Verksamhetsplan 2018 för Sofia skola

Transkript

1 Sofia skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (27) Handläggare Karin Ekstrand Telefon: Till Sofia skola Verksamhetsplan 2018 för Sofia skola Förslag till beslut Sofia skola Stockholm sofiaskola@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (27) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...25 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...26 Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Kopia av 2018 Internbudget Sofia skola till UTBF Bilaga 2: Kopia av 2018 Internbudget Sofia distans till UTBF Bilaga 3: Elevhälsoplan 2018

3 Sid 3 (27) Inledning Inledning Sofia skola är en F-9 skola med ca 860 elever och ca 110 anställda. Till skolan hör även Sofia distans som är en intäktsfinansierad enhet, i avtal med Skolverket att bedriva undervisning i årskurs 6-9 för elever som för kortare eller längre tid befinner sig i utlandet. Inom denna enhet finns ca 20 medarbetare, hel- eller deltidsanställda, Bortsett från en vikarie på deltid så har alla undervisande lärare på Sofia skola/ Sofia distans utfärdad lärarlegitimation. Förutom undervisning bedriver Sofia skola fritidsverksamhet för elever i F-3 samt eftermiddagsverksamhet i fritidsklubb för mellanstadieelever. Skolans lärare, pedagoger i fritidshemsverksamheten och fritidsklubben F-6 har ett nära samarbete med goda resultat. Personalen arbetar i team med klasserna och skoldagen har en röd tråd pedagogiskt som gör att de båda verksamheterna upplevs som en helhet för eleverna. Skolledningen består av rektor, fyra biträdande rektorer samt en administrativ chef. Verksamheten är organiserad i arbetslag som leds av arbetslagsledare. Fritidshemspersonalen ingår i arbetslagen för F-3, respektive 4-6. Fritidshemmen har även en samordnare i respektive arbetslag. Skolans lärare och pedagoger samarbetar i såväl arbets- som ämneslag. Skolan har flera återkommande temadagar under året, språkfestival, kulturdag, olika idrottsarrangemang för att nämna några exempel. Skolans förstelärare tar en aktiv roll i arrangemangen av temadagar och ämnesövergripande undervisning. Administrative chefen leder skolans administrativa stöd, vaktmästeri, it tekniker, samt skolrestaurangen där det serveras god, näringsriktig och vällagad mat med en allt högre andel ekologiska livsmedel. Administrative chefen har även ett uppföljningsansvar gentemot den upphandlade lokalvården. Sofia skolas elevhälsoteam utgör ett eget arbetslag. I detta ingår elevhälsans alla professioner såsom skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare/specialpedagog. Elevhälsan har tagit fram mål för verksamhetsåret vilka biläggs denna plan. Studieresultaten kan ses i ljuset av meritvärde och där har skolan legat på en mer stabil nivå med mindre variationer de senaste åren. Skolan har goda resultat på nationella prov. Andelen elever som går ut skolan i årskurs 9 med fullständiga betyg har till vår glädje ökat de senaste två åren. Skolans deltagande i de centrala satsningarna, särskilt mattelyftet, tros vara en av flera bidragande orsaker till det förbättrande resultatet i matematik. I dialoger med elever, vårdnadshavare och utifrån de analyser som gjorts i arbetslag och skolledning framkommer också att de kontinuerliga uppföljningarna av elevernas kunskapsutveckling och de åtgärder som vidtas i anslutning till dessa, är en framgångsfaktor. Skolan har fortfarande utmaningar när det gäller elever med hög frånvaro, även om det skett markanta förbättringar efter att skolan systematiserat uppföljningsarbetet. Skolans elever upplever Sofia skola som alltmer trygg och trivsam. Det råder ett lugn på skolan idag. Studieron har också förbättrats även om vi inte nått våra årsmål. Som en del i arbetet med att skapa studiero gör skolan insatser under rubriken Alla elevers rätt till utbildning. I detta ingår att försöka göra allt, för att alla elever ska få den undervisning de har rätt till, att möta dem där de befinner sig kunskapsmässigt och vara tydlig med vad de förväntas kunna. Genom att bättre kunna fokusera på studierna och bli förtrogna

