Kvalitetsredovisning GRUNDSÄRSKOLAN SIV ENSTRÖM

Transkript

1 GRUNDSÄRSKOLAN SIV ENSTRÖM

2 2 (44)

3 FÖRORD Särskolan i sala består av tre enheter. Verksamheterna ligger på Åkra, Gysinge och Verdandi. All personal på särskolan arbetar Lösningsinriktat. Särskolans värdegrund: I skolan ska elevernas förutsättningar respekteras, all personal vet att eleverna har resurser till utveckling, värdefull erfarenhet och vilja och förmåga att lära. 3 (44)

4

5 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 9 Elevtalsutveckling... 9 Ekonomisk utveckling... 9 Ledning och styrning Har skolan några särskilda förutsättningar? Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder HITTA VERKTYG FÖR ATT FÖRKLARAKLARA FUNKTIONELLA BETEENDEN OCH FÖRSTÄRKA BRA BETEENDEN. SPECIALINSATSER SOM SÄRSKOLANS 40 ELEVER HAR FÅTT: Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder Arbetet med elever med annat modersmål än svenska Arbetet med hälsa och livsstil RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Kunskaper mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Elevernas ansvar och inflytande mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skola och hem Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Övergång och samverkan Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Skolan och omvärlden mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt bedömning och betyg mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Rektorns ansvar Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN (44)

6 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2012/ Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel (44)

7 Beskrivning av verksamheten BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 15 oktober 2011 x-skolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass 4 Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids/fritidsklubb 18 Andel inskrivna på fritids (f-6) Personal i förskoleklass 2 Lärare i skolan (1-9) 8 Specialpedagog Elevassistent 10 Övriga pedagoger i skolan 3 Övrig personal 1 Personal på fritids 8 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7 (44)

8 Beskrivning av verksamheten Elever skolår 7-9 Lärare i skolan Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Lärare per 100 elever i skolår 7-9 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 7-9 Personal per 100 elever i skolan 8 (44)

9 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevantalet fortsätter att minska. De tre sista eleverna från Heby kommun slutade VT-12. Elevantalet från Sala kommun har också minskat då en stor elevkull gick ut VT-12. Från 42 elever 11/12 så blir elevantalet 12/13,39 elever. Den lilla förskoleklassen på Ängshagen har varit en språkgrupp under LÅ 11/12. Där eleverna i stort sett varit integrerade med den stora förskoleklassen, men har haft möjligheter till språkträning med en speciallärare vid flera tillfällen under dagen. Den lilla gruppen som varit på Ängshagen under tre års tid läggs ner under LÅ 12/13 då inga elever har det behovet. Utvärderingen av den lilla gruppen visar på gott resultat och att eleverna som gått där fortsätter att utvecklas bra. Det har funnits en uppföljning av elever. Läraren som tidigare arbetat med eleverna fortsätter sitt arbete med uppföljning och handledning för dessa elever. Eleverna kommer att finnas i olika skolor LÅ 12/13. Läraren kommer också att arbeta med elever som är individintegrerade i kommunens skolor. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) I den takt som eleverna minskar så minskas också personalen och budgeten likaså. Vi har under LÅ 11/12 lånat ut en lärare och en elevassistent så att arbetet med den lilla gruppen skulle ge ett bra resultat. För att elevernas förutsättningar att lyckas som individ integrerad så fortsätter vi att låna ut en lärare LÅ 12/13. I stället för att skicka en elev till Örebro, Birgittaskolan så har en tecken kunnig elevassistent fått arbete som assistent till den eleven 12/13. För att lyckas med en elev i Förskoleklass så har även där en tecken kunnig förskollelärare fått tjänst. Allt för att eleven skall lyckas samtidigt som integreringstankar blir lättare att genomföra med en personal på plats. Allt detta togs upp under vårens ekonomihearing. 9 (44)

