Grunder i doppler-teknik med applikationer. Catherine Olsson
|
|
- Georg Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grunder i doppler-teknik med applikationer 1
2 Denna Doppler power point, patientfallen och bilderna är utförda av, diagnostic medical sonographer med 22 års erfarenhet av ultraljudsundersökning. Helsingborgs Röntgenavdelning Introduktion 2
3 Vid aktivering av färgdopplerknappen får vi automatiskt företagets förprogrammerade dopplerinställningar. Dessa inställningar är oftast bra men är gjorda för normala patienter. Vid kraftiga patienter eller patologi måste dessa inställningar ibland ändras för att få fram dopplerinformation. 3
4 Innehåll Lathund för dopplerknappar Lathund för färgdoppler B-mode-bilden Teknik med applikationer Helsingborgs Standardbilder for portatrombos Transplanterad njure TIPS 4 Innehåll
5 Skriv ut följande lathundar för att lättare följa med följande fallbeskrivningar. Lathund för färgdoppler används på samma sätt oavsett vilket kärl i kroppen. 5
6 Dopplerknappar i vanligaste användningsordning (Knapparna kan ha olika namn beroende på företag men funktionen är densamma.) Det viktigaste är att man väljer rätt transducer och applikation för en bra inställd B-mode- (gråskalig) undersökning. Transducern måste klara djupet till kärlen eller patologin. 1 2 Color Dopplerknapp Doppler Gain-knapp (inte b-mode Gain) 6 Scale 7 Angle används för att kvantifiera flödeshastighet (Litet lyssningsområde) Gate Doppler lyssningsområde (Stort lyssningsområde) Lathund för Dopplerknappar MultiHz Cursor Frekvensknapp 9 8 PW pulse wave Spektral-doppler Automatiskt inställning av baseline/scale 6
7 1 Välj rätt transducer och Applikation Med transducer och patientplacering få fram den bästa vinkeln till kärlet. Mindre färgbox ger bättre upplösning/känslighet Fokusering bör ligga rätt i färgbox Tänk på vinkeln till kärlet 2 Tryck Color/Färg Doppler Lathund för färgdoppler Dålig eller ingen färg Bra färg 3 För mycket färg Öka Doppler Gain tills 1 Minska Doppler Gain brus skapas i bilden och minska sedan till lagom nivå fortfarande för mycket färg fortfarande dåligt flöde 2 Öka scale 4 Reducera med Scale för att försöka hitta långsammare flödeshastighet i kärlet fortfarande för mycket färg fortfarande dåligt flöde 5 3 Byt transducer Minska Color Dopplerfrekvens fortfarande dåligt flöde 6 Byt till en annan transducer (om rätt transducer valdes från början brukar man behöva ändra till en lägre frekvens ) fortfarande dåligt flöde Lathund för 7 7 Kontrastultraljud Sonovue (beroende på undersökningsområde)
8 B-mode-knappen brightness mode Power-doppler Color eller Färgdopplerknapp: Blått och rött visar blodflödesriktning på monitorn. Spektral-doppler PW pulsed waved Doppler Känsligare än Färg-doppler men visar inte blodflödesriktningen. Tyvärr, är den också känslig för alla rörelser, som tarm och andning. Vissa företag har en knapp på maskinen som ger en kombination av färg och power-doppler då får man bra känslighet och samtidigt flödets riktning. 8
9 Trombos upptäcks primärt med B-mode- (gråskalig) bild och sedan bekräftas trombosen med Kompression Färg-, Power- eller Spektral-doppler eller Kontrastförstärkt ultraljud 9
10 En bra inställd B-mode-bild är det viktigaste i trombosdiagnostik. Skruva upp och ner Gain. Poliklinisk 34-årig Crohn-patient med frågeställningen gallsten. Ingen gallsten men trombos i vena cava inferior. Trombos i vena iliaca dexter 10
11 (b) (a) Samma patient: Det är viktigt att börja med en bra inställd B-mode-bild. B-mode visar trombos i portakonfluens (a) men om enbart färgdoppler används kan trombosen vara svårare att identifiera. Den kan dölja sig under färgen (b). 11
12 Vanligaste transducers inom röntgendiagnostik: Konvex Cirka 2,5-8 MHz 1-5 MHz Phased array 10 MHz Phased array Linjär högfrekvenstransducer Cirka 6-15 MHz 12
13 Transducerval Ultraljud är som golf. Det viktigaste är att välja rätt transducer som ger den bästa B-mode-bilden. Denna transducer måste klara avståndet till organet/patologin/kärlen med bra B-mode- (gråskalig) bild. Då har man lagt grunden för en bra dopplerundersökning. 13
14 Exempel: Iliaca-kärlen Hos normala patienter kan oftast en högfrekvent linjär transducer (6-15 MHz) användas för bedömning av trombos i vena iliaca. Hos kraftiga patienter kan en konvex 6 MHz transducer behövas för att få en bra B-mode-bild. Man får oftast dopplersignal om transducern klarar djupet till kärlet. Det är inte fel att börja med en lågfrekvenstransducer. Är man inte nöjd, byt frekvens eller transducer. Se följande exempel. 14
15 Panoramabild med konvex transducer Med 6 MHz konvex transducer (small parts applikation), framställs en panoramabild av en solid muskeltumör i låret. Det är inte fel att använda en konvex transducer för muskuloskelettala undersökningar. Börja med en transducer som klarar djupet till kortikalis, få en bra översiktsbild och byt sedan till högre frekvens. Kombination av transducers! Se nästa bild. 15
16 Med 6 MHz konvex transducer (small parts applikation) får vi starka dopplersignaler från de djupa kärlen intill kortikalis. För ytligare kärl i tumören byter vi nu till en högfrekvent linjär transducer. Om en linjär transducer inte klarar av en bra B-mode-bild, klarar den inte heller att visa flöde i de djupliggande kärlen. 16
17 Muskeltumör som föregående bild. Vilken linjär frekvens (6-18 MHz) Som krävs, avgörs av kärlens avstånd till transducern. T ex flödet från små kärl i närfältet kräver kanske en 15 MHz transducer medan flödet i djupare kärl ses bäst med en 6 MHz transducer. Samma muskeltumör som föregående slide. 17