4 Sid 4 (27) med kunskapskraven hoppas vi att även studieron där den upplevs otillfredsställande, succesivt ska förbättras ytterligare. Av skolans likabehandlingsplan framgår att det råder nolltolerans när det gäller kränkande behandling/ diskriminering. Skolan har förtydligat sina rutiner, om det, trots förebyggande och främjande arbete, ändå uppstår situationer då en elev upplever sig utsatt. I likabehandlingsarbetet är jämställdhetsperspektivet en central faktor i analyser inför aktiva åtgärder. Skolans har rutiner för uppföljning och utvärdering. Skolans kvalitetsarbete speglas i ett årshjul. Skolledning och arbetslag utvärderar verksamhetsplanen inför tertialrapport 2. Betygsresultat och resultat från NP i åk 3, 6 och 9 utgör, tillsammans med enkäter och skolans egna sammanställningar, underlag för analys och prioriteringar av utvecklingsområden. Därefter vidtar arbetet med att se över skolans mål- och åtaganden och göra prioriteringar inför arbetet med ny verksamhetsplan. Synpunkter inhämtas sedan från föräldraråd och elevråd. Underlaget sammanställs av skolledningen till en gemensam verksamhetsplan för Sofia skola. Skolans förstelärare Skolans förstelärare har till uppgift att initiera och tilsammans med skolledningen skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet med utgångspunkt i denna verksamhetsplan. Det språkutvecklande arbetet i alla ämnen står i fokus. Elevhälsans uppdrag 2018 Baserat på uppföljningar och utvärderingar i olika forum har skolans elevhälsa enats om följande mål för elevhälsoarbetet under 2018: Främja Elevhälsoteamet ska utifrån ett brett värdegrundsarbete vara ett stöd till varje lärare, pedagog för att utveckla arbetet med att stärka arbetsgemenskapen i klassrummet, både mellan lärare och elever och mellan eleverna, och även på klass- och skolnivå. Syftet är att främja trygghet, studiero och en tillitsfull skolmiljö, samt att skapa motivation för skolarbetet med god måluppfyllelse som följd Förebygga Elevhälsoteamet ska arbeta för att normer och värden är tydliga och genomsyrar rutiner, förhållningssätt i alla möten och hur olika händelser hanteras, i syfte att minska antalet kränkningar. Elevhälsoteamet ska arbeta för att skolmiljön hälsosam och studiemotiverande. Upptäcka och kartlägga Elevhälsoteamet ska ha tydliga rutiner och former för uppföljning för att tidigt upptäcka och kartlägga elever med stor skolfrånvaro och elever i behov av stöd. Elevhälsan ansvarar för att implementera dessa i verksamheten. Åtgärda Elevhälsoteamets professioner ska bidra med, eller söka sådan kunskap som leder till att de

5 Sid 5 (27) åtgärder som vidtas, är verkningsfulla Följa upp Elevhälsoteamet utarbetar former för kontinuerlig uppföljning och utvärdering och tillämpar dessa. Digitalisering Skolan kommer under 2018 att fortsätta arbetet med, att utifrån Stockholms Stads skolwebb ta fram en gemensam struktur för digital information och kommunikation. Arbetet syftar även till att ha en god beredskap inför den nya plattformens införande. Skolan kommer även att utveckla det arbete med programmering som initierats för elever, samt via utbildning och kollegialt lärande omsätta de nya kursplaneskrivningarna i praktiskt handlande. Skolan förbereder för ett mer långsiktigt och ändamålsenligt val av digitala enheter. Särskilda satsningar Skolan startar upp året med PRIO Stockholm för att stödja arbetet med en lärandeorganisation. Förskoleklasserna och årskurserna 1-3 har nyligen påbörjat ett utvecklingsarbete baserat på SPSM:s kartläggningsmaterial om "Tillgänglig utbildning". Skolan kommer att fortsätta samarbetet med Elevhälsans proffessionsstöd i syfte att effektivisera och utveckla elevhälsoarbetet. Prioriterade åtgärder för utveckling Målbilder för utveckling Skolan har tagit fram målbilder för några år fram i tiden. Dessa målbilder är långsiktiga ledstjärnor för skolans utvecklingsarbete. Utifrån dessa målbilder och skolans resultat prioriteras skolans årliga åtaganden. Alla elever klarar kunskapskraven och de flesta utmanas och når längre Det råder ett tillitsfullt klimat och bra lagkänsla under hela dagen och alla går med lätta steg till skolan. Vi växlar lätt mellan dialog och studiero. Läraren är den självklara ledaren i klassrummet Som elev kan jag ha framförhållning. Jag vet vad som förväntas av mig att jag ska kunna, både på kort och lång sikt, samt hur mina prestationer bedöms. Informationen finns lättillgänglig för alla berörda Vi har god tillgång till kurslitteratur och hjälpmedel Vi har ett forskningsanknutet förhållningssätt som vilar på beprövad erfarenhet (Varför gör vi på detta viset?) Skolan har modern teknologi, välutrustade ändamålsenliga lokaler Ekonomin är god Skolan har god struktur och förutsägbarhet Vi har en tydlig kommunikationsplan gentemot vårdnadshavare och ett framtaget förväntansdokument skola-hem