10 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) För att öka undervisningskvaliteten utnyttjar vi lokaler på andra enheter Gysinge: Ligger i nära anslutning till Ekebyskolan. Eleverna använder deras lokaler i Hem och konsumentkunskap. Däremot går eleverna till Åkraskolan för att ha trä och textilslöjd. Ämnena musik och idrott är också på Åkraskolan. Eleverna går till Vallaskolan och äter lunch. När det gäller bibliotek så använder de Åkraskolans bibliotek samt Stadsbiblioteket Musik köps in från Kulturskolan till alla klasser på grundsärskolan Verdandi: ligger i nära anslutning till Kunsängsgymnasiet där eleverna använder idrottshallen samt äter lunch i matsalen. Musiken är förlagd till Kulturskolan. Eleverna har tillbringat en dag i Kappalbo där de har olika arbetsuppgifter enl. kursplan. Eleverna går till Stadsbiblioteket för att låna böcker. Eleverna åker till simhallen en gång/vecka. Åkra: Grundsärskolan är integrerad på Åkraskolan lokalmässigt. Lokalerna i dag uppfyller våra behov. De har anpassats till våra elever med en bra toalett och ett förråd. Eleverna på träningsskolan behöver det lugn som lokalerna ger då de ligger lite avsides. All undervisning sker på Åkraskolan utom Hem och konsumentkunskap för åk 5 och 6 som är på EkebyskolanDen undervisningen är på Ekebyskolan. Bad en gång/vecka i badhuset för träningsskolans elever. Särskolans fritids är integrerat med grundskolan men med personal från grundsärskolan. Ängshagenskolan: Under tre år har grundsärskolan haft en liten grupp förskoleelever integrerade på Ängshagen. Eleverna har haft ett samlingsrum men varit integrerade i stora gruppen vid lek. När det gäller den nya anläggningen på Lärkan så har idrottslärarna varit engagerade och vi har haft DM i särskolans friidrott. Vi har också under många år haft DM i simning i Salas simhall Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) 10 (44)

11 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Grundsärskolan har en egen rektor. Verksamheten finns på tre olika enheter. Åkra, Gysinge och Verdandi. Rektor har schema lagd tid på varje enhet. Vi har regelbundna pedagogiska konferenser samt stormöten där all personal deltar. Ett samarbete sker mellan de olika gymnasiesärskolorna i kommunen. Vi har haft regelbundna möten för att skapa en grund för utveckling av kommunens gymnasiesärskolor. Ett bra sammarbete sker med Åkraskolans rektor runt fritids, Likabehandlingsplan samt lärarkonferenser. Rektor har delegation att skriva mottagande till elever som ska börja på grundsärskolan och gymnasiesärskolan, men även skriva beslut på elever son ska börja på fritidsklubb. Rektor organiserar fritidsklubbens verksamhet med gymnasiesärskolan. Det finns en IT ansvarig lärare och dessutom har varje lärare ett ansvarsområde. Vi har haft två utvecklingsledare som arbetat och drivit implementering av LGR-11 samt utbildat övriga lärare i Unikum. Föräldrarådet saknas fortfarande. Vårdnadshavare tycker att de ändå är väl insatta i skolans arbete och får den information de behöver. Rektor skickar informationsbrev till vårdnadshavare och lärare har en nära kontakt. Varje enhet har regelbundna välbesökta föräldramöten. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil? Grundärskolans estetiska inriktning genomsyrar undervisningen som varje år utmynnar i någon form av utställning. Årets tema var Vår Salong som avslutades i en utställning i Blå Salen i samband med Kulturnatta. Vi söker fondpengar för att utveckla den estetiska verksamheten. Vi kommer att fortsätta att arbeta på liknande sätt, men inte ha det som inriktning. Verdandis skolträdgård ger en bra möjlighet att arbeta praktiskt men ger även många upplevelser där alla sinnen kan användas. Verdandi är också långt gånget med entreprenöriellt lärande. Café Igelkotten som bedrivs av en mellanstadieklass har också visat på hur eleverna får utveckla sina förmågor i kreativt tänkande. Kreativt tänkande och en helhetssyn på eleven är ett utvecklat arbetssätt. Idrottskolan från åk.5 ger eleverna stora möjligheter att prova på olika idrottsverksamheter som t.ex. bowling, skytte, simning, gym, innebandy, golf m.m. Nytt för i år är ridning på SORF. Vi har haft en egen ridlärare och annan personal med från skolan men hyrt häst och lokaler av SORF. Det har varit en 11 (44)

12 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse utomordentligt bra verksamhet för många elever, men vi är inte nöjda med det sätt vi fått betala. Vår idrottsförening finansierar stora delar av idrottsskolan men täcker inte kostnaden för ridning. Även här söker vi fondpengar för att kunna behålla möjligheter för eleverna att prova på. Vi har också under flera år arbetet med en internutbildning, Lösningsinriktad Pedagogik. Utbildningen har letts av särskolans beteendevetare. Det har vitsat sig att utbildning har gett personalen ett lösningsinriktat förhållningssätt både mot elever som personal. Fritids/fritidsklubb verksamheterna ökar. Det finns fritids på Åkra och två fritidsklubbar på Gysinge och Verdandi. Det är grundsärskolans elevassistenter som arbetar på de olika fritidsverksamheterna. 12 (44)

13 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Åtgärder till förbättring finns som en stående punkt på enheternas husmöten. Det finns också med som en punkt på ett Stormöte under läsåret. All personal är delaktiga i den nya kvalitetsredovisningen. Personalen arbetar enhetsvis med den, skickar den till rektor som sammanställer. Till viss del har eleverna varit delaktiga då kvalitetsredovisningen presenterats på elevrådet. Vårdnadshavare har getts möjlighet att delta då rektor via informationsbrev informerat samt information genom hemsidan. 13 (44)

