Verksamhetsutvecklingsprojekt
|
|
- Roland Dahlberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada i Göteborg och Södra Bohuslän , reviderad Projektledare Sophie Kilebrant
2 Innehållsförteckning 1 FÖRUTSÄTTNINGAR/BAKGRUND Varför kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (ABI= Acquired brain injury) ska tillskapas Patientbakgund Beskrivning av ABI gruppen Rehabiliteringsförlopp Rehabiliteringsinriktning Evidens Evidensbaserade rehabiliteringsåtgärder Metoder som fortfarande befinner sig på forskningsstadiet Patientunderlag Remissflöde Samverkan VERKSAMHETSMÅL EFFEKTER OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING GENOMFÖRANDE OCH TIDSPLAN PROJEKTORGANISATION Uppdragsgivare och styrgrupp Styrgrupp Projektledare Projektdeltagare Referensgrupp PROJEKTKALKYL ARBETSMETODER Riskhantering Dokumentstyrning Information PROJEKTMÅL - FÖRVÄNTAT RESULTAT VID PROJEKTAVSLUT REFERENSER...17 ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
3 1 Förutsättningar/Bakgrund 1.1 Varför kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (ABI= Acquired brain injury) ska tillskapas Patientunderlaget i de geografiska teamen är alltför litet för att en fullgod kompetensnivå skall kunna skapas och bibehållas. Dessutom anser många medarbetare att deras fulla kompetens inte tas i anspråk, dvs. man besitter specialkunskap som man inte får utöva vilket innebär att kompetensen inte uppdateras. För att tillgodose ABI gruppens behov krävs en annorlunda kompetens än för att utöva habilitering. Denna kompetens finns i dagsläget inte samlad eller tvärprofessionellt. Idag kanske varje medarbetare ser maximalt 2 patienter med ABI under sin yrkesverksamma tid. Skall man ändå bli ansvarig behandlare skapar detta en extra frustration hos medarbetarna. Utifrån den kunskap som idag finns får dessa patienter inte optimalt omhändertagande. Skillnad finns också i synsättet på rehabiliteringsbehov kontra habiliteringsbehov (se figur). REHABILITERING ABI HABILITERING Barnen har haft en normal neurologisk utveckling innan skadetillfället. Återskapa eller kompensera för en förlorad funktion. Det finns en tidsaspekt, en utebliven tidig rehabilitering kan inte kompenseras av en senare dubbelt så lång rehabilitering. Barnets och familjens situation förändras radikalt vid skadetillfället. Barnen har medfödda neurologiska skador. Bästa möjliga förutsättningar funktion/aktivitets och delaktighet i ett utvecklingsperspektiv eftersträvas. Åtgärder ska anpassas till intensiva utvecklingsperioder. Familjens situation förändras vid barnets födelse eller diagnosställande 1.2 Patientbakgund Till gruppen förvärvade hjärnskador hör traumatiska hjärnskador (orsakade av trafikolyckor, fall, våld mot huvudet) och de icke traumatiska (blödningar, stroke hos barn, anoxi-skador, infektioner i CNS och hjärntumörer). Traumatiska hjärnskador eller TBI (traumatic brain injury) utgör den största gruppen ca.70 % av totalantalet skadade barn varje år. Barn med beteendeproblem uppvisar en större risk att råka ut för en traumatisk hjärnskada. Inom Västra Götalandsregionen drabbas ca 100 barn per år av en medelsvår till svår TBI och till detta kommer ca.30 barn med resttillstånd efter hjärnblödningar, hjärntumörer, infektioner i centrala nervsystemet och syrebristskador i hjärnan. De flesta i dessa grupper har någon period i det akuta vårdförloppet vårdats på neurokirurgisk intensivvårdsavdelning där de legat i respirator något till några dygn. Vid sådana enheter har man genom en ny behandlingsstrategi det sk. Lundakonceptet, ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
4 kunnat sänka dödligheten vilket innebär att de flesta svårt hjärnskadade barn överlever och är i behov av kvalificerad rehabilitering. 1.3 Beskrivning av ABI gruppen En hjärnskadas svårighetsgrad beskrivs genom att ange varaktighet och djup av medvetslöshet ( RLS, GCS) eller i termer av posttraumatisk amnesi (PTA som innebär längd av minnesförlust i samband med olyckan eller skadan). Medvetslöshet mer än 6 timmar räknas som svår, mellan 6 timmar och 30 minuter som medelsvår och upp till 30 minuters medvetslöshet som lätt hjärnskada. TBI indelas i två typer; skador som uppstår efter kontakt med ytor (ex. vis fallolyckor) eller föremål (som vid våld eller skada i samband med sportutövande) och skador som uppstår pga. acceleration eller deceleration (ex. vis vid trafikolyckor i hög hastighet). Den första typen leder ofta till fokala skador vid träffpunkten och inkluderar kontusioner och blödningar medan den andra leder till diffusa sådana som innebär att neuroner blir avbrutna eller skadade (diffuse axonal injury). Det är fr.a. tre områden i hjärnan som är speciellt känsliga