18 Muskeltumör vid föregående bilder Det finns ingen regel som säger att man måste använda en högfrekevent linjär transducer för small parts strukturer. Man kan börja med lägre frekvens konvex, få överblick och sedan byta transducer och öka frekvensen. 18
19 6 MHz konvex Ibland är det mycket lättare att visa flöde hos en patient med kraftiga lår med en konvex transducer istället för med en linjär. Prova er fram och byt till en högre frekvens om det behövs. 19
20 Färgskalan För att förstå färgskalan måste undersökaren var medveten om hur transducern är vinkad mot kärlet!!! Gäller alla kärl. Allt som går mot transducern får en röd färgskala Allt som går ifrån transducern får en blå färgskala. (a) (b) (a) Artären är röd om transducern är vinklad kranialt mot artären. (b) Artären är blå om transducern är vinklad kaudalt mot artären. Svart pil pekar på artären. 20
21 Sammanfattning av transducerval för doppler Det allra viktigaste är rätt transducerval som ger en bra B-mode-bild. Företagens automatiska förprogrammerade dopplerinställningar brukar vara bäst för normala patienter. Vid kraftiga patienter eller patologi måste dessa inställningar Ibland ändras för att få fram dopplerinformation. Bättre att börja med en lagom lågfrekvent konvex eller linjär transducer, bedöm bilden och ändra inställningar därefter. Man kan missa flöde i djupt liggande kärl om enbart en högfrekvent transducer används. 21
22 Linjär transducer (vit box) Konvex transducer (vit box) Försök hålla Färg/Power-dopplerboxen så liten som möjligt! Det är lättare för maskinen att framställa flöde p g a mindre lyssningsområde. 22
23 Teknik: Dopplervinkel Den sämsta dopplervinkeln är om man är vinkelrätt mot kärlet (gul pil) Bästa vinkeln är om ljudet är parallellt med kärlet (svart pil) men det är oftast omöjligt, så man försöker skapa den bästa dopplervinkeln (<60 grader) med: Bra patientplacering Bra transducerplacering eller en kombination av båda 23
24 Fel att vara vinkelrätt mot kärlet (a) (b) Vinkelkorreleringsbox tas fram. Den används för att förbättra dopplervinkeln. Boxen kan vinklas åt höger eller vänster. 24
25 Den bästa dopplervinkeln skapas genom Bra transducerplacering Bra patientplacering eller en kombination av både 25
26 Longitudinal aorta Transversell med färgdoppler CT bekräftar dissektion Om kärlet i buken ligger vinkelrätt mot transducern är det oftast lättast att påvisa flödet om undersökning utförs transversellt med transducern vinklad mot kärlet. Vid rutinnjurundersökning upptäcks en misstänkt aortadissektion. 26
27 (a) (b) (b) (a) Longitudinal bild av vena mesenterica superior. Inte alltid lätt att påvisa flöde när venen är vinkelrät mot transducern. Lyft den kraniala delen av transducern och skapa därmed en bättre vinkel. Portakonfluens går utmärkt att undersöka transversellt vinklad kranialt. 27
28 För att förstå färgdopplerkoden som man får tillbaka från kärlet måste undersökaren veta hur transducern är vinklad mot kärlet. Rött är flöde mot transducern och blått från transducern. Se följande exempel. (a) (b) Flöde i vena mesenterica superior går mot levern (a) och hos en annan patient med levercirrhos från levern (b). Färgdoppler bör alltid bekräftas med spektral-pw-dopplerkurva. 28
29 Ett exempel till hur vi skapa bra vinkel MR är bästa icke-invasiva metoden för njurartärstenos men ibland pga olika anledningar är patienten remitterad till ultraljud. Lokala traditioner gäller. Se följande teknik 29
30 Skapa den bästa dopplervinkeln med: Bra transducerplacering Bra patientplacering Med patienten placerad åt vänster sida kan man oftast få njurartärerna parallellt till ljudet. Transducern placeras på patientens sida coronart mot njuren. Bara en av flera bra teknik för frågeställning njurartärstenos. 30
31 Inferior vena cava Art. ren dx Art. ren dx Long (a) Trans (b) Long: (a) Art. renalis dx ligger dorsalt om vena cava inferior. Man hittar artären oftast lättare med patienten i vänstersidoläge.(pil). Efter artären är lokaliserad, sväng transducern för att få en transversellt bild och bättre vinkel. Trans (b) art renalis dx. Vinklar transducer nu för att få bästa vinkel. 31
32 Helsingborgs standardbilder för portatrombos 32
33 Helsingborgs metod För portatrombosdiagnostik används de rödmarkerade standardprojektionerna 33
34 Portatrombos 3 standardbilder Porta dx Bild 1 Trans portasystem Bild 2 Long hep sin 34 Bild 3
35 (a) (b) Porta dx Cava long Porta dx (a) Oftast fungerar intercostal transducerplacering bäst för att få en bra dopplervinkel till porta dx, <60 grader. (b) Från bukväggen är porta dx i denna patient vinkelrät mot transducern och då får man sämre dopplersignal. Här är vinkeln nästan 90 grader. Fel! 35
36 Standardbild nr 1 Normal Normal Intercostalt Transducer cirka 45 grader Porta dx totalt trombotiserad 36
37 B-mode ger ledtråd för att ställa diagnosen portatrombos Longitudinal bild av porta dx: Porta dx är kraftigt minskad i storlek utan flöde och i hilus finns kollateraler. Således ingen färsk trombos. 37
38 Standardbild nr 1 Porta dx normal Porta dx hepatofugalt 38
39 Standardbild nr 2 Normalt portasystem Patient och transducerplacering Korrelerande CT-bild Porta utfylld av tromb/tumör Kollateraler i hilus 39
