1. Utredning LOV i Upplands-Bro kommun 2. Lagtext, Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Transkript

1 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Mikael Nissén Dnr Socialnämnden Utredning angående införande av lagen om valfrihetssystem, LOV. Socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Införa valfrihetssystem enligt LOV i Upplands-Bro kommun för hemtjänst beslutad i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) och för avlösarservice och ledsagare beslutad i enlighet med Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) 2. Om följande övergripande mål för införandet av LOV i Upplands-Bro kommun: Ökad valfrihet för brukaren Ökat småföretagande i Upplands-Bro kommun Fler arbetsgivare för personal att välja mellan. Sammanfattning Socialnämnden har gett socialförvaltningen i uppdrag, enligt beslut, att utreda förutsättningarna för införandet av LOV. I utredningsdirektiven framgår att några områden särskilt ska beaktas i utredningen, bland annat tidpunkt för införande, erfarenheter från andra kommuner, förslag till målsättning med införande av LOV i Upplands-Bro kommun och förslag till val av verksamhet. Socialförvaltningen föreslår att LOV införs inom hemtjänst och avlösar- och ledsagarservice. Ärendet Utredningen har genomförts enligt socialnämndens direktiv och socialförvaltningen föreslår följande. Målsättning Målsättningen med att införa LOV i Upplands-Bro kommun bör vara att öka valfriheten för den enskilde brukaren, ett ökat småföretagande i Upplands-Bro kommun samt fler arbetsgivare för personal att välja mellan. Val av verksamhet Verksamhet som i en första omgång föreslås omfattas av ett valfrihetssystem är avlösarservice och ledsagarservice enligt LSS och hemtjänst enligt SoL och att införandeprojektet kartlägger dessa verksamheter mer i detalj.

2 2(3) Projektorganisation och tidsplan Till projektorganisationen för införandeprojektet föreslås en styrgrupp som leds av kommundirektör och projektgrupp som leds av extern projektledare. Socialnämnden har i juni 2011 ansökt om stimulansmedel från Socialstyrelsen för att förbereda och utveckla valfrihetssystem. Projekttiden föreslås till 1 november 2011 till 31 augusti Förslaget är att införa LOV i Upplands- Bro kommun den 1 september Utredningen har identifierat ett antal områden som särskilt måste beaktas i det fortsatta arbetet är: Krav på utförarna Att ställa krav på utförarna är en väsentlig del av införandet av LOV. Kravställandet bör utformas så att så många aspekter som möjligt tas i beaktande. Kraven gäller kvalitet, uppföljning, utbildningsnivå hos de anställda etc. En erfarenhet från omvärlden är att ju fler specifika krav en kommun ställer desto större är sannolikheten att antalet intresserade företag blir lägre. Ett grundläggande krav som självfallet måste vara tillgodosett för att kunna bli utförare är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget måste kommunen ange vilka krav som utföraren måste uppfylla för att kunna ingå avtal med kommunen. Den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst måste också framgå av förfrågningsunder-laget. Förfrågningsunderlaget ska innehålla allt som reglerar det avtal som utföraren skriver med kommunen, exempelvis regler för uppföljning och kontaktuppgifter. Viktigt att tänka på är att förfrågningsunderlaget är den huvudsakliga kontaktytan mellan utföraren och kommunen innan avtal skrivs, vilket ytterligare ökar trycket på tydlighet. Val av utförare och ickevalsalternativ Sannolikt kommer många brukare inte göra ett aktivt val av annan utförare vilket innebär att Upplands-Bro kommun måste ha ett i förväg definierat system för att ta hand om dessa. Ett förslag är att kommunen konstruerar ett system där alla brukare som inte väljer placeras hos de godkända utförarna, i tur och ordning. Uppföljning och kvalitet Lagstiftningen sätter inte några hinder för kommuner att ställa särskilda krav på kvalitet, så länge kraven är i nivå med de nationella kraven i gällande lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och för utförda tjänster ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. De regler som gäller för Upplands-Bro kommun idag ska också gälla externa utförare.

