Dammutrivning i Gnarpsån, Nordanstigs kommun Konsekvenser av förändrade grundvattennivåer

Transkript

1 Dammutrivning i Gnarpsån, Nordanstigs kommun

2 Beställare: Nordanstigs kommun Bergsjö Beställarens representant: Andreas Johansson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Magnus Zetterlund Peter Wilén, Sara Kvartsberg, Axel Emanuelsson, Sophia Sjödin Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\105\07\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\rapport dammutrivning i gnarpsån - nordanstigs kommun.docx Magnus Zetterlund Norconsult AB

3 3 (40) Sammanfattning Gällsta och Milsbro kraftverk är två vattenkraftverk belägna i Gnarpsåns dalgång i den nordöstra delen av Nordanstigs kommun. Fallhöjden över dammen vid Milsbro kraftverk uppgår till ca 7 m och vid Gällsta kraftverk är fallhöjden ca 5 m. Kraftverksdammarna ska rivas ut vilket medför en varaktig sänkning av Gnarpsån inom det område av ån som de båda dammarna idag dämmer upp. Detta orsakar en permanent grundvattenavsänkning i intilliggande områden vilket kan påverka fastigheter och anläggningar som ligger i närheten av den berörda åsträckan. Norconsult AB har på uppdrag av Nordanstigs kommun utrett vilka konsekvenser dammutrivningarna kan få för fastighetsägare i området. Konsekvenserna omfattar begräsningar avseende effekt och vattenuttag i brunnar, samt sättnings- och stabilitetsproblematik för fastigheter och anläggningar. Utredningen har även omfattat framtagande av ett förslag på kontrollprogram för uppföljning av grundvattennivåer vid utrivning, samt förslag på hydrogeologiska och geotekniska undersökningar. Genomförandet av utredningen har omfattat: Genomgång av befintligt underlagsmaterial såsom geologiska kartor och enkätundersökningar från fastighetsägare, Två fältbesök med bottenkartering och inventering av fastigheter, Modellering av vattennivåer i Gnarpsån, samt grundvattennivåer, Bedömning av konsekvenser för fastighetsägare och anläggningar, Förslag på kontrollprogram och vidare undersökningar som underlag för kontrollprogram. Vid de två fältbesöken inventerades övergripande de områden längs ån som riskerar att påverkas. Även de fastigheter som främst bedöms påverkas inventerades mer i detalj. Totalt inventerades sex fastigheter i anslutning till Milsbro kraftverk mer i detalj och sex fastigheter i anslutning till Gällsta kraftverk. Vid besöken framkom att några av fastighetsägarna har upplevt sinande brunnar i samband med tidigare dammbrott och reparationer. Vid Milsbro konstaterades även att vattennivåerna i brunnarna närmast ån stämmer väl överens med dämningsnivån, vilket bedöms indikera en samvariation mellan brunnarna och Gnarpsån. I östra delen av Gällsta, närmast dammläget, skiljde sig inmätta vattennivåer i brunnar mot vattenytan i ån, vilket kan indikera en begränsad hydraulisk kontakt. I de västra delarna av den uppdämda vattenytan har dock närliggande brunnar

4 4 (40) vattennivåer som stämmer överens med åns nivå, vilket indikerar en god hydraulisk kontakt. Resultatet från modelleringen av vattennivåer vid Milsbro kraftverk är att vattennivåsänkningen sträcker sig ca 730 m uppströms dammläget och att avsänkningen närmast dammen bedöms uppgå till ca 4-5 m om dammtröskeln rivs ut till nivå +23. Motsvarande resultat för Gällsta kraftverk är en ca 1400 m lång sträcka med vattennivåsänkning och att avsänkningen vid dammläget bedöms uppgå till ca 3-4 m om dammen rivs ut till nivå +33. Utfallet påverkas dock i relativt stor utsträckning av hur återställningen görs och var nya bestämmande sektioner hamnar. Grundvattenmodelleringen baserades på de nya beräknade nivåerna i Gnarpsån. Vid Milsbro innebär jordlagerföljden med grovsediment, samt inmätta brunnsnivåer, att det bedöms vara en god hydraulisk kontakt mellan Gnarpsån och omgivande grundvattennivåer. Detta medför ett relativt stort påverkansområde (definierat som ett område inom vilket en påvisbar påverkan på grundvattennivåer kan uppkomma) som sträcker sig uppemot ca 300 m från ån vid lågvatten. Förhållandena vid Gällsta bedöms vara mer komplexa när det gäller påverkan på vattennivåerna vid en sänkning av ån, jämfört med Milsbro. Vid Gällsta är stora delar av vattenfåran belägen i finsediment och det är osäkert hur bra den hydrauliska kontakten är mellan ytvattenmagasinet i ån och grundvattenmagasinet i Gnarpsåsen, vilket är en avlagring med grovsediment i vilken många dricksvattenbrunnar i Gällsta är belägna. Det preliminära påverkansområdet är därför lagt med en marginal och inkluderar stora delar av Gällsta för att vara på säkra sidan. Bedömda konsekvenser för fastighetsägare i området är framförallt: Sänkt vattennivå och därmed uttagskapacitet i ett antal brunnar. Risk för problem med släntstabilitet och sättningsskador för fastigheter. Erosionsskador och urspolning av material vid brofundament. Vid Milsbro bedöms tre grävda brunnar riskera att torrläggas periodvis eller permanent vid en avsänkning och brunnar vid ytterligare fyra fastigheter bedöms kunna påverkas. Vid Gällsta hamnar totalt elva grävda brunnar och tre bergborrade brunnar inom det bedömda påverkansområdet. Det saknas dock tillräcklig information för att i nuläget kunna bedöma hur stor risken för påverkan är i dessa brunnar.

5 5 (40) Ett kontrollprogram omfattande grundvattenrör, mätning av vattennivåer i grävda och bergborrade dricksvattenbrunnar och sättningsdubb på utvalda fastigheter bör implementeras i god tid före utrivningsarbetena. Som underlag för kontrollprogrammet erfordras kompletterande fältundersökningar utföras framförallt inom områden som innehåller mer sättningsbenägna och skredkänsliga jordarter (lera/silt) och/eller där grundvattenavsänkningen kan påverka byggnader och konstruktioner. Samtidigt med installation av grundvattenrör bör kompletterande provtagning av jordlagerförhållandena göras där den hydrauliska kontakten mellan ån och grävda brunnar är osäker.