40 Trans oblique se korrelerande CT Porta dx Porta sin IVC Korrelerande CT Bra B-mode-undersökningsteknik för portasystemet och gallgångarna men inte den bästa dopplervinkeln för färgdoppler. Transducern är vinkelrät mot portasystemet och då kan man få en drop out-effekt. Flytta transducern och få en bättre vinkel. 40
41 Standardbild nr 2 Standardbildtagning används för bedömning av de intrahepatiska gallvägarna.(a) Normalvida gallvägar ventralt om portasystemet. (b) Lokaliserad dilatation av vänstersidiga gallgångar ventralt om porta. Gallgångarna är strypta av en isogen tumör i hilus. Klatskin-tumör. 41
42 Trans. Isogen tumör i leverhilus Efter injektion av sonovue ses tidigt arteriellt uppladdning i hilus 3 minuter efter kontrasttillförsel är tumören välavgränsbar. Laddningsmönster förenad med malignitet. T.ex cholangiocarcinom 42
43 Porta sin Porta sin Porta dx Porta dx IVC CT av normal patient för jämförelse Trans oblique zoom-bild av portasystemet: Ultraljud visar att enbart en del av portasystemet är utan ekorikt innehåll. (pil) Resten är trombotiserat. För att avgöra om trombosen är benign eller malign, utvidgar vi undersökningen och sprutar 1,5 ml ultraljudskontrastmedel. 43
44 (a) (b) B-mode visar att porta sinisters dorsala gren är utfylld av trombos. Kontrast i artärfas laddar trombosen (a), sen portafas visar urladdning (b). Således malignt laddningsmönster. 44
45 Patient med levercirrhos: Trans oblique bild av porta sinister i sen portafas efter kontrasttillförsel. Denna portagren laddade kontrast i tidig artärfas men är nu urladdad och kan följas till en lågekogen malign levertumör. (pil) Starkt misstänkt HCC. 45
46 Long porta dx: Trombos Artärfas: Ingen uppladdning. Benign trombos. Porta sin Porta sin Porta dx Porta dx CT av normal patient för jämförelse 46 Ultraljud i sen portafas.
47 Standardbild nr 3: Porta sin long Huvudet Naveln Transducerplacering för longitudinal porta sin-bild. Patienten kan vara liggande på rygg eller vänster sidoläge. Normal porta sinister longitudinal. Den brukar se ut som ett ekotömt halvt C. 47
48 Standardbild nr 3: Porta sin long (b) (a) (c) (a) Long bild av normal porta sinister halvt C (b) Porta sinister utfylld av ekorik trombos. (c) Shuntning av blodflödet genom vena umbilicalis från levern mot bukväggen hos en patient med levercirrhos. 48
49 Sammanfattning portatrombos Rätt transducerval Standardbilder Skruv upp Gain för att se i venen. Bra B-mode viktigast. Bekräfta färg-doppler med spektral-doppler Konstrast: Malign eller benign trombos 49
50 De жζ Dopplerknapparna Företagens förprogrammerade färg-dopplerinställningar är gjort för normala patienter. Vid kraftiga patienter eller patologi måste dessa inställningar ibland ändras för att få fram färg-dopplerinformation. 50
51 3 Gain-knappar på maskinen B-mode Gain Färg-doppler Spektral-doppler (PW) (a) (b) (a) Spektral Gain för hög (brus i bakgrunden) och minskad till rätt51 nivå i (b)
52 Välj först rätt transducer. Bra B-mode-bild!! (a) Tryck Cursor (5) Tryck sedan på färg-doppler (1) och skruva upp/ner på Gain (2) tills bilden är utan brus. (a, b, c) (b) (c) Tryck PW, Gate (6) (Doppler-lyssningsområdet Spektral-dopplerknapp (8) ligger mellan dessa två linjer. Storlek på lyssningsområdet (Gate) ändras med en knapp på maskinen. 52
53 Spektral doppler används för att bekräfta flöde och flödesriktning Porta dx hepatopetalt (flöde mot levern) Porta dx hepatofugalt flöde (flöde från levern) 53
54 Om kurvan ligger ovanför baseline går flödet mot transducern (a) (a) Om ordet Reverse eller Invert ses i i spektralbilden är kurvan bakvänd (b) Under baseline går flödet från tranducern. 54
55 (a) Efter att man har fått cursorn i bilden, tryck Angle (7) och då kommer det upp en ny linje i bilden (gul linje) och den roteras parallellt med kärlet. Vi måste vinkelkorrelera för att kunna mäta flödeshastigheten i kärlet. Tryck PW. Bästa vinkel < 60 grader. 55
56 För att få den spektrala kurvan rätt i bildfältet, tryck på den automatiska Baseline/Scale-knappen (9) (Se lathund) Baseline/Scale Fel inställd (alaising) Tryck på den automatiska Baseline/Scale-knappen (9) och kurvan hamnar rätt i fältet. Rätt inställd 56
57 Finns det flöde? Följ lathunden 57
58 Viktigast är att välja rätt transducer, rätt applikation, bra dopplervinkel. Dåligt flöde? Skruva upp doppler Gain, skapa brus i bilden och skruva ner. Dåligt flöde? Minska Scale Dåligt flöde? Minska färg-doppler Frekvens Dåligt flöde? Byt till transducer med lägre frekvens (gör som ovan igen med ny transducer) Kontrastultraljud 58
59 Välj rätt transducer och applikation. Skapa en bra vinkel. (a) Tryck färg-dopplerknapp och skruva upp doppler Gainknappen (b) tills brus skapas i bilden och skruva sedan ner till lagom nivå (c) (b) (c) 59
60 Vissa maskiner är inställda så att man får alldeles för mycket färg när färg-dopplerknappen aktiveras. (Företaget vill inte chansa att vi missar flöde.) Då är det bara att skruva ner till lagom nivå. 60
61 Du använder rätt transducerfrekvens, applikation och vinkel men får dåligt flöde Du har ökat färg-gainknappen tills brus skapas i bilden,och skruvat ner den till normal nivå, men fortfarande dåligt flöde Går ner i Scale (3) 61
62 (a) (b) (c) (d) Longitudinal bild av porta sin: Samma transducer och frekvens. Kraftig patient med steatos: (a) Scale är för högt inställd, då kan inte de långsammare flödeshastigheterna i portavenen registreras. (b) Minska Scale och nu kan de långsammare flödeshastigheterna i venen registreras. (c) Minska ännu mer och flödet ses tydligare. (d) Scale är för lågt inställd. Se nästa bild. 62.