för denna typ av skada; subkortikala hjärnkärnor, corpus callosum och hjärnstammen. Eftersom diffusa hjärnskador inte syns på CTundersökningar av hjärnan förblir lindrigare skador av denna typ ofta ouppmärksammade. Det är svårt att få en utförlig bild av hur barn påverkas av en traumatisk hjärnskada i sin vardagsmiljö. Det beror delvis på avsaknaden av tidigare bedömningar, dels på svårigheten att fastställa om ett barn utvecklas i rätt takt samt svårigheter att utreda ett barn med en TBI då barnet efter skadan är lätt uttröttbart och har koncentrationsproblem. I flertalet fall med en medelsvår till svår hjärnskada resulterar skadan i bestående funktionshinder av varierande art och grad. Medicinskt föreligger ofta problem med sömn, kontinens, smärta och syn. Ämnesomsättningsproblem som leder till livslång medicinering med hormoner kan uppkomma liksom en posttraumatisk epilepsi. Funktionsförmågan påverkas ofta av störningar i uppmärksamhet, koncentration och minne samt av trötthet. Förmågan att planera, ta initiativ, genomföra och avsluta handlingar är också ett exempel på de exekutiva problem som uppstår efter en TBI. Utöver kognitiva problem finns ofta kommunikationssvårigheter, beteendeproblematik, personlighetsförändringar och motoriska resttillstånd. När ett barn skadas får det givetvis konsekvenser för hela familjen. Detta utgör en ökad stress på familjemedlemmarna som behöver anpassa sina liv på ett radikalt sätt för att möta den förändring ett barns svåra hjärnskada innebär. Allt sammantaget leder inte sällan till en försämrad livskvalitet och ett försämrat hälsotillstånd också för övriga familjemedlemmar. Föräldrarna upplever höga stressnivåer, upplevelser av såväl ekonomisk som emotionell belastning, hjälplöshet, ilska, rädsla, nedstämdhet och oro som kan pågå 5-15 år efter skadan. Relationerna inom familjen försämras och kan leda till kommunikationsproblem och separationer. Konsekvenser för emotionell och social utveckling. En förvärvad hjärnskada kan vara den direkta orsaken till emotionella och sociala svårigheter vilket kan leda till psykisk ohälsa. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
5 Varaktiga socio-emotionella svårigheter är vanliga hos barn som har fått hjärnskador. Det finns även ett samband (coincidental) mellan traumatisk hjärnskada och kriminalitet, dock ej ett orsakssamband. (Tonks et al. 2009) För att känna igen och förstå emotioner/känslor hos andra är olika funktioner i hjärnan inblandande. Prefrontala cortex har betydelse för funktioner som krävs för emotionell utveckling. Emotionell utveckling sker kontinuerligt från tidig barndom fram till ung vuxen ålder. En skada som inträffar före 16 månaders ålder kan ge effekt på beteendet långt senare. Bl.a. svårigheter att fatta beslut, att kontrollera sitt beteende/hejda sig, sociala samspelsvårigheter, onormala känsloreaktioner. För övrigt kan den kognitiva utvecklingen vara normal, men olika svårigheter med exekutiva funktioner kan förekomma. (Anderson et al. 2000) Trots normala grundläggande kognitiva färdigheter efter en skada, kan det uppstå svårigheter med socialt och moraliskt beteende. (Anderson et al. 1999) Det kan bli svårt att göra den moraliska bedömningen om vad som är rätt och fel. (Koenigs et al. 2007) Amygdala har betydelse för att en person känner igen andras känslor. Vid en skada i amygdala, i temporal loben, blir denna förmåga försämrad. (Adolphs et al. 2002) Funktioner i Amygdala och Hippocampus har betydelse för känslomässiga erfarenheter och sker en skada i dessa områden försämras minnet för dessa erfarenheter, vilket påverkar hur man agerar i en social situation. (Buchanan et al. 2006) För att avläsa känslor krävs att en person kan tolka en annan persons uttryck i ögonen, mimik samt röstläge (pragmatik). Barn med ABI har sämre förmåga till detta än andra barn i samma ålder. (Tonks et al & 2007) För att minska risken för PTSD (postraumatic stress disorder), efter en traumatisk hjärnskada är det viktigast att man har insikt. Detta är inte kopplat till skadans art eller grad. (Williams et al. 2007) I ett ABI team behöver man kunna bedöma hur en patient med ABI fungerar vad gäller emotionell och social förmåga samt ge psykoterapeutiskt stöd till patienten så att han/hon får insikt. Även föräldrar behöver stöd att hantera sina barn som får Neurobehavioral problems efter en skada. Många problem blir bestående och föräldrarna behöver framförallt hjälp med att hitta strategier för hur de skall förhålla sig. (Hooper et al. 2005) Ett samarbete med BUP är nödvändigt både för ev. samarbete i behandlingen och bedömningen av psykisk ohälsa samt att identifiera barn och ungdomar som efter en tidig hjärnskada inte uppmärksammas förrän psykisk ohälsa visar sig. Effekterna av en hjärnskada kan vara fördröjd i flera år. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
