Rapport uppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS i Bromma

Transkript

1 Rapport uppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS i Från ansökan till genomförande December 2014 stockholm.se

2 Rapport uppföljning av bostad med särskild service enligt 9 p.9 LSS December 2014 Dnr: Utgivningsdatum: Utgivare: stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Suzanne Hartenberger

3 3 (22) Sammanfattning En uppföljning av insatsen bostad med särskild service enligt 9 9 LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har genomförts genom granskning av dokumentation från ansökan hos biståndsenheten till genomförandet av insatsen hos utförare i. I uppföljningen har också ett antal brukare intervjuats om sitt boende. Underlag till uppföljningen har utgjorts av alla personer som den 1 januari 2014 var beviljade insatsen bostad med särskild service enligt 9 9 LSS, boende i bostad på enhet som drivs i egen regi eller på entreprenad i. Syftet med årets uppföljning är att få en helhetsbild av brukarnas situation och att identifiera fortsatta utvecklingsområden gällande handläggning, dokumentation och uppföljning på beställarsidan samt att identifiera utvecklingsområden hos s utförare av bostad med särskild service. Resultatet av uppföljningen visar på att beställningar från biståndsenheten behöver bli tydligare för att utförarna tillsammans med brukarna ska kunna upprätta genomförandeplaner som är kopplade till syftet med insatsen. Ett ytterligare utvecklingsområde för biståndsenheten är årlig uppföljning av insatsen. Förbättringsområden för utförarna är dokumentation i journal och i genomförandeplan, framförallt i beskrivningen av hur uppsatta mål ska uppnås. Vid intervjuerna identifierades förbättringsmöjligheter när det gäller stöd till den enskilde att utveckla och utföra egna fritidsintressen, att ge information anpassad efter individuella behov och att arbeta för ökat självbestämmande. Flertalet brukare framförde vid intervjuerna att de är mycket nöjda med sitt boende och med det stöd de får från personalen.

4 4 (22) Innehåll Sammanfattning 3 Syfte och frågeställning 5 Bakgrund 5 Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS 5 Dokumentation 6 Genomförandeplan 7 Metod 8 Resultat 11 Enheten för personer med funktionsnedsättning (biståndsenheten).11 Utförarenheter 13 Brukare 15 Analys av resultat 17 Slutord 20

5 5 (22) Syfte och frågeställning Syftet med årets uppföljning av insatsen bostad med särskild service är att få en helhetsbild av brukarnas situation och att identifiera fortsatta utvecklingsområden gällande handläggning och dokumentation på beställarsidan samt att identifiera utvecklingsområden i genomförandet hos s utförare av bostad med särskild service. Uppföljningen söker svar på hur ärendet handlagts, från inkommen ansökan till genomförandet. Finns det en röd tråd från beställning till genomförande? En viktig fråga är också hur den enskilde brukaren upplever sin bostad och det stöd och den service han eller hon får i sitt boende. Årets uppföljning kan också ses som en uppföljning av den granskning som Stockholms stads funktionshinderinspektörer genomförde hösten Då gjordes en granskning av handläggning och dokumentation på Enheten för personer med funktionsnedsättning gällande insatsen bostad med särskild service 9 9 LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Ett antal brister påvisades såsom att grundläggande dokument saknades eller var inaktuella, samt att beställningar inte kunde anses ge tillräckligt underlag för utförarna. Ett utvecklingsområde som identifierades var årlig uppföljning i alla ärenden. En förhoppning är att årets uppföljning stimulera till fortsatt utvecklingsarbete på både beställar- och utförarsidan. Bakgrund Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Bostad med särskild service är en av de insatser i LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) som kan sökas av personer med en funktionsnedsättning som ingår i någon av lagens tre personkretsar (1 LSS). Den enskilde skall enligt lagen genom de särskilda insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 LSS) och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 LSS). Det finns två typer av bostad med särskild service enligt LSS - gruppbostad och servicebostad. En gruppbostad består av ca 5-6 lägenheter med gemensamma utrymmen. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns-

