Brysselkontorets verksamhetsplan 2017

Transkript

1 Brysselkontorets verksamhetsplan 2017 Förslag på prioriterade insatser och verksamhetsområden 2017 Allmänna uppgifter Service till medlemmarna genom att Brysselkontorets medarbetare regelbundet besöker regionen, tillhandahålla information via webbsida och nyhetsbrev, ta emot studiebesökare på plats i Bryssel samt i övrigt verka för medlemmarnas intressen. Kontorets medarbetare kan även genomföra kunskapshöjande insatser om EU genom att vara behjälplig som experter vid utbildningsinsatser hos medlemmarna och i regionen. Kontaktskapande verksamhet genom att vid behov förmedla kontakter i Bryssel samt biträda medlemmarna med uppläggning av studiebesök och annan informations- och kontaktservice. Intressebevakning av och för regionen och partnerna prioriterade frågor. Bevakning av för parterna relevanta politiska initiativ och lagförslag, program, finansieringsformer och samverkansplattformar, t ex genom att bidra till identifiering av finansierings- och projektmöjligheter inom de fokusområden som identifierats i de länsvisa dokumenten. Marknadsföring och profilering av regionen och medlemmarna på plats i Bryssel. Underlag till verksamhetsplanen för 2017 Förslaget bygger på Brysselkontorets omvärldsbevakning, sammanfattningen av de länsspecifika dokumenten och andra frågor som styrgruppen beslutat om:

2 Omvärldsbevakningen Brysselkontorets omvärldsbevakning bygger på ett urval av EU-frågor som har EUrelevans utifrån våra läns situationer. Följaktligen görs bedömningen att EU:s eller andra europeiska regioners aktiviteter, föranleder Småland-Blekinge att se närmare på sitt engagemang på den europeiska arenan såväl som på hemmaplan. Aktiviteterna kan gälla EU-finansiering, direktiv eller samarbeten. Ärendena är uppdelade i: Strategiska ärenden Bevakningsärenden Informationsärenden I den senaste omvärldsbevakningen identifieras tre strategiska frågor, transportmöjligheter i sydöstra Sverige och TEN-T finansiering, arbetskraftsförsörjning och ökat deltagande i EU-finansierade program. Bevakningsfrågorna vid 2017 års ingång är cirkulär ekonomi och bioekonomi samt hälsa. Länsvisa dokument Varje län skall årligen, enligt tidigare beslut, inkomma med så kallade länsvisa dokument. Dokumenten skall innehålla de gemensamma prioriteringarna för huvudmännen inom respektive län (lärosäten, regioner, landsting och regionförbund). Syftet är att fokusera på gemensamma behov och synliggöra för kontoret i Bryssel vilka prioriteringar och förväntningar som finns i respektive län och hur dessa förhåller sig till strategier och planer hos huvudmännen. I de länsspecifika dokumenten lyfts endast områden som är av internationell och/eller EU-karaktär. I dokumenten finns även andra intressanta samverkansmöjligheter mellan de fyra länen. Sammanställningen av dokumenten utgöra ett underlag till Småland-Blekinges verksamhetsplan och specificerar gemensamma arbetsområden för Småland-Blekinge (och Halland från och med deras anslutning). Två områden är gemensamma för samtliga län hälsa samt innovationsprocesser med olika perspektiv.