3 3(3) Beslutsunderlag Utredning av förutsättningarna för införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Barnperspektiv Socialförvaltningen konstaterar att det ovan angivna beslutsunderlaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: 1. Utredning LOV i Upplands-Bro kommun 2. Lagtext, Lag (2008:962) om valfrihetssystem G:\Socialförvaltningen\Gemensam admin\socialnämnden\2011\ \tjänsteskrivelse LOV.doc /

4 - 1 -(8) Mikael Nissén Kortfattad beskrivning Kundval inom äldreomsorgen har sedan tidigt 1990-tal funnits i några kommuner som ville göra det möjligt för enskilda att få större inflytande. Alltsedan dess har fler och fler kommuner visat intresse för att införa någon sorts valfrihet och 1999 fanns kundvalssystem i sex kommuner. Hösten 2007 hade 31 kommuner infört valfrihetssystem när det gäller servicetjänster inom hemtjänsten och av dessa hade 18 även infört valfrihet för omvårdnadsinsatser. För att underlätta och tydliggöra rättsläget tillsatte regeringen 2007 en utredning vars uppdrag var att klargöra förutsättningarna för att ge äldre personer med funktionsnedsättning valfrihet. Utredningen skulle titta på områdena vård, omsorg och service och särskilt beakta vad ett valfrihetssystem skulle innebära för inflytandet för den enskilde. Resultatet av utredningen låg sedan till grund för den lag som trädde i kraft 1 januari 2009, lagen om valfrihetssystem (LOV) 1. Enligt organisationen Svenskt Näringsliv hade 45 kommuner infört LOV i mars 2010, ytterligare 72 kommuner hade fattat beslut om införande av valfrihetssystem. Syftet med ett valfrihetssystem är att lämna över rätten att välja utförare till den enskilde brukaren. Det kan också finnas kompletterande syften så som att främja småföretagande och att öka konkurrensen och på så sätt höja kvaliteten i insatserna. LOV tillkom som ett komplement till Lagen om offentlig upphandling (LOU) då den lagen inte tar tillvara den enskildes valfrihet eller ser till småföretagares möjligheter att fungera som leverantör till offentlig sektor. Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär att alla, av kommunen, godkända utförare kan anmäla intresse och ansluta sig till LOV. Därefter upprättas ett avtal mellan kommunen och utföraren vilket innebär att ingen upphandling enligt LOU genomförs. Utförarna blir inte garanterade någon särskild volym på tjänsterna utan brukarnas individuella val och önskemål av utförare blir utgångspunkten för verksamheten. Viktiga utgångspunkter I detta avsnitt samlas en rad viktiga utgångspunkter vi har att förhålla oss till vid ett eventuellt införande av LOV i Upplands-Bro kommun. Utgångspunkterna bygger på den utredning 2 som ligger till grund för lagen om valfrihetssystem som refereras till i föregående avsnitt. 1 Lag om valfrihetssystem (prop 2008/09:29) 2 SOU, Frittvalutredningen 2008 (SOU 2008:15).

5 - 2-8 Krav på utförarna Att bestämma vilka krav kommunen ska ställa på utförarna som ska tillhandahålla socialtjänst eller hälso- och sjukvård är en väsentlig del i införandet av LOV. Det innebär att kravställandet bör utformas så att så många olika aspekter och perspektiv tas tillvara. Ett grundläggande krav som måste vara tillgodosett för att kunna bli godkänd som utförare är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Självklart måste kommunen ta ställning till kravet på kvalitet. Andra krav som kan vara aktuella är krav på utbildningsnivå hos personal och ledning, ansvarsförsäkring, ekonomisk kapacitet, dokumentation, FoU-samverkan etc. Ställer Upplands-Bro många specifika krav blir antalet företag som är intresserade av att vara med sannolikt lägre. Samtliga krav ska naturligtvis framgå av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget måste kommunen uppge de krav som utföraren måste uppfylla för att kunna ingå avtal med kommunen. Vidare ska den ekonomiska ersättning som leverantören får för utförd tjänst framgå. LOV bygger på att priskonkurrens inte förekommer utan att samtliga utförare, så även den kommunala, får samma ersättning enligt samma principer. Myndigheten fastslår priset i förväg och det är viktigt att den är transparent och icke-diskriminerande, d.v.s. lika för alla. I övrigt ska underlaget innehålla allt som reglerar avtalet, regler för uppföljning, kontaktuppgifter etc. Det kan exempelvis vara bra att underlaget innehåller en skrivning om leverantörens möjlighet att häva avtalet, exempelvis om denne inte lyckats attrahera tillräckligt många brukare. Ansökan och tilldelning av kontrakt De leverantörer som är intresserade av att utföra tjänster inom kommunens valfrihetssystem lämnar sin ansökan till kommunen. Om kommunen finner att kraven är uppfyllda har leverantören rätt att skriva avtal med kommunen, alla utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget antas i systemet. Därefter tecknas ett avtal. Ersättning Ersättningen ska vara konkurrensneutral, dvs. alla utförare får samma ersättning för samma utförda tjänst. Ersättningen utgörs av en kostnad per timma och grundar sig på egenregins kostnader för sin verksamhet. Dessutom måste ersättning för overheadkostnader och momskompensation ingå i den ersättning som utföraren får. Överprövning Ett av de grundläggande krav som finns i EG-rätten är rätten att få sin sak prövad och därför finns möjligheten att överklaga kommunens beslut inskriven i LOV. Begäran om överprövning ska lämnas till allmän domstol. Rätten ska pröva om myndigheten