6 6 (22) och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden skall vara fullvärdig, vara den enskildes privata och permanenta hem och bostaden ska inte ha en institutionell prägel. En servicebostad enligt 9 9 LSS består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensamma utrymmen för service och gemenskap med fast anställd personal. Serviceboende är en mellanform mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Fler personer kan bo i en servicebostad än i en gruppbostad. Ett boende i bostad med särskild service enligt LSS innebär att omvårdnad skall ges utifrån individuella behov och önskemål, med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. I har vi idag tretton grupp- och servicebostäder. Fem enheter drivs i egen regi och åtta drivs på entreprenad. Frösunda Omsorg AB driver fyra enheter på entreprenad och Helalivet Omsorg AB driver fyra enheter. Dokumentation Den enskilde ansöker hos Enheten för personer med funktionsnedsättning om insatser enligt LSS. Biståndsmyndigheten ska efter inkommen ansökan starta en utredning som gör det möjligt att fatta ett beslut om den sökande har rätt till insatsen samt utreda behov som ska tillgodoses genom insatsen. Detta ska enligt stadens riktlinjer ske genom utredningsinstrumentet DUR (Dokumentation, utvärdering och resultat) som är ett utredningsinstrument för gemensam och systematisk dokumentation, vars mål är att skapa ökad likställighet inom och mellan stadsdelarna, att öka rättssäkerheten för den enskilde och för att höja kvaliteten på myndighetsutövningen. En DUR-utredning förutsätter brukarens delaktighet. En grundlig utredning ger bl.a. bättre beställningar där mål och syfte med insatsen tydligt framgår. Handläggningen av ett ärende gällande t.ex. bostad med särskild service för vuxna skall dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen skall enligt 21a LSS och 11 kap. 5 SoL (Socialtjänstlagen) utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Enligt Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2006) skall dokumentationen innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. När det gäller frågan om vad som kan anses utgöra tillräckliga, väsentliga och

7 7 (22) ändamålsenliga uppgifter är det viktigt att tänka på de olika intressen som dokumentationen ska säkerställa. Den person som insatsen gäller skall kunna utläsa vilka överväganden som gjorts och vilka åtgärder som har vidtagits i hans eller hennes ärende. Dokumentationen skall kunna användas som ett instrument för den individuella planeringen, för handläggningen av ärendet, för genomförandet och för uppföljning av både ärendehandläggningen och insatsen. Ny personal ska med ledning av den tidigare dokumentationen kunna utföra sina arbetsuppgifter. Den som fattar beslut om insatsen ansvarar för att beslutet verkställs och följs upp samt att dokumentation i den personakt som upprättats under handläggningen av ärendet fortsätter så länge insatsen pågår. Dokumentation av genomförandet dokumenteras i den verksamhet där insatsen utförs. Genomförandeplan Enligt 6 LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Detta innebär att utföraren av insatsen tillsammans med den enskilde upprättar en genomförandeplan utifrån den beställning av insats som lämnats av biståndsmyndigheten. Beställningen ska innehålla syfte och mål för insatsen. Genomförandeplanen beskriver hur den beslutade insatsen praktiskt ska genomföras. Planen tydliggör både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. När genomförandeplanen är upprättad skickas den till den som beslutat om insatsen för information om genomförandet. Genomförandeplanen bör beskriva: vilka mål som gäller för insatsen när och hur insatsen eller delar av den skall genomföras, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen, vilka personer som har deltagit i planeringen, när planen har fastställts, och när och hur planen skall följas upp. Genomförandet av ett beslut om en insats ska dokumenteras fortlöpande, detta ska göras i en journal. Journalen ska föras i den verksamhet som praktiskt genomför insatsen.