14 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 14 (44)

15 Arbetet i verksamheten ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? 15 (44)

16 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: HITTA VERKTYG FÖR ATT FÖRKLARAKLARA FUNKTIONELLA BETEENDEN OCH FÖRSTÄRKA BRA BETEENDEN. SPECIALINSATSER SOM SÄRSKOLANS 40 ELEVER HAR FÅTT: Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. möjligheter. Individen står alltid i fokus. Simundervisning en gång i veckan, gym erbjuds på skolan. Vår hemkunskapslärare arbetar mer fördjupat med kostens betydelse för hälsan. Detta tas även upp av vår idrottslärare. Vi diskuterar ständigt livsstil och normer för hur man passar in i samhället. Detta gör att våra elever lär sig de sociala spelreglerna. Vi får ofta beröm för att våra elever uppför sig trevligt när vi rör oss utanför skolan. T.ex. vid studiebesök, skolresa, konserter etc. TSS (Tecken som stöd) Vi använder oss av TSS för att tydligt kunna kommunicera med varandra både i undervisningen och på övrig tid. Det är ett sätt att förstärka talet i kommunikation. Det är 25 elever som använder detta i kommunikationen med andra Analys och bedömning av insatsen i särskolan TSS är ett förtydligande och förstärkande av talet och hjälper våra elever till en större förståelse i samtal med andra. Det ger dem också större möjlighet att uttrycka sig själva och föra fram sina åsikter. Det visar sig att eleverna som får bekräftelse av att de blir förstådda blir säkra och vågar be om det de behöver. Detta är en mycket viktig utveckling Tidshjälpmedel (Kvartsur, Timstock, Handi m.m.): Hjälper till att förbereda eleven på förändringar under dagen. Hjälper till att utveckla tidsuppfattningen hos våra elever. Det är 36 elever som använder tidshjälpmedel/ramar för att hålla tiden Analys och bedömning av insatsen i särskolan 16 (44)

17 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: Vi kan se att det hjälper elever att förstå tid. Vi ser också att det blir en viktig del för eleven som börjar förstå vad tid innebär. Bildstöd (Pictogram, Widget, PCS bilder, fotobilder m.m.): Bildstöd är ytterligare ett kommunikationssätt för eleven och en förstärkning av talet. Används även av vuxna runt omkring barnet för att förstärka kommunikationen med varandra. Datorn och dess specialprogram är också ett redskap för att öka förståelse vid kommunikation. Det är 20 elever som använder bildstöd. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Bildstöd borde vara ett obligatoriskt moment i undervisningen, eftersom det många gånger förstärker och förklarar mer än ord. Tillsammans blir de ett ovärderligt verktyg. Egen assistent i klass: Elev som behöver ett hjälpjag i vardagens olika situationer och med eventuella förflyttningar. Det är 2 elev som har egen assistent Analys och bedömning av insatsen i särskolan Denna elev får en chans att delta på lika villkor som övriga elever med tillgång till egen assistent. Sociala berättelser / Seriesamtal För att förtydliga olika situationer och helheter som rör eleven. Används både i förberedande syfte och i efterhand för lösningsinriktat syfte. Det är 18 elever som använder sociala berättelser som lösningsinriktade samtal 17 (44)

18 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: Analys och bedömning av insatsen i särskolan Elever med behov av dessa klargörande samtal visar en större förståelse för vad som hänt eller för vad som ska hända i olika situationer. Det ger dem en chans att utvecklas o Individuell gymnastik: Extra träning av motorik enskilt eller i liten grupp av specialutbildad pedagog. Det är 14 elever som har extra motorisk träning. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Mycket effektiv träning då det oftast sker enskilt med respektive elev, utifrån elevens speciella behov. Läraren tränar grundbehoven och på det viset kommer, många av eleverna får också träningsprogram som tränas regelbundet på skolan. I många fall leder det till att eleven får lättare att koncentrera sig, sitter bekvämare och fin motoriken förbättras Extra läs- och skrivträning Sätts in vid behov, ofta efter upprättat åtgärdsprogram i samråd med föräldrarna. Det är 4 elever som har extra insatser för läs- och skrivträning. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Har sett att korta men intensiva insatser ger resultat. Används regelbundet under läsåret. Eleverna har blivit säkrare i läsa /skriva. Vågar också läsa mer högt. Uttrycker sig bättre vid skrivning Talpedagog Har tillgång till talpedagog i kommunen. Kommer ut på skolorna med jämna mellanrum. Kan också kallas in vid behov. Det är 3 elev som får stöd av talpedagog 18 (44)

