Kvalitetsredovisning FÖRORD

Transkript

1

2

3 FÖRORD Särskolan i Sala består av tre enheter och har en estetisk inriktning. Verksamheterna ligger på Åkra, Gysinge, och Verdandi. All personal på särskolan arbetar lösningsinriktat. Särskolans Värdegrund: I skolan ska elevernas förutsättningar respekteras, All personal vet att eleven har resurser till utveckling, Värdefull erfarenhet och vilja och förmåga att lära 3 (60)

4

5 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse INNEHÅLL Elevtalsutveckling 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomisk utveckling 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Lokaler 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ledning och styrning 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Har skolan några särskilda förutsättningar? 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. 11Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetet med elever med annat moders än svenska Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetet med hälsa och livsstil Fel! Bokmärket är inte definierat. Normer och värden Fel! Bokmärket är inte definierat. - Kunskaper Fel! Bokmärket är inte definierat. - Elevernas ansvar och inflytande Fel! Bokmärket är inte definierat. Skola och hem Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergång och samverkan Fel! Bokmärket är inte definierat. Skolan och omvärlden Fel! Bokmärket är inte definierat. Betyg och bedömning Fel! Bokmärket är inte definierat. - Rektors ansvar Fel! Bokmärket är inte definierat. Normer och värden Fel! Bokmärket är inte definierat. Kunskaper Fel! Bokmärket är inte definierat. Elevernas ansvar och inflytande Fel! Bokmärket är inte definierat. Skola och hem Fel! Bokmärket är inte definierat. Skolan och omvärlden Fel! Bokmärket är inte definierat. Bedömning och betyg Fel! Bokmärket är inte definierat. Rektors ansvar Fel! Bokmärket är inte definierat. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling Ekonomisk utveckling Lokaler Ledning och styrning Har skolan några särskilda förutsättningar? Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder SPECIALINSATSER SOM SÄRSKOLANS 46 ELEVER HAR FÅTT: Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder Arbetet med elever med annat moders än svenska Arbetet med hälsa och livsstil RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt (60)

6 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse - Kunskaper Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde en i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde en i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde en i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde en i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde en i respektive ämne Andel av eleverna i skolår 9 som uppnådde en i svenska, engelska och matematik enligt de nationella proven? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Andel elever som nått en och fått slutbetyg (åk 9) i respektive ämne Elever i årskurs 8 som uppnådde en i respektive ämne Vilken analys gör enheten av resultatet? Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Skola och hem Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Övergång och samverkan Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Skolan och omvärlden Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Betyg och bedömning Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt Rektors ansvar Läroplanens Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens i övrigt UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/ (60)

7 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning (60)

8 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 15 oktober 2010 särskskolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass 4 Elever skolår Elever skolår Elever skolår 1-6 Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 9 Personal i förskoleklass 2 Lärare i skolan (1-6) Specialpedagog 4 Elevassistent 5 Övriga pedagoger i skolan 3 Övrig personal 3 Personal på fritids 4 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 8 (60)

9 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse Elever skolår 7-10 samt gymnasiesär 31 Lärare i skolan Specialpedagog 6 Elevassistent 9 Övriga pedagoger i skolan 3 Övrig personal 3 Lärare per 100 elever i skolår 7-9 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 7-9 Personal per 100 elever i skolan 9 (60)

10 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling Elevantalet fortsätter att minskas från Heby Kommun. Under 9/10 är det 6 elever som under 10/11 minskar till tre. I Sala sker det också en minskning av elevantalet från 47 elever till 42 elever 11/12. Det börjar 4 elever i första klass HT-11 och det var många år sen det började så många. Elevantalet ökar på fritids och fritidsklubben. Vi kommer det här året att starta med en ev. två elev som går omvänt integrerat. Vi har också under året haft en förskoleklass på Ängshagen med elever med behov av särskolans arbetssätt. Ekonomisk utveckling Vi minskar hela tiden på personal så att det anpassas efter elevantal och budget. Under 9/10 gjorde vi en anpassning och nu under 10/11 en ännu större personalanpassning. Under 10/11 har vi lånat ut en personal till Ängshagen till den elev som gått som individintegrerad. För att elevens förutsättningar att lyckas som individintegrerad behövs en vuxen som kan ge extra stöd genom bilder, tecken och struktur. Vi har dock haft en ny elev som flyttat till Sala från Västerås men fått gått kvar i Västerås terminen ut, vi har också en elev som har gått i Örebro på Birgittaskolan, men flyttat tillbaka till Sala. Dessa elever finns inte med i budget för interkommunala elever och täcker inte budgeten Lokaler Vem skall initiera till samverkan om olika lokaler som kommunen äger. T.ex. nya friidrottsanläggningen på Lärkan, bokning, regler och material. Gysinge: Ligger i nära anslutning till Ekebyskolan. Eleverna använder deras lokaler i Hem och konsumentkunskap och även Trä/textil slöjd under LÅ 10/11. När det gäller träslöjden så har det samarbetet inte fungerat så vi köper nu tjänst från Åkraskolan. LÅ 10/12 så har vi köper vi både trä och textil från Åkra och då får eleverna gå dit. Eleverna går även till Åkra och har musik och gymnastik. När det gäller bibliotek så använder sig eleverna av Stadsbiblioteket. Eleverna går till Vallaskolans matsal och äter lunch. Verdandi: ligger i nära anslutning till Kunsängsgymnasiet där eleverna använder idrottshallen samt äter lunch i matsalen. Musiken är förlagd till Kulturskolan. 10 (60)

