Stress - Tidiga tecken och åtgärder

Transkript

1 Stress - Tidiga tecken och åtgärder Företagshälsan i Västbo AB Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser

2 VGRs kunskapscentrum inom stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö Forskning Kunskaps- Utveckling/ spridning strategisk resurs Stress råd och behandling Hälsa på arbetsplatsen Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Hälsan & Arbetslivet Intern FHV Institutet för stressmedicin FoU

3 Vanliga symtom vid utmattningssyndrom Kronisk trötthet och sömnproblem Huvudvärk/yrsel/ökad ljudkänslighet Bröstsmärtor/tryck över bröstet/hjärtklappning Muskelvärk/annan värk Minnes- och koncentrationssvårigheter Magvärk/orolig tarm Oro och ångest Ökad irritabilitet Nedstämdhet

4 Vad ska jag göra för att hålla mig frisk? Ge dig tid för vila och återhämtning att softa är inte fel. Träna regelbundet speciellt om du har mycket att göra. Det är inte ok att ha svårt att sova under en längre period. Ta reda på vad orsaken är. Måste det vara så?

5 Hur mår jag? Ständigt trött, sover dåligt, muskelvärk, magbesvär, huvudvärk, irriterad, glömmer, koncentrationen sämre, arbetet tar längre tid, hittar ingen balans i livet

6 Kan jag som chef identifiera anställda med risk? Personen är inte alls som vanligt Han eller hon hamnar ständigt i konflikter eller gråter för minsta lilla Individen i fråga blir bara arg om man frågar hur det är, man saknar helt sjukdomsinsikt Personen slutar att fika och ta lunchrast på jobbet och kommer ofta allt tidigare på morgonen till arbetet

7 Hur fungerar det att komma tillbaka till jobbet? Man fungerar bra vid lugna förhållanden Man överreagerar kraftigt vid lite stress Irritabilitet eller gråt är vanligt vid belastning Man blir trött vid en liten belastning då fungerar minne och koncentrationsförmågan sämre Det är svårt att förstå komplexa uppgifter Få begränsade arbetsuppgifter i lugn miljö fungerar bra.

8 9 Arbetsbelastning Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverket AFS 2015:4

9 Tecken på obalans Övertidsarbete, sjuknärvaro, hoppar över lunch och rast Värk, sömnbesvär, magont Bristande motivation, nedstämdhet, irritation Försämrad koncentrationsförmåga, glömska, svårare att komma igång, ta initiativ, fatta beslut Låg kvalitet eller sen leverans av arbetsresultat Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar Sjukfrånvaro och sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud

10 Syfte att följa, stödja och utvärdera ett förändringsarbete utifrån VGR;s nya riktlinjer för FHV. Tid Nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård- FHV NySam Reflektionsgrupper med processtöd Chefer och HR i sex förvaltningar samt FHV Reflektion Erfarenhetsutbyte- Processtöd Återkoppling och dialog Ledningsgrupper i de sex förvaltningarna samt FHV Två gånger per år (6 tillfällen) Utvärdering Enskilda & fokusgruppsintervjuer i början och slutet. Data från reflektionsgrupperna

11 ISM-rapport 19 en antologi från FHV NySam, 2017 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser genom nya samarbetsformer -Metoder och resultat från FHV NySam-projektet 1. Introduktion. 2. Förbättrad arbetsmiljö genom samarbete i gränsland 3. Expertgruppers samarbete med linjechefer om samarbete som identitetsskapande processer 4. Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande genom samarbete 5. Fånga svaga signaler: Att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. 6. Förebyggande hälsoarbete Att arbeta med svaga och tidiga signaler 7. Reflektionsgrupper en form av processtöd i ett förändringsarbete 8. Processtöd som metod i förändringsarbete 9. Att utvärdera nyttan av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Bilaga: Den svenska företagshälsovårdens utveckling

12 Fånga svaga och tidiga signaler En närvarande chef ser det Vad är viktig informell information och vad är brus? FHV kan blir kontaktad av medarbetare eller chef Chefen kan kontakta HR Fokus på individen På organisationsnivå/i ledningsgruppen fattar man beslut utifrån formell information (sjukfrånvarostatistik, Personalomsättning mm)

13 Stanna upp och reflektera! Vad är svaga signaler för dig som chef? Ge gärna exempel, där du reagerat som chef. Vad gjorde du? Hur gick det? Dilemman och strategier. Vad är svaga signaler för dig som HR, FHV? Hur får ni till er dem? Vad gör ni med det? Får du som arbetsmiljöombud/facklig företrädare svaga signaler, eller blir du kontaktad först senare?