6 1.4 Rehabiliteringsförlopp Fas I- Patienten vistas på akutvårdsenhet på sjukhus. Man ser kvarvarande förvirringstillstånd hos patienten, och viss förnekelse hos anhöriga. Fas II- Patienten vistas i allmänhet på vårdavdelning på sjukhus. En tidig anpassning sker men fortfarande är patienten orealistisk i sina mål och inte motiverad till insatser. Fas III- Patienten har kommit till Rehabiliteringsenhet eller är redan hemma och har kontakt med ett team Man ser stundtals panik, patienten blir successivt klar över sina förluster och inser att de behöver hjälp. Här börjar förutsättningarna finnas för ett terapeutiskt motiverande arbete. Fas IV- Patienten är på rehabiliteringsenhet eller hemma och har kontakt med ett team NU sker för patientens räkning konfrontationen med verkligheten. Här vidtar behandlingsfasen och patienten är medveten om att rehabilitering behövs. Träning behövs kognitivt, emotionellt och fysiskt. Ett långsiktigt motiverande arbete fortgår. Fas V- Utskrivningsfas för vuxna men för barn en fortsatt uppföljningsfas som inkluderar insatser i skolan. Fortsatt stöd behöver ges till sociala nätverket. Eventuell överföring sker till geografiska teamet eller till vuxenhabiliteringen. Fasövergångar kan ske i varje fas med återgång till tidigare fas eller till längre kommen rehabilitering. En bedömning sker i varje fas om vilka åtgärder som bör ges och av vem (vg. se genomgång av kunskapsområden/ behov av åtgärder). 1.5 Rehabiliteringsinriktning Evidens Ett ABI team bör vara tvärprofessionellt/multidiciplinärt och arbeta samordnat. Arbetet bör vara systematiskt och sättas in tidigt i tillfrisknandet. För att få en långtidseffekt skall rehabiliteringen göras med inriktning på återhämtning både fysiskt, intellektuellt och emotionellt. Fysisk återhämtning Fysisk återhämtning är beroende vid vilken ålder barnet skadades, då de som skadades tidigt oftast har fler motoriska restsymptom än de som skadades senare under uppväxten. Funktionell motorisk kontroll är nedsatt åtminstone 1-2 år efter skadan (Kutsch-Buschbeck-2003, Wallen 2001). I denna studie var reaktionstid och rörelseduration klart nedsatt. Ytterligare en studie rapporterar att hand funktion återhämtade sig sämre än gångförmåga upp till 5 månader efter skadan (Kuhtz- Buschbeck 2003). Koortinationssvårigheter rapporteras också frekvent (Emanuelson 1998, Kuhtz-Buschbeck 2004). Kognitiv återhämtning ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
7 När det gäller kognitiva konsekvenser är det viktigt att återställa de högre cerebrala funktionerna. (ex. exekutiva funktioner, språk) (Appleton & Baldwin 1998, Prigatano m1984) och att återinlära det man har erfarit och kunnat för att förbättra kompetensen i vardagen. För att kunna påbörja rehabiliteringsprocessen är höjd vakenhet en elementär egenskap, att bli alert. För att kunna komma vidare i rehabiliteringsprocessen krävs en förbättrad kommunikation och senare ett sätt att kunna uttrycka sig språkligt. Detta krävs också för att identifiera nya problem och starta en ny problemlösningsprocess (Prigatano 2007). I den kognitiva rehabiliteringen (Horneman 2006) behövs kunskap om hur den tidigare kognitiva utvecklingen har varit, hur den har förändrats efter den traumatiska hjärnskadan, samt potential för rehabilitering. Olika kognitiva komponenter behöver undersökas: arbetsminne långtidsminne exekutiva funktioner uppmärksamhet perception inlärning organisation tänkande, problemlösning omdöme språk Emotionellt Individuell psykoterapi behövs för att föra kampen mot normalitetsförlusten. För att få en långtidseffekt krävs ett holistiskt miljöorienterat rehabiliteringsprogram där dessutom ett arbete med familjen och omgivningen ingår (Ylvisaker et al. 2005). Ett viktigt mål är att bredda det sociala nätverket för barn med måttlig till svår TBI. Detta innebär att arbeta för att barnet får flera kamrater (Prigatano 2006). Föräldrars oro måste tas på allvar för att få dem delaktiga. Föräldrar är oroliga över barnets försämrade skolprestationer, att barnet inte har några vänner/kamrater, svårigheter att kontrollera ilska samt apati, rädsla för skadans framtida konsekvenser. Sambandet mellan föräldrars oro och graden av skada är svagt. Alla föräldrar är oroliga över dessa saker (Prigatano 2006). Beteende ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