6 6 (40)

7 7 (40) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdragets syfte Metod Förutsättningar Höjdsystem Enkätundersökning Hydrologi Geologisk och hydrogeologisk översikt Berggrund Jordarter Hydrogeologi Milsbro Gällsta Allmänna och enskilda intressen Fältundersökning Brunnsinventering Milsbro Gällsta Bottenkartering Modellering Modellering av Gnarpsån Beräkningsantaganden Resultat Modellering av grundvattennivåer Beräkningsantaganden Resultat Konsekvenser vid utrivning Geotekniska konsekvenser Broar Fastigheter/byggnader Brunnar Milsbro Gällsta Jordvärmesystem Vattenskyddsområde... 37

8 8 (40) 6 Förslag kontrollprogram Geoteknik Brunnar Referenser Bilagor Bilaga 1. Sammanställning information om brunnar Bilaga 2A. Brunnar Milsbro kraftsverksdamm Bilaga 2B. Brunnar Gällsta kraftverksdamm Bilaga 3. Fältundersökningsrapport

9 9 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Gällsta och Milsbro kraftverk är två vattenkraftverk belägna i Gnarpsåns dalgång i den nordöstra delen av Nordanstigs kommun. År 2016 köpte Nordanstigs kommun in Milsbro och Gällsta kraftverk med syfte att riva ut kraftverksdammarna och på så vis åtgärda två vandringshinder i Gnarpsån, se Figur 1-1. Fallhöjden över dammen vid Milsbro kraftverk uppgår till ca 7 m och motsvarande höjd över dammen vid Gällsta kraftverk är ca 5 m. Dammarna orsakar en fördämning i Gnarpsån som från dammen vid Milsbro kraftverk sträcker sig ca 1,5 km uppströms i ån och motsvarande sträcka för dammen vid Gällsta kraftverk är ca 2,5 km. En utrivning av kraftverksdammarna kommer orsaka en varaktig sänkning av Gnarpsån inom det område av ån som de båda dammarna idag dämmer upp. Detta väntas orsaka en lokal sänkning av grundvattnet, vilket i sin tur kan påverka de fastigheter som ligger i närheten av den berörda åsträckan. Gällsta kraftverksdamm Milsbro kraftverksdamm Figur 1-1. Översiktskarta Gnarpsån och dammarna vid Gällsta och Milsbro kraftverk. Källa:

10 10 (40) 1.2 Uppdragets syfte Norconsult AB har på uppdrag av Nordanstigs kommun utrett vilka konsekvenser de planerade dammutrivningarna kan få för fastighetsägare i området. Utredningen har omfattat en undersökning av lokala förhållanden, modellering av vattennivåförändringar och grundvattenavsänkningar, samt en bedömning av konsekvenser för fastighetsägare och förslag på kontrollprogram. Konsekvenserna omfattar begränsningar avseende effekt och vattenuttag i brunnar till följd av sänkta grundvattennivåer, samt sättnings- och stabilitetsproblematik för fastigheter och broar. 1.3 Metod Genomförandet av utredningen har utförts enligt följande arbetsgång: A. Inhämtning av information om förutsättningar och lokala förhållanden utifrån tillgängligt underlagsmaterial från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), SMHI, Länsstyrelsen (VISS), samt enkätundersökning som Nordanstigs kommun utfört bland fastighetsägare (Avsnitt 2). B. Inventering av fastigheter som bedöms kunna påverkas av grundvattenavsänkning utifrån två fältbesök (Avsnitt 3). C. Hydraulisk modellering av vattennivåer i Gnarpsån för att bedöma omfattningen på avsänkningen efter utrivning. Denna ligger till grund för en grundvattenmodellering för att bedöma avsänkning vid berörda fastigheter (Avsnitt 4). D. Bedömning av negativa konsekvenser för fastighetsägare baserat på resultat från fältbesök och modelleringar (Avsnitt 5). E. Upprättande av ett förslag på kontrollprogram för uppföljning av grundvattennivåer vid utrivning, samt identifiera behov av vidare undersökningar (Avsnitt 6).

11 11 (40) 2 Förutsättningar 2.1 Höjdsystem Alla höjder som anges i denna rapport anges i höjdsystemet RH2000. På båda dammarna finns peglar monterade där höjder anges. Det är inte uppenbart hur peglarna avläses eller vilka höjdsystem de relaterar till. För att relatera pegelhöjderna till RH2000 har därför fasta punkter på peglarna mätts in. Milsbro: Överkant på gängstång längst upp på pegelskalan har höjden Gällsta: Överkant på mutter längst upp på pegelskalan har höjden Vattennivåerna vid inmätningstillfället den 29 maj 2017 (se Figur 2-1) var uppströmssidan av Milsbro (pegelavläsning x.86) och på uppströmsidan av Gällsta (pegelavläsning x.46). Figur 2-1. Pegel vid Milsbrodammen (vänster) och Gällstadammen (höger) med inmätta punkter markerade med röd ring. 2.2 Enkätundersökning Enkätundersökningen utfördes av Nordanstigs kommun under vintern/våren Totalt inkom 69 enkätsvar från fastighetsägare i området, varav 65 svar angav vattenförsörjning från egen vattenbrunn eller gemensam vattenbrunn med annan fastighet. Då det saknades information avseende några fastigheter ifrån enkätundersökningen utfördes inför platsbesök 1 även kompletterande telefonkontakt med fastighetsägare (den 26 maj 2017). En översiktlig sammanställning av enkätsvar och telefonkontakt finns att tillgå i Bilaga 1 och översiktskartor med enligt enkätsvaren och SGU:s brunnsarkiv

12 12 (40) angiven position och utformning framgår av Bilaga 2A och 2B för Milsbro, respektive Gällsta kraftverksdamm. 2.3 Hydrologi Dammarna är belägna i den nedre delen av Gnarpsåns avrinningsområde. Gnarpsån mynnar i Sörfjärden ca 6 km nedströms Milsbro kraftverksdamm. Vid Milsbro är Gnarpsåns avrinningsområdet ca 220 km 2 stort och vid Gällsta ca 210 km 2 stort. Karaktäristiska flöden enligt SMHI:s modellerade flöden vid Milsbro redovisas i Tabell 2-1. Värden för Gällsta är marginellt mindre. Tabell 2-1. Karaktäristiska vattenföringar i Gnarpsån vid Milsbro enligt SMHI:s modellerade värden. Karaktäristiskt vattenföring Flöde [m 3 /s] Högvattenföring (återkomsttid 50 år), HQ50 32 Medelhögvattenföring (m 3 ), MHQ 16 Medelvattenföring (m 3 ), MQ 3 Medellågvattenföring (m 3 ), MLQ 0,4 2.4 Geologisk och hydrogeologisk översikt Berggrund Berggrunden utgörs till största delen av starkt omvandlade och deformerade (gnejsiga) granitoider med vanligen granodioritisk sammansättning. Längre norrut förekommer starkt migmatitomvandlade, sedimentära bergarter Jordarter Gnarpsåns dalgång är mer eller mindre påverkat av svallningsprocesser då området ligger under högsta kustlinjen (HK) som i området är beläget ca m ö.h. I dalgången förekommer enligt SGU:s jordartskartläggning svallsand, finsediment i form av lera och silt, sandiga isälvssediment tillhörande Gnarpsåsen, samt i mindre utsträckning torv och morän, se Figur 2-2. Jordlagrens mäktighet i dalgången är generellt i storleksordningen m (se Figur 2-3).