63 Aliasing Aliasing är när flödet i kärlet har högre hastighet än Scale-inställningen. Här är Scale för lågt inställd, då får vi en blandning av olika färger. Rätta till genom att gå upp i Scale. Normal Scale-inställning. Scale-inställningen är lagom till flödeshastigheten i kärlet. 63
64 Det finns två separata frekvensknappar på maskinen B-mode frekvensknapp Doppler frekvensknapp (a) (b) Hos den kraftiga patienten med leversteatos (a) ses flödet knappt. Gå ner i färg-doppler-frekvens och nu ses flödet i porta sinister bättre (b). 64
65 Färg/Power-dopplerfrekvensknapp Patellarsena Företagens förprogrammerade inställningar bruka vara bäst men om patienten har mycket ödem eller kraftiga ben kan det vara nödvändigt att minska färg/powerdopplerfrekvens för att upptäcka kärlinväxt. (b) Efter att man har gått ner i frekvens. (b) 65
66 Färg/Power-doppler har egen frekvensknapp (a) (b) (c) Detta är en kraftig patient med levercirrhos: Rätt transducer, aktiverad färgknapp, företagets förprogrammerade färg-dopplerinställning.(a) Dåligt flöde. Skruv upp Gain till brusnivå och minska Scale. Minska färg-dopplerfrekvensen (b) och maskinen registrerar färg lite bättre. Gå ner ytterligare i färg-dopperfrekvens (c) och färgen ses tydligt. 66
67 67
68 68
69 Först ska du använda rätt transducer, rätt applikation och bästa dopplervinkel. Dåligt flöde? Skruva upp doppler Gain, brus i bilden, skruva ner. Dåligt flöde? Minska Scale Dåligt flöde? Minska Color Doppler Frekvens Dåligt flöde? Byt till transducer med lägre frekvens (gör ovanstående igen med ny transducer) Kontrastultraljud 69
70 Om en konvex buktransducer har svårt att registrera flödet i kraftiga svårundersökta patienter, byt till en lågfrekvent 1-5 MHz phased array Konvex buktransducer 1-5 MHz Porta dx är öppenstående Patienten väger 125 kg och frågeställningen är portatrombos. 1-5 MHz phased array visar bra flöde. 70
71 Byt från konvex transducer till 1-5 MHz phased array (a) 120 kg med cirrhos: Frågeställning portatrombos (b) Om den konvexa buktransducern inte klarar av svårundersökta kraftiga patienter, byt till en elefant -transducer (om ni har en). Denna transducer klarar sig genom hepar dx och brukar registrera flöde men på denna patient är det särskild Svårt.Patienten är uppsatt för TIPS och då är det viktigt att veta om porta är öppenstående. Nästa steg är kontrastultraljud. Se nästa bild. 71
72 Ultraljudskontrastmedel: Öppetstående portasystem IVC (a) Long porta dx IVC Trans oblique portasystem Long porta sin Samma patient som föregående bild. Efter 1,5-2 ml ultraljudskontrast kan man med kontrast påvisa att portasystemet är öppetstående. Ingen uppladdning påvisas i porta i tidig artärfas, enbart i portafas. 72
73 Frågeställning: Parathyreoideaadenom? (a) 1. Konvex 5 MHz thyreoidea-applikation klarar djupet och visar tydligt flöde MHz linjär thyreoidea-applikation. (a) färg och (b) power-doppler klarar inte djupet och har därför svårt att visa flöde. (b) 73
74 Sammanfattning: Färgdoppler Lathund Gain Scale Frekvens Byt transducer Kontrast 74
75 Dopplerteknik med frågeställning stenos är samma för både nativa och transplanterade njurar och 75
76 Vi kan använda oss av B-mode, färgdoppler, power-doppler och spektral doppler vid undersökningar av njurartärstenos och transplanterade njurar. 76
77 Njuren är en low resistence bed (a) (b) Det betyder att njuren måste alltid har jämn blodförsörjning. Spektral-kurvan visar blodflödet till njuren när hjärtat slår i systole (vit) och bra blodförsörjning när hjärtat slappnar av i diastole (röd) mer information längre fram 77
78 Stenos (gäller alla artärer) Det finns direkt och indirekt stenos. Direkt är när cursorn ligger i själva stenosen och indirekt är när cursorn är proximalt (uppstream) eller distalt (downstream) om stenosen. 78
79 Normal kurva: 0,60 m/sek Direkt tecken på stenos: Tydligt högfrekvent doppler-blåsljud hörs när cursorn ligger i en stenos. I stenosområdet ses hög flödeshastighet i systole och i diastole (spektral broadening) sekundärt till turbulens precis efter stenosområdet. Indirekt tecken på stenos: Tardus-parvus-kurva 79
80 Tardus-parvus-kurva: Indirekt tecken på stenos Tardus (latin) långsam eller sen och parvus (latin) liten. Beskriver utseendet hos den systoliska delen av kurvan. Normal kurva Hemodynamiskt signifikant stenos Lågt resistensindex, <0,5 Låg flödeshastighet. Lång accelerationstid (gul linje) 80
81 Vid enbart subjektiv bedömning av Tardus-parvus-kurvan (c) får man cirka 95% känslighet (accuracy) för signifikanta stenoser. Vid enbart undersökning av njurartären och peak systolisk hastighet över 1,8 m/s, har man cirka 62 % känslighet för stenos. ** 0-59% stenos ** 60-79% stenos (c) Signifikant stenos 80% eller mer Segmental Stenosis of the Renal Artery: Pattern Recognition of Tardus Parvus. Abnormalities with Duplex Sonography. A.Thomas Stavro,MD. Steve H. Parker, MD. Wayne F.Yakes, MD. 81
