Verksamhetsuppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS

Transkript

1 Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) Handläggare Suzanne Hartenberger Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Förvaltningens förslag till beslut Nämnden tar del av förvaltningens uppföljning och lägger den till handlingarna. Leif Sjöholm Stadsdelsdirektör Christina Berends Verksamhetsområdeschef Bromma stadsdelsförvaltning Gustavlundsvägen 151 G Box Bromma Växel stockholm.se Sammanfattning Årets uppföljning av LSS-verksamheter (LSS - lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) som drivs i egen regi och på entreprenad i Bromma har skett genom att en ny uppföljningsmetod har utvecklats och prövats. Metoden har fått arbetsnamnet ViVverksamhetsuppföljning i pågående verksamhet. Det är en metod som inspirerats av äldreomsorgens fördjupade kvalitetsuppföljning. Årets uppföljning av Bromma stadsdelsförvaltnings verksamheter försöker att fånga den kvalitet som bl.a. bygger på relationen mellan personal och brukare. Uppföljningen har skett i gruppbostäder enl. 9 9 LSS och i daglig verksamhet enl LSS genom att uppföljaren vistats i de olika verksamheterna och på nära håll följt personalens arbete. ViV har inneburit att förbättringsområden har lyfts till verksamheternas ledning vilket medfört att förbättringar har genomförts i verksamheterna som innebär högre kvalitet för brukarna.

2 Sida 2 (6) Den tidigare bedömningen av Brommas LSS-verksamheter som drivs i egen regi och på entreprenad är att verksamheterna har en god kvalitet, men med vissa utvecklingsområden. Årets uppföljning har bekräftat detta. Uppföljningen har visat att det goda bemötande är centralt i alla verksamheter och att brukarna är i fokus. Bakgrund Förvaltningens utgångspunkt är att samma krav ska gälla för egna verksamheter som staden enligt avtal kräver av verksamheter som drivs på entreprenad eller i enskild regi. Tidigare uppföljning har delvis utgått från samma uppföljningsmall som används vid uppföljning av LSS-verksamheter som staden har LOV-avtal med (LOV - lag om valfrihetssystem) års uppföljning av verksamheter i egen regi och på entreprenad fokuserade särskilt på insatsen bostad med särskild service enl. 9 9 LSS. Uppföljningen genomfördes genom granskning av akter hos både beställare och utförare samt genom intervjuer med brukare. Ett projekt har genomförts inom äldreomsorgen i Stockholms stad där en metod för fördjupade kvalitetsuppföljningar genom observationer har utvecklats. Metoden används i skarpt läge sedan Metoden innebär att uppföljningar sker genom så kallad deltagande observation. Observationerna utförs av erfaren personal som är utbildade i arbetssättet. En metod för uppföljning av verksamhetsområde LSS i likhet med äldreomsorgens fördjupade kvalitetsuppföljning har inte tidigare prövats inom staden. Årets uppföljning av Bromma stadsdelsförvaltnings verksamheter är ett försök att fånga den kvalitet som bl.a. bygger på relationen mellan personal och brukare. Ärendet Metod Den uppföljningsmetod som prövas, ViV (verksamhetsuppföljning i pågående verksamhet), är inspirerad av äldreomsorgens fördjupade kvalitetsuppföljning. Metoden har utvecklats av Socialtjänst och fritids verksamhetscontroller som också är den som har följt upp verksamheterna utifrån metoden.

3 Sida 3 (6) Metoden är indelad i fem delar: 1. Förberedelse 2. Uppföljning/iakttagelser 3. Sammanställning/reflektion över iakttagelser 4. Återföring 5. Uppföljning av utvecklingsområden Uppföljningarna genomfördes genom att uppföljaren vistades i den dagliga verksamheten under två heldagar och i gruppbostäderna en eftermiddag/kväll. Uppföljaren studerade verksamheten utifrån ett antal kvalitetsområden. Lokalen Bemötande Professionalitet Verksamhetens innehåll Måltider Värdegrund Brukares framförda synpunkter Verksamheter Följande verksamheter har följts upp: Abrahamsbergs dagliga verksamhet, Helalivet Omsorg AB Kvarnvikens gruppbostad, Helalivet Omsorg AB Prästgårdens gruppbostad, Helalivet Omsorg AB Lillsjönäs gruppbostad, Frösunda Omsorg AB Söderberga gruppbostad 22:an, Frösunda Omsorg AB Fredsforsens gruppbostad, egen regi Kulla-Gulla gruppbostad, egen regi Resultat Abrahamsbergs dagliga verksamhet, Helalivet Omsorg AB Abrahamsbergs dagliga verksamhet bedriver en verksamhet av god kvalitet. Atmosfären är välkomnande och det goda bemötandet är centralt i verksamheten. Flertalet genomförandeplaner är individuellt översatta till lättläst och bilder alternativt bara bilder utifrån varje brukares förmåga att förstå sin plan, vilket gör att brukaren äger sin genomförandeplan oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten har utformat individuellt anpassade arbetsplaner som gör brukaren självständig i de olika arbetsmomenten.