19 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: Analys och bedömning av insatsen i särskolan Eftersom detta kan vara ett problem, så kan det ge henne/honom redskap för hur man kan träna in vissa saker. Bra att som pedagog få hjälp med insatser kring eleven och dess svårigheter. Bra att talpedagogen arbetar direkt med eleven och kan ge information till klasslärare om vad som måste tränas Hörselpedagog Är inkopplade på de elever som har hörselnedsättningar. Hörselslingor finns i två klassrum. Det är två elever som har hörselnedsättningar Analys och bedömning av insatsen i särskolan Bra för både elev och pedagog med nära kontakt med hörselpedagog för att få större insikt i den nedsatta funktionen. Eleverna i fråga har inte haft någon egen tid med hörselpedagog. Beteendevetare Särskolan har en beteendevetare anställd på heltid, som arbetar både med elever/ personalgruppens utveckling. Kan också arbeta speciellt med en elev under en viss tid. Det är 10 elever som arbetat med beteendevetaren med något specifikt Analys och bedömning av insatsen i särskolan Det är en tillgång och resurs för elever, pedagoger och övrig personal på särskolan. Det har gett ett bra resultat för de elever som fått handledning direkt av beteendevetare. De har fått en bra motivation till att förändra ett beteende. RIK skolan Är en aktivitetsskola för barn upp till och med årskurs fyra. Olika aktiviteter provas på ett tillfälle/vecka. Ledare med specialkunskaper hyrs in utifrån. Det är 5 elever som deltar i RIK-skolan tillsammans med en grundskoleklass. 19 (44)

20 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: Analys och bedömning av insatsen i särskolan Ett bra sätt för våra elever att få prova på olika aktiviteter som man även kan utöva på fritiden. Vi tycker att samarbetet med grundskolan har gett en bra förebild för våra elever under RIK-skolan Idrottsskola En aktivitetsskola för elever i årskurs fem och uppåt. Två timmar/vecka. Olika aktiviteter provas på under hela läsåret. Det 40 elever som deltar i Idrottsskolan Analys och bedömning av insatsen i särskolan Ett bra sätt för våra elever att få prova på olika aktiviteter som man även kan utöva på fritiden. Idrottsskolan är viktig då många av våra elever ej erbjuds samma möjligheter som grundskolans vid olika idrottsengagemang. Kontakt med andra specialister (SPSM, Team 17 m.fl.) Som extra handledning eller insats runt elever. Lärare har fått handledning runt två elever. Assistenter har deltagit i utbildningar av SPSM. Team 17 har gjort funktionella syn och hörselbedömningar runt 2 elever. Habiliteringen har jobbat med 8 elever. Analys och bedömning av insatsen i särskolan Vi är i stort behov av utomstående specialister. Ibland är det svårt att hitta någon som har kunskap runt våra elever. När det gäller Team 17 och deras funktionella bedömning så leder det till att vi kan sätta in rätta insatser för eleven. Detta görs när eleven kommer ny till särskolan. Den kan också göras om senare under skoltiden. Habiliteringens insatser leder mest till gemensamma insatser runt en elev. Som i sin tur stärker det som eleven har behov av. 20 (44)

21 Hitta verktyg för att förklaraklara funktionella beteenden och förstärka bra beteenden. Specialinsatser som särskolans 40 elever har fått: Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av eleverna har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? Vi erbjuder eleverna modersmål och studiehandledning. Vårdnadshavare får en ansökningsblankett. Det är två av fyra elever på särskolan som har modersmåls undervisning samt studiehandledning Arbetet med hälsa och livsstil Vi har dagliga diskussioner runt hälsa och livsstil, då eleverna har behov av stöd både teoretiskt och praktiskt. Arbetar enl. läroplanen. Eleverna besöker ungdomsmottagningen på högstadiet Vi har egen idrottsförening som ger elever från åk.5 idrottsskola på schemat varje vecka. I idrottsskolans utbud får eleverna möjligheter att prova på vissa lokala utbud. Idrottsskolan främjar elevernas framtida livsstil.vi deltar även i den kommunala RIK-skolan för elever 1-4. Genom samtal med elever och föräldrar har vi märkt att det saknas kontaktytor för våra elever utanför skolan. Möjligheten att utöva idrottsaktiviteter i grupp är begränsad. Vi erbjuder flickor och pojkar samma möjligheter. Individen står alltid i fokus. Simundervisning en gång/v för träningsskolans elever. Vi har ett eget gym på Verdandi. Vår hemkunskapslärare arbetar mer fördjupat med kostens betydelse för hälsan. Detta tas även upp av vår idrottslärare. Vi diskuterar ständigt livsstil och normer för hur man passar in i samhället. Detta gör så att våra elever lär sig de sociala spelreglerna. 21 (44)