8 8 (22) Fig. 1. En beskrivning av den röda tråd som ska följa från biståndsenhetens beställning till genomförandet på utförarenheten. Det ska finnas en tydlig koppling mellan beställningen från biståndsmyndigheten och den upprättade genomförandeplanen. Genomförandeplanens mål ska utgå från beställningens mål. Genomförandeplanen ska användas som utgångspunkt för fortlöpande journalanteckningar, i anteckningarna ska det gå att följa den enskildes utveckling. Planen ska användas som underlag för uppföljning av insatsen. Uppföljningar ska göras regelbundet. Kommunen är skyldig att följa upp sina beslut för att kontrollera insatsens kvalitet och se till att den enskilde verkligen får sina behov tillgodosedda. Detta bör göras minst en gång per år. Hösten 2012 gjorde Stockholms stads funktionshinderinspektörer en granskning av handläggning och dokumentation av insatsen bostad med särskild service i. Granskningen visade på att uppföljningar var ett utvecklingsområde för stadsdelen. Metod Underlag till uppföljningen har utgjorts av alla personer som den 1 januari 2014 var beviljade insatsen bostad med särskild service enligt 9 9 LSS, boende i bostad på enhet som drivs i egen regi och på entreprenad i. Urvalet har skett slumpmässigt utifrån ett förbestämt system. Totalt ingick 67 personer i målgruppen. I egen regiverksamheter bor 23 brukare och i entreprenadverksamheter bor 44 brukare.

9 9 (22) Hos biståndsenheten har 15 akter (22 % av totalt antal akter för personer i målgruppen) granskats och 15 akter i samma ärenden har granskats hos utförare. Alla brukare har fått frågan om de vill ställa upp på att bli intervjuade om sin boendesituation, 11 brukare har intervjuats. Regiform Egen regi Entreprenad Totalt Totalt antal brukare 23 (34 %) 44 (66 %) 67 Granskade akter 6 (40 %) 9 (60%) 15 Intervjuade brukare 4 (36 %) 7 (64 %) 11 Kön Kvinnor Män Totalt Totalt antal 32 (48 %) 35 (52 %) 67 Granskade akter 3 (20 %) 12 (80 %) 15 Intervjuade brukare 1 (9 %) 10 (91 %) 11 Tabellen beskriver fördelningen mellan regiform och kön i uppföljningen. Aktgranskning och intervjuer har skett löpande från mars t.o.m. november Uppföljningen har skett enligt nedanstående plan: 1. Granskning av dokumentation vid handläggning för utvald individ. Granskning av dokumentation i Paraplyet och i pappersakt. Verktyg: DUR granskningsnyckel. 2. Återkoppling till aktuell handläggare/ biträdande enhetschef 3. Granskning hos utföraren av genomförandeplan, rutinbeskrivningar, schema och social journal i ParaSol och pappersakt. Verktyg: Granskningsmall. 4. Återkoppling till verksamhetschef på aktuell utförarenhet. 5. Kontakt med brukare (ibland via god man) med fråga om brukaren vill delta i uppföljningen genom en intervju. 6. Intervju med aktuell brukare om dennes upplevelse av sin boendesituation, vid behov har god man/företrädare deltagit. Verktyg: Intervjuformulär.

10 10 (22) 7. Enfrågeenkät gick ut till samtliga brukare med insatsen bostad med särskild service boende på enhet inom egen regi och entreprenad, med frågan Mitt boende just nu 8. Redovisning av resultat till nämnd 18 december Varje granskning hos utföraren har inneburit ett besök på enheten där verksamhetscontroller tillsammans med verksamhetschef alt. biträdande enhetschef (vid ett tillfälle med brukarens stödperson) har gått igenom all dokumentation kring berörd brukare. Det har inneburit en värdefull dialog och direkt återkoppling till ansvarig på enheten. Fördelningen av granskade akter är 6 akter i kommunal regi och 9 akter i entreprenadverksamheter. Alla berörda brukare har fått frågan om de är villiga att ställa upp på en intervju. Några har tackat nej till detta. Brukare som inte själva har kunnat föra sin talan har vid intervjutillfället företrätts av god man/anhörig. Varje intervju har genomförts i respektive brukares lägenhet. Personal har aldrig varit närvarande under intervjun. Fig. 2: Totalt antal brukare i målgruppen och antal intervjuade brukare fördelade på regiform. Under mars-april genomfördes en enfrågeenkät för att ta tempen på våra brukares upplevelse av sitt boende just då. Enkäten gick ut till samtliga brukare med insatsen bostad med särskild service boende på enhet inom egen regi och entreprenad. s verksamheter i egen regi, Helalivet Omsorg och Frösunda Omsorgs verksamheter har även följts upp under våren 2014 med fokus på 2013 års verksamhetsuppföljningar. Verksamhetscontroller har träffat utförarna var för sig och gått igenom verksamheternas arbete med de utvecklingsområden som identifierades under 2013 års uppföljningar. Verksamheterna har arbetat för att uppdatera och färdigställa sina kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9