82 Early systolic peak Tardus Parvus Det har beskrivits flera olika kvantifiering av dopplerkurvorna för indirekt stenos. Allt från avsaknad av early systolic peak Acceleration index (AI) mindre än 3 m/s2; och Accelerationstid (AT) < 0.07 s² För att ta fram accelerationstiden, placera mätpunkten där lutningen börjar och den andra placeras längst upp på early systolic peak. Maskinen räknar ut allt. Lång accelerationstid (gul linje) är patologisk och tillsammans med låg flödeshastighet talar för tardus parvus kurva och signifikant stenos. 82
83 Systematiska mätningar För att få fram spektral-dopplerkuvan placeras doppler-cursorn utan vinkelkorrelering över arcuata artärer (vid den kortikomedullär övergången ) eller interlobär artärer (bredvid medullär pyramids). Man behöver inte vinkelkorrerlera för att räkna resistensindex Arcuata Art. Interlobär Övre polen Mellersta polen Nedre polen Bedömning av artären i anastomosområdet för eventuell stenos ingår i undersökningen av transplantatet. Då ärvinkelkorrelering ett måste. 83
84 Steg 1-3 Undersökningsteknik för stenos ( prickarna visar mätplatserna) (1) I både nativa och transplanterade njurar utförs spektraldoppler mätningar i ett antal intrarenala artärer för att en uppfattning om Resistensindex (se längre fram) och leta efter indirekt tecken till stenos (Tardus parvus kurva).. (2) Man undersöker huvudartären för att hitta stenosen och lyssna efter blåsljudet.. 84 Systematisk mätningar
85 (3). Räkna en ratio av flödeshastighet (vinkelkorrelering måste användas). Nativa njurar Ratio mellan stenosområdet och aorta Transplanterad njure Ratio mellan njurartär i stenosområdet och art.iliaca >60% stenos när njurartär/aorta-ratio eller njurartär/art.iliaca ration är >3,5:1 eller > 2m/s flödeshastighet längs njurartären. 85
86 Stenos Normalkurva (prickarna visar mätplatserna) Tardus-parvus-kurva 86
87 Viktigast är att lyssna efter spektraldoppler-blåsljudet. I transplanterade njurar uppstår stenoser nästan alltid cirka 1 cm från anastomosen 87
88 Vad är resistensindex? Resistensindex ger oss en indikation på hur njuren mår. Njuren är ett s.k. low resistance bed -organ. Det betyder att den måste ha jämn blodförsörjning. Systole Diastole 88
89 (a) visar en normal spektralkurva med bra diastoliskt flöde. Men om det föreligger hydronefros, eller reaktion i njurparenkymet kan detta skapa en ökad resistens i vävnaden och då orkar inte blodet att flöda till njuren när hjärtat slappnar av. Den diastoliska delen av kurvan blir reducerad och det reflekteras i våra dopplermätningar. Det blir högt resistensindex. (b) Låg resistensindex talar för indirekt stenos. (a) (b) 89
90 Normal resistens anses vara cirka 0,60-0,70. Värden över 0,80 är vanligen över det normala men en viss procent av patienterna har normalvärden över 0,80. För att bedöma resistensindex måste det jämföras med index taget efter transplantation. Stigande RI, upp till eller över 0,9 indikerar njurdysfunktion men är ofta ospecifikt och måste värderas tillsammans med tiden då dysfunktionen började, den kliniska bilden och de biokemiska provtagningarna. 90
91 Vad vill remittenten veta? Morfologi Resistensindex Vätskeansamlingar runt transplantatet (urinom, lymfocele, hematom, serom) Förklaring till stigande kreatinin. Stenos - blåsljud Ömhet över transplantatet 91
92 Checklist för njurtransplantat Längdmått. Ekogenicitet, fokala förändringar Vätskeansamlingar Dilatation av samlingsstycken före och efter miktion? Reflux? Residualurin Perfusion Resistensindex (se slide 76-90) Anastomosområdet, stenos? PW pulsed wave/spektral doppler 92
93 Njurvenstrombos Omvänd diastolisk kurva i de intrarenala artärerna. Njurvenstrombos-incidensen är mindre än 1-2 % och föranleder akut åtgärd. I den kliniska bilden ingår oliguri eller anuri och förhöjt kreatinin. Ett förstorat transplantat kan ses med ultraljud och power-doppler Påvisar då avsaknad av venöst flöde. En trombosfylld njurven vid hilusområdet är starkt diagnostiskt tillsammans med omvänt arteriellt flöde i diastole och talar för njurvenstrombos. Ta hjälp av kontrastultraljud. 93
94 Checklist för njurartärstenos Utför standardlängdmått av njurarna. (längmått ge viktig information) Bedöm ekogeniciteten i parenkymet. Utför 3-5 spektral-dopplermätningar från de intrarenala njurartärerna för bedömning av resistensindex. Mät flödeshastigheten i aorta. Följ njurartären från njurhilus till aorta och beräkna njurartär/aorta-ratio. Viktigast är att lyssna efter blåsljudet. 94
95 I både transplanterade och nativa njurar kan man ta hjälp av ultraljudskontrastmedel. 95
96 Patientfall Nr.1 25-årig man med SLE: Högt kreatinin och terminal njursvikt, för närvarande PD (peritonealdialys). Inkommer nu åter pga lungödem och troligen en uremisk kardiomyopati Frågeställning: Njurartärstenos?. 96
97 Bilateralt mäter njurarna 10,8 cm och uppvisar lätt förhöjd ekogenicitet. Mätningar tas fram från ett antal intrarenala artärer och njurartären från njurhilus till aorta. Nästa bild visar kurvor med bra accelerationstid utan signifikant tardas-parvus-kurva. Inga tecken på stenos i njurartären. 97
98 Ingen signifikant stenos. Bra accelerationstid med klart reducerad hastighet sekundär till patientens grundsjukdom. Se nästa bild. 98
