HABILITERING & HÄLSA, SLSO. Grupp om ASD. Antecknings- och minnesstöd. Aspergercenter Grupp om att ha diagnos inom autismspektrumet, ASD

Transkript

1 HABILITERING & HÄLSA, SLSO Grupp om ASD Antecknings- och minnesstöd Aspergercenter 2018 Grupp om att ha diagnos inom autismspektrumet, ASD

2 Tillfä lle 1: Inledning och historik 1. Allmän information 2. Förväntningar 3. Kort historik o 1926 Första gången beskrivet i vetenskaplig litteratur o 1944 Hans Asperger beskiver funktionssättet i en vetenskaplig studie o 1981 Namnet Aspergers syndrom myntas av Lorna Wing o 1990-talet Aspergers syndrom blir en internationellt accepterad diagnos o 2013 De tidigare diagnoserna Aspergers syndrom, autistiskt syndrom och genomgripande störning i utvecklingen UNS, beskrivs nu som ett enda spektrum och kallas autismspektrumdiagnos (ASD) eller bara autism i nya DSM 5. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 1

3 4. Orsaker o Forskningen pekar på att orsakerna är biologiska. Vi pratar idag om ASD som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. o Det autistiska fungerandet kan beskrivas som att man har ett annorlunda operativsystem. Man processar information på ett delvis annorlunda sätt. Alternativa delar av hjärnan kan användas till vanliga processer, tex minnesfunktioner. o ASD hör till området beteendediagnoser där man tittar på hur man samspelar, beter sig och hur man kommunicerar. Det finns inget blodprov eller vävnadsprov som kan styrka förekomst av ASD. _ Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 2

4 Förklaringsmodell för diagnoskriterier och bakomliggande teorier: Över och under vattenytan Diagnoskriterier symptom Begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel Begränsade beteenden och intressen Svårigheterna ska medföra allvarliga problem i vardagen Biologiska orsaker Bakomliggande teorier Sinnesintryck - Perception Sammanhang och detaljer - Central koherens Målinriktat beteende - Exekutiva funktioner Mentalisering - Theory of mind Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 3

5 5. Finns det nackdelar med att få en diagnos? Vilka? 6. Finns det fördelar med att få en diagnos. Vilka? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 4

6 Tillfä lle 2: Sinnesintryck - Perception 1. Sinnesintryck o Det är mycket vanligt att vara överkänslig eller underkänslig för sinnesintryck när man har ASD. Det omnämns numera i diagnosmanualen DSM-5. o För att förstå din omgivning måste du analysera, organisera och samordna intrycken som kommer från dina olika sinnen. Hjärnan försöker hitta ett mönster eller passa in en detalj i ett förväntat mönster. 2. Våra sinnen o Lukt o Smak o Hörsel o Syn o Känsel o Kroppssinne o Balans Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 5

7 3. Informationsprocessen o Personer med ASD har ett delvis annat sätt att ta in och bearbeta information på. Man kan ha svårt att filtrera och sortera de sinnesintryck som kommer in, vilket innebär att det kan bli svårare med bearbetningen och den fortsatta processen. Ta in information från sina sinnen Komma ihåg Planera Organisera Utföra 4. Filtrering o Det kan vara svårt att sortera bort störande intryck och man kan uppleva att man blir översvämmad, man kan ha en nedsatt filtreringsförmåga. De här svårigheterna kan medföra att man blir tröttare än andra människor. 5. Att använda flera sinnen samtidigt o Ibland kan det vara svårt för personer med ASD att använda flera sinnen samtidigt. Det kan finnas behov av att ta in information från ett sinne i taget vilket tar mer tid när flera saker ska vägas ihop. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 6

8 6. Hörsel Tips och strategier o Öronproppar o Hörselkåpor o Hörlurar med musik/ljudbok/vitt brus i miljöer med mycket ljud. o Försök att träna på ljud så att du känner igen dem. Då kanske du klarar dem bättre. o Försök att välja lugna platser. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 7

9 7. Syn Tips och strategier o Solglasögon o Tonade glasögon med sidoskydd o Sortera och ordna dina saker o Sätt upp lappar och bilder så att du ser vad som finns var o Lär dig att hitta i de butiker du vanligtvis handlar i. Gör en inköpslista efter var i butiken varorna finns. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 8