11 11 (22) (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). På enheter där brister i brukardokumentationen påvisades har förbättringar skett. Resultatet av årets uppföljning har återförts till biståndsenheten och till s bostäder med särskild service inom egen regi och entreprenad. Resultat Enheten för personer med funktionsnedsättning (biståndsenheten). Fig. 3. Antal utredningar i granskade akter där DUR har använts. - Utredningsinstrumentet DUR används inte i utredning eller uppföljning enligt stadens riktlinjer. Endast 2 av 15 granskade akter innehöll en utredning där DUR har använts. - Det finns aktuella beslut för 13 av de 15 granskade akterna gällande bostad med särskild service.

12 12 (22) - Det finns aktuell beställning för 11 av 15 brukare. - Insatsen har följts upp under de senaste 12 månaderna för 7 av 15 brukare. Vid 2 av de 7 genomförda uppföljningarna har DUR använts. - I 6 av 15 ärenden går det inte att följa ärendet i journalanteckningarna, det går delvis att följa ärendet i 4 journaler, i 5 journaler går det bra att följa utvecklingen av ärendet. - Det är svårt att i dokumentationen utröna om den enskilde givit samtycke till att helt eller delvis efterge sekretessen enl. 12 kap. 1 OSL (Offentlighets- och sekretesslag). Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Ett muntligt samtycke ska dokumenteras (21b LSS). Fig. 4. Antal beställningar i granskade akter som innehåller uppföljningsbara mål. - Endast 1 av 15 beställningar har uppföljningsbara mål. - Individuell plan har inte erbjudits 11 av 15 brukare. I LSS 10 står det att i samband med att insats beviljas enligt LSS ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne.

13 13 (22) - Dokumentationen i samtliga 15 granskade akter är utan värderande eller kränkande uttryck. Utförarenheter - Alla 15 brukare har en aktuell genomförandeplan. - I 11 av de granskade genomförandeplanerna framgår det hur den enskilde varit delaktig i upprättandet av planen. Fig. 5. Antal granskade genomförandeplaner i vilka det finns en koppling mellan beställningens mål och genomförandeplanens mål. - I många genomförandeplaner saknas en tydlig koppling mellan beställningens mål och planens mål.

14 14 (22) Fig. 6. Antal granskade journaler i vilka det går att följa utvecklingen för den enskilde utifrån uppsatta mål. - Löpande journalanteckningar förs regelbundet. Det antecknas framförallt avvikelser och händelser av vikt. Anteckningar kopplade till uppsatta mål saknas i många journaler vilket gör att det inte går att följa den enskildes utveckling utifrån uppsatta mål. Fig. 7. Antal granskade akter i vilka det går att upptäcka en röd tråd från beställning, via genomförande till uppföljning.