22 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Att eleverna skall kunna se andras behov och kunna hjälpa till. Genom att ansökt om skola för Hållbar utveckling där eleverna ska göras delaktiga i miljöns betydelse. Alla enheter har nu lämnat in ansökan. På Verdandi är en förnyad ansökan på gång. Att entpeprenöriellt lärande genomsyrar vår verksamhet. Att observera och kartlägga genus iakttagelser på skola och firtids. Åtgärd Genom att uppmärksamma eleverna på situationer i böcker och filmer som går att överföra till deras vardag. Vi lottar ut varsin hemlig vän. Att eleverna är delaktiga i den ansökan som gjorts till Hållbar utveckling 22 (44)

23 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Att eleverna tillåts vara entreprenör i sitt eget lärande dvs. vara delaktig i planering genomförande och utvärdering. Och att eleven har möjlighet att lära sig efter sina egna styrkor. Att göra en Genusplan där det står vad läraren/fritidsansvariga skall iaktta Utvärdering Vi utvärderar hemlig vän och för statistik. Att vi sammanställer elevernas miljö uppdrag de har på skolorna. Att genom enkätfrågor som görs till Likabenadlinsplanen. Att sammanställa lärarens iaktagelser Analys och bedömning: Genom hemlig vän blev eleverna uppmärksammade på problematiken att ta kontakt med varandra. Genom statistiken kan vi se att eleverna har blivit bättre på att ta kontakt med varandra utanför datorn. Vi har också uppmärksammat att eleverna även utanför hemlig vän har blivit bättre på att ta kontakt med varandra. Klasserna turas om ett år i taget att tömma soporna, som är sorterade i respektive klassrum Vi har byggt in miljöarbetet i vardagen.. Vi har blivit en skola som fått utmärkelsen Hållbar utveckling vid två tillfällen. Arbeta entreprenöriellt gör vi dagligen genom undervisning riktat mot samhället. På Åkra har en kaféverksamhet funnits under många år. Verksamheten har visat på ett bättre samarbete mellan elev och lärare från de olika skolformerna. Det visar sig också så att eleverna har fått bättre självförtroende, har lättare att ta kontakt med andra än sina klasskompisar och lärare. Rasten är ett bra exempel. Enligt enkätfrågorna så känner sig eleverna trygga och lyssnade på. Kommunikation är ett viktigt ämne på träningsskolan och där lärare ger eleverna förutsättningar att träna på olika former av kommunikation. Det har lett till att eleverna fått bättre kännedom om sitt eget och andras egenvärde, förståelsen att ta mer hänsyn till varandra hänsyn till varandra, Vi har deltagit i Ekebys Kamrat i skolan. Våra elever har deltagit vid de tillfällen då det har legat på vår schematid. Eleverna tycker att det är bra och de känner sig stolta över att vara KIS-are. 23 (44)

24 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Genus kartläggningen som gjorts på raster ute eller i uppehållsrum samt i klassrummet visar inte på något anmärkningsvärt vad gäller genusperspektivet. Frågor som vem gör vad? Kommunicerar eleverna med varandra, oavsett kön? Är eleverna på samma ställe i lokalen oavsett kön? Vilka är aktiva och vilka är åskådare? Hur bestäms gruppsammansättningen? Grundsärskolans små klasser bidrar till att lärare är mer uppmärksamma på varje elevs handlande. Det finns alltid personal med på raster och eleverna själva har inte samma prestige om sitt eget kön..analys OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Vi har haft utbildningsdagar med John Steinberg, som var givande. Vi har tillsammans med Åkraskolans personal diskuterat fram gemensamma skolregler. Vi diskuterar regler och normer kontinuerligt med våra elever, i vardagen och på klassråd. Det är viktigt att det planeras in vid läsårsstart 24 (44)

25 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Kunskaper MÅL Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagslivet, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteterna (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, 25 (44)

26 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Alla elever skall nå målen i de nya kursplanerna Åtgärd Adekvat och anpassad undervisning efter vars och ens utvecklingsnivå. Utvärdering Genom att vi ser över våra matriser. De skall först revideras mot de nya kursplanerna. Analys och bedömning: Vi har reviderat matriserna, och år 9-10 eleverna bedöms fortfarande efter dessa. För våra elever är tryggheten central, därför föredrar vi att ha sammanhållna grupper istället för att låta ämnet och klockan styra verksamheten. Vi har påbörjat implementeringen av den nya läroplanen och kursplanerna. Vi har fått bra med tid för detta och haft bra diskussioner. Vi har gått igenom en kommunsatsning på genus. Denna satsning har gjort att vi som personal reflekterat mer i vardagen runt genus, sammansättning av grupper och individen i sig. Det har dock varit lite svårt då vi har få elever i klassen. Det finns ingen plan för fritidshemmet. Visioner finns och vi arbetar för att ingå i fritids på Åkra. Vi har ökat samarbetet och är med i verksamheten. Genom att vi förklarar kunskapsmål för eleverna, med t.ex. bilder gör att eleverna bättre förstår vad som förväntas av dem. Vi har vidareutbildat personal i Pilen och personal som tidigare gått utbildningen har varit mentor och kunnat jobba med eleverna för att ta till vara kompetensen. VI har jobbat med Pilen 2-3 gånger i veckan. Vi har jobbat med kommunikation och använt oss av Bornholms modellens idéer. Genom att arbeta med PILEN har eleverna blivit mer självständiga i sitt arbete och kan själva avgöra när det är dags att ta nästa steg 26 (44)