3 Prioriterade områden Transportmöjligheter i sydöstra Sverige och TEN T 2016 beslutade styrgruppen att komplettera Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur utifrån ett TEN-T perspektiv. Kompletteringen ska se närmare på samverkansmöjligheter mellan huvudmännen på lokal, regional, nationell och EU-nivå, identifiering av kostnadseffektiva insatser som kan göras kompletterande till länstransportplanerna. Brysselkontoret kommer följa utvecklingen av innovativa lösningar inom ITS och grön teknik, den oklara situationen för biodrivmedel och möjligheterna att nyttja EU:s finansiella instrument (EFSI) för lån, garantier och riskkapital till projekt som annars har svårt att finna finansiering. Å huvudmännens vägnar kommer kontoret även att följa frågor som rör transportsystem, stadsutveckling, hållbara transporter, infrastrukturplanering och transportslag. 2. Arbetskraftsförsörjning I linje med rekommendationerna i OECD-studien över Småland-Blekinge (2012), presenterade Småland-Blekingesamarbetet 2015 en gemensam förstudie om det interregionala arbetet runt arbetskraftsförsörjning med fokus på internationella studenter och nyanlända akademiker. Huvudmännen har som följd tagit steg mot ett gemensamt projekt som syftar till att tillvarata nyanländas kompetenser på arbetsmarknaden. Lärosätena har även konstaterat att det finns ett behov av att koordinera valideringen gällande kunskapsbehörighet mellan regionerna. Ytterligare samarbete inom området utesluts ej förväntas EU-kommissionen presentera ett förslag med fokus på arbetskraftens rörlighet och en ökad koordinering av sociala system inom EU (den sociala pelaren). Brysselkontoret bevakar därför frågan även fortsättningsvis. Utvecklingen av framtidens EU-medel spelar stor roll för våra huvudmäns möjligheter att arbeta med kompetensförsörjning, främst vad gäller sammanhållningspolitiken. Å huvudmännens vägnar kommer Brysselkontoret även att följa frågor som socialt entreprenörskap och kompetensutveckling för industrin. 3. Ökat deltagande i EU-finansierade program Intensiteten i diskussionerna kring ramarna för programperioden ökar successivt. Ska vi kunna påverka inriktningen på framtida EU-finansierade program bör insatserna fortsätta såväl i Bryssel som i Stockholm. Under 2017 kommer insatser för sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationspolitiken var särskilt välbehövliga. Våra ingångar till regeringen via den så kallade åttagruppen är betydelsefulla, men även vårt engagemang i SKL kommer spela roll. I Bryssel har vi inbjudits att delta i ett nätverk kring både sammanhållningspolitik och forskning- och

4 innovationspolitik. Deltagandet skapar allianspartner för påverkan gentemot EUinstitutionerna. Det finns en stor potential i de tematiska EU-finansierade programmen. Det rör sig om program för forskning och innovation, kultur, utbildning och näringslivsutveckling. Dessa EU-program kan bidra till att främja den utveckling som länen vill uppnå, inte minst genom att fördjupa och förlänga insatser av strukturfonder. Regionernas engagemang i UHR:s nystartade regionala nätverk för livslångt lärande är ett verktyg i den processen. För att finna lösningar för bredbandsutbyggnad i hela vårt område inleddes ett gemensamt arbete 2016 som utreder möjligheterna för finansiering via EU:s finansiella instrument som erbjuder lån, garantier och riskkapital. Härigenom skapas värdefull erfarenhet för en framtid där finansiella instrument troligen spelar en större roll än idag blir betydelsefullt för instrumentens applicerbarhet, även för andra områden. För att kunna medverka i olika EU-program kommer det sannolikt även att krävas regionala strategier inom berörda områden. Dels för att samla våra kompetenser, men även för att kunna specialisera oss i enlighet med sannolika krav för att ta del av EUmedel. Signalerna om att samtliga svenska regioner ska arbeta fram smarta specialiseringsstrategier, antingen på läns- eller NUTS-nivå, blir allt tydligare från både EU och svenska myndigheter. På styrgruppens förslag tillsattes 2016 en gemensam arbetsgrupp vars arbete förväntas bli klart under Å huvudmännens vägnar kommer Brysselkontoret även att följa innovationsprocesser kopplat till övriga områden samt specifika områden inom ramen för utlysningar i t ex Horisont Hälsa Vård, folkhälsa, ehälsa och äldrefrågor pekas ut som frågor av stor vikt för alla huvudmännen. Insatserna bör kombineras med ett aktivare deltagande i nätverket ERRIN för att nå tidigare målsättningar om att ha påbörjat ett antal projekt med deltagare i EU inom de närmsta åren. Brysselkontoret har en stor potential att finna rätt samarbetskonstellationer till huvudmännen. Vid sidan av ehälsa och äldrefrågor, kommer kontoret å huvudmännens vägnar att följa frågor som hälsoinnovationsstrukturer och personcentrerad vård. 5. Hållbar grön utveckling För att möta miljö- och klimatmässiga utmaningar arbetar EU med några horisontella strategier som tar sig an flera områden samtidigt. Cirkulär ekonomi och bioekonomi är två exempel där Småland-Blekinges har intressen i underinitiativ som t ex regler och beskattningsramar för fjärrvärmeverk och biodrivmedel. EU-medel knyts främst via Horisont och Life+-programmet, men EU:s finansiella instrument bör också