10 8. Känsel Tips och strategier o Torka kläderna i torktumlaren. De blir mjukare då. o Köp kläder utan muddar eller kragar. o Klipp bort etiketter i plaggen. o Prova att skruva bort duschmunstycket på duschslangen och låt vattnet rinna direkt ur slangen. o Prova flanell- eller sidenlakan. o Prova ett tungt täcke. Ibland kan man sova bättre med ett sådant om man är orolig. o Om du tycker att kroppskontakt är svårt, prata med partner och familj om detta. o Om du får höra om du tar för hårt i andra, försök tänka när du tar i andra att du ska ta försiktigt. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 9

11 9. Lukt Tips och strategier o Använd oparfymerat tvätt och sköljmedel. o Använd parfymfri duschtvål, schampo, deodorant mm. o Använd såpa för rengöring av golv. o Ta med en sprayflaska med någon lukt för att använda tex på allmänna toaletter eller på andra ställen när du tycker att det luktar illa. o Ha en doft på handen eller på en näsduk. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 10

12 Smak Tips och strategier o Försök att skapa rutiner och påminnelser så att du kommer ihåg att äta och dricka. o Gör matstunden till en behaglig upplevelse. o Undvik stress! När du är stressad kan det bli svårare med maten. o Är du stressad och ändå måste äta, ät någonting enkelt tex soppa eller avokado. o Laga flera portioner mat och frys in. Det är lätt att ta fram och äta varje dag och du slipper laga mat varje dag. o Försök att vänja dig gradvis vid olika sorters mat. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 11

13 10. Kroppssinne o Kroppsinnet som finns i muskler och senor talar om för oss vilka lägen våra kroppsdelar har i förhållande till varandra. Tips och strategier o Använd sax för att ta upp förpackningar istället för att riva upp dem o Sätt dig ner när du ska använda händerna. Det blir lättare att koncentrera dig på det du ska göra. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 12

14 11. Balanssinne Tips och strategier o Undvik skor med höga klackar. o Använd skor med gummisula för att få ett bra grepp mot underlaget. o Använd broddar till skorna på vintern för att inte halka. o Fixera blicken vid en fast punkt när du åker rulltrappa. o Använd ledstången när du går upp eller ner i trappor. o Stå bredbent och lite framåtlutad för att få bättre balans på buss eller tunnelbana. _ Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 13

15 Tillfä lle 3: Helheter och detäljer Centräl koherens 1. Central koherens o Central koherens handlar om hur du sorterar och sätter ihop information från omgivningen. Du behöver samla ihop informationen till en sammanhängande helhet för att förstå den bättre. Det är vanligt att personer med ASD är mer uppmärksamma på detaljer än på hela sammanhanget. o Vad ser du först i den här bilden? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 14

16 2. Två kognitiva stilar o De två sätten att tänka kallas helhetsfokus och detaljfokus. Man kan kalla dem för två operativsystem. Det är vanligt att NT-personer i första hand har helhetsfokus och personer med autism har detaljfokus. o Helhet = det övergripande budskapet eller sammanfattningen o Detalj = enskilda delar o Modellen Komponenter i samtal (nedan) visar ett exempel på helhetsfokus och detaljfokus. Helhetsfokus Detaljfokus Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 15

17 3. Informationsprocessen o Personer med ASD har ett annat sätt att ta in och bearbeta information. o Detaljfokus tar mer energi. Det tar ofta längre tid att bearbeta informationen. Ibland kan man bli överstimulerad och uppleva situationen som kaotisk. Ta in information från sina sinnen Komma ihåg Planera Organisera Utföra 4. Medvetna och automatiska processer o Hos NT-personer är helhetsfokus en automatisk process, men helheter behöver ofta tänkas fram om man har autism. Om man har svårt att skifta till helhetsfokus kan man även ha svårt med andra automatiska processer, som att orientera sig, känna igen ansikten och att läsa av andras känslor. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 16

18 5. Detaljfokus: konsekvenser och strategier o En del kan fastna i detaljer. Då kan det vara bra med strategier för att hjälpa sig själv att komma vidare. 6. Detaljfokus, en särskild förmåga Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 17

19 7. Fokusområden/specialintressen Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 18