13 13 (40) Figur 2-2 Jordartskarta över aktuellt område. Från SGU (2005). Figur 2-3. Jorddjupskarta över aktuellt område. Från SGU:s kartgenerator,

14 14 (40) Gnarpsåsen är en isälvsavlagring som löper genom Gnarp och vidare mot kusten vid Sörfjärden. Isälvsavlagringar är oftast skiktade och välsorterade med sand eller grus som dominerande kornstorlek. På slätten runt Gnarp är åsen delvis överlagrad av finsediment och åsen är inte alltid synlig i markytan. Närmare kusten har svallning omlagrat stora delar av åsen och den är därigenom svår att urskilja. Svallsand har också omlagrats från omgivande höjder och bäddats in i åsen. Troligen finns även lera mellan isälvssedimenten och den ytliga svallsanden. En schematisk profil som visar normala jordlagerföljder inom Gnarpsåns dalgång redovisas i Figur 2-4. De finsediment som förekommer inom aktuellt område är övervägande varviga, glaciala finsediment. Lera dominerar, men finsilt förekommer. Längs sluttningarna mot omgivande höjdområden täcks berggrunden huvudsakligen av morän. Moränens sammansättning är mestadels sandig och normalblockig. Den har i olika grad utsatts för havsvågornas svallning, med ursköljning och omlagring av ytliga lager som följd. Figur 2-4. Schematisk profil som visar normala jordlagerföljder inom Gnarpsåns dalgång. Från SGU (2005). Motsvarande färgbeteckningar som i Figur 2-2 för jordarter/berg Hydrogeologi Milsbro och Gällsta kraftverksdammar är belägna inom två olika delavrinningsområden, se Figur 2-5. Gnarpsåsens åsrygg utgör en vattendelare för ytvatten mellan de olika delavrinningsområdena.

15 15 (40) Figur 2-5. Vattendelare (ytvatten) för delavrinningsområden. Källa: Gnarpsåsen utgör ett ca 8 km långt och 200 m brett grundvattenmagasin belägen mellan Byn och Gällsta. Grundvattentillgången bedöms enligt SGU vara god och uttagsmöjligheterna i de bästa delarna bedöms uppgå till 1-5 l/s (ca m 3 /d). Grundvattenmagasinet är huvudsakligen ett öppet magasin, men på slätten runt Gnarp och väster om Gällsta är magasinet slutet då det överlagras av tätande lager. Grundvattenmagasinet bedöms i huvudsak tillföras vatten från den nederbörd som faller på avlagringen. Ett visst tillflöde sker även från omgivande mark och eventuellt också från anslutande vattendrag. Grundvattenmagasinet har längs vissa sträckor en förmodad god hydraulisk kontakt med Gnarpsån som rinner parallellt med magasinet. Kontakten påvisas av att grundvattennivån i magasinet under ostörda förhållanden är i nivå med ån (nivå ca +27 i Milsbro och ca + 36 i Gällsta). Det är även troligt att magasinet tillförs grundvatten genom sprickor i omgivande berggrund. 2.5 Milsbro Vid Milsbro kraftverksdamm utgörs de ytliga jordlagren av svallsand och isälvssand. Jorddjupet uppgår till ca m. I SGU:s brunnsarkiv finns grundvattennivåer registrerade i två bergborrade brunnar i närheten av dammen. Nivåerna i dessa varierar mellan ca 4 m och 8 m under markytan.

16 16 (40) Gnarpsåns vattenfåra är vid Milsbro belägen i svall- och isälvsediment, vilket indikerar en god hydraulisk kontakt mellan ytvattenmagasinet och omgivande grundvattenmagasin. 2.6 Gällsta Vid Gällsta kraftverksdamm utgörs de ytliga jordlagren nästan uteslutande av silt och jorddjupet är ca 5-10 m. Gnarpsåsens grundvattenyta vid Gällsta har mätts i enstaka grävda brunnar på åsens krön och återfinns på ett djup av ca 5-5,5 m under markytan. Vid Gällsta är delar av vattenfåran längs Gnarpsån belägen i ytliga finsediment längs vattenfåran, vilket kan begränsa läckaget från ytvattenmagasinet till Gnarpsåsens grundvattenmagasin. Längs en sträcka från ungefär 300 m uppströms dammläget är dock karterade jordarter längs den södra åkanten isälvssand tillhörande Gnarpsåsen (se Figur 2-2), vilket indikerar ett direkt utbyte mellan ytvattenmagasinet och Gnarpsåsen. 2.7 Allmänna och enskilda intressen Fastigheterna belägna i aktuellt område har enskilda eller gemensamma dricksvattenbrunnar då det saknas ett kommunalt dricksvattennät. Brunnarnas läge framgår av Bilaga 2A och 2B, och några av brunnarna beskrivs mer ingående i Avsnitt 3. Det finns inga kommunala vattentäkter eller vattenskyddsområden i de dämda delarna av Gnarpsån i anslutning till Gällsta och Milsbro kraftverksdammar. Det finns planer att etablera ett vattenskyddsområde nedströms Milsbro kraftstation för Sörfjärdens vattentäkt. Skyddszonen, som börjar nedströms kraftstationen, är en tertiär skyddszon med syfte att beakta föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Enligt VISS och Naturvårdverkets karttjänst (skyddad natur) finns inga skyddade naturområden i närheten av Gällsta och Milsbro kraftverksdammar.

17 17 (40) 3 Fältundersökning Två platsbesök har genomförts, platsbesök 1 den maj 2017 och platsbesök 2 den 28 juni Under det första platsbesöket utfördes inspektion av grävda samt bergborrade brunnar på utvalda fastigheter i områdena Milsbro och Gällsta. Vidare karterades botten i de båda indämningsområdena. Vid platsbesök 2 utfördes ytterligare undersökningar av brunnar i området samt kompletterande kontroller i redan undersökta brunnar. På förfrågan av Nordanstigs kommun undersöktes även grundläggningsförhållanden för brofundamentet för landsvägsbron uppströms Milsbrodammen. Även de mindre broarna vid Gällsta inspekterades avseende grundläggning och eventuella risker vid en sänkt vattennivå. Förutom inspektion av brunnar utfördes också jordartskontroller, samt ytterligare geotekniska och hydrogeologiska bedömningar. Eventuell sättningsproblematik i silt- och lermark togs i beaktande i fältstudien. Ytterligare beskrivningar från fältundersökningen finns tillgänglig i Bilaga Brunnsinventering Val av fastigheter för brunnsinspektioner baserades på tidigare genomförda enkätundersökningar, den preliminära avsänkningsmodelleringen, jordartskartor samt höjddata. Totalt inspekterades sex brunnar placerade i närheten av Milsbro kraftverksdamm och sex brunnar i närheten av Gällsta kraftverksdamm. Vid inspektionen lokaliserades brunnarna och mättes in med RTK-GPS. Tilläggningsvis mättes brunnsdjup och vattennivåer in med hjälp av klucklod. I enstaka fall var avståndet mellan brunn och Gnarpsån stort och brunnen bedömdes vara oberoende av avsänkningen i ån. I dessa fall fastställdes enbart brunnens placering på fastigheten. Inför platsbesöken har personliga redogörelser från fastighetsägare spelat in vid val av brunnar för inspektion. Telefonkontakt med eventuellt berörda fastighetsägare innan fältstudien, medförde att vissa frågetecken kunde redas ut innan platsbesöket. Kontakt med fastighetsägare under fältbesöket gjorde också att vissa huvudbrunnar kunde uteslutas, och i vissa fall utfördes inspektion av ett antal reservbrunnar.

