HAR MAN FÅTT DET MAN BESTÄLLT

Transkript

1 HAR MAN FÅTT DET MAN BESTÄLLT Om införandet av beställare-utförare modellen inom tekniska sektorn i Vasa stad och dess inverkan på beställningarna Anförande vid NVF-seminariet; får man det man beställer Stadsingenjör

2 HAR MAN FÅTT DET MAN BESTÄLLT INNEHÅLL Allmänt om Vasa Tekniska sektorn Gatusektorn Versamhetside` Vision och organisation Verksamhetens nyckeltal Beställningar Övervakning och rapportering Resultat Slutledning

3 Vasa stad grundades av Karl IX år 1606 på den äldsta hamn- och handelsplatsen i Österbotten. År 1852 brann Vasa ned och staden flyttades ca 7 km till sin nuvarande plats på Klemetsö udde år 1862.

4 BEFOLKNING 2007 Invånarantal Finskspråkiga 70,9 % Svenskspråkiga 24,9 % Övriga 4,2 % Vasa är den stad i Finland som fungerar bäst på två språk (Åbo Akademi), där man klarar sig bra på både finska och svenska. Andelen personer av utländsk härkomst håller på att öka och är relativt sett en av de högsta i Finland.

5 TRAFIKFÖRBINDELSERNA Goda förbindelser, högklassiga utrymmen och mångsidig kringservice gör Vasa till en av Finlands mest betydande konferens- och kongresstäder. Här betjänar dig landets tredje livligaste utrikesflygstation, från vilken flyg avgår till Helsingfors och Stockholm flera gånger om dagen. Passagerarfärjtrafik går till Umeå året runt. Flygplatsen finns endast 10 kilometer från centrum, till hamnen kommer man på 5 minuter och järnvägsstationen finns alldeles i centrum. Vasas sju hotell erbjuder sammanlagt över 800 högklassiga hotellrum. Gemensamt för alla är en konkurrenskraftig servicenivå.

6 TEKNISKA SEKTORN Inom den tekniska sektorn har man under årens lopp följt utvecklingen av olika modeller för ordnandet av servicen i våra jämförelsestäder i Finland. Länge ansåg man att organisationen i Vasa var för liten för att spjälkas upp i beställare och utförare. I vissa städer har man åtminstone delvis återgått till den mera traditionella förvaltningsmodellen. Strategiutvecklingen i Vasa tog fart år 2003 och på sommaren 2005 beslöt stadsstyrelsen att staden skulle införa en beställare-utförare modell. Instruktionerna för den tekniska sektorn ändrares under hösten och från början av 2006 infördes den nya modellen för en försöksperiod på två år.

7 Vid omorganiseringen slopades att antal nämnder och nu har man fyra nämnder under den tekniska sektorn: tekniska nämnden affärverksnämnden byggnads- och miljönämnden räddningsnämnden Ett utgångskrav var att ingen skulle friställas på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker.

8 TEKNISKA SEKTORNS ORGANISATION Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Stadsdirektör Biträdande stadsdirektör Heikki Lonka T E K N I S K A S E K T O R N Tekniska nämnden Ari Mäkynen, ordf. Affärsverksnämnden Juha Häkkinen, ordf. Räddningsnämnden Harry Dahlbo, ordf. Byggnads och miljönämnden Harri Hyvönen, ordf. Gatusektorn Fastighets- och grönsektorn Osmo Ovaska Teknisk service Timo Rajala Tekniska centralen Juha Pälvimaa Samservice Lea Kamila Vasa Hussektor Heikki M Vehkaoja Vasa Hamn Lars Holmqvist Vasa Vatten Pertti Reinikainen Vasa Matservice Eeva Lampinen Österbottens räddningsverk Simo Kakkuri Byggnadstillsynen Eija Muttonen-Mattila Miljöväsendet Christer Hangelin

9 GATUSEKTORN Den kommunaltekniska organisationen spjälktes upp i beställare och utförare. Beställarna bildar resultatområdet Gatusektorn, som består av ca 30 anställda då kommunaltekniken tidigare bestod av 130 personer. Utförarna dit man flyttade ca 100 personer från den tidigare gatu- och parksektorn bildar nu resultatområdet Tekniska centralen.