15 15 (22) - Den röda tråden från beställning till uppföljning, saknas helt i 10 av 15 granskade akter. - Dokumentationen är oftast lättbegriplig och flertalet akter är utan värderande och kränkande uttryck. - Verksamheterna följer upp genomförandeplanerna regelbundet, minst en gång per år tillsammans med den enskilde. Brukare Fig.8. Antal intervjuade brukare som uppger att de trivs i sin bostad. - Majoriteten av de brukare som har intervjuats uppger att de trivs i sitt boende. - De flesta, men inte alla, upplever delaktighet och självbestämmande. De har varit med och bestämt mål i genomförandeplan och hur stödet ska utföras. - Majoriteten upplever att de blir väl bemötta av personalen på enheten. Ett par brukare uppger att det kan finnas någon eller några i personalgruppen som de upplever har ett sämre bemötande.

16 16 (22) - Flertalet av de intervjuade uppger att personalen är tillgänglig och att det är lätt att prata med personalen om de behöver. - Alla intervjuade brukare uppger att de är nöjda med sin stödperson. - Tre brukare upplever att de inte fullt ut får det stöd de är i behov av för att utföra sina fritidsaktiviteter. - Några brukare uppger i intervjuerna att de inte alltid förstår den information de får från personalen. Den enfrågeenkät som gick ut till alla brukare boende i bostad med särskild service i egen regi och i entreprenadverksamheter under mars-april, visade på flertalet nöjda brukare. Ett resultat som har bekräftats genom de intervjuer som har genomförts under året. Enkätens svarsprocent var 76 % (51 av 67 brukare svarade). Vid tidpunkten för enkäten mars-april 2014 svarade 74 % av brukarna att de var nöjda med sitt boende. Mitt boende just nu Mars-april 2014 egen regi + entreprenad Fig. 9. Resultatet från brukarenkäten som genomfördes under mars-april 2014.

17 17 (22) Analys av resultat Resultatet av uppföljningen visar på ett fortsatt stort behov av beställningar som är tydliga med insatsens mål och syfte. Beställningens funktion ska vara att ge tillräckligt underlag för utförarna att upprätta en genomförandeplan tillsammans med brukaren. Ofta är målen för allmänt hållna för att kunna användas som mål för genomförande och uppföljning av insatsen. Utredningar som har gjorts med DUR visar på ökade möjligheter för handläggaren att skriva en beställning som är användbar för utföraren. DUR skapar förutsättningar för genomförandeplaner av hög kvalitet med en tydlig koppling till beställningens mål och syfte. Ett fortsatt utvecklingsområde för biståndsenheten är att skriva beställningar som fyller sin funktion genom att använda DUR i utredning och uppföljning av insatsen bostad med särskild service. Granskningen visar på att det ofta saknas en tydlig koppling mellan beställningen från biståndsmyndigheten och den upprättade genomförandeplanen. Flertalet beställningar har otydliga och alltför övergripande mål för att kunna användas som mål för genomförande och uppföljning av individuellt behovsprövade insatser. Detta innebär att utföraren har svårt att tillsammans med brukaren upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt från beställningens mål. Detta försvårar den röda tråd som ska finnas från beställning till uppföljning via genomförandet av insatsen. Genomförandeplanen och de mål som satts upp ska användas som utgångspunkt för fortlöpande journalanteckningar hos utföraren. I anteckningarna ska det gå att följa den enskildes utveckling. Idag dokumenteras framförallt avvikelser och händelser av vikt, kopplingen till genomförandeplanens mål saknas ofta. Detta försvårar uppföljningen av genomförandeplanen och de mål som satts upp tillsammans med brukaren. Funktionshinderinspektörerna påpekade 2012 att uppföljningar av insatsen bostad med särskild service var ett utvecklingsområde för biståndsenheten. Det är fortfarande ett område som är eftersatt. På utförarenheterna genomförs regelbundna uppföljningar av genomförandeplan. Uppföljningarna görs oftast av stödperson tillsammans med brukaren, ibland deltar brukarens företrädare och verksamhetschef. Enheten informerar därefter aktuell