8 Max och medarbetare (1997,1998) undersökte i hur hög grad premorbid läggning ökade risken för sämre återhämtning. Det visade sig att familjens fungerande, anpassningsmöjligheter och den skadades personliga utbildnings och minnesfunktioner spelade en stor roll för god återhämtning. Ylvisaker och medarbetare har systematiskt gått igenom den litteratur som finns idag över vilka åtgärder man kan erbjuda vid beteendeproblem (Ylvisaker et al. 2007). Aktiviteter i det dagliga livet Hur man klarar att utföra det som man kognitivt klarar av (Functional-Integrative Performance) exempelvis klä på sig, konversera, leka, läsa, delta i sport eller jobb/uppgifter är mått på hur man klarar aktiviteter i det dagliga livet. Inte sällan ses en nedsatt sådan förmåga även om man intellektuellt skulle klara mer pga. att de sk. exekutiva funktionerna (dvs. att kunna samordna, planera och initiera aktiviteter) är klart nedsatta. Social kompetens är viktigt i umgänget med kamrater (Emanuelson 1999, Aaro-Jonsson et al. 2004) och är också oftast nedsatta Evidensbaserade rehabiliteringsåtgärder Minnesträning Metoden The Amsterdam Memory and Attention Training for Children förkortad Amat-c (Hendriks 1996) översattes helt nyligen till svenska döptes till SMART (van t Hooft et al. 2005, 2007) och är godkänd för svenska förhållanden. Två versioner finns, dels för åldrarna 8-12 år och för åldrarna 13 år och uppåt. Metoden går i korthet ut på att kombinera daglig träning och spel med övningar i uppmärksamhet och minnesteknik. Man tränar med vuxen person 30 minuter per dag och har 1 gång per vecka kontakt med en coach för att få feedback och uppmuntran. Träningen utövas i 10 veckor och utvärderas därefter Metoder som fortfarande befinner sig på forskningsstadiet Fysisk träning Modern forskning, såväl humanstudier som experimentell forskning, har visat att så kallad multimodal stimulering, till exempel fysisk aktivitet, kan förbättra den intellektuella förmågan hos både barn och vuxna (Naylor et al.2008). Man har visat att möss som strålbehandlats mot hjärnan som små fått färre stamceller, minskad neurogenes och sämre kognitiv förmåga, men att detta kunde behandlas genom frivillig fysisk aktivitet (Naylor et al. 2008). Detta är första gången någon visat att fysisk aktivitet kunde användas för funktionell och strukturell återhämtning efter strålningsinducerad skada i den juvenila hjärnan hos gnagare och det är därför angeläget att utvärdera om så är fallet även hos patienter som överlevt hjärntumörbehandling. Datortekniken idag tillåter att man genom olika konsoler kan interagera med det man ser på skärmen. Exempel på detta är Nintendo Wii den är uppbyggt kring spelkontroller som du styr med kroppsrörelser, något som gör att regelbundet spelande kan hjälpa få en ökad hjärtfrekvens, energiåtgång och kaloriförbränning. Modern teknik kan erbjuda detta i ett och samma programpaket: träning feedback kontroll dokumentation. Ett aktivt deltagande av barnen i rehabiliteringsprocessen ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
9 med egen möjlighet till träning kan minska de motoriska och kognitiva problemen. Genom att ge direkt feedback på behandlingsåtgärder (vilket syns i på resultaten i spelprogrammen) kan det öka engagemanget för träningen. Coaching har introducerats som en patientcentrerad metod där vårdaren på ett systematiskt sätt kan stödja patientens egen utveckling genom tekniker riktade mot motivation och beteende. 1.6 Patientunderlag I Göteborg och Södra Bohusläns Barn- och ungdomshabilitering finns idag 42 barn/ ungdomar med en förvärvad hjärnskada (Tabell I). Av dessa är 14 individer skadade innan 2 års ålder och 28 individer skadade efter 2 års ålder (Tabell II). Insjuknade innan 2 års ålder I denna subgrupp är orsaken till skadan; i fem fall infektion i CNS, 1 fall-olycka, 3 hjärninfarkter i sb. med hjärtoperationer, 1 hjärnblödning, 1 anoxi,1 hjärntumör och en spinal tumör. I denna grupp har 5 individer ett restsymptom, 3 individer 2 restsymptom och 5 individer 3 restsymptom. Könsfördelningen är i denna grupp 6 flickor och 8 pojkar. Insjuknande efter 2 års ålder I denna subgrupp är orsaken till skadan 7 trafikolyckor, 2 fallolyckor, 1 slag mot huvudet, 3 fall av anoxi, 1 hjärninfarkt, 1 hjärnblödning, 1 kärlmissbildning, 1 Graftversus-hostreaktion efter en transplantation, 5 hjärntumörer, 1 sprängolycka och en toxisk reaktion i CNS efter läkemedel givet mot ALL. I denna grupp återfinns 11 personer med ett restsymptom, 14 personer med 2 restsymptom och 1 person med 3 restsymptom. Könsfördelningen i denna grupp är 16 pojkar och 11 flickor. Ålder vid skadetillfället år 2-4 år 4-6 år 6-8 år 8-10 år år år år år ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
