Kvalitetsobservationsrapport

Transkript

1 Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (7) Alviks hemtjänst och demensteam Äldreförvaltningen stockholm.se

2 Sida 2 (7) Verksamhet Alviks hemtjänst är en kommunal hemtjänst som drivs av Bromma stadsdelsnämnd. Verksamheten är indelad i två geografiska arbetsgrupper, norra och södra. Arbetsgrupperna utgår från en lokal i Tranebergs trygghetsboende som ligger i Alvik. Tillsammans har arbetsgrupperna närmare 600 kunder. Observationerna är gjorda i demensteamet, som hade 40 kunder och fanns inom den södra arbetsgruppen. Enhetschef Katarina Romehed E-post katarina.romehed@stockholm.se Kvalitetsobservationen Observationen genomfördes under perioden Totalt har observationer genomförts vid sex tillfällen varav en kväll. Kvalitetsobservationen är genomförd av Madeleine Skoglund. E post madeleine.skoglund@stockholm.se Metod Fokus på observationerna är på hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Dels observeras hur personalen samverkar med och stödjer den äldre i stunden, dels observeras de tekniska färdigheterna. Den äldre ska kunna känna välbefinnande och trygghet samt ha möjlighet att påverka sin egen vardag och uppleva att livet är meningsfullt. Observationerna fokuserar särskilt på tre olika processer: personlig omvårdnad mat och måltider stimulans och vila Förutom observationer har vissa samtal förts med äldre samt med personal för att skapa tydlighet vid observerade situationer. Eftersom verksamheten befinner sig i en omorganisering och uppdaterar sina dokument har observatören inte tagit del av dokument så som verksamhetsplan eller rutin för kontaktmannaskap. Återföring sker både muntligt och skriftligt. Resultatet baserar sig på de observerade tillfällena och kan därför inte generaliseras till att omfatta hela verksamheten.

3 Sida 3 (7) Allmänna intryck Alviks hemtjänst och demensteam utgick från kontorslokal i Alvik. Lokalen var ändamålsenlig med flera separata mötesrum för överrapportering och dokumentation. Demensteamet hade ett eget mötesrum. Ett stort kök med flera matplatser delades av all hemtjänstpersonal. Specialiserad hemtjänstgrupp Demensteamet var en separat arbetsgrupp med ett specialiserat uppdrag att utföra omsorgs- och serviceinsatser under dag och kvällstid. Teamet gick till de som hade kognitiv svikt eller demenssjukdom. Många i demensteamet var utbildade undersköterskor med lång erfarenhet av äldreomsorg. Verksamheten höll på att Silviacertifieras, Vilket innebär att personalen genomgått webbaserade utbildningar samt haft en 3-dagarsutbildning. Certifieringen beräknas vara klar i år. Två personal gick även en längre utbildning för att bli Silviasystrar. Kontinuitet och kontaktmannaskap Schemaplaneringen såg olika ut huruvida personalen arbetade utefter kontaktmannaskap och kontinuitet eller inte. Omvårdnadspersonalens kunskaper kring personcentrering varierade. De äldre som fick stöd från sin kontaktman kontinuerligt, blev även bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade också god kännedom om den äldres rytm. Detta medförde att personalen kunde arbeta flexibelt och möta det behov som fanns i stunden. Exempelvis gavs något att äta till äldre som skulle promenera till dagverksamhet för att orka gå dit, trots att det inte fanns biståndsbedömt och att frukost erbjöds på dagverksamheten. Arbetet utgick ofta från kunskap om den äldre, vilket visade sig genom samtal som personalen hade med de äldre. Genom samtal som fördes om behov och önskemål höjdes också kvaliteten i mötet, exempelvis märktes personalens kunskap kring den äldres levnadsberättelse. Vid de tillfällen kontinuitet saknades utfördes oftare ett uppgiftsorienterat och rutinbaserat arbetssätt. Det bidrog också till sämre kvalitet i mötet. Exempelvis blev de äldre inte sedda, förberedda eller delaktiga. Samverkan mellan anhöriga, distriktssköterska och andra, så som frisörsalong syntes fungera väl hos de äldre som hade kontinuitet.

4 Sida 4 (7) Organisation, ledning och personal Verksamheten leddes av en enhetschef och två biträdande enhetschefer, där den ena ansvarade för den norra arbetsgruppen och den andre för den södra arbetsgruppen och demensteamet. De biträdande enhetscheferna ansvarade för uppemot 50 medarbetare var. Genom samtal med personalen framkom att organisationsförändringen i mars i år skapat viss oro i arbetsgruppen. Genom samtal med ledningen framkom att de skulle anställa ytterligare två biträdande enhetschefer till verksamheten. Vilket kan bidra till ett närmare ledarskap och möjlighet till att tydliggöra riktning och framtidsmål. Vilket troligtvis kommer att trygga arbetsgruppen. Samverkan och informationsöverföring Under morgon och kvällsmöten i lokalen delades arbetsschema ut. Tidpunkter och kunder planerades, exempelvis om någon personal skulle hämtas upp för samåkning till kund med behov av hjälp från två. Det gavs inget utrymme för handledning eller reflektion. Vid samtal med ledningen framkom att det fanns en planering för att utveckla genomförandeplanerna. Basala hygienrutiner Personalen hade inga arbetskläder. Genom samtal med ledningen framkom att det var inköpt. Förkläden användes vid duschtillfällen. Funktionella handskar användes. Det såg olika ut i personalgruppen om man spritade händerna. I samband med arbete i köket var personalen noga med att tvätta händerna. Omvårdnad De flesta arbetade personcentrerat och salutogent och tog inte över vid omvårdnadssituationerna. Det fanns även ett fåtal personal som arbetade uppgiftsorienterat. De äldre som behövde stöd och hjälp av två personer blev inte alltid sedda, vilket ökade det uppgiftsorienterade förhållningssättet. Vid duschtillfällen såg det olika ut hur den äldre erbjöds att vara delaktig och motiveras till att duscha. Ofta påverkade personalens tankar om den äldre vilket förhållningssätt som användes i situationen. När personalen såg den äldre och hade någon form av relation höjdes kvalitén i mötet. Förutom att bli sedd, gjordes den äldre både delaktig och förbereddes i stunden. Personal som saknade relation till den äldre och presenterade hen med olika avvikande karaktärsdrag, såg heller inte hela människan. Det ledde