5 beaktas. Småland-Blekinges erfarenheter inom avfallshanteringsprocesser samt design av varor och processer kommer då väl till pass. Brysselkontoret har en viktig funktion att fylla för att finna rätt samarbetskonstellationer. Å huvudmännens vägnar kommer kontoret även följa frågor som fossilfritt bränsle, livsmedel och trä- och glasutveckling, vattentillgång och kvalitet och sanering. 6. Europa Forum För att öka kunskapen och skapa en kontinuitet i EU-arbetet har styrgrupen beslutat att vi årligen ska arrangera ett Europa Forum Småland-Blekinge i regionen. Målgruppen föreslås vara berörda tjänstemän och politiker från våra regioner. Eventet arrangeras av huvudmännen, men Brysselkontoret står till förfogande för att assistera med kontakter till presentatörer och bistå med egna presentationer. 7. Uppföljning av OECD-studien OECD:s analys av regionen innehåller en rad rekommendationer. Dessa bör kontinuerligt implementeras i regionens strategier och handlingsprogram. Rekommendationerna bör även följas upp och utvärderas. Styrgruppen beslutade 2016 att genomföra uppföljningen under Kontakterna med OECD sköts av huvudmännen och Brysselkontoret kopplas främst in i kommunikationsfasen av uppföljningsresultaten.

6 Prioriterade nätverk i Bryssel En stor del av arbetet i Bryssel sker via olika nätverk. Följande nätverk är de viktigaste för Brysselkontoret att vara engagerat i: SVEREG (Svenska regionkontor). Svereg är ett informellt nätverk för utbyte av information mellan de svenska regionkontoren och SKL. Nätverket har formellt samarbete med den svenska EUrepresentationen på ambassadörsnivå och anordnar gemensamma seminarier, tematiska fördjupningsmöten och utgör en kontaktyta med andra aktörer i Bryssel. ERRIN (European Regions Research and Innovation Network). ERRIN består av fler än 120 regionala organisationer, vilka är representerade av de Brysselbaserade regionkontoren. Nätverket ska underlätta kunskapsutbyte, gemensamma åtgärder och partnerskapsprojekt mellan medlemmarna i syfte att stärka regionernas arbete med forskning och innovation. ERRIN:s medlemmar träffas regelbundet i tematiska arbetsgrupper och för att utbyta information och kunskap om EU-finansiering och projektmöjligheter ibsg (Informal Baltic Sea Group). ibsg är ett informellt nätverk i Bryssel med företrädare för cirka 55 regionala aktörer och organisationer runt Östersjön. Huvudmålet med ibsg är att organisera EU-event kring Östersjöfrågor, bygga upp partnerskap i Östersjöregionen och öka intresset för Östersjöregionen. ERIAFF (European Regions for Innovation in Agriculture, Food and Forestry) Ett informellt nätverk i Bryssel för ökad innovationsgrad i jord- och skogsbruk samt livsmedelsfrågor. Vi innehar en observationsroll. Nätverket ska underlätta kunskapsutbyte, gemensamma åtgärder och partnerskapsprojekt mellan medlemmarna.