Kvalitetsobservationsrapport

Transkript

1 Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (8) Ersta Hannahemmet - Hannakoti, vård- och omsorgsboende Äldreförvaltningen stockholm.se

2 Sida 2 (8) Verksamhet Ersta Hannahemmet - Hannakoti är ett privat vård- och omsorgsboende som ligger i Bromma stadsdel och drivs av Ersta diakonisällskap. Boendet har 36 lägenheter med demensinriktning och 18 lägenheter med somatisk inriktning. Hälften av enheterna är avsedda för finsktalande äldre. Observationerna har genomförts på enheten 3A som omfattar nio lägenheter med inriktning demens och finska språket. Den observerade enheten valdes i samråd med ledningen. Verksamhetschef Katarina Bergsten Katarina.bergsten@erstadiakoni.se Kvalitetsobservationen Kvalitetsobservationerna har genomförts under tiden sammanlagt vid fem olika tillfällen, både på dag- och kvällstid. Kvalitetsobservationerna är genomförda av: Marjo Tuomi, marjo.tuomi@stockholm.se Metod Fokus på observationerna är på hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Dels observeras hur personalen samverkar med och stödjer den äldre i stunden, dels observeras de tekniska färdigheterna. Den äldre ska kunna känna välbefinnande och trygghet samt ha möjlighet att påverka sin egen vardag och uppleva att livet är meningsfullt. Observationerna fokuserar särskilt på tre olika processer: personlig omvårdnad mat och måltider stimulans och vila Förutom observationer har vissa samtal förts med äldre samt med personal för att skapa tydlighet vid observerade situationer. Observatören har tagit del av verksamhetsplan, rutiner för kontaktmannaskap samt Ersta diakonis egen värdegrund. I brist på tydliga samtycken har observatören inte kunnat läsa någon individuell dokumentation. Återföring sker både muntligt och skriftligt. Resultatet av observationen gäller enbart på den observerade enheten och kan därmed inte generaliseras till att omfatta hela boendet.

3 Sida 3 (8) Allmänna intryck Boendemiljön Hannahemmet, som ligger i Råcksta nära till natur och promenadstråk, startade sin verksamhet under första halvåret Lokalerna är nyrenoverade och anpassade efter målgruppen: Golvmaterialet var ljuddämpande och handfaten i badrummen var höj- och sänkbara för att passa alla. Lägenhetsdörrarna var inramade med kontrastfärger för att underlätta för de äldre att hitta rätt och varje lägenhetsdörr hade ett lås med inprogrammerad passerbricka så att de äldre enkelt kunde öppna sin egen dörr. Inredningen i de allmänna utrymmena, som var ljusa, fräscha och rymliga, var enhetlig, välkomnande och ändamålsenlig. Stora köksbord, en stor soffgrupp och flera mindre sittgrupper, bland annat framför en elektrisk öppen spis med brasa och värme, bjöd in till samvaro med andra. Färska blommor stod på borden varje dag. En sluten innergård där de äldre kunde röra sig fritt och en stor inglasad och möblerad altan lockade till utevistelse. I nära anslutning till Hannahemmet fanns möjlighet till fotvård, frisörsalong och fristående lunchrestaurang. All vård- och omsorgspersonal på enheten talade finska. Den finska kulturen syntes även i övrigt på boendet: Finsk musik spelades vid flera tillfällen exempelvis i samband med utevistelse och övriga aktiviteter. Inredningen på entréplan hade finska inslag, till exempel en väggmålning med en känd finsk sångtext. I huset fanns även en bastu som användes några gånger i veckan. Enhetens aktiviteter och maträtter hade anpassats efter finska högtider och traditioner. Hela konceptet med de finska inslagen, inte minst det finska språket, bidrog till reminiscens, det vill säga lockade fram gamla minnen hos de äldre. Stämningen på enheten gav intryck att vara familjär och välkomnande och relationen mellan personalen och de äldre var varm och tillitsfull. Organisation, teamarbete och informationsöverföring Verksamheten leddes av en verksamhetschef och en biträdande verksamhetschef; ingen av dem talade finska. Båda verkade ha nära kontakt med personal och god kännedom om enhetens styrkor och utvecklingsbehov, men de deltog inte aktivt till exempel i överrapportering. Enheten hade också en gruppledare som var omvårdnadspersonalens närmaste arbetsledare. Hen deltog i omvårdnadsarbetet och aktiviteter i viss mån och hade en handledande roll. Sjuksköterskorna besökte enheten flera gånger varje dag för att ge och få information om de äldre. De deltog även i