18 18 (40) Milsbro Totalt inspekterades sex brunnar på lika många fastigheter vid Milsbro kraftverksdamm. För lokalisering av de inventerade brunnarna, se Figur 3-1. Rogsta 4:20, 4:33 Rogsta 1:14 Rogsta 1:4, 1:24 Gällsta 6:10 Milsbrokvarn 1:2 Rogsta 1:7 Milsbro kraftverksdamm Figur 3-1. Översiktbild för inspekterade huvudbrunnar vid Milsbro kraftverksdamm. Röd markering = grävd brunn, gul markering = bergborrad brunn. Brunnsplaceringar är ungefärliga. Bakgrundskarta: Eniro. Hälften av de inspekterade brunnarna i området Milsbro är bergborrade, hälften grävda. Vattennivåer och brunnsdjup i de bergborrade brunnarna mättes ej in, då uppgifterna från enkätundersökningarna bekräftades av samtliga fastighetsägare. Istället bestämdes endast brunnsplaceringar. Samtliga grävda brunnar mättes in med hjälp av klucklod (Tabell 3-1). Tabell 3-1. Brunnsinformation vid Milsbro kraftverksdamm. Uppmätt under fältbesök, maj-juni Fastighet Brunnsdjup [m] Vattennivå [m från ö.k. brunn] Vattennivå [m ö.h.] Brunnsplacering [m från Gnarpsån] Milsbrokvarn 1:2 75* - - ~ 40 Rogsta 1:14 10,0 8,20 27,41 ~ 25 Rogsta 1:4, 1:24 51* - ~65 Rogsta 1:7 2,5 1,92 27,60 ~35 Rogsta 4:20, (4:33**) 60* - ~120 Gällsta 6:10 3,0 2,40 27,51 ~ 4 *Bergborrade brunnar med data från enkätundersökningar ** Den grävda brunnen vid Rogsta 4:33 har inte kontrollerats

19 19 (40) Samtliga uppmätta vattennivåer i brunnar vid Milsbro stämmer väl överens med den nivå som uppmättes vid pegeln uppströms Milsbrodammen (+27,55). Några av fastighetsägarna uppgav problemhistorik från ett tidigare dammbrott i Milsbrodammen för ca 30 år sedan, samt en reparation av samma damm ca 15 år senare. Vid dammbrottet blev några av brunnarna torrlagda, då främst de närmast dammen. Under reparationstiden uppmärksammade några fastighetsägare att vattennivåerna i brunnarna sjönk under de dagar som reparationen utfördes Gällsta Vid Gällsta kraftverksdamm inspekterades sex huvudbrunnar, varav fem är grävda dricksvattenbrunnar och en är bergborrad dricksvattenbrunn, se placering i Figur 3-2 och resultat i Tabell 3-2. Bottennivån i flera av de grävda brunnarna mättes inte in på grund av risken för grumling. Detta måste göras inför utrivningen för de brunnar som bedöms påverkas. Husta 2:12 Husta 7:2 Gällsta 8:6 Gällsta 24:1 Gällsta 28:2 Gällsta 9:6 Figur 3-2. Översikt huvudbrunnar och reservbrunnar vid Gnarpsån i närheten av Gällsta kraftverk. Röd markering = grävd brunn, gul markering = bergborrad brunn. Brunnsplaceringar är ungefärliga. Bakgrundskarta: Eniro.

20 20 (40) Tabell 3-2. Uppmätta nivåer och djup i inspekterade brunnar vid Gällsta kraftverksdamm. Fastighet Brunnsdjup [m] Vattennivå [m från ö.k. brunn] Vattennivå [m ö.h.] Brunnsplacering [m från Gnarpsån] Husta 7:2 5,0 1,40 39,54 ~ 145 Husta 2:12 32,0 2,45 36,59 ~30 Gällsta 24:1 4,85 4,05 35,79 ~ 60 Gällsta 9:6 (m.fl.) -* 5,6** ~ 36,4 ~ 60 Gällsta 8:6 -* - ~ 36,5 ~ 8 Gällsta 28:2 -* 5,2** ~ 36,8 ~ 110 * Ej inmätt vid platsbesök pga. risk för grumling. **Vattennivå [m från markyta] Vid jämförelse av inmätta vattennivåer i brunnar med inmätt nivå av pegeln uppströms Gällsta kraftverksdamm, skiljer sig nivån som mest 3 m (fastighet Husta 7:2). Vattennivån i brunnen vid Gällsta 24:1 är en knapp meter under vattenytan i ån. Det kan bero på att jordlagren har begränsad kontakt med ån och att även den hydrauliska konduktiviteten i brunnen är relativt låg. Det kan även bero på att vattenuttag gjorts strax före mätningen vid en tillfälligt avsänkt nivå. Däremot skiljer det sig endast 0,1 m mellan vattenytan i den bergborrade brunnen (Husta 2:12) och vattenytan i Gnarpsån. Även vid de grävda brunnarna Gällsta 8:6, Gällsta 28:2 och Gällsta 9:6 (m.fl.) är skillnaden mellan åns vattenyta och brunnarnas nivå liten (storleksordningen någon eller några få decimeter). I den grävda brunnen nära ån vid Gällsta 8:6 (ishallen) är vattennivån ungefär samma som åns nivå. 3.2 Bottenkartering Från båt stacks en mätstång ned i botten för att på så sätt undersöka hur tjockt lager av mjukt sediment som finns på olika delar av bottnen. Uppströms Milsbrodammen gjordes 13 kontroller jämnt fördelade i indämningsområdet. Mäktigheten på mjukbotten varierade från 0 till 1 m. Uppströms Gällsta gjordes 11 kontroller. Mäktigheten på mjukbotten varierade mellan 0 och 0,8 m.