6 Sid 6 (27) Skolan har tydliga ordningsregler med efterföljande konsekvenser Skolan har fungerande administrativa system. Dokumentationen ska vara lägghanterlig och lättåtkomlig Vi agerar rätt i myndighetsutövningen Tiden används effektivt och till rätt saker Vi har en kompetensutvecklingsplan (individ-, grupp-, skolnivå) Prioriterade åtgärder 2018 Hitta nyckeltal till "synbar koppling" mellan fritidshemmens och skolans planeringar så vi kan göra kvalitativa resultatanalyser. Hitta former för kontinuerliga återkopplingar till eleverna och vårdnadshavarna så att eleverna upplever att de vet vad de ska kunna och hur de får visa sina kunskaper. Utveckla arbetet med lärmiljöer där vi tar till vara vår kunskap från utvecklingsarbetet med KIND (Karolinska Institutet) utifrån att vi vet kamratrelationernas betydelse för en god lärmiljö Utveckla arbetet med trygghet och arbetsro Utveckla IKT i undervisningen KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 84% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 92 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

7 Sid 7 (27) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 86 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 98 % År 98 % År 90 % År 90 % År 93 % År 90 % År 95 % År 93 % År 90 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 93 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Fritidhemmens verksamhet ska ha en synbar koppling till läroplanens mål Våra övergripande mål inom fritidsverksamheten årskurs F-3 och fritidsklubbens verksamhet årskurs 4-6: Fritidshemmen har en god skolsamverkan och ska stödja elevernas lärprocesser samt bidra till ökad måluppfyllelse såväl kunskapsmässigt som socialt Fritidshemmen ska stimulera elevernas nyfikenhet, att få pröva och undersöka, med kopplingar till läroplanens mål. Fritidshemmens verksamhet ska upplevas meningsskapande och inspirerande för eleverna, samt att fritidshemmen aktivt arbetar för gott samarbete och goda relationer mellan eleverna. Fritidshemmen är en del av hela skolverksamheten och ska bidra till trygghet och trivsel. Skolan har nolltolerans vad avser diskriminering, trakasserier kränkande behandling. Fritidshemmen har en aktiv roll i det förebyggande och främjande arbetet för att motverka kränkande behandling.

8 Sid 8 (27) Arbetssätt Skolsamverkan ska vara schemalagd och arbetslagen består av såväl lärare som fritidspedagoger/ -personal. Arbetslagen ansvarar för att det finns en röd tråd i planering och genomförande så att eleverna upplever skoldagen som en helhet. Planeringarna delges alla i arbetslaget. Inom arbetslagen gör man gemensamt och kontinuerligt uppföljningar avseende elevernas kunskaper, sociala utveckling och samspel i klassen/ gruppen. Skolans ändrade arbetssätt med färre lärare per klass och med fritidspedagoger som är särskilt kopplade till en klass förväntas bidra till ett lugnare arbetsklimat. Arbetssättet skapar förutsättningar för att tidigare identifiera och vidta åtgärder för elever i behov av stöd. Resursanvändning Fritidspedagogerna har Lgr 11 som utgångspunkt när verksamheten planeras. Tid avsätts för implementering av allmänna råd för fritidshemmen Tid i veckoschemat för gemensam planering i lärare och fritidspedagoger Uppföljning Genomgång av planeringar och uppföljning av arbetssättet terminsvis Elevenkäten Utveckling Enhetsmålet ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetslagen i F-3 konkretiserar mål, arbetssätt och uppföljning, lärare och fritidspedagoger tillsammans. Kompetensutveckling utifrån SPSM:s (Specialpedagogiska skolmyndigheten) arbetsmaterial om stöd och förhållningssätt Enhetsmål: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Vi ska nå allt högre måluppfyllelse i alla ämnen. Minst 90% av alla elever i årskurs 6 och årskurs 9 uppnår minst betyget E. Andel elever som klarar kravnivån på nationella proven i årskurs 3 ska bibehållas och helst öka till 100% Alla utmanas i att uppnå en högre betygsnivå. Högre resultat i samtliga ämnen och årskurser Skillnaden i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor minskar jämfört med föregående år

9 Sid 9 (27) Arbetssätt På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi är tydliga med vad de ska få undervisning om i respektive ämne, vilka kunskapskraven är, hur de får visa sina kunskaper samt hur de får återkoppling. Elevernas måluppfyllelse följs upp i alla ämnen och alla årskurser en till två gånger per termin. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. Lärarna träffas varje vecka i ämnesgrupper och de gör gemensamma lektionsupplägg, lägger ut dessa i skolwebben och utvärderar efter arbetsområdets genomförande.. I skolwebben laddar lärare upp sina planeringar och veckobrev. Skolans DUG (digitala utvecklingsgrupp) ansvarar för att det finns ett elev- och vårdnadshavarperspektiv så att information ges på ett för skolan enhetligt sätt. För stadiet ansvarige biträdande rektor säkerställer att ämnesplaneringarna är lättillgängliga på webben för såväl elever som vårdnadshavare. Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Samtliga lärare använder sig av ett språkutvecklande arbetssätt, förtydligar ord och begrepp för att varje elev ska nå högre måluppfyllelse i ämnet. Förskoleklasserna arbetar språk- och ämnesutvecklande för att lägga en god grund för grundskolans kursplaner och kunskapskrav. Skolan använder sig av Skolverkets bedömningsverktyg för att tidigt kartlägga elevernas lässkriv- och matematikutveckling och därmed göra tidiga insatser för god kunskapsutveckling. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum. Elevledda utvecklingssamtal. Sofia skola har en modell för hela IUP-processen. I utvecklingssamtalet beskrivs elevens kunskaps- och sociala utveckling. Vid behov upprättas en handlingsplan där det framgår vilka anpassningar som görs i syfte att ge stöd i elevens utveckling mot målen. Sambedömning Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en terminsplanering för ämnets innehåll, genomförande samt hur eleverna får visa sina kunskaper. Ämneslaget följer upp elevernas resultat efter checkpoints, skriftliga omdömen och betygssättning. Alla lärare i stadiet är delaktiga i bedömningen av de nationella proven varje år. Svenska som andraspråk Elever med annat modersmål läser efter beslut utifrån kursplanen svenska som andraspråk. Eleverna integreras till stor del i den ordinarie undervisningen, men kommer efter