20 Tillfä lle 4: Mä linriktät beteende Exekutivä funktioner 1. Målinriktat beteende o Förmågan att kunna formulera kortsiktiga och långsiktiga mål, kunna göra en hållbar plan och genomföra den för att nå målen. Utvärdera resultatet. o Exekutiva funktioner är ett samlingsnamn för flera funktioner. Funktionerna samordnar olika typer av information som behövs för att sätta upp och nå mål. För att kunna göra detta krävs att du via ord och inre bilder kan föreställa dig vägen till målet. Sedan måste du också ha tillräcklig uthållighet för att genomföra det du önskar. Det handlar om att kunna gå från tanke till handling. 2. Informationsprocessen o Personer med ASD har ett delvis annat sätt att ta in och bearbeta information. o Om du har svårt att få saker gjorda, kan det vara bra att ha kunskap om var i processen du har dina största svårigheter. Är det redan under informationsinhämtningen så kommer du att få större svårigheter med de följande stegen. En del kan ha svårigheter att få ihop en hållbar plan och andra kan ha stora svårigheter att sätta igång och utföra något trots att de är bra på att planera. Ta in information från sina sinnen Komma ihåg Planera Organisera Utföra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 19

21 3. Generalisering o Generalisering är att kunna använda tidigare inlärd kunskap i ett nytt sammanhang. Vid svårigheter med detta kan varje situation upplevas som en ny situation. Det kan vara svårt för andra människor att förstå att kunskapen kan vara bunden till en person, plats eller till en viss tid. o Generalisering innebär även att se övergripande likheter mellan situationer. Om man är detaljfokuserad kan det vara svårt att bortse från olikheterna mellan situationer. 4. Automatisering o Detta innebär att man kan göra saker utan att aktivt behöva tänka på dem. Vid automatiseringsproblem kan det vara svårt att göra två saker samtidigt, tex lyssna och prata eller att dammsuga och tänka på annat. Varje enskilt moment kräver ett aktivt tänkande. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 20

22 5. Arbetsminne o Arbetsminnet är förmågan att hålla information i minnet under en kort stund medan man utför olika uppgifter. o Arbetsminnet kan vara begränsat om man har autism. Då blir det svårt att komma ihåg muntliga instruktioner och att orka lyssna någon längre stund. Ibland är det svårt att hålla i minnet till senare vad man själv vill säga utan man måste avbryta för att inte riskera att glömma bort något viktigt. 6. Motivation 7. Ojämn dagsform o Den ojämna dagsformen är en källa till missförstånd för omgivningen. Den kan ibland vara svår även för en själv att förstå och acceptera. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 21

23 8. Vardagsaktiviteter o Vardagsaktiviteter är långt ifrån så lätta att genomföra som många tror. Många har fått höra att de ska rycka upp sig eller ta tag i sin situation, vilket ibland är svårt att göra utan stöd. Här är några exempel på funktioner som ingår: o Rikta uppmärksamheten o Välja o Minnas o Planera och organisera o Veta ordningen i uppgiften som ska göras o Fråga för att få nödvändig information o Sätta igång o Hantera tidsåtgång o Rätta till eventuella fel o Hämma impulser o Orka göra klart o Avsluta och utvärdera resultatet Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 22

24 9. Energibalansering o Det är vanligt att man måste använda 100 % av sin energi bara för att klara till synes enkla vardagsaktiviteter, vilket inte fungerar i längden. o För att få syn på hur mycket eller lite du har att göra kan det vara bra att skriva in några olika aktiviteter under dagen. När du gjort detta, ta en röd tuschpenna och markera aktiviteter som tar mycket energi. Ta sedan en grön tuschpenna och markera aktiviteter som ger energi eller återhämtning. Morgon Förmiddag Lunch Eftermiddag Kväll Natt Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 23

25 10. Röda aktiviteter tar energi o Det du behöver veta är vilka av dina aktiviteter som tar mest energi = röda aktiviteter. Om all energi går åt till morgonrutiner är det lätt att förstå att det inte finns någon energi kvar till resten av dagen. Det är bra att ha en egen lista, tex på kylskåpet, så att du påminner dig om vad som är tröttande. Tar energi Handla Sociala kontakter Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 24