6 - 3-8 har brutit mot grundläggande principer om likvärdighet och icke-diskriminering eller någon annan bestämmelse i lagen. Rättelse kan även begäras om kommunen inte godkänner utförare och utföraren kan då överklaga hos länsrätten. Information Enligt LOV har kommunen ansvar för att korrekt information ges till brukarna om de alternativ som finns att välja mellan. Informationen ska vara saklig, relevant, lättförstålig, och framförallt jämförbar när det gäller olika utförare. Informationen ska vara skriftlig och finnas tillgänglig såväl i pappersform som i digital form på kommunens hemsida. Informationen ska vara utformad utifrån de behov den enskilde har. Val av utförare och ickevalsalternativ Kommunen ansvarar för att underlätta och förklara för den enskilde vilka valmöjligheter som finns och vad de innebär. Det innebär att kommunen ska stödja den enskilde att göra ett val. Det ska finnas möjlighet för dem som har svårt att välja att göra det via reglerna om ställföreträdande, ombud eller biträde. Den som inte vill välja ska kunna avstå. Brukaren blir i dessa fall hänvisad till det ickevalsalternativ som kommunen har bestämt i förväg (och som beskrivs i kommunens informationsmaterial). Den enskilde ska också på ett enkelt sätt ges möjlighet att byta utförare eftersom det är den enskildes möjlighet till val och omval som är kärnan i LOV. Tilläggstjänster Tilläggstjänster är tjänster som kan ingå i biståndsbeslutet men som brukaren vill utöka eller tjänster som inte ingår i biståndsbeslutet. Tjänsterna baseras på överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Det är viktigt att Upplands-Bro kommun antar någon sorts policy för tilläggstjänster. Uppföljning och kvalitet Det finns inga hinder enligt lagstiftningen om valfrihetssystem mot att kommunen sätter upp särskilda krav på kvalitet, så länge kraven är i nivå med nationella kraven i gällande lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och för utförande av tjänsterna ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Vidare ska verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. Socialstyrelsen har förskrivit att det i varje kommun ska finnas ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet och att det ska vara uppföljningsbart. Detta gäller således även externa utförare och därför bör detta beaktas innan införande av LOV. Erfarenheter från andra kommuner Ramböll Management Consulting fick uppdraget av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra en inventering av hur ett antal kommuner och

7 - 4-8 landsting valt att utforma sina valfrihetssystem. Studien genomfördes 2008 och kommuner som ingick var Solna, Helsingborg, Karlstad, Järfälla, Umeå, Nacka och Linköping. Urvalet gjordes på premissen att dessa kommuner har betydande erfarenheter av olika typer av valfrihetssystem 3. I detta avsnitt samlas en rad olika erfarenheter som presenteras i rapporten. En gemensam erfarenhet från de intervjuade kommunerna är att den inledande fasen då man tydliggör syftet med varför LOV införs är av avgörande betydelse för resultatet. Syftet får konsekvenser både på implementeringsprocessen och på utformningen av själva valfrihetssystemet. Vidare är det viktigt med en bred politisk majoritet för beslutet att införa LOV, åtminstone för de grundläggande frågorna d.v.s. frågorna om makt och valmöjligheter för enskilda. Uppnås detta är det mycket enklare att komma överens om detaljerna, som resursfördelningssystem och informationsstrategi. Utredning av alternativ och möjliga lösningar är en väldigt viktig del av processen, även om införandet av valfrihetssystem är en ständigt pågående process där kommunen hela tiden blir bättre på att exempelvis identifiera kvalitetsbrister hos utförarna. Men ur ett företagarperspektiv är det viktigt att ha en så genomarbetad modell som möjligt eftersom det innebär att förutsägbarheten blir större. Detta skapar också en långsiktig marknad att agera på för företagen. Utmaningarna är många i implementeringsfasen bland annat förändrade roller och uppgifter för många inom den kommunala verksamheten vilket gör att information och delaktighet blir viktigt. Valfrihet kan i huvudsak utformas på tre olika sätt. Valfriheten kan omfatta val av utförare, val av serviceinnehåll (naturligtvis grundat i ett biståndsbeslut) eller både och. Här måste Upplands-Bro bestämma sig för en modell och ha väl genomarbetade skäl för det. Målsättning med LOV i Upplands-Bro kommun Då det övergripande målet med LOV är att stärka den enskildes ställning 4 bör målsättningarna med att införa LOV vara flera. Dels bör målen handla om antal tjänster som ska utföras av annan än kommunen och dels bör målen handla om kvalitet. Vidare kan även mål som har med småföretagandet och arbetstillfällen att göra ingå i kommunens målsättning med LOV i syfte att öka mångfalden av utförare. För att den enskilda människans ställning ska stärkas krävs vissa förutsättningar och Socialstyrelsen skriver så här: Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda. Till dessa hör 3 SKL, Valfrihehtssystem Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting. 4 Socialstyrelsen, Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Delredovisning.