10 Sid 10 (27) kartläggning att ges extra stöd i svenska språket. Här förväntas ämneslärare och den lärare som ger stöd att ha ett nära samarbete. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen.i vår särskilda undervisningsgrupp erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett åtgärdsprogram. Åtgärderna baseras på en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Åtgärderna beslutas av respektive biträdande rektor, alternativt rektor om det handlar om mer omfattande insatser. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen och följer upp kontinuerligt. B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan, med extra anpassningar beskrivna, ska upprättas av läraren i samråd med elev och vårdnadshavare. D) Kontakt etableras med EHT (elevhälsoteamet) för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Resursanvändning Ämneskonferenser/ möten för kollegiala samtal och lärande Tid avsätts i arbetslagsmöten för att kontinuerligt följa upp elevens hela utveckling, även klassens/ gruppens utveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv Kontinuerlig uppföljning för att tidigt identifiera elever i behov av stöd och göra insatser, för att se att åtgärderna har verkan Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas så att resurserna tillvaratas på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt Skolan har en särskild undervisningsgrupp samt så kallade studios, en per stadium, där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Nyanlända elever ges möjlighet till extra stöd i form av undervisning i svenska som andraspråk, studiehandledning. Fritidshemmens, -klubbens personal arbetar utifrån Allmänna råd och fungerar som ett stöd för ökad måluppfyllelse i nära samarbete med lärarna från förskoleklass till och med årskurs 6 Uppföljning Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Utvärderingar från a-lag, ämneslag, elevhälsa.

11 Sid 11 (27) Elevutvärderingen. Verksamhetsberättelse Utveckling Sofia skola ska fortsätta förbättra elevernas resultat. Skolan har som övergripande portal "Alla elevers rätt till utbildning". I alla beslut är detta vägledande. Skolan kommer att utveckla och systematisera formerna för uppföljning av åtagandet på såväl indivd-, grupp-, som på skolnivå. Skolan tar vara på och fortsätter utveckla lärmiljöerna enligt framtagen plan, i linje med de framgångsfaktorer som identifierades i utvecklingsarbetet "modellskola". Utvecklingsarbetet var ett samarbete mellan Sofia skola, utbildningsförvaltningen och Karolinska Institutet (KIND) under Av rapporten framgick särskilt kamratrelationernas betydelse för god måluppfyllelse. Alla lärare ska följa Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Skolan använder sig skolwebben och samarbetar för att de digitala kommunikationsverktygen ska vara lättöverskådliga, synliggöra ämnesplaneringar och ger tydlig information om vad eleverna ska kunna samt hur de får visa sina kunskaper. Skolan uppdaterar stadieplaneringarna kontinuerligt och ger kompletterande information om ämnets innehåll och upplägg, väl synliga för elever och vårdnadshavare. Skolan förbereder för att alltmer använda sig av nya Skolplattformen för information och dokumentation. Skolan ser till att eleverna har ändamålsenliga, lättillgängliga läromedel. De elever som har behov av anpassningar i form av digitalt stöd ska få ett sådant. Speciallärarna ansvarar för att eleverna har de hjälpmedel och program som är behövliga för god kunskapsutveckling. Speciallärarna ger stöd så att eleverna kan hantera verktygen, ex särskilda intensivkurser i verktygen. Extra stöd behöver ges i form av läxläsning och då ämnesvis, för elever som önskar repetera med stöd av en lärare, elever med hög frånvaro eller de som behöver få stöd för att få betyg i ett ämne, så kallade E-kurser. Fritidshemmen/ fritidsklubben fungerar som ett stöd i elevernas lärande, med nära koppling till undervisningens innehåll. En uppdragsbeskrivning av mentorskapet följs upp kontinuerligt i arbetslagen Ett stödmateriel för handledningstidens innehåll vidareutvecklas