99 Fem dagar senare utförs coronarangiografi och då passar de på att utföra en semiselektiv aortografi av arteriae renales, som bekräftar ultraljudsdiagnosen. Arteriae renales uppvisar ordinära avgångar, inga tecken till ateromatos eller stenos inom området. 99
100 Patientfall Nr.2 Frågeställning: Förklaring till blåsljud över transplantatet. Stenos? B-mode visar att njurartären nästan har slagit veck på sig själv (a) och i detta område ses hög flödeshastighet med färgdoppler. I stenosområdet ses hög systolisk hastighet och i diastole (spektral broadening) sekundär till turbulenta flöden precis efter stenosområdet.(b) 100
101 Samma patient som föregående bild. Trots att B-mode, färg och spektral- doppler talar för stenos, ses ingen signifikant tardus-parvus-kurva i de intrarenala artärerna. Njuren mår bra. Man rapporterar fyndet och följer patienten. Efter 3 år ses samma stenosbild och transplantatet mår bra. Tardus parvus kurva Bild av en signifikant stenos för jämförelse. Se slide
102 TIPS Transjugular intrahepatic portosystemic shunt 102
103 TIPS Transjugular intrahepatic portosystemic shunt Transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt (TIPS) är en endovaskulärt anlagd shunt genom levern med syfte att sänka trycket i portasystemet. 103
104 TIPS Transjugular intrahepatic portosystemic shunt Ledare införs vid vena jugularis förbi höger förmak till en leverven. TIPS:et placeras mellan v portae och en leverven (röd pil). 104
105 Huvudindikationerna är att stoppa akut blödning eller förhindra reblödning från varicer när medikamentell och endoskopisk behandling misslyckats och att motverka behandlingsrefraktär ascites. Risken för leverencefalopati ökar efter ingreppet. TIPS påverkar inte naturalförloppet. 105
106 Öppetstående TIPS? 106
107 Hos TIPS-patienter är levern cirrhosomvandlad, mindre än normalt och ligger högt upp under höger arcus. Det är oftast lättast att kolla TIPS:en intercostalt med levervävnaden som ett fönster. Vid bedömning av TIPS intill vena cava inferior kan vänster sidoläge från buken vara bra. 107
108 Skillnaden mellan uppmätt tryck i portavenen och höger förmak (deltatryck) är ett mått på den portala hypertensionen och kan uppgå till ett värde allt från ca 10 mm Hg till det flerdubbla. Ett deltatryck på över 8 mm Hg medför ökad risk för ascites. Ett tryck över 12 mm Hg ökar risken för blödningar från varicer. 108
109 En väldigt stor variation av flödeshastighet i shunten har rapporterats, allt från cm/s. Kanske O-specifikt. Vissa rapporterar TIPS-dysfunktion vid flödeshastighet under 50 cm/s. Granska kriterierna på ert sjukhus. 109
110 Teknik Shunten från portakonfluens till levervenen och vena cava undersöks med färgdoppler och Power-doppler, som är mer känslig. I svåra fall, ta hjälp av ultraljudskontrast. Mät alltid mjältlängden. Utför också spektraldoppler med vinkelkorrelering längs hela shunten. Lyssna efter blåsljudet. Jämförelse med tidigare undersökning är ett måste. 110
111 Använd helst Power-doppler i stället för färgdoppler. Mycket känsligare. (a) Öppetstående TIPS (b) Inget påvisat flöde, sannolikt trombotiserad TIPS 111
112 Efter TIPS är det inte ovanligt att flödet i porta sinister ändrar riktningen och flödar mot TIPS:en (retrograd). Normalvariant. 112
113 The End Stort tack till radiolog Claes-Göran Stanke Överläkare Röntgenavdelningen NÄL för korrekturläsningen. Catherine 113 Olsson
UL-protokoll för STOP Leg Clots
UL-protokoll för STOP Leg Clots Ultraljud, helben Ultraljud - apparat Använd en maskin utrustad med linjära prober med frekvens mellan 4 och 6 MHz. För större patienter kan eventuellt en kurverad 4 MHz
Läs merRenogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Renogram och njurdoppler Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Indikationer Separat njurfunktion, bl a njurdonatorer, njurtumörer rer Total njurfunktion? Kontroll av njurfunktion
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merSFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merBukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson
Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merDel 2_7 sidor_14 poäng
Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos
Läs merVaskulära interventioner
Interventionell radiologi Procedurer utförda i i kroppen underanvändandet ndandet av radiologiska metoder, i stället för f r / eller som ett komplement till kirurgi Var? Organ Kärl Hålrum Vaskulära interventioner
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs meremboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN
BRUKSANVISNING DC Bead M1 emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN BESKRIVNING: DC Bead M1 M1, tillverkas av DC Bead M1 kan binda och eluera irinotekan och
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? ULTRALJUD ULTRALJUD URINVÄGAR. UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR
PEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR Infektioner i urinvägarna Hanna Hebelka, MD, PhD, specialist inom pediatrisk radiologi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus,
Läs merULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.