10 Tabell I. Åldersfördelning vid skadetillfället av de 42 barn som 2009 fanns under diagnosen förvärvad hjärnskada i Göteborg och Södra Bohuslän Aktuell ålder Antal Ålder Aktuell ålder Tabell II. Aktuell åldersfördelning hos de 42 barn som 2009 finns under diagnosen förvärvad hjärnskada i Göteborg och Södra Bohuslän Remissflöde Remiss inkommer ifrån akutsjukvården alt. den öppna barnsjukvården. Ett flöde är skissat från barnkliniken, kirurgisk vårdavdelning för de flesta barn som har en lindrig eller måttlig hjärnskada. Årligen bör enligt de epidemiologiska studier som finns ca 500/ invånare, 0-17 år, drabbas vilket för Göteborg med kranskommuner skulle innebära 100 st årligen av vilka 15 % utgörs av de svårare skadorna (måttlig till svår TBI)och resterande 85 % av de lättare. Därtill kommer en mindre antal barn som fått infektioner i CNS, hjärntumörer, stroke och drabbats av anoxiskador (ex. vis drunkningstillbud). Sortering i svårighetsgrad av skada, behov av insatser och förekomst av restsymptom sker på sjukhuset. De svårast skadade barnen kommer via neurokirurgiska kliniken på remiss vanligen till regionhabiliteringen för uppföljande utredning, behandling. Remisser därifrån bör också samtidigt gå till lokala habiliteringen. Detta gäller även för barn från den barnonkologiska verksamheten med följdtillstånd efter hjärntumörer eller leukemier. 1.7 Samverkan Upparbetad kontakt finns med regionala barn- och ungdomshabiliteringen rehabiliteringsteamet. Kontakter med BUP och primärvård ser idag olika ut beroende på geografiskt område. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
11 Upparbetade kontakter finns redan i viss mån, bl.a. via Västbus, med socialtjänst (LSS, SoL) och skola (Skola/förskola SYO konsulent, skolhälsovård). 2 Verksamhetsmål effekter - Ny målgrupp i skadegruppen är definierad - Barn och ungdomar har deltagit aktivt i sin rehabiliteringsplan - Nya samverkanspartner är identifierade, prioriterade och samverkansprocesser har påbörjats - Kompetensteamet har fått fördjupad kunskap om ABI och dess konsekvenser, dvs. påverkan på funktioner och i vardagsaktiviteter. - Teamet har utökad kunskap om metoder för utredning och behandling för målgruppen. 3 Omfattning och avgränsning Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada 0-18 år, som kommer till Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Utredning som bekräftar diagnos och kvarvarande restsymptom skall vara gjord. Denna utredning bör innefatta neurologisk bedömning, DT (Datortomografi av CNS), MRI (Magnetic resonance imaging), neuropsykologisk utredning, syn respektive hörselundersökning. Samverkan med andra vårdinstanser, skola och socialtjänst. 4 Genomförande och tidsplan Projektet beräknas pågå under tiden År 1, Kompetensutveckling Det tvärprofessionella ABI-teamet behöver kunskaper inom rehabilitering samt inom området ABI och dess konsekvenser. Teamet ska få en gemensam teoretisk grund. Verksamhet En dag per vecka åtgår till teammöte och patient/konsult mottagning. Insatser sker individuellt eller i grupp. Planering Under hösten planerades hur samverkan mellan ABI teamet och barn och ungdomshabiliteringens övriga enheter ska initieras/utvecklas och vilka som skulle ingå i kommande referensgrupp (from år 2010). ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
12 Resultat år 1 Projektet startade upp med befintliga resurser en dag/vecka. Teamet har tagit emot 16 nya patienter och har nu totalt 18 st. Remiss inflödet har varit större än förväntat. Gruppen med lindriga symtom initialt vid skadetillfället har identifierats och bedömts ha behov av rehabilitering från ABI. Inom verksamhetsområdet finns totalt 40 barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada. Denna grupp har ABI inte haft resurser att följa upp, eller att ge konsultativa insatser till aktuella team i den utsträckning som förväntats. Kontakt har tagits med Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus aktuella avdelningar och barnonkologisk avdelning. Regelbundna konsultations/samverkans möten har skett med representant för BUP, Göteborg. Samverkan möten med Regionhabiliteringen i syfte att öka samarbetet har påbörjats Inför 2011 är beslutat att resurserna ska öka och att en ny styrgrupp ska tillsättas. År 2, Kompetensutveckling ABI-teamet kunskaper ökas inom rehabilitering samt inom området ABI och dess konsekvenser. Utveckling av nya rehabiliteringsmetoder. Verksamhet Verksamheten fortsätter som under år 1. Samverkan utvecklas enligt projektplan. Ny styrgrupp bildas, projektledare utses, projkettiden förlängs och projektplanen revideras. Planering Barn och ungdomshabiliteringens övriga team kommer att erbjudas konsultmottagning hos ABI teamet gällande specifika frågeställningar. Barnpsykiatrisk konsultation sker en gång/månad eller vid akuta behov. Utveckla arbetsprocessen i teamarbetet och flödet mellan olika samverkansparter. - Genomföra en arbetstidskartläggning under tre månader för att mäta tidsåtgång för direkt och indirekt patientarbete samt resor. Syftet är att få en uppfattning av resursåtgång. - Förmedla kunskap och erfarenhet från projektet till andra verksamheter internt och externt. Att använda REAL för att mäta måluppfyllelse av rehabiliteringsinsatser. Att använda NYSAM för att mäta patienter och anhörigas nöjdhet. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