12 Sid 12 (27) Den så kallade "lektionsramarna", stöd för lektionens början, genomförande och avslut, uppdateras och implementeras Elevhälsan ska verka som ett stöd i arbetslagen. Hur detta ska ske beskrivs i skolans elevhälsoplan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 83 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 1,4 % År Enhetsmål: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Vårt arbete med gemensamma förhållningssätt och gemensamma rutiner förväntas leda till att fler elever är trygga och trivs i skolan. Andel elever som upplever trygghet, trivsel och att de har studiero ska öka markant Arbetssätt Främjande arbete Likabehandlingsplanen ska förankras bland elever, personal, vårdnadshavare. De gemensamt framtagna rutinerna som finns beskrivna i denna ska följas. Elevhälsan ska vara stöd till

13 Sid 13 (27) arbetslagen, bistå med lektionsförslag för värdegrundsarbetet, det främjande arbetet. Skolan ska ha en tydlig struktur för att skyndsamt kunna agera i enlighet med skolans plan vid händelser då någon elev upplever sig utsatt för kränkande behandling. Ett antimobbningteam ska vara länken mellan arbetslagen och nyckelpersoner, ex skolans kurator, för att samordna och säkerställa likabehandlingsarbetet. Ordningsreglerna ska vara väl förankrade bland elever, personal och vårdnadshavare. Konsekvenserna, om man inte följer reglerna, ska vara kända. Arbetslagen tydliggör hur dessa implementeras beroende på elevernas ålder och behov. Skolan har mobilfria lektioner och stadievisa regler för mobilanvändandet under skoldagen. Efterlevnaden säkerställs bland annat i månadsenkäter Skolan har också nedskrivna lektionsramar/ struktur för lektionen som lärarna följer - det handlar om t ex lektionsstart, fasta placeringar och regler för fördelning av talutrymmet. Elevhälsoplanen förankras hos alla pedagoger och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Månadsenkät genomförs med fokus på frågorna trygghet, trivsel samt lugn och ro på lektionerna. Begreppet studiero diskuteras och definieras i klasserna. Resultat analyseras i klasserna och i arbetslagen och åtgärder beslutas i samråd med elever. Resultaten ligger även till grund för det årliga upprättandet av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förebyggande arbete I F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. Varje stadium har ett tydligt rastvärdsschema. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. Ett sms går ut till vårdnadshavare om elever är ogiltigt frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på Respektive biträdande rektor följer upp frånvaron per stadium varannan vecka och har en dialog med ansvariga mentorer. En viktig del i det förebyggande arbete är också skolans samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i skolwebben med veckobrev, möten, elevkalendarium osv. All personal har namnskyltar samt rastvaktsvästar, vilka används till F-6 för att värdarna ska bli synliga för elever, föräldrar och besökare.

14 Sid 14 (27) Relationsbyggande arbetssätt mellan lärare/ pedagoger och elever i syfte att främja en god gruppdynamik och fånga upp elever som behöver stöd såväl kunskapsmässigt som i sin sociala utveckling. Elevhälsoteamet arbetar såväl främjande som förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder. Skolledning och elevhälsa har ett gott samarbete med närpolis, fältassistenter, fritidsgård, Maria Ungdom, barn- och ungdomspsykiatrin samt socialtjänsten. Övergångar Övergångar i vardagen, mellan lektion och rast, från klassrum till ett praktiskt-estetiskt ämne, mellan skola och fritidshem, behöver ske så att eleverna upplever trygghet. Lärare och fritidshemmens, -klubbens personal tillsammans med biträdande rektor skapar utifrån schemat tydlighet i vem, hur och när man lämnar över och tar emot. Våra förskoleklasselever börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig del i det trygghetsskapande arbetet. Det finns flera varianter på faddersystem på Sofia skola, t ex mellan år 3 och förskoleklass. Det kontaktnät som faddersystemet bidrar till främjar en god vi-känsla. Detta samspelar väl med målen i likabehandlingsplanen för Sofia skola. Ett annat syfte är att ge förskolelassbarnen i dessa organiserade former, goda förebilder, både när det gäller det sociala samspelet och lärandet. De äldre barnen får en möjlighet att känna sig stora och ta ansvar vilket bidrar till deras utveckling. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Vissa år mixar vi klasserna inför år 4 och andra år väntar vi med uppdelningen till år 7, när det kommer in fler elever från andra skolor. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet. Skolan fortsätter arbeta utifrån den framtagna planen för mottagande av årskurs 7, vilken på ett framgångsrikt sätt skapat trygghet och goda relationer i övergången. Alla klasser och årskurser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Resursanvändning Tid avsätts för antimobbningteamets arbete Mentorstid, klassråd, antimobbningteam, värdegrundsspridare (utsedda elever) rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7 ägnas både tid och resurser för