27 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Läroplanens mål är svåra att anpassa till särskolans undervisning. Det krävs mer diskussioner runt varje ämne. En fritidsplan tillsammans med grundskolans fritids ska göras 27 (44)

28 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vilken analys gör enheten av resultatet? Särskolans har inga nationella prov. Den nya läroplanens mål är högt ställda. Det har visat sig att det är svårt för några elever på grundsärskolan att nå målen i kursplanen. Det hjälper inta att dessa elever får ett åtgärdsprogram då eleven nått en viss nivå och inte kan komma högre. Dessa elever får då i vissa ämnen läsa efter träningsskolans kursplan. Det har skrivits åtgärdsprogram på det. 28 (44)

29 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Elevernas ansvar och inflytande MÅL Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Alla elever skall förstå vad det står i de nya kursplanerna. Åtgärd Genom att vi läser och förklarar, ger exempel och tillsammans sätter upp relevanta individuella mål. Utvärdering Gemensam utvärdering tillsammans elev, lärare och vårdnadshavare vid utvecklingssamtalen. Analys och bedömning: Vi har efterlyst ett bildprogram i Unikum. Våra elever behöver hjälp och stöd att förklara mål m.m. I och med Unikum har arbetet med IUP, LPP och bedömning dock blivit tydligare. Både för oss som lärare och för våra elever. Föräldrar har möjlighet att följa sitt barns utveckling på ett bra sätt. Vi har klassråd en gång i veckan och deltar i Åkraskolans elevråd. Det är svårt för våra elever att förstå vad som står i kursplanen även om vi läser tillsammans och förklarar. Vissa av särskolans elever har inte förutsättningar för att uppfylla kursplanens mål. T.ex. elever med autistiska drag. De flesta av våra elever uppnår sina individuella mål och vårdnadshavarna är nöjda med särskolan som skolform. 29 (44)

30 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skola och hem RIKTLINJER Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Alla vårdnadshavare skall informeras vid höstterminens start om nya läroplanen, kursplanen, likabehandlingsplanen och unikum. Åtgärd Kalla till föräldramöte i början av höstterminen. Då skolans personal informerar och sedan diskussioner i små grupper. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vårdnadshavarna får lämna utvärdering av kvällen. Genom att vi ser hur många av vårdnadshavarna som använder sig av unikum. Analys och bedömning: Föräldrar har fått information och inlogg till Unikum. Vi har haft ett föräldramöte då vi informerade om Unikum. Vi har inget föräldraråd. Informationsmötet var välbesökt och diskussionerna i smågrupper var bra. Vårdnadshavarna är trygga i den lilla gruppen. Vårdnadshavarna till år 9 eleverna tyckte inte att det var någon idé att sätta sig in i unikum. Till dags datum har vi inte sett mer än någon enstaka vårdnadshavare varit inne i unikum och kommenterat. Lärarna har varit klara och tydliga med arbetet i Unikum mot föräldrarna. Elever börjar mer och mer gå in på Unikum och kommentera det läraren skrivit 30 (44)

31 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Vi har en handlingsplan för övergången mellan enheterna som vi följer. Varje år uppstår trots detta funderingar (från Gysinge) över placeringar av vissa elever. Övergången till gymnasiet fungerar olika bra beroende på vilket gymnasium det gäller. Vi har en plan för hur samverkan och övergång ska ske. Det sker individanpassat. Elevens val har varit ett bra sätt i övergången från mellanstadiet till högstadiet, men detta år har elevens val förlagts på annat sätt. Assistenterna på grundsärskolan följer elever till fritids och är med under skoldagen. På det viset har elevassistenterna stor kännedom om elevernas behov och kan vara det hjälp jag som vissa elever behöver. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Vi bör hitta bra rutiner för överlämnande till gymnasieskolor. 31 (44)

32 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skolan och omvärlden MÅL Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål En 3 års plan på olika studiebesök. Åtgärd Tillsammans med SYO göra planen och boka in veckor och besök. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom att vi får planen att fungera och att vi blir mottagna på olika besök. Analys och bedömning: Vi har påbörjat en 3 års plan för studiebesök, som bygger på vår 3 års plan i SO/NO. Vi gör studiebesök i samhället. Eleverna behöver uppleva för att förstå! Eleverna får möjligheter till nya upplevelser genom välplanerade studiebesök med uppföljning. Det märks på eleverna att de är vana trygga i att prova nya aktiviteter/läromedel. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Vi gör klar studieplan för studiebesök 32 (44)