11 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse Eleverna har tillbringat en dag i Kappalbo där de har har olika arbetsuppgifter enl. kursplan. Stadsbiblioteket samt Täljstenen har använts flitigt under läsåret. Eleverna åker till simhallen en gång/vecka. Åkra: Särskolan är integrerad på Åkraskolan lokalmässigt. All undervisning sker på Åkraskolan utom Hem och konsumentkunskap för åk 5 och 6. Den undervisningen är på Ekebyskolan. Bad en gång/vecka i badhuset. Särskolans fritids är integrerat med grundskolans, men vi har egen personal som arbetar där. Ängshagenskolan: Under två år har särskolan haft en liten grupp förskoleelever integrerade på Ängshagen. Eleverna har haft ett samlingsrum men varit integrerade i stora gruppen vid lek. Eleverna har haft musik på Kulturskolan och bad i simhallen. Idrottsläraren/rektor på särskolan har tagit kontakt med rektorer ang. samverkan runt lokaler, verksamhet och redskap. När det gäller den nya anläggningen på Lärkan så har idrottslärarna varit engagerade och vi har haft DM i särskolans friidrott. Vi har också under många år haft DM i simning i Salas simhall Ledning och styrning Särskolan har en egen rektor. Verksamheten finns på tre olika enheter, Åkra. Gysinge och Verdandi. Jag har schemalagd till på varje enhet. Vi har regelbundna pedagogiska konferenser samt stormöten där all personal deltar. Jag har också tillbringat några timmar i veckan för att handleda och leda personalen på Ängshagens lilla förskoleklass. Lärare och assistent har deltagit i våra pedagogiska konferenser samt assistentutbildningar. Ett samarbete sker mellan övriga gymnasiesärskolor i kommunen. Vi har haft regelbundna möte för att kunna skapa en grund för hur det ska se ut i framtiden. Det finns en IT-ansvarig och dessutom har varje lärare ett ansvarsområde som ingår i tjänsten. Vi har haft två utvecklingsledare under läsåret men då båda slutar så kommer de att ersättas av nya. En för grundsär och en för inriktning träningssär. När det gäller föräldraråd så finns det inget på särskolan. Vi har tidigare haft det, men inser att vårdnadshavare har en god inblick i skolan och har möjligheter att påverka. Jag skickar ut informationsbrev och lärare har en nära kontakt med vårdnadshavare. Information och möjligheter att vara delaktig finns också på varje enhets föräldramöte. 11 (60)

12 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse Har skolan några särskilda förutsättningar? Särskolans estetiska inriktning genomsyrar undervisningen som varje år utmynnar i någon form av utställning. Årets tema var Framtiden som avslutades i en utställning på Täljstenen. Vi söker fonpengar för att behålla vår inriktning Verdandis skolträdgård ger en bra möjlighet att arbeta praktiskt men ger även många upplevelser där alla sinnen kan användas. Verdandi är också långt gånget med entreprenöriellt lärande. Idrottskolan från åk.5 ger eleverna stora möjligheter att prova på olika idrottsverksamheter som t.ex. bowling, skytte, simning, gym, innebandy, golf m.m. Nytt för i år är ridning på SORF. Vi har haft en egen ridlärare och annan personal med från skolan men hyrt häst och lokaler av SORF. Det har varit en utomordentligt bra verksamhet för många elever, men vi är inte nöjda med det sätt vi fått betala. Vår idrottsförening finansierar stora delar av idrottsskolan men täcker inte kostnaden för ridning. Även här söker vi fondpengar för att kunna behålla möjligheter för eleverna att prova på. Vi har också under flera år arbetet med en internutbildning, Lösningsinriktad Pedagogik. Utbildningen har letts av särskolans beteendevetare. Det har vitsat sig att utbildning har gett personalen ett lösningsinriktat förhållningssätt både mot elever som personal. 12 (60)

13 Förutsättningar för verksamhetens uppfyllelse Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Åtgärder till förbättring diskuteras av all personal på enheternas husmöten. Vi har som övriga skolor haft tillfälle att ha två heldagar med kvalitetsredovisning. I år var all särskolans personal på Särskolans rikskonferens och vi beslutade då att ta två em. o anspråk då all personal medverkade. De som då inte blev klart har färdigställts av lärare. Till viss del har eleverna varit delaktiga då kvalitetsredovisningen presenterats på elevrådet. Vårdnadshavare har getts möjlighet att delta då jag vid informationsbrev har informerat om det. 13 (60)

14 Arbetet i verksamheten ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Som jag skrev i föregående kvalitetsredovisning så anser jag att vi bara har elever i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram som skrivits har mest handlat om sociala förmågor. Vi samarbetar och får stöd av habilitering, hörselpedagog, synpedagog, logped, tolk, psykologer, arbetsterapeut, beteendevetare, sjukgymnast mfl. Som har kunskap runt våra elever. Vi har stödgymnastik, tecken som stöd, anpassad undervisning och lokalanpassning efter elevbehov. Efter skolinspektionens rapport har vi sammanfattat och beskrivit de åtgärder vi vidtar runt elever. Åtgärdsprogram: Upprättas då eleven behöver extra stöd utöver det vi räknat upp Elevhälsopersonal: Skolsköterskan besöker oss varannan vecka, beteendevetare finns anställd på skolan som handleder personal, arbetar aktivt med elever samt gör uppföljningar. Vi arbetar aktivt med kognitivt stöd, anpassad undervisning efter varje elevs behov(bildstöd, teckenstöd, tidshjälpmedel, anpassade datorer, touchkontakter, symbolstöd), enskild musik och gymnastik efter behov. Lokalanpassningar: Lokalerna blir mer och mer anpassade så att det inte är ett hinder för de elever som är rullstolsburna. 14 (60)