8 - 5-8 att det finns utförare att välja mellan, dvs. mångfald att det är lätt att byta utförare att de tjänster som erbjuds är tydligt definierade och möjliga att följa upp att befolkning och patienter har tillgång till korrekt information, som är lätt att komma åt och anpassad till den enskilde personens förutsättningar (Socialstyrelsen, sid 8). Utredningen föreslår att Socialnämnden beslutar om följande övergripande mål med införandet av LOV i Upplands-Bro kommun: Ökad valfrihet för brukaren Ökat småföretagande i Upplands-Bro kommun Fler arbetsgivare för personal att välja mellan Val av verksamhet som ska införa LOV Verksamhet som i en första omgång kan tänkas omfattas av ett valfrihetssystem är avlösarservice och ledsagarservice enligt LSS och hemtjänst enligt SoL och att införandeprojektet kartlägger dessa verksamheter mer i detalj. Projektet bör ta ställning till om utförarna måste erbjuda både personlig omvårdnad och service eller om utförarna får välja bara den ena delen. Upplands-Bro har en förhållandevis stor landsbygd vilket också utredningen bör titta på. Kanske är det så att kommunen ska delas in i olika regioner där utförarna får olika ersättning beroende på om man utför tjänsten i tätort eller på landsbygd. Kommunen beslutar hur systemet ska vara utformat men man kan konstatera att syftet med LOV är att öka den enskildes makt och möjlighet att göra egna val när det gäller utförare 5. Utredningen föreslår att Socialnämnden beslutar att införa valfrihetssystem enligt LOV för hemtjänst beslutad i enlighet med SoL och för avlösarservice och ledsagare beslutad i enlighet med LSS. Nulägesbeskrivning av föreslagen verksamhet Enheten för LSS verksamheter är organiserad med en enhetschef och en biträdande enhetschef, enheten är delad i två delar, en som hanterar personlig assistans och en som hanterar kontaktperson, ledsagarservice och avlösarservice. Verksamheten har två samordnare som ansvarar för rekrytering och arbetsledning av 26 kontaktpersoner och 77 timanställda ledsagare/avlösare. Ledsagarservice anställer 5 Kammarkollegiet, Kravspecifikation för upphandling av hemtjänst enligt LOV Vägledning.