15 Sid 15 (27) att stärka gruppsammanhållningen från början. Tid kommer att läggas på att kontinuerligt följa upp hur och i vilken omfattning vi lyckas med vårt åtagande, ex med enkäter. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen Skolans enkäter Utvärdering i arbetslag, antimobbningteam samt elevhälsoteam Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av mentorer och stadiets biträdande rektor. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas och få samtliga elever att känna trygghet, trivsel och studiero behöver vi i hela skolan satsa mer på relationsbyggande arbetssätt och kompetensutveckling för att skapa ett tillitsfullt klimat. Förskoleklasserna och årskurserna 1-3, undervisning och fritidshem har påbörjat ett utvecklingsarbete utifrån SPSM:s material om värdegrund och förhållningssätt. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete. Årskurs 4-9, elever, personal och vårdandshavare kommer att få utbildning under vecka 13, ett tematiskt arbete med föreläsare utifrån, för att förebygga och förhindra kränkningar på nätet. Skolan har en utmaning i att förbättra elevernas upplevelse av studiero. Genom att se till så att undervisningen planeras för alla elever i klasserna, genom att kommunicera förväntningar och krav, samt se till att alla elever får den undervisning de har rätt till, kan vårt årsmål nås. Det fortsatta arbetet med trygghet, trivsel och studiero är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån vårt mål. I delar av detta arbete samarbetar skolan med externa aktörer, ex socialtjänst, fältassistenter, fritidsgård Skolan har tagit fram ett förslag för att bereda eleverna studieplatser i korridorer och andra utrymmen. Förslaget behöver igen diskuteras i samråd, med hänsyn tagen till lokalernas användning och utformning samt det ekonomiska utrymme skolan har för att genomföra planen i sin helhet. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

16 Sid 16 (27) lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 70 % År 85 % År 85 % År 85 % År Enhetsmål: Alla elever vet vad de ska kunna i de olika ämnena, hur de får visa sina kunskaper samt hur de får återkoppling Fler elever uppger att de vet vad de ska kunna samt att de är införstådda på vilka olika sätt de kan få visa sina kunskaper Arbetssätt Skolans lärare har hög kompetens och planerar undervisningen gemensamt. Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska vara begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande verktyg i undervisningen. Ämnesplaneringarna görs synliga i Stockholms Stads skolwebb. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, de är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Den fungerar vägledande i den fortsatta kunskapsutvecklingen för högre måluppfyllelse. Bedömning, såväl den summativa som den formativa, används för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Skolan använder sig av checkpoints/ klasskonferenser en till två gånger per termin. I samband med dessa görs analyser i arbetslagen som stöd för åtgärder och utveckling på såväl individsom gruppnivå. Elevhälsan och berörd skolledare deltar i dessa konferenser. Resursanvändning Ämneslagstid används för att skapa tydlighet i planeringar. Ämneslagen lägger ut dessa på skolwebben, väl synliga och i god tid inför ett nytt arbetsområde. Skolwebbens information görs tillgänglig för såväl elever, berörda lärare, speciallärare och

17 Sid 17 (27) skolledare Respektive ämneslärare säkerställer då ett nytt arbetsområde introduceras, att alla elever är införstådda med var de kan hitta planeringar, samt att det framgår vad de ska kunna och hur de får visa sina kunskaper. Samarbete sker mellan ämneslärare och speciallärare för att stödja eleven utifrån målet. Avstämning med eleverna på mentorstid Uppföljning Elevenkäten Utvecklingssamtalet Under mentorstiden Utveckling Skolan har utvecklat flera sätt att kommunicera undervisningens innehåll, genomförande samt uppföljning av elevernas kunskaper. Skolan behöver fortsätta utveckla kommunikationskanalerna så att såväl elev som vårdnadshavare är införstådd med vad eleven ska kunna och hur man får visa sina kunskaper. Skolan behöver också komma fram till gemensamma arbetssätt för återkoppling av elevernas prestationer, så att återkopplingen blir vägledande för högre måluppfyllelse. Gemensamma verktyg för formativ bedömning behöver utarbetas Bedömning för lärande (formativ bedömning) ska tillämpas på hela skolan. Enhetsmål: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande i sin egen lärprocess. Fler elever ska uppleva att utvecklingssamtalet är meningsfullt för deras utveckling. Fler elever ska uppleva att de är nöjda med det inflytande som de har över sitt skolarbete. Fler elever är i högre grad delaktiga i sitt eget lärande och tar ansvar för sina studier. Arbetssätt Inflytande På Sofia skola har vi en lång tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Det klimat för ansvarstagande och inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Inflytande över sitt eget lärande Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt i