33 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål BEDÖMNING OCH BETYG MÅL Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Målen finns klart och tydligt i nya kursplanen. Åtgärd Adekvat och individuell undervisning. Utvärdering Genom att följa våra matriser. Analys och bedömning: Det är svårt för våra elever att förstå vad som står i kursplanen. De flesta av särskolans elever har inte förutsättningar att bedöma sig själva i förhållande till andra. Ovanstående matriser gäller bara för år Nya kursplanens betygskriterier är mycket svåra att använda eftersom vi inte än har hunnit diskutera oss samman om hur kriterierna skall tolkas. Vi har efterlyst ett bildprogram i Unikum. Våra elever behöver hjälp och stöd att förklara mål m.m. Vi har skapat en mall för LPP i Unikum,som alla använder. I och med Unikum har arbetet med IUP, LPP och bedömning dock blivit tydligare. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Nya kursplanens betygskriterier måste diskuteras och tolkas mer så att vi har samma plattform att utgå i från 33 (44)

34 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassa till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, sen studie- och yrkesorienterande verksamhet en organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, 34 (44)

35 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Att rektor planerar alla konferenser så att tid ges till arbete med de nya kursplanerna och allt arbete som följer med dem. (matriser, LPP, unikum m.m.) Åtgärd Detaljerad planering och noggranna förberedelser av alla konferenser. Utvärdering Lärarna upplever och känner att de har de rätta verktygen för att kunna bedriva en adekvat och individuell undervisning. Lärarna skriver en utvärdering Analys och bedömning: AP-konferenserna har varit bättre planerade än tidigare. Vi har fått mer tid till att sätta oss in i unikum, PP och betygskriterierna. Vi behöver även i fortsättningen mycket tid för att tolka läroplan och betygskriterierna. För mycket av den arbetsplatsbundna tiden är uppbokad. Vilket gör att vi inte hinner planera som vi vill och det finns inte tid till reflektion tillsammans med assistenterna. Ibland känns det som att stormötena har ett självändamål. Finns inget relevant innehåll, vill vi ha husmöten i stället. Vi har fått bra med tid för implementering av nya kursplaner och läroplan. Vi har haft tid avsatt för att lära oss och fördjupa oss i Unikum. Vi har haft drivande personer, som haft mandat att utbilda personalen som också har varit tillgängliga i vardagen. Rektor har haft ett bra och fungerande kalendarium för oss personal. Rektor har sammanställt utvärderingen där i stort sett alla är nöjda med användningen av den arbetsplatsförlagda tiden. Några tycker att det har varit för mycket på gång och att rektor bör vara mer konsekvent med vad som ska göras. 35 (44)

36 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 36 (44)

37 Uppföljning av likabehandlingsplanen UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Beskriv skolans behov av likabehandlingsarbete, utifrån en kartläggning. Text bör kunna hämtas ur enhetens likabehandlingsplan (checklista punkt 9 i mallen för likabehandlingsplaner) Vi har följt upp fjolårets likabehandlingsarbete och arbetat med det enhetsvis. Elever och vårdnadshavare har fått enkätfrågor runt trivsel och arbetsro. Vårdnadshavare har fått hem en forkortad version av Likabehandlingsplan. Vi har även haft gemensamma inriktningar/träffar tillsammans med grundskolan på Åkra. Detta arbete har förberetts och letts av särskolans beteendevetare och Åkraskolans samordnare för Likabehandlingsplan. Tyvärr så har vi inte haft något gemensamt arbete Ekeby - Gysinge detta år. Det finns en handlingsplan för arbetet med Likabehandlingsplan och den finns med i årshjuket. Jag tycker att vi har hittat en bra rutin för detta arbete på särskolan. En utveckling behövs när det gäller samarbetet grundskola -särskola. 37 (44)

38 Uppföljning av likabehandlingsplanen 38 (44)

39 Åtgärder för förbättring läsåret 2012/2013 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2012/2013 Åtgärderna skall vara baserade på vad som framkommit i kapitel 5. De ska ange ett mål för eleverna Vad? följt av åtgärder för att uppnå detta. Hur?. Åtgärderna skall vara möjliga att analysera och bedöma i kommande kvalitetsredovisning. Det kan därför vara bra att ha i åtanke vad en sådan analys och bedömning kan komma att innehålla. Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Utveckla hållbar utveckling. Försöka få eleverna att förstå andras situationer och känslor Åtgärd (Hur?) Vi bjuder in VAFAB och ber dem hjälpa oss. Vi inbegriper eleverna i detta arbete. Vi gör även studiebesök på returen och Strömsbacka. I våra dagliga morgonsamlingar diskuterar vi människors lika värde Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vi summerar resultatet i nästa års kvalitetsredovisning. Genom att studera elevernas beteende i bl.a. uppehållsrummet Kunskaper ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Alla elever ska nå målen Att eleverna skall utveckla tillit till sin egen förmåga att lära 39 (44)