9 - 6-8 ledsagare i samråd med brukaren utifrån beslutade och beställda insatser (timmar) från biståndsenheten. Ledsagaren ansvarar för ledsagningsuppdraget enligt upprättad genomförandeplan/arbetsplan. Planen upprättas av samordnaren i samråd med brukaren. I oktober 2010 hade 60 brukare ledsagare. Som framgår ovan är det ledsagarservice och avlösarservice enligt LSS som föreslås konkurrensutsättas enligt LOV 6. Hemtjänsten är organiserad i fem olika verksamheter: Hemtjänst och trygghetslarm i Bro, Hemtjänst och trygghetslarm i Kungsängen Tibble, Servicehus i Bro, Servicehus i Kungsängen och Solrosen dagverksamhet. Förslaget är att öka valfriheten i Upplands-Bro genom att konkurrensutsätta omvårdnad och service i Kungsängen Tibble och i Bro. I oktober 2010 hade totalt 480 personer hemtjänst i ordinärt boende varav ca 380 i Kungsängen Tibble och 100 i Bro. I oktober 2010 hade hemtjänsten 45 omsorgspersonal (undersköterskor/vårdbiträden) samt elva anhörigvårdare 7. Praktiskt genomförande Projektorganisation Socialnämnden är den nämnd som har ansvar för att införa LOV (för verksamheter som ligger inom socialnämndens ansvarsområde) i Upplands-Bro kommun. Således är socialförvaltningen den del av tjänstemannaorganisationen som utreder och inför LOV i Upplands-Bro kommun. Styrgrupp, projektledare och projektgrupp bör sättas samman så tidigt som möjligt efter politiska beslut i september. Socialstyrelsen har av regeringen fått uppgiften att fördela stimulansmedel till de kommuner som ansöker om det. Varje kommun kan maximalt få 1 miljon kronor. Upplands-Bro kommun har sökt pengar för att använda till konsultstöd i genomförandefasen. Konsulten kommer (förutsatt att pengar beviljas) att bistå med expertkunskap i framtagandet av förfrågningsunderlag, kartläggning av verksamheten idag och förberedelser av egenregin. Styrgrupp bör bestå av kommundirektör, socialchef och chefen för äldre- och handikappomsorgen. Det är en fördel om styrgruppen är liten eftersom det då är mycket lättare för projektledaren att få tillgång till sin styrgrupp. Kommundirektören bör vara med i styrgruppen då LOV och konkurrensutsättning är en symbolfråga för den politiska majoriteten vilket i sig kan innebära påverkan på fler enheter och verksamheter i kommunen. 6 Upplands-Bro kommun, Socialförvaltningen, Kvalitetsplan 2011, enhet för LSS Verksamheter. 7 Upplands-Bro kommun, Socialförvaltningen. Kvalitetsplan 2011, hemtjänst i Kungsängen- Tibble och i Bro

10 - 7-8 I projektgruppen bör chef för biståndsenheten, ekonom och utvecklingsledare inom äldre- och handikappomsorgen ingå. Adjungerade funktioner kan vara upphandlingssamordnare, näringslivschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), hemtjänstchef och informatör. Det bör även vara möjligt att kalla in ytterligare andra funktioner vid behov. Utredningen föreslår att Socialnämnden fastställer föreslagen projektorganisation. Tidplan Beslut om införande av LOV kan tas på kommunfullmäktige den 20 oktober 2011 vilket innebär att utredningen/införandet kan komma igång i november Införandet av LOV innebär ett antal olika moment enligt nedan. Förslaget är därför att införa LOV i Upplands-Bro 1 september Tiden mellan november 2011 och september 2012 är alltså den tid vi har till förfogande för ett införande av LOV i Upplands-Bro kommun. Nedan finns ett förslag på en rimlig fördelning av tid och aktiviteter under projekttiden. Införandeprojektets första uppgift blir att fastställa/justera denna tidplan. Aktivitet Tidpunkt Beskrivning Informationsinsatser Ersättningssystem November juni 2012 November mars 2012 Insatserna riktar sig till anhöriga, brukare och utförare Skapa ett ersättningssystem Gränssnitt November februari 2012 Definiera insatser Förfrågningsunderlag November mars 2012 Ta fram och publicera Uppföljning December februari 2012 Precisera hur utförarna kommer bli uppföljda Förberedelser egenregin Januari september 2012 Hantera minskad verksamhetsram mm Dokumentation & Januari Utförarna måste kunna

11 - 8-8 datasystem april 2012 dokumentera Administrativ riggning Maj september 2012 Utreda och skapa system som håller Utbildningsinsatser Juni september 2012 Utbilda utförare i våra system Kontraktsskrivning Juni september 2012 Kontrakt skrivs med godkända utförare Utredningen föreslår att Socialnämnden fastställer projekttiden till 1/ / Att göra inledningsvis Inledningsvis bör en konsekvensanalys av ett införande av LOV i Upplands-Bro kommun tas fram. Konsekvensanalysen ska belysa konsekvenser för brukarna, för egenregin och på ekonomin. Vidare bör införandeprojektet ge förslag på hur uppföljning av kvaliteten i verksamheterna ska genomföras, både i egenregin och hos de externa utförarna. De ekonomiska villkoren för utförarna ska, enligt LOV, vara desamma som för egenregin. Det innebär i sin tur att projektet behöver genomföra en omfattande kartläggning av vad hemtjänsten, kontaktpersonsverksamheten och ledsagningen kostar per timme idag.