15 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: SPECIALINSATSER SOM SÄRSKOLANS 46 ELEVER HAR FÅTT: Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. möjligheter. Individen står alltid i fokus. Simundervisning en gång i veckan, gym erbjuds på skolan. Vår hemkunskapslärare arbetar mer fördjupat med kostens betydelse för hälsan. Detta tas även upp av vår idrottslärare. Vi diskuterar ständigt livsstil och normer för hur man passar in i samhället. Detta gör att våra elever lär sig de sociala spelreglerna. Vi får ofta beröm för att våra elever uppför sig trevligt när vi rör oss utanför skolan. T.ex. vid studiebesök, skolresa, konserter etc. TSS (Tecken som stöd) Vi använder oss av TSS för att tydligt kunna kommunicera med varandra både i undervisningen och på övrig tid. Det är ett sätt att förstärka talet i kommunikation. Det är 25 elever som använder detta i kommunikationen med andra Analys och bedömning av insatsen i särskolan TSS är ett förtydligande och förstärkande av talet och hjälper våra elever till en större förståelse i samtal med andra. Det ger dem också större möjlighet att uttrycka sig själva och föra fram sina åsikter. Det visar sig att eleverna som får bekräftelse av att de blir förstådda blir säkra och vågar be om det de behöver. Detta är en mycket viktig utveckling Tidshjälpmedel (Kvartsur, Timstock, Handi m.m.): Hjälper till att förbereda eleven på förändringar under dagen. Hjälper till att utveckla tidsuppfattningen hos våra elever. Det är 46 elever som använder tidshjälpmedel/ramar för att hålla tiden Analys och bedömning av insatsen i särskolan Vi kan se att det hjälper elever att förstå tid. Vi ser också att det blir en viktig del för eleven som börjar förstå vad tid innebär. 15 (60)

16 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: Bildstöd (Pictogram, Widget, PCS bilder, fotobilder m.m.): Bildstöd är ytterligare ett kommunikationssätt för eleven och en förstärkning av talet. Används även av vuxna runt omkring barnet för att förstärka kommunikationen med varandra. Datorn och dess specialprogram är också ett redskap för att öka förståelse vid kommunikation. Det är 28 elever som använder bildstöd. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Bildstöd borde vara ett obligatoriskt moment i undervisningen, eftersom det många gånger förstärker och förklarar mer än ord. Tillsammans blir de ett ovärderligt verktyg. Egen assistent i klass: Elev som behöver ett hjälpjag i vardagens olika situationer och med eventuella förflyttningar. Det är 4 elev som har egen assistent Analys och bedömning av insatsen i särskolan Denna elev får en chans att delta på lika villkor som övriga elever med tillgång till egen assistent. Sociala berättelser / Seriesamtal För att förtydliga olika situationer och helheter som rör eleven. Används både i förberedande syfte och i efterhand för lösningsinriktat syfte. Det är 18 elever som använder sociala berättelser som lösningsinriktade samtal Analys och bedömning av insatsen i särskolan Elever med behov av dessa klargörande samtal visar en större förståelse för vad som hänt eller för vad som ska hända i olika situationer. Det ger dem en chans att 16 (60)

17 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: utvecklas och hitta verktyg för att förklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Individuell gymnastik: Extra träning av motorik enskilt eller i liten grupp av specialutbildad pedagog. Det är 16 elever som har extra motorisk träning. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Mycket effektiv träning då det oftast sker enskilt med respektive elev, utifrån elevens speciella behov. Läraren tränar grundbehoven och på det viset kommer, många av eleverna får också träningsprogram som tränas regelbundet på skolan. I många fall leder det till att eleven får lättare att koncentrera sig, sitter bekvämare och fin motoriken förbättras Extra läs- och skrivträning Sätts in vid behov, ofta efter upprättat åtgärdsprogram i samråd med föräldrarna. Det är 4 elever som har extra insatser för läs- och skrivträning. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Har sett att korta men intensiva insatser ger resultat. Används regelbundet under läsåret. Eleverna har blivit säkrare i läsa /skriva. Vågar också läsa mer högt. Uttrycker sig bättre vid skrivning Talpedagog Har tillgång till talpedagog i kommunen. Kommer ut på skolorna med jämna mellanrum. Kan också kallas in vid behov. Det är 4 elev som får stöd av talpedagog Analys och bedömning av insatsen i särskolan 17 (60)

18 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: Eftersom detta kan vara ett problem, så kan det ge henne/honom redskap för hur man kan träna in vissa saker. Bra att som pedagog få hjälp med insatser kring eleven och dess svårigheter. Bra att talpedagogen arbetar direkt med eleven och kan ge information till klasslärare om vad som måste tränas Hörselpedagog Är inkopplade på de elever som har hörselnedsättningar. Hörselslingor finns i två klassrum. Det är två elever som har hörselnedsättningar Analys och bedömning av insatsen i särskolan Bra för både elev och pedagog med nära kontakt med hörselpedagog för att få större insikt i den nedsatta funktionen. Eleverna i fråga har inte haft någon egen tid med hörselpedagog. Beteendevetare Särskolan har en beteendevetare anställd på heltid, som arbetar både med elever/ personalgruppens utveckling. Kan också arbeta speciellt med en elev under en viss tid. Det är 10 elever som arbetat med beteendevetaren med något specifikt Analys och bedömning av insatsen i särskolan Det är en tillgång och resurs för elever, pedagoger och övrig personal på särskolan. Det har gett ett bra resultat för de elever som fått handledning direkt av beteendevetare. De har fått en bra motivation till att förändra ett beteende. RIK skolan Är en aktivitetsskola för barn upp till och med årskurs fyra. Olika aktiviteter provas på ett tillfälle/vecka. Ledare med specialkunskaper hyrs in utifrån. Det är 4 elever som deltar i RIK-skolan tillsammans med en grundskoleklass. 18 (60)

19 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: Analys och bedömning av insatsen i särskolan Ett bra sätt för våra elever att få prova på olika aktiviteter som man även kan utöva på fritiden. Vi tycker att samarbetet med grundskolan har gett en bra förebild för våra elever under RIK-skolan Idrottsskola En aktivitetsskola för elever i årskurs fem och uppåt. Två timmar/vecka. Olika aktiviteter provas på under hela läsåret. Det 44 elever som deltar i Idrottsskolan Analys och bedömning av insatsen i särskolan Ett bra sätt för våra elever att få prova på olika aktiviteter som man även kan utöva på fritiden. Idrottsskolan är viktig då många av våra elever ej erbjuds samma möjligheter som grundskolans vid olika idrottsengagemang. Kontakt med andra specialister (SPSM, Team 17 m.fl.) Som extra handledning eller insats runt elever. Lärare har fått handledning runt två elever. Assistenter har deltagit i utbildningar av SPSM. Team 17 har gjort funktionella syn och hörselbedömningar runt 4 elever. Habiliteringen har jobbat med 10 elever. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Vi är i stort behov av utomstående specialister. Ibland är det svårt att hitta någon som har kunskap runt våra elever. När det gäller Team 17 och deras funktionella bedömning så leder det till att vi kan sätta in rätta insatser för eleven. Detta görs när eleven kommer ny till särskolan. Den kan också göras om senare under skoltiden. Habiliteringens insatser leder mest till gemensamma insatser runt en elev. Som i sin tur stärker det som eleven har behov av. 19 (60)

20 Specialinsatser som särskolans 46 elever har fått: Arbetet med elever med annat moders än svenska. Vi erbjuder eleverna moders och studiehandledning. Vårdnadshavare får en ansökningsblankett. Det är en av fyra elever på särskolan som har moderssundervisning. Arbetet med hälsa och livsstil Vi har dagliga diskussioner runt hälsa och livsstil, då eleverna har behov av stöd både teoretiskt och praktiskt. Vi har egen idrottsförening som ger elever från åk.5 idrottsskola på schemat varje vecka. I idrottsskolans utbud får eleverna möjligheter att prova på vissa lokala utbud. Vi deltar även i den kommunala RIK-skolan för elever 1-4. Genom samtal med elever och föräldrar har vi märkt att det saknas kontaktytor för våra elever utanför skolan. Möjligheten att utöva idrottsaktiviteter i grupp är begränsad. Vi erbjuder flickor och pojkar samma möjligheter. Individen står alltid i focus. Simundervisning en gång/v, gym erbjuds på skolan. Vår hemkunskapslärare arbetar mer fördjupat med kostens betydelse för hälsan. Detta tas även upp av vår idrottslärare. Vi diskuterar ständigt livsstil och normer för hur man passar in i samhället. Detta gör så att våra elever lär sig de social spelreglerna. 20 (60)

21 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) a)att varje elev är medveten om sitt och andras egenvärde i varje situation. b)att vidareutveckla Lösningsinriktad pedagogik samt förhållningssätt c) Att söka utmärkelsen Skola för hållbar utveckling på Åkra samt göra en ansökan nummer två till Verdandi. Åtgärd (Hur?) a) Genom samtal och att alla vuxna är goda förebilder. Genom att för eleven göra det tydligt. Bildstöd, tecken, socialaberättelser. Genom att använda sig av situationer som händer här och nu. b) Genom studiecirklar, gör en handlingsplan, klart innehåll, grupper c) Genom att vi samarbetar med Åkraskolans och gör en gemensam 21 (60)

22 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella ansökan och att tid för det avsett Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) a) Genom likabehandlingsplanens enkätundersökning. Genom att på gemensam planeringstid ha kollegiehandledning. b) Vi gör skriftlig utvärdering av arbetet med studiecirkeln. c) Vi lämnar in en ansökan Analys och bedömning: Vi har genomfört enkätundersökningen i likabehandlingsplanen och resultatet visade inget anmärkningsvärt. På enhetens husmöten har man haft kollegiehandledning för att i första hand handleda varandra. I nästa steg har vi tagit in beteendevetare som har handlett personal och varit delaktig i klassen för observation, men även med i under visningen. Det har visat på ett bra resultat genom att vi har hittat lösningar för eleven. Vi jobbar med lösningsinriktad pedagogik och den genomsyrar verksamheten. Vi har inte haft någon studiecirkel, men gjort en repetition av utbildningen i Lösningsinriktad pedagogik. Den Lösningsinriktade pedagogiken har stärkt elevens självkänsla. Eleverna har blivit öppnare och gladare. Eleverna ser och hjälper klasskompisar på ett bättre sätt. Etiska samtal förkommer dagligen i högstadiets grupper. Genom samtal får eleverna hjälp med vardagshändelser och klarar händelsen bättre nästa gång. Eleverna respekterar varandra eftersom alla har olika diagnoser. Kompis i skolan KIS, jobbar med detta på Gysinge Åkra särskola har tillsammans med Åkraskolan skrivit en ansökan för Hållbar utveckling. Särskolan och grundskolan har på detta sätt skapat ett bättre underlag för samarbete - ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Behov av Kompis i skolan behövs även på Åkraskolan/särskolan då det har visat ett positivt resultat på Gysinge/Ekeby 22 (60)

23 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Vi måste göra eleverna medvetna om att vi sökt En skola för hållbar utveckling. Vi måste också se till att vi följer de samarbetsförslag som finns i ansökan. - Kunskaper LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) 23 (60)

24 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella a) Att eleverna ska utveckla tillit till sin egen förmåga att lära b) Att personal som arbetar med Pilen och Bornholmsmodellen, har utbildning för detta. c) Arbeta i tvärgrupper. Vi tar bättre tillvara på all personals kompetens. d) utveckla och fördjupa olika sätt att kommunicera Åtgärd (Hur?) a) Genom att tydliggöra kunskapsen och berömma under arbetets gång. Genom att få träna på att framföra egna åsikter och förbereda inför ett stormöte b) Att ta vara på den personal som gått utbildningen/arbetsbyte. Och att vidareutbilda. c) Att aktivt söka möjligheter för tvärgruppsarbete. Även i praktiska ämnen. d) Genom att fortsätta med teckenundervisning,veckans tecken, pecs, använda kompetens som finns i personalgruppen, använda mer bilder och sociala berättelser Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) a) Genom att eleverna tar mer egna initiativ och vi ser en utveckling i bedömningskriterierna. Genom kamratstödjarna b) Genom att se hur Pilen och Bornholmsmodellen används. Hur ofta, genom att fråga eleverna vad de tycker c) Genom att se att eleven trivs och utvecklas d) I utvärderingen som sker i slutet på varje läsår ha med frågan till personalen samt låta eleven göra en enkel utvärdering Analys och bedömning: De flesta elever är medvetna om vad de vill och behöver lära sig i skolan. Det har varit mer fokus på kunskap i skolan genom att vi jobbar med LPP och IUP. Vi har små grupper som främjar tryggheten och gör så att eleven utvecklas på ett positivt sätt. Vi har personal som gått utbildningar i Bornholmsmodellen och Pilen under läsåret. Personal som har utbildning i Pilen har jobbat med detta i andra grupper. Pilen är ett innehållsrikt och varierande arbetssätt för eleverna på grundsärskolans mellan och hög. Lärarna följer upp och gör så att eleverna känner sig självständiga i arbetet. Eleverna känner materialet och känner sig säkra på nästa steg. Lärare och assistenter på träningsskolan har gått utbildning i 24 (60)

25 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Bornholmsmodellen. Jag har inte sett något resultat av den utbildningen Vi har jobbat i tvärgrupper i många olika områden. Vi har tvärgrupper utefter elevernas förutsättningar och behov. Det har varit tvärgrupper i elevens val, sexualkunskap, lägerskola och vid utflykter. Under läsåret har man också arbetat i tvärgrupper med temat Framtiden. Eleverna har på det sättet lärt känna varandra, känner sig mer säkra med andra vuxna på skolan, klarar förändringar bättre när det sker regelbundet. Elevgruppen styr vilka kommunikationssätt som behövs. Eleverna på träningsskolan/grundsär har tecken som stöd samt förstärkt med bilder i alla inlärningssituationer. Eleverna på högstadiet får förbereda sig inför gymnasieval genom att prova olika gymnasieskolor. Utvärderingen visar att eleverna trivs i skolan, känner sig respekterad och att eleverna vill komma till skolan. Det är väldigt få elever som är borta utan anledning och som kommer för sent till skolan. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Vi måste fortsätta att utveckla LPP. Vi har ett stort arbete med att implementera den nya kursplanen. Den ger inte samma frihet som tidigare. Nu är det skrivna kunskaps i alla ämnen som vi måste göra alla elever och vårdnadshavare kännedom om. Den nya kursplanen för grundsärskolan kommer först i slutet av augusti ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 3 Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet 25 (60)

26 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov - som uppnådde en enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde en. (Upnådda /antal elever i åk 3) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå en enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå en enligt skolan. (Upnådda /antal elever i år 3) Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VAD GRUNDAR SIG BEDÖMNINGEN PÅ? 26 (60)

27 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 5 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet - som uppnådde en enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde en. (Upnådda /antal elever i åk 5) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå en enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå en enligt skolan. (Upnådda /antal elever i år 5) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av uppfyllelse och resultatet av nationella proven. 27 (60)

28 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella ELEVER I ÅRSKURS 5 SOM ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma No Re Sa Bd Mu Idr Sl Hk Moders Antal Procent 100 ANDEL AV ELEVERNA I SKOLÅR 9 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 9 som deltog i provet som uppnådde en enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde en. (Upnådda /antal elever i år 9) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) 28 (60)

29 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? ANDEL ELEVER SOM NÅTT MÅLEN OCH FÅTT SLUTBETYG (ÅK 9) I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy No Bi Tk So Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk Antal Procent 100 ELEVER I ÅRSKURS 8 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk Moders Antal Procent VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Eleverna på särskolan gör inga nationella prov. Elevernas kunskapskrav på grundsärskolan är individuella. Vi har två elever åk.9 på träningsskolan som läser efter träningsskolans kursplan och även där har individuella. Eleverna har nått sina. Verdandiskolan läsåret 2010/2011 Värdegrund I skolan skall elevernas förutsättningar respekteras. All personal vet att varje elev har resurser till utveckling, värdefull erfarenhet, vilja och förmåga att lära. Positiv förstärkning av elevers styrkor och ett lösningsinriktat förhållningsätt. Har lett till att elever uppmuntrar, hjälper, supportar och stöttar varandra. Individuellt anpassad studiegång Arbeta ämnesöverskridande, i teman och i block. Ger elever möjlighet till val av stoff och metod i undervisning. Vad ska vi erbjuda våra elever för att de ska ha förutsättningar att nå en och för att de ska klara sig själv så långt det är möjligt: 29 (60)

30 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Fungerande kommunikation. Undervisning och hjälpmedel som ska: -förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga -förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga -kompensera för nedsatt eller förlorad funktion Kognitiva hjälpmedel: -hjälpmedel för tid -hjälpmedel för påminnelse -hjälpmedel för struktur -hjälpmedel för att ta initiativ -hjälpmedel för stresshantering Arbetar över gränserna högstadium och gymnasium. Värdegrund kompatibel med entreprenöriellt lärande. Entreprenörskap är ett förhållningsätt till lärande som genomsyrar all vår undervisning. Eleven tillåts vara entreprenör i sitt eget lärande genom att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Mål i skolan. Medvetenhet hos eleven om varför de ska lära och vad de behöver lära för att nå framtida i skola och arbete.. Möjlighet att lära sig med utgångspunkt i sina styrkor. Estetisk inriktning har genomsyrat all undervisning läsåret 10/11. Tema framtid. Eleverna presenterade sitt arbete i en utställning med foto bild och text på Täljstenen Hållbar utveckling 2. Startat upp arbetet med entreprenöriellt lärande för hållbar utveckling. Vi arbetar med ansökan Hållbar utveckling 2. Lärande/kunskaper utifrån träningsskolans kursplan på Verdandi Våra elever har individuella utifrån kursplanens fem ämnesområden. Utifrån dessa skrivs den individuella utvecklingsplan (IUP).Tydlig Lpp med bildstöd tilldelas eleven. Utifrån elevens möjlighet att samverka vid uppsättande av et görs det tillsammans. Det presenteras sedan på utvecklingsamtalet då vårdnadshavare ges möjlighet att medverka och påverka. Kunskapsutvecklingen utvärderas till nästa utvecklingssamtal, då görs en bedömning om eleven nått upp till de uppsatta en. Skriftliga omdömen upprättas i de ämnen eleven haft 30 (60)

31 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella undervisning, där presenteras också vad eleven kan arbeta vidare med för en fortsatt kunskapsutveckling. Prioriterade områden utifrån kursplanen: Kommunikation : Socialt samspel Kommunikationsfärdigheter Kommunikationsformer Språkförståelse Vardagsaktiviteter : Grundläggande färdigheter Omvärldskunskap Närmiljö och samhälle Vardagsmiljö Verklighetsuppfattning : Orsaksuppfattning Tidsuppfattning Rumsuppfattning Kvalitetsuppfattning Kvantitetsuppfattning Motorik : Rörelsefärdigheter Kroppsuppfattning Styrka och kondition Estetisk verksamhet: It, tekniska hjälpmedel Estetisk utformning Färg och form Skapande av rytm, ljud och musik Känna till något om samhällets kulturella utbud Kunna göra ett personligt val av aktiviteter som berikar fritiden Vi arbetar individuellt och i grupp utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Kommunikation Eleven skall utveckla sin vilja att kommunicera. Åtgärder för att nå en 31 (60)

32 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Ett förhållningssätt som öppnar upp för samtal. Ge alla elever tid och möjlighet att komma till tals i en fungerande gruppsammansättning. Verkställt undervisning i samhället i många olika miljöer, använt samhället som resurs i undervisning. Med hjälp av flexiboard, touchkontakt, tal, tecken, pecs, bilder, skrift och ordbilder. Bilder vi använder är digitala, pictogram, olika tecknade bilder och foton. Handi,Handifon och mobiltelefon används under skoltid. Högstadieeleverna har egna datorer. Smartboard. Projektorer och datorrum Resultat/uppfyllelse Arbetet utanför skolan i samhället Våran bedömning att uppfyllelsen varit god. Vårat har varit att utveckla ämnet kommunikation. De metoder vi valt har lett fram till en miljö och ett arbetsklimat i skolan som förstärker elevers kommunikativa förmåga. Pga av nya datorer har flexiboard utgått under halva läsåret försämring har skett i självständigt bildskrivande. Datorbok lett till självständigt arbete med datorer och internet användning. Söker ord och bild på dator med hjälp av ordbilder och första bokstav i ord, känner igen många ordbilder. Handifon har ökat självständighet i schema och tid, lett till möjlighet att röra sig fritt i närmiljön. De elever som behärskar handifon har fungerat som kamratstöd (tid, schema). Kamera och bild har ökat våra elevers kommunikation. Att arbeta vidare med Fortsätta att öka personalens medvetenhet om vikten av en tydlig kommunikation och vikten av att skapa en arbetsmiljö där elevens kommunikation genomsyrar hela deras skoldag i alla ämnen. Vikten av att eleven äger sin egen situation i skolan och självständigt kan kommunicera sin vilja. Medvetandegöra hos personal vikten av att arbeta mer med att göra överenskommelser med elev, istället för att säga åt, i enlighet med skolans värdegrund. Åldersadekvat kommunikation. Fortsatt utbildning i AKK, tecken som stöd till tal och som stöd när vi skriver och tekniska hjälpmedel. Använda sociala berättelser och seriesamtal. Smartboardutbildning, Ökad användning av Handifonens stödsystem. Kunskap runt undervisningsprogram. 32 (60)