4 Sida 4 (8) vissa omvårdnadsuppgifter, hjälpte de äldre till exempel att bada bastu. Arbetsterapeuten ansvarade för en del gemensamma gruppaktiviteter och en särskild aktivitetsansvarig besökte boendet någon gång i veckan. Minst två dagar i veckan hade någon av husets omvårdnadspersonal ett särskilt arbetspass där syftet var att ansvara för utevistelse och övriga förmiddagsaktiviteter för hela boendet. I övrigt ansvarade omvårdnadspersonalen för alla dagliga aktiviteter på den egna enheten. Omvårdnadspersonalen hade en kort överrapportering med varandra vid varje skiftbyte. De flesta dokumenterade händelser av vikt i den löpande sociala dokumentationen dagligen och några började sitt arbetspass genom att läsa dokumentationen. Personalen uppgav att de försökte uppdatera genomförandeplanerna kontinuerligt utifrån de äldres aktuella behov. Levnadsberättelser fanns för vissa äldre. Både omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna ansåg att de hade god kommunikation med varandra dagligen. Vid problematiska situationer arbetade teamet aktivt tillsammans för att hitta fungerande lösningar och bemötandestrategier. Basala hygienrutiner Omvårdnadspersonalen saknade tillräcklig kunskap om och förståelse för tillämpning av basala hygienrutiner vid omvårdnad, till exempel när och hur man skulle använda skyddsförkläde, skyddshandskar och handdesinfektionsmedel. Vid matlagning och servering använde personalen förkläde och tvättade händerna. Vid köksentrén fanns ett litet handfat vilket underlättade både för personal och de äldre att tvätta händerna vid behov. Omvårdnad Personalen kände de äldre väl och omvårdnadsarbetet planerades utifrån var och ens individuella behov. Alla äldre fick vakna i sin egen takt och lägga sig på kvällen när det passade dem bäst. På morgnarna erbjöds hjälpen i första hand av kontaktmannen som också ansvarade för att den äldre erbjöds möjlighet att duscha. Några äldre klarade sin personliga omvårdnad delvis själva med personalens tillsyn och handräckning, andra behövde hjälp med det mesta. Ibland uppmuntrades den äldre inte att vara delaktig i sin egen omvårdnad även om hen hade kunnat göra något själv, exempelvis tvätta sig under armarna eller klä sig på och av. Oftast skötte personalen den äldres personliga hygien samtidigt när hen satt på toalettstolen, även om alla hade tillgång till en duschpall som

5 Sida 5 (8) lätt kunde placeras framför handfatet. Ibland erbjöds den äldre att tvätta händerna eller borsta tänderna ståendes framför handfatet. Personalen använde förflyttningshjälpmedel korrekt och talade om för den äldre vad hen skulle göra. När någon äldre behövde hjälp av två personer var personalen inte alltid samspelta och båda kunde ge instruktioner samtidigt. Det hände också att båda hjälpte den äldre med olika saker samtidigt, till exempel kunde den ena pyssla med fötterna och den andra kamma håret. Personalen bemötte de äldre på ett lugnt och mjukt sätt och arbetade utan synlig stress. De småpratade med var och en utifrån dennes förutsättningar, talade om vad som skulle göras och berättade om dagens händelser och väder. Många äldre tillfrågades om klädvalet och om de ville gå ut eller delta i någon aktivitet senare under dagen. När två personer hjälpte den äldre samtidigt och pratade med varandra inbjöds den äldre oftast in i samtalet på ett naturligt sätt. Mat och måltider Frukost serverades vartefter de äldre vaknade antingen i deras lägenhet eller i det gemensamma köket. Smörgåsarna, ibland finska rågbrödskivor, var oftast färdigbredda med varierande pålägg. Några äldre fick komponera sin smörgås eller servera sig själv av det som dukades fram på bordet. Lunch serverades klockan 13 och middag klockan 18. Måltiderna var fördelade under dagen utifrån tanken att de äldre också skulle hinna med någon aktivitet före lunch. På förmiddagen serverades saft eller fruktsoppa till mellanmål. De äldre kunde välja om de ville äta i den gemensamma matplatsen eller i sin egen lägenhet; de allra flesta valde att äta tillsammans med andra. Belysningen och bordsplaceringen var genomtänkta utifrån de äldres behov. Dukningen var fräsch och tilltalande men saknade ibland kontrastfärger: De hände att helvitt porslin placerades på ett vitt bord utan ett färgat underlägg och vita servetter fanns i en vit behållare. Personalen värmde själva maten på enheten och samma rätt serverades till alla. En färggrann sallad med frukt och grönsaker tillreddes till både lunch och middag. De äldre deltog inte i måltidsförberedelser utan hänvisades oftast till att vänta på att maten blev färdig.