12 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Martin Taavola Dnr Socialnämnden Delårsbokslut 2011 med helårsprognos Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna delårsbokslut 2011 med helårsprognos och översända densamma till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Delårsbokslut för socialnämnden visar ett totalt överskott på tkr, helårsprognosen visar ett underskott på tkr. Beslutsunderlag Delårsbokslut 2011 med helårsprognos SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Folke Socialchef Bilagor: Delårsbokslut 2011 med helårsprognos Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

13 Delårsbokslut med helårsprognos 2011 Per

14 Socialnämnden Driftredovisning augusti 2011 Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Prognos 2011 Socialnämnden Budget Prognos 2011 Budget avvikelse 2011 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Verksamhetsanalys Delårsbokslut (resultat tom 31/8 2011) Socialnämnden (inkl. ekonomiskt bistånd) redovisar ett totalt överskott på tkr, exkl. ekonomiskt bistånd visar socialnämnden ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Helårsprognos (prognostiserat resultat på helåret 2011) Socialnämnden (inkl. ekonomiskt bistånd) visar ett resultat tkr, exkl. ekonomiskt bistånd visar socialnämnden ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Äldreomsorg (prognostiserat resultat på helåret 2011) Visar ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Hemtjänst Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till överskottet är genomförd uppföljning av schemaplanering samt förbättrad logistik inom verksamheten. Äldreboende Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att kostnaderna för sjuksköterskorna, har varit något högre i år än vad som var planerat. Åtgärder: En översyn av sjuksköterskornas arbetsscheman pågår, och ska leda till en budget i balans.

15 Biståndsenheten, äldre Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsakerna till överskottet är färre externa placeringar samt minskade kostnader för utskrivningsklara (betalningsansvar). Funktionshindrade (prognostiserat resultat på helåret 2011) Sammanlagt visar området ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Socialpsykiatri och LSS daglig verksamhet Visar ett underskott på -300 tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till detta underskott är högre personalkostnader än tidigare beräknat pga att projekt Lillsjön sysselsättning har startat i år. LSS övriga insatser Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror främst på ökade LASS-intäkter och minskande kostnader för personlig assistans enligt LSS. LSS gruppbostäder Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror främst på återhållsamhet med driftkostnaderna. Biståndsenheten, funktionshindrade Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Underskottet beror främst på dyrare placeringar inom socialpsykiatrin och ökade kostnader för de 20 första timmarna inom personlig assistans under Åtgärder: En genomgång av sociala lägenheter pågår, vilket ska leda till att hitta lägenheter som passar vår brukare som för närvarande är placerade externt, och därigenom kunna avsluta flera placeringar. Individ- och familjeomsorg (prognostiserat resultat på helåret 2011) Visar ett underskott på tkr med en total budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att placeringarna av både barn, ungdomar ( tkr) och vuxna (-700 tkr) överstiger lagd budget. Åtgärder: Förvaltningen följer noga kostnadsutvecklingen av placeringar både vuxna och barn. Uppföljningen sker på individnivå. Kommunens egen öppenvård inom utförarenheten erbjuds/prövas alltid i första hand. Vid eventuella placeringar föregås beslutet av att chefer och aktuell handläggare träffas för diskussion om alternativa lösningar också inom den egna utförarenheten. En plan för hemtagning kommer att göras under september 2011 för varje placerat barn. Riktlinjer för handläggning av barn och ungdomsärenden har utarbetats och rutiner som stöd för samarbetet internt har skapats. Riktlinjer för arbetet med vuxna kommer att påbörjas under hösten och arbetet med rutiner och manualer för arbetet med barn och unga fortgår.

