Mirjam Kalland. Familjecentraler en arena för tidiga insatser i Norden. Föräldrastödsprogram inom forskningen

Transkript

1 Mirjam Kalland Familjecentraler en arena för tidiga insatser i Norden. Föräldrastödsprogram inom forskningen

2 Det finns många vägar Den enklaste vägen till positiv utveckling är att starta från trygga och kärleksfulla hemförhållanden och att inte möta för mycket för tidigt Men många som är mindre lyckligt lottade klarar sig också bra vad handlar det då om?

3 Vad vet vi idag om vad som leder till hälsa? Vi vet mycket om ohälsa: Skadliga barndomserfarenheter, som familjevåld, föräldrars mentala problem, missbruk (ACE-forskning) Långvariga separationer, allvarliga förluster (adoptivbarn, fosterbarn, krigsbarn) -har samband med fysisk och psykisk ohälsa samt missbruk senare i livet Alatunnistetiedot tähän

4 Forskning bekräftar också att Genetisk sårbarhet i kombination med riskfaktorer leder till bestående omförmåga till att återhämta sig från psykiska påfrestningar/svåra livshändelser Traumatiska händelser i barndomen kan leda till bestående förändringar i det immunologiska systemet (samband med diabetes, hjärt och kärlsjukdomar mm.) Betydande förändringar i hjärnans struktur och volym Alatunnistetiedot tähän

5 Stress: då kraven överstiger kapaciteten Barnets centrala nervsystem omoget, mera sårbart Utsöndring av stresshormonet kortisol höjer blodsockret och hämmar immunsystemet, försvårar minnesfuntionerna och inlärningen Påverkar immunförsvaret och leder till en högre risk för att insjukna Alatunnistetiedot tähän

6 Emotionell otrygghet i barndomen har starkt samband med: Beroendeproblematik, missbruk Mental ohälsa i vuxenåldern Fysisk ohälsa (diabetes, hjärtsjukdomar etc.) Vissa specifika svårigheter har också specifika utfall, men allmänt taget blir risken större vid kumulativa problem

7 Referenser Dube S, Fairweather D, Pearson W, Felliti V et al (2009) : Cumulative childhood stress and autoimmune diseases in adults. Psychosomatic Medicine 71: Egeland, B., Yates, T., Appleyard, K., & van Dulmen, M. (2002). The long-term consequences of maltreatment in the early years: A developmental pathway model to antisocial behavior. Children s Services: Social Policy, Research, & Practice, 5(4), Franklin TB Russig H, Weiss IC, Gräff J, Linder N, Michalon A, Vizi S, Mansuy IM (2010) Epigenetic transmission of the impact of early stress across generations. Biol Psychiatry 1; 68:408. Middlebrooks JS, Audage NC The effects of Childhood stress on Health across the lifespan. National Center for Injury Prevention and Control. Vaarala O, Frodi A, Ludvigsson J. (2005).Psychological Stress May Induce Diabetes-Related Autoimmunity in Infancy. Diabetes Care Alatunnistetiedot tähän

8 Referenser om föräldrastress Copeland D & Harbaug BL Differences in Parenting Stress between Married and Single First Time Mothers at Six to Eight Weeks After Birth. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing Vol. 28, No. 3, Pages Crnic KA & Greenberg MT (1990). Minor parenting stress with young children. Child Development 61, Milgrom J. & McCloud PI (1996) Parenting Stress and Postnatal Depression: Stress Medicine, 12, (3), Mulder JH, Robles de Medina PG, Huizink AC, Van der Bergh BRH, Buitelaar, JK, Visser GHA. (2002). Prenatal maternal stress: effect on pregnancy and the (unborn) child. Early Human Development Leahy-Warren P, McCarthy G, Corcoran P (2012)First-time mothers: social support, maternal parental self-efficacy and postnatal depression. Journal of Clinical Nursing, Vol 21, 3-4, Alatunnistetiedot tähän

9 Vad vet vi om föräldrastöd? Vi vet nog när vi skall stöda: Då familjen väntar sitt första barn Alatunnistetiedot tähän

10 Vad vet vi om föräldrastöd? Det finns vetenskapligt belägg för att hembaserad stöd är effektivt (såväl riskgrupper som slumpmässigt utvalda föräldrar): Aronen E & Arajärvi T : interventionsstudien visar att barnen mådde bättre i hembesöksgruppen än i normalt rådgivningsstöd - gruppen (långtidsuppföljning) Aronen, E. T. and Arajärvi, T. (2000), Effects of Early Intervention on Psychiatric Symptoms of Young Adults in Low-Risk and High-Risk Families. American Journal of Orthopsychiatry, 70: Alatunnistetiedot tähän

11 Strukturerade grupper Generellt sett kan sägas att strukturerade gruppbaserat stöd (slutna grupper) är den mest effektiva formen av stöd för föräldraskap (positiva effekter på barns psykiska hälsa och anknytning) Effekten tydligare ju yngre barnet är Bästa effekten då babyn är < 6 månader Effekten blir svagare om gruppen varar längre än 16 gånger Alatunnistetiedot tähän

12 Så vad vet vi? Fortfarande för lite Föräldrarna i allmänhet rätt nöjda, men önskar ofta en tydligare struktur Det behövs en teoretisk bas för interventionen Det behövs mera experimentell forskning (case/controll) Det behövs en tydligare kontinuitet från föräldraförberedelse familjegrupper (slutna)- familjecaféverksamhet (öppna) Öppna grupper (familjecentral/familjecafé) är svåra att utvärdera, men uppskattas av föräldrarna Alatunnistetiedot tähän

13 På gång i Finland: mentalisering och föräldraskap Föräldraskapet Främst Handlar om kapaciteten att tänka på - reflektera över - hur vi känner, känna efter hur vi tänker Handlar om att förstå att alla små individer har en egen psykisk verklighet som vi bör sträva efter att förstå och bemöta på ett kärleksfullt och stabilt sätt. Att sträva efter att förstå hur barnets yttre uttryck och beteende hänger ihop med dess inre verklighet Alatunnistetiedot tähän

14 Reflektioner kring mentaliseringsbaserat stöd för föräldraskapet Handlar om den mänskliga kapaciteten att försöka se bortom det uppenbara : att vara intresserad av den andras mentala verkliget, vad känner han/hon, vad tänker han, vad finns bakom handlingarna. Metakognitiv och meta-emotionell kapacitet som riktar sig in på tankar och emotioner Förståelse för att känslor, intentioner och beteende är sammankopplat theory of mind

15 Mentalisering är interpersonellt Självreflektion räcker inte Handlar om att kommunicera och handla på ett sätt som skyddar och upprätthåller relationer att vilja den andra gott, att bry sig om Handlar om att sträva till att dela den andras mentala verklighet Handlar om att stå ut med att det trots allt inte är möjligt Alatunnistetiedot tähän

16 Mentalisering och föräldraskap Att observera, vara nyfiken på sitt unika barn Att stanna upp, fråga, förundra sig Att känna igen, förstå och förutsäga Främjar trygg anknytning Främjar positiv interaktion Främjar känslan av att duga som förälder Alatunnistetiedot tähän

17 En reflektiv förälder Funderar på vad babyn/barnet kan tänkas tänka och känna i en given situation- att fråga och undra är viktigare än att veta Ger mening och betydelse åt barnets tankar och känslor Försöker se barnets perspektiv utan att tappa sitt eget Blåser time-out i heta ögonblick Återvänder till det som blev fel

18 På mentalisering baserade modeller Parents First/Föräldrarskapet Främst/Vahvuutta vanhemmuuteen Modell utarbetad för mödrahem för alkohol-och drogberoende väntande mödrar - Pidä Kiinni Minding the Baby-program Mothers and Toddlers program - Alla baserar sig på modeller från Yale Child Study Center, och de två första har vidare bearbetats i Finland Alatunnistetiedot tähän

19 Varför mentaliseringsbaserat stöd? Att möta babyns/barnets emotionella behov är en unik process som varje enskild förälder och varje enskilt barn måste lära sig tillsammans. Denna process kan inte läras ut genom en ABC-bok med knep och knåp, men det finns naturliga förutsättningar hos alla föräldrar, och dessa förusättningar kan man stöda på ett respektfullt sätt genom att utforska verkligheten tillsammans. Alatunnistetiedot tähän

20 Forskning kring Föräldraskapet Främst Betydelsen av interventionen på familjens hälsa kommer att evalueras: Baseline under tredje trimestern Case controll design (200/1400) Uppföljning tills barnet är 2 år Validerade mätinstrument Web-baserad undersökning 72 kommuner med i projektet Alatunnistetiedot tähän

21 I anslutning till pilotundersökningen 12 familjegrupper hösten 2010-våren 2011 I grupperna deltog 119 föräldrar (62 mammor, 57 fäder och 62 barn. Efter halvtid deltog 98 föräldrar i enkäten (51 / 45 ). Efter avslutad grupp 71 föräldrar (40/ 31 ). MLL Vahvuutta vanhemmuuteen

22 Betydelsen av föräldragruppen (N=71) % (1/2) % kaikista % naisista % miehistä Vaikutusta perheen hyvinvointiin 3,2 21,1 35 Perheemme arki on helpottunut 11,3 12,5 9,7 Sain lisää varmuutta vauvan hoitoon 32,3 40,8 47,5 Edisti tasavertaista vanhemmuutta 19, Itseluottamukseni vanhempana lisääntyi Sain vahvistusta vanhempana toimimiseen 54,9 57,5 51, ,8 67,5 MLL Vahvuutta vanhemmuuteen

23 Betydelsen av föräldragrupperna (N=71) % (2/2) % kaikista % naisista % miehistä oma hyvinvointi lisääntyi Ymmärrän paremmin vauvan tarpeita ja tunteita 22,6 36,6 47,5 54,9 62,5 45,2 Suhteeni vauvaan vahvistui 22,6 32,4 40 Vaikutusta parisuhteeseen Minun on helpompi puhua puolisoni kanssa vaikeistakin tunteista Ryhmässä heränneistä ajatuksista on keskusteltu kotona 14,1 20 6,5 16,9 22,5 9,7 58,1 73,2 85 MLL Vahvuutta vanhemmuuteen

24 Ordinary Magic Vi kan stödja familjen hälsa och välbefinnande med vardagliga saker på ett vardagligt sätt vad som förefaller vara det som tynger föräldrar är de vardagliga bekymren i ett vanligt liv. Hälsa är att kunna älska, leka, arbeta och förvänta sig gott (Werner) men också att kunna bearbeta och övervinna motgångar, smärta, sorg och besvikelser Hälsa är ett slags överskott av kapacitet gentemot de vardagliga kraven Alatunnistetiedot tähän

25 Referenser: Doggett C, Burrett S, Osborn DA. Home visits during pregnancy and after birth for women with an alcohol or drug problem. The Cochrane Database of Systematic Reviews: Reviews ;(4). Duggan A, McFarlane E, Fuddy L, Burrel L, Higman, SM, Windman A & Calvin S Randomized trial of a statewide home visiting program: impact in preventing child abuse and neglect.child Abuse & Neglect Vol 28 nr , Geerart L, Van den Noortgate W, Grietens H, & Onghena P. The effects of early prevention programs for families with young children at risk for physical child abuse and neglect: a meta-analysis. Child Maltreatment vol 9 no , Gomby DS. Larson CS, Lewit EM, Behrman RE. Homevisiting: analysis and recommendations. The Future of Children. Homevisiting Vol 3 no 3, 1993 Kaminski, J. W., Valle, L. A., Filene, J. H., & Boyle, C. L. (2008). A meta-analytic review of components associated with parent training program effectiveness. J Abnorm Child Psychol, 36(4), Smedler, A.-C., Hjern, A., Kadesjö, B., Clausson, E., Smedje, H., Anttila, S., et al. (2010). Metoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn i skolåldern. Stockholm: SBU. Stewart-Brown, S. (2008). Improving parenting: the why and the how. Arch Dis Child, 93(2), Alatunnistetiedot tähän

26 Referenser Kendrick D, Elkan R, Hewitt M, Dewey M, Blair M, Robinson J et al. Does home visiting improve parenting and the quality of the home environment? A systematic review and meta analysis. Arch Dis Child 2000; 82(6): Leventhal JM. Getting prevention right: maintaining the status quo is not an option.child Abuse & Neglect, Volume 29, Issue 3, March 2005, Pages Nair P, Schuler ME, Black MM, Kettinger L, Harrington D. Cumulative environmental risk in substance abusing women: early intervention, parenting stress, child abuse potential and child development. Child Abuse Negl 2003; 27(9):997 Olds D (2002). Prenatal and infancy home visiting by nurses: From randomized trials to community replication. Prevention Science, 3(3), Slade A, Sadler L, DeDios-Kenn C, Webb D, Currier-Ezepchick J, Mayes L. Minding the baby: a reflective parenting program. Psychoanaltycial Study of the Child 2005;60: Alatunnistetiedot tähän

27 Referenser Aronen, E. T. and Arajärvi, T. (2000), Effects of Early Intervention on Psychiatric Symptoms of Young Adults in Low-Risk and High-Risk Families. American Journal of Orthopsychiatry, 70: Bremberg S red.( 2004) Nya verktyg för föräldrar förslag till nya reformer av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Cox P & Docherty K. (2008) Assessing the impact of a first-time parenting group. Nursing Times; 104: 21, Lundahl B, Risser HJ, Lovejoy MC A meta-analysis of parent training: moderators and follow-up effects. Clin Psychol Rev 26 (1): Peterson Ch, Peterson K, Håkanson A (2005) Ett kvartsekel med föräldragrupperi i barnhälsovården var står vi idag? Läkaretidningen 39 Vol Thomas, R. & Zimmer-Gembeck, M. (2007). Behavioral outcomes of parent-child interaction therapy and Triple P Positive Parenting Program: A review and meta-analysis. Journal of Abnormal Child Psychology, 35, pp Sanders MR, Cann W, Markie-Dadds C. Why a universal population level approach to the prevention of child abuse is essential. Child Abuse Review. 2003;12: Alatunnistetiedot tähän