21 21 (40) 4 Modellering 4.1 Modellering av Gnarpsån Två separata hydrauliska modeller har tagits fram för Milsbrodammen respektive Gällstadammen. Modellerna har byggts upp med syftet att beskriva vattennivåerna efter utrivning och har utförts i mjukvaran HEC-RAS. Som underlag för modelleringen har höjddata använts kombinerat med ekolodsdata som tillhandahållits av beställaren. Ekolodningsdata har i vissa fall modifierats och har även kompletterats med uppgifter från fältbesöket om sedimentlagrens tjocklek. I modellerna har avståndet mellan sektionerna satts till m vilket bedöms som fullt tillräckligt för ändamålet. Utvärdering av modellens känslighet för avståndet mellan sektionerna har utförts och visar att resultatet inte påverkas nämnvärt av ökat eller minskat avstånd mellan sektionerna. För Milsbro sträcker sig modellen från ca 150 m nedströms dammen till ca 900 m uppströms dammen, se Figur 4-1. För Gällsta sträcker sig modellen från ca 50 m nedströms dammen till ca 1500 m uppströms dammen, se Figur 4-2. Figur 4-1. Flygfoto över Milsbrodammen med modellens sektioner utmarkerade som gröna streck.

22 22 (40) Figur 4-2. Flygfoto över Gällstadammen med modellens sektioner utmarkerade som gröna streck Beräkningsantaganden I de sektioner där mjukt material förekommer har nivån på fast material under mjukbotten använts som botten i modellen. Detta utifrån antagandet att mjuk botten eroderas ned då nivån sjunker och vattenhastigheten ökar. Dammarna rivs ut ned till berg eller naturlig botten. För Milsbrodammen har detta antagits vara nivån +23,0 och för Gällstadammen har nivån antagits vara +33,0. Mannings tal har i modellerna satts till Karaktäristiska flöden från SMHI:s modellerade värden har använts som indata till modellen Resultat Det är mycket svårt att förutse hur den nya botten kommer ta form vilket gör att en viss osäkerhet i resultaten bör beaktas. Vidare kan eventuella biotopvårdsåtgärder som görs i samband med återställningen påverka strömningsbilden. Beroende på hur återställningen görs, samt hur och var de nya bestämmande sektionerna hamnar kan utfallet påverkas i relativt stor utsträckning. Milsbro kraftverksdamm Avsänkningen närmast dammen bedöms uppgå till ca 4-5 m om dammtröskeln rivs ut till nivån +23,0. Från dammläget och ca 50 m uppströms uppstår strömmande parti med lutning på uppskattningsvis ca 2-3 %. Vid sektionen ca 50 m uppströms dammen bedöms avsänkningen uppgå till ca 2,5-3,5 m och blir mindre längre uppströms i ån, se Figur 4-3. I figuren visas nuvarande dämningsnivå samt nivåer efter utrivning vid normalflöde (MQ) och lågflöde (MLQ).

23 23 (40) Figur 4-3. Resultat från modelleringen av Milsbro. Dammens läge är markerad med röd cirkel. Gällsta kraftverksdamm Avsänkningen direkt uppströms dammen bedöms uppgå till ca 3-4 m om dammen rivs ut till tröskelnivån +33,0, se Figur 4-4. Mellan dammläget och ca m uppströms väntas ett strömmande parti uppkomma. Ca m uppströms dammläget bedöms avsänkningen uppgå till ca 1,5-2 m. I figuren visas nuvarande dämningsnivå samt nivåer efter utrivning vid normalflöde (MQ) och lågflöde (MLQ).

24 24 (40) Figur 4-4. Resultat från modelleringen av Gällsta. Dammens läge är markerad med röd cirkel. 4.2 Modellering av grundvattennivåer Dammutrivningarna vid Gällsta och Milsbro kraftverksdammar kommer att medföra en grundvattensänkning i omkringliggande områden. För att kunna bedöma effekter på brunnar har grundvattenavsänkningar beräknats för de nya, modellerade vattenstånden i de utrivna dammarna. Den beräknade avsänkningen gäller vid stationära förhållanden som nås efter utrivningarnas färdigställande. De redovisade påverkansområdena gäller lågvattenförhållanden (MLQ) Beräkningsantaganden Utförda beräkningar baseras på en analytisk och en numerisk beräkningsmetod vilka båda innebär förenklade modeller av verkligheten som förutsätter homogena, isotropa förhållanden. I den analytiska beräkningsmetoden kombineras vattenbalansen i området med grundvattenströmningen enligt Darcy s lag, beskriven med Huismans beräkningsmetod (Ekvation 1). = 0 0 Ekvation 1 I formeln beräknas avsänkningen av grundvattennivån S x som en funktion av avsänkning vid ån S 0, avstånd från ån x, grundvattenbildning W och markens genomsläpplighet (hydrauliska konduktivitet K), se konceptualisering i Figur 4-5.

25 25 (40) Figur 4-5. Konceptuell modell för beräkning av grundvattennivåsänkning med Huismans metod. Den numeriska beräkningsmetoden är en lösning enligt Laplace differentialekvation som baseras på Darcy s lag (Ekvation 2), se exempelvis Gustafson (2010): h + h = 0 Ekvation 2 Beräkningen har utförts som en analytisk beräkningsmodell i ett kalkylprogram. Utöver de parametrar som beskrivs i Huismans beräkningsmetod (S x, S 0, x, W och K) nyttjar den numeriska modellen även förekomsten av hydrauliska ränder, och akvifäregenskaper såsom akvifärens mäktighet. Den maximala avsänkningsnivån motsvaras av nivåskillnaden i vattenstånd innan och efter utrivning i dammarna och varierar längs Gnarpsån enligt Figur 4-3 och Figur 4-4. Vid beräkningen har beräknat medelvärde (MQ) och lågvatten (MLQ) för de nya vattennivåerna nyttjats. Eftersom det saknas hydrogeologiska undersökningar som ger information om jordarternas genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) har värden skattats utifrån tabellvärden för motsvarande jordarter enligt Figur 4-6.

26 26 (40) Figur 4-6. Tabellvärden över hydraulisk konduktivitet (Carlsson & Gustafson., 1984). Grundvattenbildning är svårbedömd och uppskattade värden är därför osäkra. I magasinets öppna delar antas all den effektiva nederbörden (nederbörd minus avdunstning) kunna infiltrera och bilda grundvatten. Värden på grundvattenbildning för grovjord (isälvssand) i området uppgår till ca 400 mm/år (Rodhe m.fl. 2006). I finsediment uppgår grundvattenbildningen till ca 40 % av värdet för grundvattenbildning i grova jordar och i moränsluttningar kan bildningen antas vara ännu lägre (ca 20 % av värdet för grova jordar). I områden med svallsand saknas information om huruvida dessa underlagras av lera eller isälvsmaterial. Svallsanden antas därför bidra med ca 50 % av grundvattenbildningen för grovjord. En sammanfattning av beräkningsförutsättningar ges i Tabell 4-1. Tabell 4-1. Beräkningsförutsättningar vid avsänkningsberäkningar. Jordlagertyp Hydraulisk konduktivitet [m/s] Grundvattenbildning [mm/år] Silt Svallsand Grovjord/isälvssand Resultat De analytiska beräkningarna baseras på en förenklad verklighet, både topografiskt och hydrogeologiskt, och ger därför bara en översikt av avsänkningens storlek. För att komplettera beräkningar görs även hydrogeologiska bedömningar, exempelvis avseende geologi och topografi. I Figur 4-7 ges ett beräkningsexempel som illustrerar avsänkningen i förhållande till avståndet från ån i olika jordarter med parametrar antagna i Tabell 4-1 vid en antagen avsänkning på 3 m i ån. I jordar med finsediment (som silt) sker en mycket begränsad avsänkning i förhållande till grovkorniga jordar såsom svallsand och isälvssand. Att avsänkningskurvorna är nära identiska för svallsand och isälvssand

27 27 (40) beror på att den högre genomsläppligheten i isälvssand balanseras av en högre grundvattenbildning. Avstånd från å [m] 0, ,5 Avsänkning [m] 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Svallsand Isälvssand Silt Figur 4-7. Beräkningsexempel som illustrerar avsänkningen i förhållande till avståndet från ån i olika jordarter med parametrar antagna i Tabell 4-1 vid en avsänkning på 3 m. Avsänkningsberäkningen har utförts för totalt 21 brunnar, indelade i tre olika beräkningsomgångar: Avsänkning runt Milsbro kraftverksdamm, Huismans beräkningsformel, Avsänkning runt Gällsta kraftverksdamm, Huismans beräkningsformel, Avsänkning i Gnarpsåsen, LaPlace differentialekvation. En känslighetsanalys av modelleringen visar att jordlagrens genomsläpplighet (hydrauliska konduktivitet) är den parameter med störst inverkan på den resulterande avsänkningen. Det är dessutom en av de mest osäkra parametrarna i beräkningen då den baseras på tabellvärden och det endast finns översiktlig information om grundvattennivåer och jordlagerföljder. För att reducera osäkerheterna i modelleringsresultatet bör grundvattenmodelleringen uppdaterats när kompletterande information om grundvattennivåer och jordlager erhålls. Milsbro kraftsverksdamm Till följd av jordlagerföljden med grovsediment (svallsand och isälvssand) antas en god hydraulisk kontakt mellan Gnarpsån och grundvattenmagasinet i omgivande jordlager. Söderut begränsas avsänkningen av ett moränbeklätt höjdområde. I Tabell 4-2 presenteras indata och bedömd avsänkning för brunnar vid Milsbro.

28 28 (40) Tabell 4-2. Indata och resulterande avsänkning för brunnar belägna runt Milsbro kraftverksdamm. Brunn Rogsta 1:4 1 (reservbrunn) Modellsektion Avsänkning å MQ (MLQ) [m] Avstånd till å [m] Avsänkning brunn MQ (MLQ) [m] 0/300 2,1, (2,4) 65 1,3 (1,5) Rogsta 1:14 1 0/430 1,6 (1,9) 25 1,3 (1,5) Rogsta 1:7 1 (huvudbrunn) 0/610 1,0 (1,4) 35 0,7 (1,0) Gällsta 6:10 2 0/690 0,7 (1,1) 4 0,7 (1,1) Rogsta 4:33 1 (reservbrunn) 1 svallsand 2 isälvssand 0/690 0,7 (1,1) 50 0,3 (0,5) Utgående från modellresultat har ett påverkansområde för MLQ tagits fram, vilken illustreras i Figur 4-8. Vid beräkningar definieras den yttre gränsen för påverkansområdet av en grundvattensänkning i jord på 0,3 m. Figur 4-8. Bedömt påverkansområde för grundvattnet efter utrivning av Milsbro kraftverksdamm vid lågvatten i Gnarpsån (baserat på beräkningar och hydrogeologisk bedömning). Påverkansområdets utsträckning baseras på de underlag som varit tillgängliga och den beräkningsmodell som använts. Osäkerheter är främst ansatta parametrar för

29 29 (40) grundvattenbildning och hydraulisk konduktivitet. Grundvattenbildningen där åsen går i dagen är relativt säker däremot där åsen överlagras av finkornigare sediment blir bedömningen mer osäker. Den hydrauliska konduktiviteten vid Milsbro är hög då jordlagren domineras av åsmaterial och därmed bedöms beräkningarna vara på den säkra sidan. Gällsta kraftsverksdamm Utifrån avläsningar i brunnar i området kan det ej uteslutas att det finns en hydraulisk kontakt mellan ytvattenmagasinet i Gnarpsån och grundvattenmagasinet i Gnarpsåsen. Det förekommer delsträckor där vattenfåran är belägen nära åsen och en god kontakt är sannolik. Det kan även finnas svallskikt med permeabelt material som ger en hydraulisk kontakt längs andra delsträckor. Detta bör verifieras med hydrogeologiska undersökningar i kontrollprogrammet inför utrivning av dammen, se Avsnitt 6. Beräkningen vid Gällsta kraftverksdamm har delats in i två beräkningsmodeller där den ena modellen beräknar avsänkning i brunnar längs ån, och den andra fokuserar på avsänkning i Gnarpsåsen baserat på en god hydraulisk kontakt längs en delsträcka vid ån enligt Figur 4-9. Figur 4-9. Modellområde för numerisk modell (prickat område), samt sträcka med antagen god hydraulisk kontakt mellan å och grundvattenmagasin.

30 30 (40) I Tabell 4-3 och Tabell 4-4 presenteras indata och bedömda avsänkning för brunnar vid Gällsta kraftverksdamm baserat på dessa modeller. Tabell 4-3. Indata och resulterande avsänkning för brunnar belägna runt Gällsta kraftverksdamm. Husta 7:2 1 (reservbrunn) Modellsektion Avsänkning å MQ (MLQ) [m] Avstånd till å [m] Avsänkning brunn MQ (MLQ) [m] 0/100 2,4 (2,7) (0) Gällsta 24:1 1 0/270 1,3 (1,8) 60 0,1 (0,1) Husta 2:12 1 0/430 1,3 (1,8) 30 0 (0,2) Gällsta 9:6 2 1/110 1,0 (1,5) 60 0,5 (0,9) Gällsta 8:6 2 1/280 0,9 (1,4) 8 0,8 (1,3) Gällsta 28:2 2 1/280 0,9 (1,4) 110 0,2 (0,5) Gällsta 8:18 2 1/400 0,8 (1,1) 100 0,2 (0,4) Husta 2:6 1 (reservbrunn) Husta 2:14 1 (reservbrunn) 1 silt 2 isälvssand 1/420 0,6 (0,9) 60 0 (0) 1/420 0,6 (0,9) (0) Tabell 4-4. Indata och resulterande avsänkning för brunnar i Gnarpsåsen, modellerad efter vattenmodellsektion 1/075-1/100 där avsänkningen i ån vid medelvattenföring (MQ) är ca 1,0 m och vid lågvatten (MLQ) är ca 1,5 m. Brunn Avstånd till ån [m] LaPlace differentialekvation Avsänkning brunn MQ (MLQ) [m] Gällsta 28: ,4 (0,4) Gällsta 28: ,3 (0,4) Gällsta 8:6 (8:19) 80 0,4 (0,5) Gällsta 10: ,1 (0,1) Gällsta 6: ,2 (0,3) Gällsta 9:6 60 0,7 (0,9) Gällsta 19:3 (19:2) 145 0,4 (0,4) Gällsta 1: ,2 (0,2) Gällsta 8: ,2 (0,3) Förhållandena vid Gällsta bedöms vara mer komplexa när det gäller påverkan på vattennivåerna vid en sänkning av ån jämfört med Milsbro. Det beror på att jordlagren, enligt SGU:s jordartkarta, utgörs av finsediment och att avståndet mellan åsen och ån för sträckan närmast dammen (ca 1 km) är relativt stor. Det är därför osäkert hur bra den hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet i