Angiografi och perifer kärlintervention Karin Zachrisson Överläkare UroGastroKärlsektionen Röntgen, SU/S ANGIOGRAFITEKNIK Ultraljud CT-angiografi MR-angiografi Konventionell angiografi - jodkontrast -CO2
Läs merExaminator: Maud Lundén
Medicin C, Diagnostik inom bild- och funktionsmedicin Kurskod: MC1732 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-01-14 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 78 Lever o gallvägar Ortopedi Kärl
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2016 12 02 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin
Läs merMetoder för reducerad kontrastmedelsdos. Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala
Metoder för reducerad kontrastmedelsdos Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala Kontrastmedel Blodvolym 70 ml/kg, motsvarar ca 5 liter på 70kg Män 5-6 liter Kvinnor 4-5 liter Män ofta mer muskler
Läs merUltraljudsdiagnostik vid djup ventrombos
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26900 su/med 2018-01-15 2 Innehållsansvarig: Lena Karlsson, Sektionschef, Klinisk fysiologimottagning 1 Sahlgrenska (lenka46) Godkänd av: Peter Gjertsson,
Läs merLycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng
Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 170204 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin 15 poäng Ultraljud
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation
Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...
Läs merAnatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning
Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen Anm: Dessa ändringar i de relevanta avsnitten i produktinformationen är resultatet av referral procedurer. Produktinformationen ska därefter
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merMitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat
EQUALIS användarmöte 2011-02-01 Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat Odd Bech-Hanssen Kardiologi/Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Vad säger Guidelines? Styrkor, svagheter och fallgropar *Lancelotti
Läs merGöteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Göteborg November 2016 Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad skall vi prata om? Obstruktioner Multicystisk dysplastisk njure Binjureförändringar
Läs merFrågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.
Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR
Läs merKärlundersökningar Fall 2
Kärlundersökningar 2011-44 Fall 2 Fall 2 Önskad undersökning: Ultraljudsundersökning av a iliaca communis t.o.m. a poplitea vänster sida med duplexteknik Remisstext: Kvinna med högt blodtryck, tidigare
Läs merDoppler inom Obstetriken. Hans Bokström Överläkare MD SU Sahlgrenska
Doppler inom Obstetriken Hans Bokström Överläkare MD SU Sahlgrenska Doppler effekt Är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av ljud frekvensen beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merNationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck
Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande
Läs merFickultraljud fördelar och nackdelar med ny teknik i glesbygd
Fickultraljud fördelar och nackdelar med ny teknik i glesbygd En presentation av den kliniska forskning om fickultraljud för diagnostik av hjärtsvikt som bedrivs i Region Jämtland Härjedalen Nicklas Olsson
Läs merKursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk
Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang
Läs merakut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset
akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs merAtt göra datortomografi på barn. Christin Ekestubbe, Gloria Broberg Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Att göra datortomografi på barn Christin Ekestubbe, Gloria Broberg Innehåll Före undersökning Vid undersökning Efter undersökning Hur mycket tid är avsatt för undersökningen?, kanske ni behöver lite
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs merHösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå
Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens Användarmöte Ekokardiografi 28/1 2014 Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Fall 1 63 årig man. Rökare som 5 år tidigare haft en pneumococcpneumoni
Läs merBukangina. Vad är det? Är det något vi ska/kan undersöka? Gör vi någon nytta? Equalis Kärl Användarmöte 160406
Bukangina Vad är det? Är det något vi ska/kan undersöka? Gör vi någon nytta? Equalis Kärl Användarmöte 160406 Christina Svensson Fysiologiska Kliniken Linköping CT-angiografi Akut vs Kronisk tarmischemi
Läs merInga aktuella läkemedel.
46-årig man som söker vårdcentralen där du arbetar som distriktsläkare. Han är tidigare frisk men är mångårig rökare. Patienten söker dig som husläkare pga. ökad andfåddhet när han spelar golf. Kan gå
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).