33 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Vardagsaktiviteter Eleven skall utveckla självständighet i det som rör den egna personen. Åtgärder för att nå en Skollunch på en större gymnasieskola Hemkunskap Trädgård Träningslägenhet Kroppsvård/hygien Kläder Ta del av samhällets utbud, delta i olika aktiviteter och besöka olika miljöer. Affär Praktik på gymnasiet Lägerskola Djurvård Arbetsplatsförlagd praktik Praktik på daglig verksamhet Arbetslunch med Syo 1 gång i veckan hela läsåret för sista års elever grundsk och gymnasium Resultat/uppfyllelse Studiebesök på: Restaurang läckerbiten, med gott resultat, adekvat uppförande vid bordsservering. Verkställt, planerat, gjort bildscheman, program, inköp och deltagit i olika aktiviteter. Vi har i det här sett att många elever tagit till sig hela processen, och att de tar hjälp av andra för att lösa problem. Tex. vid skolresor, lägerskola, skolavslutning. Älgpark Tandvården besökte oss i skolan Frukt och grönt ICA Traktormuseum besök ordnat av elev Brandkår Vallby friluftsmuseum Daglig verksamhet Ösby naturbruksgymnasium Detta har skapat ett intresse för vad andra gör men också väckt frågor om den egna framtiden. 33 (60)

34 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Arbetslunch med syo 1 gång i veckan har lett till tydliga planeringssamtal runt framtiden där eleven har kommit med egna förslag, satt upp och gjort egen uppföljning. Fått förståelse för vad gymnasievalet och framtida arbete innebär. Vi har deltagit i olika kulturella aktiviteter : besök på biblioteket museum Agueli, Vallby skolbio konsert Klassisk musik, Storband blandat utbud Breddat elevers intresseområden och gett ett vidare perspektiv. Heldag med hemkunskap i Kappalbo, träningslägenhet och Caféverksamhet har gett elever möjlighet att i sin egen takt och utifrån sin förmåga kunna upptäcka hela arbetsprocessen vilket lett till att de är mer förtrogna med de redskap och arbetsmetoder som förekommer. Samarbetet mellan elever har ökat. Praktisk matematik har gjort dem mer säkra på antal och att känna igen olika valörer på pengar och börjat förstå dess värde. Djurvården på Kappalbo har genererat att elever som ej vågade närma sig djuren i början av läsåret nu aktivt deltar matar klappar och sköter om djur. Visar respekt, intresse och ett bra förhållningsätt. Dvärggetter, lamor, åsnor, får, kor, höns och kaniner. Trädgårdsarbetet med olika arbetsgrupper har lett till aktivt deltagande i miljöarbetet på skolan inomhus och utomhus tex sopsorteringen som eleverna sköter själva. Arbetsplatsförlagd praktik har gett åldersadekvat kommunikation och beteende. Lägerskola har anordnats i slutet av läsåret Då har eleverna deltagit i planering, genomförande, inköp, packat och förberett, informerat hemmet, gjort packlista. Måluppfyllelse god då elever aktivt medverkat och tagit egna initiativ i detta. Elever goda ambassadörer för våran skola, bemöter andra på ett trevligt sätt vid besök och studiebesök. Att arbeta vidare med Ett fortsatt utåtriktat arbete Hållbar utveckling 2 Verklighetsuppfattning Eleven skall fördjupa sin förmåga att strukturera händelser i tid och rum. 34 (60)

35 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Åtgärder för att nå en Handifon Almanacka Tidshjälpmedel Bildscheman Symboler för aktiviteter Elevens val Tekniska hjälpmedel Resultat/uppfyllelse Handifon stöd för individ möjlighet för elever att vara ett stöd för varandra Scheman som eleven förstår har gett större självständighet och möjlighet att ifrågasätta och förstå vilka krav vi ställer på dem i skolan. Individuellt utformade almanackor med bildstöd och ordbilder har gett ökad förståelse för nutid, dåtid och framtid. Eleverna har själva information om vad som ska hända och möjlighet att gå tillbaka och se vad de gjort tidigare. Vilket lett fram till att elever själva sätter in bild/ord på händelser som är viktiga för dem. Tidshjälpmedel handi, mobiltelefon och timstock har gjort elever självständiga i schematider, skapat arbetsro och arbetsstruktur som eleven förstår och möjlighet till kontroll över egen tid och raster. Elevens val under höstterminen 10 har skett en gång i veckan då alla elever gjort egna val i två omgångar. Vårterminen 11 fokuserades på elevers återberättande med hjälp av fotografier av egna och gemensamma aktiviteter och upplevelser. Ökat elevers förståelse för tid och rum. Möjlighet har då getts att fördjupa sig inom våra ämnesområden. Förståelsen för vad ett val är och förmågan att fullfölja en aktivitet har ökat. Måluppfyllelse god. Att arbeta vidare med Öka personalens medvetenhet om att vi ska och hur vi kan ge eleven kompensatoriska åtgärder för att klara sig så självständigt som möjligt. Öka elevers medvetenhet om kamratstöd. Öka personalens och elevernas kunskap om tekniska hjälpmedel och datorprogram. Motorik Eleven skall upptäcka och utveckla sin rörelseförmåga samt öka kunskapen om den egna kroppen och få en positiv kroppsuppfattning. 35 (60)

36 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Åtgärder för att nå en Stimulera och ge eleven möjlighet att delta i lek, dans, idrott, cykla, promenera, bad, träna i skolans gym och andra fysiska aktiviteter på egen hand och tillsammans med andra. Tipp, gåstol, bad eller massage erbjuds dagligen till våra RH elever. Anpassat vilrum med bland annat bolltäcke erbjuds. Taktil massage. Resultat/uppfyllelse Positivt inställda till ämnet idrott och sin egen förmåga att utföra fysisk aktivitet. Elever uttrycker själva en önskan om att få utöva aktiviteter vi presenterat, individuellt och tillsammans med andra elever/personal tex. gym, cykla och promenad. Genom ridning, bad, tipp och gåstol ökar RH elevernas möjlighet att delta i skolans aktiviteter på sina egna villkor. Rörlighet och kroppshållning upprätthålls. Deltagande i DM simning, friidrott, fotboll, innebandy. Alla elever som har den fysiska förutsättningen deltar. Träning i sala simsällskap erbjuds på idrottsskola och fritid. Elever samarbetar över klassgränserna i idrott, gett möjligheter till lagspel och en ökad förståelse för regler i lagspel och hänsynstagande i grupp. Att arbeta vidare med Hyra in rullstolscykel till RH elever. Fortsätta förstärka samarbetet mellan elever genom att introducera mer samarbetsaktiviteter. Vi fortsätter att arbeta aktivt för att främja fysiska aktiviteter inom- och utomhus under skoldagen. Introducera våra elever till att söka sig till fritidsaktiviteter utanför skolan genom idrottsskolan. Estetisk verksamhet Eleven skall utveckla tilltro till den egna förmågan att uttrycka sig genom bild, musik, rytmik, drama och lek. Åtgärder för att nå en Musikundervisning i grupp och individuellt. Slöjd 36 (60)

37 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella Bildverksamhet Drama Rollspel Resultat/uppfyllelse Avslutningskonsert Musikundervisningen har skett på kulturskolan med musikpedagog. Eleverna har bland annat fått spela akustisk gitarr och haft rock/pop band då de fått spela elgitarr, trummor, piano sjungit i mikrofon och fått lyssna på och sjunga olika typer av musikgenrer. Dansat till olika musik. Skrivit en egen Verdandilåt. Eleverna har även fått dela med sig av sin egen musiksmak genom att ta med sig skivor och spela för kamraterna. Måluppfyllelsen är god då eleverna gjort en egen avslutningskonsert som de framfört inför publik. Eleverna har deltagit i kulturskolans estetiska verksamhet på kulturkvarteret Täljstenen. De har träffat museipedagogen en gång i veckan. De har fått möjlighet att utveckla sin förmåga att uppfatta begrepp rörande olika materials färg, form, struktur, konsistens och användningsområden. Kulturnatta affischförslag Gipsskulptur Målat med händerna Tolkat andra bilder med vatten färgsning Målat i socker och saltlösningar Målat med färgspruta Tolka musik genom lera i grupp Att arbeta vidare med Fortsatt deltagande i kulturskolans aktiviteter, personal med adekvat utbildning. Det är också viktigt att ta tillvara den kompetens som finns inom skolan och arbetslagen bättre. Tydliggöra estetisk inriktning. IT, tekniska hjälpmedel 37 (60)

38 Resultat och uppfyllelse i förhållande till nationella - Elevernas ansvar och inflytande LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. a) Eleverna ska vara involverade i planeringen av undervisningen och redovisning av kunskaper. b) Vi fortsätter att ha klassråd varje vecka och elevråd en gång i månaden. Vi vill vara delaktiga i Åkraskolans elevråd. Vi har en representant, som delger de andra eleverna på ett gemensamt möte. c) Att eleverna ska ha möjlighet att påverka beslut på sin arbetsplats och att utveckla sin mötesteknik. d) Att fortsätta med kamratstödjare i samarbete med Ekebyskolan. Mål (Vad?) Åtgärd (Hur?) a) Genom att ha tydliga pedagogiska planeringar där, assistent och lärare konkretiserar en för eleven, genom att erbjuda valmöjligheter.. b)schemaläggning. Stöd till våra elever av assistent. Vi tar kontakt med Åkra om detta och frågar om det kan ligga efter 8.30 på morgonen då våra elever börjar. c)att utveckla mötesteknik, med stöd, på klassråd och elevråd. d)med hjälp av beteendevetare som arbetar på båda arbetsplatserna Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) a) Vi ser om eleverna når en. Ge eleven valmöjligheter på lektion för att kunna välja olika arbetsuppgifter. Att arbeta fram en egen studieplan, att få förtroende och utrymme att lyckas med sin uppgift b) Utvärdering efter hand mellan assistent och elev. c)samtal runt deras upplevelser. 38 (60)