14 Frågor som forskarna ställde sig Hur sker kommunikationen mellan chefer, medarbetare, företagshälsovården utifrån svaga signaler? Hur identifierar chefer, företagshälsovården och HR svaga signaler? Hur tolkar man dessa i samarbetet med varandra? Hur handlar man innan arbetsrelaterad ohälsa uppstått? Vilka är exempel på sådana svaga signaler? Hur kan man agera på sådana svaga signaler efter att de upptäckts och tolkats?

15 En process som ett krisförlopp 1. En onormal händelse inträffar 2. Signalerna blir tydligare, mer uttalade och påtagliga 3. En utlösande händelse inträffar som påvisar organisationens sårbarhet 4. Organisationen destabiliseras. Krisen är ett faktum 4. Komplett destabilisering, krisen är ett faktum. 1. Notera avvikelser 3. Utlösande händelse. 2. Byggs anomalier upp och dysfunktioner upptäcks. Fånga upp svaga signaler, ISM:s hemsida

16 Exempel från cheferna Källor där svaga signaler kan upptäckas Ex 1: Jag hör i kafferummet hur de talar om sina liv. Jag kan höra stress i deras tonläge. Ex 2: Som signaler hos de nyexaminerade är att man ser tidigt att de inte kommer hem i tid till exempel, att de stämplar ut väldigt sent och har mycket flextid. Ex 3: Vi har vad vi kallar bekymringssamtal där syftet är att ta upp saker till ytan innan de blir stora problem man ska vända sig till sin chef om man oroar sig för sin arbetskamrat, och man kan också själv ställa en fråga till personen: hur mår du?

17 Ett förebyggande händelseförlopp 1. Fånga upp signaler i FHVarbetet 2. Fånga upp signaler i samverkan chefer, HR och FHV 1. Identifiering av svaga och tidiga signaler 3. Tolka signaler i FHV- teamet och i samverkan chefer, HR och FHV 4. Initiering av insatser för att förebygga att en kris uppstår 2. Möten och dialog med andra aktörer om svaga och tidiga signaler 4. Dra slutsatser och åstadkom förändring genom samarbete mellan chefer, HR och FHV 3. Analys och meningsskapande processer

18 Exempel från FHV Ex. 1: Det är cheferna på sina egna mottagningar, avdelningar, som fångar upp svaga signaler och om det är högt vatten där, och där funkar det bra. Vi har diskuterat att från oss från Hälsan att har vi 3, 4 fall från en avdelning, att vi då sambands-analyserar och lyfter det tillbaka på ett strukturerat sätt, så att vi inte tappar det då. Ex 2: Jag tror också att det finns en kultur i att se ganska mycket på individnivå, och sen gruppnivå om det inte är individ. Men väldigt långt till att det skulle vara på nått system- eller organisationsnivå. Jag hör sällan att man pratar om det på organisationsnivå.

19 Arbetsmiljösatsningen i Västra Götalandsregionen Ur Regionfullmäktiges budget 2017 En förstärkning med 15 mnkr sker under 2017 för arbetet med att få ner sjukskrivningstalen och för att genomföra ett förebyggande arbete med sjukskrivningar. Två spår: 1. Direktansökan 2. Uppsökande verksamhet

20 Varför riktade arbetsmiljöinsatser? De som är i allra störst behov av hjälp har minst utrymme att arbeta med frågan Om vi skall sänka sjukfrånvaron måste vi jobba med arbetsmiljön Perspektivförflyttning från individ till organisation måste processas fram tillsammans med verksamheterna (FHV NYSAM)