18 18 (22) biståndshandläggare via ParaSol att ny genomförandeplan har upprättats. Den höga personalomsättning som biståndsenheten har haft under en längre tid påverkar kvaliteten i handläggningsprocessen negativt. År 2012 skriver funktionshinderinspektörerna i sin rapport att samtliga handläggare i arbetat mindre än ett år på arbetsplatsen. Situationen 2014 är i stort sett densamma, flertalet handläggare har under året slutat sin anställning. Det kan antas att den stora personalomsättningen på enheten är en av orsakerna till brister i både handläggning och uppföljning av pågående insatser. Eftersom en viss personalomsättning alltid förkommer, är det viktigt att det för var ärende sker en löpande dokumentation så att ny personal med ledning av den tidigare dokumentationen kan utföra sina arbetsuppgifter. Många beslut om bostad med särskild service var tidigare tidsbegränsade. Uppföljningen visar på en trend att nya beslut är tillsvidare. Enligt Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen 2010 (s. 137) bör inte beslut tidsbegränsas slentrianmässigt för en vuxen person där det inte kan förutses någon förändring av behovet inom överskådlig tid. Tidsbestämda insatser skapar oro hos många brukare, det gäller framförallt insatsen bostad med särskild service. Om beslut inte tidsbestäms vid insatser såsom bostad med särskild service, som oftast är en insats som personen har behov av hela sitt liv, behöver ny utredning inte genomföras. Det räcker då vanligtvis med uppföljning av insatsen en gång per år, för att se hur situationen har utvecklats för brukaren och för att följa upp uppsatta mål i beställning och genomförandeplan. Uppföljningen genererar eventuellt en ny beställning till utföraren, om brukarens situation och behov har förändrats under året som gått. Detta skapar en mer rättssäker handläggning och det skapar trygghet för brukaren. Kontinuerlig uppföljning av tillsvidarebeslut bör även vara mer tidseffektivt än att regelbundet utreda ny ansökan för att därefter ta ett nytt beslut. Granskningen visade på att individuell plan inte har erbjudits den enskilde i samband med beviljandet av insats. År 2010 ändrades 10 LSS från att den enskilde kan begära att en individuell plan upprättas till att den enskilde ska erbjudas att en individuell plan upprättas i samråd med honom eller henne. Den tidigare lydelsen

19 19 (22) kan vara en förklaring till varför så få brukare har erbjudits att en individuell plan upprättas. Ett utvecklingsområde hos utförarna är dokumentation. Ett arbete pågår med att förbättra dokumentationen på varje utförarenhet. En förklaring till brister i dokumentationen kan vara att det finns en rädsla hos en del personal att göra eller skriva fel i det datoriserade dokumentationssystemet ParaSoL. Granskningen visar dock på en positiv utveckling med utgångspunkt från tidigare uppföljningar. Det finns en allt större medvetenhet hos personalen om syftet med dokumentationen, vilket leder till en ökad vilja och till ökat mod att använda systemet. Tydliga beställningar med uppföljningsbara mål gör att utföraren tillsammans med brukaren lättare kan upprätta en genomförandeplan som är konkret, tydlig och användbar, inte bara en pappersprodukt utan funktion i genomförandet. Ett antal av de granskade genomförandeplanerna kan misstänkas sakna betydelse i det dagliga arbetet då ingen dokumentation i brukarens journal fanns som var kopplad till uppsatta mål. Hur uppsatta mål ska uppnås måste också utvecklas i många genomförandeplaner. Regelbundna uppföljningar av biståndsenheten där beställningens och planens mål följs upp skapar också en medvetenhet hos personal om dokumentationens betydelse. Uppföljningen visar på att flertalet brukare trivs på sina grupp- och servicebostäder. De intervjuer som har gjorts bekräftar resultatet som vårens enkät visade på, där 74 % var nöjda med sitt boende. Majoriteten av de intervjuade brukarna tycker att de blir väl bemötta av sin personal på utförarenheterna. Tre brukare upplever dock att några i personalgruppen till viss del brister i sitt bemötande. Varje verksamhet Stockholms stad har i uppdrag att utforska vad gott bemötande är och vad som kan göras bättre. Ett gott bemötande utgör grunden för god kvalitet. Brukarna upplever att de är delaktiga i upprättande av sin genomförandeplan och i utformningen av hur personalen ska ge stöd. Det visar på att genomförandeplanen är och ska vara ett viktigt verktyg för personalen i det dagliga arbetet. I planen finns mål med insatsen, hur och när stöd ska ges.

