla ett mer stödjande och utvecklande förhållningssätt. Inom avdelningen bildas därför en ny enhet, vårdkvalitetsenheten. Den nya enheten kommer bland annat att arbeta med kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd som Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

379 2 (2) kan stötta förbättringsarbete i den kliniska vardagen. Arbetet kopplas samman med och stöttar det lokala förbättringsarbetet. Syftet är att åstadkomma en mer jämlik och kunskapsbaserad vård. Omvärldsbevakningen kommer att vidareutvecklas på hela avdelningen för att ligga till grund för dels utvecklingsinsatser dels påverkansarbete nationellt. Mot bakgrund av ovanstående förslås motionen anses bevarad. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

380

381 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Inför enhetstaxa för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion med förslaget att regionstyrelsen ges i uppdrag att ge en återkoppling av snittkostnaden för ett patientbesök i Region Uppsala med intentionen att införa enhetstaxa. Motionären anser att införa enhetstaxa för besök i vården skulle förenkla och förändra till det bättre för såväl patienter som personal. Patientavgiften ska ha en styreffekt och vara en möjlighet för Region Uppsala att skapa förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård och en möjlighet att styra flödet av patienter till rätt vårdnivå och till rätt profession. Förändringar av patientavgifter inom Region Uppsala ska ses som en helhet, d.v.s. förändringar ska alltid ske i samsyn och samverkan över förvaltningsgränser och olika vårdnivåer. Förändringar av patientavgifter ska ske strukturerat och vara väl utrett och förberett. Patientavgifterna och dess påverkan på flödet av patienter till olika vårdnivåer och till olika professioner är ett område som måste beaktas löpande. Hänsyn måste tas till att nya vårdformer möjliggörs i och med exempelvis digitalisering. Regionfullmäktige beslutade , 153, att införa enhetstaxa inom primärvården, vilket innebär att alla besök på vårdcentralen kostar 150 kronor oavsett vem man träffar. Syftet var att modernisera patientavgifterna och göra det tydligare för patienterna. I Landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. Senaste ordinarie prisjustering skedde 2016 med cirka 11 procent vilket motsvarade landstingsprisindex för åren I landstingsplan och budget beslutades att arbetet med att se över avgifterna inleds året efter ett valår och gäller sedan från kommande Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

382 2 (2) kalenderår. Höjningarna ska kopplas till landsstingsprisindex med individuella prövningar. En avgiftsgrupp med representanter från de olika vårdförvaltningarna diskuterar löpande patientavgiftsfrågor. Region Uppsala följer de riktlinjer som nämns ovan och har för avsikt att se över patientavgifterna framöver för att genomföra eventuella identifierade nödvändiga justeringar. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård och möjliggöra Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON). Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

383

384 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Se över hela systemet med patientavgifter Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen anses besvarad med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Sören Bergqvist (V) och Sofia Rogozinska (V) har inkommit med en motion med förslag att en arbetsgrupp ska tillsättas som efter kunskapsinhämtning och diskussion återkommer med förslag till syfte, struktur och nivåer för patientavgifter. Patientavgiften ska ha en styreffekt och vara en möjlighet för Region Uppsala att skapa förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård och en möjlighet att styra flödet av patienter till rätt vårdnivå och till rätt profession. Förändringar av patientavgifter inom Region Uppsala ska ses som en helhet, d.v.s. förändringar ska alltid ske i samsyn och samverkan över förvaltningsgränser och olika vårdnivåer. Förändringar av patientavgifter ska ske strukturerat och vara väl utrett och förberett. Patientavgifterna och dess påverkan på flödet av patienter till olika vårdnivåer och till olika professioner är ett område som måste beaktas löpande. Hänsyn måste tas till att nya vårdformer möjliggörs i och med exempelvis digitalisering. I Landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. Senaste ordinarie prisjustering skedde 2016 med cirka 11 procent vilket motsvarade landstingsprisindex för åren I landstingsplan och budget beslutades att arbetet med att se över avgifterna inleds året efter ett valår och gäller sedan från kommande kalenderår. Höjningarna ska kopplas till landsstingsprisindex med individuella prövningar. En avgiftsgrupp med representanter från de olika vårdförvaltningarna diskuterar löpande patientavgiftsfrågor. Region Uppsala följer de riktlinjer som nämns ovan och har för avsikt att se över patientavgifterna framöver för att genomföra eventuella identifierade nödvändiga justeringar. Detta för att på bästa sätt skapa förutsättningar för Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

385 2 (2) en effektiv hälso- och sjukvård och möjliggöra Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON). Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

386