31 31 (40) åsen och ytvattenmagasinet i ån är. Efter ca 1000 m bedöms kontakten vara relativt god, men här är avsänkningen av ån mindre ( 1 m). Beräkningarna blir därmed mer osäkra och påverkansområdet baseras därför både på utförd modellering samt olika antaganden avseende den hydrauliska kontakten och hur den kan variera. Även inverkan av grundvattenbildningen är osäkrare i detta område. Det preliminära påverkansområdet är därför lagt med en marginal för att vara på säkra sidan och därmed se till att ett tillräckligt stort område som bedöms kunna påverkas inkluderas. Det bedömda påverkansområdet visas i Figur Figur Bedömt påverkansområde för grundvattnet efter utrivning runt Gällsta kraftverksdamm vid lågvatten i Gnarpsån.

32 32 (40) 5 Konsekvenser vid utrivning Efter utrivning av dammarna blir vattennivåerna i ån lägre. Störst påverkan på nivåerna uppträder närmast dammlägena för att avta längre uppströms. Som tidigare nämnts finns det osäkerheter i modellen på grund av att det inte är känt hur botten kommer gestalta sig efter utrivningarna. Med lämpliga biotopåtgärder kan en något högre nivå behållas på en sträcka närmast uppströms dammläget. I föreliggande rapport utreds förekomsten av grundvattenberoende objekt som kan riskera att skadas till följd av sänkta grundvattennivåer. Objekten begränsas till brunnar och geotekniska konsekvenser för grundvattenberoende grundläggningar och behandlar ej grundvattenberoende naturvärden, kulturlämningar eller eventuell förorenad mark. Grundvattenberoende grundläggningar omfattar byggnader och anläggningar med grundläggning som är känslig för marksättningar och/eller har en funktion som är direkt beroende av grundvattennivån, exempelvis fastigheter, vägar och brofundament. 5.1 Geotekniska konsekvenser Geotekniska undersökningar har inte utförts i detta skede. De geotekniska bedömningarna grundas på okulärbesiktning samt befintligt ritningsunderlag och SGU:s jordartskarta Broar Bedömningar av geotekniska konsekvenser har omfattat tre broar över Gnarpsån; Milsbron, Gällstabron och en bro vid Husta, se lägen i Figur 5-1. Bron vid Husta Gällstabron Milsbron Figur 5-1. Lägen för broar som ingått i utredningen (terrängkartan från Lantmäteriet).

33 33 (40) Milsbron Jordlagren vid Milsbron utgörs enligt SGU:s jordartskarta av jordarter som generellt sett inte är sättningsbenägna; svallsand och isälvssand. Bron är enligt ritning och okulärbesiktning en betongbro grundlagd på en bottenplatta av betong på fast botten av stenig morän (se Figur 5-2). Avsänkningen av grundvattennivån i anslutning till bron bedöms till storleksordningen ca 1,5 m. Dammutrivningen bedöms inte påverka grundläggningen av Milsbron ur sättningssynpunkt. Däremot kan ett ökat flöde leda till ökad erosion och urspolning av friktionsmaterial i anslutning till brons landfästen. Fundamenten bör därför inspekteras med lämpligt intervall. Särskilt efter en period med höga flöden bör fundamenten kontrolleras. Figur 5-2. Milsbron. Gällstabron Gällstabron (se Figur 5-3) är belägen alldeles uppströms dammen vid Gällsta och avsänkningen kommer här att bli 2-2,5 m. Bron är belägen inom ett område med mer sättningsbenägna jordarter, silt/lera enligt SGU:s jordartskarta, och det är okänt om grundläggningen är utförd ned i friktionsjord som utgör stabilare jordlager. Brofundamenten har inte inspekterats då de ligger under vatten och det är osäkert hur de kan påverkas vid en avsänkning. Det är stor risk att sättningar och stabilitetsproblem kan uppstå. Ökat flöde i ån kan leda till erosionsskador och urspolning av material vid broarnas fundament. Osäkerheten gäller både fundamentens stabilitet och risker med grundläggningen. Restriktioner för trafik på bron bör införas inför utrivningen av Gällstadammen.

34 34 (40) Figur 5-3. Gällstabron. Bron vid Husta Bron vid Husta (se Figur 5-4) är grundlagd på friktionsjord och avsänkningen av åns nivå är mycket begränsad (< 1 m). Grundläggningen med stenkistor ser ut att vara i bra skick och bron bedöms inte påverkas vid avsänkningen. Figur 5-4. Bron vid Husta Fastigheter/byggnader För områden med branta höga slänter ner mot ån kan en sänkning av vattenytan i ån innebära att släntstabiliteten försämras, det vill säga att vattnets mothållande effekt på slänten minskas. För fastigheter med byggnader belägna nära släntkrön bör en översiktlig stabilitetskontroll utföras. Främst är det följande fastigheter som kan komma att beröras (se Figur 5-5); Rogsta 1:14, Rogsta 1:7, Gällsta 6:10 och Husta 2:12.

35 35 (40) Om grundvattenavsänkning sker vid byggnader belägna inom område med mer sättningsbenägna jordarter, silt/lera enligt SGU:s jordartskarta kan det innebära en risk för sättningar. Främst är det följande fastigheter som kan komma att beröras (se Figur 5-5); Husta 7:2, Husta 1:6, och Husta 2:12. Husta 2:12 Husta 7:2 Husta 1:6 Gällsta 6:10 Rogsta 1:7 Rogsta 1:14 Figur 5-5. Fastigheter som bör utredas vidare med avseende på marksättningar och stabilitetsproblematik (terrängkartan från Lantmäteriet). 5.2 Brunnar Dammutrivningen bedöms ge en marginell påverkan på grundvattenbildning i området då dammutrivningen huvudsakligen inte ändrar vattenbalansen i området (inflöde/uttag), utan endast vattennivåerna i Gnarpsån och grundvattennivåerna i intilliggande jordlager. Negativa konsekvenser för brunnar i området omfattar framförallt grävda brunnar utförda för vattenuttag. Vanligen är grävda brunnar grunda och vid vattendjup i brunnen som är mindre än 0,5 m ökar risken för att uttagskapaciteten försvinner helt vid utrivning eller vid torrperioder efter utrivning, även om de fungerar väl vid normalflöde i ån. Utrivningen av kraftverksdammarna bedöms ha en ringa påverkan på grundvattennivåerna i berget. Åtgärderna bedöms därför ha en begränsad påverkan på energianläggningars kapacitet (genom minskad möjlighet till energiutbyte) och även uttagskapaciteten hos bergborrade dricksvattenbrunnar. Ett urval av bergborrade brunnar som ligger närmast dammlägena föreslås kontrolleras med kontinuerlig registrering av trycknivån under en period före och efter utrivningen för att säkerställa att ingen påverkan skett.