40 Åtgärder för förbättring läsåret 2012/2013 Åtgärd (Hur?) Eleverna får adekvat och anpassad undervisning efter var och ens behov. Vi har små grupper och kan lätt se om en elev behöver extra stöd. Genom att ge eleven hjälpmedel för kommunikation som olika dataprogram, tecken, bildstöd. Att ge eleverna tid för sitt lärande i temaarbeten Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vi ser hur eleverna uppnått målen i de mätinstrument som finns. Vi gör en extra uppföljning av de elever som har fått extra stöd. Genom att utvärdera temaarbeten under året. Elevernas ansvar och inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Fortsätta arbetet med att försöka få eleverna att förstå vad de skall lära sig, så att eleverna kan ta mer ansvar. Att eleverna skall klara av att hantera sina ipad och använda den i skolarbetet. Att eleverna skall klara av att hantera sina egna personliga tillhörigheter. Att vi skall delta på Åkraskolans elevråd. Åtgärd (Hur?) Inför ett nytt arbetsområde läser vi kursplaner tillsammans och förklarar dess innehåll Eleverna får i uppdrag att använda ipad. T.e.x får eleverna i uppdrag att packa upp och ner i sina väskor, med bildstöd om det behövs. Vi fortsätter att vara med på Åkraskolans elevråd Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vi märker när eleven tar ett större ansvar. Vi kan också fråga eleven och vårdnadshavare hur det har gått. Vi skriver LPP på ipad användandet där vi utvärderar. Vi ser om eleven klarar att ta vara på sina personliga tillhörigheter. 40 (44)

41 Åtgärder för förbättring läsåret 2012/2013 Vi ser till att få kallelse till elevrådet och har representanter i klassen Skola och hem ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Få vårdnadshavare att stötta sina ungdomar genom att påminna om t.ex. hemarbete, idrottskläder och hygien. Att ha ett föräldramöte, med intressant innehåll, där vi bjuder in en politiker Åtgärd (Hur?) Vi diskuterar detta på höstens föräldramöte. Vi skickar ut en inbjudan och tar kontakt med en politiker. Vi bestämmer ett visst tema. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom att fråga vårdnadshavare på utvecklingssamtal hur det går och också att vi i skolan kan se om eleven får det stöd den behöver hemma. Vi utvärderar med vårdnadshavare efter mötet ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Skolan och omvärlden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Göra 3 års planen klar över studiebesök. Att elevens val för mellanstadiet ska vara tillsammans med högstadiet som en inskolning. Vi gör olika studiebesök. Grundsärskolans fritids ingår i grundskolans fritids, där alla personal arbetar med alla elever 41 (44)

42 Åtgärder för förbättring läsåret 2012/2013 Åtgärd (Hur?) Följer upp den påbörjade planen med SYO. Vi samordnar elevens val med högstadiets personal. Studiebesök planeras in i samband med undervisning. Vi pratar med personal på fritids och tittar på olika möjligheter Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Planen börjar rulla. Vi utvärderar i nästa års kvalitetsredovisning Bedömning och betyg ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Vi presenterar mål för eleverna så att de förstår. Vi lyssnar in önskemål hos eleverna och för en dialog med vårdnadshavare. Att gemensamt tolka betygskriterierna Åtgärd (Hur?) Vi förklarar för eleverna med bilder, tecken och verbalt vad som är deras mål. Vårdnadshavare och elev diskuterar tillsammans med läraren vilka mål som ska stå i den framåtsyftande planen. Detta kan göras i UNIKUM eller på utvecklingssamtalet. Inbokad tid för att diskutera betygskriterier på Pedagogiska konferenser Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas). Vi utvärderar efter utvecklingssamtalet. Lättare att sätta adekvata betyg 42 (44)

43 Åtgärder för förbättring läsåret 2012/2013 Rektors ansvar ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Att rektor ser till att personalen får den kompetensutveckling som krävs. Att se till att olika ämnesområden samordnas så att eleverna får större möjlighet att uppfatta större kunskapsområden. Att rektor är väl insatt i enheternas behov Åtgärd (Hur?) I medarbetarsamtalet ha det som en fråga Att i samband med pedagogiska konferenser diskutera hur viktigt det är att arbeta i teman ämnesövergripande. Att rektor ägnar mer tid till vara i klasserna Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Att vid nästa medarbetarsamtal höra om medarbetarens kompetensutvecklingsplan följts. Utvärdering görs i samband med läsårsslut. Utvärdering i samband med läsårsslut 43 (44)

44 KVALITETSREDOVISNING ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, SALA