Läs merEkokardiografi 2017:01. Fall 3
Ekokardiografi 2017:01 Fall 3 Fall 3 Man 40 år, hjärttransplanterad 2009 pga. DCM sekundärt till sarcoidos. Inga tecken till rejektion. Kommer till ekolabbet pga. retransplantationsutredning. Fall 3 1
Läs merUltraljudsteknik och fysik
Ultraljudssystem Ultraljudsteknik och fysik TBMI45-2006 Marcus Ressner IMT, Linköpings universitet 15 10 års utveckling De viktigaste komponenterna Schematisk bild av en ultraljudsscanner Oscillator klocka
Läs merRenografi våren 2011. Sammanställning av patientfall. Göran Granerus
Renografi våren 2011 Sammanställning av patientfall Göran Granerus Equalis användarmöte i Nuklearmedicin 2011 Min bedömning och poängsättning av svaren Alla sex fallen kommer att presenteras på ett likartat
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf
Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3
Läs merPotentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Fältmätningar och resultat Nicole Carpman, Uppsala universitet, Innehållsförteckning Bakgrund 3 Instrument 3 Metod 3 Tvärsnittsmätningar 3 Långtidsmätningar
Läs merNjurtumörer hos barn
Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merJan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt
Jan Engvall, Linköping Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos Ingen intressekonflikt Disposition: Något om eko-dopplertekniken Något om sjukdomarna Hur vi hittar vyerna Hur
Läs merHemodialysaccess Preoperativ utredning och accesstyper
EQUALIS Användarmöte 170404 Hemodialysaccess Preoperativ utredning och accesstyper Ulf Hedin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Permanent HD AVF AVG Temporär HD Central Dialys Kateter (CDK) God
Läs merSTERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller
Bead Block STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller Svenska är skadad BESKRIVNING: Bead Block innehåller en rad noggrant kalibrerade
Läs merKardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01. Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund
Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01 Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund Hypertrofisk kardiomyopati med eller utan obstruktion Hypertrof kadiomyopati Prevalens 1/500 Symtom
Läs merMagnetstimulering Metodbeskrivning
Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs merPhoto Story. Sara Eriksson IKT A, HT 2007
Photo Story Mitt tips: Om du inte ser bilderna i manualen backa ett steg och spar filen. Öppna sedan den sparade filen. Då ser du bilderna. Med Photo Story kan du skapa bildberättelser, genom att sätta
Läs merTobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel
Tobii C12 Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Förord Detta du nu håller i din hand är inte en komplett manual utan en kortfattad
Läs merMånadens fall April 2015
Månadens fall April 2015 Bakgrund: Man född -43 som -94 insjuknat i aortadissektion typ- B ned till aortabifurkationen. Konservativt behandlad och kontrollerad med CT. Successiv aneurysmatisk vidgning
Läs mer[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......
Läs merTransportfenomen i människokroppen
Transportfenomen i människokroppen Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI
PEDIATRISK URORADIOLOGI Eira Stokland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 2015-11-16 Göteborg Pediatrisk uroradiologi/es Att kunna Uroradiologi Vad som
Läs merDet är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga
BMLV, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse. Kurskod: BL009G, BL1013 Datum: 2017 03 25 Kursansvarig: Maria Fernström Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi
Läs merKateterinterventioner JOHAN HOLM
Kateterinterventioner JOHAN HOLM GUCH diagnoser i Sverige DIAGNOSER Coarctation 10% Övriga klaffel 12% Transposition Fallot 5% 7% Shuntvitier 43% Aortaklaffel 14% Enkammarhjär ta Övriga 1% 8% GUCH intervention
Läs merBMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik
BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 02 04 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin
Läs merDX Klinisk Medicin ht poäng MEQ 1
DX2 2014-11-25 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merAbdominal Aorta Aneurysm (AAA)
1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merTekniken. Tekniken. Tekniker -TOF. Inflödeseffekt. MR-angio teori och teknik. Boel Hansson MR, BFC, USiL. Tre möjligheter:
1 MR-angio teori och teknik Tekniken I andra undersökningar kan Flödet ge störningar Bilddiagnostik - teknik och klinisk tillämpning 2013 Boel Hansson MR, BFC, USiL 2 Tekniken Flöde blir mörkt eller ljust
Läs merErik Svensson, 19 år. Del 1
Erik Svensson, 19 år Del 1 Erik Svensson, 19 år, spelar fotboll på elitnivå. Han planerar att skriva kontrakt med en elitklubb och inför detta har läkarundersökning genomförts vid vilken man noterat ett
Läs merAnvändarmöte Fysiologisk kärldiagnostik 6 april 2016
Användarmöte Fysiologisk kärldiagnostik 6 april 2016 Artärdimension med 2-D ultraljud Metodologiska aspekter Niclas Bjarnegård KVM, Linköpings Universitet och Klinisk Fysiologi, Jönköping Vad är det för
Läs merLena Gordon Murkes Barnröntgen ALB
Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB Hur gör man? Hur ska man tänka? Akuta frågeställningar exempelvis infektion eller trauma Utredning skalle, thorax buk och skelett Kartläggning av anomali, skada angiografier
Läs merNedan följer anvisningar angående vad en remiss/levertransplantationsutredning bör innehålla:
Vårdprogram Levertransplantation, Utredning och bedömning 1 Utredning hos inremitterande enhet Det finns ett stort antal faktorer att ta hänsyn till vid en levertransplantation och därför ställs stora
Läs merPerifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merDelexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)
MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merMR inom onkologin ur radiologens perspektiv
MR inom onkologin ur radiologens perspektiv Johanna Berg, Röntgenläkare, Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin Skånes Universitetssjukvård, Malmö Innehåll / upplägg Halsens mjukdelar, buk,
Läs merDissektion av lamm hjärtslag
Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3.
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merKnappar du bör kunna idag och imorgon
Knappar du bör kunna idag och imorgon Viktoria Skott Sektionsledare Hjärtultraljud Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Institutet, LABMED Upplägg Vad är ljud? Vad är ultraljud? Vanliga
Läs merDel 8_ 9 sidor_17 poäng
Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger
Läs mer