6 Sida 6 (8) Personalen lade upp maten på tallriken åt alla vid arbetsbänken, de äldre tog inte något själva eller tillfrågades om portionsstorlek. Däremot erbjöds alla möjligheten att få mer mat. Enheten hade prövat karottsystem tidigare men enligt personalen fungerade det inte och maten hann bli kall. Personalen presenterade maten oftast individuellt för var och en vid servering och uppmärksammade de äldre samtidigt om att maten kunde vara väldigt varm. Personalen bredde färdiga knäckebrödssmörgåsar till dem som ville ha och serverade dricka genom att gå runt borden och fråga alla. Enheten hade välfungerande omsorgsmåltider. Minst en personal satt vid båda borden tillsammans med de äldre vilket var ett medvetet arbetssätt för att bemöta alla utifrån sina förutsättningar. De åt en liten smakportion samtidigt som de stöttade de äldre med matintag och försökte upprätthålla ett vardagligt samtal. Lugn finsk musik spelades i bakgrunden. Efterrätt serverades vartefter de äldre hade ätit huvudrätten och disken påbörjades när alla utom en hade ätit färdigt. Enligt både personal och de äldre smakade maten bra. Överlag var måltiderna lugna och trivsamma. Eftermiddagsfika serverades klockan 15 och de flesta äldre och personalen deltog i det. Fikat dukades med kaffeservis och servetter på matbordet och fikabröd, ibland hembakat, serverades alltid. Fikastunden var en naturlig del av social samvaro. Stimulans och vila Verksamheten hade flera planerade aktiviteter varje dag, både på förmiddagen och eftermiddagen, exempelvis promenader, skönhetsgrupp, besök av hund, ballonggympa och bastubad. En del schemalagda gruppaktiviteter anordnades i gemensamhetslokalen på entréplan eller på gården och var avsedda för alla äldre i huset. Andra aktiviteter var schemalagda för varje enhet separat och skulle anordnas av enhetens egen personal. Varje morgon planerade personalen sitt arbete utifrån dagens aktiviteter och de allra flesta aktiviteterna genomfördes också enligt planering. Kvällspersonalen planerade inte aktivitetsutbudet lika systematiskt vilket ibland ledde till sysslolösa stunder för de äldre i väntan på kvällsmat. De äldre som behövde hjälp med att vila erbjöds det mellan aktiviteterna. Då de äldre på den aktuella enheten var relativt pigga behövde de mycket stimulans under hela dagen. Personalen försökte hitta på meningsfull sysselsättning för var och en utifrån deras förutsättningar. Finsk musik spelades flitigt i köket och program ur den finska TV-kanalen erbjöds kontinuerligt och genomtänkt.

7 Sida 7 (8) Utevistelse och promenader erbjöds varje dag, oftast både på föroch eftermiddagen, eftersom vårvädret var varmt och lockande och många gärna ville komma ut på promenad. Även spontana aktiviteter uppstod, till exempel finsk allsång och trevlig samvaro med personalen i vardagsrummet. I köket fanns ett separat litet sidobord där olika material var lättillgängligt, exempelvis bilder, tidningar och häften med gamla minnen som inspirerade de äldre att självständigt eller tillsammans med personalen titta i dem. På samma bord placerades varje dag en tavla där dagens datum, maträtter, aktiviteter och namnsdag presenterades. Både arbetsterapeuten och gruppledaren stöttade personalen i att hitta lämpligt material för att stimulera de äldre. Bland annat tillredde personalen en egen deg, modellera eller Playdoh-lera, som de äldre kunde använda i syfte att forma olika figurer eller krama för att få lite handgymnastik. Eftermiddagens kaffestund var en strukturerad aktivitet med social samvaro. En dag firade enheten till exempel den finska veterandagen och till kaffet serverades en hembakad bakelse med finsk flagga på. Arbetsterapeuten hade skaffat fram material som hjälpte personalen att initiera diskussion kring temat. Ämnet väckte många minnen och en del av de äldre deltog livligt i diskussion. Överlag uppmärksammade personalen ofta de äldre på något sätt när de gick förbi: De växlade några vänliga ord, kramade de äldre eller på annat sätt inkluderade dem i samtal och gemenskap. Däremot erbjöds de äldre endast någon enstaka gång att delta i vardagsaktiviteter även om en del av dem hade kunnat vara med oftare. Styrkor Engagerad och professionell personal som arbetade personcentrerat. Fungerande teamarbete mellan yrkeskategorier. För målgruppen anpassade lokaler och ändamålsenlig inredning som lockade till social samvaro. Bra möjlighet till utevistelse. Finsktalande personal och finsk kultur närvarande överallt. Familjär, hemlik och inkluderande atmosfär. Omsorgsmåltider och fikastunder med social samvaro. Tänket och utbudet kring aktiviteter och stimulans.

8 Sida 8 (8) Goda exempel Det finska språket och den finska kulturen verkade locka fram gamla minnen samt främja hemkänslan och tryggheten hos de äldre. Lunch serverades klockan och middag klockan Dagens aktiviteter kunde därmed spridas ut under en längre tid. Utvecklingsområden Verksamheten kan utvecklas genom att öka de äldres delaktighet vid personlig hygien och måltider. erbjuda de äldre möjlighet att delta i vardagssysslor. öka personalens kunskap kring dukning med kontrastfärger. repetera basala hygienrutiner.