20 20 (22) Många brukare har en aktiv fritid, flertalet av de intervjuade får vid behov stöd att utföra sina fritidsaktiviteter, men tre brukare upplever brister i detta stöd. Dessa brukare framför att de inte fullt ut får det stöd de är i behov av. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen bostad med särskild service. Personalen på grupp- och servicebostäder har som en viktig uppgift att ge den enskilde stöd att utveckla och utföra egna fritidsintressen. Det är viktigt att personal har kompetens att möta var och ens individuella behov. Det finns förbättringsmöjligheter när det gäller att arbeta för ökat självbestämmande. Alla upplever inte självbestämmande och att personalen lyssnar på deras åsikter fullt ut. Flertalet av de intervjuade uppger att personalen är tillgänglig och det är lätt att prata med personalen om de behöver. Några brukare upplever att det inte är lätt att prata med all personal, men säger att det alltid finns någon i personalgruppen som de kan prata med. Alla brukare som blivit intervjuade uppger att de är nöjda med sin stödperson. Detta är mycket positivt eftersom stödpersonen har en viktig funktion för brukaren. Stödpersonen är den person som tillsammans med brukaren upprättar genomförandeplan och som stödjer brukaren i kontakter med t.ex. god man, hälso- och sjukvård och daglig verksamhet. Att ge information som är anpassad efter individuella behov är också ett utvecklingsområde. Några brukare uppger i intervjuerna att de inte alltid förstår den information de får från personalen. Trots redovisade förbättringsområden visar brukarintervjuerna på att brukarna med insatsen bostad med särskild service i, till största del är nöjda med sin bostad och med det stöd de får av personalen på enheterna. Slutord Årets uppföljning visar på att flertalet brukare trivs i sin grupp- eller servicebostad, personalen på enheterna gör till största del ett bra arbete i mötet med brukarna. Det område boenheterna framförallt måste arbeta vidare med är dokumentation, ett område där stöd från kollegor och arbetsledning är viktigt. Arbetsledningen måste öka förståelsen hos medarbetarna

21 21 (22) om dokumentationens betydelse. Biståndsenheten kan bidra till denna förståelse genom tydliga beställningarna och regelbundna uppföljningar av insatsen och dess mål. Dokumentationen hos utföraren blir då ett viktigt underlag för utvärderingen av arbetet mot uppsatta mål. Den stora omsättningen av handläggare på biståndsenheten kan vara en bidragande orsak till de brister som identifierades av funktionshinderinspektörerna år 2012, brister som till stor del kvarstår Om DUR används fullt ut enligt stadens riktlinjer och om regelbundna uppföljningar planeras och genomförs underlättar det för nya handläggare att ta över pågående ärenden utan alltför stora konsekvenser för brukaren. Utifrån vårens enkät och de brukarintervjuer som har genomförts, visar uppföljningen att i huvudsak har väl fungerande boeneheter inom egen regi och entreprenad där flertalet brukare trivs och upplever delaktighet, självbestämmande och ett bra bemötande, vilket också verifieras i Stockholms stads brukarundersökning Ett förslag som verksamhetscontroller kommer att framföra till beställarenheten och utförarenheterna inom egen regi och entreprenad är att ett kvalitetsråd startar 2015 för samverkan mellan beställare och utförare. Kvalitetsrådets syfte ska vara att skapa en helhetssyn på brukarnas situation och vara ett forum där beställare och utförare kan diskutera frågor som har betydelse för insatsens kvalitet.

22 22 (22) Referenser Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2006) Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen Funktionshinderinspektörernas årsrapport 2013 Bilagor 1. DUR-granskningsnyckel 2. Granskningsmall utförare 3. Intervjuformulär