21 Arbetsmodell och kriterier för uppsökande verksamhet 1. > 10 % i sjukfrånvaro och >10 anställda 2. Kluster av enheter inom samma verksamhet 3. Avstämning med FHV 4. Dialog med förvaltningsledning, områden, verksamheter, avd., enheter - Nulägesbeskrivning - Vad är grundproblemet? Vad har gjorts tidigare? - Önskat läge 5. Utarbeta förslag till insats 6. Genomförande 7. Utvärdera insatser och planera framåt

22 Vägledande principer Engagerad förvaltningsledning som legitimerar processen Nytta längst ut i linjen Arbetet byggs ovanifrån och underifrån Insatserna ska påverka arbetsmiljön framförallt på grupp- och organisationsnivå

23 Vägledande principer (forts) Tydlig och trovärdig idé om mekanism Hellre få gedigna insatser än många halvbra Insatserna ska knyta an till pågående processer Stöd hela vägen Vid vägs ände på förstalinjenivå lyfts frågan uppåt i organisationen

24 Stanna upp och reflektera! Med betoning på dagens tema stress och tidiga signaler: Hur brukar ni gå tillväga för att göra en nulägesanalys inför åtgärder som skall förbättra arbetsmiljön? Vilka är med och bidrar? (chefer, HR, FHV, fackliga etc) Hur vet ni att de insatser ni planerar leder till önskvärd förändring?

25 Exempel på situationer som beskrivs Exempel på åtgärder Hög arbetsbelastning Processtöd Brist på återhämtning Kraftig vårdtyngd Hög överbeläggningsstatistik Oerfarna medarbetare Slitningar i/mellan arbetsgrupper Organisationskartläggning Utvecklingsdagar med fortsatt stöd i fortsatt arbete handlingsplaner, från rutiner till säkerhet och kommunikation Stöd till ledningsgrupper och chefer Stöd i grupprocesser

26 Från sjunkande skepp till ståtligt fartyg Utmaningar Stort behov av kunskap och kompetens inom arbetsmiljöfrågor Fokus på sjukfrånvaro kontra en god arbetsmiljö Tålamod i processen Förståelse för ett processinriktat arbetssätt, inte quick fix Lösningarna är kontextberoende

27 ISM-rapport 21 Hälsa på arbetsplatsen Kunskap och metoder - med tonvikt på hälsofrämjande arbete samt organisatorisk och social arbetsmiljö Hälsofrämjande arbetsplatser Vägledande principer, om kartläggning, goda exempel, FHV som strategisk resurs Nyckelfaktorer för hälsa på arbetsplatsen De viktigaste friskfaktorerna, ekonomiska effekter, Arbetslivsfaktorer och psykisk ohälsa, jämlika arbetsvillkor Organisatorisk och social arbetsmiljö Ledning och styrning, arbetsbelastning, krav, kontroll, arbetsinnehåll, gränslöst arbete, arbetstider och återhämtning, kommunikation, socialt stöd, förändring, utvecklingsmöjligheter och erkännande, Känsla av sammanhang Chefs- och ledarskap & Medarbetarskap Chefers förhållningssätt, strategier och förutsättningar, vilket stöd behöver chefer, verktyg Livet är inte bara arbete Balans arbete fritid, Att hantera krav & utmaningar, levnadsvanor Tillgänglig som pdf inom kort via ISM:s hemsida

28 Hälsa på arbetsplatsen - Institutet för stressmedicin Hälsofrämjande arbetsplatser Hållbart ledarskap och medarbetarskap Organisatorisk och social arbetsmiljö Verktyg och metoder Goda exempel Vad är stress? - Institutet för stressmedicin Allmänna symptom på stress Hantera stress Insatser på arbetsplatsen ISM:s forskning - Institutet för stressmedicin Ämnesvis, med sammanfattning på svenska till alla vetenskapliga artiklar från ISM. Ex organisation, arbetsmiljö och ledarskap FHV NySam och om att fånga svaga signaler Dialog och kommunikation ISM:s nyhetsbrev (4/år)