10 Tanken var att Tekniska centralen från att vara en nettoenhetet under tekniska nämnden från början av år 2008 skulle bilda ett affärsverk och flyttas under affärverksnämnden. Nu har man konstaterat att det inte finns sådan ekonomi i verksamheten ännu att detta vore möjligt, utan försöks- och utvärderingstiden har förlängts till slutet av 2008.

11 TEKNISKA NÄMNDENS ORGANISATION GATUSEKTORN Förvaltning Planering Projektering TEKNISK SERVICE Maskincentralen Städbyrån Tryggande av sysselsättningen FASTIGHETS- OCH GRÖNSEKTORN Tomt- och boendeservice Lägesdata Grönområden Fastighets- och kartservice Mätningsservice TEKNISKA CENTRALEN Gatubyggnad Gatuunderhåll Grönproduktion SAMSERVICE Nämnden och ledningens stöd Ekonomiservice Juridiska ärenden Dokumentförvaltning/Uthyrning av allmänna områden Utveckling

12 VERKSAMHETSIDÉ Gatusektorn är en beställarorganisation, vars uppgift är att svara för planering, projektering och underhåll av trafik, trafikleder, allmänna områden och båthamnar. Dessutom fungerar gatusektorn som avfalls- och vattenhushållningsmyndighet. Sektorn svarar också för den kommunala parkeringsövervakningen, arrenderar gatuområden och beviljar gräv- och schaktningstillstånd.

13 VISION OCH ORGANISATION Vision Gatusektorn skapar och underhåller en tekniskt kvalitativ miljö i växelverkan med stadens innevånare. Organisation Gatusektorn är delad i tre resultatenheter administration; ledning, ekonomi och parkeringsövervakning 9 personer planering; trafik- och gatuplanering samt myndighetsuppgifter 13 projektering; beställning av gatubyggnads och underhållstjänster 8

14 VERKSAMHETENS NYCKELTAL 2006 driftsutgifter 7,1 milj. inkomster 3,0 investeringar 5,7 gator 303 km cykel och gångvägar 166 underhållkostnader 4469 / km anlagda gator m2 trottoarer och cgv 2906 m2 gatuegendom 270 milj. reparationsskuld 30 milj. slitage per år 4 milj.

15 BESTÄLLNINGAR Vasamodellen Planering egen planering konsulter projekt utledningar trafikljus gatubelysning geoteknik broar Projektering investeringar gatubyggnad asfaltering fundamentering avtal / kontrakt årliga ramavtal separata kontrakt färdiga modeller tillämpas

16 Gatuunderhåll sköts av privata på 6 områden på vintern en entreprenör sköter ett område året om egen produktion sköter resten gatubelysning / Vasa Elektriska trafikljus / elkonsult Cederholm standardiserade avtalsmodeller

17 ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING Beroende på arbetenas omfattning och art sköts uppföljningen med olika planeringsmöten, arbetsplatsmöten, stickprov, provanalyser, garantisummor och tider m.m. som brukligt är inom byggnadsbranschen. Rapporteringen sker på olika nivåer och månatligen görs en kostnadsuppföljning. Varannan månad ges en grundligare rapport över verksamheten i de olika resultatenheterna.

18 PLANERINGSENHETEN RAPPORTERAR hur planeringen för de olika objekten avancerar vilka stadsplaneringsprojekt man deltar i hur många aktuella motioner man har under beredning användningen av kollektivtrafikstöd och resenärernas antal använda budjetmedel för enskilda projekt parkeringsinkomster och inkomster av parkeringsböter

19 PROJEKTERINGSENHETEN RAPPORTERAR OM GATUUNDERHÅLLET: ingångna avtal och deras giltighetstid avtalspriser och indexförändringar arbetsprestationer kvalitetsuppföljning reklamationer vandalisering ändringar i avtalspriser, kostnader och arbeten som ännu inte beställts

20 OM INVESTERINGSPROGRAMMET: beställningarnas antal och belopp ändringar i enhetspriser grad av förverkligande och tidtabeller kvalitetsuppföljning under byggtiden entreprenadspriser och förändringar i kostnadsindex kostnader

21 RESULTAT Enkäter, som görs varannat år på nationell nivå bland olika kommuner, visar att stadens innevånare huvudsakligen är nöjda eller nöjdare än genomsnittet med de tjänster som staden producerar. Förutom gatuunderhåll ställer enkäten frågor om parkskötsel, gatubelysning, avfallshantering, vatten och avlopp mm. Den är en god objektiv mätare. Dessutom görs olika lokala och egna förfrågningar, man samlar in feed back och agerar allt mera i växelverkan med invånarna. Egna stickprov visar att den egna produktionens vinterunderhåll år 2006 låg något under medeltalet för de olika entreprenörerna. Daglig respons fås nuförtiden snabbt från allmänheten via Internet. Kunnig och erfaren personal för övervakning och kontroll är guld värd. Ju bättre uppgjorda planer, tidsscheman och logistik dess bättre blir resultatet. Likaså krävs ett gott samarbete med entreprenörerna. Kvalitetsnivån skall vara definierad på förhand.

22

23 SAMMANDRAG , GRANSKNINGAR AV VINTERUNDERGÅLLET Plogn av Sandning Plogn Sandning Sandn av Snövallar Sikt- Isbildn Håll- CGV Resultat Område gator av gator av cgv av cgv skyddsv hinder platser jämnhet 1 1,75 2,25 2,00 2,00 2,50 2,50 3,00 2,00 2,00 2,22 2 3,00 3,00 3,00 2,70 3,00 3,00 2,95 3 3,00 2,83 2,75 2,60 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,75 2,89 4 2,70 2,30 2,70 2,75 3,00 3,00 3,00 2,70 2,70 2,76 5 1,50 2,10 1,70 2,00 2,30 2,80 3,00 2,00 2,00 2,16 6 3,00 2,70 3,00 2,75 3,00 3,00 3,00 2,70 3,00 2,91 7 3,00 2,80 3,00 2,75 3,00 3,00 3,00 2,70 2,75 3,00 2,90 8 3,00 2,70 3,00 2,75 3,00 3,00 3,00 2,70 2, ,91 Medeltal 2,56 2,53 2,64 2,58 2,85 2,88 3,00 2,54 2,65 2,68 2,71 Område och entreprenör 1 Melaniemi, Korkeamäki Moles Oy 2 Vaskiluoto, keskusta J. Cederlöf 3 Gerby, Västervik, isolahti KTK/Storm 4 Kotiranta,Metsäkallio Vägaffärsverket 5 Vanha Vaasa Moles Oy 6 Huutoniemi,Teeriniemi KTK/Kivimäki A&J 7 Ristinummi Vaasan alueurakointi Oy 8 Övriga staden Tekniska Centralen

24 Bostadsproduktionen i staden är ca 500 bostäder i året och förorter och trafikleder byggs ut kontinuerligt. Av de projekt som nyligen verkställts har till exempel centrumförnyelsen fått mycket beröm av olika besökare. För tillfället håller man på att bygga upp ett nytt resecenter för kollektivtrafiken. Området för bostadsmässan 2008 är under byggnad (Hjärtligt välkomna!). Många trafikprojekt som väckt motstånd under planeringen får stort beröm efter att de färdigställts och tagits i bruk.

25 SUNNANVIK

26 SLUTLEDNING Ett statiskt tillstånd är i dagens samhälle en tillbakagång och för att öppna nya möjligheter för inbesparingar krävs ständigt nya lösningar. Inom den offentliga sektorn med ofta ingrodda arbetskulturer tar förändringarna relativt lång tid. Omplaceringar är svåra att hantera och kräver gott samförstånd. I Vasa skedde dessa utan konflikter med fackorganisationer. Beställare utförare modellen har gett bättre slutresultat vad gäller gatubyggnad och sanering men effektiviteten för egen produktion måste förbättras ytterligare.

27 Vasamodellen medförde betydligt mera kostnadstryck på underhållssidan och därför har man kanske inte alltid axlat sitt helhetsansvar. Att den gamla organisationen spjälktes upp och många nyckelpersoner bytt jobb medförde att en hel del kunnande försvunnit och att resurserna alla gånger inte räcker till. Några större ekonomiska inbesparingar kan inte ännu påvisas utan ändringarna är gjorda på längre sikt. Det uvecklingsprojekt, som nu är aktuellt är att fastställa de olika serviceprocesserna och sedan utse ansvarspersoner för dessa.

28 HAR MAN FÅTT DET MAN BESTÄLLT? JA! MYCKET BEROR PÅ BESTÄLLARENS KUNNANDE MAN KAN FÅ MERA, SNABBARE, BÄTTRE OCH FÖRMÅNLIGARE