13 Samverkan Samverkan kring patient gruppen ABI skall under projektet identifieras och lämpliga samverkansformer utvecklas. Upparbeta kontakter med aktuella sjukhus och avdelningar Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus, barnkirurgisk, barnmedicinska och barnonkologisk avdelning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, neurokirurgisk intensivvårdsavdelning. Fortsätt samverkan med regionala barn- och ungdomshabiliteringen rehabiliteringsteamet. Upparbeta kontakter med BUP och primärvård ex. vis barnmedicinska mottagningar och vårdcentraler och hemsjukvård. Dessa kontakter ser idag olika ut beroende på geografiskt område. Rutiner för kontakter med vuxenhabiliteringen avseende ABI-gruppen skapas. Samverka med socialtjänst (LSS, SoL) och skola (Skola/förskola SYO konsulent, skolhälsovård) i de 10 stadsdelar i Göteborgs kommun samt 8 kommuner Mölndal, Härryda, Partille, Öckerö, Kungälv, Stenungssund, Tjörn och Ale. Sos 2008:20 - Skapa rutiner för övriga samarbetspartners: Försäkringskassa, Försäkringsbolag och Jurister År Verksamheten fortsätter som under år 1 och 2. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
14 Tänkt vårdflöde Akutsjukvård DSBUS, Neurokirurg, Primärvård Barnkirurg, Barnmedicin, Barnonkologi Lindrig Uppföljning endast om symtom finns efter 6 månader Medelsvår Uppföljning efter 3 mån Remiss Informa tion, kontakt Remiss Svår Uppföljning efter 3 mån Remiss Vårdcentral Skolhälsovård BUP BUM Geografiskt Team Remiss BUP ABI-team Kompeten sgrupp Information, kontakt Regionhabilitering Geografiskt Team Vuxen habilitering Avslut 5 Projektorganisation 5.1 Uppdragsgivare och styrgrupp Uppdragsgivare Verksamhetschef Annika Sundqvist 5.2 Styrgrupp År 1 tillsätts ingen styrgrupp, då en habiliteringschef är projektledare och habledningen är referensgrupp. Styrgrupp år 2 och år 3 är ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
15 Habiliteringschefer Eva Hammarström och Karin Bjurstam 5.3 Projektledare Sjuksköterska Sophie Kilebrant (under år 1 var habiliteringschef Bosse Zetterlund projektledare) Uppdraget som projektledare gäller Uppdraget omfattar: Genomföra projektet utifrån beslut Kontinuerligt dokumentera och följa upp process, innehåll och resultat Ansvara för dagordning och anteckningar vid styrgruppsmöten och referensgruppsmöten Utvärdera projektmålen Redovisa projektet i en rapport Uppdraget omfattar: Genomföra projektet utifrån beslut Kontinuerligt dokumentera och följa upp process, innehåll och resultat Ansvara för dagordning och anteckningar 5.4 Projektdeltagare År 1 År2 Gemensamma resurser från alla BUH-enheter Arbetsterapeut 20% 20% 30% Kurator 20% 20% 20% Logoped 20% 20% 20% Läkare 20% 20% 20% Psykolog 20% 40% 30% Sjuksköterska 20% 20% 15% Sjukgymnast 20% 40% 30% Spec.ped 20% 20% 30% Fritidskonsulent konsult konsult konsult Sekreterare 20% 20% 0% ingår i ord. arbete År3 ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
16 5.5 Referensgrupp Under år 1-3 är habledningen referensgrupp och mötet sker under habledningsmöten 6 Projektkalkyl 1,8 åa år1 2,20 åa from år 2 1,95 åa år 3 7 Arbetsmetoder 7.1 Riskhantering Om verksamheten inte får extra medel kommer kompetensteamet troligen bara att arbeta som är planerat för år 1. Det kan innebära att prioriteringar måste göras som kan bli svåra att försvara. Då målgruppen har hög prioritet av tidiga insatser, krävs omfördelning av befintliga resurser inom barn och ungdomshabilitering Göteborg och Södra Bohuslän Kvalitetssäkring Styrgruppen och projektledaren träffas minst två gånger per halvår för att: - stämma av processen - ta upp synpunkter - stämma av information till de geografiska teamen Styrgruppen är ansvarig för att informationsutbyte sker med uppdragsgivare. Uppdragsgivare informeras minst en gång per år. Anteckningar från referensgruppsmöten skickas till styrgruppen och referensgruppen. Projektet utvärderas löpande. Verksamhetsberättelse inklusive utvärdering görs varje år. Projektrapport skrivs vid projektets slut. Under år 1 utförde projektledaren även styrgruppens uppgifter. Ändringshantering Underlag tas fram av projektledaren till styrgruppen som tillsammans med projektledaren tar fram ett förslag till ändringsbeslut, som lämnas till uppdragsgivaren Under år 1 lämnar projektledaren underlag för ändringsbeslut direkt till uppdragsgivaren 7.2 Dokumentstyrning Projektledare samlar dokument + versionshantering Dokumentation i individärenden sker enligt patientdatalagen. ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
17 Versionshantering kommer att ske genom att alla dokument har datum, om samma dokument omarbetas skrivs versionsnummer. Projektledaren sparar alla versioner. 7.3 Information Uppdragsgivaren/Verksamhetschefen kommunicerar med styrgrupp (år 2 och 3) och projektledare om projektet. Styrgruppen kommunicerar med verksamhetschef, projektledare och habiliteringsledningen. Projektledaren kommunicerar med styrgrupp, referensgrupp, projektdeltagare och Projektledaren ansvarar för att aktuell information om projektet finns på intern och extern webbplats Informations-/kommunikationsplan ska göras 8 Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Kunskap finns om hur bästa stödet ska organiseras till barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada (ABI) Kompetensteamet har samlad, tvärprofessionell kompetens att rehabilitera barn och ungdomar 0-18 år med förvärvad hjärnskada. Det är tydligt hur rehabilitering ska bedrivas i habiliteringsverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen kan tillgodose dessa rehabiliterings krav Samverkan utifrån vårdflödet med berörda verksamheter har initierats och förbättrats Beslut Annika Sundqvist Verksamhetschef 9 Referenser Aaro Jonsson C, Horneman G, Emanuelson I. Neuropsychological progress during 14 years after severe traumatic brain injury in childhood and adolescence. Brain Inj 2004; 18(9); Adolphs R, Baron-Cohen S, Tranel D. Journal Cogn Neuroscience 2002 Nov 15;14(8): ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
18 Anderson SW, Damasio H, Tranel D, Damasio AR. Developmental Neuropsychology. 2000;18(3): Anderson SW, Bechara A, Damasio H, Tranel D, Damasio AR. Nature Neuroscience 1999 Nov;2(11): Appleton and Baldwin 1998.Head injury rehabilitation for Children. Buchanan TW, Tranel D, Adolphs R. Brain Jan;129(Pt 1): Emanuelson I. Epidemiology and management in children with traumatic brain injury. Thesis 1999, University of Helsinki, Finland. Emanuelson I, von Wendt L, Beckung E, Hagberg I. Late outcome after severe traumatic brain injury in children and adolescents. Pediatric Rehabilitation 1998; 2(2): Hendriks CM. Attention and memory training in childhood cancer survivors. Eur Cancer Soc Newsletter 1996; 5: Hooper L, Williams WH, Sarah EW Chua KC. Neuropsychol. Rehabil Aug-Oct;17(4-5): Horneman G. Head injury in childhood; cognitive outcome and health related quality of life. Thesis University of Gothenburg Koenigs M, Young L, Adolphs R, Tranel D, Cushman F, Hauser M, Damasio A. Nature 2007 Apr 19;446(7138): Kuhtz-Buschbeck J, Hoppe B, Gölge M, Dreesmann M, Damm-Stunitz U, Ritz A. Sensorimotor recovery in children after traumatic brain injury: analysis of gait, gross motor, and fine motor skills. Dev Med Child Neurol 2003:45: Kuhtz-Buschbeck J, Stolze H, Gölge M, Ritz A. Analysis off gait, reaching, and grasping in children after brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2004; 84: Max J, Catillo CS, Robin DA, Lindgren SD et al. Predictors of family functioning after traumatic brain injury in children and adolescents. J of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 1998; 37: Max J, Lindgren SD, Knutson C et al. Child and adolescent brain injury ; psychiatric findings from a pediatric outpatient speciality clinic. Brain Inj 1997; 11: Naylor AS, Bull C, Nilsson M, Björk-Eriksson T, Eriksson PS, Blomjgren K, Kuhnh HG. Volontary running rescues hippocampal neurogenesis after cranial irradiation in the young postneonatal mouse. Proc Natl Acad Sci USA. 2008; 105; Prigatano George P. Neuropsychologische Rehabilitation. Grundlagen und Praxis. Springer Verlag ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
19 Prigatano GP. Friends after traumatic brain injury in children. Head Trauma Rehabil.2006 nov-dec;21(6): Prigatano GP. Parental concerns and distress after paediatric traumatic brain injury: a qualitative study.brain Inj.2007 jun;21(7): Tonks J, Slater A, Frampton I, Wall SE, Yates P, Williams WH. Dev. Med Child Neurol jan;51(1):8-16 Tonks J, Williams WH, Frampton I, Yates P, Wall SE, Slater A. Brain Injury Apr;22(4): Tonks J, Williams WH, Frampton I, Yates P, Wall SE, Slater A. Brain Injury 2007 Jun;21(7):731-9 van't Hooft I, Andersson K, Bergman B, Sejersen T, von Wendt L, Bartfai A. Beneficial effects from a cognitive training programme on children with acquired brain injuries demonstrated in a controlled study. Brain Injury, 2005, 19(7) van't Hooft I, Andersson K, Bergman B, Sejersen T, von Wendt L, Bartfai A. A randomized controlled trial on children with acquired brain injuries reveals sustained favorable effects of cognitive training. Neurorehabilitation, 2007, 22, Wallen M, Mackay S, Duff S, McCartney L, O Flaherty S. Upper-limb function in Australian children with traumatic brain injury: a controlled, prospective study. Arch Phys Med Rehabil 2001:82: Williams WH, Evans JJ, Needham P, Wilson BA. Journal Trauma Stress Oct;15(5): Ylvisaker M, Adelson PD, Braga LW et al.rehabilitation and ongoing support after pediatric TBI: twenty years of progress.head Trauma Rehabil jan-feb;20(1): Ylvisaker M, Turkstra L et al. Behavioural Interventions for children and adults with behaviour disorders after TBI: a systematic review of the evidence.brain Inj jul;21(8): ABI-kompetensteam BUH, , reviderat
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA
Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Organisering av gruppverksamheten Delprojekt i projektet Utveckling av Vuxenhabiliteringen Projektledare Malin Arby
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg 2010-06-01/rev 2011-11-11
Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport ABI Kompetensteam Barn- och ungdomshabiliteringen 2013-09 -26 Projektledare Sophie Kilebrant Innehållsförteckning 1
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan GUT Grupp, Utbildning och Tema i Barn- och ungdomshabiliteringen 2012-09-12 Projektledare Lina Häglund Projekt Grupp,
Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
SMART Swedish Memory and Attention Re Training
SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
KOGNITIV REHABILITERING AV BARN MED FÖRVF RVÄRVADE RVADE HJÄRNSKADOR Ingrid van t t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen Astrid Lindgrens Barn Sjukhus/ Karolinska Universitets SjukhusetKarolinska
Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006.
90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006. http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gia_on_the_road.jpg#/media/file:gia_on_the_road.jpg http://commons.wikimedia.org/wiki/file:punked.jpg?uselang=sv
Agenda. Samverkansgruppen,
11 Samverkansgruppen, 170914 Anpassad undervisning för barn och ungdomar med hjärntumör Tony Gavik Konsultssjuksköterska Barncancercentrum, DSBUS och Camilla Törngren, Specialpedagog. Drottning Silvias
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Innehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen
Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga
Norrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Träning av uppmärksamhet och minnesstrategier för barn med cerebral pares
Forsknings- och utvecklingsenheten KORT RAPPORT Nr 2/2011 Träning av uppmärksamhet och minnesstrategier för barn med cerebral pares Verksamhet: Projektsansvarig enhetschef: Projektets medarbetare: Barn-
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Habiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillstånds-prövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt
ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Fakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Prehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018
Ungas psykiska hälsa i primärvården Psykiatriberedningen7 juni 2018 Utvärdering från flera dimensioner - 2017 Enheten för Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Projektets mål och syftet med utvärderingen
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II 2016-09-01 - - 2018-06-30 Barn och unga 6 18 år Fast konsultationstid med specialistnivån, BUP Samverkan med BUM vid behov Samverkan
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,
BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar
Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar Ingrid Emanuelson Docent, Överläkare Mild traumatic brain injury editorial Gerstenbrand and Stephan Brain Injury 2001; 15(2): 95-97 Minor head injury Traumatic head
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Psykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Sävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Rehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Att leda verksamhetsutveckling och förändringsarbete
Göteborgs Universitet, förvaltningshögskolan Att leda verksamhetsutveckling och förändringsarbete Vårterminen 2010, 15 hp Att leda verksamhetsutveckling och förändringsarbete Författare: Marie Norden och
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/
Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson