Kommunstyrelsens handlingar

Transkript

1 Kommunstyrelsens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen (3) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum Tid: 14:00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Petersson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Tid Sida 1 KS Val av justerare 2 KS Godkännande av dagordning 3 KF KS 2011/0695 Socialnämndens framställan om tilläggsanslag Hans-Jörgen Walhed KF KS 2011/0576 Tillägg till Laholmsbuktens VA-nämnds reglemente 29 5 KF KS 2011/0684 Justering i avgiftsreglemente - Hemvårdsnämnden 34 6 KF KS 2011/0245 Genomförande - jämställdhetskartläggning över Halmstads kommuns kultur- och fritidsaktiviteter 49 7 KF KS 2011/0338 Kvibille Allförening - en resurs för Vision Halmstad KF KS 2011/0257 Motion angående öppna nämndssammanträden KF KS 2011/0421 Motion angående Allmänhetens frågestund KF KS 2011/0258 Motion om förändring av allmänhetens frågestund KS KS 2012/0003 Resultatbalansering och ombudgetering Handlingar utdelas senare - 12 KS KS 2012/0003 Resultatbalansering och ombudgetering Halmstads Rådhus AB Handlingar utdelas senare -

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Tid Sida 13 KS KS 2012/0104 Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar KS KS 2011/0157 Samverkansavtal kommun-polis KS KS 2011/0005 Bidrag till Röda korset KS KS 2012/0041 Kommunala handikapprådets verksamhetsberättelse KS KS 2010/0309 Remiss från mark- och miljödomstolen om överklagande av tillståndsbeslut för Bohults vindkraftverk - Handlingar utdelas senare - 18 KS KS 2011/0485 Kommunstyrelsens verksamhetsplan komplettering med nyckeltal KS KS 2012/0035 Entreprenörsregionen - Information - 20 KS KS 2012/0035 Kommunberedningen - Information - 21 KS KS 2012/0035 Ordförandens/kommunchefens information - 22 KS KS 2012/0016 Övriga frågor -

5 Ärende 3 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 22 KS 2011/0695 Socialnämndens framställan om tilläggsanslag 2012 Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå socialnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor för år Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja socialnämnden, anslag 750, ett tilläggsanslag om kronor från och med år 2012 för att täcka ökade kostnader för externa placeringar. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att tilläggsanslaget skall finansieras via kommunens egna kapital. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden inför verksamhetsberedningens beredning av planeringsdirektiv med budget sammanställer en fördjupad analys av behoven av de olika typerna av externa placeringar samt vilka åtgärder som kan vidtas för att på både kort och lång sikt reducera kommunens kostnader för dem. Ärendet Socialnämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag för år 2012 om kronor. Nämnden framför att kostnaderna för externa placeringar har ökat kraftigt under 2011 och beräknas öka även Nämnden har varit tvungen att använda samtliga, av kommunfullmäktige, tillskjutna nya medel för 2012 samt göra besparingar för att kunna lägga en budget i balans för år Begäran om tilläggsanslag motiveras också av att nämnden anser att den behöver förstärka öppenvården för att bryta ökning av familjehemsplaceringarna, kvalitetssäkra myndighetsutövningen samt förstärka myndighetsutövningen med anledning av volymökning. De stegrande kostnaderna mellan 2009 och 2012 för ökade volymer för externa placeringar beräknas till kronor. Kommunfullmäktige beslutade i samband med planeringsdirektiv med budget om en förstärkning på kronor från och med år 2012 för denna typ av kostnader.

6 Mot bakgrund av den exceptionella procentuella volymökningen mellan åren gör stadskontoret bedömningen att den del av kostnadsökningen för externa placeringar som inte kan anses ha kompenserats med nya medel under 2011 och 2012, och som beräknas till kronor, bör kunna betraktas som helt oförutsedd och därmed kan vara aktuell för ett särskilt tilläggsanslag i enlighet med kommunfullmäktiges regelverk för tilläggsanslag utanför ordinarie budgetprocess. Ärendets beredning Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet. Ekonomichef och budgetchef har träffat företrädare för socialförvaltningens stab. Socialnämndens protokoll SN 127 (SN 2011/0002, ), Socialnämndens framställan om tilläggsanslag. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå socialnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor för år Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja socialnämnden, anslag 750, ett tilläggsanslag om kronor från och med år 2012 för att täcka ökade kostnader för externa placeringar. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att tilläggsanslaget skall finansieras via kommunens egna kapital. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden inför verksamhetsberedningens beredning av planeringsdirektiv med budget sammanställer en fördjupad analys av behoven av de olika typerna av externa placeringar samt vilka åtgärder som kan vidtas för att på både kort och lång sikt reducera kommunens kostnader för dem. Yrkanden Anders Rosén (S) yrkar att ärendet bordläggs. Ordföranden (M) yrkar att beslut i ärendet tas vid dagens sammanträde. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på ordförandens (M) förslag och Anders Roséns (S) förslag och finner ordförandens (M) förslag antaget. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Ja-röst för ordförandens (M) förslag och Nej-röst för Anders Roséns (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 4 ledamöter röstar ja och att 3 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Suzanne Åkerlund (FP), Mikaela Waltersson (M), Roger Orwén (MP) och ordföranden (M). Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Aida Hadzialic (S) och Michael Svensson (S). Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag.

7 Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

8 1(8) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2011/0695 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunfullmäktige Avdelningen för ekonomi och styrning Henrik Persson E-post: Telefon: Socialnämndens begäran om tilläggsanslag för ökning av externa placeringar Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå socialnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor för år Kommunfullmäktige beslutar att bevilja socialnämnden, anslag 750, ett tilläggsanslag om kronor från och med år 2012 för att täcka ökade kostnader för externa placeringar 3. Kommunfullmäktige beslutar att tilläggsanslaget skall finansieras via kommunens egna kapital 4. Kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden inför verksamhetsberedningens beredning av planeringsdirektiv med budget sammanställer en fördjupad analys av behoven av olika typerna av externa placeringar samt vilka åtgärder som kan vidtas för att på både kort och lång sikt reducera kommunens kostnader för dem Sammanfattning Socialnämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag för år 2012 om kronor. Nämnden framför att kostnaderna för externa placeringar har ökat kraftigt under 2011 och beräknas öka även Nämnden har varit tvungen att använda samtliga, av kommunfullmäktige, tillskjutna nya medel för 2012 samt göra besparingar för att kunna lägga en budget i balans för år Begäran om tilläggsanslag motiveras också av att nämnden anser att den behöver förstärka öppenvården för att bryta ökning av familjehemsplaceringarna, kvalitetssäkra 1

9 myndighetsutövningen samt förstärka myndighetsutövningen med anledning av volymökning. De stegrande kostnaderna mellan 2009 och 2012 för ökade volymer för externa placeringar beräknas till kronor. Kommunfullmäktige beslutade i samband med planeringsdirektiv med budget om en förstärkning på kronor från och med år 2012 för denna typ av kostnader. Mot bakgrund av den exceptionella procentuella volymökningen mellan åren gör stadskontoret bedömningen att den del av kostnadsökningen för externa placeringar som inte kan anses ha kompenserats med nya medel under 2011 och 2012, och som beräknas till kronor, bör kunna betraktas som helt oförutsedd och därmed kan vara aktuell för ett särskilt tilläggsanslag i enlighet med kommunfullmäktiges regelverk för tilläggsanslag utanför ordinarie budgetprocess. Ärendet Uppdrag Socialnämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag för år 2012 om kronor. Bakgrund Socialnämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag för år 2012 om kronor. Socialnämnden framför att nämndens kostnader för externa placeringar har ökat kraftigt under 2011 och beräknas öka även Nämnden har varit tvungen att använda samtliga, av kommunfullmäktige, tillskjutna nya medel för 2012 samt göra besparingar för att kunna lägga en budget i balans för år Mot bakgrund av ny information gör nu nämnden dessutom bedömningen att ytterligare besparingar kommer att behövas. Kommunfullmäktiges ekonomiska satsningar i planeringsdirektiv med budget , som bland annat skulle skapa möjligheter att övergå från en insatsstyrd till en mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer, kan enligt socialnämnden inte genomföras under nuvarande ekonomiska förutsättningar. Tilläggsanslagets inriktning Socialnämnden skriver att tilläggsanslaget i första hand behövs för att kunna säkerställa en inriktning som angavs i socialförvaltningens skrivning till verksamhetsberedningen i samband med att den beredde planeringsdirektiv med budget , men som socialförvaltningen nu inte beräknas kunna genomföra på grund av de ökade kostnaderna för externplaceringar. Inriktningen innebar enligt socialnämnden följande: En kvalitetssäkrad myndighetsutövning och förbättrad arbetsmiljö för socialsekreterare Det behövs även prioriteras resurser för att bryta ökningen av barn som placeras i familjehem och förstärkning av övriga delar av öppenvården 2

10 Socialnämnden beräknar vidare att medelsbehovet för 2012 uppgår till kronor. Detta har man försökt att täcka dels genom att använda nya medel som kommunfullmäktige har tillfört anslagsområdet för ökad ärendevolym, kronor, och medel för att övergå från en insatsstyrd till en mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer, kronor, dels genom egna, interna, besparingar om kronor. Socialnämnden bedömer att det i nuläget saknas kronor för att nå en budget i balans. Socialnämnden bedömer att följande tillskott är ytterst angelägna för att verksamheten skall upprätthålla de grundläggande verksamheterna för socialtjänsten: kronor Externa kostnader (missbruk, psykiatri och familjehem) kronor Förstärka myndighetsutövning baserat på volymökning kronor Kvalitetssäkra myndighetsutövning (inklusive jurist) kronor Förstärkt öppenvård för att bryta ökning av familjehem och möta volymökning Socialnämnden framför även att kostnadsnivån för bland annat individ- och familjeomsorg är låg i Halmstad jämfört med andra kommuner i Sverige. Kompletterande information från socialförvaltningen Kommunens ekonomichef och budgetchef har med anledning av tilläggsanslagsäskandet anordnat ett möte med representanter från socialförvaltningens stab för att få förtydligat orsakerna till äskandet. Vid mötet framkom ny och relevant information. Socialförvaltningen har härefter inkommit med en förtydligande skrivelse som kompletterar tjänsteskrivelse och nämndsprotokoll. I socialförvaltningens kompletterande skrivelse tydliggörs volymförändringarna för olika typer av externa placeringar, vilkas ökning är orsak till den allvarliga ekonomiska situationen. I skrivelsen revideras dessutom det totala beräknade medelsbehovet för dessa placeringar till kronor, det vill säga kronor mer än vad som framgår av socialnämndens protokoll. Det framförs också att man på senare tid fått ta hand om några individuella fall med synnerligen komplicerad problematik som på grund av deras typer av funktionshinder lett till kostnader på mellan och kronor per vårddygn. En placering av denna typ kan kosta socialförvaltningen närmare kronor om året. Analys, förslag och motivering I planeringsdirektiv med budget har socialförvaltningens budget utökats relativt mycket. Stadskontorets beräkningar visar att budgeten mellan 2011 och 2012 har ökats med totalt kronor, när justering skett för kommuninterna regleringar och kapitalkostnader. Merparten av dessa medel skall dock användas till att täcka ökade kostnader för nya särskilda boenden kronor har emellertid tillskjutits för att skapa möjligheter för socialförvaltningen att övergå från en insatsstyrd till en mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer och kronor har tillskjutits för att täcka en ökad ärendevolym i övrigt. Socialförvaltningen framför i sin kompletterande skrivelse att volymen för externa missbruksvårdsplaceringar, psykiatriplaceringarna och familjehemsplaceringarna ökat kraftigt med ökande kostnader som följd. 3

11 Familjehemsplaceringar Familjehemsplaceringarna har mellan 2009 och 2011 ökat med ungefär vårddygn eller 24 procent. Mellan 2010 och 2011 var ökningen 8 procent. Inför 2012 budgeterar förvaltningen med en ökning på ca 4 procent, eller ungefär vårddygn. Ökningen mellan 2009 och 2012 motsvarar ungefär kronor i ökade kostnader, medan ökningen mellan 2010 och 2011 innebär ungefär kronor. Beräkningarna baseras på genomsnittlig kostnad per vårddygn i familjehem. Individuella skillnaden förekommer. Missbruksplaceringar Externplaceringarna inom missbruksvården har mellan 2009 och 2011 inte ökat alls på grund av tämligen höga volymer år Mellan 2010 och 2011 har emellertid antalet vårdygn ökat med ca 710 eller ungefär 10 procent. Inför 2012 budgeterar förvaltningen med ytterligare en ökning på ungefär 3 procent, eller 235 vårddygn. Ökningen mellan 2010 och 2011 på ca 710 vårddygn innebar en ökad kostnad med ungefär kronor. Beräkningarna baseras på genomsnittlig kostnad per vårddygn för en missbruksplacering. Stora individuella skillnaden förekommer. Psykiatriplaceringar De externa psykiatriplaceringarna har mellan 2009 och 2011 ökat med ca 710 vårddygn eller 6 procent. Mellan 2009 och 2010 sjönk dock vårddygnen relativt mycket, med 8 procent. Ökningen mellan 2010 och 2011 var dock överraskande stor, ca vårddygn eller 16 procent, vilket bidragit till socialförvaltningens trängda ekonomiska situation. Ökningen mellan 2010 och 2011 på ca vårddygn innebar en ökad kostnad med ungefär kronor. Inför 2012 budgeterar förvaltningen nu med ytterligare en stor ökning på ungefär 12 procent eller ca vårddygn, vilket innebär en kostnadsökning på ungefär kronor. Beräkningarna baseras på genomsnittlig kostnad per vårddygn för en psykiatriplacering. Stora individuella skillnaden förekommer. Myndighetsutövningsprojekt Mellan och kronor av tilläggsanslagsäskandet härrör från ett projekt som socialförvaltningen satt igång med syfte att kvalitetssäkra myndighetsutövningen samt stärka kvaliteten i socialsekreterarnas påfrestande arbetsmiljö. Detta projekt har finansierats genom medel som socialförvaltningen har fått resultatbalansera över från tidigare års överskott, och som man på grund av den ansträngda ekonomiska situationen nu inte anser sig kunna genomföra. Ökade kostnader för externa placeringar De två senaste budgetåren 2011 och 2012 har socialförvaltningen endast erhållit kronor för att möta ökningar i ärendevolymer, om tillskotten för nya särskilda boenden och 2011 års satsning på barn- och ungdomsvård borträknas. 4

12 Samtidigt beräknas de ökade volymerna enligt ovanstående redovisning för samma tid innebära ökade kostnader för externa placeringar med ungefär kronor. Det bör i sammanhanget dock noteras att volymförändringarna för dessa externplaceringar mellan 2009 och 2010 borde inneburit en reducerad kostnad för socialförvaltningen med ungefär kronor. Den del av kostnadsökningen som ej kompenserats med nya medel kan därför anses uppgå till kronor ( ), och den har socialförvaltningen försökt hantera genom olika åtgärder. Socialförvaltningen framför dock att den anser att medelsbehovet för externplaceringar är kronor, och att det trots besparingsåtgärder och omprioritering av medel som anslagits av kommunfullmäktige för specifika insatser saknas mellan och kronor totalt i socialförvaltningens ekonomiska ram. Det bör noteras att socialförvaltningen även har påverkats negativt ekonomiskt av andra volymförändringar, däribland för HVB-placeringar, kontaktpersoner och externa boendeplaceringar inom handikappomsorgen. Detta redogör man emellertid inte för vare sig i protokoll, tjänsteskrivelse eller den kompletterande skrivelsen. Socialförvaltningens kostnader och kostnadsläge I flera olika nationella mätningar påvisas att Halmstads kommuns kostnader för individ och familjeomsorg (IFO) är låga eller mycket låga. Liknande förhållande kan till stora delar även sägas gälla för LSS. När jämförelser görs enligt så kallade standardkostnader, vilka används av staten i det kommunala utjämningssystemet, har Halmstads kommun i flera år dessutom framstått som mycket kostnadseffektivt inom IFO-området. I det förslag på förändringar i det kommunala utjämningssystemet som Utjämningskommittén08 lagt fram, och som planeras att gälla från och med år 2013, riskerar dock detta förhållande att ändras relativt mycket eftersom Halmstad beräknas öka sina standardkostnader inom IFOområdet enligt det modifierade sättet att mäta och jämföra. I reda pengar innebär de föreslagna förändringarna att Halmstads kommun skulle förlora över kronor inom IFO-området. Exakt hur utfallet blir är dock för tidigt att säga, då vissa justeringar kan komma att ske i förslaget. Regeringen har ännu inte tagit beslut i frågan. Stadskontorets bedömning är likväl att socialförvaltningen hanterar sin ekonomi väl, och det kan konstateras att förvaltningen under flera år har respekterat sina ekonomiska ramar och hanterat icke planerade kostnadsökningar inom sina tilldelade medel genom ett aktivt och strukturerat effektiviserings- och besparingsarbete. Tilläggsanslag för helt oförutsedda händelser Enligt kommunens riktlinjer för ekonomistyrning, vilka beslutats av kommunfullmäktige (KF 108, ), skall tilläggsanslag endast anvisas för helt oförutsedda händelser. Socialförvaltningen har från år 2009 fram till och med budgeten för 2012 en genomsnittlig ökning av externa vårddygn för familjehems-, psykiatri- och missbruksplaceringar med 7 procent. Störst är ökningen för familjehemsplaceringarna med en genomsnittlig årlig ökning med 9 procent och minst är den för missbruksplaceringar, ca 1 procent. Det är utifrån denna bild svårt att hävda att ökningen inom externplaceringarna vid socialförvaltningen kan anses vara en helt oförutsedd händelse. Genom att analysera 5

13 flera år visar det sig dessutom att volymerna mellan enskilda år både kan öka och minska relativt mycket, vilket förvaltningen därför bör ha beredskap och planering för. Utifrån socialförvaltningens egna prognoser uppvisas dock en annorlunda bild. När förvaltningen i början av 2011 inkom med sin skrivning till verksamhetsberedningen, i samband med att den beredde planeringsdirektiv med budget , framförde förvaltningen att den hade behov av en förstärkning med kronor för de externplaceringar som avhandlas ovan. Under året som gått har volymerna, och därmed medelsbehovet, ökat betydligt mer än vad socialförvaltningen beräknade vid 2011 års inledning. Ökningen mellan 2010 och 2011 uppgår sammanlagt till 10 procent, mätt i antal vårddygn. Särskilt stor är ökningen för psykiatriplaceringarna, hela 16 procent, vilket innebär närmare kronor. Sammanlagt innebar volymförändringarna inom externplaceringarna mellan 2010 och 2011 ca kronor i ökade kostnader för socialförvaltningen. Nu prognostiserar förvaltningen med ytterligare en ökning för år 2012 med 5 procent, vilket motsvarar drygt kronor i ökade kostnader, det vill säga hela kronor för de båda åren. Mot denna bakgrund skulle eventuellt delar av kostnadsökningen kunna kategoriseras som en helt oförutsedd händelse. Stadskontorets förslag är att den del av kostnadsökningen för externa placeringar som ej kan anses ha kompenserats med nya medel under 2011 och 2012, och som beräknas till kronor, bör kunna betraktas som helt oförutsedd och bör därför kunna beviljas enligt kommunens regelverk. Stadskontoret anser vidare att socialförvaltningens myndighetsutövningsprojekt, för vilket man äskar mellan och kronor, och som skulle ha finansierats via resultatbalanserade medel inte kan kvalificeras för tilläggsanslag. Det vore emellertid ur såväl ekonomisk som planeringsmässig synvinkel lämpligare att socialförvaltningens medelsbehov presenterades i samband med att verksamhetsberedningen bereder planeringsdirektiv med budget Genom detta förfarande så skulle socialförvaltningens angelägna behov vägas mot andra förvaltningars behov och önskemål, för att på så vis ge verksamhetsberedningen eller de politiska partierna möjlighet att prioritera utifrån ett kommunövergripande material. Såväl 2011 års som 2012 års eventuella budgetunderskott hos socialförvaltningen skulle kunna vara föremål för en särskild prövning när verksamhetsberedningen bereder bokslut och resultatbalanseringar mellan åren. Det behövs, utifrån den volymökning som förekommit det senaste året och som socialförvaltningen prognostiserar för den närmaste framtiden, en fördjupad analys av behoven av olika typerna av externa placeringar samt vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att på både kort och lång sikt reducera kommunens kostnader för dem. Konsekvenser Socialförvaltningen bedömer sitt ekonomiska läge som allvarligt och framför att man trots omfattande effektiviserings- och besparingsinsatser nu står med ett budgetunderskott på mellan och kronor för år Förvaltningen framhärdar vidare att möjligheterna att göra ytterligare interna omprioriteringar och 6

14 besparingar är uttömda. Om tilläggsanslag ej erhålles så menar socialförvaltningen att man inte kan säkra det arbete som bedöms som ytterst angeläget. Med nuvarande ekonomiska ram framför socialförvaltningen också att det inte är möjligt att genomföra de satsningar på bland annat utvecklandet av mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer som kommunfullmäktige dels har beslutat om, dels har tillskjutit särskilda medel för. Om tilläggsanslaget bifalles av kommunfullmäktige innebär det en resultat- och likviditetsförsämring för kommunen totalt redan Den ekonomiska turbulensen i omvärlden har satt sina spår i kommunens ekonomi och skatteintäkterna förväntas nu inte bli så höga som budgeterats för år 2012 i planeringsdirektiv med budget En grov bedömning gör i nuläget emellertid gällande att kommunen tack vare sitt relativt höga budgeterade resultat år 2012 ( kronor) ändå kan nå en ekonomi i balans. Men läget är fortsatt osäkert och utsikterna för år 2013 ser sämre ut, och i nuläget är det ytterst osäkert om kommunen kan klara ett nollresultat med den driftsbudget som är utlagd i den ekonomiska planen. Fullmäktiges finansiella mål bedöms i nuläget inte kunna uppfyllas under vare sig 2012 eller Att i detta läge öka kommunens kostnader genom tilläggsanslag kan ur ett ekonomiskt perspektiv inte anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet Ekonomichef och budgetchef har träffat företrädare för socialförvaltningens stab SN 127 (SN 2011/0002, ), Socialnämndens framställan om tilläggsanslag Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL Lista över bilagor 1. Socialnämndens framställan om tilläggsanslag förtydligande 7

15 2. Socialnämndens framställan om tilläggsanslag 2012 främst LVM och familjehem För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 8