36 36 (40) Milsbro Följande brunnar bedöms riskera att torrläggas periodvis eller permanent vid en utrivning av Milsbro kraftverksdamm: Rogsta 1:14 (grävd) Rogsta 1:7 (grävd) Gällsta 6:10 (grävd) Följande fastigheter har brunnar som bedöms kunna påverkas vid en utrivning av Milsbro kraftverksdamm: Rogsta 1:4 (grävd reservbrunn, bergborrad huvudbrunn) Rogsta 4:33 (grävd reservbrunn) Följande bergborrade brunnar föreslås ingå i kontrollprogram: Rogsta 4:20 (bergborrad brunn) Milsbrokvarn 1:2 (bergborrad brunn) Brunnarnas läge ses i Bilaga 2A och Figur 4-8, samt beskrivs i Bilaga Gällsta Följande fastigheter har brunnar som bedöms kunna påverkas vid en utrivning av Gällsta kraftverksdamm: Gällsta 24:1 (grävd brunn) Gällsta 1:8 (grävd brunn) Gällsta 19:3 (grävd brunn) Gällsta 9:6 (grävd brunn) Gällsta 28:1 (grävd brunn) Gällsta 28:2 (grävd brunn) Gällsta 8:6 - ishall (grävd brunn) Gällsta 8:6 (grävd brunn) Gällsta 6:15 (grävd brunn) Gällsta 10:1 (grävd brunn) Gällsta 8:18 (grävd brunn) Följande bergborrade brunnar föreslås ingå i kontrollprogram: Husta 2:12 (bergborrad brunn) Gällsta 11:3 (bergborrad brunn) Gällsta 11:4 (energibrunn)

37 37 (40) Brunnarnas läge ses i Bilaga 2B och Figur Ett urval av brunnarna beskrivs i Bilaga Jordvärmesystem Jordvärme med slangsystem i sand kan eventuellt påverkas om de i nuläget ligger nära grundvattenytan, dvs. är förlagda relativt nära ån och marken inte ligger mer än 2-3 m över åns nuvarande vattenyta. Exempelvis bedöms eventuella jordvärmesystem på åsen i Gällsta (med markytan belägen ca 5 m över ån) inte påverkas negativt. Jordvärmeslangar förlagda i silt/lera påverkas marginellt. Förekomsten av jordvärme hos fastigheter i området har inte inventerats och bör utföras. 5.4 Vattenskyddsområde Det planerade vattenskyddsområdet för Sörfjärdens vattentäkt (tertiär skyddszon) nedströms Milsbro kraftstation bedöms inte påverkas av den planerade dammutrivningen. Flödet i Gnarpsån påverkas endast tillfälligt av utrivningen och bedöms inte ge upphov till föroreningar som påverkar vattentäkten. Skyddszonens gräns vid Milsbro kraftstation sammanfaller med en vattendelare och gränsen bedöms inte behöva flyttas till följd av dammutrivningen.

38 38 (40) 6 Förslag kontrollprogram Den avsänkning av Gnarpsåns nivå som kommer att ske vid utrivningarna av dammarna innebär främst en risk för påverkan av: Vattennivån och därmed uttagskapaciteten i ett antal brunnar, Risk för stabilitetsproblem och sättningsskador på enstaka fastigheter, Risk för skador på fundament på minst en bro. För att kontrollera förhållandena i samband med vattennivåsänkningarna föreslås att ett kontrollprogram tas fram i god tid (minst 6 månader) före arbeten med utrivning. Förslag på ingående delar i ett sådant kontrollprogram beskrivs nedan, uppdelat mellan åtgärder för geoteknik och brunnar. 6.1 Geoteknik Kontrollprogrammet för geotekniska konsekvenser föreslås omfatta följande delar: Besiktning av brofundament vid Gällstabron och Milsbron före utrivning och efter utrivning (förslagsvis tre tillfällen: efter ca 1 vecka, 1 månad och 3 månader) för bedömning av erosionsskador. Montering av sättningsdubb på två fastigheter (t.ex. Husta 2:12 och Husta 7:2) samt brofundamenten vid Gällstabron och Milsbron. De mäts in före utrivningen samt vid tre tillfällen efter utrivning, efter ca 1 vecka, 1 månad och 3 månader. Därefter beslutas om ytterligare mätning ska göras. Inom ramen för kontrollprogrammet bör även geotekniska provtagningar utföras som underlag för bedömningar av marksättningar och släntstabilitet vid några fastigheter. 6.2 Brunnar Kontrollprogram för brunnarna föreslås omfatta följande delar: Installation av ett antal grundvattenrör för att kontrollera nivåförändringar och grundvattensänkningens utsträckning vid utrivning. Preliminärt installeras tre (3) grundvattenrör vid Milsbro och fem (5) vid Gällsta. Grundvattenrören placeras mellan ån och några utvalda fastigheter. Provtagning i samband med installation av grundvattenrören; provtagning och jordartsbestämning varje meter. Ett urval av proverna skickas för kornstorleksanalys. Mätning av vattenstånd i brunnar och vattenståndsrör under minst 3 månader före utrivningen och minst vid 7 tillfällen.

39 39 (40) Installation av tryckgivare i totalt tre (3) bergborrade brunnar, preliminärt två (2) brunnar vid Milsbro och en (1) vid Gällsta. Om resultaten från provtagningen innebär väsentligt annorlunda förutsättningar jämfört med de modellantaganden som gjorts föreslås att en uppdatering av ett urval av modellberäkningarna utförs. Resultaten kan innebära en revidering av påverkansområdena enligt Avsnitt 4 och en komplettering av kontrollprogrammet kan behöva utföras. Norconsult AB Affärsområde Energi Dam Safety Peter Wilén peter.wilen@norconsult.com Magnus Zetterlund magnus.zetterlund@norconsult.com Referenser Carlsson, L., Gustafson, G., 1984: Provpumpning som geohydrologisk undersökningsmetodik. Byggforskningsrådet R41: 1984 Gustafson, G. 2010: Hydrogeologi för bergbyggare. Formas. Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J., Pers, C. 2004: Grundvattenbildning i svenska typjordar översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala Universitet. Report Series A No. 66 SGU 2005: Jordartskartan 16H Bergsjö NO. Serie K nr 11. Sveriges geologiska undersökning

40 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax