Svensk import av sjukdomar

Transkript

1 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 16 SEPTEMBER 2009 Svensk import av sjukdomar Varje år importeras ett flertal olika sjukdomar där hundratusentals människor riskerar att drabbas. Det handlar om grönsaker, frukter och bär som importeras från ett flertal länder runtom i världen och som exponeras i butikernas grönsaksdiskar. Då utbudet i våra butiker blir allt större vad gäller bl.a. exotiska grönsaker och frukter kan konsumenten botanisera friskt bland färska produkter från jordens alla hörn. Ruccolasallad från Italien, sparris och kinakål från Thailand, solroskärnor från Kina, hallon från Östeuropa är bara ett fåtal produkter som varit föremål för smittspridning i Sverige den senaste tiden. De olika sjukdomar som importeras är bl.a. salmonella, vinterkräksjuka och campylobakter. I de flesta fallen beror detta på att odlare använder förorenat vatten för bevattning av sina grödor i brist på tillgång till rent vatten. Livsmedelsverket skriver att mellan åren 2003 och 2006 stod frukter och grönsaker för 7 procent av utbrotten och 15 procent av sjukdomsfallen i Sverige där ett livsmedel utpekats. Detta är en ökning från 1995 där motsvarande siffror var 2,4 respektive 1,6 procent. Mellan åren 1996 och 2006 utpekades grönsaker eller frukter som orsak till 32 matförgiftningsutbrott med totalt 1540 drabbade personer. I de flesta fall gällde det just importerade bär och grönsaker. Ökad konsumtion av exotiska färska kryddor och bladgrönsaker misstänks vara en bidragande orsak till matförgiftningar. Vi använder t.ex. grönsaker på ett annat sätt i Sverige än i ursprungsländerna. Ett utbrott av salmonella som drabbade 49 personer på midsommarafton 2006 kunde knytas till färska limeblad som använts i en kycklingmarinad. År 2002 genomförde Livsmedelsverket ett riksprojekt om salmonella i frukt och grönt, där största andelen prov kom från införsel från annat EU- land samt prov av kategorier som inte anses vara riskprodukter. Resultatet från den kartläggningen visade på en stor andel negativa prov samtidigt som de få prov som var positiva (< 1 %) visade sig komma från tredje land. En norsk studie genomförd 2007 visade att ca 12 % av importerade färska kryddor och bladgrönsaker från Asien innehöll salmonella. Fortfarande mycket salmonella i bladgrönt från Asien I prover på färska kryddor och bladgrönsaker från Asien fanns salmonella i

2 fyra procent och spår av tarmbakterier i drygt vart fjärde prov. Det framgår av Livsmedelsverkets och kommunernas halvtidsredovisning av årets kartläggningsprojekt. Det är positivt att vi inte hittat lika mycket salmonella som i en liknande studie i Norge Men att det finns salmonella i fyra procent av proverna är fortfarande mycket, säger projektledare Nina Karnehed, Livsmedelsverket. Kartläggning Livsmedelsverket arbetar i år tillsammans med landets kommuner i Riksprojekt Patogener i importerat grönt. Projektet kartlägger förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier, främst salmonella, e-coli och campylobakter, i färska kryddor och bladgrönsaker som importerats från Asien. Nittiofem kommuner har anmält intresse av att vara med i projektet och under första halvåret 2009 har 38 kommuner deltagit genom provtagning. Totalt har 269 prov skickats in. Tarmbakterier Av det totala antalet prov härstammar 80 procent ifrån Thailand. Totalt 11 prov (4 procent) har testats positiva för salmonella. I drygt en fjärdedel av proverna fanns tarmbakterien e-coli vilket tyder på spår av avföring. Om man sköljer kryddgrönt ordentligt minskar risken avsevärt att bli sjuk. Vill man vara helt säker bör man tillaga dem, eftersom bakterierna dör vid upphettning, säger Nina Karnehed. Nu har vi höns på Förskolan Stensveden igen Mellan åren hade vi 9 hönor och en tupp i vårt kombinerade höns- och växthus. De var till stor glädje för oss alla. Barnen följde gärna med till hönsen gav dem mat, tittade på dem och plockade äggen. Föräldrar och barn hjälpte oss att ta hand om dem lördagar och söndagar. Att ta hand om hönsen var en del av vår verksamhet där barnen på ett naturligt sätt såg hur vi tog hand om djuren och de hjälpte till. Med tiden blev hönshuset slitet och en hel del problem med rengöringen gjorde att det inte var lika enkelt längre. Så i samband med fågelinfluensan bestämde vi oss för att stänga hönshuset. Hönsen fick därefter bo på Gammelgården en tid. Tack vare många föräldrars engagemang har vi nu åter höns. Med hjälp av sponsring, försäljning av PEZ-figurer via Internet och skänkta pengar fick vi ihop en grundplåt

3 så att material till ombyggnaden kunde köpas in. Föräldrarna har ägnat många arbetstimmar åt renoveringen. Vi har haft en äggkläckningsmaskin så barnen har kunnat följa hela tillblivelseprocessen. Ni kan tänka er att många av barnen har suttit och tittat på de söta kycklingarna, sett hur de har vuxit och blivit mer och mer hönslika. På försommaren kunde vi återigen ha höns i hönshuset. Denna gång har vi inte lika många hönor utan det är 4 hönor och en tupp. Det underlättar städning och omvårdnad. Namn på hönor och tupp kommer barnen att få bestämma....men kossorna i Räfsnäs har åkt hem till sig För fjärde sommaren i rad har kommunen anlitat gratis utsocknes arbetskraft som landskapsvårdare. Det är Per-Åke Johansson i Venjan som lånat ut sju kor med kalv som gått och gjort fint med sina mular i hagarna mellan Krabo och Brukshundsklubben.

4 Denna form av landskapsvård är ett av resultaten av ett projekt som hette Öppen Horisont. Kossorna är av märket Charolais, som ursprungligen användes som dragdjur i Frankrike. Det är något visst med kor. Många av de ludvikabor som går och cyklar på GCvägen utmed Haggen har uttryckt sitt gillande över detta lantliga inslag så nära staden. För barnen kan det vara roligt och nyttigt att se första ledet i en livsmedelskedja som blivit allt mer industrialiserad och anonym. Och ni som inte har varit åt det hållet på länge - åk dit och se vilket bra jobb dom gör, hur en riktig beteshage öppnar upp en smula i vår skogiga kommun. Dole goes bananas Den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gerttén har gjort en film som heter Bananas!*. Filmen följer en amerikansk advokat, Juan Dominguez, som företräder tolv nicaraguanska män som arbetat på bananjätten Doles plantage under 70-talet. Männen är bara några stycken i en stor grupp som hävdar att de blivit sterila efter att ha tvingats arbeta i en miljö med giftiga kemikalier. När de med advokathjälp får chansen stämmer de nu företaget många år senare. I filmen visas att företaget visste vad växtgifterna hade för verkan, men att de ändå fortsatte använda dem. Detta upprörde fruktjätten som stämt Fredrik Gerttén, producenten Margarete Jangård och bolaget WG film, och krävt att filmen inte ska få visas. Stämningarna har också riktats mot sponsorer, Los Angeles filmfestival och filmdistributörer. Påtryckningar har också gjorts mot svenska ambassaden och svenska konsulat. Två riksdagsledamöter, Mats Johansson (m) och Luciano Astudillo (s) blev i sin tur upprörda över Doles försök att försök att förbjuda filmen, eftersom det kan hota yttrandefriheten och journalisters och konstnärers frihet att uttrycka sig. Detta ledde till att filmen fick sin svenska premiär i riksdagen, dit samtliga ledamöter bjudits in och även regissören Fredrik Gerttén.

5 Ekologiskt kvitto på KRAV-mjölk & fil Alla förskolor & skolor i Ludvika kommun serverar ekologisk mjölk & fil. Det innebär ca liter mjölk och ca liter fil/ år. All den mjölken och filen har bidragit till följande miljöeffekter: (jämfört med om konventionell mjölk och fil skulle ha använts) Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka 38 kg Det ger ökad biologisk mångfald, d.v.s fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad användning av handelsgödsel (N+P), cirka: kg Kor som äter ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden, cirka: 20 st Antal gårdar som ställts om till eko, cirka 2 st. GMO:...ingen Energianvändning:...minskad (Ingen handelsgödselframställning, cirka kwh) Biologisk mångfald:...ökad

6 Trattkantarellsoppa med blåmögelost Recept från Stefan Karlsson, kock i tv 4 4 portioner 400 g trattkantareller (ca 30 g torkade) 1 gul lök, finhackad ½ msk smör 4 dl vatten 2 kalvbuljongtärningar 1 dl vispgrädde 2 dl mjölk 100 g Kvibille ädelost 1 skalat äpple, i små tärningar Salt och peppar Hacka svampen i lagom stora soppbitar Fräs löken och svampen i en gryta. Låt bryna tills all vätska försvinner. Slå på vatten och smula i buljongen. Låt soppan koka upp och sjud sedan i 5 minuter. Häll i grädden och mjölken och sjud ytterligare 10 minuter. Riv ädelosten grovt och rör ned i soppan så att den smälter helt. Smaka av med salt och peppar. Vid servering vänds äppeltärningarna i. Servera med ett gott nybakat bröd.

7 Säsongsanpassning av frukt och grönt En viktig del i ett hållbart hushåll är att tänka säsongsanpassat användande av frukt och grönt. Nu i skördetid finns mycket gott att använda i sin matlagning. Genom att anpassa sina inköp och följa årstidsväxlingarna i köket minskar miljöbelastningen. Att välja det färska inhemska istället för importerade produkter ger även en variationsrik vandring i våra egna frukter och grönsaker. Sommaren har precis passerat oss med härliga primörer. Nypotatisen kokt med dill och solvarma jordgubbar är bara två av allt det underbara. Solvarma tomater och hemodlad sallad kan skördas till lunchens salladstallrik. Hösten är en enda stor skördefest, med färgrika morötter och rödbetor. Skogen är full av både blåbär, lingon och svamp. De syrliga äpplena väntar på grenen för att få ätas. Vintern rotfrukternas tid. Rotfrukterna kräver ingen frysförvaring och kan varieras i det oändliga i grytor och gratänger. Och sen kommer. Våren, nässlornas och kirskålens tid. Än kan det finnas rotfrukter kvar från vinterns förvaring. Rabarberns knoppar växer snabbt i den varma vårsolen.

8 Gunnels miljötips Stearinljus Paraffinljus Jag har tidigare skrivit om att det är bättre att använda stearinljus än paraffinljus och här kommer ytterligare belägg för detta. Gunnel Vilka ljus vi väljer att tända, när höstmörkret faller på, kan påverka kvalitén på vår inomhusluft. Paraffinljus, som tillverkas ur fossil olja, förorenar luften mer än ljus som är tillverkade ur animaliska och vegetabiliska fetter. Forskare har mätt vilka ämnen som bildas när olika typer av ljus brinner och sett att just paraffinljus ger ifrån sig mätbara mängder ofullständigt förbrända kolväten som de cancerogena ämnena bensen och toluen. Paraffin är ett billigare alternativ till stearin och används i både värmeljus och vanliga ljus. När ett ljus brinner ska det egentligen bara bildas koldioxid och vatten, om temperaturen är tillräckligt hög och förbränningen är fullständig. Men när paraffinljus brinner är temperaturen inte tillräckligt hög och det bildas då ofullständigt förbrända kolväten som är skadliga för hälsan. Forskarna påpekar att även om det inte är skadligt att tända ljus då och då, så kan misstänkta allergier eller andra problem med luftvägarna i hemmet i själva verket vara reaktioner på föroreningar från tända paraffinljus. Studien presenteras på det amerikanska kemisällskapets, ACS, årliga möte. Från vetenskapsradion tors.20 aug -09 Svenska råd om klimatsmart mat får EU-kritik Livsmedelsverkets råd att äta mer närproducerat för miljön kritiseras av EU-kommissionen. Råden strider mot en av EU:s heligaste principer; den om fri rörlighet av varor på den inre marknaden. Livsmedelsverket har fram till den 26 november på sig att revidera råden efter EU-kommissionens kommentarer. (Lantbrukets Affärstidning)

9 Hallå där Lars Hellsing, kommunchef Brukar du köpa ekologiskt? Ja. I så fall vad? Mjölk, ägg,bananer,kaffe,juice,vin är vad jag kommer på. Överhuvudtaget så köper min fru allt där det finns ett ekologiskt alternativ. Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola Bo Staaf, Agenda 21-samordnare Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare Ursula Furtig, folkhälsosamordnare Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör Erik Unander-Scharin, livsmedelsinspektör Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel bo.staaf@ludvika.se

10 HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på mvh red