16 Bilaga 1 Socialförvaltningen ANGÅENDE SOCIALNÄMNDENS BEGÄRAN OM TILLÄGGSANSLAG Bakgrund Socialnämnden har lämnat begäran om tilläggsanslag för Detta är inte enligt gällande rutiner för budgetarbetet men nämndens bedömning var att läget är allvarligt och att möjligheter till interna besparingar redan prövats hade kommunens ekonomichef och budgetchef genomgång med företrädare från socialförvaltningens stab avseende nämndens begäran om tilläggsanslag. Vid denna genomgång förtydligade förvaltningens representanter underlaget. Denna skrivelse är en sammanfattning av det förtydligandet. Internbudget inför 2011 Inför arbetet med 2011 års internbudget så lades fokus på att kostnaderna för de externa placeringarna skulle budgeteras korrekt. Budget för Familjehem HVB hem för unga HVB missbruk (såväl SoL och LVM) Vårdhem för psykiskt funktionshindrade budgeterades utifrån volymen 2010 med uppräckning för index enligt gällande avtal. Utöver detta bedömdes trolig förändring i volym baserat på ärenden under utredning samt en allmän analys av trenderna inom området. Internbudget för externa placeringar för personer med autism, utvecklingsstörning eller komplicerade funktionshinder lades till noll då inga sådana ärenden behövts lösas med externa placeringar de senaste åren. Ambitionen har varit att dessa ärenden skall lösas på förvaltningens egna gruppbostäder. Utveckling under 2011 Inledningen på 2011 visade ganska omgående att antalet vårddygn i Familjehem troligtvis kraftigt skulle överstiga de planerade planerades för vårddygn. Redan årets första budgetuppföljning antydde att detta skulle spricka. Vid årets slut visade det sig att antalet vårddygn kommer att uppgå till ca Under året har således en dramatisk ökning av antalet vårddygn skett. Familjehem Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Vårddygn Ett vårddygn i familjehem kostar i genomsnitt 440 kr. Variation är dock stor och baseras på en bedömning av den unges tillsynsbehov. Antalet placerade ungdomar på HVB för unga ligger kvar på den nivå som budgeterades för. I början av året bedömdes att ett mindre överskott skulle uppstå men i slutet på året bedöms kostnaderna sluta på nivån enligt budget. För missbruksvården kom 2011 att innebära stora volymökningar och därmed oförutsedda kostnader. Inför år 2011 beräknades antalet missbruksvårddygn (såväl tvångsvård enligt LVM samt beviljade bistånd enligt SoL) till Vid årets slut visade det sig att antalet vårddygn

17 kommer att uppgå till ca Under året har således en dramatisk ökning av antalet vårddygn skett. Missbruksvård Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Vårddygn Ett vårddygn i missbruksvård kostar i genomsnitt kr. Detta avser genomsnitt. LVM som är tvångsvård är betydligt dyrare än frivillig vård enligt SoL. För externa psykiatriplaceringar så beräknades antal vårddygn 2011 till Under året blev det successivt allt klarare att denna summa skulle överstigas. I skrivande stund ser det ut att bli vårddygn. För missbruksvård och externa barn- och ungdomsplaceringar är det svårt att peka på enstaka faktorer utan att det är en allmän trend som får genomslag. För psykiatriplaceringarna så är det snarare några få komplicerade ärenden som står för ökningen. Några av ärendena har så komplexa vårdbehov att en traditionell gruppbostad i en central tätort inte är lämplig. Men det har också i några fall handlat om platsbrist i de särskilda gruppbostäder som förvaltningen har för denna målgrupp. Psykiatri Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Vårddygn Ett psykiatri vårddygn kostar i genomsnitt kr. Variation är dock stor och äldre brukare placerade enligt äldre avtal kan vara markant billigare medan placeringar för brukare med särskilda tillsynsbehov är markant dyrare. Utöver ovanstående har ett par individuella fall med synnerligen komplicerad problematik beroende på deras typer av funktionshinder lett till en kostnad på mellan och kronor per vårddygn, vilket socialförvaltningen har svårt att bära inom sin ekonomiska ram Sammantaget så har antalet vårddygn för externa placeringar kraftigt överstigit vad vi planerat för i internbudget. Sista budget prognosen för 2011 visar på ett prognostiserat underskott på kr. I detta resultat så används tidigare resultatbalanserade medel avsedda för ett myndighetsprojekt i syfte att stärka kvalitetssäkring och arbetsmiljö, för att minska det negativa resultatet. Utan dessa projektmedel hade resultatet prognostiserats till i underskott för Internbudget inför 2012 Ambitionen i arbetet med Internbudget 2012 är att budget generellt, men för externa kostnader i synnerhet skall vara realistisk. Budget har således baserats på nivåerna under hösten 2011 samt en beräknad volymökning baserat på kända ärenden och läget i stort. Detta innebar att budget förstärktes enligt nedanstående vid fastställandet av verksamhetsplanen : Handikappomsorgen externa placeringar Familjehemsplaceringar Extern missbruksvård Externa psykiatri placeringar Resursbehovet avseende externa placeringar har inför 2012 således ökat med , vilket var mer än vad förvaltningen begärde i underlaget för verksamhetsförändringar februari 2011.

18 När ekonomisk uppföljning tom november presenterades för nämnden i december framgick att ovanstående är i underkant och i nuläget ser de externa placeringskostnaderna ut att vara underbudgeterade med För att kunna hantera en budgetökning för externa kostnader med enligt ovan så användes de i ramökning som nämnden erhöll enligt Planeringsdirektiv med budget Ursprungligen var endast av dessa avsedda för uppräkning av externa kostnader enligt nämndens bedömning, resterande var avsedda för personalförstärkning i verksamheter med ökad volym samt för att utveckla mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer. Utöver detta genomförde förvaltningen interna sparåtgärder motsvarande för att kunna budgetera de externa kostnaderna. I samband med att Verksamhetsplan 2012 fastställdes: Sparåtgärder Stab och övergripande -300 kkr o Socialnämnden minskade antal sammanträden och studiebesök o När registrator går i pension så återbesätts ej tjänsten o Utredare delfinansieras av SKL/SIDA Sparåtgärder Avdelning BeP, kkr. o Minskning av en tjänst i den egna missbruksöppenvården Avanti/Althea o Minskning av resurser för kompetensutveckling o Minskning av en tjänst Bredgatans sysselsättningsverksamhet o Vakanshållning av delar av tjänster Vuxenenheten, administration och receptionen Sparåtgärder Avdelning BoK, kkr. o Vakanshållning av delar av tjänst, Enhetschef Sparåtgärder Avdelning BoU, kkr. o Minskning av två tjänster samt ytterligare utredning för att spara på Kriscentrum o Minskning av resurser för kompetensutveckling o Vakanshållning av tjänst, Enhetschef Sparåtgärder Avdelning SoS, kkr. o Omkostnadsersättning Personlig assistans o Vakanshållning av delar av tjänst, handläggare o Minskning av resurser för kompetensutveckling o Stramare biståndsbedömning vid Skolplaceringar för funktionshindrade ungdomar o Vakanshållning av tjänst, Enhetschef För att hantera detta i internbudget så användes dels alla medel för Volymförändringar samt ett förvaltningsinternt omprioriteringsarbete. Trots detta ser de externa kostnaderna i nuläget ut att vara underbudgeterade med kr.

19 Konskekvenser 2012 De medel för volymökningar som tilldelades för personalförstärkningar inom avdelningarna BeP och BoU har inte kunnat användas inför Detta innebär att de satsningar som beslutats om av kommunfullmäktige ej kan verkställas. Utöver detta så talar allt för ett underskott avseende externa placeringar för 2012 motsvarande kr. Det projekt som nämnden har avsett skall stärka kvalitén i myndighetsutövningen samt socialsekreterarnas påfrestande arbetsmiljö har under 2011 fåtts skjutas på framtiden då de resultatbalanserade medlen från bokslutet 2010 som skulle användas gått åt till att minska 2011 års underskott. Detta är problematiskt då nämndens ambition med de resultatbalanserade medlen inte var avsedda att gå åt i den ordinarie driften. Förtydligande av tilläggsanslaget Då nämnden redan beslutat om långtgående sparåtgärder finns inte utrymma att ytterliga göra interna omprioriteringar. För att kunna klara budget behövs: o kr i förstärkning av de externa placeringarna För att uppnå ambitionerna från Planeringsdirektiv med budget behövs: o kr till att återställa medlen för utökad bemanning på avdelningarna BeP och BoU för att möta volymökningarna och utveckla boendeformer. Utöver detta så anser nämnden att ytterligare medel behövs: o kr för att återställa myndighetsprojektet. Halmstad Mikael Lindroos Ekonomiansvarig Eric Semb Verksamhetsutvecklare

20 Bilaga 2 Newsmill 1(9) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SN 2011/0002 Version: 1.0 Beslutsorgan: SN Enhet: Stab Eric Semb, Mikael Lindroos E-post: Telefon: Socialnämndens framställan om tilläggsanslag 2012 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lämna framställan till kommunfullmäktige om tilläggsanslag 2012 motsvarande kr/år. Sammanfattning Socialnämndens rörliga kostnader för externa placeringar (främst LVM och Familjehem) har kraftigt ökat 2011 och kommer att fortsätta öka Socialnämnden har varit tvungen att använda såväl nytillkomna medel för volymökningar som interna besparingar för att kunna lägga budget 2012 i balans. Vid sista budgetuppföljningen december 2011 framgick att det inte räcker, sannolikt behövs ytterligare besparingar i början av De satsningar som tidigare aviserats för att kompensera volymökningar samt ett angeläget arbete med att kvalitetssäkra myndighetsutövningen fick därmed strykas. Nämnden beslöt vid sammanträdet att fastställa internbudget men samtidigt lämna en framställan om tilläggsanslag. Nedan följer en beskrivning av behoven som lyftes i Verksamhetsförändringar som inte kunnat lösas i budgetarbetet samt en beskrivning av förvaltningens ekonomiska läge. Sammanfattningsvis: Socialförvaltningen har stor andel rörliga kostnader, där få individuella beslut, kan få stora ekonomiska effekter. Det är därmed svårt att göra såväl prognoser som att hitta en korrekt nivå på internbudget. Socialförvaltningen har, i jämförelse, låga kostnader och har genomfört ett internt omfördelningsarbete. Det finns inte utrymme för att pressa de externa kostnaderna och möjligheterna att internt omfördela är redan prövade. 1

21 Ärendet Uppdrag I underlaget om Verksamhetsförändringar angav socialförvaltningen: Ärendevolymen inom socialtjänsten ökar generellt i Sverige. Tendenserna i Halmstad följer den nationella utvecklingen. Antalet nya ärenden till Barn och ungdomsvården har ökat med 50 procent sedan Motsvarande siffror för missbruksvården visar på en ännu större ökning. Kommunen växer dessutom med nästan en procent årligen. En sådan konstant ökning innebär, om den inte kompenseras resursmässigt, en konstant resursminskning för verksamheten att hantera. Om den grundläggande kvalitetsnivån i socialtjänsten skall kunna upprätthållas måste detta åtgärdas. Motsvarande förhållande gäller kostnadsökningen avseende placering på HVB eller i familjehem pga. volymökning. Bedömningen är att kostnaden för detta uppgår till /år, utan fördelning på HVB/familjehem. Förväntat resultat En kvalitetssäkrad myndighetsutövning och förbättrad arbetsmiljö för socialsekreterare. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Det behövs förstärkas med minst 6 socialsekreterare 2012 och ytterligare 2 år En förstärkning för externa placeringar tillkommer. Detta innebär behov av en ramökning med kr 2012 och ytterligare kr Utöver detta framfördes behov av förstärkt öppenvård och stöd i olika boendeformer för att klara av att erbjuda insatser för de ökade antalet personer som passerar myndighetsutövningen. En volymökning innebär dels ökat tryck på myndighetsutövning som skall utreda och bevilja bistånd men det måste finnas bistånd att bevilja också. För att klara detta angav förvaltningschefen: Utveckla öppenvårdsinsatserna inom främst barn- och ungdomsvården. Verksamheten är mycket kostnadseffektiv utifrån de standardkostnader som finns. Anmärkningsvärt är jämförelsen som socialstyrelsen gör varje år vad gäller öppenvårdinsatser, där Halmstad ligger bland de med lägst antal. Den kommun i motsvarande storlek som har flest öppenvårdsinsatser har nästan tre gånger så många. Även våra jämförelsekommuner ligger bland de med lågt antal. I riket som helhet är andelen barn och unga som erhåller öppenvårdsinsats 12 per 1000, i Halmstad 11. Kommuner i jämförbar storlek har i allmänhet en högre andel. Det finns områden där öppenvård saknas eller bör införas som komplement till den redan existerande. Det kan gälla insatser för att behandla brister i anknytning mellan föräldrar och små barn, det kan gälla insatser av praktiskt/pedagogiskt slag och professionella kontaktpersoner för unga med risk att bli placerade. Förväntat resultat Förbättrade resultat för barn, ungdomar och familjer där det idag föreligger stor risk för problematik. Såväl kvalitativt bättre resultat men även att fler kan få stöd och med kortare väntetid. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Förstärkning av olika öppenvårdsverksamheter med totalt 9 medarbetare. Detta föreslås succesivt trappas upp vilket innebär ett behov av ramökning med kr 2012 och ytterligare För att skapa möjligheter att övergå från en insatsstyrd till en mer behovsstyrd verksamhet vad gäller utbud av boendeformer och stöd i boendet pågår nu en översyn på socialpsykiatrisidan. Översynen skall resultera i ett förslag på organisation, arbetssätt, och kompetensbehov för att nå målsättningen. Förväntat resultat Att gå från utbud till behovsstyrd verksamhet ger ett större möjlighet att ge rätt insats till varje brukare. Vi kan dessutom på det viset uppmuntra brukare till att flytta från mer kostnadskrävande insatser som gruppbostad eller externa vårdhem till eget boende med boendestöd som insats. Ekonomiska konsekvenser utöver ram En förstärkning med 6 tjänster behövs. Tre tjänster ska rikta sig till personer med neuropsykiatriska diagnoser. Tre tjänster riktade till nuvarande målgrupper.. Detta för att uppnå målsättningen att ha 2

22 möjlighet att erbjuda ett behovsanpassat stöd i boendet, oavsett boendeform. En ramökning med kr behövs från Under punkten Förslag till särskilda åtgärder inom egna stödfunktioner såsom ekonomi-, personal- och IT-utveckling med mera lyftes behovet av jurist. Kvalitetsförbättringar inom viktiga myndighetsområden. Ökad rättssäkerhet för den enskilde. Ett behov som blivit ännu mer tydligt utifrån senaste årets i massmedia uppmärksammade fall både lokalt och nationellt. Kommunfullmäktige fastställde en ramökning inför 2012 för att kompensera för volymökning motsvarande kr. Inledningsvis i förvaltningens interbudgetarbete arbetade man således med hypotesen att använda dessa medel till att lägga budget för externa placeringar i balans samt förstärka bemanningen inom främst Barn- och ungdomsavdelningen. Successivt under året har det blivit allt mer uppenbart att ramförstärkningen skulle komma att gå åt till att lägga budget för externkostnader i balans och att inga nysatsningar kunde göras. I sista prognoserna för året framgick dessutom att det inte skulle räcka med ens alla nytillkomna medel utan det ser i dagsläget ut som externplaceringarna är underbudgeterade med ca kr. Socialförvaltningen har förutom den fasta verksamheten några rörliga kostnader som är svåra att påverka och som får stor ekonomisk effekt bara på några få ärenden. De rörliga kostnaderna gäller: Personlig assistans Externa placeringar för missbrukare. Dels de som placeras enligt LVM 1 på statens institutioner men även personer som får bistånd enligt SoL på behandlingshem. Externa placeringar för personer med psykiska funktionshinder. Barn och ungdomar som placeras i familjehem pga att de inte kan bo hemma hos sina föräldrar. Barn och ungdomar som placeras enligt LVU 2 på statens HVB institutioner. Förvaltningen har arbetat målmedvetet med att bygga upp pålitliga rutiner för ekonomiska prognoser och strukturerad internbudget för dessa insatser. För personlig assistans och ungdomar placerade på HVB har kostnadsökningen saktat in och budget 2012 har inte inneburit några ökningar. För familjehem, externa missbruks och psykiatriplaceringar så har dock antalet ärenden 2011 kraftigt överstigit beräkningarna och bedömningen inför 2012 är att dessa insatser fortsätter öka. Dessa poster orsakar underskott i år 2011 och behöver substantiella budgettillskott Förvaltningens internbudgetarbete har inneburit att ramtillskotten som tidigare nämnts gått till att täcka dessa budgetposter. Detta har dock inte varit tillräckligt. Förvaltningen har internt dessutom omfördelat ytterligare kr ( efter decembers prognos ser det ut som ytterligare kr behöver sparas in för att klara budget för externplaceringar). I internbudgetarbetet har ambitionen varit att lägga en budget i 1 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 2 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 3

23 balans som skall vara realistisk. Inga nysatsningar har kunnat göras och det har även behövts göras interna omprioriteringar vilket lett till minskade ambitioner i några av förvaltningens verksamheter. Bakgrund Standardkostnad för Individ och familjeomsorg för Halmstads Kommun visar för 2010 års bokslut att kommunens faktiska kostnader ligger 19,9 procent under förväntad kostnad, enligt definitionen av standardkostnad. Halmstad borde dessutom ligga på 95 procent av riksgenomsnittet medan kommunen i verkligheten endast har en kostnad på 76 procent av riksgenomsnittet.om vi utgår från SCB:s sammanställning 3 så får vi fram följande siffror för IFO. (Detta är inte standardkostnad utan faktiska kostnader.) Kr/Inv Barn och ungdomsvård Vuxen + missbruk Ekonomiskt bistånd IFO totalt Halmstad Riksgenomsnitt Snitt för lika stora städer som Halmstad Enligt standardkostnaden för IFO bör dock Halmstads Kommun ligga på 95 procent av riksgenomsnittet. Vilket innebär att IFO i kommunen kunde ha förväntats kosta 197 kr mer per invånare, detta motsvarar cirka kr. Översatt till socialnämndens verksamhetsområde för Barn och ungdomsvård ger detta kr för 2010, om liknande resonemang förs så får vi en siffra på kr för ekonomiskt bistånd. Däremot så blir resultatet för vuxen och missbruksvården kr. Barn och ungdomsvården i Halmstad förbrukar alltså cirka kr mindre än vad verksamheten borde göra, enligt definitionen på standardkostnad. Standardkostnad som mått existerar inte för LSS 4 verksamheter däremot finns statistik liknande den som presenteras i tabellen ovan även för handikappomsorg, detta presenteras i tabellen nedan. Kr/Inv Totalt Andel av befolkningen med LSS beslut Halmstad ,8 % Riksgenomsnitt ,9 % Snitt för lika stora städer som Halmstad ,8 % Det finns förvisso inga standardkostnader för handikappomsorgen men vad som går att utläsas ur tabellen ovan är att Halmstads Kommun ligger något under riksgenomsnittet totalt sett samt att andelen av befolkningen med LSS-beslut ligger i stort sett på samma nivå som riksgenomsnittet. Vi kan alltså konstatera att verksamheten inte är dyrare än jämförbara kommuner eller riksgenomsnittet. Detta visar sig även gälla över tid. I följande diagram som bygger på SKL:s databas Webor framgår att kostnadsökningen för verksamheten ganska väl följer nationella tendenser. 3 Vad kostar verksamheten i din kommun? bokslut Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 4

24 Halmstad Hela riket Diagram: Kostnadsutveckling Barn och ungdomsvård kr/inv Halmstad Hela riket Diagram: Kostnadsutveckling för kommunens stöd till personer med funktionsnedsättning kr/inv Halmstad Hela riket Diagram: Kostnadsutveckling Vuxen och missbruksvård kr/inv 5

25 I flera års internbudgetarbete har resursbehoven inom IFO hanteras genom att resurser förts från förvaltningens verksamheter för personer med funktionsnedsättning (LSS verksamheter) till främst barn och ungdomsvården. Det har tidigare kunnat rättfärdigas med att LSS nyckeltalen låg på genomsnittsnivå medan IFO hade och har låga nyckeltal. Nu är inte LSS nyckeltalen längre på genomsnittsnivå och det är därför inte längre en framkomlig väg att internt föra resurser mellan verksamhetsgrenarna. Halmstads befolkning ökade med 713 invånare under 2010 och var st. 1 januari, Detta är en fortsättning av den trend som förevarit de senaste åren. En generell befolkningsökning på 0,75-0,9 % årligen (vilket motsvarar riket 0,84 %). Det finns inget som talar för att befolkningsökningens sammansättning skulle avvika från genomsnittet. Detta leder rimligtvis till att socialnämndens målgrupper växer med motsvarande volym årligen. Dvs att även om konjunktur och liknande är stabilt och den sociala strukturen i kommunen är konstant så kommer antalet ärenden till nämndens verksamheter stadigt att öka. Som tidigare nämnts har insatsen personlig assistans slutat öka och har nu stabiliserats på en nivå som ser rätt ut. Dock bör påpekas att ett enskilt ärende kan kosta mellan kr/år vilket innebär att även mycket liten variation kan få stora effekter. Socialförvaltningen har i nationell jämförelse låga kostnader för ungdomar placerade på HVB. Detta är inte enbart en effekt av ekonomisk återhållsamhet utan det finns även starka kvalitetsskäl. Det finns starka skäl för att arbeta med andra lösningar än institutioner. Däremot så ökar placeringar i familjehem stadigt. Genomgång av verksamheten visar inte på någon glidning i biståndsbedömning och verksamheten växer mer än ökningen av kommunbefolkningen. Familjehem Antal vårddygn i familjehem har ökat med 49 % sedan Bedömningen av antal ärenden i handläggning och nuvarande insats visar på en fortsatt ökning. Ett placering i familjehem kostar i genomsnitt kr/år. Detta innebär att en 2 % ökning av antal barn motsvarar en kostnadsökning på kr. När det gäller externa missbruksplaceringar så ökar de stadigt. Historiskt har kommunen haft låga kostnader för externa missbruksplaceringar. Den låga kostnaden är 6

26 ett resultat av socialnämndens prioriterade satsningar på vår egen öppenvård En orsak till de låga kostnaderna för externa placeringar är att socialförvaltningen erbjuder HVBplaceringar på hemmaplan i form av vistelse på Utrednings och akutenheten (UAE). En tendens som vi dock inte kan bortse ifrån och som med stor sannolikhet har kommit för att stanna, är det ökande antalet externa placeringar enligt SoL och LVM. Kostnaden för externa placeringar ökade med 16 procent år 2010 jämfört med 2009, denna utveckling gör oss ekonomiskt sårbara. Enligt statistik över socialtjänstens insatser för vuxna med missbruks- och beroendeproblem samt övriga vuxna i Sverige år 2010, har antalet personer med frivillig institutionsvård (enligt SoL) ökat med 8 procent jämfört med år 2009, medan antalet tvångsvårdade personer på institution (enligt LVM) har ökat med 18 procent. Trenden med fler externa placeringar är alltså inte unik för Halmstad utan gäller för hela landet. När det gäller externa placeringar för personer med psykiska funktionshinder så har det tidigare arbetet med att minska dessa nått vägs ände. Antalet har ökat och bedöms fortsätta på den nivån: Externa psykiatri Externa missbruk Ett långsiktigt arbete med att bygga ut insatser på hemmaplan var lyckosamt under åren fram till De som idag har externa placeringar kan delas in i tre kategorier: 1. Personer som har bott på vårdhem större delen av sitt vuxna liv och som om de flyttade hem skulle behöva beredas plats på en avsevärt dyrare kommunal gruppbostad eller äldreboende. 2. Personer med så pass komplicerad och svårhanterad problembild att det inte är realistiskt att ge dem stöd i en gruppbostad eller i eget boende. 3. Personer med omedelbart behov av stöd som tillfälligt placeras i avvaktan på att en plats i kommunen kan frigöras. En sådan placering kostar i snitt kr. En eller ett par mer än beräknat innebär därmed stora kostnadseffekter. Sammanfattningsvis: 7