16 Nämnd och administration (prognostiserat resultat på helåret 2011) Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Överskottet är främst hänförligt till lägre kostnader för fastighetsåtgärder än beräknat, samt att ekonomiska medel för svårprognostiserade kostnader avsatts inom verksamheten. Flyktingmottagning (prognostiserat resultat på helåret 2011) Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på 500 tkr. Orsaken till detta överskott är att de statliga intäkterna för flyktingar i år beräknas bli högre än de kommunala kostnaderna. Ekonomiskt bistånd (prognostiserat resultat på helåret 2011) Verksamheten visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till underskottet beror främst på högre kostnad per hushåll och månad under 2011 (7 646 kr) mot (7 430 kr) 2010, dvs 2,9 % högre kostnad 2011 jämfört med Den främsta orsaken till detta är att under 2011, har gruppen arbetslösa utan a-kassa ökat markant. Åtgärder: Arbetet med att följa utvecklingen och initiera nya eller förändrade arbetssätt och insatser fortgår. Förvaltningen har kompletterat den månatliga redovisningen av ekonomiskt bistånd med ett antal variabler för att bättre kunna följa utvecklingen. Vid analys av dessa variabler har förvaltningen beslutat att prioritera arbetet med arbetslösa, invandrare som fortfarande går på SFI efter sin introduktion samt de sjukskrivna. Förvaltningen arbetar även med att definiera vilka grupper som finns inom gruppen arbetslösa för att insatserna från arbetsmarknadsgruppen ska kunna vara mer riktade. All uppföljning/trepartssamtal med personer som är sjukskrivna ska fortsättningsvis ske tillsammans med försäkringskassan som har samordningsansvar för denna grupp. Förvaltningen har också ett övergripande forum tillsammans med arbetsförmedlingens chef och representanter från försäkringskassan. En ansökan om ESF-medel till ett samverkansprojekt tillsammans med Järfälla och Håbo kommun kommer att göras under hösten. Projektet riktar sig till unga år som hoppat av sina studier och de som är arbetslösa. Arbetet sker i samverkan med kommunens bildningsförvaltning. Mål/Uppdrag Nämnd/administration Mål Det interna stödet till verksamheterna inom socialförvaltningen ska hålla hög kvalitet. Det interna stödet har utvecklats med ett IT baserat beslutsstöd (personal och ekonomi). Utvärdering genomfördes under projektperioden där deltagande chefer gav beslutsstödet bra betyg. Det interna stödet, i övrigt, utvecklas pågående genom dialog med verksamheterna inom socialförvaltningen.

17 Uppdrag Utveckla och förbättra det interna stödet avseende ekonomi, nämndadministration och ärende och dokumenthantering. Ett IT baserat beslutsstöd till chefer QlikView för att planera, följa upp och styra verksamheten är infört. Rutiner för ärendehantering till socialnämnden och socialnämndens arbetsutskott, delegationsförteckning, dokumenthanteringsplan samt riktlinjer för hantering av vissa läkemedel samt avgifter inom äldre- och handikappomsorgen är reviderade och uppdaterade. Driften av Hagtorp ska upphandlas Arbetet med upphandling av driften på Hagtorps äldreboende pågår. Ärende med utarbetat förfrågningsunderlag kommer att behandlas på socialnämnden den 21 september. Fortsatt arbete med planering av Solgårdens lokaler utifrån resultatet av utredningen. Utredning är genomförd. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 februari att beställa av Upplands-Bro Hus förprojektering av 20 platser särskilt boende med heldygnsomsorg inom f.d. Solgårdens lokaler enligt om- och tillbyggnadsalternativet. Omoch tillbyggnad ska stå klart september Utreda lagen om valfrihetssystem (LOV) Resultat från utredningen med förslag om införande av LOV med tidsplan kommer att redovisas för socialnämnden den 21 september Införa hjärtstarter Tre självinstruerande hjärtstarter kommer att köpas in under hösten 2011 och placeras enligt följande: Bro servicehus, Kungsängens servicehus och Förvaltningshusets reception Äldre- och handikappomsorgen Mål Samtliga brukare ska känna delaktighet, inflytande samt känna sig nöjda med planering, genomförande och uppföljning avseende beviljade insatser från äldre- och handikappomsorgen Resultat från brukarundersökning redovisas under oktober månad år Samtliga brukare ska känna att de blir respekterade och väl bemötta inom äldre- och handikappomsorgens verksamheter Resultatet från brukarundersökning redovisas under oktober månad år Samtliga brukare inom heldygnsomsorg ska erbjudas riskanalys minst en gång per år avseende trycksår, fallrisk och nutrition. Samtliga brukare erbjuds riskanalys senast två veckor efter inflyttning till heldygnsomsorg, fallrisk enligt Downton Fall Risk Index, nutrition enligt MNA och trycksår enligt Norton. Riskanalys genomförs även vid förändringar i den enskildes hälsotillstånd samt vid upprepade fall. Nutritionsbedömning uppföljs fyra gånger per år.