18 Sid 18 (27) undervisningen med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Ett relationsskapande arbetssätt är ett arbetssätt som vi gemensamt ska bygga vidare på. Ett sådant arbetssätt är en framgångsfaktor för såväl individens utveckling som klassens gruppdynamik. Elevledda utvecklingssamtal är en modell som vi nu beslutat om för hela skolan. Vi har tagit fram en gemensam modell som finns beskriven i IUP-planen. Inflytande i det gemensamma, för en god utbildning för alla elever Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och mentorstiden på årskurs 4-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen delges alla i den gemensamma mappen. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor föräldrar lyfter till dagordningen. Skolan har föräldramöten varje termin, men också om man finner behov av extra möten. Formerna för mötena görs upp i respektive arbetslag/ stadium. Man har exempelvis i årskurs 7-9 haft klassmöten, dvs möten där elever, lärare och föräldrar träffas tillsammans. Eleverna kan presentera olika ämnen och berätta hur de jobbar och föräldrar, elever och lärare kan mötas i olika konstellationer. På så sätt blir eleverna mer delaktiga och föräldrarna får en tydligare bild av hur klassen fungerar och vad man gör i skolan. I årskurs F-6 har man bjudit in till olika aktiviteter där personal, elever och vårdnadshavare möts, ex vernissage, konserter, föräldrafika. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen behöver flera gemensamma frågor diskuteras i olika fora; i klassråd, elevråd, föräldraråd, arbetslag. Skolan har ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum. Därefter används resultatet i skolans utvecklingsarbete. Vecko- och stadieplaneringar Alla ämnen har en tydlig stadieplanering som lärarna utarbetat tillsammans. Inför varje nytt arbetsområde görs en pedagogisk planering där mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetsområdet framgår tydligt. Dessa kommer att läggas ut i skolwebben. I varje planering ska det finnas en "lucka" där eleverna kan ha ett reellt inflytande. Inkluderande arbetssätt Alla lärare deltar varje vecka i konferenser för att utveckla sin undervisning och metoder, för att göra elevernas lärande synligt för läraren så att läraren kan anpassa sin undervisning till att utmana och möta varje elevs behov och utveckling. Läraren planerar sina lektioner och klassråd med inslag av studieplanering, så att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande i relation till

19 Sid 19 (27) kunskapskraven. Fritidshemmen Fritidspedagoger och lärare planerar verksamheten med hänsyn till elevernas synpunkter och behov. Resursanvändning Kompetensutveckling för pedagogisk personal och skolledning i skolgemensamma formativa metoder. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen. Utvecklingssamtal. Handledning. Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin. A-lagens och ämnesgruppernas utvärdering Utveckling På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. Inflytande genomsyrar beslutsprocesserna på alla nivåer och på så sätt skapas ett öppet klimat både inom personalgruppen och genetmot eleverna. Utvecklingssamtalet är starten på elevernas inflytande i sin egen lärprocess. Vi behöver säkerställa att de överenskommelser som gjorts dokumenteras och följs upp på ett ändamålsenligt sätt och kommer alla berörda till del. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 80 % År 80 % År

20 Sid 20 (27) Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Fler elever upplever att de får delta i kulturlivet och fått vara delaktiga i framtagandet av olika val och hur dessa knyts till undervisningen. Arbetssätt Upplevelser från kulturlivet tas tillvara och blir en del av undervisningen i enlighet med planen för Skapande skola Årskurs 7-9 har en gemensam kulturdag i samarbete med flera aktörer. Resursanvändning Anslag från skapande skola fördelas per stadium. Arbetslagen inom stadiet planerar resursanvändningen utifrån tilldelningen. Uppföljning Arbetslagen följer kontinuerligt upp skolans plan för skapande skola i samråd med eleverna. Utveckling I planeringen av skolarbetet integreras möten med kulturlivet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 38 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 1 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År År

21 Sid 21 (27) Enhetsmål: Sofia skola arbetar för att att minska matsvinnet. Andelen kastad mat ska uppgå till max 40 kg om dagen. Arbetssätt Sofia skolas kök lagar runt 1000 portioner mat varje dag. Dessutom äter runt 400 elever mellanmål på fritidshemmet och fritidsklubben. Kökets personal lägger upp en strategi för hur matsvinnet ska minskas i samråd med ansvariga för matsvinn-projektet. Lärare och fritidspersonal blir delaktiga genom tips på material, filmer och arbetssätt som skickas ut från Matsvinn-projektet. Eleverna görs också delaktiga i att bara lägga upp så mycket mat som man kan äta upp, för att minska mängden matrester som slängs. Elevråden engageras och får uppdateringar på hur det går. Detta visualiseras på en tavla i matsalarna. Skolan kan minska matsvinnet ytterligare genom att eleverna slänger mindre mängd mat. Resursanvändning Kökets personal går utbildning och kunskapen sprids i huset. Uppföljning Genom att väga matavfall en vecka per termin följer vi upp hur utvecklingen ser ut. Utveckling Genom att mycket mat kastas varje dag går väldigt stora värden till spillo, men syftet med matsvinnprojektet är inte att spara pengar. Syftet är att tillvarata resurser bättre; både för vår miljö och för elevernas hälsa. Färre kilo kastad mat kommer i stället leda till att vi kan satsa på ännu bättre råvaror och ha råd att köpa mer ekologisk mat. Enhetsmål: Sofia skola ska öka andelen ekologiska livsmedel, laga mer vegetariskt samt informera elever och föräldrar om nyttan av detta. Större andel ekologiska livsmedel, mer vegetarisk mat och större spridning av kunskap runt detta hos både barn och vuxna. Arbetssätt Kockarna på Sofia skola har målet att laga all mat från grunden och att i möjligaste mån köpa ekologiska livsmedel. Vi har ett stort och välutrustat kök med flera utbildade kockar. Sedan några år tillbaka har Sofia skola en grön dag i veckan då enbart vegetarisk mat