26 11. Gröna aktiviteter ger energi o Det är bra om du vet vilka aktiviteter som ger energi för just dig = gröna aktiviteter. Ibland har man kanske ingen grön aktivitet alls under veckan. Då är det viktigt att försöka lägga in gröna aktiviteter. Tillför energi Musik Naturen Promenad Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 25

27 12. Förändringar och reservplaner o Det är bra att ha rutiner för vardagens aktiviteter (äta, passa tider, hygien). Ibland behöver du dock kunna förändra en plan och anpassa dig till olika situationer. Det kan vara bra att ha en reservplan till vissa situationer. 13. Tips och strategier o Fundera över om du behöver individuellt stöd på habiliteringscenter o Fundera över om du behöver boendestöd o Lär dig att känna igen dina röda aktiviteter så att du kan planera bättre. o Du kan ha nytta av olika hjälpmedel, tex almanacka eller tidsstöd. o Sortera och märk upp dina saker hemma. o Skriv kom-ihåg-listor och instruktioner på vad du behöver göra. o Ha alla saker på bestämda ställen i hemmet. o Om du tycker det är svårt att fatta beslut kan du fråga en annan person till råds. o Sätt igång och gör något vad som helst, bara för att komma igång. o Skriv upp alla ouppklarade uppgifter på ett papper vid dagens slut, så att du vet nästa dag vilka uppgifter du ska börja med. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 26

28 Tillfä lle 5: Sociält sämspel 1. Vad är socialt samspel? 2. Informationsprocessen o Om man tolkar verkligheten på ett annorlunda sätt kan det lätt bli missförstånd när man ska umgås med andra. Man kanske beter sig på ett sätt som andra inte förväntar sig. Ta in information från sina sinnen Komma ihåg Planera Organisera Utföra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 27

29 3. Sociala regler och oskrivna regler 4. Ömsesidighet i att ta kontakt med andra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 28

30 5. Mentalisering Theory of mind o Att föreställa sig vad andra tänker och känner, att ta den andres perspektiv, kallas mentaliseringsförmåga, eller theory of mind. o Personer med autism har ibland svårt att föreställa sig andras tankar. Det innebär att det är svårt att förstå varför människor beter sig som de gör. o Det kan även vara så att en del får för många föreställningar om vad andra tänker och känner. Det blir svårt att välja mellan olika alternativ och att avgöra vilket val som är sannolikt för just den specifika situationen. 6. I vilka situationer är det särskilt svårt att föreställa sig vad andra tänker och känner? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 29

31 7. Empati o Empati är förmågan att uppfatta och uppleva en annan människas känslor, även när dessa skiljer sig från dina egna. Detta att så att säga koppla upp sig mot andra är en förutsättning för att socialt samspel ska fungera bra. o Empati innehåller delarna känna, tänka, och agera. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 30

32 8. Hur privat kan man vara i ett samtal? o Det vanliga är att man närmar sig människor gradvis. Först kanske man pratar om neutrala ämnen för att se om det går bra. o Det är bra att försöka kolla av om kontakten och intresset är ömsesidigt innan man öppnar sig helt. Det är inte alls nödvändigt att man berättar allt om sig själv bara för att någon frågar. Varje person avgör själv hur mycket man vill säga om sig själv. Ytlig nivå Mellannivå Privat nivå Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 31

33 9. Känsliga samtalsämnen o Vad kan vara känsligt att prata om med nya bekantskaper eller okända människor? Vilka ämnen ska man undvika? 10. Neutrala ämnen o Vilka ämnen är det vanligt att man inleder med? Vilka ämnen fungerar ofta bra? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 32

34 Tillfä lle 6: Sociält sämspel kommunikätion 1. Kommunikation: verbal, icke-verbal och situationen Verbal Ickeverbal Situation Modellen Komponenter i samtal o Samtal kan delas in i tre generella delar: Den verbala delen, dvs orden Den icke-verbala delen, dvs kroppsspråket Den situationsbundna delen, tex inbördes relation, plats, kultur, tidigare erfarenheter, syfte med samtalet, osv. 2. Situationen o Situationsfaktorer kan påverka samtalet och hur vi pratar med varandra. Tex pratade vi om hur privat man kan vara i ett samtal. Den relation man har med någon kan alltså påverka hur man tolkar det som någon säger. o En annan situationsfaktor är vilken typ av miljö man befinner sig i. o En tredje är att det finns olika sätt att säga saker som varierar mellan olika kulturer, tex olika länder, storstad/landsbygd, olika samhällsklasser, osv. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 33

35 3. Icke-verbal kommunikation o Med kroppen förmedlar och tolkar vi budskap, tex känslomässiga signaler och sociala signaler. o Om man har svårt att tolka andra kroppsspråk kan man missa information. o Om man inte själv använder sitt kroppsspråk på ett förväntat sätt kan det bli missförstånd med andra. 4. Stoppsignaler och Klarsignaler o Det finns två grundläggande typer av kroppssignaler. Med dessa visar vi om vi antingen vill ha kontakt eller inte ha kontakt. Vill inte ha kontakt eller vill avsluta samtalet Stoppsignaler Vill ha kontakt, vill uppmuntra till fortsatt samtal - Klarsignaler Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 34

36 Stoppsignaler Ögonkontakt ser bort Gester inga, få Kroppshållning ihopsjunken Kroppsriktning bortvänd Mimik allvarlig Rösten talar lågt, långsamt; hög röst Klarsignaler Ögonkontakt ser på varandra Gester livliga Kroppshållning upprätt Kroppsriktning vänd mot varandra Mimik leende, avspänd Rösten vänlig, normal volym o hastighet regeln 6. Ögonkontakt Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 35

37 7. Verbal kommunikation o Man kan vara mycket duktig på språk men ändå ha svårt att förstå andra, om man inte tar med kroppspråk och situationsfaktorer. o Ömsesidighet och balans är viktigt i samtal. För att båda ska känna sig bekväma i samtalet krävs att man samarbetar, att man både lyssnar och pratar. o Det är bra om man är överens om vad syftet är med samtalet. Är det ett informationsutbyte eller är det ett socialt utbyte i första hand, där man mest umgås? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 36

38 o Att prata för mycket eller för lite. o Lögner, skämt, ironi och bokstavlig tolkning. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 37

39 8. Olika behov av socialt umgänge o Vi har alla olika behov av socialt umgänge. Det är bra om man känner sig själv, så att man kan anpassa de sociala kontakterna och träffa människor när man orkar och vill. Det är viktigt att ta hänsyn till dina egna behov i ditt sociala umgänge. Det är inte bara samhällets normer som ska styra. o Underskatta inte din egen förmåga! o Hur kan du anpassa just ditt sätt att umgås så att du sparar energi men ändå orkar umgås när du vill? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 38

40 9. Litteratur o Tony Attwood: Den kompletta guiden till Aspergers syndrom o Autism- och Aspergerförbundet: Vardagsstöd o Föreningen Autism: Vad innebär funktionshindret? o Valerie Gaus: Living well on the spectrum o Gunilla Gerland: Hjälpmedelsboken o Christopher Gillberg: Barn, ungdomar och vuxna men Aspergers syndrom Normala, geniala nördar. o Gunnel Norrö: Aspergers syndrom har jag verkligen det o Gunnel Norrö: Arbetsboken o Worton Edmonds: The Asperger social guide o Worton Edmonds: The Asperger love guide Vissa exempel i detta material är hämtade från boken Vad innebär funktionshindret av Empowerment/Makt över sitt liv. Används med tillstånd. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 39

41 Utvärdering av Diagnosgrupp 1. Dessa ämnen gav mig mest: Historik och orsaker till autism Sinnesintryck Sammanhang och detaljer Målinriktat beteende Socialt samspel 2. Det här har varit bra: Gruppen Gruppledarna Materialet Talutrymme Kommentar: Skulle du vilja ändra på något? Om JA vad? Kommentar:.... Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 40

42 4. Vilket betyg sätter du på att gå i diagnosgrupp på Aspergercenter? Dåligt Mycket bra Kommentar: Känner du dig mer bekväm med din diagnos efter att du har gått gruppen? Kommentar:.... Skala 1-2 = lågt värde (Dåligt) 3= mellanvärde ( Bra) 4-5= högt värde (Mycket bra) TACK för att du svarar på våra frågor. Dina svar är värdefulla för oss när vi ska planera för framtida grupper. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa 41