4 Sida 4 (6) Verksamheten bör fundera över en förändring av nuvarande gruppindelning där två brukare boende i samma gruppbostad utgör en grupp i den dagliga verksamheten. Ett större antal personal från gruppbostaden alternerar med att utföra insatsen daglig verksamhet. Brukarna får inte ta del av den kompetens som den beviljade insatsen daglig verksamhet enl LSS innebär. Kvarnvikens gruppbostad, Helalivet Omsorg AB Kvarnvikens gruppbostad bedriver en verksamhet av god kvalitet. Atmosfären är välkomnande och det goda bemötandet är centralt i verksamheten. Verksamheten har utformat tydliga arbetsplaner för personal som säkerställer att ingen aktivitet eller medicinhantering missas oavsett om det är ordinarie personal eller vikarier som utför arbetet. Uppföljningen väckte frågan om svårigheten med att stödja personer med större funktionsnedsättningar i självbestämmande. Prästgårdens gruppbostad, Helalivet Omsorg AB Prästgårdens gruppbostad bedriver en verksamhet av god kvalitet. Engagerad personal ger stöd och service med värme och stor lyhördhet till brukare där det behövs en stor kompetens gällande att läsa av och tolka brukarnas vilja och mående. Personalen behöver få mer kunskap om grav utvecklingsstörning och autism om vad funktionsnedsättningen kan innebära för den enskilde och hur de kan arbeta för att stödja brukaren till ökad delaktighet och självbestämmande. Lillsjönäs gruppbostad, Frösunda Omsorg AB Lillsjönäs gruppbostad bedriver en verksamhet av god kvalitet. Atmosfären är välkomnande och personalen visar brukare stor respekt och ett gott bemötande. Verksamheten utvecklar, ändrar och prövar för att hitta fungerande arbetssätt för att skapa en trygg och lugn miljö för de boende. Konsekvensen av ett nytt arbetssätt är dock att de gemensamma utrymmena inte utnyttjas på vardagseftermiddagar och kvällar. Det är nersläckt och inte inbjudande att vistas där. I en gruppbostad ska möjligheten att variera mellan avskildhet och gemenskap erbjudas. Söderberga gruppbostad 22:an, Frösunda Omsorg AB Söderberga gruppbostad 22:an bedriver en verksamhet av god kvalitet. Atmosfären är vänlig och det goda bemötandet är centralt i verksamheten. Arbetsgruppen tar vara på varandras styrkor och kompetenser vilket skapar stora möjligheter till utveckling och trivsel på arbetsplatsen.

5 Sida 5 (6) Fredsforsens gruppbostad, egen regi Fredsforsens gruppbostad bedriver en verksamhet av god kvalitet. I gruppbostaden råder ett gott bemötande med en atmosfär av värme och trygghet. Gruppbostaden har en stabil personalgrupp som arbetat länge tillsammans. På gruppbostaden genomförs regelbundna brukarmöten som skapar delaktighet i gruppbostadens gemsamma frågor. Verksamheten måste se över sin brukardokumentation i stöd- och rutinpärmar så att den är aktuell och stämmer överens med brukares önskemål om hur stödet ska utföras. Kulla-Gulla gruppbostad, egen regi Kulla-Gulla gruppbostad bedriver en verksamhet av god kvalitet. I gruppbostaden råder ett gott bemötande och en vänlig atmosfär. Personalen i verksamheten har skapat en trygghet för alla brukare genom att vardagligt återkommande stöd och rutiner utförs lika oavsett vem ur personalgruppen som ger stöd. Detta innebär att vem som ger det vardagliga återkommande stödet saknar betydelse för brukaren. Brukaren behöver inte anpassa sig efter vem som ger stöd. Verksamheten kan säkerställa inflytande och delaktighet ytterligare genom att stöd- och rutinpärmar skrivs tillsammans med den enskilde. Uppföljning av utvecklingsområden Under oktober-november har de utvecklingsområden som identifierades under uppföljningarna följts upp. Dessa uppföljningar visar att enheterna har påbörjat eller genomfört åtgärder gällande flertalet av de identifierade bristerna. Uppföljningsmetoden ViV har lett till tydliga förbättringar för brukarna i de olika verksamheterna. Analys och diskussion Uppföljaren har fått en bra bild av det praktiska arbetet i verksamheterna med brukaren i centrum. Utifrån den samlade kunskapen om verksamheterna kan en allt säkrare bedömning av verksamheternas kvalitet göras - en bedömning som innefattar följsamhet till lagar, avtal och riktlinjer som vägs samman med bedömningen av kvalitén i det praktiska arbetet på enheten. Vid årets uppföljning har fokus har legat på personalens möte med brukaren i det vardagliga arbetet. Den bedömning som tidigare gjorts av Brommas LSS-verksamheter som drivs i egen regi och på entreprenad är att verksamheterna har

6 Sida 6 (6) en god kvalitet, men med vissa utvecklingsområden. Detta har kunnat bekräftas av årets uppföljning. Metoden ViV (verksamhetsuppföljning i pågående verksamhet) har inneburit att förbättringsområden lyfts till verksamheternas ledning vilket medfört att förbättringar har genomförts i verksamheterna som innebär högre kvalitet för brukarna. Ärendets beredning Ärendet har beretts av verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Förvaltningens synpunkter och förslag Den uppföljningsmetod som har utvecklats och prövats har fört med sig goda erfarenheter. Förvaltningens bedömning är att metoden leder till ökad kvalitet för brukaren. Positiv respons på metoden har kommit från brukare, personal, verksamhetschefer, anhöriga och Brommas råd för funktionshinderfrågor. ViV i kombination med avtalsuppföljningar leder till säkrare bedömningar av verksamheternas kvalitet. En utveckling av förvaltningens verksamhetsuppföljningar kan vara att metoden används för kollegial observation, där erfarna medarbetare/chefer med intresse för verksamhetsutveckling observerar/iakttar en kollegas verksamhet utifrån metoden. Ett samarbete med en eller flera stadsdelar skulle leda till ett lärande och utbyte av kunskap mellan olika verksamheter och stadsdelar. Bilagor 1. Rapport Verksamhetsuppföljning i pågående verksamhet, ViV 2015