18 Uppdrag Äldre- och handikappomsorgens lokala värdegrund ska implementeras i verksamheterna utifrån begreppen självbestämmande, integritet, delaktighet, kontinuitet, tillgänglighet, trygghet, gott bemötande och insatser av god kvalitet. Arbetet med implementering av lokal värdegrund pågår. Processen kommer att fortsätta även nästa år. Utvärdera konsekvenserna av erbjudande om heltidsanställning. Personalavdelningen i kommunen har genomfört utvärderingen som ledde till att projektet permanentades. Införandet av en Må bra check för anhöriga Uppdraget kommer att vara genomförd under hösten Införa en anhörigkonsulent Anhörigkonsulent anställdes januari Äldreomsorg Fortsatt utredning om behovet av olika framtida boendeformer för äldre Arbetet pågår löpande inom verksamhetsområdet Äldreplan ska omarbetas Arbetet mede äldreplanen ska påbörjas under hösten HBT- certifiering inom äldreomsorgen HBT- certifiering har påbörjats på Kungsgårdens äldreboende Utvärdera och utveckla egenmakt Resultatet efter utvärderingen ledde till att projektet med förenklad biståndsbedömning permanentades. Utreda värdighetsgaranti Utredningen påbörjas under hösten. Utreda aktivitetspark för äldre Utredningen ska presenteras under hösten 2011 Handikappomsorg Kamrervägens nya gruppboende ska öppnas Inflyttning till den nya gruppbostaden beräknas till januari 2012 Kommunens dagliga verksamhet för personer med neuropsykiatriska diagnoser ska utvecklas Personer med neuropsykiatriska diagnoser erbjuds varierande uppdrag genom Lillsjöprojektet som syftar på att utveckla och iordningställa friluftsområdet. Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning ska utvecklas. Som ovan

19 IFO Mål Antal biståndsbedömda insatser i öppenvård på hemmaplan skall öka jämfört med 2010 Uppföljning sker i bokslut Antalet placeringsdygn skall minska jämfört med 2010 Antalet placeringsdygn av vuxna har minskat. Antalet placeringsdygn av barn/ungdom på hvb-institution har minskat och dygn i familjehemsvård har ökat. Antalet nyplaceringar har minskat och hemtagningar har ökat när det gäller både barn och vuxna, vilket på sikt ger färre placeringsdygn. Den egna öppenvården har utvecklats och kan idag erbjuda insatser som i stor utsträckning motsvarar många familjer/personers behov. Uppdrag Öka produktionen av öppenvårdsinsatser jämfört med 2010 Utveckla metoder och insatser/program för hemmaplanslösningar. Samarbetet mellan utredare och den egna öppenvården har intensifierats under året vilket möjliggjort färre nyplaceringar och fler hemtagningar av barn och unga. Kompetensen inom utförarenheten är hög och bred, vilket ger goda förutsättningar för att än mer utveckla metoder och arbetssätt som motsvarar behovet hos de familjer/personer som är aktuella. Utförarenhetens behandlare erbjuder intensivt familjearbete i samband med planering av utsluss från institutions- eller familjehemsplacering och erbjuder fortsatt familjearbetet på hemmaplan. Nätverksarbete kommer att användas som metod i än större utsträckning för att undersöka resurserna i personen/familjens eget nätverk. Utförarenheten erbjuder föräldrastöd utan föregående biståndsbeslut. Man arbetar också med s.k. hemmasittare, ungdomar som hoppat av skolan. Fortsätta utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med bildningsförvaltningen Förvaltningen har en pågående diskussion med bildningsförvaltningen angående genomförande och utveckling av det förebyggande arbetet. Det handlar om de unga som hoppat av skolan, samarbete med polisen och det brotts och drogförebyggande arbetet som bl.a. inkluderar arbetet på fältet. Utreda behovet av lågtröskelboende Utredning kommer att påbörjas under Införa 48 timmars modellen för unga lagöverträdare I 48-timmars modellen samverkar socialtjänst tillsammans med polismyndigheten och åklagarmyndigheten. Grundtanken är att inom 48 timmar starta processen med förundersökning, utredning och åtgärder i syfte att förhindra att unga gärningsmän återfaller i brott. Förvaltningen bjöd våren 2011in ansvariga för det brottsförebyggande arbetet inom norrortspolisen för en första diskussion. Vid detta möte framkom att under 2011 har polisen ingen möjlighet att tillsammans med socialtjänsten inleda ett arbete enligt denna modell. Förvaltningen har idag en socialsekreterare hos polisen i Jakobsberg 1 dag/vecka. Uppföljning av detta samarbete och diskussion om huruvida förutsättningarna för införande av 48- timmarsmodellen har förändrats kommer att ske under hösten 2011.

20 Hundrastgårdar Hundrastgården i Kungsängen är färdigställd. Arbetet med hundrastgården i Bro pågår och kommer att slutföras under hösten Boende för ensamkommande flyktingbarn Flyttningen av verksamheten från den nuvarande lokalen är framflyttad till maj Förberedelserna för att finna en ny lokal pågår tillsammans med Upplands-Bro Hus