22 Sid 22 (27) serveras. Initiativet kom från några elever och under åren har elevråden utvärderat den vegetariska maten och kommit med fler förslag på rätter. Man kan alltid äta vegetarisk mat i skolmåltiden utan att föranmäla detta. Målet är att den vegetariska maten ska vara så god och lockande som möjligt och upplevas som ett likvärdigt alternativ. Resursanvändning Ett resurseffektivt användande av budget för köket. I undervisningen kan lärare oftare ta upp klimat- och hälsoaspekter som rör kosthållning och val av livsmedel. Uppföljning Bokslutet Elevrådet Utveckling Genom att laga ännu mer mat från grunden kan köket spara resurser till att öka budgetutrymmet för att köpa in mer ekologisk mat. Om den vegetariska maten fortsätter att vara så vällagad, kommer fler välja vegetariskt alternativ. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Sofia skola ska ha en välbalanserad och stabil budget. Sofia skola ska ha en budget i balans. Arbetssätt Rektor och administrativ chef har det övergripande ansvaret men all personal har ansvar att skolans resurser i form av personalens tid och material används på ett kostnadseffektivt sätt. Kontinuerlig uppföljning av skolans ekonomi, månadsvis, i skolans ledningsgrupp, med

23 Sid 23 (27) controller samt i SVG. Ev åtgärder för att balansera budget vidtas skyndsamt. Biträdande rektorer och vikariehanterare ger månatliga rapporter för att få en god överblick över vikariekostnaderna och därmed öka prognossäkerheten. Ekonomisk medvetenhet hos hela skolledningen vid arbetet med tjänstefördelning och planering av den dagliga bemanningen.. Information ges till all personal i APT om skolans ekonomiska förutsättningar. Resursanvändning Skolan behöver i samverkan göra en översyn och vidta åtgärder i syfte att få till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation och pedagogisk verksamhet. Personalkostnaden som är skolans största post, behöver minska till 77% av de totala intäkterna. Skolan har nu en ingående fond om ca 2 mkr, vilken är tänkt att användas för extra satsningar. För elever med behov av särskilt stöd kan extra personalkostnader behöva tillföras, ex vid enskild undervisning. Skolan kommer under året att fortsätta satsningen på digitala verktyg till den pedagogiska verksamheten. Socioekonomisk tilldelning av medel Det socioekonomiska anslaget används till nyanlända och till elever med särskilda behov. Anslaget används då för utökade personalkostnader och hjälpmedel. Investeringsmedel Tilldelade investeringsmedel kommer att användas för säkerhetsåtgärder efter inventering. Skolan behöver byta ut möbler i matsal och vissa klassrum. Korridorerna behöver möbleras upp för att skapa studieplatser till eleverna, men hänsyn taget till brandsäkerhetskrav. Uppföljning Varje månad och i samband med T1, T2 och bokslut. Utveckling Sofia skola blev resultatenhet I och med att Sofia skola numera har ett högt söktryck av elever, har skolan lättare att förutsäga elevantalet vilket ger större stabilitet i budgeten. Skolan behöver se över fördelningen av personalkostnaderna för att få en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

24 Sid 24 (27) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 4 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,8 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: På Sofia skola ska medarbetarna ges möjlighet att trivas, utmanas och utvecklas. Man ska känna att man har förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. Medarbetarna har god kännedom om verksamhetens mål och vad som förväntas av var och en. Skolan har tydliggjort förväntningarna/ kraven och det friutrymme som finns att verka i, i yrkesrollen såväl som i olika gruppkonstellationer Fler upplever en god arbetsmiljö med rimlig och jämn arbetsbelastning, AMI ska höjas till 80. Skolan har en kompetensutvecklingsplan, baserat på vad som framkommit i medarbetarsamtal, samt utifrån verksamhetsplanens mål. Närmsta chef följer kontinuerligt upp sjukfrånvaron med sina medarbetare. följer utbildningsförvaltningens rehabplan och möjliggör tidiga rehab insatser. Arbetssätt - Tydliga mål för verksamheten. - En genomarbetad organisation för ledning, stöd, samarbete och uppföljning. - Det ska finnas tydliga uppdrag till både arbetslag och ämneslag och till ledarna för alla olika grupper - Skriftliga och tydliga uppdragsbeskrivningar tas fram för de olika yrkeskategorierna på skolan. - En årsplanering med detaljerat kalendarium där man får överblick över aktiviteter. - Ett nära och tillgängligt ledarskap