5 Sida 5 (7) till ett uppgiftsorienterat arbetssätt. Dessa möten bestod också oftare av ordergivning som nu ska vi duscha. Mötet där den äldre blev sedd och bekräftad ledde till respons som leende och respektfullt samtal, medans det uppgiftsorienterade arbetssättet oftare väckte motstånd hos den äldre som då inte önskade duscha eller äta frukost. De äldre som bodde tillsammans och där båda behövde stöd med omvårdnad, gavs det individuellt. Det såg olika ut hur personalen samverkade kring den äldre vid förflyttning, ibland förbereddes inte den äldre innan förflyttningen. Den äldre satt bra i stolen efter genomförd förflyttning. Personalen använde inte alltid de vårdbälten som fanns, utan drog i stället i byxlinning och överarm. Vid tillfälle erbjöd personalen äldre med stort omvårdnadsbehov olika hudkrämer, smycken, parfym och nagellack. Personal som hade kunskap om den äldres tidigare klädvanor, var noga med att anamma och upprätthålla detta, även vid inköp av nya kläder. Den omsorgen och bemötandet syntes bidra till både välbefinnande och stimulans. Mat och måltider Personalen serverade och iordningställde oftast frukosten vid diskbänken, trots att de flesta hade förmåga att själv bre sin smörgås. Personalen lade ofta i socker i te och kaffekoppen. Sällan blev den äldre tillfrågad om val av pålägg, bröd eller mängd. Vanligt förekommande var att personalen iordningställde frukosten samtidigt som den äldre gjorde annat. Den äldre var därför sällan delaktig under måltiderna, därmed erbjöds inte heller alltid social samvaro i samband med måltiden trots att tid fanns. Flertalet äldre saknade matlust och åt ofta ett mål mat om dagen, lunch eller middag. Det andra målet bestod oftast av smörgås. Flera valde matlåda från veckomatsedel, där det fanns två rätter per dag att välja emellan. Några äldre fick lättare mat lagad i hemmet, de såg ut att äta bättre. En äldre som tackade nej till middag blev serverad en omsorgsfull tillagad måltid. Måltiden innehöll ingredienser som personalen visste att den äldre gillade. Det var dessutom färggranna grönsaker på tallriken som tilltalade den äldre. Även dukningen som personalen gjort var tilltalande. Allt detta sammantaget uppskattades av den äldre som fick matlust och åt hela

6 Sida 6 (7) portionen trots att hen först tackat nej till mat. Middagen såg ut att bli en trevlig stund på dagen för den äldre, som förutom att äta upp maten uttryckte hur tilltalande och fin måltiden såg ut. Stimulans och vila Flera äldre promenerade eller åkte till dagverksamhet, vilket uppskattades och hade betydelse för den enskilde som också erbjöds utevistelse. Samverkan fungerade väl. Personal från dagverksamheten ringde och önskade den äldre välkommen och hemtjänstpersonalen var på plats och stöttade den äldre både med att förbereda sig för att gå iväg och med att invänta färdtjänst. Även färdtjänstpersonalen ringde till den äldre för att informera om att bilen var på plats och att det var dags att komma ner. Allt detta syntes dels trygga den äldre och bidra till den äldres välbefinnande. Det förekom att väntan på färdtjänst kunde vara utmanande för den äldre som kunde bli orolig. Personalen arbetade för att lugna och trygga den äldre i situationen och lyckades väl med det. Däremot saknades ett förebyggande arbetssätt som bidrog till att den äldre slapp hamna i den utmanande situationen och känna oro. Eftersom ingen stimulans erbjöds i väntan på att gå hemifrån. Personalen stöttade den äldre att gör det hen kunde själv, så som kasta soppåse, låsa ytterdörren och trycka på hissknappen. Personalen påminde även den äldre att ta med sig glasögon och annat som var av vikt för den enskilde. Några i personalgruppen visste hur de skulle stimulera de äldre i samtal, eftersom de hade kännedom om dennes historia. Vilket skapade trygghet och glädje för den äldre, och bidrog till känsla av välbefinnande. Styrkor Verksamheten hade samarbete med Silviahemmet och två stycken i personalgruppen går den längre Silviasystersutbildningen. De flesta arbetade personcentrerat och salutogent. Utvecklingsområden Verksamheten kan utvecklas genom att se till att all personal arbetar personcentrerat utöka kontinuiteten upprätta rutin för kontaktmannaskapet öka kunskaperna kring demenssjukdomar och olika förhållningssätt utveckla måltiderna till en trevlig stund på dagen, genom delaktighet och samtal

7 Sida 7 (7) använda morgon och kvällsträffarna till strukturerade möten med innehåll av handledning och reflektion ha ett aktivt och nära ledarskap utöka kunskapen om basala hygienrutiner